Stress hos barn

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Natur, miljö, samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Stress hos barn

Children’s stress

Björn Nilsson

Hira Sejdiu

Lärarexamen 210hp

Geografi, miljö och lärande 2007-01-16

Examinator: Malin Ideland Handledare: Karin Lagerholm

Sammanfattning

Vårt syfte med arbetet var att ta reda på om barn känner sig stressade men även hur ofta och hur mycket stress de känner av. Vi valde att genom enkäter undersöka detta. Resultatet vi fick visar på att majoriteten av vår undersökningsgrupp känner stress regelbundet. Dock blir de inte speciellt stressade när de väl utsätts för stress. Deras reaktioner på stressen är i huvudsak ilska eller illamående men även andra mindre konsekvenser. Föräldrarna och pedagogerna är relativt väl medvetna om barnens stressituation men de har ingen generellt tillvägagångssätt när det gäller åtgärder mot stressen.

Förord

Vi har under arbetets gång träffat en rad hjälpsamma människor som ställt upp för oss när vi som mest har behövt det. Vi vill därför tacka alla pedagoger, föräldrar men även elever som har tagit sig tid att besvara våra enkäter på ett mycket tillfredställande sätt. Vi vill även tacka Rune Nilsson för att ha korrekturläst men även gett oss konstruktiv kritik och synpunkter som vi inte hade kunnat se utan hans hjälp. Vi vill vidare tacka vår handledare Karin Lagerholm för hennes värdefulla feedback vi har fått under arbetets gång.

Malmö 2007–12-20 Björn Nilsson Hira Sejdiu

Sammanfattning... 3 Förord... 5 Inledning... 8 Syfte... 8 Frågeställningar... 8 Litteraturbakgrund... 9 Vad är stress? ... 9 Fysisk stress... 9 Psykisk stress... 10

Orsaker och konsekvenser... 11

Effekter av stress hos barn ... 14

Åtgärder... 15 Metod... 19 Urval... 19 Datainsamlingsmetod ... 20 Procedur ... 21 Resultat... 23

Upplever våra barn att de är stressade? ... 24

Vad kan orsaka stress hos barn?... 26

Hur påverkar stressen barnen? ... 28

Orsaker enligt föräldrar och pedagoger... 29

Åtgärder... 30 Sammanfattning ... 33 Diskussion... 34 Orsak ... 34 Effekt... 35 Åtgärder... 36 Didaktiska konsekvenser... 37

Reliabilitet och validitet ... 37

Förslag till fortsatt forskning... 37

Litteraturförteckning... 38 Bilagor... 39 Bilaga 1 ... 39 Bilaga 2 ... 41 Bilaga 3 ... 43 Bilaga 4 ... 45 Bilaga 5 ... 47 Bilaga 6 ... 48

Inledning

I dagens samhälle hör man ofta att folk är stressade, deska hinna med allt och lite till, det har till och med gått så långt att man har börjat höra barn klaga på att de har för mycket att hinna med. Med anledning av detta valde vi därför att i vårt arbete undersöka kring hur stressade barnen upplever att deär och vad som orsakar en sådan möjlig stress. Är det skolan som orsakar stressen eller är det en agenda fylld med allehanda fritidsaktiviteter, de skall hinna träna sport, vara med kompisar samtidigt som de ska hinna se på de populäraste

tv-programmen för att hålla sig uppdaterad med vad alla andra i klassen har sett? Av den

anledningen bestämde vi oss för att undersöka detta ämne. Vi vill ta reda på om det verkligen är så och vad konsekvenser kan vara. Samt vad det är som verkligen orsakar den stress som kan förekomma. Vidare vill vi veta hur vi som blivande lärare skall kunna ta tag i och hantera detta för att på bästa möjliga sätt minska stress som kan vara negativ.

Syfte

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur stressade dagens barn upplever sig vara. Vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till den stress som kanske förekommer. Får det negativa eller positiva konsekvenser för barnen. Hur vi som blivande pedagoger kan arbeta för att minska eventuell förekommande negativ stress. I arbetet har vi valt att inrikta oss mot barn i årskurs 4-5.

Frågeställningar

• Upplever barn att de är stressade och i så fall på vilket sätt? • Vad kan orsaka stress hos barn?

• Hur påverkar stressen barnen?

Litteraturbakgrund

Vad är stress?

För att kunna börja undersöka detta fenomen måste man först och främst veta vad stress egentligen är. Om man ser till en ren vetenskaplig betydelse menar man med stress en kraft som kan deformera kroppar (Rodhe& Österberg, 1974). Enligt Assadi och Skansén (2000) har stress funnits långt innan vi människor utvecklades till det vi är nu. Vidare påstår de att även djur är mottagliga för stress. Detta styrks även av Rodhe och Österberg (1974) som menar på att stress hos djur kommer på samma sätt som människan, nämligen när de blir utsatta för påverkningar och krav. Musklerna spänns, pulsen höjs, kroppen gör sig redo för att antingen anfalla eller fly. Ökad adrenalin produktion samt ökad kortisol halt är en del av den naturliga reaktionen på situationer som upplevs som pressande eller stressande.

Stress kan man dela in i olika sorters stress, så för att börja reda upp bland alla begrepp måste vi börja med att förklara den fysiska stressen som både finns hos människor och djur och vad för reaktioner stress utlöser. Indelningen av stress i fysisk och psykisk stress är dock en svår delning då de hänger samman väldigt nära varandra men det finns ändå lite skillnader mellan dem (Rodhe & Österberg, 1974).

Fysisk stress

När en människa eller ett djur möter en situation som ger upphov till stress får det kroppsliga reaktioner som sammanfattningsvis kan benämnas som adaptionssyndromet (Rodhe&

Österberg, 1974). Det kan vara allt från en upplevd situation till fysisk skada till exempel ett skärsår. Adaptionssyndromet står delvis för anpassning samt att flera olika symptom uppstår samtidigt hos ett djur eller människa. Kroppen reagerar automatisk på situationen och anpassar sig efter den, högre puls, ökning av hormoner i blodet, häftigare andning samt att musklerna förbereder sig på arbete. Allt detta görs som en reaktion på påfrestning eller hot och kan resultera i ett av två val, att anfalla eller fly (Rodhe &Österberg, 1974).

Detta styrks vidare av Lindblad och Theorell (2000) som menar att stress syftar på vad som händer när vi reagerar på en fara eller utmaning. Vi sätter oss i beredskap inför en kamp eller flykt. Vår kropp prioriterar att snabbt frigöra energi, spara salt och vätska samt ökad

koagulerings- förmåga hos blodet. Med koagulering menas blodets förmåga att levrasig. Vidare skriver Miller(1982) att när en människa först påträffar en stressfaktor reagerar hon med beredskap såvida inte situation leder direkt till döden. Därefter reagerar man med

med att hålla stressfaktorn borta. Om inte det lyckas träder reaktion tre in, vilket är utmattning. Det vill säga att kroppen ej kan göra motstånd längre utan den har besegrats. Miller (1982) ger ett bra exempel på detta i sin bok, man får ett skärsår och kroppen reagerar direkt med beredskap genom att man börjar blöda vilket förhoppningsvis skall resultera i att bakterierna som finns försvinner från såret. Om alla inte försvinner kommer reaktion två, kroppen reser en inflammatorisk barriär runt såret för att göra motstånd mot bakterierna som har blivit kvar utöver de vita blodkroppar som skickas för att angripa bakterierna. Om detta dock inte hjälper så inträder utmattningsreaktionen, inflammationen har vunnit och sprids nu i kroppen (Miller, 1982).

Psykisk stress

Rodhe och Österberg (1974) skriver att om en fysisk stressituation upprepas flera gånger uppstår det som kallas för inlärning. Med detta menas att de reaktioner kroppen får kommer innan vi faktiskt utsatts för en stressframkallad situation. Ett tydligt exempel på detta är om du är ute och går i en park när det är mörkt och du hör någon bakom dig, så finns där en chans att din kropp förbereder sig på anfall eller flykt även om du egentligen inte vet om det behövs eller ej, detta för att du har läst mycket om sådant här i tidningar så du har lärt dig situation. Detta, enligt Rodhe och Österberg(1974), beror på att man upplever situationen snarlik en gammal situation som varit skrämmande eller på annat sätt obehaglig. Vikten flyttas då från hur den verkliga situation är till hur man upplever situationen, därför kan det vara svårt att veta vad som egentligen är den bakomliggande orsaken då den enligt Rodhe och

Österberg(1974) kan vara avlägsen från situationen som personen upplever som stressande. Denna inlärning påverkar både den psykiska och fysiska stressen då instinktsmekanismer som beskrivits under fysisk stress kan påverkas av inlärning (Rodhe & Österberg, 1974).

Det som skiljer mellan fysisk och psykisk stress är reaktionerna. Den psykiska stressen kan ge upphov till olika reaktioner som kan vara långvariga. Men de kan även försvinna för att sedan återkomma igen. Några av dessa reaktioner är känslomässiga störningar, neuroser samt anpassningsstörningar, dessa blir dock ett verktyg för att kringgå det som upplevs farligt eller stressande (Rodhe & Österberg,1974). Den psykologiska stressen kan även ge reaktioner på det kroppsliga planet nämligen någon form av störning i huden eller magen (Ellneby, 1999).

Orsaker och konsekvenser

Nu när vi vet vad stress och olika sorters stress är måste man börja undersöka vad för orsaker det kan finnas till att barn upplever stress. Det finns många olika orsaker till stress samt en rad konsekvenser stressituationer får för både vuxna och barn, det vanligaste man kan tänka sig utan att läsa in sig i ämnet är att man blir lättirriterad och elak på grund av att man har brist på tid att göra det man vill eller måste. Man hör ofta i dagens samhälle hur allt fler blir utbrända och att det kryper ner i åldrarna, men hur står det till egentligen?

Ellneby (1999) skriver om en rad olika möjliga orsaker som kan leda till stress hos barn samt konsekvenser av just dessa scenarion. Den första orsaken hon skriver om är att många

relationer kan leda till stress. Med detta menar hon till exempel att barn som har en vardag där det ofta kommer ny personal och gammal personal som barnet knutit an till försvinner. Detta kan vara skadligt för att barnet till slut upphör att knyta sig till någon på mer än det ytliga planet. Vidare skriver hon att det finns en risk att de lär sig att alla människor är utbytbara och att de på grund av det inte fäster sig vid någon (Ellneby, 1999).

En annan orsak hon nämner är att man alltid måste dela utrymme med en mängd andra individer. Ju fler man är i en barngrupp både vuxna och barn desto större risk för att

individerna blir stressade. Denna orsak är dock delvis knuten till föregående orsak nämligen det med relation. Ju fler personer i gruppen desto fler relationer att hålla reda på (Ellneby, 1999). Konsekvenserna utav detta blir att alla barn inte orkar med alla dessa relationer utan det finns risk för att barnen blir nedstämda, vidare löper de som är i stora barngrupper större risk för att bli sjuka av infektioner från förskolan enligt Ellneby (1999).

Understimulering kan även leda till stress enligt Ellneby (1999). Barnet förlorar den vakenhet som krävs för att kunna tänka och handla meningsfullt samt för att kunna hålla sig koncentrerad och samtidigt upprätthålla en balans på det känslomässiga planet. Detta blir även styrkt av Frankenhauser och Ödman (1987)som skriver att barnen blir passiva och får svårare att ta egna initiativ om de är understimulerade.

Vidare kan även överstimulering orsaka stress, när ett barn har en fylld almanacka med alla de olika ting som skall hinnas med, olika sportaktiviteter, besöka olika personer samtidigt som skolarbetet inte får bli lidande. Ellneby (1999) skriver att det kan bero på föräldrar som har en ambitionsnivå som ligger högre än vad barnen klarar av. Vuxna som har svårt att bara låta barnet vara utan att det hela tiden ska förekomma diverse olika meningsfyllda aktiviteter (Ellneby, 1999). Det finns även de föräldrar som får sitt barn att göra olika aktiviteter enbart på grund av att den föräldern genom sitt barn vill uppleva sina egnadrömmar (Ellneby, 1999). Vidare styrks detta även av Nilsson, Sandström och Savilahti (2005) som utifrån sin

undersökning inom ämnen kommit fram till att tidspress är en stor faktor till stress. De drar den slutledningen att tidsbrist är relaterat till överstimulering. Frankenhauser och Ödman (1987) skriver även att man inte hinner med att samla sina tankar och att man till slut nästan hamnar i ett paniktillstånd. Detta styrks även av Ellneby (1999) som skriver att när ett barn utsätts för överstimulering blir spänt och har problem med att koncentrera sig och hålla ihop tankarna.

En annan faktor som Ellneby (1999) nämner som tyvärr inte är sällsynt i dagens samhälle är skilsmässor. Det är ungefär 7% av förskolebarnen idag som har fått uppleva en skilsmässa enligt Ellneby (1999), vidare är det 13% av skolbarnen som lever med bara en förälder samt att 9% lever med en styvförälder. Dessa uppgifter behöver nödvändigtvis inte stämma i dagens samhälle då boken är 7 år gammal och statistik kan ändras betänkligt från år till år. Ellneby (1999) skriver att det inte är helt ovanligt att barnen själva tar på sig skulden för att familjen splittras, det finns även barn som blir stressade enbart på grund av risken för att föräldrarna skiljer sig. Även Woxberg (2005) anser detta och skriver också att barnen ofta känner sorg, rädsla, tomhet, övergivenhet och längtan utöver skuldkänslorna. Vidare skriver Ellneby (1999) att om föräldrarna separerar och flyttar långt ifrån varandra kan det bli ett stressmoment att resa ensam mellan dem då kan barnen uppleva känslor av övergivenhet eller skuld mot den ena eller andra föräldern. Det kan även hända att när föräldrarna separerar så sätts barnet i en situation där barnet blir en utav föräldrarnas förtrogne. Denna situation är inte alls bra för barnet då de inte är mogna nog för att kunna hantera sådant eller ens har någon erfarenhet av det. Barnet kan då hamna i vuxenkonflikter och utsätts för risken att själva få ta ansvar för svåra beslut som föräldern egentligen skulle ha gjort (Ellneby, 1999). Detta kan vara en stor påfrestning för barnet, ett exempel hon ger på en sådan situation är när barnet ska bestämma hos vem han eller hon ska fira jul hos. Konsekvenserna av en separation kan vara att hos förskolebarnet minskas prestationsförmågan, att det uppvisar nedstämdhet eller blir ledset när en förälder lämnar barnet. Det är ungefär liknande reaktioner som hos skolbarn enligt Ellneby (1999) men tillägger att det finns risk för bristande koncentration hos barnet samt en nedstämdhet eller ledsenhet som leder till att barnet kanske drar sig undan från sina kompisar. Vidare skriver hon att det finns risk för emotionell överbelastning hos barnet vid en längre tids separation från någon av föräldrarna.

Arbetslöshet är ytterligare en faktor som kan orsaka stress hos barn då barnet får svårt att förutse förälderns reaktioner på olika saker samt att tålamodet hos föräldern kan minska, detta skapar en stor osäkerhet hos barnet vilket kan ge upphov till stress. Likt skilsmässan finns det risk att barnet tar på sig skulden för hur föräldern mår (Ellneby, 1999). Detta blir även styrkt

av Woxberg (2005) som skriver att barn kan bli stressade när föräldrarna är oroliga till exempel på grund av den ekonomiska tillvaron, här kan man koppla till arbetslöshet. De vuxna blir oförutsägbara med minskat tålamod och ork för barnen. Riskerna som finns för barnen vid en sådan situation är att prestationen i skolan kan minska och i värsta fall bli permanenta om inte skolan är medvetna om barnets livssituation. Det är dock inte alla barn som mår dåligt av att detta, Ellneby (1999) skriver att de små barnen till och med tycker det är bra att de är hemma. De äldre barnen upplever det dock som en svår tid och försöker hjälpa till så gott de kan i hemmet för att underlätta för den som blivit arbetslös, till exempel med att laga mat, städa, diska eller andra vardagssysslor som han/hon kan klara av

En ytterligare faktor är om barnet har en dålig syn så kan det vara en betydande stressorsak som leder till att där finns risk att barnen väljer bort aktivteter där man måste använda synen till exempel skriva och rita (Ellneby, 1999). Utöver synen kan hörseln också vara en

bidragande faktor till stress, barn som hör låga frekvenser bra störs ofta av fläktljud och buller av olika slag medan de som hör höga frekvenser dåligt missar nyanser och har därför lätt för att bli stressade (Ellneby, 1999). Detta byggs vidare av Nilsson, m.fl.(2005) som i sin

undersökning kommit fram till att hög ljudnivå i klassrummet blev en distraktion för elever i årskurs 6 men när det var lugn miljö ökade deras koncentrationsförmåga.

Oförmågan att bli förstådd är enligt Ellneby (1999) en stark stressfaktor man själv kan knyta an till i sin långa skolgång. De som inte har förmågan att göra sig förstådda i tal blir stressade och måste hitta andra metoder för att kommunicera vilket kan resultera i kroppsspråk av olika slag till exempel knuffar, sparkar eller klängighet. Det är dock inte alla som hittar andra sätt att kommunicera på utan väljer istället att bli tysta (Ellneby, 1999).

Prestationskrav är ytterligare en faktor som kan orsaka stress. Det finns många olika faktorer som alla kan kategoriseras under prestationskrav. En av dem är till exempel sen mognad vilket enligt Ellneby (1999) förekommer oftare hos pojkar än flickor. Med attmogna sent menar hon att det centrala nervsystemet inte är moget än utan det behövs sensomotoriska aktiviteter för att öva upp de funktioner som är sent utvecklade till exempel, muskler, leder samt planering av kroppsrörelser. Detta kan ge upphov till att barnet möter krav som är större än dess kapacitet vilket resulterar i att barnet kan känna sig misslyckat, eller försöker dölja det man inte kan och därmed går det åt mycket energi åt detta som hade kunnat användas till annat. Därmed kan barnet bli stressat. En annan form av prestationskrav är idrottsaktiviteter där vikten läggs på resultatet i till exempel en lagsport eller individuell sport istället för att bara vara en rolig fritidsaktivitet. Barnen känner att de inte lever upp till föräldrarnas eller lärarens förhoppningar även när de har presterat så gott de kunnat. Det blir heller inte bättre

för barnen om föräldrarna visar negativa känslor utifrån resultatet, så som ilska eller

besvikelse för att barnen inte nådde upp till förväntningarna. Vidare skriver Ellneby (1999) att idrott är bra för barn bara det inte är enbart resultatet som räknas. Rodhe och Österberg(1974) skriver även att bakgrunden till vissa stressreaktioner inte ofta är enstaka situationer utan istället en längre tids upplevelse av att känna sig ouppskattad och oälskad av omgivningen. Detta kan man knyta an till i idrotten om en förälder hela tiden blir besviken på sitt barns prestationer kan barn känna sig ouppskattade (Rodhe & Österberg, 1974).

Den största av dessa prestationskrav är ändå skolgången där det hela tiden är kontroll och prov av barnens kunskap. Har man inte de färdigheterna som behövs som syn eller hörsel som behandlades tidigare kan barnen bli väldigt frustrerade och löper då risk att ådra sig kronisk stress. Hela dagen på skolan är fylld av olika aktiviteter som måste göras samt ett klassrum som begränsar mycket. Snabba byten av ämnen kan vara väldigt stressande för barnen då de inte alltid har den tid de behöver för att kunna sätta sig in i ett arbete på ett korrekt sätt (Ellneby, 1999). Detta styrks dock även av Rodhe och Österberg(1974) som skriver att när barn börjar skolan upplever de det som en stressfaktor i och med den stora förändringen. Alla krav som ställs på eleverna kunskapsmässigt men även mognadsmässigt. Barn som tidigare i sitt liv upplevt samt lärt in ångestreaktioner som bland annat kan komma från känslan av övergivenhet som kunde uppstå vid skilsmässor har lättare för att bli stressade av detta. Rodhe och Österberg(1974) skriver även en intressant sak om att barn inte upplever sig själva som snälla, det kan räcka med ett fåtal tillsägningar för att barnet ska uppleva att de är bråkiga och olydiga. Det resulterar i att barnen befinner sig mellan skolans ibland kanske orimliga önskan om att allt måste ske på ett visst sätt och vara ordning och reda och sitt eget spontana beteende (Rodhe & Österberg, 1974).

Var och en av dessa orsaker som kan framkalla stress klassificeras som stressorer.

Effekter av stress hos barn

När vi nu har behandlat olika scenarion som kan vara orsaker till stress hos barn är det viktigt att dela in stress i två delar, negativ stress och positiv stress, all stress är nämligen inte negativ utan ibland är den ändamålsenlig (Rodhe & Österberg, 1974).

De flesta av de orsaker som behandlades i föregående avsnitt är sådant som leder till negativ stress. Negativ stress kan ge upphov till en rad olika saker. Lindblad och Theorell (2005) skriver att stress kan leda till psykosomatiska symptom bland annat huvudvärk och magont. Detta styrks vidare av Rodhe och Österberg (1974) som skriver att ideligen uppleva

situationer som ger negativ stress kan ge upphov till bland annat magsår eller hjärtsjukdomar om man inte får lov att få utlopp för sina känslor och därmed fullfölja stressreaktionen. Med psykosomatisk menar man de fysiska sjukdomar som framkallas, bibehålls eller förvärras av psykiska faktorer (Carlsson, 2007). Till exempel kan långvarig stress negativt påverka immunförsvaret som leder till ökad känslighet för infektioner, därför hänger psykisk och fysisk smärta ihop (Assadi & Skansen, 2000). Woxberg (2005) skriver även att olika former av ätstörningar som bulimi och anorexi ibland kan bli värre på grund av stress eller till och med uppkomma av det. Högpresterande personer som länge presterat till fullo är oftast i riskzonen för dessa besvär. Detta på grund av att de inte har förmågan att hålla sig på topp längre och då blir självsvält ett sätt att fly undan situationen (Woxberg, 2005). Stressen kan även leda till en aptitnedsättning hos barn som inte lider av antingen bulimi eller anorexi om de inte får sitta i lugn och ro och äta sin måltid. Det kan dock även få andra konsekvenser enligt Woxberg (2005). Har man en stressig tillvaro finns där risk för att man inte tänker över sitt val av mat för att det måste gå snabbt eller att man skippar en måltid helt och hållet. Detta kan då leda till övervikt då man vid stress utsöndrar stresshormoner som sätter vissa delar av ämnesomsättningen ur funktion samt påverkar insulinomsättningen som spelar en stor roll när det gäller övervikt (Woxberg, 2005). Det är dock viktigt att komma ihåg att situationer som uppstår på grund av olika psykologiska skäl som ger upphov till spänning eller ångest inte nödvändigtvis behöver orsaka fysiska sjukdomar, nervösa störningar eller rubbningar av olika slag (Rodhe & Österberg, 1974).

Det man skall ha i åtanke när man pratar om stress är att det inte alltid är negativt. Rodhe och Österberg (1974) skriver att som en reaktion på en situation kan vi öka vår prestation och göra ett bättre jobb för att vi är rädda för vad som kan hända om vi gör sämre ifrån oss. Det kan även vara så att i en ideell verksamhet kan det finnas personer som presterar mycket bra på grund av att personen har olika känslor inför det han/hon försöker bekämpa. Vidare kan stressen även vara positiv i mer fysiska sammanhäng till exempel vid idrott när kroppen innan start gör sig beredd på kamp. När stress är ändamålsenlig kan den vara positiv (Rodhe & Österberg, 1974).

Åtgärder

Det finns en rad olika åtgärder man kan använda sig av när det gäller att motverka stress och förbättra tillvaron för dem som är utsatta för just stress.

Ellneby (1999) skriver att just ett sätt att motverka stress är att låta barnen bli arga och få utlopp för sina känslor. Det viktiga med det är dock att de måste lära sig att man kan bli hur arg som helst bara man visar det på rätt sätt. Detta styrks av Rodhe och Österberg(1974) som skriver att det finns de som upplever kritik som ett hot, kroppen reagerar då med att göra sig beredd på anfall eller flykt. Men eftersom vi är uppfostrade på ett sätt som inte tillåter oss att vare sig anfalla eller fly får vi inget utlopp får våra känslor. Tillåter man sig att bli arg någon gång så kan det till och med förebygga olika sjukdomar som kan uppstå genom att uppleva situationer som man inte får utlopp för ofta. Som vuxen måste vi även ta hänsyn till hur barnet mår och utifrån det arbeta vidare istället för att resonera på det intellektuella planet som skiljer sig betydligt mer mellan barn och vuxna än vad det gör på det känslomässiga planet.

Tydliga och rimliga gränser är också ett måste för att motverka stress. Ett barn som inte vet vad som gäller blir osäkert. Detta kan leda till att barnet måste testa sig fram till gränserna, detta resulterar då i konflikter (Ellneby, 1999). Att sätta gränser kan vara väldigt svårt då man måste ha i åtanke att man inte skall begränsa barnets frihet eller utveckling mot

självständighet. Men samtidigt behövs gränserna för annars fortsätter barnet att testa tills dess att de stöter på motstånd. Är gränserna realistiska begränsar de inte barnet utan ger dem istället möjlighet att pröva sina olika förutsättningar samt att barnet kan känna sig tryggare då det vet vilka förutsättningar och förväntningar som finns.

Miller (1982) skriver om hur psykologen Zvi Kuzweil efter många år av arbete kommit fram till att det som hjälper barnet bäst mot stress är dess tillit till sig själv och till de vuxna som är närmast barnet. Detta blir styrkt av Ellneby (1999) som skriver att barn som kan acceptera sig själva för vad de är och känner tillit till andra har lättare för att hantera och bearbeta stress samt att de har lättare för att visa och uppleva olika känslor. Det är därför viktigt att man ger barnet möjlighet att utveckla sitt känsloliv som ger det möjlighet att med ord istället för handling uttrycka sina känslor.

Enligt Ellenby (1999) är empati är även ett viktigt inslag även när man diskuterar stress. Där det finns stressade barn finns där även mobbning. Lär man barnen att förstå andra människor, hur de är och hur de känner sig blir barnen också lugnare. Alla ska få vara den de är. Ellneby (1999) skriver om filosofen Ravi Shankar som förespråkar lekar som arbetar för kamratskap, kontakt samt värdet av att ha många vänner. Han ger ett bra exempel på ett arbete som främjar just detta. Ge barnen i uppgift att var dag skaffa sig en ny vän och efter ett tag är alla i till exempel klassen vänner. Därmed byter man ut bråk och kamp mot förståelse och medkänsla, för vänner ska man vara rädda om. Vidare exempel han ger är att vid varje dags samling ge

barnen tillfälle att ge uttryck för hur de känner sig, detta inkluderar då även pedagogen som genom sin handling visar för barnen att det är tillåtet att visa sina känslor (Ellneby 1999). Ett annat sätt som kan användas för att utveckla empati är den fria leken. Den fria leken utvecklar barns kreativa sida samtidigt som den motarbetar stress. Ellneby (1999) skriver att barn som leker mycket blir mindre sjuka, samt att barn som leker medan de är sjuka blir friska snabbare. Pedagoger som använder sig mycket av den fria leken med långa pass med fri lek har kommit fram till att barnen blir lugnare, gladare och nöjdare. Detta är även ett verktyg för att utveckla deras empatiska förmåga då de i lekar sätter sig in i andra roller och upplever saker ur en annan synvinkel. Detta bidrar även till att samspel mellan barnen ökar samtidigt som de lär sig lyssna bättre på varandra och öva sig i att uttrycka sig (Ellneby, 1999). Det finns dock en sak som ständigt motarbetar empatin, det är våldet. Ellneby (1999) skriver om Sissela Boksom har undersökt de påverkningar våldsfilmer har på barn, en av

konsekvenserna är att barnet blir avtrubbat och får lättare för att ignorera andras lidande vilket är motsatsen till empati. Samt att det lär barnen att med våld kan man på ett bra sätt lösa olika problem. Det finns dock de som argumenterar på motsatsen, bland annat Rönnberg (1998) diskuterar motsatsen inom detta område.

Det är även viktigt att inkludera barnet så fort något problem uppstår vare sig om det är hemma eller inte. Till exempel om en av föräldrarna har blivit arbetslösa är det viktigt att diskutera om vad det innebär och vad som kan hända framöver. Det är viktigt att nämna att det inte är barnens fel till att situationen har uppstått då det enligt Ellneby (1999) kan hända att barnen upplever att de är skulden till situationen. Det är även viktigt att informera skolan och förskolan om situationen så de kan anpassa arbetet till hur situationen ser ut. Barnets prestationsnivå kan minska på grund av situationen i hemmet. Därför är det viktigt att skolan vet om det så att de inte ger barnet högre krav än vad som kan klaras av (Ellneby, 1999). Ett annat sätt att minska stress är om det är möjligt är att ha mindre barngrupper. Helst ska det vara fem barn per vuxen då det enligt Ellneby (1999) är det som anses som en lagom grupp. Med mindre barngrupper kommer den fördelen att personalen som arbetar där har större möjlighet till socialkontakt med barnen. Detta är en bra grund för fortsatt utveckling hos barnet och förebyggare av stress då barnet får mer rum och blir lättare sedd (Ellneby, 1999).

Ytterligare en metod som Ellneby (1999) skriver om är en form av meditativ vandring. Den går ut på att barnen och läraren går ut på skolgården och barnen får varsitt ställe tilldelat som de ska sitta eller ligga vid och bara ägna sig åt sina egna tankar i lugn och ro. Detta skulle då enligt Susan Humphries, rektor på en skola i England, som Ellneby (1999) tar upp i boken,

lära barnen självkontroll och koncentration. Detta stärks av Bratt och Johansson (2007) som skriver i sin artikel att meditation jämfört med traditionella avslappningsmetoderär ett mycket effektivt redskap då det på kort tid får kroppsliga effekter bland annat minskadkortisol halt som är en stresshormon. Minskningen av stresshormoner var större hos dem som använde sig av meditation jämfört med de traditionella avslappningsmetoderna. Även i svenska skolor har man börjat arbeta aktivt mot stress. Detta skriver Edling om i en artikel i Skolvärlden (2001) där en svensk gymnasielärare har startat en kurs där meditation, qigong och yoga hör till innehållet. Eleverna får pröva på alla olika metoder för att bekämpa den stress de får genom skolan. Kursen har fått väldigt positiva omdömen av eleverna samt ett stort intresse från andra lärare att också få gå en sådan kurs (Edling, 2001).

Metod

Urval

Till vår pilotstudie (Bilaga 1) valde vi två klasser som ligger på två separata skolor i separata städer. En skola ligger i utkanten av en större stad, som vi valt att ge namnet Grönskolan medan den andra ligger centralt i en mindre stad som vi kallar för Blåskolan. I vår

undersökning kommer vi ej att analysera betydelsen av central eller icke central skola utan detta är endast avsett för att ge så mycket information i resultatdelen som möjligt. Klassen i Grönskolan, en åk 5, hade 25 elever varav femton pojkar och nio flickor vid detta tillfälle, i Blåskolan, en åk 4, hade femton elever varav tio av dem var flickor och fem pojkar. Vi valde dessa för vi ville se om det fanns några större märkbara skillnader mellan en icke central skola och en central skola samt om där fanns några skillnader mellan tioåriga elever och elvaåriga elever. Inför vår huvudenkät (Bilaga 2) valde vi samma skolor men med lite skillnader, i Blåskolan använde vi oss av samma klass att genomgå den nya enkäten som hade delvis samma men även nya frågor än den i pilotstudien. I Grönskolan valde vi däremot en ny årskurs 5, även den med 25 elever varav tolv flickor och elva pojkar. Här är dock en utav flickorna tio år och kommer därför att räknas in bland dem som är tio år i vårt resultat. Detta för att se om resultaten på de frågor som är lika mellan pilot och huvudenkäten är lika eller skiljer sig markant. Båda skolorna som vi har använt oss av har hög invandrartäthet. Anledningen till varför pilotstudien och huvudenkäten är av lika storlek och används lika mycket i vår analys är för att vår pilotstudie ingick som en uppgift i en annan kurs. Därmed blev storleken på den lika stor som vår huvudenkät och är av lika värde för oss.

Vi har i vår undersökning även tittat på om där är någon märkbar skillnad mellan pojkar och flickor men vi har inte funnit någon sådan därför har vi i resultatet valt att inte göra någon sådan jämförelse. Vi valde dock att visa på vilka som sade vad för att ge läsaren så mycket information som möjligt.

Vi valde även att gå ut med enkäter till föräldrar (Bilaga 3) och pedagoger (Bilaga 4). Vi valde att rikta oss mot föräldrarna till de elever som genomförde vår huvudenkät (Bilaga 2) för att vi ville undersöka och se hur medvetna de är om sina barns stressituationer och hur de i så fall skulle vilja åtgärda eller åtgärdar problemen som kan förekomma. Enkäterna till

pedagogerna (Bilaga 4) valde vi att distribuera till de två skolorna vi genomförde vår

undersökning på, detta för att ta reda på vad de vet om sina klassers stressituation och vad för åtgärder de skulle vilja ta. Detta ansåg vi även kunde visa på om de har en gemensam linje som har upprättats på lokal nivå för att motverka stress.

Det externa bortfallet vid vår pilotstudie var bara en i Grönskolan då en inte var närvarande vid genomförandet. Det externa bortfallet i vår huvudenkät var endast två, en i Grönskolan som av någon anledning inte var närvarande och en i Blåskolan som inte var närvarande. Vid enkäterna med pedagoger och föräldrar var det externa bortfallet mycket mer påtagligt dock, i Blåskolan lämnades 25 enkäter ut för pedagoger att besvara, endast sju blev besvarade och inlämnade. Bortfallet vid föräldrarna till klassen i Blåskolan var även den relativt stor, endast sex av femton enkäter kom tillbaka. Vid Grönskolan lämnades 25 enkäter ut till pedagoger och sju kom tillbaka. Från föräldrarna kom det dock tretton av 25 enkäter tillbaka. Vi anser att det stora bortfallet från pedagoger och föräldrar kan vara beroende på av enkättrötthet, att de har besvarat så många enkäter att de inte orkar besvara fler. Alternativt kan det bero på brist på tid att sätta sig ner och svara på vår enkät då det varit blandat med fasta

svarsalternativ och öppna frågor som tar lite längre tid att besvara. Hos föräldrarna kan bortfallet även bero på språksvårigheter då båda skolorna har hög invandrartäthet. Men detta är ingenting vi analyserar i detta arbete.

Datainsamlingsmetod

Vi valde att använda oss av enkäter i vår undersökning. Enkäterna har öppna frågor men även frågor med fasta svarsalternativ. Detta bland annat för att de öppna frågorna är mer kvalitativ undersökning medan de fasta är mer kvantitativ enligt Patel och Davidson (2003). De öppna frågorna anser vi är bra då vårt syfte med arbetet är att bland annat undersöka hur stressade barnen upplever att de är. Därför anser vi det var bra att ta med öppna frågor då barnen skriver ur sin egen uppfattning och inte någon annans. Detta styrks även av Trost (2007) som skriver att dessa frågor, som även kallas sakfrågor behandlar faktiskt förhållande. Johansson och Svedner (2006) skriver dock att man i första hand skall sträva efter frågor med fasta

svarsalternativ men vi genomförde först en pilotstudie och resultaten från dem var tillräckligt tillfredställande så vi valde att fortsätta använda oss av välformulerade öppna frågor. Till vår hjälp för att göra vår pilot och huvudenkät (Bilaga 1 & 2) använde vi oss av vissa enkätfrågor som Nilsson, m.fl. (2005) använt sig av i sin C-uppsats som även den behandlar stress hos barn. Vi ansåg dessa vara relevanta och väl utformade. Johansson och Svedner (2006) skriver att det kan vara intressant att använda sig av gamla enkäter då man i större utsträckning kan jämföra ens egna resultat med det arbetet man använde frågor från. Vi valde däremot att ändra formuleringen på vissa frågor och ta bort och lägga till några egna. Vi valde även att i

2. Anledningen till detta var för att i vår pilotstudie märktes det att eleverna själva kopplade ihop läxor med skolvärlden. Vi beslutade därför att sammanfoga läxor med skolan så att eleverna får färre svarsalternativ och därför kanske lättare att besvara frågan. Enkäterna till pedagogerna och föräldrarna utgick vi från vår huvudenkät (Bilaga 1) och ändrade några frågeställningar för att få de att visas ur deras synvinkel. Detta för att genomföra en lättare jämförelse av enkäterna från föräldrar (Bilaga 3) och pedagogerna (Bilaga 4) med barnens enkäter (Bilaga 1 & 2). Våra frågor i alla dessa enkäter är korta och koncisa och vi ansåg inte att de var för öppna för att kunna besvaras som är en risk enligt Johansson och Svedner (2006). Vi valde även att ha ett mindre antal frågor till föräldrar och pedagoger, enbart en sida med frågor, detta för att vi ville att de skulle orka besvara då Johansson och Svedner (2006) rekommenderar att som max ha en enkät på tre sidor. Alla våra öppna frågor som är väl avgränsande analyserades på samma sätt. Vi samlade in alla svar och gick igenom vad de menat ifall deras svar varit otydliga, har de varit otydliga har vi tillsammans försökt tolka det, och sedan placerades deras olika svar inom olika kategorier för att kunna jämföra mellan skolorna och könen men även åldrarna. Detta gjordes med var och en av de öppna frågorna för att kunna se olika mönster. De frågor med fasta svarsalternativ valde vi att skriva ner i egna tabeller för att vi lättare skulle kunna få översikt och jämföra men även att kunna utröna mönster där.

Procedur

När vi genomförde våra enkätundersökningar valde vi att gå ut till klassföreståndarna för de klasser vi ville undersöka och genom dem ha barnen till att svara på enkäterna. Dock valde vi att i pilotstudien i den första klassen på den icke centrala skolan att själva hålla i

genomförandet för att sedan kunna jämföra det resultatet med resultatet från enkät som deras egen lärare genomförde i den centrala skolan. Att vi valde att låta lärarna genomföra

enkäterna var för att eleverna inte skulle känna sig osäkra eller bli störda av att där var en ny person som inte annars är där som ville ha information av dem. Vi var dock noga med att ge klassföreståndarna instruktioner om hur enkäten skulle genomföras. Bland annat skulle lärarna ej svara på några frågor rörande vad stress är eller förklara i förväg om stress. De skulle informera barnen att de skulle skriva så mycket de kan på var fråga och förklara att enkäterna var anonyma och vad det innebär ifall någon missar det på sista sidan av deras enkät. Samt att enkäterna inte skulle genomföras sist av någon lektion som antingen ligger sist på dagen eller innan en rast. Vi lämnade våra enkäter till lärarna som genomförde det enligt våra instruktioner. Detta gäller då både pilot- och huvudenkäten (Bilaga 1 & 2). Enkäterna till

pedagogerna distribuerade vi genom att ställa en liten pappkartong i deras personal rum med en A4 skylt som hänvisade till enkäterna som låg på bordet bredvid lådan. På lådan stod det inlämning enkät på så att de visste var de skulle lämna dem.

Till var enkät som lärarna tog medföljde det på första sidan en kort presentation av oss med syfte till varför vi gjorde undersökningen och vad undersökningen gällde (Bilaga 5). Där fanns även kontaktinformation ifall någon hade frågor eller kommentarer på enkäten samt att garantera deras anonymitet. Att vi valde denna metod var för att alla pedagoger har sällan tid att samtidigt sitta ner och fylla i enkäter därför ansåg vi det vara mer flexibelt om de tog en enkät och fyllde i när de hade tid för att sedan lämna in i lådan när de var färdiga.

Enkäterna som var riktade mot föräldrarna fick eleverna som genomförde sin egen enkät med sig hem för att sedan ta med sig tillbaka till skolan. Till var enkät medföljde det även där en presentation med syfte och anledning till undersökningen, att de var anonyma samt

kontaktinformation ifall de behövde kontakta oss (Bilaga 6).

Föräldrarna och pedagogerna fick en vecka på sig att besvara sina enkäter. Vi samlade in enkäterna genom att gå till respektive skola och hämta in lådorna men även besöka

klassrummen och samla in enkäterna från läraren som hade genomfört dem. Samma dag som vi samlade in enkäterna från barnen valde vi att muntligt påminna barnen om att om

föräldrarna glömt fylla i eller om de glömt enkäterna hemma att de skulle ta med dem så snabbt som möjligt. Vi gjorde därefter ett besök en vecka senare och hämtade in de enkäter som ytterligare kommit in. Vi valde efter det att inte fortsätta med påminnelser då vi ville komma igång snarast med resultaten och att de föräldrar som haft för avsikt att svara

förmodligen redan gjort det. Påminner man för mycket ansåg vi att det kan bli så att de bara fyller i för att det skall göras. Kan finnas en risk för att svaren blir mer eller mindre seriösa då. Därför nöjde vi oss med de enkäter vi fick in.

Resultat

Den första frågan vi behandlar berör om de har hört talas om stress och vad de vet om stress. I vår pilotstudie hade alla hört talas om stress men i vår huvudenkät var det två som valt att svara nej, en av dessa har vidare i enkäten valt att inte svara eller bara svarat nej på frågor med svarsalternativen ja eller nej. Det som skiljer mycket mellan eleverna är vad de vet om stress. I både huvudenkäten och pilotstudien har majoriteten av barnen har skrivit

tidsrelaterade orsaker till stress. Att man har för lite tid på sig att göra läxan eller att man måste skynda sig till skolan eller jobbet.

När man är strässad är det kanske att man ska hinna med

många saker samtidigt på en kort tid då kan man bli strässad (Elvaårig flicka Grönskolan)

Ett flertal andra har skrivit tävlingsbaserade orsaker, till exempel att stress är när man vill komma först på ett prov så stressar man sig. Deras vetskap om stress handlar i stort sett om antingen olika tävlingsformer eller tidsbrist. Det finns dock vissa som sticker ut i mängden och ger helt andra synvinklar på stress. En relativt oroande syn vissa har på vad stress är, är när ätandet blivit en orsak till stress. En tioårig pojke och en elvaårig pojke skrev följande.

När man skyndar sig om man äter så när du kommer sist man vill stressa (Tioårig pojke Blåskolan) Att man kan bli väldigt stressad ibland typ när man ska till maten

och man måste göra färdigt något (Elvaårig pojke Grönskolan)

Vad som kan orsaka denna syn på mattillfällen vet vi inte men det kan vara så att man ser lunchrasten som ett stressmoment då man har relativt begränsad tid på sig att gå till

matserveringen, få sin mat och att sedan hinna äta den också innan man måste ut på rast eller tillbaka till lektionen.

Vidare har en annan elvaårig pojke skrivit

Att man kan dö av det som värst. Och jag vet mycket om stress (Elvaårig pojke Grönskolan)

Detta anser vi är ett väldigt ovanligt sätt att se på stress. Men i och med det är en enkät kan vi ej gå djupare in i hans resonemang om detta utan man kan bara spekulera varifrån han har fått

detta ifrån, kanske är det så att någon närstående har fått allvarliga problem av stressen. Ytterligare svar som kan tolkas som om det kommer från deras egen erfarenhet är.

Att om man har spisen på och prata i telefon och det ringer på dörren och när man kommer tillbaka till spisen så har kokat över och då ringer på dörren igen då kan man bli

stressad (Elvaårig flicka Grönskolan)

Detta kan tolkas som om att flickan i fråga har sett något liknande inträffa i hemmet eller har stort förstående för vilka situationer stress kan uppkomma.

Upplever våra barn att de är stressade?

Nu när vi vet vad de vet om stress kommer vi till vår första frågeställning i vårt arbete vilket är om barnen upplever sig stressade. Därför har vi då inkluderat en frågeformulering i våra enkäter som skall ge oss svar på detta (bilaga 1 & bilaga 2). Vår fråga var om barnen någon gång känt sig stressade. I vår pilotstudie (Se bilaga 1) fick vi fram resultatet att 37 elever någon gång känt sig stressade medan två har svarat att de aldrig känt sig stressade. En av dessa är elev i Blåskolan, medan den andra är elev i Grönskolan. I vår huvudenkät (bilaga 2) som genomfördes i en ny klass i Grönskolan och i samma klass i Blåskolan, är det dock 36 som svarat ja och två som svarat nej. Bortfallet här var två stycken som inte var närvarande då enkäten genomfördes. Den ena som valde att svara nej här ochhar valt att svara samma de andra frågorna även på de resterande öppna frågorna. Vi tror att orsaken till att han inte velat svara kan vara av bristande intresse eller dålig kunskap inom ämnet. Den andra som svarade nej har dock hört talas om stress och även kunnat förklara vad hon vet om stress därför tolkar vi med större säkerhet där att hon verkligen inte känt sig stressad. Det kan även bero på att det inte varit negativ stress utan positiv stress och därför inte känt något obehag och hondärför inte tycker att det varit stress. En ytterligare orsak skulle kunna vara språksvårigheter. Nu vet vi hur många som någon gång känt sig stressade men vi vet inte hur ofta de känner det. Därför gick vi vidare med frågan om hur ofta de känner sig stressade i både

pilotundersökningen och vår huvudenkät. Eleverna fick fyra olika svarsalternativ. Varje dag,

flera gånger i veckan, några gånger i månaden eller några gånger per år. I vår pilotstudie

fick vi in 37 svar och två som valde att inte svara på denna. Resultatet av detta blev att tre svarade varje dag, nio svarade flera gånger i veckan och sjutton svarade några gånger i veckan medan åtta svarade några gånger per år medan två inte svarade och en var sjuk.

På denna fråga i huvudenkäten har vi fått in 38 svar. Dessa svar såg ut som följer: En hade svarat varje dag. Fyra valde att svara flera gånger i veckan. Sjutton av dessa svarade några gånger i månaden. Tretton svarade några gånger per år och tre som valt att ej svara, två av dessa var de som aldrig känt sig stressad och en som har känt sig stressad och varit på väg att fylla i sitt svar men ändrade sig och suddade ut.

Nu vet vi hur ofta barnen känner sig stressade men det ger oss inte så mycket inblick i deras stressituation så vi gick vidare med nästa fråga, hur stressade de känner sig när de väl blir stressade (Fråga 7, bilaga 2). I denna fråga ser vi en klar skillnad mellan Grönskolan och Blåskolan. Bland elvaåringarna hade majoriteten, sju pojkar och sex flickor markerat att när de väl blir stressade känner de endast lite stress. Endast en hade svarat väldigt lite, detta var en flicka. En pojke hade svarat väldigt mycket. Det var fyra stycken som hade svarat mycket, av dessa var tre flickor och en pojke. Två stycken, en flicka och en pojke, markerade sitt svar mellan väldigt lite och lite. En flicka markerade sitt svar mellan lite och mycket. Bland

tioåringarna hade dock majoriteten besvarat frågan med att de endast känner väldigt lite stress när de känner stress. Det var tio som valde att svara väldigt lite, av dessa var nio flickor och en pojke. Enbart tre, två pojkar och en flicka, svarade lite jämfört med de tretton som svarade lite i Grönskolan. En flicka svarade mycket medan en pojke markerade sitt svar mellan lite och mycket. Det externa bortfallet var även här en. Om man placerar detta i ett diagram (Tabell 1:1) ser man en klar skillnad mellan Blåskolan och Grönskolan. Vad som kan vara orsaken bakom detta vet vi inte, men det kan bero på miljön och omgivningen, men även lärarens sätt att hantera klassen och lektionerna.

Tabell 1:1 0 5 10 15 Tioåringar Elvaåringar Tioåringar 9 0 4 1 1 0 Elvaåringar 1 2 13 1 4 0 1

Väldigt Lite Mycket Väldigt

I denna tabell presenteras elevernas svar till hur stressade de blir när de väl blir stressade. En klar skillnad syns mellan de som är tio år och de som är elva år. Nu är det dock fler elvaåringar än tioåringar som har besvarat enkäten men man kan se en skillnad ändå anser vi.

Vad kan orsaka stress hos barn?

Nu vet vi hur ofta de känner sig stressade och hur stressade de blir när de blir det. Men vad är de största orsakerna enligt barnens upplevelser? Svaret på denna fråga väljer vi att presentera i en tabell, pilotstudien ( Tabell 1:2)för sig och huvudenkäten ( Tabell 1:3) för sig.

Tabell 1:2 0 10 20 30 Blåskolan Grönskolan Alla Blåskolan 8 1 9 0 2 Grönskolan 10 8 18 5 1 Alla 18 9 27 5 3

Skola Fritid Läxor Kompisar Tv,dator

Tabellen visar vad det är för orsaker enligt deras egen upplevelse till deras stress i pilotstudien.

Tabell 1:3 0 10 20 30 Blåskolan Grönskolan Alla Blåskolan 12 0 0 0 Grönskolan 16 7 2 4 Alla 28 7 2 4

Skola Fritid Kompisar Tv,dator

Tabellen visar vad för orsaker till stress barnen har enligt deras egen upplevelse i huvudenkäten. I denna enkät ingick läxor i skolkategorin istället för att vara en egen kategori.

Här ser vi en klar skillnad från att det varit läxor som har haft klar majoritet i pilotstudien till att vara skola som ny majoritet i vår huvudenkät. Detta tror vi beror dels på att läxor är inräknade till skolan men det kan även bero på en del andra orsaker. Om man jämför

sig (Tabell 1:2 & Tabell 1:3). Från att ha svarat fritid och dator har alla här enbart svarat skola inför huvudenkäten. Vi tror detta kan bero på att de varit inne i en tid med mycket saker i skolan vilket har tagit barnens fokus från andra ting till att koncentrera sig på skolan och läxor. Om man gör samma jämförelse mellan Grönskolan i pilotstudien och huvudenkäten ser man inte samma skillnad utan bara att fler valde skola jämfört med pilotstudien, detta anser vi bero på att läxor är inräknad i den kategorin. På de andra kategorierna ser de dock nästan likadana ut.

Men vad är det då i dessa orsaker som ger upphovet till stress enligt barnen? I likhet med vad barnen vet om stress är även dessa oftast orsaker till deras egen stress. De som har svarat med något som vi tolkat som tidsbrist eller tävlingsinriktning på vad de vet om stress, har de även skrivit på vad det är som är anledningen till stress på de olika kategorierna de valde i den föregående frågan. Det finns dock även de som skrivit att de har för många läxor eller att någonting, prov eller läxor, är för svåra. Men majoriteten har svarat med antingen bristande tid eller någon form av tävlingsinriktning antingen med sig själv eller med andra. En tioåring skrev.

Jo för att jag vill ha alla rätt på matteprov, och att jag vill ha bättre tid (Tioårig flicka Blåskolan)

Den bakomliggande orsaken till att denna flicka skriver så här är att klassen hon är i har under en längre tidsperiod skrivit multiplikationsprov. På dessa prov var där flitig tidtagning på var och en för att sedan låta barnen öva upp sig och skriva provet på mindre och mindre tid, därav svaret. En del av denna klass har även valt att skriva just orsaker till stress i skolan till att ha anknytning till denna multiplikationsövning, antingen i form av att dra hela matematikämnet över en kant och skriva bara matematik, eller gått in och pekat ut just detta moment som ett stressobjekt. Dock anser vi att i detta fall är det nog inte negativ stress det handlar om i och med att det blir en tävling med sig själv så strävar man efter att förbättra sitt eget resultat. Detta kan tolkas som positiv stress. Detta var dock inte unikt för Blåskolan utan detta fanns även på Grönskolan. Det fanns dock ett antal elever som inte visste varför just de kategorier de valt stressar dem. Vi anser att det antingen kan bero på bristande inblick i sin egen situation, har inte tänkt på varför de blir stressade, eller haft för lite tid för egen reflektion under genomförandet av enkäterna. Det fanns dock en elvaårig flicka som svarade på ett för oss lite oroande sätt.

Detta skulle kunna tolkas på olika sätt. Antingen har hon alldeles för många aktiviteter eller sysslor som hon inte hinner med. Men det skulle även kunna vara så att vissa saker är för svåra för henne och hon upplever att hon inte har den kapacitet som behövs för att klara av det. I så fall är hon inte den enda, det finns ett fåtal elever som angivit för hög svårighetsgrad som en orsak till varför de blir stressade, antingen för svårt prov eller för svåra läxor. Men vi kan inte veta vad just denna flicka menat. På de andra frågorna i enkäten har hon dock svarat med att flera olika saker stressar henne, skola, fritid men även kompisar och på frågan där hon besvarade vad hon vet om stress har hon skrivit att det är när man har mycket att göra. Därför gör vi den tolkningen att hon har alldeles för många aktiviteter utöver skolan.

Hur påverkar stressen barnen?

Effekterna stressen har på de olika eleverna är väldigt spritt, dock ser vi två större kategorier inom detta (Tabell 1:4).

Tabell 1:4 0 5 10 15 20 25 Alla Arg/irriterad Mår illa Nervös Hungrig Huvudvärk Ångest Slarvig Ledsen Trött Varm/svettig

I denna tabell ser vi hur barnen känner sig när de blir stressade, både Grönskolan och Blåskolan är inkluderade i denna tabell. På grund av den mängd av olika svar vi fick på frågan kan vi ej presentera siffrorna som gjorts i tidigare tabeller.

Som framgår av denna tabell blir majoriteten av barnen arga eller irriterade när de utsätts för stress medan relativt många kände illamående eller blev nervösa. På denna fråga skrev dock flertalet av barnen mer än en sak. Till exempel skrev en del att de blir arga samtidigt som de blir lite illamående. En elvaårig pojke skriver.

börjar ja reta folk och när ja blir illamående så vill ja kräka (Elvaårig pojke Grönskolan)

Orsaker enligt föräldrar och pedagoger

Innan vi ställde frågan till pedagogerna och föräldrarna ville vi ta reda på om de är medvetna om barnensstressituation, vilket vi anser är en nödvändighet för att ens kunna börja se orsaker och åtgärda det. Likt barnens svar på denna fråga så svarade majoriteten, åtta stycken, av de föräldrar, som besvarade enkäten, med att de tror att deras barn upplever stress någon gång i månaden. Fem föräldrar som svarade att de tror att deras barn upplever stress flera gånger i veckan medan bara fyra markerade att de tror att deras barn upplever det några gånger per år. Det var dock fyra som anser att deras barn aldrig känt sig stressade och svarade därför inte på denna fråga. Varför det är så kan vi inte med säkerhet säga. Det kan bero på antingen att de inte tar barnen på allvar när de säger att de är stressade och vad som stressar dem, det kan även vara så att barnen inte berättar när och varför de blir stressade men kan även vara så att deras barn inte upplever stress. Även majoriteten, åtta stycken, av pedagogerna svarade att de upplever att eleverna är stressade några gånger i månaden, fyra svara flera gånger i veckan medan endast en svarade varje dag och en några gånger per år. När vi sen ställde frågan till pedagogerna hur många elever i deras klass de tror känner stress regelbundet lite

överraskande. Det fanns ingen skillnad mellan Blåskolan och Grönskolan i denna fråga utan de hade samma mönster.

Tabell 1:5 0 2 4 6 8 Pedagoger Pedagoger 1 7 4 1 0 1

Väldigt få Få Många V. Många

Tabellen visar hur stor del av klassen pedagogerna anser stressar regelbundet.

Tabellen (Tabell 1:5) visar tydligt att av de pedagoger som besvarat upplever de att bara ett fåtal av deras elever känner sig stressade. Antingen så har vi när vi valde klasser hamnat i

väldigt stressiga klasser som känner sig stressade regelbundet eller så har pedagogerna för lite inblick i elevernas situationer när det gäller stress. Det kan även bero på deras uppfattning av vad regelbundet betyder. Då denna fråga endast var riktad till pedagoger har inte föräldrarna fått denna fråga och vi kan därför inte jämföra pedagoger med föräldrar.

Nu när vi vet både föräldrarnas och pedagogernas insikt i barnens stressituation, vad är orsakerna till det enligt både föräldrar och pedagoger? Likt barnens svar (Tabell 1:2 & Tabell 1:3) anser föräldrarna och pedagogerna att skolan och det som är relaterat till skolan, till exempel läxor, till att vara den främsta orsaken till stress hos barnen (Tabell 1:6). Det som skiljer sig mest dock är det att föräldrarna och pedagogerna anser att fritiden och kompisarna är relativt stora orsaker till stress men även tv och datorer var större orsak enligt de vuxna jämfört med vad barnen svarat på sina enkäter. Det förekom i vår undersökning ingen markant skillnad mellan föräldrarnas och pedagogernas svar på denna frågan utan de var relativt lika. Tabell 1:6 0 10 20 30 Grönskolan Blåskolan Alla Grönskolan 16 7 4 3 Blåskolan 8 4 3 2 Alla 25 12 8 6

Skola Fritiden Kompisar Tv, dator

Tabellen beskriver vad det är för orsaker till stress hos barn som föräldrarna och pedagogerna skrivit

Åtgärder

Av de sex föräldrar till barn i Blåskolan har endast fyra stycken svarat på denna fråga. De svar vi har fått från dem är bland annat att två föräldrar anser att den åtgärd man kan ta är att genom samtal med barnen försöka minska stressen och säga till dem att om de stressar kan saker och ting bli fel vilket inte är bra. Orsaken till varför deras barn stressade ansåg dessa föräldrar bero på läxor och prov samt brist på tid att göra antingen läxorna eller proven. En förälder tyckte att barnet skulle ha någon sport istället för att sitta framför en dator hela tiden

vilket även var vad föräldern trodde var orsak till att deras barn stressade. Den sista föräldern till ett barn i den centrala skolan skriver.

Jag tror att hon blir stressad mest utav att inte förstå vad

läxan innebär om och försöker verkligen göra klart de och är rädd för att inte lyckas. (Förälder, Blåskolan)

Med detta som orsak till sitt barns stress skulle föräldern vilja som åtgärd att barnet får mer extra hjälp eller ett annat undervisningssätt. Två valde att inte svara på denna fråga.

Majoriteten av föräldrarna, fem stycken, till barn i Grönskolan som svarat på frågan anser att kommunikation är en åtgärd. Att man tillsammans med barnen skall prata omvärderingar och prioriteringar. Vissa har så mycket att göra efter skolan, barnet har problem att göra rätt prioriteringar enligt föräldrarna och väljer därför det som är roligt först. Men även att lära barnet att strukturera sin tid. En förälder väljer att i samtal med barnet prata om vad som är det värsta som kan hända vid framträdande och uppvisningar. Denna förälder anser att teatern i skolan är orsak till stress hos sitt barn. En annan förälder, som markerade alla rutor på fråga tre (Bilaga 3), anser att det är en kombination av allt som ger upphov till stress. Men att det är skolan som är den avgörande faktorn till stressen då det andra lockar eller tar tid. Hade inte skolan funnits hade barnet haft tillräckligt med tid för sin fritid, samtidigt hade inte fritiden tagit tid hade skolan inte varit ett problem. Denna förälder brukar genom samtal med barnet försöka lära det att ta en sak i taget istället för att tänka på allt som han måste göra under en vecka. Om något är jättejobbigt ta tag i det direkt istället för att undvika eller bara prata om det då det är mer energikrävande än att göra själva uppgiften. Även denna förälder tycker att barnen måste lära sig prioritera och att livet inte är en lek. Två föräldrar tycker att en

förbättrad skolmiljö med mindre klasser och fler pedagoger är en åtgärd. Den ena tycker att längre skoldag är en åtgärd också för att under skolan göra sina läxor för att sedan kunna ägna sin fritid åt en hobby. Den andra föräldern anser att lugnare föräldrar är en lösning, att ge föräldrarna en kortare arbetsdag. Detta får medhåll från en annan förälder som vill införa en sex timmars arbetsdag för att minska stressen för de vuxna. Varför den föräldern vill detta framgår inte ur denna fråga men på föregående fråga (Fråga 4, Bilaga 3) har föräldern skrivit att föräldrarna är stressade och detta förs över på barnen. Vi antar att det är den

bakomliggande anledningen till att inför sex timmars arbetsdag för de vuxna. Dessa två får delvis stöd från en tredje förälder som tycker att man ska ha mycket mer tid hemma, att vara hemma på eftermiddagen för att kunna hjälpa till och att föräldrarna är för trötta. Denna

förälder har som orsak till stress hos barnet angivit att det är tidiga morgnar, mycket papper och böcker samt läxor att hålla reda på. Men även att hinna bli klar med sina sysslor innan favoritprogrammet på TV börjar. Även denna förälder får medhåll från annan förälder som skriver.

Mitt barn upplever inte stress därför att vi föräldrar är hemma mycket. Vi har inte som föräldrar 2000 egna aktiviteter i veckan och inte

han heller (barnet). Stress hos barn handlar om hur de vuxna runt barnet prioriterar sin tid. Tid är ingen bristvara om man anv. den rätt.

(Förälder, Grönskolan) En förälder valde att inte svara på denna fråga.

De åtgärder pedagogerna i Grönskolan vill ha är bland annat att lära eleverna planera sin vecka så att de gör sina läxor tidigare än dagen innan. En anser att man ska samtala med föräldrarna om vad som är möjligt att förändra. Vidare skriver pedagogen att det ofta är flera faktorer tillsammans som orsakar stress då vi ska hinna med så mycket men att det samtidigt ska vara kul. En annan pedagog anser likt den föregående att ett större samarbete mellan skola och hem krävs. En pedagog anser att det ligger mycket på föräldrarna då barnen har så många fritidsaktiviteter att de inte hinner vila ut. Vidare anser en pedagog att stress inte är någonting man kan åtgärda utan möjligtvis förebygga genom samtal. Denna pedagog ansåg att frågan var konstig och kan därför vara orsak till varför svaret blev som det blev. En pedagog förstod inte frågan alls och svarade därför inte på den. Men en av pedagogerna skrev även att

avdramatisera provsituationer är en åtgärd som kan motverka stressen.

Pedagogerna i Blåskolan skiljer sig även de åt i vad för åtgärder de hade velat genomföra. En pedagog anser att miljön i hemmet måste förbättras, vilket även får stöd från en annan pedagog som anser att föräldrarna ska vara mer stöttande men även att pedagogerna får mer tid till samtal. Vidare skriver en pedagog

1. Prata med eleven 2. kontakta föräldrar 3. Elevvården. Detta för att medvetandegöra eleven så att han/hon kan förändra situationen på egen hand och/eller stöd från vuxna. (Pedagog, Blåskolan)

En pedagog anser att man måste skapa lugn utan krav först för att kunna undervisa med positiv anda. Detta får även stöd från en pedagog som anser att lyssna på avslappningsmusik

och högläsning för att varva ner är bra åtgärder. En pedagog anser dock att det hela beror vad stressorsaken är. Om det är skolan som är orsak kan man bli mer medveten, men är det andra mer privata faktorer tycker pedagogen att de kanske behöver annan professionell hjälp.

Sammanfattning

Resultatet av vår undersökning sammanfattat är att barnen upplever skolrelaterade händelser som den största stressfaktorn med få utstickare till de andra alternativen också. Dock visade vår undersökning på att när de väl blir stressade så blir de inte mycket stressade utan endast väldigt lite eller lite. Majoriteten av barnen blir arga eller irriterade när de utsätts för stress men även illamående eller nervösa som stora konsekvenser. Vidare ger vår undersökning oss svaret att både föräldrar och pedagoger är relativt medvetna om stressituationen men att de inte har någon gemensam handlingsplan för att bearbeta stressen hos barnen utan det skiljer sig mycket från person till person.

Diskussion

Vi anser att våra resultat är tillförlitliga då vi har genomfört nästan alla enkäter på samma sätt förutom den ena enkäten i pilotstudien. Men det var på grund av att vi ville se om det blev någon väsentlig skillnad i svaren jämfört med om en lärare med noggranna direktiv

genomförde den istället. Våra enkäter har haft både öppna frågor och frågor med fasta svars- alternativ. De flesta har tagit sig tid att besvara alla våra frågor på ett bra sätt. Därför anser vi att vårt resultat, fast det externa bortfallet hos pedagogerna och föräldrarna var märkbara, är hållbart. Föräldrarna och pedagogerna var inte våra huvudobjekt i undersökningen och därför anser vi att bortfallet hos dem inte påverkat resultatet i någon större utsträckning. Man kan dock inte utifrån våra resultat dra en heltäckande slutsats om alla årskurs 4:or och 5:or då vi har varit begränsade till tre undersökningsklasser.

Orsak

De slutsatser vi kan dra av undersökningen är att det är skolan som är den största orsaken och att de flesta av barnen som svarade på enkäterna känner sig stressade regelbundet. Men man kan i vår undersökning se att när de väl blir stressade så blir de, enligt sig själva, endast lite stressade. Om man jämför vårt resultat med Nilsson, m.fl. (2004) c-uppsats stämmer vårt resultat på den fråga som berörde hur ofta de känner sig stressade mest med det resultat de fick i årskurs 6. De hade fått det resultatet att majoriteten av elever i årskurs 6 hade svarat att de kände sig stressade några gånger i månaden, tätt följt av några gånger per år. Detta fast vi undersökte en årskurs 4 och en årskurs 5. Varför det är så vet vi inte med säkerhet med det skulle kunna bero på att samhället har förändrats på de tre åren som skiljer våra

undersökningar åt. Media har nog även den en betydande inverkan på svaren vi har fått i vår undersökning. Det skrivs mycket om just stress och vi kan inte veta exakt hur det påverkar svaren men man måste ändå vara medveten om att det är en möjlighet att media spelat en roll i det hela. Det som skiljer sig är dock om det är tidsrelaterad stress i skolan eller om det är tävlingsinstinkt då dessa är de två största kategorier man kunde se utifrån resultatet. Om man jämför vad för orsaker barnen i vår undersökning valt med c-uppsatsen Nilsson, m.fl. (2004) skrivit har vi haft en större andel som angivit skolrelaterade händelser som orsaker till stress. Om man jämför vad det är för orsaker vi har kommit fram till i vår undersökning med vad Ellneby (1999) har behandlat ser man en markant skillnad. Ellneby (1999) behandlar i sin bok orsaker såsom över och understimulering vilket man kan skulle kunna dra kopplingar till i vårt arbete. Detta får även stöd från Frankenhauser och Ödman (1987) som även de anger

över och understimulering som orsaker. Att en del av de barnen i vår undersökning känt sig stressad på grund av över eller understimulering. Men orsaker som skilsmässor, arbetslöshet, skolmiljö och för många relationer är ingenting vi i vår undersökning har fått syn på. Dock kan de orsaker finnas hos dem vi har undersökt men krävs kanske andra undersöknings metoder för att kunna få syn på de orsakerna. Den orsak hon nämner som vi kan dra störst kopplingar till är prestationskraven i skolan då vi i undersökningen sett att skolan är den största faktorn till stress hos de barn vi undersökt (Tabell 1:2 & 1:3). Dock ska man ha i åtanke att även språksvårigheter kan vara en orsak till stressen då de kanske inte kan förstå uppgifterna eller instruktionerna. Vidare måste man även ha i åtanke att vi gjorde våra enkäter ute på skolorna och att det kan ha påverkat de svar vi fick på våra frågor

Effekt

De största konsekvenser stressen fick på barnen vi undersökte var ilska eller illamående men även en rad andra mindre symptomer. Vi har i vår undersökning hittat vissa konsekvenser som är intressanta men inte positiva nämligen stress vid mattillfälle. Att vissa känner stress när de ska äta. Detta är negativt då Woxberg (2005) skriver att det kan leda till

aptitnedsättningar hos annars friska barn om de inte får lov att äta i lugn och ro. Men det kan även leda till dålig kosthållning eller uteslutna måltider. Vi anser därför att det är väldigt viktigt att vara medveten om detta så att man i tidigt stadium kan försöka bearbeta stress som uppstår vid måltider. De största konsekvenser vi fick fram i vår undersökning blir styrk av Lindblad och Theorell (2005) som skriver att just stress kan leda till huvudvärk och magont. Mer långsiktiga effekter av stressen som vi i vårt begränsande tidsrum inte kunnat undersöka är magsår och hjärtsjukdomar som Rodhe och Österberg (1974) behandlar. Ytterliga

långsiktiga effekter av stress är negativa effekter på immunförsvaret som kan leda till mer infektioner och sjukdomar, detta skriver Assadi och Skansen (2000) om. Men som Rodhe och Österberg (1974) skriver måste man även vara medveten om att all stress inte leder till

negativa effekter utan att de iblan är ändamålsenliga och får positiva effekter så som

förbättrade prestationer inom olika saker, såsom sport men även prov då vi i undersökning såg att vissa strävade efter att bli bättre och bättre på det.