• No results found

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT VÅRDA KVINNOR SOM GENOMGÅTT MISSFALL

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT VÅRDA KVINNOR SOM GENOMGÅTT MISSFALL"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

61-90hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Juni 2019

SJUKSKÖTERSKORS

ERFARENHETER

AV

ATT

VÅRDA

KVINNOR

SOM

GENOMGÅTT

MISSFALL

EN

KVALITATIV

LITTERATURSTUDIE

ELIN GULLBERG

(2)

1

SJUKSKÖTERSKORS

ERFARENHETER

AV

ATT

VÅRDA

KVINNOR

SOM

GENOMGÅTT

MISSFALL

EN

KVALITATIV

LITTERATURSTUDIE

ELIN GULLBERG

REBECCA MARTIKAINEN

Gullberg, E & Martikainen, R. Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som genomgått missfall. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i

omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och

samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019

Bakgrund: Ett missfall är inte bara en fysisk förlust, utan en känslomässig sådan.

Känslan av förlusten för kvinnan förändras inte oavsett om graviditeten upphört i vecka fem eller 40 utan smärtan över att ha förlorat något kvarstår, detta kan innebära djup sorg med psykiska följder som depression. Därför är kvinnan som genomgått ett missfall oftast i stort behov av omvårdnad. Sjuksköterskors ansvar är att utföra en personcentrerad och säker vård, vilket är av stor vikt i mötet med kvinnan som genomgått missfall.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av

att vårda kvinnor som genomgått missfall.

Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes och baserades på 11

vetenskapliga, kvalitativa artiklar. Strukturerade databassökningar gjordes i tre olika databaser, PubMED, CINAHL samt PsycINFO. Artiklarna

kvalitetsgranskades, analyserades med hjälp av innehållsanalys och sammanställdes i resultatet.

Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre kategorier: ”Känslomässiga

reaktioner”, ”Professionell attityd” samt ”Kunskapsbrist. Resultatet visade att

sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor med missfall är en känslomässig upplevelse. Sjuksköterskor försöker att balansera mellan att vara professionell utan att vara för känslokall, och att vara emotionell utan vara för emotionellt engagerad i missfallet. Det framkom att det fanns kunskapsbrister hos sjuksköterskorna men även organisatoriska brister som försvårade omvårdnadsarbetet.

Konklusion: Sammanfattningsvis tyder resultatet av denna litteraturstudie på att

det krävs en förbättring av faktorerna kring omvårdnaden av kvinnor som genomgått missfall för att sjuksköterskor ska kunna ge en god och

personcentrerad omvårdnad.

(3)

2

NURSES

EXPERIENCES

IN

CARING

FOR

WOMEN

GOING

THROUGH

MISCARRIAGE

A

QUALITATIVE

LITERATURE

REVIEW

ELIN GULLBERG

REBECCA MARTIKAINEN

Gullberg, E & Martikainen, R. Nurses experiences in caring for women going through miscarriage. A qualitative literature review. Degree project in nursing 15

Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care

Science), 2019.

Background: A miscarriage is not just a physical loss, but an emotional one. The

feeling of loss for the woman does not change regardless of whether the

pregnancy has ceased in week five or 40, but the pain of having lost something remains, and this can involve deep grief with psychological consequences such as depression. Hence, the woman who has undergone a miscarriage is often in great need of nursing. Nurses' responsibility is to carry out a person-centered and safe care, which is of great importance in the meeting with the woman who has had a miscarriage.

Aim: The purpose of the literature study was to describe the nurses' experiences of caring for women going through miscarriage.

Method: A literature study with qualitative approach was conducted and based on 11 scientific, qualitative articles. Structured database searches were made in three different databases, PubMED, CINAHL and PsycINFO. The articles were quality-reviewed, analyzed using content analysis and compiled in the result.

Results: The analysis of the articles resulted in three categories: "Emotional reactions", "Professional attitude" and "Lack of knowledge”. The result showed that nurses' experiences of caring for women with miscarriages are an emotional experience. Nurses try to balance between being professional without being insensitive, and being emotional, but not being too emotionally involved in the miscarriage. It emerged that there was a lack of knowledge among the nurses, but also organizational deficiencies that made the nursing work more difficult.

Conclusion: In summary, the result of this literature study suggests that an

improvement of the factors surrounding the care of women who have undergone a miscarriage is required for nurses to be able to provide a good and

person-centered care.

(4)

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 4

BAKGRUND ... 4

Missfall ... 4

Orsaker till missfall ... 5

Reaktioner efter missfall ... 5

Omvårdnad ... 5 PROBLEMFORMULERING ... 7 SYFTE ... 7 METOD ... 7 Urval ... 7 Databassökning ... 8 Kvalitetsgranskning ... 9 Analys ... 9 RESULTAT ... 10 Känslomässiga reaktioner ... 11 Professionell attityd ... 12 Kunskapsbrist ... 13 DISKUSSION ... 14 Metoddiskussion ... 14 Resultatdiskussion ... 17 KONKLUSION ... 20

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 21

REFERENSER ... 22

BILAGA 1: SÖKSCHEMA PUBMED ... 25

BILAGA 2: SÖKSCHEMA CINAHL ... 26

BILAGA 3: SÖKSCHEMA PSYCINFO ... 27

(5)

4

INLEDNING

Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) under termin 4 i

sjuksköterskeprogrammet vid Malmö universitet väcktes intresset för kvinnors hälsa. Vi blev då uppmärksammade på händelser endast kvinnor fysiologiskt kan uppleva. Händelser vi inte tidigare reflekterat över, som till exempel missfall. Under VFU placeringen i termin 4 var vi med om ett fall där vi ansåg att kvinnan som genomgått missfall inte blev tillräckligt bra bemött av sjuksköterskorna. Diskussioner sinsemellan gjorde oss osäkra på vad det kunde bero på och det kändes som en svår fråga utan något konkret svar. Någonstans måste vi ändå försöka hitta svaret hos vår egen framtida yrkesgrupp, sjuksköterskor, då det var där vi såg dessa tydliga brister och undersöka hur mötet upplevs från deras perspektiv.

BAKGRUND

I följande kapitel beskrivs missfall, orsaker till missfall, reaktioner efter missfall samt omvårdnad.

Missfall

Missfall definieras av World Health Organisation (WHO) som en oavsiktlig förlust av ett foster innan fullgången graviditet som leder till att fostret dör. Det kan även benämnas som en spontan abort, eller en förlust av graviditet. Den medicinska definitionen av missfall är då ett foster dör i livmodern före vecka 22. Om det sker efter vecka 22+0 är det intrauterin fosterdöd (Adolfsson och

Kjellström 2014). Fostret registreras då som dödfött barn (WHO 2019). Många missfall sker i en tidig graviditet och många gånger före det att kvinnan själv är medveten om graviditeten och därför inte besökt någon mödravård ännu (WHO 2019). Därför är det svårt att finna statistik över hur många missfall som faktiskt sker.

De flesta missfall inträffar tidigt under graviditeten. Med tidigt missfall brukar man räkna de som sker till och med graviditetsvecka 12, det är ca 80% av alla missfall (Borgfeldt m.fl 2010). Det benämns som sent missfall när missfallet sker mellan vecka 13 och 22, efter vecka 22 benämns det istället som dödsfödsel. Ett sent missfall brukar börja med smärtsamma sammandragningar eller värkar som liknar förlossningsvärkar som kommer med jämna mellanrum. Det kan också börja med att fostervatten läcker eller att kvinnan får en blödning som ökar i mängd. När ett foster dör i magen men inte stöts ut så kallas det för “missed arbortion”. Ibland kan fostret varit dött i flera veckor innan symptom visar sig. Kvinnan kan antingen vänta ut missfallets gång och låta kroppen sköta utförandet av fostret eller så kan hon åka in till sjukhuset för en skrapning (a.a).

I omhändertagandet av en kvinna med missfall är det angeläget att förstå i vilken fas missfallet är. Borgfeldt m.fl (2010) anger fem faser. Fullständigt missfall (abortus completus) där hela graviditeten, det vill säga foster, moderkaka, hinnor framföds komplett i en seans. Ofullständigt missfall (abortus incompletus) där graviditeten stöts ut i delar och ofullständigt. Detta sker under loppet av några dagar. Vid kvarhållet missfall (abortus inhibitus) dör fostret inne i livmodern medan resten av graviditeten fortsätter en tid. Livmodern slutar att tillväxa och

(6)

5

förr eller senare stöts det kvarhållna missfallet ut. Vid hotande missfall (abortus imminens) överlever fostret och graviditeten fortsätter men kvinnan får

blödningar, smärtor eller andra symtom på missfall. Den femte fasen benämns som upprepade missfall (abortus habitualis) vilket innebär att kvinnan har gått igenom tre eller fler missfall i följd (Borgfeldt m.fl 2010).

Orsaker till missfall

Varför ett missfall inträffar är svårt att avgöra då det kan bero på många olika faktorer. En spontan abort (ett missfall) är ett avbrytande av graviditeten, som naturen själv initierar (Borgfeldt m.fl 2010).

Kromosomavvikelser eller andra defekter hos det befruktade ägget är den absolut vanligaste orsaken till tidiga missfall (Borgfeldt m.fl 2010). Andra faktorer till missfall är livmoderfaktorer såsom missbildningar i uterushålan inbuktande myom eller sammanväxningar inne i livmoderhålan som kan medföra att livmodern inte är kapabel att bevara en graviditet utan den stöts ut (a.a). Risken för att få ett missfall ökar om kvinnan är äldre eller om kvinnan har fått en infektion (WHO 2019). De flesta av råden som ges för att försöka minska risken för missfall omfattar kvinnans livsstil. Råden är många och innefattar bland annat att kvinnan ej bör röka eller dricka alkohol under graviditeten, inte dricka för mycket koffein och minska på den dagliga stressen (Borgfeldt m.fl 2010).

En svensk studie av Rasmark m.fl (2017) visade på att antalet kvinnor som genomgår upprepade missfall i Sverige har ökat med 58% från år 2003 till 2012. Vad ökningen berodde på var oklar, men i studien framkom att det kunde bero på miljöförändringar samt att kvinnorna blev gravida i högre åldrar än tidigare. Svårigheterna med att mäta antalet missfall som sker gjorde att studien endast inkluderat kvinnor som fått tre missfall i rad och därmed diagnostiserats med ”idiopatisk habituell abortbenägenhet”.

Reaktioner vid missfall

Enligt en svensk studie (Rosenbrink m.fl. 2012) lägger kvinnor ofta skulden så sig själv när de genomgått ett missfall. Detta i synnerhet de gånger läkaren inte kan hitta något konkret svar på varför ett missfall inträffat och kvinnorna kan då tro att de själva förorsakat missfallet på grund av sin livsstil. I en intervjustudie

bekräftade kvinnorna att de blev känslomässigt påverkade av ett missfall. Flera kvinnor sörjde, var nedstämda och hade ett ökat behov av omvårdnad (Harvey m.fl (2001).

I en engelsk litteraturstudie (Evans 2012) framkom det av resultatet att för flera kvinnor är missfall en traumatisk erfarenhet och en förlust av något de kanske länge väntat på. Blivande föräldrar rapporterar att de ser fostret som en person redan tidigt i graviditeten, vilket ibland förbises av vårdpersonal, som främst fokuserar på de fysiska aspekterna av missfall. Litteraturstudiens resultat påvisade att känslan av förlust för kvinnan inte förändras oavsett om graviditeten upphör i vecka fem eller 40. Smärtan över att ha förlorat något kvarstår. Resultatet av smärtan kunde för vissa kvinnor visa sig som djup sorg med psykiska följder som depression och känslor av skuld och skam (a.a).

Omvårdnad

En central del i sjuksköterskors arbete är att bemöta patienter i vården på ett professionellt och empatiskt sätt (SSF – Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).

(7)

6

Det första mötet med vården, oavsett vårdpersonal, är avgörande för hur

patientens attityd gentemot vården kommer att präglas (a.a). Den grundutbildade sjuksköterskan kommer i kontakt med kvinnor som genomgår eller genomgått missfall på olika ställen inom vården. Mötena kan ske inom primärvården, genom telefonrådgivning, på akutmottagning eller främst på gynekologiska avdelningar. Det är först när kvinnan är i graviditetsvecka 22+0 som hon tillhör

specialistsjukvården (Region Skåne 2017). Innan dess vänder sig kvinnan till primärvård alternativt akutvård vid misstanke om missfall.

Omvårdnad är sjuksköterskors största ansvarsområde och god omvårdnad gör skillnad för både vårdens kvalitet och säkerhet (SSF, 2014). För att stärka och förklara omvårdnadsarbetet anges sex kärnkompetenser för sjuksköterskor. De sex kärnkompetenserna inkluderar: säker omvårdnad, personcentrerad vård,

informatik vård, samverkan i team, förbättringskunskap och evidensbaserad vård (SSF, 2017). I mötet och omvårdnaden av kvinnor med missfall blir därför både säker vård och personcentrerad vård angelägna kärnkompetenser.

Säker vård innebär att sjuksköterskor ska arbeta säkert genom att följa de

styrdokument som finns och förebygga vårdskador. I den personcentrerade vården behöver sjuksköterskor se patienten, anpassa vården utifrån dennes individuella behov. All omvårdnad som sjuksköterskorna utför har även en etisk dimension där etiska dilemman kan uppkomma. Varje sjuksköterska har ett ansvar för sitt

bemötande, etiska bedömningar och beslut. Vid ett missfall är det precis som vid alla andra patientkontakter viktigt att tänka på kvinnornas sårbarhet, värdighet och integritet (a.a).

Alla individer är unika och reagerar olika på situationer som de ställs inför, men enligt Ancker, m.fl. (2012) är ett missfall en chockartad upplevelse för de flesta. Missfall tär inte bara på kvinnan fysiskt utan även psykiskt, då den framtidsbild kvinnan byggt upp rivs ner. Kvinnor som genomgått missfall utrycker att de känner sig i behov av stöd och vill bli bemötta med empati. För många kvinnor är det svårt att prata om sitt missfall med andra (a.a). WHO (2019) uppger att kvinnor rapporterat att oberoende av kultur eller uppväxt så känner inte många att de kan prata med familj och vänner angående sitt missfall. Ett missfall är väldigt nära kopplat till hur kvinnorna mår psykiskt och missfall är precis som psykisk ohälsa väldigt tabubelagt (WHO 2019).

I en fransk enkätstudie (Séjourné m.fl 2009) med 305 kvinnor framkom att vikten av stöd från vårdpersonal var stor. Detta direkt efter att diagnosen missfall ställts för att undvika långvarig nedstämdhet. I studien framgår det att 95 procent av kvinnorna som fyllt i frågeformuläret anser att någon form av stöd vid missfallet är av stor betydelse.

I en intervjustudie gjord i England med kvinnor som genomgått missfall framkom att de inte blev bemötta på ett empatiskt och professionellt sätt (Smith, m.fl. 2006). Kvinnorna upplevde vårdpersonalen som kyliga och okänsliga. De kände sig lämnade ensamma för länge och kände att vårdpersonalen tog hand om dem på ”löpande band”. En majoritet av de intervjuade kvinnorna uttryckte stor

frustration över brist på information om vad missfall innebär gällande smärta, blödning eller hur det kan förväntas kännas (a.a).

(8)

7

PROBLEMFORMULERING

Missfall existerar, det finns ingen konkret statistik över hur många tidiga missfall som sker varje år men cirka var femte graviditet slutar i ett missfall (Rosenbrink m.fl. 2012). Studien av Smith, m.fl. (2006) visar att kvinnor som genomgått ett missfall inte alltid känner sig nöjda med bemötandet av vårdpersonalen. Studien visade att sjuksköterskor brister i omvårdnaden av kvinnor som genomgått missfall (a.a). Del av kärnkompetenserna är att bedriva en personcentrerad och säker vård, (Leksell & Lepp, 2013). Om omvårdnaden av kvinnor som genomgått missfall är bristande så kan det tyda på en kunskapslucka, därför blir det angeläget att sammanställa studier som visar på eventuella brister från sjuksköterskors perspektiv.

SYFTE

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som genomgått missfall.

METOD

Vald metod var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign. Vid en litteraturstudie sammanställs vetenskapliga artiklar inom valt forskningsområde. Litteraturstudien syftar till att göra intresset för fortsatt

forskning större, samt att upptäcka nya forskningsfrågor och idéer (Polit & Beck, 2014). Vetenskapliga empiriska studier med en kvalitativ ansats valdes utifrån syftet eftersom det berör erfarenheter. Kvalitativa studier ämnar till att identifiera mönster och belysa ett fenomen av intresse, i detta fall fenomenet ”erfarenheter” (Polit & Beck, 2014).

Urval

För att identifiera studier som var relevanta för arbetet valdes inklusions- och exklusionskriterier. Kvinnor som genomgått ett eller flera missfall inkluderades, medan artiklar om kvinnor som genomgått abort, dödfödsel, sjukdomar eller andra olyckor som gjort att de mist ett barn exkluderades. Sökorden för sjuksköterskor var ”nurse” samt ”nurses” samt begreppet ”healthcare professionals”. Arbetet inkluderade endast peer-reviewed studier med kvalitativ ansats på engelska med abstrakt och i fulltext som fanns tillgängliga via Malmö Universitets bibliotek. På grund av litet sökresultat under den preliminära sökningen valdes det att inte avgränsa artiklarna till specifika årtal.

Sökningarna utgick från strukturen POR- det vill säga Population- Område- och Resultatmodell (Willman m.fl. 2016). Modellen används vid kvalitativa studier för att underlätta avgränsningen av syfte och frågeställning samt även för att strukturera upp sökningar och sökblock. Populationen som ingick var

(9)

8

Population Område Resultat

Sjuksköterskor Nurses Healthcare professionals Missfall Miscarriage, Spontaneous abortion Erfarenheter

Experience, care, caring Figur 1. Sökstruktur enligt POR-modell med engelska begrepp.

Databassökning

Litteratursökningarna utfördes i tre databaser, PubMED, CINAHL och PsycINFO. De bärande begreppen översattes till engelska och blev nurses, miscarriage och

experiences som ingick i sökblocken samt som fritextord. Sökblocket ”Kvalitativa

studier” tillkom för att precisera och inrikta sökningarna och översattes till

qualitative studies alternativt användes qualitative reasearch beroende på vilket

begrepp databaserna använde. Inom varje sökblock kombinerades sökorden med den booleska söktermen ”OR” för att öka resultatet av sökningar. Den booleska söktermen ”AND” lades till för att lägga samman sökblocken (SBU 2014). Därefter valdes att lägga på filter ”Engelska” för att endast få fram

engelskspråkiga artiklar och ”peer-reviewed”. Filtret med ”peer-reviewed” gick inte att använda i PubMED därav användes enbart ”Engelska” filtret.

I CINAHL och PsycINFO användes trunkeringar på vissa sökord för att bredda sökresultatet. Trunkeringar användes inte i PubMED. I PubMED användes

MeSH-termer, i CINAHL användes Headings och i PsycINFo användes

MAIN.SUBJECTS. Dessa användes för att samla synonymer och underkategorier

för olika termer i en sökning och underlättade samt gav en bredare sökning (Polit & Beck 2014). De slutgiltiga sökningarna gav 25 studier från PubMED, 57 från CINAHL och 43 från PsycINFO. För slutgiltiga sökningar se bilaga 1 till 3. Urvalet från dessa slutgiltiga sökningar skedde sedan stegvis där titlar, abstrakt och slutligen hela artiklar lästes. Från antal träffar sorterades artiklar genom att läsa titeln om den var relevant för syftet, för att fortsätta att läsa abstraktet. Många artiklar sorterades bort i detta steg då det fanns dubbletter av artiklarna i PubMED och CINAHL. Från de abstrakt som svarade på syftet lästes artiklarna i fulltext. De artiklar som inte fanns i fulltext eller var avgiftsbelagda som fulltext blev bortvalda. I processen fulltextläsning till granskning (Willman m fl, 2016) av artiklarna blev flera artiklar bortvalda på grund av att resultatet till stor del inriktade sig på kvinnans erfarenheter av missfall och ej sjuksköterskors. Efter granskningen inkluderades 11 artiklar i arbetet. Ett flertal av artiklarna innehöll även kvinnors erfarenheter av missfall, men resultatet berör endast relevanta delar som fokuserar på sjuksköterskornas erfarenheter.

(10)

9 Tabell 2. Urvalsprocess Databas Datum Sökblock Antal träffar Lästa abstrakt Lästa i fulltext Granskade med protokoll Inkluderade studier PubMED 7/4 -19 Sjuksköterskor Missfall Erfarenheter Kvalitativ 25 17 8 4 4 CINAHL 7/4-19 Sjuksköterskor Missfall Erfarenheter Kvalitativ 57 26 10 5 5 PsycINFO 7/4-19 Sjuksköterskor Missfall Erfarenheter Kvalitativ 43 10 5 2 2 Kvalitetsgranskning

De 11 artiklar som valdes granskades av författarna först individuellt och därefter tillsammans. Enligt Willman m.fl. (2016) ger en separat granskning större

vetenskaplig tyngd i arbetet. Granskningen med ett protokoll ger en detaljerad bild över styrkor och svagheter med artiklarna (a.a).

Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall Mall för

kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik -

Patientupplevelser (SBU 2017). I granskningsmallen ersattes ”patientupplevelser”

med sjuksköterskors upplevelser. Författarna har först tillsammans gått igenom protokollet, för att skapa en gemensam förståelse. Därefter granskades alla 11 artiklar var för sig och bedömningarna skrevs ner i granskningsprotokollet och jämfördes därefter med varandra. Resultaten kontrollerades sinsemellan av författarna för att säkerställa att författarna förstått artiklarna på samma sätt och bedömt liknande kvalitet. Kvaliteten på artiklarna bedömdes utifrån att de

innehöll ett väldefinierat syfte, relevant urval, samt ett bra etiskt resonemang. Tio studier bedömdes ha hög kvalitet enligt SBUs granskningsmall (SBU 2017). En studie bedömdes ha medel kvalitet då den var bristande i kategorin urval i granskningsmallen. Då studien med medel kvalitet innehöll ett bra resultat så valdes det att inkludera den. Inkluderade artiklar presenteras i artikelmatriser, se bilaga 4.

Analys

Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod. En kvalitativ innehållsanalys sammanställer och beskriver data och är en passande metod för att analysera data vid en kvalitativ litteraturstudie (Polit & Beck, 2014). Vid denna metod lästes artiklarna först i sin helhet upprepade gånger. Sedan färgmärkerades de stycken och meningsbärande enheter som var relevanta för att besvara syftet. Detta gjordes delvis enskilt och delvis gemensamt. Författarna läste först artiklarna, tog ut meningsbärande enheter och färgmarkerade dessa enskilt, för att sedan gemensamt kategorisera och jämföra de olika färgerna. Utifrån färgerna sammanställdes tre

huvudkategorier. Dessa utgjorde de framträdande fyndeni artiklarna och benämndes som ”Känslomässig reaktion”, ”Professionell attityd” samt

(11)

10

RESULTATET

Resultatet för litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga studier med

kvalitativ ansats. Tio studier bedömdes ha hög kvalitet och en studie bedömdes ha medelhög kvalitet. Studierna var utförda i olika länder runt om i världen. Fyra studier var utförda i Storbritannien, varav två i Nordirland. Två studier utfördes i Canada, en i USA, en i Australien, en i Brasilien, en i Danmark och en i Sverige. Samtliga studier var intervjustudier, två studier använde sig även av enkäter och två studier gjorde även observationer som komplement till intervjuerna. Antalet deltagare varierade mellan 5 till 39 individer. Samtliga studier utfördes på sjukhus, varav två på akutmottagningar och nio på gynekologiska avdelningar. Studierna utfördes mellan åren 2004 och 2018.

Kategorier→ Studier ↓ Känslomässig reaktion Professionell attityd Kunskapsbrist Domingos m.fl 2009 X X Edwards m.fl 2017 X X Emond m.fl 2019 X X

Gergett & Gillen 2014 X X X Jansson & Adolfsson 2010 X X McCreight 2004 X X MacConell m.fl 2012 X X X

Murphy & Merell 2009

X

Murphy & Philpin 2009

X X X

Olesen m. fl 2015 X X

Rochrs m.fl. 2008 X X

(12)

11

Känslomässig reaktion

Kategorin omfattade underkategorier såsom upplevelser och engagemang. Exempel på känslomässiga upplevelser var att sjuksköterskorna blev berörda när de mötte kvinnor med hotande eller genomgånget missfall. Det innebar också att de rapporterade ett engagemang från kvinna till kvinna där de månade om att kvinnan skulle vara bekväm, känna sig trygg och att partnern skulle vara involverad (Gergett & Gillen, 2014). Dock ansåg sjuksköterskorna att även om partnern var involverad så var det kvinnan som var patienten och partnern kom i andra hand (Edwards m.fl. 2017).

Dessutom framkom det att det krävdes ett engagemang från sjuksköterskorna då de måste investera i sina egna känslor för att kunna ge en individanpassad vård (Jansson & Adolfsson, 2010). Sjuksköterskorna uppgav att de alltid försökte möta kvinnorna med empati, för att förstå hur de kände sig utan att själv bli

känslomässigt engagerade, även om det var svårt (a.a).

Det framkom även hur den positiva feedback som patienter ofta gav fick sjuksköterskorna att orka tillhandahålla en personcentrerad vård trots deras upplevelser av att omvårdnaden vid missfall var ett energidränerande arbete (MacConell m.fl 2012). Dessutom uppgav sjuksköterskorna att den känslomässiga smärtan som patienterna uppvisade var svår att inte ta till sig och bli negativt påverkad av (Domingos m.fl 2009).

Det visade sig att sjuksköterskornas erfarenheter skiljde sig från kvinnornas erfarenheter vid ett missfall. För hälso- och sjukvårds-personal är ett missfall en vanlig del av deras vardagliga arbete, men för kvinnan är det en unik upplevelse som leder till en förlust av sitt barn (Murphy & Philpin 2009; Gergett & Gillen 2014). Föräldrarna föreställde sig en fullbordad bebis när de tänkte på graviditeten vilket inte sjuksköterskorna gjorde (Murphy & Philpin 2009).

I studien av Murphy & Philpin 2009 framkom det att hälso- och sjukvårdspersonal kan ställas inför kvinnor som drabbats av missfall flera gånger under ett

arbetspass och därmed se fler än ett foster per dag. Därav skapade

sjuksköterskorna sig en förutbestämd bild av hur ett missfall kunde se ut. Det visade sig vara särskilt utmärkande för de sjuksköterskor som var tvungna att undersöka, tolka och hantera intakta, foster över 12 veckors graviditet. Genom att se missfall så ofta bidrog till att sjuksköterskorna kunde avskärma sig från den känslomässiga bilden som föräldrarna hade till missfallet. Detta gjorde

sjuksköterskorna för att underlätta de svåra känslomässiga delarna av arbetet (a.a). Mindre erfarna sjuksköterskor tyckte det kändes svårt och jobbigt att ta hand om kvinnor som genomgått missfall (Rochrs m.fl. 2008). De beskrev sin oro för att göra fel och att de saknade tillräcklig kunskap. Oron sträcker sig från att mötet med kvinnan blir korrekt till att se till att barnet eller vävnaden hanteras och lagras med värdighet och respekt. Vikten av att ha ett väl fungerande vårdteam med sammanhållning och tillit tydliggörs då mindre erfarna sjuksköterskor kan ta stöd från teamet (Murphy & Philpin 2009; Rochrs m.fl. 2008).

Det framkom att känslorna sjuksköterskorna upplevde vid missfall kunde

associeras med egenupplevda händelser och påverka dem djupt (McCreight 2004; Edwards m.fl. 2017). Sjuksköterskorna som jobbat inom gynekologiska

(13)

12

avdelningar och därmed ofta kom i kontakt med missfall utvecklade en barriär där de slöt sig totalt i yrkesrollen. Sjuksköterskorna berättade dock att barriären inte stod emot känslorna utan endast den yttre professionella rollen de måste

upprätthålla. Sjuksköterskorna uppger att genom att visa känslor för kvinnorna visade de ett engagemang. Det beskrevs som en annan form av rationalitet som grundas på affektiva och kognitiva aspekter av uttryck (a.a).

Sjuksköterskorna ansåg sig sakna väsentliga verktyg för att hantera de

känslostormar som de kunde uppleva efter mötet med kvinnan som genomgått missfall (McCreight 2004; Emond m.fl. 2018). Vidare framkom det att

sjuksköterskorna blir tvungna att använda sig av egenutvecklade strategier och stöd från medarbetare i processen att komma vidare vilket resulterade i

svårigheter att gå vidare till nästa patient (Emond m.fl. 2018). Kvinnor som genomgått missfall förväntar sig ett engagemang och förväntar sig att få svar på frågor angående missfallet (Domingos m.fl 2009). Sjuksköterskorna berättade att det finns en medvetenhet om kvinnors förväntningar som satte press på

sjuksköterskorna vilket ledde till en ökad stress inför vårdandet av kvinnor med missfall (a.a). Det konstanta stöd som sjuksköterskorna behövde upprätthålla vid ett missfall var ett svårt och tungt arbete som sjuksköterskorna ofta upplevde gick förbi obemärkt (Gergett & Gillen, 2014; Edwards m.fl. 2017).

Professionell attityd

Kategorin omfattar underkategorierna attityder och arbetsuppgifter. Exempel på attityder var sjuksköterskornas upplevelser av svårigheterna med att ta avstånd och vara professionell vid ett missfall då det är mycket känslor som berörde sjuksköterskorna. Det framkom att det finns uttryckta svårigheter med att ha ett professionellt förhållningssätt till situationen då den ofta kräver personligt

engagemang till patienten (MacConell m.fl 2012). Den fysiska omvårdnaden som krävs vid missfall visar sig vara ett stöd som sjuksköterskorna kan luta sig mot där de praktiska uppgifter som ska genomföras hjälper sjuksköterskorna att vara professionella (Murphy & Philpin 2009).

Vidare framkom det att kvinnans fysiska välbefinnande fick företräde framför allt i de första skedena av vården. Sjuksköterskornas högsta prioritet var att säkerställa att kvinnan var hemodynamiskt stabil och de emotionella behoven fick vänta. Det betonas hur viktig den fysiska aspekten var då mindre erfaren personal kunde fördröja diagnosen missfall, vilket innebar att kvinnan fick återvända för

ytterligare en undersökning och kunde då ha byggt upp höga förväntningar om att graviditeten kommer fortskrida (Gergett & Gillen, 2014; Murphy & Merrell 2008).

Sjuksköterskorna såg sin roll som att hjälpa kvinnan genom de fysiska följderna av missfall, effektivt behandla och på ett säkert sätt eventuellt avlägsna resterna av fostret (Murphy & Merell 2008). Uppgiften om att lämna besked om att ett missfall inträffat faller på läkaren. Det framkom att uppgiften om att ta hand om de psykologiska följder beskedet får ofta faller på sjuksköterskorna när det egentligen är en psykologs uppgift (a.a). Sjuksköterskorna uttryckte att det finns svårigheter i att behålla sin integritet då en kvinna som genomgått missfall får en tomhetskänsla och sörjer. Dessutom uppgav sjuksköterskorna att de i detta skede insåg att de i egenskap av sjuksköterska inte räcker till för att trösta och stödja kvinnorna (Domingos m.fl 2009).

(14)

13

Sjuksköterskeprofessionen innebär en balansgång mellan att vara professionell och emotionell (Edwards m.fl 2017). Det framkom att i sjuksköterskors

professionella uppgift krävs en emotionell attityd för att inte uppfattas som känslokalla och hårda, målet är att främja kontakten mellan patient och sjuksköterska (Gergett & Gillen 2014). Vidare tydliggörs kravet på

sjuksköterskors medvetenhet av sina begränsningar för att kunna ta hjälp av andra instanser i form av kurator och psykolog då deras omvårdnadsåtgärder inte räcker till. Vikten av att sjuksköterskor tog till vara på de resurser som kvinnans partner eller anhöriga kunde bidra med i den emotionella delen av omvårdnadsarbetet tydliggjordes (Domingos m.fl 2009; Jansson & Adolfsson 2010).

Sjuksköterskorna betonade vikten av att använda rätt termer för att beskriva eller ge information i samband med missfall (Olesen m.fl. 2015; Murphy & Philpin 2009; Gergett & Gillen 2014). För vårdpersonal kunde termer som exempelvis ”koagel” ge en annan bild av missfallet än vad den kvinnliga patienten hade för föreställningar av ordet, då kvinnorna ofta inte förstod dem. Därför ansåg sjuksköterskorna att informationen som ges ska vara användarvänlig och lättförstådd så ingen patient blir avskräckt eller kännes sig oförberedd vid behandling efter ett missfall (Olesen m.fl. 2015). Ibland valdes det medvetet att använda medicinska termer så som att använda termen ”foster” istället för ”bebis” för att inte uttrycka för känsloladdade ord till den kvinnliga patienten (Gergett & Gillen 2014).

Kunskapsbrist

Kategorin omfattar underkategorierna brister hos sjuksköterskorna och brister i organisationen. Exempel på brister hos sjuksköterskorna är en osäkerhet som framkom i vilken information de bör ge efter ett missfall (Emond m.fl 2018). Vidare framkom att andra brister sjuksköterskorna upplevde sig ha grundade sig i brister inom organisationen på grund av begränsad finansiering som resulterade i att det rådde brist på tillgänglig personal för att sjuksköterskor ska kunna gå kurser och vidareutbilda sig (Edwards m.fl 2017). Det framkom att tillgång till kurser var önskad men det var viktigt att även få möjlighet att få ta del av medarbetares erfarenheter då detta också bidrog till ökad kunskapsutveckling (a.a).

Bristerna inom organisationen uttrycks då oklarhet i vart kvinnan ska vända sig och vem som ska ta hand om henne efter ett missfall fanns (Edwards m.fl 2017). Sjuksköterskorna uppgav att det inte fanns tydliga riktlinjer eller en given standard i vården av kvinnliga patienter i samband med missfall. Vidare tydliggjordes att den vård som borde vara evidensbaserad istället baserades på sjuksköterskornas personlighet och erfarenhet. Sjuksköterskorna uppgav att vårdens kvalitet kunde skilja sig åt beroende på vilken vårdpersonal patienterna kom i kontakt med, eller vilken tid på dygnet de sökte hjälp (a.a).

Språkbarriärer mellan sjuksköterskorna och kvinnan som genomgått missfall uppgavs vara ett återkommande problem. Bristen på tolk eller skriftlig information på rätt språk bidrog till merarbete för sjuksköterskor (Gergett & Gillen 2014). Vidare framkom att sjuksköterskorna kände brist på kunskap i omvårdnaden av kvinnor från olika kulturer, då synen på missfall skiljer sig, och oron för att göra fel var stor (Murphy & Philpin 2009; Gergett & Gillen 2014). Kvinnor som upplever den fysiska och känslomässiga kopplingen till sitt ofödda barn under graviditeten står i konflikt med kvinnor som inte har samma tro och

(15)

14

värderingar (Rochrs m.fl 2008). Sjuksköterskorna förstod också att dessa kvinnors känslomässiga trauma skulle förvärras om deras förlust inte var erkänd av

samhället, hälsovårdssystemet och vårdgivarna (a.a).

Dessutom uppgav sjuksköterskorna att de inte vet hur de ska agera när kvinnan och hennes partner uttrycker stor emotionell stress (Emond m.fl 2018).

Sjuksköterskorna uppgav att de är medvetna om det professionella och

emotionella stöd som kvinnan och även hennes partner behöver efter missfall. Sjuksköterskorna ansåg sig inte ha tillräcklig kunskap för att kunna agera på egen hand.

Sjuksköterskor kan sällan erbjuda kvinnorna det stöd som krävs på grund av att missfall sker som en oväntad situation, tidsbrist och hög arbetsbelastning (Emond m.fl 2019). Det framkom att tidsbrist och hög arbetsbelastning berodde på att det inte fanns tillräckligt med personal till att täcka upp för den sjuksköterska vars patient var en kvinna som drabbats av missfall. Behovet av att diskutera, känna gemenskap och få stöttning i de olika patientfallen var stort men p g a tidsbrist hann de ofta inte med detta (a.a).

Sjuksköterskorna uppgav även att sjukhussystemet jobbade emot dem i sin strävan att bli mer kostnadseffektiva vilket bidrog till att de känslomässiga aspekterna av sjuksköterskornas professionella roll inte prioriterades (McCreight 2004). Vidare beskrivs en potentiell rollkonflikt, när sjuksköterskorna försöker hantera både patienternas behov av stöd och uppfylla de institutionella krav på att vara tidseffektiva som satts på sjuksköterskorna (a.a).

Sjuksköterskorna uppgav att det råder brist i organisationen då den drabbade kvinnan inte ges möjlighet till uppföljning i form av telefonsamtal eller återbesök (Emond m.fl 2019; Olesen m.fl. 2015). Andra sjuksköterskor berättar om ett program som utvecklats för kvinnor som genomgått en förlust i form av missfall eller förlorat barn genom olycka och sjukdom där sjuksköterskor erbjuder hembesök, telefonkontakt och återbesök (MacConell m.fl 2012). Vidare uppgav sjuksköterskorna att de inte har möjlighet att arbeta lika patientnära och vara lika delaktiga i omvårdnaden som tidigare då dokumentation upptar mycket tid (McCreight 2004). Det framkom att denna brist på tid äventyrar den

personcentrerade vården och en patientsäker vård då misstag lätt sker under stress (a.a).

DISKUSSION

I detta avsnitt presenteras metoddiskussion samt resultatdiskussion. Under rubriken Metoddiskussion presenteras för- och nackdelar med vald metod i arbetet. Resultatdiskussion består av reflektion och analys av litteraturstudiens resultat.

Metoddiskussion

I följande avsnitt presenteras en diskussion angående arbetets ansats, inklusions- och exklusionskriterier, litteratursökning, kvalitetsgranskning och analys, samt arbetets överförbarhet. Validitet och reliabilitet är begrepp som främst används inom den kvantitativa forskningen (Willman m.fl 2016). Begreppen giltighet, överförbarhet, tillförlitlighet och trovärdighet är däremot begrepp som används

(16)

15

inom den kvalitativa forskningen (SBU 2017). En studies giltighet är studiens trovärdighet av datainsamling och analys. Tillförlitligheten i en studie innebär att forskningen är oberoende av forskarens förförståelse och trovärdigheten grundar sig i att forskare utifrån kan bekräfta resultatet och kan bedöma forskningens överförbarhet (a.a). Då författarna inte har en stor förförståelse om

sjuksköterskors erfarenheter så anses studien vara tillförlitlig samt trovärdig då överförbarheten diskuteras.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka och sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som genomgått missfall. Syftet låg till grund för valet av metod och ansats. Litteraturstudie valdes som metod då de är mindre tidskrävande än empiriska studier. En styrka med litteraturstudier är att resultatet kan resultera i en upptäckt av kunskapsbrist inom ett visst område som senare kan resultera i att framtida studier görs för att fylla denna

kunskapslucka (Forsberg & Wengström 2016). I litteraturstudien valdes en kvalitativ ansats då fokuset i denna är att få en djupare förståelse av personers upplevelser av ett fenomen. Således vore det inte möjligt att besvara syftet med enbart kvantitativa artiklar (Willman m fl, 2016).

Genom Friberg (2007) styrks även metodvalet då det beskrivs att en kvalitativ ansats krävs för att förstå upplevelser och undersöka erfarenheter. Vald forskningsansats har dock kritiserats då den inte producerar generaliserbara resultat som en kvantitativ studie gör (SBU 2017). I kvantitativa studier kan slutsatser dras som hur många, hur ofta etc. Dock behövs kvalitativa studier som baseras på mer ingående undersökningar för att identifiera ett fenomen (a.a). Om tid funnits hade författarna önskat göra en empirisk studie. Författarna hade önskat genomföra intervjuer med sjuksköterskor genom semi-strukturerade frågor i direkt kontakt med studiedeltagaren (Polit & Beck, 2014). Detta var ej möjligt då ett intervjuarbete kräver tillstånd från verksamhetschefer, tillgång till

informanter/personal samt tidskrävande transkription och analys.

Inklusions- och exklusionskriterier

I litteraturstudien användes inklusions- och exklusionskriterier inför

artikelsökningen för att ange vilka specifika grupper var relevanta för studien (Willman m.fl. 2016). För denna litteraturstudie ansågs endast kvinnor som hade genomgått missfall vara relevanta att inkludera. Endast artiklar som var skrivna på engelska inkluderades då författarna behärskar det engelska språket och risken för feltolkning och felöversättning på så vis minskades.

Då den gravida kvinnans sjukvård ofta förknippas med barnmorskor var det viktigt utifrån litteraturstudiens syfte att endast inkludera sjuksköterskor. Det visade sig ge väldigt få träffar då flertalet av studierna som var gjorda inom området missfall gjordes med vårdpersonal. Därför inkluderades vårdpersonal så länge sjuksköterskor ingick i kategorin l. I fem av de inkluderade studierna ingick vårdpersonal i populationen, I dessa fokuserade författarna på sjuksköterskornas erfarenheter. En svaghet i arbetet var att exkludera artiklar som inte fanns online, likaså att exkludera artiklar som ej fanns tillgängliga i fulltext vid Malmö

universitets bibliotek då potentiellt relevanta studier kan ha missats.

Litteratursökning

För att identifiera artiklar som besvarade studiens syfte användes tre olika databaser. Enligt Willman m.fl. (2016) ska databassökningen utgå från

(17)

16

problemformuleringen och begränsningarna. Tre databaser, Cinahl, Pubmed och Psycinfo med inriktning mot omvårdnad, medicin och psykologi valdes för att besvara syftet. En styrka i arbetet anses vara om litteratursökningarna har hög precision och sensitivitet, därav valde författarna att använda både fritextord och ämnesord (Willman m fl, 2016). Den booleska söktermen OR samt den booleska söktermen AND användes för att bredda respektive avgränsa sökningarna. Författarna använde ett filter vid sökningen för att sortera ut de artiklar som inte var skrivna på engelska. Vid sökningarna användes inte den booleska termen NOT då detta kan leda till omedveten exkludering av relevanta artiklar (William m.fl. 2016). Ytterligare en svaghet i litteraturstudien kan anses vara exkluderande av artiklar som inte gick att få tillgång till online utan behövde beställas. Det kan ha resulterat i en miss av värdefulla resultat för litteraturstudiens syfte.

Kvalitetsgranskning och dataanalys

Litteratursökningen resulterade i 11 artiklar som besvarade syftet. Artiklarna lästes och granskades enskilt av författarparet. Granskningen gjordes enskilt för att höja reliabiliteten på arbetet (Polit & Beck 2014). För att granska artiklarna användes SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier (SBU 2014). Genom att använda en mall som SBU:s ökar arbetets tillförlitlighet, som enligt Forsberg & Wengström (2016) betyder att risken för slumpmässiga fel i granskningsmallen minskar. En svaghet med kvalitetsgranskningen var att författarparet inte har någon tidigare erfarenhet av att kvalitetsgranska. Författarparet diskuterade om det skulle behövas göra en modifiering av granskningsmallen, men gjorde det inte eftersom mallen ansågs vara lämpad för ändamålet och användningen av en icke modifierad mall ansågs vara en styrka.

Efter att artiklarna hade granskats enskilt diskuterades resultatet gemensamt och en sammanställning av artiklarna gjordes enligt Willman m.fl. (2016) anvisningar, då det gav tyngd till arbetet. Sammanställningen gjordes för att försäkra att inte det gjorts olika bedömningar av artiklarnas kvalitet, om så fallet var kunde en diskussion föras. Det diskuterades likheter och skillnader i bedömningarna och det bestämdes slutliga graderingar på artiklarna. Författarna valde att inte använda något poängsystem vid granskningen då det kunde ge en falsk uppfattning och falsk tillförlitlighet i granskningen (Willman m.fl. 2016).

Graderingarna som valdes mellan var hög, medel eller låg kvalitet. Tio artiklar fick hög kvalitet då de hade ett väldefinierat syfte, etiskt resonemang, relevant urval och ett begripligt resultat. En artikel fick medel kvalitet då författaren för artikeln själv hade valt ut vilka som skulle intervjuas, och kan då ha valt personer som stämde överens med det resultat författaren ville få fram.

Kvalitetsgranskningen resulterade i 11 granskade artiklar, därefter genomfördes en dataanalys. Det innebär enligt Forsberg och Wengström (2016) att data görs mer förståelig då mängden information minskas och därmed lättare kan identifiera mönster i data. I arbetet användes en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod för att identifiera kategorier som besvarade

litteraturstudiens syfte. Innehållsanalysen modifierades genom att färgmarkera de olika meningsenheterna för att underlätta arbetet med att skapa kategorier.

Utav de elva studierna hade fem studier endast deltagare som var sjuksköterskor och/eller vårdpersonal. I de andra sex studierna utgjordes en del deltagare av kvinnor som genomgått missfall. Dessa kvinnors erfarenheter ingår ej i resultatet utan endast vårdpersonalens.

(18)

17

Överförbarhet

Artiklarna som användes för att besvara litteraturstudiens syfte gjordes i sex olika länder. Det kan inte uteslutas att vårdens kvalitet och struktur ser olika ut i andra länder och inte är direkt överförbar till sjukvården i Sverige. Dock framkom inga stora skillnader i resultaten på de artiklar som var gjorda i Europa jämfört med andra platser i världen vilket kan tyda på att sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor med missfall inte skiljer sig drastiskt oavsett vilket geografiskt område det gäller. Det kan anses vara en svaghet att det inte alltid framkom vilken könsfördelning den intervjuade populationen bestod av i artiklarna.

Könsfördelningen mellan de intervjuade sjuksköterskorna är otydlig vilket resulterar i en otydlighet kring erfarenheterna mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor.

Resultatdiskussion

Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som genomgått missfall. Alla studierna i resultatet beskrev erfarenheterna av att vårda kvinnorna med missfall ur någon av de tre kategorierna Känslomässig

reaktion, Professionell attityd och Kunskapsbrist. En svaghet i resultatet var att

det inte alltid framkom i studierna hur stor del av sjuksköterskorna som har en viss upplevelse av omvårdnaden. I följande kapitel lyfts och diskuteras de mest väsentliga delarna från resultatet.

Känslomässig reaktion

I resultatet framkom det i flertalet artiklar att sjuksköterskor reagerar känslomässigt vid missfall (se tabell 4). Då antalet kvinnor som genomgått flertalet missfall på senare år har ökat med 58% (Rasmark m.fl 2017) bör det utvecklas strategier till sjuksköterskor för att de ska kunna hantera sina känslor då resultatet påvisar att dessa verktyg saknas (McCreight 2004). Att som

yrkesverksam sjuksköterska arbeta med missfall har visat sig vara en krävande uppgift som bör uppmärksammas och erkännas som ett problem. Problematiken framkommer på olika sätt. Gergett & Gillen (2014) menar att sjuksköterskor månar om kvinnornas välmående, anstränger sig och blir djupt berörda.

MacConell m.fl (2012) menar att sjuksköterskorna måste investera i sig själva och att den emotionella pressen stressar sjuksköterskorna. Domingos m.fl (2009) beskriver att det som sjuksköterska är svårt att inte ta till sig den smärta kvinnorna känner och uppvisar och låta sig bli negativt påverkad.

Den personcentrerade vården är ett bärande begrepp inom området missfall då den emotionella påverkan är stor och trotts att sjuksköterskor behöver vårda

personcentrerat behöver de också verktyg för att kunna ta avstånd från den emotionella pressen. I resultatet framkom att sjuksköterskor är medvetna om de förväntningar som finns på dem från kvinnor som drabbats av missfall och att detta ger en ökad stress inför vårdandet av dessa kvinnor (Domingos m.fl 2011). Kvinnor som drabbats av missfall behöver omvårdnad och trots att sjuksköterskor med längre erfarenhet har utvecklat en professionell barriär för att inte bli alltför känslomässigt engagerade finns det ett behov av att uttrycka sina upplevelser av sorg (McCreight 2004). Resultatet påvisar att sjuksköterskorna i sitt arbete behöver ha en förmåga att kunna åsidosätta betydelsen av missfall (Murphy & Philpin 2009; Gergett & Gillen 2014). Denna förmåga kan tänkas ta flera år att utveckla vilket tydliggörs i resultatet då mindre erfarna sjuksköterskorna kände

(19)

18

stor stress inför vårdandet av kvinnor med missfall (Murphy & Philpin 2009). Därför bör sjuksköterskors arbetsuppgifter anpassas så att de är hanterbara för alla sjuksköterskor och inte endast för de sjuksköterskor som besitter lång erfarenhet. Författarna anser att genom yrkesverksamma år samlar sjuksköterskor på sig kunskap och lär sig hantera olika situationer med tiden, men ändå bör det utvecklas verktyg eller ges mer utbildning för att mindre erfarna sjuksköterskor ska känna sig trygga och bekväma i yrkesrollen samt uppleva mindre stress. Då stress är något som har en stor negativ inverkan på människan (Allgulander, 2014) bör detta med alla medel avhjälpas. Utmattningssyndrom är ett känt begrepp och konsekvenser av negativ stress kan vara ångest och depression (a.a)

Vikten av ett välfungerande vårdteam tydliggjordes i resultatet och teamet ger möjlighet att söka stöd hos för mindre erfarna sjuksköterskor (Rochrs m.fl 2008). Om vårdteamet visar sig vara icke fungerande eller otillräckligt löper mindre erfarna sjuksköterskorna risken att inte må bra. En patientsäker och en personcentrerad vård nästintill kräver att sjuksköterskorna är välfungerande, välmående och samlad inför sina arbetsuppgifter då trötthet, glömska och okoncentration är effekter av stress som kan ha en negativ inverkan på

omvårdnadsarbetet (Edberg & Wijk 2014). Ett fungerande team ska komplettera varandras kompetenser för att nå bästa resultat och är en nyckelfaktor för en personcentrerad och patientsäker vård (SSF 2017).

I resultatet framkom att det råder viss brist på förståelse och acceptans för sjuksköterskors emotionella påverkan vid missfall (Gergett & Gillen 2014). Författarna menar att detta riskerar att äventyra sjuksköterskornas professionella roll då verktyg för att hantera känslorna saknas. Utförandes av säker och

personcentrerad vård sätts på sin spets då dessa komponenter kräver att sjuksköterskor är uppmärksamma och lyhörda för patientens behov. Vid en känslomässig kris kan denna professionella nivå vara svår för sjuksköterskor att upprätthålla.

Professionell attityd

I flera artiklar berördes sjuksköterskornas professionella attityd (se tabell 3) och det påvisades en osäkerhet gällande hur sjuksköterskor ska upprätthålla den professionella attityden när de gör sina arbetsuppgifter i omvårdnaden (MacConell m.fl 2012). De uttryckta svårigheterna som finns kring hur sjuksköterskor ska balansera sitt professionella förhållningssätt till situationen kontra det personliga engagemanget av patienten visade sig vara ett

återkommande problem då det tydliggjordes i flertalet artiklar (MacConell m.fl 2012; Edwards m.fl 2017; Gergett & Gillen 2014).

Om sjuksköterskorna tar för mycket avstånd till de emotionella sidorna av arbetet framstår de som hårda och känslokalla, men när de är för emotionellt engagerade i patienten så blir de själv negativt påverkade (Domingos m.fl 2009). Svensk Sjuksköterskeförening (2017) beskriver att det är av stor vikt att skapa en bra och förtroendefull relation med patienten. För att göra det i en missfallsituation krävs en professionell attityd från sjuksköterskan men också en hälsosam mängd engagemang för patienten. För sjuksköterskor som har en professionell attityd i omvårdnaden kring missfall krävs en förståelse för att vara empatisk, utan att vara sympatisk (a.a.).

(20)

19

I studien av Séjourné m.fl (2009) framkom det att vikten av stöd från vårdpersonalen vid ett missfall var stor. Det framkom också i resultatet att sjuksköterskor inte alltid upplevde sina omvårdnadsåtgärder som tillräckliga och att kvinnor ibland behövde hjälp av en kurator eller psykolog för att ta sig vidare i sitt sorgearbete (Murphy & Merell 2009).

Vidare framkom det av resultatet att de fysiska aspekterna kring ett missfall fungerar som en avlastning för sjuksköterskorna då de kunde lägga fokus på detta framför sina egna emotionella känslor (Murphy & Philpin 2009). Författarna anser att sjuksköterskor behöver ha tillgång till adekvata hjälpmedel för att kunna särskilja arbetsuppgifter och känslor. Den professionella yrkesrollen bör vara tydlig. Genom en tydlig professionell yrkesroll kan det bli lättare att ta avstånd och veta hur man ska förhålla sig till komplexa vårdsituationer som missfall. Det behöver tydliggöras vilka roller olika hälso-sjukvårdspersonal har och vem som gör vad för att få ett välfungerande team där ett vårdutförande upplevs

professionellt för den utsatta kvinnan. Genom detta underlättas arbetet för sjuksköterskor då det inte råder några tvivel om vad som ska ske efter mottagandet av en kvinna som drabbats av missfall.

Kunskapsbrist

Ett flertal artiklar påvisade att det fanns tydliga brister inom kunskapsområdet såväl organisatoriskt som professionellt (se tabell 3). Resultatet påvisar att vården baseras på personliga erfarenheter från sjuksköterskorna snarare än en

evidensbaserad vård (Edwards m.fl 2017).

Patientsäker vård och personcentrerad vård är två bärande begrepp inom

omvårdnad och även i omvårdnaden av den kvinnor som drabbats av missfall. Vid brister som presenterats ovan fallerar både den personcentrerade och den

patientsäkra vården. Den höga arbetsbelastningen och tidsbristen som råder äventyrar personcentrerad och säker vård då sjuksköterskor inte har tid att erbjuda det stöd som krävs vid personcentrerad vård eller är stressade och begår misstag som resulterar i osäker vård (Emond m.fl 2018).

Vidare framkom det i resultatet att det finns kulturella utmaningar i

omvårdnadsarbetet av kvinnor som drabbats av missfall. Gergett & Gillen (2014) såväl som Murphy & Philpin (2009) beskriver utmaningar angående både språk och hur missfall hanteras i olika kulturer. Den drabbade kvinnan kan uppleva den fysiska och känslomässiga kopplingen till sitt ofödda barn olika beroende på vilken kulturell bakgrund hon har (Rochrs m.fl 2008). Detta kräver att det finns en kulturell medvetenhet hos sjuksköterskor De kulturella och språkliga

svårigheterna skulle kunna förebyggas i form av utbildning i olika kulturella sammanhang och en ökad arbetskompetens i form av fler medarbetare och större tillgång till tolkar på sjukhusen.

Missfall kan medföra en stor sorg för kvinnan och hennes partner (Evans 2012). När kvinnor drabbas av missfall lägger många skulden på sig själv (Rosenbrink m.fl 2012) och de kan drabbas av en sorg som behöver mötas professionellt (Allgulander 2014). I resultatet framkom det att sjuksköterskor finner mindre tid för omvårdnad än tidigare på grund av utökade arbetsuppgifter (McCreight 2004). Även organisatoriska brister påvisades i resultatet bland annat i form av brist på pengar, möjligheter till vidareutbildning och tid (Edwards m.fl 2017). Författarna

(21)

20

tror att det blir svårt för sjuksköterskorna att upprätthålla en professionell fasad när det råder osäkerhet i hur vården ska genomföras. Sjuksköterskor borde inte behöva arbeta enbart utifrån sina erfarenheter utan måste även ha kunskap nog för att bedriva en evidensbaserad vård. Den evidensbaserade vården krävs för att kunna upprätthålla en säker vård som professionen är skyldig att tillhandahålla. Sjuksköterskor behöver få kunskap om vad det innebär att utföra en

evidensbaserad vård.

KONKLUSION

Resultatet av denna litteraturstudie tyder på att sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som genomgått missfall är komplexa. Missfall är en känslomässig upplevelse för kvinnan, men även för sjuksköterskorna. Då sjuksköterskor

upplever att det är en krävande uppgift så behövs det mer stöd och förståelse kring den känslomässiga aspekten av arbetet. Omvårdnaden av dessa kvinnor är

bristfällig, och har visat sig bero på kunskapsbrist hos sjuksköterskor, men också brist på tid och pengar från hälso- och sjukvårdens sida.

Samtidigt som det var många negativa erfarenheter av omvårdnaden, fanns det även positiva sådana då sjuksköterskorna upplevde sig vara engagerade i kvinnans välmående efter missfall. Resultatet visar att det finns en osäkerhet kring hur balansen bör vara mellan professionalitet och emotionellt engagemang kring patienten.

Ett välfungerande teamarbete visade sig vara en nyckelfaktor för omvårdnadens standard för kvinnor med missfall. Det visade även att i nuläget agerar de flesta sjuksköterskor utifrån en erfarenhetsbaserad omvårdnad och det krävs utbildning för att sjuksköterskorna ska utöva en omvårdnad baserad på både erfarenheter och evidens. Sammanfattningsvis tyder resultatet av denna litteraturstudie på att det krävs en förbättring av faktorerna kring omvårdnaden av kvinnor som genomgått missfall för att sjuksköterskor ska kunna ge en god omvårdnad.

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE

I litteraturstudien framkom att sjuksköterskor inte tycker sig ha kunskapen som krävs för att vårda kvinnor som genomgått missfall på ett adekvat sätt. Denna kunskapsbrist försvårar för sjuksköterskorna i deras omvårdnadsarbete och riskerar att den kvinnliga patienten inte får rätt vård. Ett förslag till vidare forskning inom detta område är att belysa vilken kunskap sjuksköterskor saknar, samt hur de kan ges vidare kunskap för att förbättra vården och omvårdnaden av kvinnor som inkommer med missfall.

Förhoppningen är att resultatet av litteraturstudien ska ge ökad kunskap till sjuksköterskor i det dagliga mötet med kvinnor som genomgått missfall. Genom resultatet av litteraturstudien ges sjuksköterskestudenter möjlighet att ta lärdom av de erfarenheter som kliniskt arbetande sjuksköterskor har. Sjuksköterskestudenter får också en chans att förstå de svårigheter som kan uppstå vid omvårdnaden av

(22)

21

kvinnor som genomgått missfall. Av arbetet kan studenter få förståelse för den emotionella press som sätts på sjuksköterskor när de vårdar känsliga

patientgrupper likt de med missfall.

Författarparet har genom litteraturstudien erhållit en djupare förståelse av området missfall och sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor med missfall. Författarparet anser dock att det finns ett behov av mer forskning och fler studier inom området, då de flesta studier inom området utgår från patienternas

(23)

22

REFERENSER

*Artiklar som ingår i resultatet

Adolfsson A, Kjellström B, (2014) EKO-modellen : en personalhandbok om

förlorad graviditet. Stallarholmen, Effektum.

Allgulander C, (2014) Klinisk psykiatri. Lund, Studentlitteratur AB

Ancker T, Gebhardt A, Andreassen S, Botond A, (2012) Early bereavement: women's experiences of miscarriage. Nordic Journal of Nursing Research &

Clinical Studies / Vård i Norden. 2012;32 s.32–36.

Borgfeldt C, Åberg A, Anderberg E, Andersson U-B, (2010) Obstetrik och

gynekologi. Lund, Studentlitteratur AB

*Domingos S, Merighi M, Jesus M, (2009) Experience and care for spontaneous abortion: phenomenological study. Online Brazilian Journal of nursing. 2011;10 Edberg A-K, Wijk H, (red) (2014) Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (2:a upplagan). Lund, Studentlitteratur AB.

*Edwards S, Birks M, Chapman Y, Yates K (2017) Bringing together the

’Threads of Care’ in possible miscarriage for women, their partners and nurses in non-metropolitan Eds. Collegian 25, 293-301.

*Emond T, de Montigny F, Guillaumie L, (2018) Exploring the need of parents who experience miscarriage in the emergency department: A qualitative study with parents and nurses. Journal of Clinical Nursing. 2019;18 s. 1952-1965 Evans, R, (2012) Emotional care for women who experience miscarrige. Nursing

standard, 26, 35–41

Friberg F, (2007) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbete. Lund, Studentlitteratur AB

Forsberg C, Wengström Y, (2016) Att göra systematiska litteraturstudier –

Värdering, analys och presentation. Stockholm, Natur & Kultur.

*Gergett B, Gillen P (2014) Early pregnancy loss: perceptions of healthcare professionals. Evidence Based Midwifery 12, 29-34.

Graneheim U, Lundman B, (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse

Education Today 24, 105–112.

Harvey J, Moyle W, Creed D, (2001) Women’s experience of early miscarriage: a phenomenological study. Australian Journal of Advanced Nursing, 19, 8–14 *Jansson C, Adolfsson A, (2010) A Swedish study of midwives and nurses experiences when woman are diagnosed with a missed miscarriage during a routine ultrasound scan. Sexual & Reproductive Healthcare. 2010;1 s. 67-72

(24)

23

Leksell J, Lepp M, (2013) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm, Liber AB.

*MacConnell G, Aston M, Randel P, Zwaagstra N (2012) Nurses´ experiences providing bereavement follow-up: an exploratory study using feminist

poststructuralism. Journal of Clinical Nursing 22, 7-8.

*McCreight S (2004) Perinatal greif and emotional labour: A study of

nurses´experiences in gynae wards. International Journal of Nursing Studies. *Murphy F, Merrell J (2008) Negotiating the transition: caring for women through the experiences of early miscarriage. Journal of Clinical Nursing 18, 1583–1591. *Murphy F, Philpin S (2009) Early miscarriage as” matter out of place”: An Ethnographic study of nursing practice in a hospital gynaecology unit.

International Journal of Nursing Studies 47, 543-541.

*Olesen M, Graungaard A, Husted G (2015) Deciding treatment for miscarriage – experience of women and healthcare professionals. Scandinavian journal of

Caring Sciences 29, 386-394.

Polit D, Beck C, (2014) Essentials of Nursing research. Appraising Evidence for

Nursing Practice. (8th edition) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Rasmark Roepke E, Matthiesen L, Rylance R, Christiansen O, (2017) Is the incidence of recurrent pregnancy loss increasing? A retrospective register‐based study in Sweden. AGOS 96:11. 1365-1372.

Region Skåne >https://vard.skane.se< (2019-04-20)

*Rochrs C, Masterson A, Alles R, Witt C, Rutt P (2008) Caring for families coping with Perinatal loss. The Journal of Obstetric, Gynecologic, & Neonatal

Nursing 37, 631-639

Rosenbrink, M., Milihate, Z. & Adolfsson, A. (2012). Kvinnors upplevelser av tidig graviditet, efter att ha upplevt ett eller flera missfall tidigare i livet. Vård i Norden, 32(2), 4-8.

SBU, (2014) Granskningsprotokoll >http://www.SBU.se< PDF (2019-03-22) SBU, (2017) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten: en handbok. >www.sbu.se< PDF (2018-11-27)

Séjourné, N., Callahan, S., & Chabrol, H. (2009). Support following miscarriage: what women want. Journal of Reproductive and Infans Psychology, 28(4), 403-411.

Smith L, Frost J, Levitas R, Garcia J, (2006) Women's experiences of three early miscarriage management options a qualitative study. British Journal of General

(25)

24

Svensk Sjuksköterskeförening (2014) Omvårdnad och god vård. >http://www.swenurse.se< PDF (2019-03-22)

Svensk sjuksköterskeförening (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

WHO, (2019) Why we need to talk about losing a baby >https://www.who.int< HTML (2019-03-22)

Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B, (2016) Evidensbaserad

(26)

25

BILAGA 1. SÖKNING I PUBMED

PubMED 07-04-2019

Nr. Söktermer i PubMED Antal träffar Sökblock

1. Nurses 241039

2. ”Nurses” [Mesh] 84496

3. ”Nursing Staff” [Mesh] 63972

4. #1 OR #2 OR #3 275788 Sjuksköterskor

5. Miscarriage 43310

6. ”Pregnancy loss” 5695

7. ”Abortion spontaneous” 19302

8. ”Abortion Spontaneous” [Mesh] 33988

9. #5 OR #6 OR #7 OR #8 45672 Missfall 10. Experience 981671 11. Perception 505871 12. Attitudes [MeSH] 536423 13. Opinion 109301 14. Views 447260 15. #10 OR #11 OR #12 OR #13 OR #14 2300091 Erfarenheter

16 “Qualitative research” [MeSH] 45112

17 “Qualitative interview” 6933

18 “Case Study” 36576

19 Interview 355883

20 #16 OR #17 OR #18 OR #19 373323 Kvalitativa studier

21. #4 AND #9 AND #15 AND #20 26

(27)

26

BILAGA 2. SÖKNING I CINAHL

CINAHL 07-04-2019

Nr. Söktermer i CINAHL Antal träffar Sökblock

1. Nurses 424313 2. (MH ”Nurses+”) 197905 3. Nurs* 768780 4. #1 OR #2 OR #3 772433 Sjuksköterskor 5. Miscarriage 3377 6. ”Pregnancy loss” 1397 7. Abortion, Spontaneous 4700 8. (MH ”Abortion, Spontaneous+”) 4937 9. #5 OR #6 OR #7 OR #8 7692 Missfall 10. Experience* 351229 11. Perception 130889 12. View* 105507 13. Opinion* 34479 14. (MH "Attitude+") 377062 15. Attitude* 278830 16. #10 OR #11 OR #12 OR #13 OR #14 OR #15 831437 Erfarenheter 17. (MH "Qualitative Studies+") 125759 18. Qualitative interview* 6204 19. “Case Stud*” 60989 20. Interview* 272689 21. #17 OR #18 OR #19 OR #20 364667 Kvalitativa studier

22. #4 AND #9 AND #16 AND #21 68

(28)

27

BILAGA 3. SÖKNING I PsycINFO

PsycINFO 07-04-2019

Nr. Söktermer i PsycINFO Antal träffar Sökblock

1. Nurses 66723 2. MAINSUBJECT (”Nurses”) 29463 3. Nurs* 159937 4. #1 OR #2 OR #3 159937 Sjuksköterskor 5. Miscarriage 1190 6. ”Pregnancy loss” 447 7. ”Abortion spontaneous” 384 8. MAINSUBJECT (”Spontaneous Abortion”) 804 9. #5 OR #6 OR #7 OR #8 1885 Missfall 10. Experience* 634568 11. Perception 540169 12. View* 294837 13. Opinion* 62603 14. Attitude* 538212 15 #10 OR #11 OR #12 OR #13 OR #14 1623548 Erfarenheter 16. MAINSUBJECT (“Qualitative research”) 18844 17. Qualitative interview* 8892 18. “Case Stud*” 169477 19. Interview* 482650 20. #16 OR #17 OR #18 OR #19 623809 Kvalitativa studier 21. #4 AND #9 AND #15 AND

#20

52

(29)

28

BILAGA 4 ARTIKELMATRISER

Author, Year Country Titel, Journal

Aim Study design

Setting Population

Method Number of

participants Main findings from nurse perspective Study quality

Domingos m.fl 2009 Brazil Experience and care for spontaneous abortion: phenomenological study Online Brazilian Journal of nursing “To understand the experience of women in situations of spontaneous abortion…. and the experience of nurses regarding the provided care” A qualitative study Open interviews with 13 women and 7 nurses focusing on the social phenomenology of Alfred Schutz Open interviews that was recorded with 13 women, aged 18-38 and 7 nurses, aged 27-44 who assist women in situations of abortion. All participants received detailed information about the ethics of the research and expressed their interest by signing the consent that cleared the guarantee of anonymity 7 nurses who cared for women in situations of abortion Neither sex or age is registered The situation of abortion is a condition that requires attention, support and information from the professionals. It is necessary to create an environment that is conductive to listening and expressing feelings, in order to ensure integrated care. High

(30)

29

Author, Year

Country Titel, Journal

Aim Study design

Setting Population

Method Number of

participants Main findings from nurse perspective Study quality

Edwards m.fl. 2017 Australia Bringing together the ’Threads of Care’ in possible miscarriage for women, their partners and nurses in non-metropolitan EDs Collegian “The aim of this research was to explore the experiences of women and male partners who presented to non-metropolitan emergency departments with possible miscarriage, along with the experiences of nursing staff who provided care in theses settings.” Qualitative study with grounded theory design. Participants were divided in three groups; women, male partners and nurses. The criteria were to have had an experience surrounding miscarriage between 2007 and 2012. Participants were invited by the first name author to participate over telephone, as they were picked from different remote locations around Australia.

Nine interviews were done over telephone, and two were done face-to-face with the authors.

The individual interviews were audio recorded and transcribed. Six registered nurses working in different hospitals. The age or sex of the nurses were not registered.

The findings were divided into five categories; presenting as one, wanting recognition, seeking support, leaving as one and moving on. The study found that the experiences is influenced by many factors. Providing optimal care relies on the provision of nursing care and the expectations of women. Medium Participants were not random, the author may have picked participants according to what result they wanted.

References

Related documents

Kvinnor med infertilitet upplever känsla av att inte vara tillräcklig som kvinna eftersom tanken om att kunna bli med barn är viktigt för kvinnorna.. Deltagare som önskar att få

Arbetet med PDSA1 startade hösten 2015. Avstämningar gjordes löpande med handläggare i NUF vid JU om hur kommande kvalitetssäkringsarbete fortskrider. I dessa avstämningar framkom

utestängda från den svenska arbetsmarknad vilket ledde till stor arbetslöshet bland dessa grupper Författarna Lena Schröder och Roger Vilhelmsson lyfter fram i

Syftet med detta examensarbete är att genom kritisk analys och med hjälp av en teoretisk modell jämföra de vanligaste överbyggnadstyperna med eller utan materialskiljande lager

Anglia, Hispailia. Han förblev dalr endast uppkori~%iaigeni, den enkle stadsskrivarsolieii f r h i Striirigi~iis, trots Iramg5rigar och ara- flytande endast de

Claudius Galenos, den förste läkaren som stakade ut vägen för biomedicinens utveckling genom sina dissektioner och ett omfattande författarskap, engagerades på Ask- lepion som

En ca 30 mil lång vägslinga har delats upp i 75 objekt med varierande längder mellan 200 - 20 000 meter. Denna slinga har körts två varv i 70 km/h och objektens jämn- het

&#34;Hugo berättade idag om hur partiöverläggningarna hade gått till.. Han var påfallande välinformerad, nästan som han hade varit