Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Uppsats
15 högskolepoäng”Steg för steg så ska jag bli en sådan tjej”
Unga muslimska kvinnors berättelser om sin
religiositet
Young Muslim Women´s Narratives of their Religiosity
Emma
Hall
Magisterkurs i Utbildningsvetenskap inom området historia, religion och samhälle, 30 hp
Slutseminarium: 2009-03-25
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Bodil Liljefors Persson
1
Förord
Med åren har min farmors berättelser blivit alltmer otroliga. Bakom hennes ljusblå ögon for-mas berättelser som befolkas av många skilda människor och miljöer. Den enda konstanten är att berättelserna verkar följa ett gemensamt inre mönster; en orättfärdig människa utsätter någon oskyldig för lidanden och farmor är den som skyndar till undsättning och levererar be-rättelsens moraliska poäng. Jag har alltid undrat vad hennes berättelser har för funktion för henne och vilken mening de förmedlar.
Mötet med andra människor kan ta överraskande uttryck och föra tanken på oväntade vägar. En stor behållning för mig är de många intressanta samtal som jag har haft förmånen att föra med unga religiösa kvinnor. Denna uppsats hade inte varit möjlig utan Malak, Jasmin, Yase-min, Lina och Maryam som delat med sig av sina tankar om- och erfarenheter av att leva med islam. Uppsatsens titel är hämtad från den uppföljande intervjun med Yasemin och citatet valdes eftersom det kärnfullt visar hur nära sammankopplade den religiösa identiteten och uppfattningen om den egna personen kan vara.1 Ett speciellt tack vill jag rikta till Maryam
som entusiastisk ställt upp med sin tid och öppnat sitt hem för mig. Jag vill också tacka för den inspiration och det stöd jag fått under skrivandets gång av min handledare Bodil Liljefors Persson samt mina kurskamrater på magisterkursen i utbildningsvetenskap. Slutligen vill jag tacka Robin som alltid står vid min sida.
1Uppföljande intervju: Yasemin, 2008-01-08. Citatet har ändrats för att fungera som uppsatstitel, originalcitatet
2
Sammanfattning
Uppsatsen grundas i ett personligt och yrkesmässigt intresse av att veta mer om en specifik elevgrupp: unga muslimska kvinnor från en arabisk kulturell kontext. Syftet är att undersöka denna grupps religiositet och deras meningsskapande kring att vara religiösa och kvinnor. Metodologiskt utgår uppsatsen från det konstruktivistiska antagandet att kunskap om verklig-heten skapas socialt. Den narrativa metoden sätter kvinnornas berättelser i fokus och jag har studerat narratologiska teman och vändpunkter i berättelserna för att tydliggöra hur mening konstrueras. För att komma åt livsberättelsen har jag utfört intervjuer enskilt och i par samt utfört en observation.
En teoretisk utgångspunkt är att religion och kön tillsammans utgör samverkande faktorer. Kön studeras som en performativ social konstruktion och meningsskapande princip. Berättel-serna analyseras dessutom med hjälp av begreppet förhandlingar som åsyftar processer som leder till reproduktion eller förändring av kulturella och sociala ordningar.
I analysen framstår kategorin muslimsk kvinna som essentialistisk och religiositeten innebär en progression som knyts till utvecklingen som kvinna. Tanken om sexualiteten som hotande kraft strukturerar handlingsutrymmet för kvinnorna i min undersökning och det religiöst goda beteendet innebär att kroppen måste underkastas religionen. Kvinnorna accepterade till stor del den status som de tilldelas i religionen men önskade uppvärdera denna status. Det före-kommer hos de flesta försök till att visa på det handlings- och förhandlingsutrymme som finns i det religiösa livet. I sammanhang med en oklar könskodning blir kvinnornas aktiva förhand-lingar och strategier tydliga. Riter, såsom bön och fasta, skapar exempelvis en förutsättning för religiös renhet.
3
Innehållsförteckning
1 Inledning ...6
1.1 Syfte och frågeställning ... 8
2 Tidigare forskning ... 10
2.1 Tidigare forskning om islam i Sverige ... 10
2.2 Tidigare forskning om ungdomar med muslimsk bakgrund i den svenska skolan ... 13
2.3 Unga muslimska kvinnors religiösa erfarenheter ... 14
3 Teoretiska överväganden ... 17
3.1 Religion, religiositet och religiös erfarenhet ... 20
3.2 Genus i religionsvetenskapliga studier... 22
3.3 Summering ... 24
4 Metodologiska överväganden ... 26
4.1 Vetenskapsteoretisk ansats ... 26
4.2 Metodteoretisk ansats ... 27
4.3 Bearbetning och analysmetod ... 29
4.4 Urval och definitioner ... 31
4.5 Förfaringssätt ... 34 4.6 Transkription ... 35 4.7 Etisk diskussion ... 36 4.8 Validitet ... 37 5 Resultat ... 39 5.1 Maryam ... 39
5.1.1 Beskrivning av den egna religiositeten ... 39
4
5.2 Yasemin ... 44
5.2.1 Beskrivning av den egna religiositeten ... 44
5.2.2 Teman och vändpunkter ... 46
5.3. Jasmin ... 48
5.3.1 Beskrivning av den egna religiositeten ... 49
5.3.2 Teman och vändpunkter ... 52
5.4 Malak ... 53
5.4.1 Beskrivning av den egna religiositeten ... 54
5.4.2 Teman och vändpunkter ... 56
5.5 Lina ... 57
5.5.1 Beskrivning av den egna religiositeten ... 57
5.5.2 Teman och vändpunkter ... 60
6 Analys ... 62
6.1 Berättandets praktik ... 62
6.2 ”Hon ska … bara vara muslim”. Meningsskapande kring identiteten religiös kvinna .... 64
6.3 ”Det är skönt… att slippa dem”. Teman i berättelserna om religiositeten ... 67
6.4 ”[J]ag vill också vara en sådan. [---][S]teg för steg så ska jag bli en sådan tjej”. Epifanier i berättelserna om religiositeten ... 70
7 Diskussion ... 72
6
1 Inledning
”Det är okej, för jag är ändå van, Emma, det kanske inte är helt okej för dig, men jag har ändå sett det flera år, jag har varit med hela mitt liv, så det är helt okej i mina ögon.”2 Maryam har med målande beskrivningar uppehållit sig kring en ritual där offentlig självspäkning ingår som ett inslag. Hon skakar på huvudet åt det som hon uppfattar som felaktigt utövande av islam, att rikta våld mot den egna kroppen för att uttrycka sorg över martyrernas död, men hon avslutar ändå sin redogörelse med reflektionen att vårt avstånd och vårt perspektiv till det studerade delvis avgör vår hållning gentemot det. Ritualen fyller en funktion för henne efter-som hon har en viss utgångspunkt, men Maryam uttrycker en medvetenhet om att jag närmar mig hennes värld från ett annat perspektiv, att förståelse är kontextuell. I förordet antyder jag att möten med andras tankegångar kan innebära en utveckling av den egna förståelsen och detta är centralt i relationen mellan mig själv och de fem unga muslimska kvinnor, vars tankar om islam utgör utgångspunkten för uppsatsen. Maryam, Malak, Jasmin, Yasemin och Lina har berättat om sina religiösa ställningstaganden och förehavanden och de har satt den i rela-tion till sin samtalspartner och till det sammanhang de befinner sig i.
Mitt syfte med denna magisteruppsats är att med utgångspunkt i min examensuppsats
Mus-limska elevers diskurser om islam och representationen av islam i religionsundervisningen,
undersöka en grupp muslimska elevers religiositet.3 I examensuppsatsen utgick jag från ele-vernas utsagor om islam och religionsundervisningen om islam i skolan. Det blev tydligt att elevernas identifikation ur ett religiöst och etniskt perspektiv var avgörande för hur de talade om islam. Det blev samtidigt tydligt att eleverna formulerade sina tankar om den religiösa tillhörigheten utifrån den omedelbara kontexten. Vid läsningen av den litteratur som publice-rats i Sverige om samtida islam framgår detta närmast som en obestridd del av varje förklar-ingsmodell. Religionshistorikern Anne Sofie Roald redogör för sin syn på religion i inled-ningskapitlet till sin framställning om nutida och historisk islam: ”En religion är inte något fristående fenomen. Dess betydelse manifesteras av människor i en social kontext. En religion
2Uppföljande intervju efter observation: Maryam, 2008-03-12.
3 Emma Hall, Muslimska elevers diskurser om islam och representationen av islam i religionsundervisningen,
7
är inte heller statisk till sin natur. Den kan uppstå och utvecklas i ett visst geografiskt område och ta sig vissa bestämda uttryck som varar under en viss tidsperiod”.4 Bland forskningen om samtida islam i Sverige tycker jag mig kunna urskilja ett stort intresse för de specifikt svenska uttrycken av islam, en islam formulerad i relation till levnadssätt och värderingar i majoritets-samhället. Från det svenska forskningssamhället har det gjorts flera undersökningar som syf-tar till att undersöka de tolkningar som uppkommit i den svenska kontexten, de flesta med fokus på diskurser och attityder till islam och det muslimska.
Under mina två och ett halvt år som gymnasielärare i svenska och religionskunskap har jag arbetat på en skola med en stor andel elever med invandrarbakgrund. Under denna tid har jag lärt känna elever med muslimsk bakgrund från många olika länder. Fem terminer har förflutit mycket snabbt men upplevelserna har varit många; jag har funnit mig själv i situationer där jag tvingats anta perspektiv som tidigare varit främmande för mig, min kunskap om religion och religiösa uttryck har flertalet gånger utmanats av elever och omgivning. Framförallt har jag fascinerats av gruppen muslimska kvinnliga elever. Hos denna grupp återfinns så många olika sätt att förhålla sig till den muslimska tillhörigheten och jag har fängslats av de berättel-ser som jag har fått ta del av rörande elevernas religiösa liv, elevernas religiositet. Detta har skett i formella sammanhang, såsom undervisningen i religionskunskap, men också i infor-mella samtal med en eller flera elever, inte sällan i samband med religiösa högtidsdagar. Som undervisande lärare i religionskunskap har jag känt ett stort behov av få ta del av elevernas religiösa perspektiv, då de så ofta kontrasterar de utsagor som förmedlas om islam i läroböck-er och offentliga diskursläroböck-er. Det har visat sig att elevläroböck-erna, när de fått min förfrågan om de vill berätta om sin religiositet, varit positiva och intresserade. Under vårterminen 2007 började jag läsa magisterkursen ”Utbildningsvetenskap inom området historia, religion och samhälle” och inom ramen för denna kurs har jag fått möjlighet att utveckla mina tankar kring detta pro-blemområde och tillika genomföra en undersökning. Utbildningsvetenskap, som ligger nära andra vetenskapsområden såsom pedagogik och ämnesdidaktik, syftar till att utveckla kun-skaper och erfarenheter i ”[…]mötet mellan lärande, ämnet och verksamhet”.5 Denna under-sökning fokuserar skolan som social arena och lyfter fram elevernas identitetsskapande. Detta
4 Anne Sofie Roald, Islam. Historia, tro, nytolkning, Stockholm: Natur och kultur 2005, s. 14.
5 Gunilla Löfström och Roger Johansson, ”Lärande i framtidens skola - lärarprofessionens
8
meningsskapande sker i nära samspel med skolan som social institution; de värden som för-medlas såväl explicit som implicit. Som jag längre fram i uppsatsen diskuterar utgör skolan ett, och samtidigt flera, sociala rum och skolans personal utgör viktiga deltagare i den process vari identitet skapas. Detta tydliggörs inte minst i citatet från Mayarams berättelse som inleder denna uppsats.
Föreliggande magisteruppsats är således ett resultat av det personliga och yrkesmässiga in-tresse som jag fattat för denna grupp elever och de förhållningssätt som de uppvisar rörande sitt religiösa liv. Utöver detta anser jag att undersökningen svarar mot ett behov av forskning kring kvinnors förhållande till sin religiösa tillhörighet och religiösa praktik. I litteratur-genomgången hoppas jag kunna visa att studier av gruppen unga muslimska kvinnors religio-sitet är få och jag menar att kunskap om detta kan utgöra ett viktigt underlag bland annat för den pedagogiska verksamheten i skolan. Det utbildningsvetenskapliga fältet har en nära rela-tion till skolverksamheten och det är min förhoppning att föreliggande undersökning kan ut-göra grund för diskussioner kring skola, religion och identitet. När Jonas Stier förklarar feno-menet identitet liknar han identitetsbygget vid målandet av ett porträtt. Målaren skapar konst-verket men konstkonst-verket blir också till i mötet med olika tolkande andra. Porträttets delar, eller annorlunda uttryckt; identitetens fundament, är kroppen och porträttets färger utgörs av tillhö-righeter såsom kön och religion, men också platser.6 Det är min utgångspunkt att eleverna inte
för med sig en färdig religiös identitet till skolan utan att denna identitet delvis formas i sko-lan i mötet med de tolkande andra.
1.1 Syfte och frågeställning
Denna uppsats grundas således i ett personligt och yrkesmässigt intresse av att veta mer om en specifik elevgrupp: unga muslimska kvinnor från en arabisk kulturell kontext. Efter många samtal med elever, arbetskamrater samt kursdeltagare på magisterkursen har intresset mynnat ut i denna uppsats. Undersökningen tar sin utgångspunkt i unga muslimska kvinnors berättel-ser om sitt religiösa liv, sin religiositet. Syftet är att undersöka hur de förhåller sig till sin
9
giositet och hur de skapar mening kring att vara kvinna och religiös. Syftet är också att stude-ra dessa berättelser utifrån en narstude-rativ metod för att undersöka vilka teman och vändpunkter som framträder. Frågeställningarna är:
• Hur beskriver unga muslimska kvinnor sin religiositet?
• Vilka narratologiska teman och vändpunkter förekommer i deras berättelser? • Hur skapar de i sina berättelser mening kring att vara kvinna och religiös?
10
2 Tidigare forskning
Omfattningen av ämnesområdet som behandlar samtida islam är stort. Jag har valt att avgrän-sa min genomgång av tidigare forskning till sådant som skrivits om islam i Sverige eftersom jag anser att denna avgränsning bäst svarar mot mitt problemområde. Jag inleder med en genomgång av forskning kring islam och muslimer i en svensk kontext. I synnerhet berörs de studier som undersöker religiös förändring och konstruktion av den religiösa identiteten i mi-noritetssituationen. Därefter följer en översikt av de studier som gjorts om muslimska elevers religiösa identitet i anslutning till den svenska skolan. Slutligen redogör jag för den forskning som bedrivits kring unga muslimska kvinnors religiösa erfarenheter.
2.1 Tidigare forskning om islam i Sverige
Den svenska forskningen om islam är omfångsrik och forskningstraditionen är relativt lång. Forskning i Sverige om islam har förekommit, om än i olika former, sedan 1700-talet. Skild-ringar av islams organisation samt grundläggande trosföreställningar har dominerat forsk-ningen sedan 1960-talet i Sverige.7 Under senare år har forskningen inbegripit även svenska förhållanden och forskningsfältet kring islam har breddats och uppvisar ett allt större intresse för olika religionsformer och uttryck.8 Ingvar Svanberg, etnobiolog och etnolog och David
Westerlund, professor i religionsvetenskap, menar i inledningen till Blågul islam? Muslimer i
Sverige att forskningen idag är mångsidig, något som Jonas Otterbeck, religionshistoriker och
islamolog, motsätter sig.9 Jonas Otterbeck menar nämligen att majoriteten av vad som skrivits inte i någon större utsträckning relaterar till religionsfrågor, utan främst behandlar försam-lings- och organisationshistoria, vilket jag håller med om, åtminstone stämmer detta fram tills för några år sedan. Enligt Otterbeck har det alltså funnits en viss avsaknad av forskning som innebär ”beskrivningar och analyser som belyser hur olika muslimer uppfattar och praktiserar
7 Roald 2005, s. 274-275 och Jonas Otterbeck, Islam på svenska. Tidskriften Salaam och islams globalisering,
Stockholm: Almqvist & Wiksell International 2000, Diss: Lunds universitet, s. 24.
8 Ingvar Svanberg och David Westerlund 1999, s. 7.
9 Svanberg och Westerlund 1999, s. 7 och Otterbeck Islam på svenska. Tidskriften Salaam och islams
11
islamska dogmer, riter eller trosföreställningar.”10 Föreliggande uppsats svarar mot denna beskrivning.
De flesta studier av islam i den svenska kontexten studerar religionen som ett komplext sy-stem, som i minoritetssituationen omtolkas till nya former av islam. I mötet med majoritets-samhället uppstår ett behov att konstruera även den religiösa identiteten, och denna identitets-konstruktion har studerats mot olika sammanhang. Detta förutsätter ett studium av religionen som en social konstruktion, ett inte helt oproblematiskt synsätt, med tanke på att det finns en hävdvunnen tradition att islam ses som en ursprunglig religion och att eventuella moderna variationer inte är möjliga att förena med en sann islam, ett essentialistiskt synsätt.11 Detta
behandlas i en hel del framställningar men bör problematiseras vidare, inte minst med hänvis-ning till relationen mellan forskare och studieobjekt.
Relaterat till detta blir ”blågul-islam” aktuellt, ett begrepp som myntades av religionshistori-kern Mattias Gardell och som därefter har använts flitigt i debatt och forskning.12 Termen
blågul-islam innebär att den troende förhåller sig till den svenska traditionen, oavsett om den-na hållning är bejakande eller inte.13 Flera författare som undersöker uttryck av islam i Sveri-ge drar slutsatsen att det sker nytolkningar av islam. Däremot är det få som kan peka på det specifikt svenska i dessa nytolkningar. År 1999 publicerade islamologen Leif Stenberg
Mus-lim i Sverige, en översikt över islam, dess grunder samt uttryck och avslutar denna
genom-gång med en koncis kommentar till begreppet svensk islam. Stenberg menar att för att kunna omnämna uttryck av islam i Sverige som just svenska, bör det rimligen krävas att det religiösa tolkningsarbetet går djupare ”än till att lösa praktiska problem”.14 Hans uppfattning är att det börjar växa fram nytolkningar som är tydligt kopplade till svensk referensram, men han påpe-kar att detta kommer att leda till en pluralism av religiösa uttryck, ett påstående som får stöd i resultaten av senare studier.
10 Otterbeck, Islam på svenska. Tidskriften Salaam och islams globalisering 2000, s. 23.
11 Åsa Nilsson, ”Muslimska livscykelriter och kalenderriter - tradition och förnyelse” i Ingvar Svanberg och
David Westerlund (red), Blågul islam? Muslimer i Sverige, Nora: Nya Doxa 1999, s. 264-265.
12 Svanberg och Westerlund 1999, s. 8. 13 Roald 2005, s. 300-301.
12
Spännvidden i detta forskningsområde blir tydlig i antologin Blågul islam? Muslimer i
Sveri-ge som utkom 1999 och fokuserar islam i Sverige.15 Författarna bidrar med texter som
fokuse-rar samtida islam som organisation, som tradition och som kraft i samhället. Åsa Nilsson un-dersöker i artikeln ”Muslimska livscykelriter och kalenderriter - tradition och förnyelse” hur muslimer i Sverige ”utformar sina livscykelriter och vanligaste kalenderriter”, detta eftersom Nilsson utgår från att religiös praxis är stadd i ständig förändring och att tolkningen av männi-skans eget liv i traditionen är viktig för individen.16
Jonas Otterbeck studerar islam ur ett kunskapssociologiskt perspektiv i avhandlingen Islam på
svenska. Tidskriften Salaam och islams globalisering. Utgångspunkten är att religion är en
social konstruktion och studieobjektet är tidskriften Salaam och dess innehåll. Med hjälp av ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt studerar Otterbeck de utsagor om islam som han urskil-jer i tidskriften Salaam. Dessa diskurser analyserar han sedan mot teorier om religionens glo-balisering, vilket visar sig vara ett givande angreppssätt, i enlighet med sociologen Roland Robertsons begrepp ”the particularization of universalism” och ”the universalization of parti-cularization” formulerar Salaams skribenter sina sanningar som universella, medan det speci-fika islamska beteendet i den svenska kontexten blir ett hävdande av en partikulär identitet.17
Statsvetaren Omar Sheikhmous undersöker den muslimska folkreligiositeten i svensk kontext och redovisar sina resultat i Folkreligiositet, flyktingskap, anpassning. Muslimer i tre svenska
kommuner som publicerats inom ramen för ett projekt som bedrivits av CEIFO, centrum för
invandringsforskning.18 Undersökningsgruppen utgjordes av 200 praktiserande sunnimuslimer
från arabisktalande länder. Forskarna har i denna undersökning strävat efter en jämn fördel-ning mellan könen och för att få med den kvinnliga populationen har man vänt sig till
15 Ingvar Svanberg och David Westerlund 1999. 16 Nilsson 1999, s. 263.
17 Otterbeck, Islam på svenska. Tidskriften Salaam och islams globalisering 2000, s. 243.
18 Omar Sheikhmous, Folkreligiositet, flyktingskap, anpassning. Muslimer i tre svenska kommuner, Stockholm:
13
föreningar på respektive ort. Eftersom studien fokuserar de som faktiskt är engagerade i för-samlingar, innebär detta att den undersökta religiositeten präglas av ett högt deltagande och därmed skiljer sig denna studie från de som närmar sig sin undersökningsgrupp något mera förutsättningslöst, såsom föreliggande undersökning. Som ett led i ytterligare ett CEIFO-projekt om invandrargruppers religiositet undersökte Orlando Mella tre religiösa gruppers religiositet, dess former och uttryck.19 En av de tre grupperna var arabiska muslimska invand-rare. Mella undersökte hypotesen att invandrare i den nya sociokulturella situationen, återvän-der till sin barndoms religion och finner ny mening i gamla ritualer. Centralt för unåtervän-dersök- undersök-ningen är antagandet att just invandrarsituationen ställer vissa frågor som religionen besvarar samt bestämmer spelreglerna för uppfattningen av religionen. Av den anledningen har urvalet av muslimer avgränsats till muslimer med tydlig religiös tillhörighet. Mella ser denna religion som annorlunda från den officiella religionen och omnämner den populärreligion.20 Känne-tecknande för denna populärreligion är att den svarar mot immigrations- samt exilsituationen. Eftersom man tydligt fokuserar mötet mellan en minoritetsgrupp och ett majoritetssamhälle tecknar Mella majoritetssamhället i termer av sekularisering och globalisering.
2.2 Tidigare forskning om ungdomar med muslimsk bakgrund i den
svens-ka skolan
Under de senaste åren har forskningsfältet kring islam och muslimsk identitetskonstruktion mot bakgrund av den svenska skolan vuxit betydligt. Detta är intressant, inte bara för att de muslimer som är födda i Sverige har ”andra referensramar än invandrargenerationen”, såsom Svanberg och Westerlund slår fast.21 Den svenska skolan utgör i sig ett forum för konstruktion av den religiösa identiteten, något som jag i min examensuppsats uppmärksammade.22 Vid
genomgång av forskning kring muslimer i svensk skola bör Jonas Otterbeck omnämnas. När Otterbeck skrev Islam, muslimer och den svenska skolan år 2000 var ämnesområdet outfors-kat och behovet av information om de muslimska elevernas föreställningsvärld var, enligt
19 Orlando Mella, Searching for the sacred. A comparative study of popular religiosity among refugees in
Swe-den, Stockholm: Centre for Research in International Migration and Ethnic Relations 1996.
20 Mella 1996, s. 37.
21 Svanberg och Westerlund 1999, s. 25. 22 Hall 2006.
14
Otterbeck, stort.23 Framställningen är ett försök att närma sig skolan som en arena för religi-ons- och kulturmöten och problematisera dessa möten som ofta präglas av missförstånd och fördomar. Såsom titeln antyder är perspektivet just mötet mellan två entiteter och utifrån en diskussion kring religiös socialisation och religiös identifikation försöker Otterbeck blottlägga de mekanismer som är aktiva vid religions- samt kulturmötena i skolan med syftet att bringa förståelse för de muslimer som finns i den svenska skolan.
Kerstin von Brömssens avhandling Tolkningar, förhandlingar och tystnader. Elevers tal om
religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet är en av få texter som helt utgår från
elevernas perspektiv på religionen och deras tolkningar av den.24 Genom att studera elva
ele-vers tolkningar av islam mot bakgrund av postkoloniala teorier gör von Brömssen en intres-sant undersökning som tydligt ställer eleven i fokus. Dock är det identitetskonstruktionen som utgör undersökningens fokus, inte religiositeten i sig. Trots att min undersökning ständigt tangerar identitet och konstruktion av identitet, är det de unga kvinnornas meningsskapande genom deras berättande praktik som är utgångspunkten. Metodologiskt ligger dock de två undersökningarna varandra nära.
2.3 Unga muslimska kvinnors religiösa erfarenheter
Studier kring muslimska elevers religiositet ur ett genusperspektiv är få. I synnerhet saknas undersökningar kring utformandet av rituella handlingar samt de innebörder de tillmäts. I lju-set av detta skrev jag en artikel som publicerades i årsboken för Föreningen för religionslära-re, FLR. Artikeln baserades på en observation av en rituell sorgehögtid i en kvinnoförening och efterföljande intervjuer med en av de deltagande unga kvinnorna. Min analys av förloppet kretsade kring individens och gruppens aktiva tolkningsarbete kring symboler och riter.25
23 Jonas Otterbeck, Islam, muslimer och den svenska skolan 2000, s. 123-124.
24 Kerstin von Brömssen, Tolkningar, förhandlingar och tystnader. Elevers tal om religion i det mångkulturella
och postkoloniala rummet, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis 2003, Diss: Göteborgs universitet.
25 Emma Hall, ”Så ska det komma fullt med blod så ska man säga ´det här är för våra profeter… ´: Unga
15
Däremot utgör gruppen muslimska kvinnor en frekvent kategori i framställningar om islam i västvärlden. Oftast är perspektivet deskriptivt och fokus ligger på representationer av den muslimska kvinnan. Anne Sofie Roald studerar gruppen muslimska kvinnor och det kulturella mötet mellan islam och väst med tyngdpunkten på attityder rörande kön och genus i Women
in Islam. The Western experience.26 Syftet är att undersöka den arabiska islamistiska
kontex-ten för att se hur attityder till kvinnor och förhållandet mellan könen förändras och manifeste-ras i det kulturella mötet mellan islam och västvärlden. I Roalds artikel ”Evas andra ansikte – muslimska kvinnoaktiviteter” kontrasteras bilden av den förtryckta muslimska kvinnan med att illustrera hur muslimska kvinnor deltar i arbetet med utvecklingen av en svensk islam.27 Kvinnans roll i islam berörs exempelvis i Muslim i Sverige av Anne Sofie Roald och human-ekologen Pernilla Ouis.28 Genomgången utgår från ett populärvetenskapligt och
samhällsve-tenskapligt perspektiv där Ouis och Roald presenterar svenska muslimers erfarenhet och för-ståelse av sin religion. Boken indelas i teman, varav ett är intressant för denna uppsats: mus-limska genusrelationer. Här diskuteras kvinnan i islam, med tyngdpunkt på teman som före-kommer i den allmänna debatten om den muslimska kvinnan i Sverige, såsom månggifte och användandet av slöja.
Avhandlingen Muslima. Islamisk väckelse och unga muslimska kvinnors förhandlingar om
genus i det samtida Sverige, av Pia Karlsson Minganti från 2007 utgår från ett fördjupat
ge-nusperspektiv.29 Här studeras nio sunnimuslimska kvinnor som är engagerade i muslimska
organisationer genom intervjuer, samtal och observationer. Studien är mycket intressant, inte minst eftersom Karlsson Minganti låter genus, etnicitet och religion utgöra det samlande teo-retiska perspektivet när hon studerar de unga kvinnornas religiositet. Centralt är kvinnornas förhandlingar om genus, hur de skapar mening i att vara muslim i givna kontexter. Karlsson Mingantis analys relateras till termen ”muslima”, som åsyftar en position, ”[…]ett alternativt, kreativt rum mellan olika normativa diskurser och ordningar[…]”.30 Min undersökning, som
26Anne Sofie Roald, Women in Islam. The Western experience, London: Routledge 2001.
27 Roald ”Evas andra ansikte – muslimska kvinnoaktiviteter” i Ingvar Svanberg och David Westerlund (red)
Blågul islam? Muslimer i Sverige, Nora: Nya Doxa 1999.
28 Pernilla Ouis och Anne Sofie Roald, Muslim i Sverige, Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2003. 29 Karlsson Minganti 2007.
16
påbörjades innan publicerandet av avhandlingen, berör en del av Karlsson Mingantis teoretis-ka och metodologisteoretis-ka överväganden. Av denna anledning har jag valt att i uppsatsens teore-tiska diskussion tydligt visa hur jag förhåller mig till de centrala begrepp och utgångspunkter som de två undersökningarna delar. Däremot utgörs min undersökningsgrupp uteslutande av gymnasieelever, varav ingen av dem deltar aktivt i religiösa föreningar. Istället har jag uteslu-tande fokuserat kvinnornas beskrivningar av sin religiositet och valt att inte undersöka identi-tetsskapande praktiker.
17
3 Teoretiska överväganden
Det är med en konstruktivistisk syn jag närmar mig det valda problemområdet; kunskap om verkligheten skapas socialt. I sociala processer produceras och reproduceras meningar och betydelser. I metodboken Narrativ teori och metod. Med livsberättelsen i fokus av Anna Jo-hansson kopplas denna kunskapssyn till berättandets praktik: ”Definitionerna och betydelser-na skapas och omskapas, etableras och undermineras i och genom sociala processer. Ett sätt som detta sker på är just genom att berätta berättelser”.31 Berättandet är en viktig del av dessa sociala processer eftersom: ”[d]et är genom berättelser, beskrivningar och förklaringar - ge-nom språket som en social aktivitet - som vi skapar våra identiteter och relationer, värderings - och normsystem och även våra organisationer”.32 Anna Johansson ger uttryck för att
berät-telsen är unik eftersom: ”[b]erätberät-telsen ger struktur, sammanhang och mening till våra erfaren-heter. [---] Genom berättandets former blir de pågående sinnesintrycken, upplevelserna, in-ordnade i en form som gör världen överskådlig och hanterbar. Det kaotiska blir till ordning, det fragmentariska blir till helhet. På så sätt får berättandet en djup existentiell betydelse, så-väl som psykologisk kulturell och social.”33 Genom berättelserna förstår vi alltså våra liv och berättelserna orienterar oss i världen eftersom berättelsen besvarar de frågor som livet stäl-ler.34 Hon argumenterar därför för att berättelsen äger relevans för vetenskapliga studier. Det
konstruktivistiska perspektivet på berättande avvisar att det bakom berättelsen finns en essens, kärna i berättelsen som är sann. Den mening som berättelserna skapar sker genom språket i en specifik social situation. Berättandet kan inte, såsom jag ser det, friläggas från det direkta sammanhanget för dess tillkomst. Detta perspektiv på kunskap och kunskapande innebär att relationen mellan forskare och intervjuperson blir intressant och att fokus vidgas från enbart det sagda eller iakttagna till den sociala situationen i stort i vilken det aktuella mötet äger rum.
Det konstruktivistiska antagandet sammanfogar de teoretiska utgångspunkter som analysen utgår från. Verkligheten formas i sociala processer, inte förutsättningslöst utan efter bestämda mönster och kategorier. Anna Johansson menar att vissa kategorier dominerar mer än andra
31 Anna Johansson, Narrativ teori och metod. Med livsberättelsen i fokus, Lund: Studentlitteratur 2005, s. 26. 32 Johansson 2005, s. 18.
33 Johansson 2005, s. 17. 34 Johansson 2005, s. 17.
18
och är: ”[…]förankrade i sociala institutioner”.35 En av de mest grundläggande kategorierna är kön och även våra föreställningar om kön skapas i sociala sammanhang.36
Min förståelse av kön är att det är socialt skapat. I denna uppsats kommer jag att använda mig av begreppet kön som analytisk kategori och jag avser då det socialt skapade och betingade biologiska könet eftersom jag anser att det bär fördelar framför begreppsparet kön/genus. I genusvetenskapliga studier används omväxlande begreppen kön och genus för att komma åt föreställningar om kön som skapats i sociala sammanhang. Begreppet står dock under ständig diskussion. Fördelen med begreppet genus är att det pekar på den normativa uppfattningen av kön samt att det innefattar maktaspekten. Genus används ofta som den kulturella tolkningen av skillnader mellan könen, men eftersom jag anser att skillnaderna i sig bara kan förstås som kulturella skapelser menar jag att kön är att föredra. Dikotomiseringen kön/genus medför att kön uppfattas som: ”[…]stabilt, naturligt och ahistoriskt[…]” i relation till det konstruerade genus, varför många har valt att återvända till att tala enbart om kön.37 Istället finns det idag en strävan att skapa en ”historisk kontextuell, icke-essentialistisk, förståelse av könet och kroppen”.38 Genusvetaren Judith Butler har gått långt i dekonstruktionen av kategorierna kön/genus. Hon menar att även könet är en social konstruktion. Butler menar att kön och ge-nus blir till i sociala praktiker. Genom språket ställs kön/gege-nus inför ett obegränsat antal ut-trycksmöjligheter och får innehåll genom repetitiva föreställningar.39 Enligt den
konstruktivis-tiska förståelsen av socialt kön är kön en instabil kategori, i det dagliga laborerar människor med olika identiteter där kön och kropp bär stark social betydelse och har ett stort symboliskt värde.40 Åtskillnaden av kön och genus verkar, menar Butler: ”[…]förutsätta en generalisering om ”kroppen” som finns innan denna förvärvar sin könsbestämda betydelse. Denna ”kropp” framstår ofta som ett passivt medium som får betydelse genom att skrivas in av en kulturell
35 Johansson 2005, s. 26.
36 Detta synsätt delas av Pia Karlsson Minganti 2007, se bl.a. s. 15.
37 Catharina Raudvere, ”Stigma, status och strategier. Genusperspektiv på religionsvetenskap” i Catharina
Raud-vere (red), Stigma, status och strategier. Genusperspektiv i religionsvetenskap, Lund: Studentlitteratur 2002, s. 17-18.
38 Raudvere 2002, s. 19.
39 Johanna Esseveld, ”Att söka förändra vårt tänkande om kvinnlighet” i Åsa Lundqvist och Diana Mulinari
(red), Sociologisk kvinnoforskning, Lund: Studentlitteratur 1997, s. 43-46.
19
källa som framställs som ”yttre” i förhållande till denna kropp”.41 Bilden av denna passiva kropp bör enligt Butler ifrågasättas. Denna syn passar uppsatsens teoretiska utgångspunkter; kön liksom den religiösa identiteten skapas i ett socialt samspel och kan studeras i människors berättelser om sina livsvärldar. I de fall då jag ändå använder begreppet genus är det för att jag relaterar till studier där genus utgör den analytiska kategorin.
Konstruktionen av kön/genus sker inte som en isolerad process, utan i samspel med andra ordningar och system. Begrepp som ”genusordning” används för att understryka det systema-tiska och allomfattande i konstruktionen av vår syn på kön.42 Framställningar som fokuserar
genusordningar förhåller sig till att skapandet av kön är en process som kan studeras ur olika perspektiv. Jag står således inför problematiken att kön är en kategori som är förknippad med tillgång till makt och har beröringspunkter med andra sociala ordningar och som analytisk kategori är kön därför svår att få grepp om. Jag har blivit inspirerad av hur feministiska fors-kare har dekonstruerat det som de uppfattar som androcentriska berättelser och hur de har lyft fram kvinnors berättande.43 Jag menar att studiet av dessa kvinnors berättelser har en viktig
funktion att fylla, eftersom berättelser om deras religiösa liv tenderar att hamna i skymundan till förmån för berättelser om muslimska mäns religiösa liv och kanske framförallt, i skymun-dan bakom de övergripande diskurser som existerar kring den muslimska kvinnan som produ-ceras och reproduprodu-ceras av andra än den muslimska kvinnan själv och som oftast inte är kopp-lade till religiositeten i sig. Att studera konstruktionen av kön med hjälp av den narrativa me-toden är således inte något nytt. Karen Davies har studerat kvinnors berättelser kring det kroppsliga vetandet, och hon argumenterar för att minnet utgörs av såväl kognitiva som kroppsliga aspekter. Den tradition som sett kroppen och medvetandet som åtskilda förkastar hon. Hon menar att i berättelserna kan det kroppsliga vetandet studeras och detta kan skänka förståelse för ”[…]de processer som medverkar till att ”göra kön” (doing gender)”.44 Med
begreppet ”göra kön” avser Davies en maktrelation som är performativ och subjektiv och ständigt föränderlig. Kroppen och ”[…]de kroppsreflekterande praktikerna […]” är enligt
41 Judith Butler, ”Subversiva kroppsakter” i Lisbeth Larsson (red), feminismer, Lund: Studentlitteratur 1996, s.
167.
42 Karlsson Minganti 2007, s. 16. 43 Johansson 2005, s. 73.
44 Karen Davies, ”Narrativ, kroppsligt vetande och minne” i Åsa Lundqvist, Karen Davies och Diana Mulinari
20
Davies viktiga när man gör kön. 45 De berättelser som studeras kan dels handla om kroppen i sig, men också om hur kroppen ses, uppfattas och konstrueras av andra eller om ”[…]rumslig
och kroppslig positionering[…]”.46
Pia Karlsson Minganti utgår i sin analys av muslimska kvinnors genusskapande från en syn på genus som: ”[…]en rasifierad/etnifierad” konstruktion”.47 Med detta menar hon att våra före-ställningar om kön hör ihop med ”[…]hierarkiserande representationer av kollektiv skillnad”, såsom etnicitet.48 En viktig faktor som jag menar påverkar vår förståelse av världen är religiös tillhörighet. Att religion, kön och makt är förenade fenomen är i sig knappast ett kontroversi-ellt påstående. I religionsvetenskaplig forskning utgår många analyser av den religiösa erfa-renheten från att kön är en viktig utgångspunkt.49 Det har dock framkommit kritik mot att religion ställs jämte kategorier som kön och etnicitet, men kritiken har också bestridits från olika håll; ett religiöst sammanhang kan innebära att religion berör tidig socialisering, som Pia Minganti Karlsson påpekar, och därmed också uppfattningen av identiteten.50 Såsom Pia Karlsson Minganti så tydligt uttrycker det kan religion utgöra en maktfaktor som för många ”[…]ett oundvikligt element som alla människor måste förhålla sig till […]”.51 Samverkan av olika faktorer, i detta fall kön och religion, utgör ett samlat analytiskt grepp som betecknas
intersektionalitet.52 Det innebär att min analys utgår från att religion och kön tillsammans
utgör samverkande faktorer. I analysen studerar jag kvinnornas berättelser för att se hur me-ning skapas i livsberättelsen kring religiositet och kön.
3.1 Religion, religiositet och religiös erfarenhet
Det är naturligtvis viktigt att definiera vad som avses med religiositet vid studier av individers religiösa erfarenheter. Vid urvalet blev intervjupersonerna tillfrågade i egenskap av muslimer och självskattningen ”i någon form religiös”. Utan att precisera bejakandet av specifika
45 Davies 2005, s. 192. 46 Davies 2005, s. 194.
47 Karlsson Minganti 2007, s. 16. 48 Karlsson Minganti 2007, s. 16.
49 Ingvild Saelid Gilhus och Lisbeth Mikaelsson, Nya perspektiv på religion, Stockholm: Natur och kultur 2003,
s. 224.
50 Karlsson Minganti 2007, s. 17. 51 Karlsson Minganti 2007, s. 17. 52 Karlsson Minganti 2007, s. 16.
21
satser eller ange grad av deltagande innebär detta en funktionell syn på religion. Den funktio-nella religionsdefinitionen öppnar upp för studier kring religionens mening; ”hur skapas me-ning för denna individ?”. Däremot snävas definitionen av då jag ställer kravet på att meme-nings- menings-skapandet ska stå i relation till en viss religion; ”hur skapar denna individ mening i relation till islam/det muslimska?”53 Min förståelse av religion utgår från den beskrivning som Peter
Berger ger av verkligheten i The Sacred Canopy. Elements of a sociological theory of
religi-on. Berger menar att religion kan studeras som en social konstruktion och ett symboliskt
uni-versum, som ger ordning och mening. Varje samhälle ger verkligheten mening och religion har en viktig del i bygget av en meningsfull verklighet.54
Det är intressant att se att beteckningen religiositet, religiös erfarenhet och religion ibland används överlappande och utan vidare diskussion.55 Med begreppet religiositet åsyftas oftast den individuella och upplevda religionen, varför religiositet ofta glider över i begreppet reli-giöst engagemang, till skillnad från begreppet religion som syftar till icke-internaliserat sy-stem.56 Omar Sheikhmous närmar sig i sin omfattande undersökning om invandrarreligiositet
fenomenet religiositet som olika former av religiös utövning och handlande.57 Denna ut-gångspunkt riskerar att alltför starkt betona det religiösa engagemanget och skymma andra former av levd religion. I sin genomgång av Charles Glocks och Rodney Starks välkända uppdelning av religiositetens dimensioner förklarar Göran Gustafsson att stark samvariation mellan alla dimensionerna av Glock och Stark ansågs innebära en enhetlighet som utgör en religiositet.58 Detta är inte en rimlig utgångspunkt, menar jag. Naturligtvis utgörs religiosite-ten av flera samverkande dimensioner. Däremot är det vanskligt att formulera krav på deras samverkan för en ”stark” eller ”svag” religiositet. Dels för att en stark religiositet torde utgöra det önskvärda för den religiöse och att värderingen ”stark” och ”svag” kan upplevas som kränkande, dels för att dessa dimensioner betonas olika starkt beroende på den roll den
53 Göran Gustafsson, Tro, samfund och samhälle sociologiska perspektiv, Örebro: Libris 1997, s. 12-14 samt
Antoon Geels och Owe Wikström, Den religiösa människan. En introduktion till religionspsykologin, Stock-holm: Natur och kultur 1999, s. 13-16.
54 Peter Berger, The Sacred Canopy. Elements of a sociological theory of religion, New York: Doubleday 1990,
s. 27.
55 Se exempelvis Sheikhmous 1994. 56 Gustafsson 1997, s. 22.
57 Sheikhmous 1994, s. 19. 58 Gustafsson 1997, s. 25.
22
giöse förhåller sig till i religionen. Jag förstår Glock och Starks resonemang i Religion and
Society in Tension som att de vänder sig mot en forskningstradition som alltför ensidigt
foku-serat ett specifikt religiöst uttryck och inte satt detta i relation till andra religiösa uttryck: ”The particular aspect of religion being studied is rarely, if ever, placed within the broader context of its relations to other expressions of religiousness”.59 De som studerar religiösa erfarenheter
söker en förståelse för livsvärlden och förhåller sig till den tolkande forskningstraditionen och skiljer sig därmed från de som mäter ett religiöst beteende, manifesterat i exempelvis delta-gande.60 Det är således viktigt att jag inte på förhand har en alltför smal definition av religiosi-tet utan ställer frågan; ”hur skapas mening i förhållande till islam/det muslimska?”. Den in-delning som Charles Glock gjort av religiositeten har dock utgjort en struktur för intervjugui-den.
3.2 Genus i religionsvetenskapliga studier
Utvecklingen av studiet av genus i religiösa sammanhang följer till stor del det genusveten-skapliga forskningsfältet.61 Catharina Raudvere tecknar i inledningskapitlet till en antologi om genusperspektiv i religionsforskningen utvecklingen av forskningsfältet. Till en början kritise-rades den forskning som utgått från mannen som norm och det anlades ett kompletterande perspektiv, menar Raudvere. I religionsvetenskapliga studier innebar det att man avslöjade bilden av den religiösa människan, homo religiosus, som en androcentrisk konstruktion.62 Därefter uppmärksammades den sociala konstruktionen av kön och termerna genus och ge-nusforskning infördes i debatt och forskning.63 Genusvetenskapliga studier har kritiserats för att ha burit kulturella skygglappar och endast skildrat västerländska maktförhållanden och den postkoloniala kritiken är nu en viktig del av såväl genus- som religionsvetenskap.64 Tyvärr finns det fortfarande få religionsveteskapliga studier med ett fördjupat genusperspektiv. De allra flesta studier lyfter fram kvinnors erfarenheter, men intresserar sig mer sällan för hur förståelsen av genus faktiskt konstrueras.
59 Charles Y. Glock och Rodney Stark, Religion and Society in Tension, Chicago: Rand McNally 1965, s. 19. 60 Geels och Wikström 1999, s. 16-17.
61
Gilhus och Mikaelsson 2003, s. 217-218 och Raudvere 2002, s. 15.
62 Gilhus och Mikaelsson 2003, s. 217 och Raudvere 2002, s. 15. 63 Gilhus och Mikaelsson 2003, s. 19-20.
23
Jag menar att det finns ett behov att lyfta fram muslimska kvinnors religiositet eftersom den delvis saknas i forskningen och denna undersökning syftar delvis till detta. Det är dock inte tillräckligt. Jag menar att kön är en central princip i individens meningsskapande och jag be-traktar det som en social konstruktion som är performativ, det innebär att kön måste reprodu-ceras i olika sociala kontexter, såsom religiösa sammanhang. Därför menar jag att förståelsen av kön kan studeras i livsberättelsen som en meningsskapande princip bland andra.
Det har gjorts ansatser att beskriva formandet av socialt kön i form av system där aspekten makt är grundläggande. Catharina Raudvere använder sig av begreppen stigma, status och strategier när hon beskriver genusrelationer i religiösa traditioner. Strategi syftar till de möj-ligheter till agerande som tillhandahålls av: ”[u]ttolkare av religiösa traditioner […].65 Be-greppet fokuserar det handlingsutrymme som människan förhåller sig till i religiösa samman-hang. Ett fruktbart begrepp i detta sammanhang är förhandlingar, vilket åsyftar processer som leder till reproduktion eller förändring av kulturella och sociala ordningar, exempelvis genus-ordningar. Begreppet utgår från Britt-Marie Thuréns studier av förhandlingar kring genus i Spanien, beskrivet bland annat i artikeln ”Att erövra barerna. Former och platser för kulturell förhandling kring genus i Spanien”.66 Begreppet används även som en del av Pia Karlsson Mingantis teoretiska ramverk i hennes avhandling. Thurén menar att i feministisk teori är maktförhållanden av vikt och hon menar att ”tillträde till kulturella förhandlingar” är en makt-resurs.67 Det gäller, menar Thurén, att finna de teman som förhandlingen sker kring och var de äger rum samt undersöka hur genusmarkeringarna ser ut. Lokalitet har en stor betydelse för förhandlingarnas uttryck. Den process vari betydelsen av kön förhandlas är ständig och kan studeras på olika plan utifrån olika aspekter. Det innebär en kamp om att: ”lyckas få sina handlingar (verbala och icke-verbala) att verka betydelsefulla i det aktuella sammanhanget, och att ens gärningar får konsekvenser och förmår andra aktörer att ta fasta på dem; en kamp om tolkningsföreträde och rätten att definiera exempelvis genus”.68 Förhandlingen inringar de
65 Raudvere 2002, s. 9.
66Britt-Marie Thurén, ”Att erövra barerna. Former och platser för kulturell förhandling kring genus i Spanien” i
Kvinnovetenskaplig tidskrift, 63-76, Göteborg: Föreningen Kvinnovetenskaplig tidskrift 1998.
67 Thurén 1998, s. 63.
24
vardagliga processer vari personer förhåller sig till resurser som kan definieras som abstrakta värden. Detta beskriver Karlsson Minganti som att individer enskilt och tillsammans: ”[…]mejslar fram utrymmen där deras självuppfattningar, känslor av trygghet och vardagliga interaktioner kan äga rum på ett så fullgott sätt som möjligt”.69 I Britt-Marie Thuréns studie
från Spanien är teman för förhandling främst arbete och sexualitet. I Pia Karlsson Mingantis studie tydliggörs bland annat att mellanmänskliga relationer styrs av adab, etikettsregler och att dessa reglers efterföljande utgör ett tema för förhandling.70 Att efterleva de regler som gäller för den sociala position man innehar kräver social kompetens. Samtidigt är inte adab oföränderligt utan är föremål för nytolkningar. Minganti visar, såsom Thurén, att förhandling-ar kan studeras i relation till handlings- och rörelsemönster och menförhandling-ar att tanken om sexuali-teten som en destruktiv kraft och kvinnan som fresterska, fitna, utgör en punkt för strukture-ring av rummet.71
3.3 Summering
Syftet med uppsatsen är att undersöka en grupp unga muslimska kvinnors religiositet och de-ras meningsskapande kring att vara religiösa och kvinnor. Genom den narrativa metoden fo-kuseras livsberättelsen som handling, där individens förhållningssätt till olika ”[…]dominerande berättelser […]” om exempelvis kvinnlighet och kvinnans religiositet ma-nifesteras.72 I berättelsen blir det fragmentariska till helhet och meningsskapandet bestäms av den specifika sociala och språkliga situation i vilket berättelsen blir till.
Genom att först lyfta fram narratologiska teman och vändpunkter i berättelserna tydliggör jag hur mening skapas i varje livsberättelse. Begreppet förhandlingar fokuserar hur mönster och ordningar reproduceras eller förändras i berättelserna. Vilka förhandlingar framkommer i kvinnornas berättelser om sin religiositet och hur uttrycks dessa förhandlingar?
69 Karlsson Minganti 2007, s. 15. 70 Karlsson Minganti 2007, s. 109. 71 Karlsson Minganti 2007, s. 99. 72 Johansson 2005, s. 316.
25
I analysen studeras vidare berättelserna om religiositeten för att se hur kön uttrycks och ska-pas. Vilka processer bidrar till att göra kön i kvinnornas berättelser om religiositeten? Vilken roll spelar kroppen och den rumsliga och kroppsliga positioneringen i denna process?
26
4 Metodologiska överväganden
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en grupp muslimska elever talar om sitt religiö-sa liv. För att kunna ta del av elevernas utreligiö-sagor har jag utfört intervjuer, enskilt och i par religiö-samt utfört en observation. Nedan följer en redogörelse för de utgångspunkter som har styrt mitt tillvägagångssätt.
4.1 Vetenskapsteoretisk ansats
Att förklara islam som trossystem, dess utövares inställning samt religiösa socialisation i syf-tet att bringa förståelse och möjligtvis förändra förhärskande föreställningar om muslimer, förefaller vara drivkraften hos många som skriver om islam i samtida Sverige. Jag eftersträvar att undersöka några unga kvinnors berättelser om sitt religiösa liv för att kunna uppnå förstå-else, i betydelsen större insikt i de innebörder och avsikter som finns i de handlingar som be-skrivs. Detta kommer förhoppningsvis att visa sig i mitt förhållningssätt gentemot de elever som, i likhet med undersökningsgruppen, har en religiös tillhörighet.
Att studera en människas livsvärld, hennes relation till denna samt den mening hon tillskriver olika element i livsvärlden, innebär inslag av tolkning. Idén att utsagor gjorda i en intervjusi-tuation står i entydig relation till företeelser utanför empirin bör därför problematiseras, såsom Mats Alvesson och Kaj Sköldberg påpekar i handboken Tolkning och reflektion.
Vetenskapsfi-losofi och kvalitativ metod.73 Detta medför naturligtvis att tolkningens bevekelsegrunder
nog-grant måste redogöras för. Hermeneutik är en kvalitativ metod som kan förhålla sig till indivi-ders eller gruppers livsvärldar utifrån ett tolkande förfaringssätt.74 Hermeneutikens inställning till forskningsintervjun som en ”re-produktiv akt” och forskaren som medaktiv i processen vari kunskap skapas tilltalar mig och överensstämmer med de metodval som gjorts i övrigt.75 Alvesson och Sköldberg pekar dock på de implikationer det får för objektiviteten att forskaren
73 Mats Alvesson och Kaj Sköldberg, Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, Lund:
Studentlitteratur 1994, s. 12.
74 Se exempelvis Alvesson och Sköldberg 1994, 114-175. 75 Alvesson och Sköldberg 1994, s. 121.
27
tolkar utifrån sina referensramar; tolkningen äger därför enbart en ”relativ objektivitet”.76 Den förklaringsmodell som berör hermeneutiken och inbegriper förståelse är abduktionen.77 Mo-dellen, som fokuserar vissa grundläggande mönster, utvecklar empirin under processens gång samt justerar de mönster som anlagts. Metoden är med andra ord inte linjärt kronologisk, utan bör snarare ses som en process.
4.2 Metodteoretisk ansats
För att studera de unga kvinnornas berättelser utförde jag kvalitativa intervjuer. I Introduktion
till vetenskapsteorin definierar Lars-Göran Johansson kvalitativa studier som en samling
me-toder som identifierar meningar och innebörder samt klassificerar intentionala handlingar, handlingar som har en explicit eller implicit avsikt i någon riktning.78 Jan Hartman förklarar
kvalitativa metoder i handboken Vetenskapligt tänkande som: ”[…] att man försöker nå för-ståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp individer”.79 Samtidigt är den kvalitativa metoden behäftad med vissa metodologiska problem. Att intervjuns konkreta utformning på-verkas av situationen och samspelet mellan mig och intervjupersonen är en faktor som jag valt att problematisera, snarare än att beklaga. Jag har därför valt att utgå från en intervjuguide som jag förhåller mig relativt fritt till och jag har i synnerhet i den uppföljande intervjun valt att låta intervjupersonerna kommentera sådant som aktualiserats i den inledande parintervjun. Resultatet blir en låg grad av standardisering och desto större anpassning till situationen och eleven.80 I det praktiska förfarandet har jag förhållit mig till Steinar Kvales beskrivning av intervjun i sju stadier.81 Vid intervjuerna har jag utgått från följande intervjuguide med över-gripande teman för intervjun.
76 Alvesson och Sköldberg 1994, s. 121. 77 Alvesson och Sköldberg 1994, s. 42.
78 Lars-Göran Johansson, Introduktion till vetenskapsteorin, Stockholm: Thales 2003, s. 91.
79 Jan Hartman, Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori, Lund: Studentlitteratur 1998, s. 239. 80 Jan Trost, Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur 2005, s. 19-20.
81 Steinar Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur 1997, s. 85. De sju stadier som
28
Teman för inledande parintervju
Beskrivning av familjesituation Ramadan
Teman för uppföljande individuell intervju
Tro och inställning till centrala trosfrågor Individens religiösa självskattning Individuell religiositet
Kalenderriter Passageriter Deltagande Etik
Eftersom intervjun berör religiös praktik har det fallit sig naturligt att intervjupersonerna un-der intervjuerna eller utanför intervjusituationen har inbjudit mig att närvara vid olika religiö-sa högtider. I ett av desreligiö-sa fall har inbjudan lett till ett deltagande från min sida eftersom jag anser att tillfället att observera intervjupersonen Maryam gav mig en större inblick i de reso-nemang som hon förde. Maryam inbjöd mig att delta vid ashura, den shiamuslimska högtid som syftar till att högtidlighålla martyrernas död 680 e. Kr. Min observation var deltagande och ostrukturerad. Fokus för observationen var Maryams deltagande i relation till de andra deltagarna samt i relation till ritualens förlopp.82 Eftersom observationen inte ingick i mitt ursprungliga metodval och eftersom jag enbart observerat en kvinna, kommer jag inte att an-vända mig av observationen som förstahandskälla och jag kommer inte heller att ge en utför-ligare diskussion av observationen som metod. Däremot lät jag mina iakttagelser och tankar
82 Om observationen som metod, se Runa Patel och Bo Davidson, Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
29
ligga till grund för en uppföljande intervju med Maryam, som då fick kommentera förloppet. Denna intervju är transkriberad och ingår i resultatredovisningen.
4.3 Bearbetning och analysmetod
En metod för bearbetning och analys av kvalitativt empiriskt material från exempelvis inter-vjuer och observationer är den narrativa metoden. Här är livsberättelsen central: ”… den be-rättelse som en person berättar om sitt liv eller valda aspekter av sitt liv”.83 Denna metod utgår
från att den sociala verkligheten konstrueras i språkliga handlingar och att det är genom berät-telser som människan skapar sina identiteter och relationer.84 Den narrativa metoden tar i be-aktande att de utsagor som görs i en intervjusituation är situationsbundna och att vissa delar av livsberättelsen inte kommer fram, med Jan Trosts ord: ”[d]e aktualiseras helt enkelt inte i den intervjuades föreställningsvärld.”85 Detta blev tydligt efter ett par intervjuer och iakttagel-ser av en intervjuperson som uppvisade en rad skilda hållningar till samma religiösa sedvänja i olika sammanhang. Därför är narrativ tolkning också reflexiv, relationen mellan kunskap och sättet att producera kunskap utgör en viktig del.86 Berättandet som vetenskaplig metod har också fördelen att det kan innefatta ett maktperspektiv och synliggöra alternativa berättelser från marginaliserade grupper.87 Den narrativa metoden kan ta sig så skilda uttryck att den
närmast framstår som en mångfald av metoder. Detta blir tydligt i handboken Berättelsens
praktik och teori – narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv, där metoden tillämpas på
skilda områden.88 I hermeneutisk forskning inriktas den narrativa analysen på att lyfta fram meningar i berättelserna. Mening i detta avseende bör tolkas som innebörder, men även syfte eller mål.
Två centrala begrepp kan behöva förklaras: berättelse och narrativ. Narratologin tenderar att beskrivas som det vetenskapliga studiet av berättandet och berättelser. Berättandet framstår då 83 Johansson 2005, s. 23. 84 Johansson 2005, s. 18. 85 Trost 2005, s. 27. 86 Johansson 2005, s. 28. 87 Johansson 2005, s. 57, 217-220.
88 Carola Skott, Berättelsens praktik och teori. Narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv, Lund:
30
som det handlande som ligger till grund för narrativ analys.89 Anna Johansson påpekar i
Nar-rativ analys och metod svårigheterna med att ringa in en entydig definition och presenterar
istället olika angreppspunkter. En möjlighet är att betrakta narrativ som ett paraply, en makro-genre till makro-genren berättelse.90 Medan berättelsen främst refererar till innehållet, refererar
narra-tiv till dess form enligt en klassisk definition; narranarra-tivet förutsätter en berättare samt en mot-tagare av berättelsen.91 Två inneboende krav på berättelsen är det om temporalitet och kohe-rens, berättelsens olika delar måste hålla ihop och här är kausalitet och kontinuitet två viktiga delar.92 Min förståelse av berättelsen är att den är en social praktik, ”[…] ett dramatiskt fram-förande”.93 De två begreppen används i uppsatsen som synonymer, men jag ser en vinst i att använda begreppet narrativ för att skilja det från det berättande som är förknippat med andra sociala praktiker, såsom underhållning.
Jag har valt att i bearbetning och analys vidareutveckla intervjupersonernas berättelser i en innehållsanalys där jag har försökt finna teman som återkommer. Berättelsens meningsstruk-tur är för mig av speciellt intresse.94 En annan strukturerande princip är vändpunkter,
epifani-er.95 Begreppet åsyftar de ”[…] personliga omvälvande upplevelser […]”, händelser eller
handlingar som är avgörande för händelseförloppet och förmår vända intrigen.96 De frågor som jag förberett har jag bara delvis använt och då oftast inte som medel för att alstra infor-mation, utan för att uppmuntra intervjupersonernas berättande. Även under intervjufasen har jag uppmuntrat intervjupersonerna att fortsätta berättelser som de antytt eller påbörjat samt ställt frågor om utveckling i tid av inställningen till det religiösa. Kärnan i narrativ analys är tolkningen och forskarens systematiserade uttolkning och detta i sin tur förhåller sig till den hermeneutiska traditionen som ovan beskrivits.97 Mycket viktigt är att notera, att narratologin använts både som teori och metod. Det innebär att redan under resultatdelen har materialet strukturerats i enlighet med den narrativa metodens teman och vändpunkter. Resultatdelen
89 Bo G Jansson, Världen i berättelsen. Narratologi och berättarkonst i mediaåldern, Falun: Högskolan Dalarna
2002, s. 9. 90 Johansson 2005, s. 123. 91 Johansson 2005, s. 128. 92 Johansson 2005, s. 125-126. 93 Johansson 2005, s. 209. 94 Johansson 2005, s. 286. 95 Johansson 2005, s. 319. 96 Johansson 2005, s. 319. 97 Johansson 2005, s. 27.
31
kan således sägas innehålla ett mått av tolkande. I analysen följer sedan bearbetning av resul-tatdelen i enlighet med de teoretiska utgångspunkter som framgår i uppsatsens teoriavsnitt.
Utgångspunkten för de teman som valts ut i intervjuguiden är att religiositet är ett sammansatt fenomen, bestående av olika aspekter. Dessa aspekter avspeglas också i uppsatsens resultat-del, för att tydliggöra vilka aspekter av sin religiositet kvinnorna betonar. Det har gjorts ansat-ser att dela upp religiositeten, den kanske mest kända av Charles Glock och Rodney Stark som argumenterade för fem aspekter av religiositeten: trosdimensionen, beteendedimensio-nen, kunskapsdimensiobeteendedimensio-nen, erfarenhetsdimensionen och konsekvensdimensionen.98 I viss
mån har jag använt mig av dessa dimensioner när jag utformat min intervjuguide, med viss emfas på erfarenhets- och beteendedimension. Likaledes strukturerar jag första delen av resul-tatet utefter dessa aspekter. Förslag till kompletteringar av denna modell har gjorts, likaså har förenklingar föreslagits; exempelvis tudelning av religiositeten i en devotionell dimension som rymmer privat beteende, tro och upplevelser samt en participatorisk dimension som främst mäter offentligt beteende och deltagande.99 En något omarbetad indelning görs av
Me-redith B. McGuire i Religion. The social context.100 Hon argumenterar för en kognitiv aspekt som rymmer kunskap om - men också tro på ett antal trossatser. McGuire menar att det är vanskligt göra en distinktion mellan tro och kunskap, eftersom detta kan te sig fel för en tro-ende. Glocks beteendedimension motsvaras av rituell dimension, och här återfinns också erfa-renhetsdimensionen och slutligen dimensionen ”Religious Community” vilken åsyftar det sociala sammanhanget istället för Glocks konsekvensdimension.101
4.4 Urval och definitioner
Benämningen ”islam” kan kopplas till betydelserna ”underkastelse”, ”överlämnande”, eller ”fred”.102 En människa som underkastar sig/överlämnar sig åt Gud kan alltså anses vara mus-lim. Att definiera begreppet muslim och således förhålla sig till gruppen i eventuella
98 Glock och Stark 1965, s. 18-38 och Gustafsson 1997, s. 22-24. 99 Gustafsson 1997, s. 25.
100Meredith B. McGuire, Religion. The social context, Belmont: Wadsworth 2002.
101 McGuire 2002, s. 20. 102 Roald 2005, s. 16-17.
32
sökningar är dock ett företag som är förenat med vissa svårigheter, något som påpekas i de flesta framställningar om muslimer i Sverige.103 Vissa menar att det endast är rimligt att se dem som är aktiva i muslimska föreningar som muslimer, medan andra förespråkar en etnisk definition, dvs. människor som fötts i en muslimsk miljö ska räknas som muslimer.104
Be-greppen etnisk muslim och aktivt troende muslim är således ett begreppspar som frekventerar litteraturen.105 Ett annat förslag till en möjlig grund för definition och indelning av muslimer har gjorts av Åke Sander. Han ser en indelning av: etniska, kulturella, religiösa och politiska muslimer.106 Anne Sofie Roald motsätter sig delvis detta och menar att det är problematiskt att dela upp muslimerna i Sverige i grupper såsom Åke Sander föreslår. Om den religiösa till-hörigheten fastställs utifrån utan att personen själv får ta del av denna process, kan kategorin vara missvisande, menar Roald.107
En annan fråga rör den religiösa identifikationen samt graden av tro. En del muslimer kallar sig muslimer utan att vara troende, eftersom det är en markör som hjälper till att särskilja från majoritetssamhället. Det finns också en tendens att majoritetssamhället definierar muslimsk bakgrund som en religiös bakgrund.108 Åke Sander har gjort försök att mäta muslimers religi-ositet i ett forskningsprojekt som behandlas i artikeln ”Muslimerna i Sverige”109. Sander är mycket noggrann i kategoriseringen av sina studieobjekt och citeras därför ofta i studier om muslimer i Sverige. Genom att konstruera ett antal frågor som berör individens religiositet skapar Sander ett religiositetsindex. Indexet rymmer de exklusivt religiösa, de inklusivt reli-giösa samt de icke-relireli-giösa.110 De exklusivt religiösa måste uppfylla ”[…]höga krav när det gäller bl. a deltagandefrekvens och aktivitetsgrad i gudstjänster eller motsvarande […]”.111 För den inklusiva religiositeten ”[…]räcker det att man uppfyller mindre högt ställda krav”.112
103 Jan, Samuelsson, Islam i Sverige nutid och framtid, Stockholm: Natur och kultur 1999 och Karlsson
Mingan-ti, s. 21 och Pia Karlsson MinganMingan-ti, Muslima. Islamisk väckelse och unga muslimska kvinnors förhandlingar om
genus i det samtida Sverige, Stockholm: Carlsson 2007, Diss: Stockholms universitet, s. 21.
104 Jonas Otterbeck, Islam, muslimer och den svenska skolan, Lund: Studentlitteratur 2000, s. 40. 105 Samuelsson 1999, s. 27.
106 Roald 2005, s. 283 och Åke Sander, ”Muslimerna i Sverige” i Invandrare och minoriteter. Tidskrift för kultur,
politik, forskning och debatt, nr 2, Stockholm: Stift. Invandrare & minoriteter 1993, s. 6.
107 Roald 2005, s. 283. 108 Roald 2005, s. 285. 109 Sander, 1993. 110 Sander 1993, s. 7. 111 Sander 1993, s. 7-8. 112 Sander 1993, s. 8.
33
Centralt för förståelsen av islam i Sverige har varit att islam till stor del är knuten till vissa invandringsgrupper. Detta är dock en relation som håller på att förändras med den genera-tionsväxling som pågår.113
Jag har valt att utgå från individens självdefinition som muslim och har inte begränsats av snävare trosindelningar, vilket innebär att av de fem deltagande kvinnorna är fyra sunnimus-limer och en shiamuslim. Denna snedfördelning utgör inte ett problem i min mening, eftersom undersökningen inte syftar till att kartlägga trosfrågor i sig och eftersom jag ville följa kvin-nornas naturliga umgängesmönster. Däremot har samtliga sin bakgrund i en arabisk kulturell kontext och talar arabiska. Förutom religiös självskattning som muslim är den andra kategorin naturligtvis kön. Att deltagarna i undersökningen är kvinnor är ett medvetet urval som utgår dels från teoretiska överväganden samt iakttagelsen att det i stor utsträckning saknas under-sökningar av muslimska kvinnors religiositet och deras inställning till densamma. En av kvin-norna har efter utförda intervjuer tagits bort från materialet. Hon utgör samtalspartner till Jasmin men det visade sig under parintervjun att hon inte var arabisktalande, något hon inled-ningsvis uppgivit.
Samtliga intervjupersoner gick under intervjuperioden i gymnasiets sista år på samma pro-gram och skola när de deltog i undersökningen. Deltagarna valdes från tre olika klasser och vid urvalet fick elevernas mentorer peka ut de elever som mentorerna ansåg var förhindrade att delta i studien av privata skäl. Mentorerna ombads även att peka ut de elever som umgås i grupp eller par i någon utsträckning. Därefter har slumpen avgjort vilka elever som jag valt ut. De deltagande kvinnorna är:
Maryam: 20 år. Shiamuslim. Född i Irak av irakiska föräldrar. Maryam har bott i Sverige i ca 15 år.
Yasemin: 18 år. Sunnimuslim. Född i Libyen av palestinska föräldrar, åtta
familjemedlem-mar. Bott i Sverige i ca 17 år och är förlovad.
