• No results found

Lärande om hållbar utveckling - på vilket sätt?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Lärande om hållbar utveckling - på vilket sätt?"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i samhällskunskap

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Lärande om hållbar utveckling - på vilket sätt?

Education for sustainable development - in what way?

Marcus Gårdnäs

Niklas Folkeson

Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Frida Wikstrand

(2)

Förord

Arbetet med denna studie har fördelats lika mellan de båda skribenterna Marcus Gårdnäs och Niklas Folkesson. På grund av rådande omständigheter har vi inte kunnat sitta på samma plats så mycket som vi hade önskat. Kontinuerliga avstämningar via telefon har därför varit av stor betydelse för att nna samsyn i arbetsprocessen. Genomförandet av studien har haft sina med- och motgångar och resulterat i många intressanta, tänkvärda och lärorika samtal och diskussioner. Utan varandras tankar och idéer hade studiens innehåll inte varit detsamma. Vi vill därför tacka varandra för ett gott samarbete och genomförande av studien där vi har varit varandras stöd. Vi vill framförallt tacka vår handledare Frida Wikstrand för hennes tid och ovärderliga stöd. Hennes givande kommentarer, kloka insikter och uppmuntrande engagemang har varit avgörande för denna studiens arbetsgång.

(3)

Sammanfattning

Hållbar utveckling är ett globalt problem där skola och utbildning har en särskild roll i att bemöta problemet. Begreppet är också mångtydigt och komplext. Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskursiva praktiker som hållbar utveckling skrivs fram igenom i digitala läromedel för samhällskunskap i gymnasieskolan. Vägledande frågor har varit att undersöka inom vilka sammanhang hållbar utveckling tas upp i läromedel, hur begreppet de nieras, hur problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling formuleras och vilket subjekts som skapas genom detta. I syfte att förstå hur problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling formuleras och hur subjekt skapas har vi använt oss av det teoretiska ramverket governmentality. Det är utvecklat av den franske idéhostorikern Michel Foucault som ett sätt att förstå hur makt utövas i moderna stater. Då vårt syfte med denna uppsats är att undersöka diskursiva praktiker har en kvalitativ textanalys varit den bäst lämpade metoden. Målet har varit att tolka och förstå hur det skrivs om hållbar utveckling, varför studien kan ses ta utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteoretisk tradition. I våra undersökta läromedel är det framförallt två sammanhang som varit särskilt återkommande, vi har valt att kalla dessa konsumenten och hållbar utveckling och målkonflikter. Analysen visar att individen som konsument är det dominerande subjektet som går att se i läromedlen utifrån hur det skrivs om hållbar utveckling.

Nyckelbegrepp

Digitala läromedel, diskursiva praktiker, governmentality, hållbar utveckling, läromedelsanalys, lärande för hållbar utveckling, pastoral makt.

(4)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 3

1. Inledning 4

2. Syfte och frågeställning 6

3. Bakgrund 7

3.1 Begreppet hållbar utveckling 7

3.2 Skola och hållbar utveckling 8

3.3 Läromedel och dess roll i undervisningen 10

4. Tidigare Forskning 11

4.1 Olika perspektiv på LHU 11

4.2 LHU och läromedel 13

5. Teori 15

5.1 Foucault - “governmentality” 15

5.2 Operationalisering av governmentality 17

6. Metod 19

6.1 Analysförfarande 19

6.2 Presentation av valda läromedel, urval och avgränsningar. 21

6.3 Forskningsetiska överväganden 22

6.4 Kritisk metoddiskussion 23

7. Resultat och analys 24

Tabell 1. Användning, de nitioner och sammanhang av begreppet hållbar utveckling. 24 7.2 Konsumenten och hållbar utveckling 27 7.3 Hållbar utveckling och målkon ikter 31

8. Diskussion och slutsats 34

(5)

1. Inledning

Hållbar utveckling - de esta har nog stött på detta begrepp i någon form. Företag har hållbarhetschefer, konsumenter ska handla hållbart och kommuner ska upprätta hållbarhetsplaner. Företag och verksamheter påpekar gärna och ofta att de arbetar med just hållbar utveckling. Hållbar utveckling är också ett centralt i FNs globala utvecklingsmål, Agenda 2030 som bland annat har som mål att utrota fattigdom och lösa klimatfrågan (Regeringskansliet 2016). Begreppet adresserar alltså era av av vår tids stora globala utmaningar. Det tycks överlag vara ett positivt laddat begrepp som bär med sig ett löfte om en bättre framtid.

Även skolan förväntas arbeta med hållbar utveckling och begreppet nns inskrivet i läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket 2011:7). Utbildningskonceptet Lärande för hållbar utveckling handlar just om hur skola och utbildning ska förhålla sig till och arbeta med, i och för hållbar utveckling. Genom hållbar utveckling ställs krav på förändring. UNESCO, den FN organisation som på ett globalt plan är drivande i arbetet med hållbar utveckling och undervisning, skriver exempelvis:

Embarking on the path of sustainable development will require a profound transformation of how we think and act. To create a more sustainable world and to engage with sustainability-related issues as described in the SDGs1, individuals must become sustainability change-makers. They require the knowledge, skills, values and

attitudes that empower them to contribute to sustainable development. (UNESCO 2017:7)

Hur ska då denna förändring som UNESCO vill se gå till och vad innebär det att individer ska bli “sustainability change-makers”? Vilka kunskaper, värden och attityder är det som åsyftas? Hållbar utveckling är ett begrepp som har kommit att förstås och tolkas på olika sätt. Jickling (2005) menar exempelvis att det nns era hundra olika de nitioner. Potentiellt kan det alltså nnas mängder av svar på frågorna ovan. Vi har inte som ambition att i denna uppsats utgå från någon viss de nition av hållbar utveckling eller slå fast i detalj vad det betyder. Vår utgångspunkt är att begreppet är komplext och mångbottnat och att det kan innehålla många och ibland motstridiga betydelser. Vi är intresserade av hur det skrivs om begreppet. Företrädesvis vill vi studera inom vilken eller vilka diskursiva praktiker begreppet skrivs fram och vilka normer, värden och attityder som det därmed

(6)

förstås att individerna ska göra till sina. Genom Foucaults teori om governmentality kan detta sätt att förmå individer att internalisera vissa normer, attityder och värden, förstås som ett sätt att styra. Ett styrande genom den fria viljan snarare än emot den, som går ut på att förmå individer eller grupper att styra sig själv (Dean 1999).

Olika sätt att skriva och tala om hållbar utveckling kan möjliggöra en viss förståelse av begreppet men utestänga en annan. Hur begreppet förstås beror också på vad som betraktas som relevant kunskap om dess innehåll och vilket språk, teorier och förklaringsmodeller som används runt begreppet. Institutioner som skapar kunskap kan därmed ses ha makt att bestämma hur hållbar utveckling förstås. Läromedlet och i synnerhet texten är en källa till kunskap som ofta används i skolan. Englund (2006:26) menar att läroboken har en kunskapsgaranterande-auktoriserande roll i undervisning. Vad som står i läroboken tas ofta för sanning. Vilka diskursiva praktiker som nns i läromedel gällande hållbar utveckling är därför intressant att studera.

(7)

2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka inom vilka diskursiva praktiker som hållbar utveckling skrivs fram i digitala läromedel för samhällskunskap i gymnasieskolan.

De vägledande frågorna är:

- Inom vilka sammanhang tas hållbar utveckling upp i läromedel i samhällskunskap och hur de nieras begreppet?

- Hur formuleras problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling och vilket subjekt skapas genom detta?

(8)

3. Bakgrund

I detta kapitel kommer vi att redogöra för det i denna studie centrala begreppet hållbar utveckling, hur det har uppkommit och tolkats. Därefter kommer begreppets koppling till skola och utbildning presenteras och avslutningsvis belyses läromedlets roll i undervisning.

3.1 Begreppet hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling ck brett genomslag genom FN-rapporten Our common future, även känd som Brundtlandrapporten 1987. Där de nierades det som “en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (SOU 2004:104:32). En utveckling som är hållbar beskrivs ta hänsyn till tre centrala dimensioner -sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Alla tre beskrivs som lika viktiga och som samman ätade med varandra. I den statliga utredningen Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104, Hasslöf 2009) lyfts det fram hur ekonomisk tillväxt ses som en förutsättning för hållbar utveckling men att denna inte kan ske på miljöns bekostnad eller utan att ta hänsyn till sociala värden som rättvis fördelning och in ytande. Almers (2009:21) menar att en gemensam grundläggande idé inom hållbar utveckling är avståndsmoraliskt ansvar. Detta innebär att hållbar utveckling bygger på en idé om att människors moraliska ansvar sträcker sig över tid och rum - över generationsgränser och på ett globalt plan.

Almers (2009:21) påpekar att begreppets exakta innehåll är omdiskuterat och det nns olika tolkningar och perspektiv på hur det ska förstås. Vad dimensionerna innebär och hur de förhåller sig till varandra är exempelvis omdiskuterat. Borg (2011:13) pekar på tre förhållningssätt som hon menar sig kunna se i diskussionen om begreppet. Det första utgår främst från det ekologiska, där ekosystem och natur ses sätta gränsen för hållbar utveckling. Det andra perspektivet har en nationalekonomisk prägel och betonar ekonomisk tillväxt medan det tredje perspektivet är holistiskt och försöker se de tre dimensionerna i ett helhetsperspektiv. Borg (ibid.) påpekar också att begreppet har kritiserats för att vara vagt och öppet för tolkning. Jickling (2005) menar exempelvis att det nns era hundra olika de nitioner av begreppet och att den allmänna förståelsen av dess

(9)

innebörd är svag. Denna vaghet har enligt kritiker öppnat för att begreppet har plockats upp och används av aktörer som främst drivs av ekonomiska egenintressen (Jickling 2005:255). Hållbar utveckling kan exempelvis förekomma i så kallad greenwashing, marknadsföring där verksamheter opportunistiskt vill ge en bild av sig som socialt och miljömässigt ansvarstagande. Åhlfeldt (2019:35) ställer sig frågande om begreppet är användbart eller om det eventuellt har reducerats till en meningslös oskel.

Åhlfeldt (2019:6) menar att begreppet kom att bli populärt just på grund av att det utgick just från de tre dimensionerna och att alla dessa ses som lika viktiga. Begreppet kom att förstås som en mer pragmatisk hållning i förhållande till tidigare tillväxtkritiska perspektiv som dominerat miljödebatten under 1960 och 70-talen. Genom hållbar utveckling kunde man arbeta för ekonomisk utveckling och tillväxt parallellt med socialt ansvarstagande och skydd av miljön utan att det till synes nns några motsättningar eller intressekon ikter. Trots kritik och frånvaro av samsyn kring begreppets exakta innebörd råder det idag stor enighet kring att hållbar utveckling är något eftersträvansvärt och bör vara vägledande för våra samhällen. Agenda 2030 och FNs globala mål för hållbar utveckling är ett tydligt uttryck för detta. Stora globala frågor, såsom klimatförändringar, fattigdom och mänskliga rättigheter behandlas alla genom Agenda 2030. De 17 ambitiösa målen antogs 2015 av FNs generalförsamling och den svenska regeringen har som ambition att Sverige ska vara ledande i genomförandet av agendans mål (Regeringskansliet 2018).

3.2 Skola och hållbar utveckling

Skola och utbildning har givits en viktig roll i arbetet för hållbar utveckling. Att tillgodose en god utbildning för alla är ett mål i sig i Agenda 2030. God utbildning och lärande är dock inte bara ett mål bland andra utan lyfts också fram som ett medel för att uppnå en hållbar utveckling. Regeringskansliet (2015) skriver bland annat att “All utbildning ska främja värderingar, kunskaper och färdigheter, som bidrar till hållbar utveckling”. Utbildningens betydelse som verktyg för en hållbar utveckling sammanfattas inom konceptet education for sustainable development, på svenska

(10)

lärande eller utbildning för hållbar utveckling. Vanligtvis används förkortningen LHU vilket vi

hädanefter kommer göra i denna uppsats.

FN har sedan 1970-talet genom olika konferenser och publikationer varit drivande i att få in miljöfrågor i undervisning. Genom Rio-konferensen 1992 kopplades utbildning och lärande för första gången tydligt samman med hållbar utveckling. Istället för enbart ett miljöperspektiv skulle alla dimensioner av hållbar utveckling genom ett helhetsgrepp genomsyra undervisningen och fungera som ett verktyg för ett mer hållbart samhälle (Borg 2011:9, SOU 2004:104:40). Hållbar utveckling och LHU är idag något som skolor i Sverige förväntas arbeta med. Genom utmärkelsen “Skola för hållbar utveckling” vill Skolverket (2021) uppmuntra arbete kopplat till LHU på skolor och förskolor runt om i landet. Skolverket har även en lärportal för fortbildning i ämnet för skolpersonal. I läroplanen för gymnasieskolan, GY11 skrivs hållbar utveckling fram inom ramen för det miljöperspektiv som jämte det etiska, historiska och internationella perspektiven ska genomsyra all undervisning (Skolverket 2011:7). Begreppet nns också med i era skolämnens syften, bland annat samhällskunskap (Skolverket 2011:143) Den statliga utredningen Att lära för hållbar

utveckling (SOU 2004:104) har legat till grund för stora delar av arbetet med LHU i Sverige.

Utredningen presenterade ett antal karaktärsdrag för LHU (SOU 2004:104:73):

● Många och mångsidiga belysningar av ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och förlopp behandlas integrerat med stöd av ämnesövergripande arbetssätt.

● Målkon ikter och synergier mellan olika intressen och behov klarläggs.

● Innehållet spänner över lång sikt från dåtid till framtid och från det globala till det lokala.

● Demokratiska arbetssätt används så att de lärande har in ytande över utbildningens form och innehåll. ● Lärandet är verklighetsbaserat med nära och täta kontakter med natur och samhälle.

● Lärandet inriktas mot problemlösning, stimulerar till kritiskt tänkande och handlingsberedskap.

(11)

3.3 Läromedel och dess roll i undervisningen

Läromedlet har ofta en viktig roll i undervisning. Genom ett läromedel sätts undervisningen i kontext och blir en gemensam utgångspunkt för såväl lärare som elever. I en rapport från Skolverket (2006) om läromedlens roll i undervisningen påpekas att det inte nns någon o ciell förklaring av begreppet läromedel. Enligt 1980 års läroplan beskrivs det som ”Läromedel är sådant som lärare och elever kommer överens om att använda för att nå uppställda mål” (Skolverket 2006:9). Utöver böcker och annat tryckt material kan läromedel innefatta även annat såsom lmer, lärtillfällen eller konstverk utifrån hur rapporten de nierar det (Skolverket 2006:14).

Läroboken har en särskilt stark ställning som läromedel i de esta ämnena och har en central position i skolans undervisning i allmänhet (Ammert 2011). 2006 var läroboken eller andra tryckta material det dominerande läromedlet. 90 procent av gymnasielärarna använde läroboken regelbundet (Englund 2006:6, 25). Englund (2006:26) ger ett antal förklaringar till varför läroboken har haft en sådan stark ställning. Läroboken har haft en del praktiska fördelar såsom att den underlättar i lärarens planering och är lätt för eleverna att ta med sig. Läroboken ger ett gemensamt sammanhang för undervisningen som såväl lärare som elever kan förhålla sig till. Englund menar också att läroboken har haft en kunskapsgaranterande-auktoriserande roll. Läroboken har setts som en garanti för att undervisningens mål uppfylls. Englund (ibid.) menar vidare att detta hänger samman med den auktoritet text generellt har haft i samhället. På senare år har läroboken i sin traditionellt tryckta form allt mer kommit att ersättas av digitala varianter. Dessa är ofta interaktiva och kan utöver text erbjuda lmer och inläst material. Texten är däremot ofta det centrala även i dessa läromedel.

(12)

4. Tidigare Forskning

Runt LHU och hållbar utveckling i skola och undervisning har det idag utvecklats ett brett forskningsfält som behandlar ämnet ur era olika perspektiv. I detta kapitel kommer vi använda oss av tidigare forskning för att närmare precisera hur LHU har kommit att förstås och de nieras samt vilken debatt och kritik som förts kring utbildningskonceptet. Vi kommer också presentera forskning som mer speci kt behandlar LHU och läromedel då detta är relevant för vår studie.

4.1 Olika perspektiv på LHU

Ämnesinnehållet i LHU är ofta brett och innefattar allt från klimatförändringar till fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter och migration. Snarare än ett speci kt ämnesinnehåll kan LHU beskrivas som särskilda former eller förhållningssätt som undervisningen bör genomsyras av. Swedesd (2021), centrum för forskning och utveckling om lärande för hållbar utveckling vid Uppsala universitet lyfter bland annat fram att undervisningen ska främja vissa förmågor som kritiskt tänkande och handlingskompetens. Mogren (2017:3) lyfter fram hur LHU kan förstås som pedagogiska uttryck i undervisningen med fokus på liknande kompetenser som Swedesd nämner. Kramming (2017:19) trycker också på utvecklandet av kompetenser för hållbarhet som centralt för LHU. Dessa utvecklas genom att förhålla sig kritiskt och kreativt gentemot problem som hindrar hållbar utveckling.

Ett annat återkommande tema i de nitioner av LHU är att undervisningen bör vara ämnesövergripande och holistisk. De komplexa sambandet mellan dimensionerna i hållbar utveckling måste förstås ur olika perspektiv och kan inte lämnas till enbart ett skolämne. Framåtblickande är ett annat återkommande tema. Utbildningen bör syfta till att skapa en förmåga hos eleverna att möta framtida, ännu okända utmaningar. Kramming (2017:56-58) pekar på framtidstänkande som en nyckelkompetens för hållbar utveckling. Med detta menas bland annat föreställningsförmåga och tillit till evidensbaserad forskning. Det framåtblickande perspektivet åter nns också i begreppet handlingskompetens. Lösningar på dagens problem är inte självklart

(13)

lösningen på morgondagens utmaningar. Handlingskompetens går ut på att utveckla en förmåga till handlande, ensam eller tillsammans med andra, utifrån de kunskaper man för tillfället har samt vara beredd att ompröva tidigare beslut och ståndpunkter (Almers 2009).

De perspektiv och tankar som utgör LHU har kommit att växa fram som en reaktion på tidigare förhållningssätt i undervisning kring miljö. Relationen mellan människa och miljö har tagit sig olika uttryck i undervisningen genom tre så kallade miljöundervisningstraditioner. Dessa kan också förstås som utvecklingsstadier i hur undervisningens form och syfte har förändrats över tid (Kramming 2017:50, Borg 2011:17, Torbjörnsson 2014:20). Inom den faktabaserade traditionen som växte fram under 1960-talet betonas naturvetenskapliga perspektiv. Genom att lära sig korrekta vetenskapliga fakta förväntas elever ta ställning och handla. I den normerande traditionen som växte fram under 1980-talet började miljöproblem snarare betraktas som en värdefråga. Undervisningen skulle syfta till att uppmuntra miljövänliga värderingar hos eleverna vilket skulle leda till en beteendeföränding. Kramming (ibid.) betonar hur detta bygger på en föreställning om det miljövänliga samhället som det goda samhället. Den pluralistiska traditionen som uppstod under 1990-talet betonar hur miljöfrågor är komplexa och mångbottnade. Flera perspektiv måste tillåtas komma till tals när det gäller så komplexa frågor. Undervisningen ska i så stor utsträckning som möjligt undvika att vara normativ och sträva mot att utveckla demokrati-kompetenser hos eleverna. Miljöproblem betraktas som ett resultat av mänskliga intressekon ikter där olika perspektiv och uppfattningar står emot varandra. Traditionen är nära kopplad till begreppet hållbar utveckling och behovet av att bejaka även sociala och ekonomiska aspekter utöver miljöperspektivet. Kramming omnämner LHU som synonymt med den pluralistiska traditionen. Borg (2011:15-18) påpekar hur LHU såsom det uttrycks genom UNESCO och Skolverket går att koppla till denna tradition.

Öhman och Öhman (2012) menar att det i debatten om hållbar utveckling och LHU nns två olika förståelser kring hur de sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionerna förhåller sig till varandra. Dels ett harmoniperspektiv som bygger på att det är möjligt att hitta en balans och förena målsättningar inom dem. De menar att detta perspektiv är det som vanligtvis kommer till uttryck i policy och styrdokument. Det andra perspektivet är ett kon iktperspektiv som utgår ifrån att det nns ofrånkomliga spänningar och kon ikter inbyggda i relationen mellan dimensionerna. I

(14)

synnerhet den ekonomiska och miljömässiga dimensionen ses i detta perspektiv som svåra att förena. Kritiker menar även att själva begreppet hållbar utveckling för samman två skilda sätt att tänka, nämligen ett linjärt ekonomiskt tänkande om tillväxt och tanken om ett naturligt kretslopp som kontinuerligt återuppbygger sig själv (Öhman och Öhman 2012:60-62).

4.2 LHU och läromedel

Jimenez m . (2017) har gjort en kvantitativ analys av innehåll i läroböcker för samhällsvetenskapliga ämnen från ett ertal länder i syfte att se huruvida teman som går att koppla till LHU tas upp. Studien bygger på stora dataset av läroböcker för gymnasiet (secondary school) med spridning såväl över tid som plats. De kan se hur det över tid skett en ökning i hur läroböcker tenderar att ta upp frågor som miljöförstöring och miljöskydd, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Biström och Lundström (2019) har undersökt läroböcker för högstadiet i ämnena biologi och geogra och hur innehåll kopplat till hållbar utveckling presenteras och organiseras. Utgångspunkten är att undersöka hur väl innehåll om hållbar utveckling i läroböckerna svarar mot tanken om handlingskompetens i LHU. De kommer till slutsatsen att böckerna tenderar att domineras av den ekologiska dimensionen och brister i att tydliggöra komplexiteten och eventuella kon iktlinjer som kan rymmas inom hållbar utveckling. Trots fokus på den ekologiska dimensionen menar de att det överlag är ett antropocentriskt perspektiv, alltså utifrån människans förutsättningar, som presenteras.

Den vaghet som begreppet hållbar utveckling kritiserats för återkommer i kritiken mot LHU. Biström och Lundström (2021:287) lyfter fram att en återkommande kritik mot LHU och Brundtlandrapportens de nition av hållbar utveckling är att det enbart utgår från mänskliga behov och därmed tar ett antropocentriskt perspektiv. Kritiker för fram att begreppet snarare bör förstås utifrån ett ekocentriskt perspektiv där natur och miljö ses ha ett värde i sig, bortom nyttan för människan. Torbjörnsson (2014:20) diskuterar kritik som riktats emot LHU och menar att begreppet hållbar utveckling är en ytande signi kant. Dess betydelse är omstritt och öppet för olika tolkningar. Jickling (2005:254) anser att det därför är ett för ihåligt och svagt begrepp att

(15)

basera ett helt utbildningskoncept på. Torbjörnsson (2014:20) lyfter vidare fram hur kritiker påpekat att LHU har kommit att domineras av en nyliberal diskurs där korporativa intressen givits in ytande. Den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling har exempelvis givits för stor betydelse på bekostnad av de andra dimensionerna enligt denna kritik. Den har också i allt för stor uträckning kommit att präglas av tillväxt och konsumism. Ideland och Malmberg (2015) som kritiskt granskar läromedel om hållbar utveckling delar synsätten på LHU som präglat av en nyliberal diskurs. Aspekter som de menar är nyliberala i de läromedel de undersökt är bland annat framhävandet av marknadsorienterade lösningar samt att ett stort fokus läggs på individen. Det är den enskilde individen och dennes val som skrivs fram som problemet och lösningen snarare än att betrakta hållbarhetsfrågor som ett gemensamt ansvar och kollektivt problem. Det är även individen som måste förändra sig och göra korrekta välinformerade val, exempelvis i sin konsumtion om förändring ska kunna ske. Ideland och Malmberg (2015:181) menar vidare att globala problem avpolitiseras genom LHU. Vissa lösningar skrivs fram som objektiva och förnuftiga och blir därmed omöjliga att diskutera eller kritisera. De menar att LHU präglas av en stark tilltro till hur vetenskap och teknik kan skapa rationella lösningar, men att det saknas kritiska perspektiv och ifrågasättande av de strukturer som orsakar problemen från början.

Ideland och Malmberg (2014) har också kritiskt granskat vilka normer som skapas inom LHU genom analyser av läromedel i bland annat samhällskunskap och geogra . De menar att det nns en diskurs där ett önskvärt subjekt konstrueras. En idealbild av hur individer förväntas tänka, förhålla sig och agera i syfte att leva upp till hållbarhetsnormen. Den ideala personen inom ramen för LHU förväntas vara modern, civiliserad, organiserad, ren och tekniskt kunnig. De som inte lever upp till idealbilden måste ändra och anpassa sig för att hållbar utveckling ska vara möjlig. Ideland och Malmberg (ibid.) menar att detta trots den välvilliga ambitionen inom LHU upprätthåller bilder av ett vi och dem som de kopplar samman med koloniala strukturer. I läromedlen de studerat menar de att det framträder en bild av svensk exceptionalism vad gäller hållbarhet. Denna konstrueras i motsats till bilder av exempelvis omoderna länder i Afrika och Asien eller bilden av USA och Kina som ignoranta.

(16)

5. Teori

I syfte att förstå hur problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling formuleras och hur subjekt skapas kommer vi att använda oss av det teoretiska ramverket governmentality. I detta kapitel kommer vi inledningsvis att presentera detta teoretiska ramverk för att därefter redogöra för hur vi operationaliserat detta i vår studie.

5.1 Foucault - “governmentality”

Den franske idéhistorikern Michel Foucault utvecklade governmentality i en serie föreläsningar under 1978 och 1979 som ett sätt att förstå hur makt utövas i moderna stater (Gordon 1991:1-2). Foucault intresserade sig främst för hur makt utövas snarare än vem eller vilka som innehar den eller huruvida makten är legitim eller inte. Foucault de nierade “government”, alltså regerande eller styrande som “the conduct of conduct”. Med det menas förmågan att påverka uppförandet och beteendent hos en eller era personer, även sig själv (Gordon 1991:2, Dean 1999:10f). Foucault försökte genom governmentality främst förstå styrande som aktivitet eller praktik, samt de tankar, rationaliteter, mentaliteter och tekniker genom vilket styrprocessen verkar. Foucault (1991:103) menade sig se en historisk utveckling i synen på att styra, från antiken genom medeltid och fram till det moderna som utmynnat i ett styrande som omfattar och påverkar såväl alla som den enskilde. Moderna rationaliteter kring styrande kan ses beröra frågor om både hur individen såväl som grupper eller befolkningar ska styras (Gordon 1991:36). Foucault (1991:100-101) menade att den moderna synen på hur och vad som ska styras bygger på tankar som började ta form under 1500-talet. Dels ett ökat intresse för befolkningen som objekt för styrande och dels nya tankar och idéer om samhällsekonomi.

Centralt är Foucaults förståelse av makt. Makt och kunskap ses som samman ätade med varandra. Att producera kunskap är ett sätt att skapa och upprätthålla vad som tas för sanning. Institutioner som producerar kunskap har därför makt då de har privilegiet att avgöra vad som är sant och falskt, normalt eller onormalt (Ideland och Malmberg 2015:174). Foucault menade att makt måste förstås

(17)

som något relationellt och närvarande i alla mänskliga relationer. Det går inte att säga att makt nns hos en viss institution eller individ utan snarare i den diskurs eller det ramverk som styr sätt att tala och tänka. Makt behöver inte enbart förstås som något som begränsar individer genom lagar och regler, utan också något som sätter själva ramarna för handling genom att individen internaliserar vissa normer och diskurser. Makt till skillnad från tvång förutsätter individer som i viss mån är fria att agera på det ena eller andra sättet (Gordon 1991:5). Governmentality innefattar en särskilt form av styrande som skiljer sig från från andra former av makt, i synnerhet den suveräna och den disciplinära (Dean 1999:19-20). Med den suveräna makten menar Foucault den typ av makt som utövas genom lagar och regler. En kunglig makt över undersåtar som ytterst bygger på hotet om våld. Den disciplinära makten utövas över individen och kroppen. Detta genom särskilda makttekniker vilka är designade för att kontrollera, övervaka, forma och disciplinera individer inom sociala och ekonomiska institutioner som exempelvis fabriker, skolor och fängelser (Gordon 1991:3-4). Governmentality tar till vara på tekniker och rationaliteter från dessa former av makt men omformar dem också. Objektet som ska styras är medlemmar av en befolkning som kan uppfostras och användas till något de styrande ser som produktivt (Dean 1999:20).

Governmentality blir genom detta ett styrande som riktar sig mot fria subjekt och opererar genom den fria viljan snarare än emot den (Gordon 1991:5; Ideland och Malmberg 2015:174). Courtois (2020:239) beskriver governmentality som en decentraliserad sorts makt som snarare än tvång bygger på att internalisera normer. Individer fås att styra sig själva genom att bejaka och internalisera rådande normer och värderingar och göra dem till sina egna. Rose och Miller (2010:174) påpekar att styrning, i vad de kallar avancerade liberala demokratier idag sker genom mängder av olika institutioner och auktoriteter. Dessa försöker på olika sätt påverka en rad aspekter av ekonomiska aktiviteter, det sociala livet och det individuella beteendet. Styrning förekommer alltså därför över allt, även i läromedel i samhällskunskap.

(18)

5.2 Operationalisering av governmentality

Governmentality handlar alltså om styrande och hur detta går till. Dean (1999:21) lyfter fram att styrandet kan förstås genom regimes of practice, ett begrepp vi har förstått som och valt att översätta till diskursiva praktiker. Dessa innehåller sammanhängande uppsättningar av möjliga handlingsalternativ inom ett visst område som ska styras. De diskursiva praktikerna innefattar exempelvis institutionaliserade sätt att handla på och hur det går att tänka kring dem och hur kunskap skapas om dem. Exempelvis alla teorier, begrepp, tankar och föreställningar om något som ska styras. Hur det talas och tänks om ett objekt såsom hållbar utveckling både möjliggör hur vi förstår det men kan också stänga ute andra sätt att förstå detta objekt. Rose och Miller (2010:181) påpekar att styrande i stora drag handlar om att identi era något som ett problem och skapa åtgärder för att möta detta. Vad som identi eras som ett problem och hur, alltså vilka diskursiva praktiker som lyfts fram för att möta problemet blir av intresse att undersöka. Denna teoretiska utgångspunkt är till stöd i denna studie då är intressant att undersöka vad läromedel i samhällskunskap formulerar som problem kopplat till hållbar utveckling och hur lösningar på dessa problem sedan skrivs fram.

Dean (1999:32) påpekar att ett sätt att förstå de diskursiva praktiker som formar styrandet är att undersöka vilka former av kollektiva eller individuella identiteter som styrandet sker genom och som formas genom dess praktiker. Exempelvis vilket beteende, attityder och förmågor de som ska styras förväntas ha och hur dessa uppmuntras eller hur individer fås att identi era sig med vissa grupper och bli moraliska och aktiva medborgare. I vår studie blir detta intressant att utgå ifrån i syfte att ta reda på vilka subjekt som skapas genom sättet att skriva om hållbar utveckling, hur läromedlen uppmuntrar vissa beteenden eller attityder framför andra och vad som därför blir normerande. Som stöd i detta används bland annat Ideland och Malmberg (2015) som utgår från governmentality och speci kt Foucaults begrepp pastoral makt. De har undersökt hur ett önskvärt subjekt skapas inom ramen för LHU. Foucault försökte genom begreppet pastoral makt förklara hur intresset för att styra befolkningen och de styrningstekniker som idag används i sekulära institutioner ursprungligen kommer från kyrkan. Dean (1999:74) påpekar att begreppet anspelar på relationen mellan gud, prästen och församlingen som vanligtvis brukar beskrivas i termer av

(19)

herden och ocken. Genom den pastorala makten kan såväl den enskilde som hela gruppen styras. Det religiösa ursprunget syns tydligt i hur Ideland och Malmberg (2015:175) förklarar begreppet. Den pastorala makten opererar genom att konstruera en bild av mänskligheten i behov av frälsning. Frälsning kan uppnås genom att förändra själen, exempelvis genom skuldkänslor. Det är upp till individen att göra förändringar och uppo ringar som är till gagn för alla. Den pastorala makten opererar genom att människor berättar om sig själva och avslöjar sina hemligheter, som en församlingsmedlem som biktar sig hos prästen. Ideland och Malmberg (ibid.) använder sig av föreställningar om exempelvis skuld, frälsning, uppo ring och individens ansvar som analytiska verktyg för att visa på hur pastoral makt som styrningsverktyg används för att skapa ett önskvärt subjekt som de kallar “the eco-certi ed child”. Vi kommer använda oss av samma analytiska verktyg i vår studie och använda Ideland och Malmberg (2015) som en jämförelsepunkt att diskutera likheter och skillnader utifrån.

(20)

6. Metod

Då vårt syfte med denna uppsats är att undersöka diskursiva praktiker har en kvalitativ textanalys varit den bäst lämpade metoden. Målet har varit att tolka och förstå hur det skrivs om ett visst fenomen, i detta fall hållbar utveckling, varför studien kan ses ta utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteoretisk tradition. Inom såväl hermeneutiken som inom kritisk teori ses sociala tänkesätt som resultatet av en långvarig historisk konstruktion (Brinkkjaer och Höyen 2020:120). Till skillnad från positivismen där man eftersträvar att klarlägga objektiva sanningar intresserar man sig i hermeneutiken för det subjektiva, förstått som det som är meningsfullt för människor. Brinkkjaer och Höyen (2020:79-93) menar att vetenskapsteoretiskt innebär det subjektiva något som har sin utgångspunkt i människan själv - det mänskliga. När vi tänker, upplever, erfar och tolkar så sker det med utgångspunkt i vårt medvetande och inom ramen för den kultur i vilken vi existerar. Det är detta förhållande som hermeneutiken intresserar sig för. Analys med ett hermeneutiskt perspektiv ska ta hänsyn till både det mänskligt meningsfulla och den kontext som det meningsfulla åter nns inom. Inom hermeneutiken vill man tolka meningen med människoskapade ting i ljuset av det historiska sammanhanget som de frambringats inom.

6.1 Analysförfarande

Christo ersen och Johanessen (2015:98) redogör för metoder vid analys av dokument. De framhåller att det är fruktbart att hitta en strategi för systematieringsering, att det till exempel kan utarbetas analysscheman som är anpassade efter forskarens behov. De föreslår ett antal punkter som vi har tagit fasta på som till exempel kontext, huvudpunkter i dokumentet, budskap och betydelse. Frågorna i studien har varit vägledande i hur analysprocessen har gått till och dessa kan ses bygga på varandra. Första delen av arbetet kan beskrivas som en innehållsanalys av läromedlen för att kartlägga var i läromedlen nyckelbegreppet hållbar utveckling tas upp och diskuteras. Denscombe (2009:307) påpekar att ett tillvägagångssätt vid kvalitativ analys är att forskaren utarbetar relevanta kategorier för analys, exempelvis genom att leta efter speci ka nyckelord. I vårt fall har Hållbar utveckling varit nyckelordet vi letat efter för att på så sätt skapa ett urval av relevanta textstycken och kapitel i läromedlen att närmare studera. För att se detta har vi använt oss av läromedlens egna

(21)

sökfunktioner - att jämföra med att söka i ett register i en fysisk bok - i kombination med en översiktlig läsning av läromedlen. Utifrån detta har ett antal sammanhang där begreppet tas upp i läromedlen kunnat identi eras, vilka presenteras i resultatet. Därmed har även det första ledet i den första frågan kunnat besvaras, alltså inom vilka sammanhang som hållbar utveckling tas upp. Nästa steg har varit att analysera de ovan nämnda trä arna och undersöka hur begreppet tas upp, förklaras och de nieras. Begreppet nämns på en rad olika ställen och i olika sammanhang i läromedlen där det i varierande grad förklaras eller diskuteras. För att besvara hur det de nieras har det varit av intresse att leta efter ställen i läromedlen där de på ett utförligare sätt presenterar och diskuterar begreppet. Det som därmed blir läromedlens sätt att de niera begreppet.

Den andra frågan, alltså hur problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling formuleras och vilket subjekt som skapas, har besvarats utifrån de sammanhang som identi erades i analysens första del. Denna del har alltså gjorts tematiskt utifrån dessa sammanhang med stöd i de ovan förklarade teoretiska perspektivet - governmentality. Denna del av analysen kan beskrivas som abduktiv. Alvehus (2013:109) beskriver abduktion som en växling mellan teoretisk och empirisk re ektion. När nya teoretiska perspektiv eller insikter dykt upp har det varit relevant att återvända till vissa textstycken och försöka förstå dem i ljuset av dessa. Två sammanhang har varit synnerligen intressanta att analysera och dessa har identi erats genom att närmare undersöka textens komposition och informationsstruktur inom de olika sammanhangen, alltså vilken information som lyfts fram som särskilt viktig (Bronäs 2011:179-184). Hållbar utveckling har i dessa sammanhang lyfts fram som ett särskilt centralt begrepp och viktigt för att förstå innehållet.

För att undersöka hur problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling formuleras har utgångspunkten varit att leta efter vad som skrivs fram som kon ikter, svårigheter och motsättningar inom de olika sammanhangen. Vilka tankar, idéer, teorier och begrepp som används i läromedlen för att förklara problem och lösningar har varit föremål att undersöka. Genom detta har vi kunnat se vilka diskursiva praktiker som problem och lösningar skrivs fram inom. Vilket subjekt som kommer till uttryck genom detta har analyserats utifrån normer, attityder och beteenden som läromedlen uppmuntrar. Här har Ideland och Malmberg (2015) sätt att använda sig av pastoral makt som teoretisk utgångspunkt varit till hjälp i syfte att förstå vilket subjekt som skapas genom sättet att skriva om hållbar utveckling.

(22)

6.2 Presentation av valda läromedel, urval och avgränsningar.

I denna undersökning har vi valt att avgränsa oss till digitala läromedel som riktar sig till samhällskunskapsundervisning på gymnasiet. Vi har valt bort populära trycka böcker som t.ex. “Samhällskunskap 1b” av Daniel West eller “Vårt samhälle” av Gunilla Rundblom och Leif Berg med motiveringen att vi velat undersöka så uppdaterade läromedel som möjligt. Jämförelsen blir dessutom mer rättvis när alla undersökta läromedel är digitala och därmed har jämförbara förutsättningar. Det nns en uppsjö av digitala läromedel som på olika sätt behandlar ämnet hållbar utveckling. Lärarförbundet, Utbildningsradion och Naturskyddsföreningen är bara några exempel på olika organisationer som erbjuder utbildningsmaterial inom ämnet. Vi har valt ut tre läromedel som alla till sin uppbyggnad har strukturen av en lärobok. Alla tre är dessutom uttalat kopplade till kursplanen för samhällskunskap i gymnasieskolan. Då dessa läromedel är utgivna av stora och etablerade läromedelsförlag går det också att anta att de används på många gymnasieskolor runt om i landet. Dessa tre presenteras närmare nedan:

Arena 123 ges ut av Gleerups utbildning AB och nns också som fysisk lärobok. Författare är

Lars-Olof Karlsson. Under avsnittet “Om läromedlet” står det att läsa att Arena 123 är ett komplett digitalt läromedel som täcker hela kursplanen för gymnasieskolans kurser i samhällskunskap 1, 2 och 3. Läromedlet består av “inledning”, “aktuella frågor” följt av 18 kapitel och avslutas sedan med “månadens arena”. Under “inledning” går det bl.a. att läsa att det till varje avsnitt nns frågor som hör till texten.

Digilär samhällskunskap ges ut av Natur & Kultur, som på sin hemsida stoltserar med att vara

Sveriges första klimatneutrala bokförlag. Digilär beskrivs av förlaget som ett heltäckande heldigitalt läromedel för gymnasiet. Det är ett grundkrav att deras läromedel är tillgängliga, aktuella och faktagranskade. Författarna beskrivs som ämnesexperter och pedagoger och funktioner är utvecklade i samråd med forskare. Digilär samhällskunskap består av fyra läromedel som är kopplade till de olika kurserna i samhällskunskap; 1a1, 1b, 2 och 3, författare är Anders Waldt. Vi har valt att främst titta på läromedlet för kursen samhällskunskap 1b i denna studie, då det är det mest omfattande och består av 11 kapitel.

(23)

Samhällskunskap 1,2 och 3 gy ges ut av laromedel.ne.se. Som författare nämns: Henrik Larsson,

Johan Eriksson, Frida Stranne, Leif Jarlén, Per Tedin och Jonas Gruvö. Dessutom medverkar ett ertal redaktörer. Läromedlet består av 15 kapitel och presenteras som att det utgår från elevernas livssituation och att fokus ligger på ungdomars egna erfarenheter av internet och informationssamhället. “Genom att alltid försöka placera kunskap i ett sammanhang och väcka frågor engageras eleverna och de utmanas att dra egna slutsatser”. Läromedlet utgår från ämnesplanen och bedömningskriterierna i GY11.

Dessa läromedel kommer hädanefter att praktiska skäl hänvisas till som Digilär, Arena 123 och

NE.se för att underlätta läsning och tydligt åtskilja dem. Då läromedlen är digitala nns inga

sidnummer. Referenser vid exempelvis citat kommer därför skrivas genom att hänvisa till kapitel och datum för hämtning.

6.3 Forskningsetiska överväganden

I vetenskapsrådets bok “God forskningssed” (Vetenskapsrådet 2017) tas det upp ett antal frågor som behandlar forskningsetik. En viktig del i detta rör frågor om hur personer som medverkar i forskningen ska behandlas. Det nns ett par krav eller etiska kodexar som bör beaktas. Individskyddskravet innebär att individer som medverkar i forskning ska skyddas från skada eller kränkning genom bl.a samtycke och kon dentialitet. Dessa krav förutsätter studier som direkt eller indirekt är beroende av individer genom exempelvis intervjuer, enkäter eller observationer. Denna studie omfattar textanalyser av digitala läromedel och därför är inte etiska överväganden relevanta i den utsträckningen. Vetenskapsrådet uttrycker att forskning ska göras objektivt, med hög kvalitet, utan yttre påverkan och fri från manipulering. Hög kvalitet av studier beskrivs bland annat genom att ha ett tydligt syfte samt motiveringar och förklaringar till det som påstås i studien. Sammanfattningsvis bör studien genomsyra tydlighet, ordning, struktur och originalitet. Metoden som används måste också ge svar på frågeställningarna (vetenskapsrådet, 2017, 20).

(24)

6.4 Kritisk metoddiskussion

En risk med att tolka är att det alltid innehåller ett visst mått av subjektivitet. Den tolkning vi har gjort i denna studie utgår exempelvis till stor del ifrån vår egna förförståelse av begreppet hållbar utveckling och användandet av läromedel i undervisning. Detta tror vi är svårt att undvika med den vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkt som denna studie vilar på. Genom att i tydligaste mån klargöra och redogöra för den tidigare forskning, det teoretiska perspektiv och de avväganden och val gällande metod som gjorts, hoppas vi dock kunna påvisa vilka grunder resultat och slutsater i denna studie har gjorts. En aspekt det varit viktigt för oss att vara medvetna om är att resultatet av denna studie visar på diskursiva praktiker i läromedel och därmed inte hur den faktiska undervisningen bedrivs. Läromedlet kan vara del i undervisningen men är trots allt bara en aspekt av den. Beroende på hur läromedlet används kan dess innehåll förmedlas och förstås på en rad olika sätt.

(25)

7. Resultat och analys

I följande kapitel kommer vi att presentera analysen av våra undersökta läromedel. I första delen av detta kapitel besvaras och diskuteras den första frågan: Inom vilka sammanhang tas hållbar utveckling upp i läromedel i samhällskunskap och hur de nieras begreppet?

7.1 Sammanhang och de nitioner

Nedan följer en mall som sammanställer användningen och de nitioner av begreppet hållbar utveckling som nns i de undersökta läromedlen samt de sammanhang där det tas upp. Denna mall kan ses sammanfatta resultatet av analysens första del.

Tabell 1.

Användning, de nitioner och sammanhang av begreppet hållbar utveckling.

NE.se Digilär Arena 123

Används begreppet och inom vilka sammanhang?

Används era gånger i följande kap: Samhällsutveckling -Djur, natur och klimat

Samhällsekonomi - hållbar utveckling Ideologier - ekologism

enstaka gång i kap:

Globalisering - ekonomisk globalisering samhällsekonomi - fördjupning - de ekonomiska idéernas historia.

Används vid 4 tillfällen i kapitel om:

FN

Privatekonomi Samhällsekonomi Ideologier - ekologismen

Används vid 3 tillfällen i kapitel om:

FN

Ideologier - ekologism

Statsskick - kommunernas ansvar (Tas upp i en separat tema-artikel, utanför ordinarie kapitel.)

De nition problematiseras begreppet?

Finns en relativt utförlig

begreppsde nition som utgår från brundtlandkommissionens och de tre dimensionerna.

Problematiseras på era ställen och påpekas att det nns olika perspektiv.

Brundtlandkommissionens - de tre dimensionerna

Ingen direkt problematisering.

Ingen utvecklad de nition, nämns i förbifart i texterna utan att förklaras tydligare.

Ingen direkt problematisering.

sammanhang/ tema där begreppet är centralt.

Främst när ekonomi diskuteras, men även i samband med människans syn på naturen

Mest i samband med ekonomi. Tex målkon ikter och konsumtion.

Även om inte begreppet

uttryckligen används är det främst inom ekonomi som teman kring hållbar utveckling diskuteras.

(26)

Begreppet hållbar utveckling nämns uttryckligen i alla studiens undersökta läromedel. Hur ofta och hur väl läroböckerna de nierar begreppet varierar. NE.se använder själva begreppet est gånger, ca 10 och har också en utförlig förklaring av begreppet. I Digilär tas begreppet upp fyra gånger. Båda dessa läromedel hänvisar till brundtlandkommissionen i syfte att förklara begreppets ursprung och redogör också för kommissionens de nition. De tre dimensionerna, social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet nns också med när begreppet förklaras eller diskuteras. I Arena 123 använda begreppet vid få tillfällen. Här förekommer det tre gånger. Det ges heller ingen riktig förklaring till begreppet utan det nämns i texten utan att kommenteras närmare. I en separat temaartikel, utanför ordinarie kapitel tas dock begreppet upp även i Arena 123 (Månadens Arena -Arkiv, November 2020 #2 2021-05-12) och förklaras på ett liknande sätt som i de två övriga läromedlen. Här går det att se en likhet med Biström och Lundströms (2021:285) studie. De påpekar att Brundtlandrapportens förståelse av begreppet genomgående är utgångspunkten i de geogra och biologiböcker de undersöker.

NE.se tenderar att vara det läromedel som kan ses ligga närmast den pluralistiska traditionen i hur begreppet hållbar utveckling används. I NE.se används begreppet i est olika sammanhang och utifrån era olika infallsvinklar. Hållbar utveckling dedikeras ett helt eget delkapitel i detta läromedel under ämnet samhällsekonomi. Hållbar utveckling tas också upp i ett kapitel i NE.se (Djur, natur och klimat 2021-05-13) där människans relation till naturen diskuteras. Såväl naturvetenskapliga perspektiv som religiösa föreställningar om människans förhållande till naturen tas upp samt hur miljö kom att växa fram som en politisk fråga under 1900-talet. Kapitlet avslutas med att diskutera konsekvenser av utsläpp och miljöskador i termer av externa e ekter. Eleverna uppmanas exempelvis att fundera kring vem som bär kostnaden för de utsläpp ygresor orsakar. Hållbar utveckling problematiseras också på ett sätt i detta läromedel som inte åter nns i de andra. Det påpekas bland annat att det nns olika synsätt på hur hållbar utveckling ska uppnås och nämns även att kritiker har ifrågasatt själva innebörden med begreppet:

Vissa menar att “hållbar utveckling” inte är tillräckligt. Begreppet “hållbar utveckling” utgår ju fortfarande från människans behov, som kan anses ha orsakat miljöproblemen. (NE.se Djur, natur och klimat 2021-05-13)

(27)

Detta ligger i linje med vad Biström och Lundström (2021 285f.) påpekar är en av kärnkon ikterna kring hur begreppet hållbar utveckling ska förstås, nämligen huruvida det ska ta avstamp i ett antropocentriskt eller ett biocentriskt perspektiv. NE tar upp och betonar att det nns två mot varandra stående positioner vilket skiljer sig från böckerna i Biström och Lundströms studie som de menar inte lyckas tydliggöra denna kon ikt. Trots att den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling tenderar att dominera i geogra och biologi böcker de undersökt är det utifrån ett nyttoperspektiv för människan. I samband med en redogörelse för miljöekonomi går det i NE.se även att se ett framåtblickande perspektiv som ligger i linje med tanken om handlingskompetens inom LHU:

I teorin är det relativt lätt att enas om att sträva efter hållbar utveckling – men eftersom det är svårt att veta hur situationen kommer att vara för framtida generationer nns det väldigt många idéer om vad hållbar utveckling i praktiken innebär. (NE.se De ekonomiska idéernas historia 2021-05-13)

FN är ett återkommande sammanhang där hållbar utveckling som begrepp används i läromedlen. I såväl Arena 123 (Internationell politik 2021-05-12) som Digilär (Internationella samarbeten 2021-05-12) nns det speci ka underkapitel som behandlar FN där hållbar utveckling i någon mån tas upp som en del av organisationens arbete. I Arena 123 tas det upp redan i inledningen av kapitlet om FN. Vid sidan av fredsförebyggande och mänskliga rättigheter lyfts det fram som ett av FNs kärnområden. I Digilär tas det kortfattat upp i mitten av kapitlet, när FNs olika underorgan och deras arbete presenteras. Alla tre läromedlen tar i någon mån upp FNs 17 utvecklingsmål och Agenda 2030. Dessa fungerar ofta, vid sidan av den ovan nämnda brundtlandrapporten och de tre dimensionerna som utgångspunkt när hållbar utveckling ska förklaras.

I de tre tre undersökta läromedel lyfts hållbar utveckling även fram i kapitel som behandlar olika politiska ideologier. Närmare bestämt är det när ideologin ekologism presenteras. I Digilär (Från feminism till nazism 2021-05-13) beskrivs hållbar utveckling som ett viktigt begrepp inom ideologin och i NE.se (ekologism 2021-05-13) som en central idé. Även i Arena 123 (Ideologier och partier 2021-05-12) tas hållbar utveckling upp i samband med denna ideologi. Ekologismen

(28)

beskrivs se strävan efter ekonomisk tillväxt som ett hot mot dess huvudsakliga mål, att bevara ekologisk balans. Hållbar utveckling blir i detta sammanhang ett politiskt begrepp som är kopplat till en viss ideologi och de värden och strävanden som nns inom denna. I detta sammanhang blir sättet att förstå hållbar utveckling ett ekocentriskt sätt, då ekologismen som ideologi beskrivs se ekosystemet ha ett värde i sig oberoende av människans nytta av det.

Utöver de ovan presenterade sammanhangen går det att utröna två sammanhang i läromedlen där begreppet hållbar utveckling är särskilt återkommande och på ett tydligare sätt än i andra sammanhang lyfts fram och diskuteras. Hållbar utveckling är här ett centralt begrepp och viktigt för att förstå innehållet. Vi har valt att kalla dessa teman Konsumenten och hållbar utveckling och

Målkonflikter. Dessa sammanhang kommer att utgöra grunden för den resterande delen av

analysen och kommer vart och ett att närmare förklaras och diskuteras. Det är också utifrån dessa teman som studiens andra fråga kommer att besvaras: Hur formuleras problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling och vilket subjekt skapas?

7.2 Konsumenten och hållbar utveckling

Ett återkommande tema när hållbar utveckling tas upp är konsumtion. I Digilär och Arena 123 diskuteras sambandet dem emellan i kapitel om privatekonomi. Texten riktar sig till läsaren som konsument och belyser vad den enskildes konsumtionsval får för konsekvenser. I NE.se tas detta inte upp uttryckligen inom ramen för privatekonomi, men sambandet mellan hållbar utveckling och konsumtion berörs inom två andra sammanhang i läromedlet. I såväl NE.se som Digilär lyfts konsumtion även utifrån ett strukturellt perspektiv. Det påpekas hur vissa ser samhället av idag som ett konsumtionssamhälle. I Digilär (Min privata ekonomi 2021-05-11) påpekas hur konsumtion kan hänga samman med livsstil och sätt att uttrycka sin identitet. I NE.se (Hållbar utveckling 2021-05-11) beskrivs konsumtion som något människor ibland gör av vana eller för att imponera på andra. I Arena 123 (Privatekonomi 2021-05-11) lyfts begreppet homo economicus fram som förklaringsmodell för människors konsumtionsval. En term hämtad från nationalekonomi vilket läromedlet också förklarar och som ser på människan som i grunden ekonomiskt tänkande och

(29)

rationell. Efter noga övervägande kring huruvida egennytta står i paritet till pris avgör individen om denne ska konsumera. Att vissa väljer att ibland väga in aspekter som miljöpåverkan och arbetsförhållanden i sina konsumtionsval beskrivs som ett avsteg från detta rationella nyttotänkande och det pekas på som ett argument för att människan “..inte enbart är homo economicus.” (Arena 123, Privatekonomi 2021-05-11)

Förhållandet mellan konsumtion och hållbar utveckling är varierande. Konsumtion beskrivs på vissa håll som en orsak och något som står i vägen för hållbar utveckling, men “rätt” sorts konsumtion lyfts också fram som en lösning. Att utnyttja sin konsumentmakt är ett återkommande tema. I NE.se (Ekonomisk globalisering 2021-05-13) skrivs sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling även fram i ett kapitel om den globala ekonomin. Detta i samband med att multinationella företags makt och in ytande diskuteras. Ett problem som formuleras är att eventuella vinster från företagens verksamhet ibland inte kommer värdlandet och den lokala befolkningen till del. Avsaknad av regelverk och ansvar menas också bidra till miljöförstöring. Utöver behovet av ansvarsutkrävande från företag och regeringar samt bättre regelverk lyfts konsumentens roll fram. Konsumentmakt påtalas som något företag blivit allt mer angelägna att förhålla sig till, då krav från konsumenter och miljöorganisationer ökat de senaste åren. Att aktivt ställa krav och köpa miljö- och rättvisemärkta produkter påpekas kunna göra stor skillnad. I Digilär beskrivs konsumtion både som problem och lösning. Det anläggs delvis ett kritiskt perspektiv kring konsumtionens konsekvenser:

En viktig orsak till billigare varor är e ektivare produktion men en mer dyster orsak till låga priser på våra kläder eller mobiltelefoner kan nnas i att en stor del av våra billiga varor produceras av människor i utvecklingsländerna som jobbar under svåra arbetsförhållanden med extremt låga löner. Även naturens resurser får betala ett högt pris för vår höga konsumtion. (Digilär, Min privata ekonomi 2021-05-11)

I stycket efter detta som inleds med rubriken “Vad kan du göra för att skona jordens resurser?” (Digilär, Min privata ekonomi 2021-05-11) diskuteras det däremot hur konsumtion bör se ut för att vara hållbar. Ändrade konsumtionsmönster och matvanor pekas ut som vägar framåt för ett

(30)

skonsammare resursutnyttjande. Trots det kritiska perspektivet i stycket ovan, där konsumtion pekas ut som en orsak till exploatering och överutnyttjande av naturresurser, är det också konsumtion, om än i en ändrad form som presenteras som lösningen. Att göra medvetna val i sin konsumtion är den underförstådda norm som framträder. Detta förstäks genom hur NE.se (Hållbar utveckling 2021-05-18) och Digilär (Min privata ekonomi 2021-05-11) lyfter fram olika märkningar av varor såsom KRAV-märkning eller Fair trade och hur dessa kan vara till hjälp för konsumenter i sina val. Ideland och Malmberg (2015:177-178) påpekar hur valet i sig kan förstås som en pastoral styrningsteknik. De önskvärda subjekt de menar sig se framträda genom LHU konstrueras som fria att välja men är i själva verket styrda av normer kring vad som ses som hållbart eller inte.

Återkommande i uppgifter och diskussionsfrågor är att uppmana läsaren att själv re ektera över sin konsumtion och vad denne kan göra för att förändra den i hållbar riktning. I Arena 123 (Privatekonomi 2021-05-11) ställs till exempel frågan: “Hur kan vi som konsumenter påverka världen?” och i Digilär (Mina rättigheter och skyldigheter som konsument 2021-05-11) ska eleven diskutera huruvida den egna familjens konsumtion är för stor eller för liten, och vad eleven själv kan göra föra minska sin konsumtion. Det nns ibland ett normativt förhållningssätt i dessa frågor och uppgifter. Det är inte en fråga om du som läsare ska göra något för att skona jordens resurser utan

hur.

Detta individfokus blir som tydligast i en temaartikel om Earth Hour som NE.se (Earth Hour 2021-05-11) har i samarbete med världsnaturfonden WWF. Den komplexa frågan om klimatförändringar kopplas samman med läsarens vardag och till och med dennes själsliv. Tidigt i texten beskrivs det att många ungdomar idag har klimatångest. Läsaren uppmanas att prata om detta och avslöja sina känslor. För att råda bot på de negativa känslorna uppmanas läsaren att göra något för att bidra till ett bättre klimat, dels för att minska sin oro, men också för att inspirera andra. Läsaren uppmanas tänka klimatsmart, bland annat genom att “..se över sin garderob och fundera på om man kan matcha de kläder man redan har på nya sätt” (NE.se Earth Hour 2021-05-11). Texten är normativ och uppmanande, den påpekar att den enskildes handlingar spelar roll. Kapitlet avslutas med en lista på konkreta handlingar läsaren uppmanas att göra för klimatet:

(31)

- Inför en shoppingfri månad - Handla kläder på second hand

- Anordna en klädbytardag på din skola eller med dina kompisar - Inför en köttfri dag i veckan

- Testa nya recept och inspirera din familj att äta mer vegetariskt

- Släck lampor som inte behöver vara tända och dra ut sladden på apparater när de inte används” (NE.se Tema 15.9 Earth Hour)

Detta fokus på att få läsaren att re ektera över sin egen konsumtion och livsvanor kan också förstås som en styrningsteknik inom ramen för pastoral makt. Läsaren uppmanas att i alla aspekter av sitt vardagliga liv vara medveten och re ekterande kring sina val, en aspekt av den pastorala makten som Ideland och Malmberg (2015:176) pekar på. Läsaren ska också avslöja saker om sig själva och rannsaka detta. Ideland och Malmberg (ibid.) påpekar att individer blir möjliga att styra just genom detta exponerade av sig själva. De egna handlingarna ställs i relation till de önskvärda normerna och attityderna. Hållbar utveckling blir en fråga som riktar sig mot individens samvete där denne måste erkänna sina “synder” för att förändring eller “frälsning” ska bli möjlig.

Ideland och Malmberg (2015:181) lyfter också fram skuld som en pastoral styrningsteknik. Denna opererar genom vetskapen att det alltid går att göra bättre val, vara bättre informerad och göra större uppo ringar. Ett exempel på hur skuld kan förstås som en styrteknik går att se i en uppgift kopplat till NEs kapitel om Earth Hour (2021-05-11). Eleverna uppmanas att ta bilder på sina luncher för att sedan diskutera och rangordna dessa utifrån mest hållbar och hälsosam till minst. Genom att diskutera och jämföra på detta sätt skapas en viss norm som alla bör förhålla sig till. De deltagare med de mest ohållbara och ohälsosamma luncherna uppmanas indirekt att känna skuld och ändra sitt beteende. Läsarnas förmås alltså att styra varandra. Det underförstådda svaret på många av frågorna som riktar sig mot individen och dennes konsumtionsval är att läsaren måste ändra sina handlingsmönster och göra vissa uppo ringar som är till gagn för alla. Detta kan också förstås som en aspekt av pastoral makt som Ideland och Malmberg (2015:175) lyfter fram. Ett sätt som denna opererar genom är förmå individen att göra uppo ringar för “ ocken”. Läsaren måste styra sig själv då ingen yttre makt genom lagar och förordningar kommer att driva igenom hållbar

(32)

utveckling. Andra perspektiv än det ovan beskrivna fokuset på individen går dock att se i läromedlen. Digilär (Min privata ekonomi 2021-05-18) har exempelvis en diskussionsfråga som istället lyfter hållbar utveckling och konsumtion till en politisk nivå. Läsaren uppmanas diskutera och ta ställning till huruvida staten ska gå in och tydligare påverka konsumtionen genom exempelvis skatter. Även NE.se (Hållbar utveckling 2021-05-18) har en uppgift där eleven uppmanas att undersöka hållbar utveckling på politisk nivå. Dels ska eleven granska det politiska arbetet för hållbar utveckling i kommun och stat, men även diskutera om det nns ytterligare politiska åtgärder som skulle kunna gå att ta till. I dessa frågor är ansatsen snarare pluralistisk än normativ. Hållbar utveckling skrivs här fram som något som det kan nnas olika politiska perspektiv på och där gemensamma lösningar kan vara möjliga.

7.3 Hållbar utveckling och målkon ikter

Genomgående är att hållbar utveckling tas upp i läromedlens kapitel om ekonomi. Ett återkommande perspektiv är att lyfta fram och diskutera att det nns olika mål och strävanden inom den ekonomiska politiken som står i kon ikt med varandra. Målkon ikter mellan ekonomisk tillväxt och bevarande av miljö, klimat och naturresurser är exempelvis återkommande. Dessa skrivs fram som ett problem som måste hanteras. Samhällsekonomi diskuteras överlag på en strukturell nivå i läromedlen. Det handlar om hur entiteter som företagen, hushållen och staten förhåller sig till varandra eller hur BNP-måttet kan förstås som ett mått för ett lands ekonomi. Fokuset på individen som nns i hur hållbar utveckling skrivs fram i samband med konsumtion är inte lika tydligt i dessa kapitel. I Digilär (Vad är ekonomisk tillväxt 21-05-10) skrivs det till exempel att: “Denna målkon ikt mellan ökad tillväxt och att skydda miljön är något som politiker och ekonomer uppmärksammar allt mer.” Här är det politiker och ekonomer som är aktörerna som skrivs fram och därmed också förstås ska ta ansvaret och agera.

I Arena 123 (Ekonomisk politik 21-05-10) diskuteras målkon ikter överlag i den ekonomiska politiken. Hög tillväxt, låg arbetslöshet och låg in ation lyfts fram som de övergripande målen för

(33)

den ekonomiska politiken, något de esta politiker och ekonomer menas vara överens om. Målkon ikter mellan in ation och arbetslöshet skrivs fram som den viktigaste att överväga. “Bra miljö” lyfts fram som ett politiskt mål bland andra som kan krocka med de övergripande målen och likställs med exempelvis frågor om regional utveckling eller budgetbalans. Problemet som kan ses formuleras här är ekonomiskt i sin karaktär, det är en fråga om att hitta en balans mellan olika målsättningar inom rådande ekonomiska strukturer på en nationell nivå. Målkon ikten mellan tillväxt och miljö är en bland andra men ges inget större utrymme i texten och heller ingen särställning. Miljöproblem och klimatförändringar diskuteras i ett separat kapitel i Arena 123 (Befolkning, resurser och miljö 2021-05-10). Här diskuteras fyra politiska lösningar på klimatförändringarna; skatt på utsläpp, global marknad för utsläppsrätter, subventioner av ny teknik samt klimatavtal. Dessa möjliga lösningar på klimatförändringarna skrivs främst fram som ekonomiska frågor med lösningar som är anpassade till tankar och idéer om marknaden. Detta stämmer överens med den neoliberala rationalitet som Ideland och Malmberg (2015:181) menar sig se i LHU.

Hållbar utveckling presenteras i Digilär (Vad är ekonomisk tillväxt 21-05-10) som själva lösningen på den ovan presenterade målkon ikten. Hållbar utveckling skrivs fram i positiva ordalag, det är själva lösningen utan att det riktigt förklaras hur det ska gå till att möta kraven i de tre dimensionerna. Svårigheter att uppnå hållbar utveckling och komplexiteten i relationen mellan de tre dimensionerna görs dock synlig genom att etanolproduktion i Brasilien diskuteras. Det påpekas exempelvis att etanolproduktionen fått negativa sociala och ekonomiska konsekvenser lokalt utan att det riktigt utvecklas vad detta innebär. Det genomgående perspektivet är dock att tillväxt och bevarande av miljö går att kombinera genom att arbeta med hållbar utveckling. Ett synsätt som ligger nära det harmoniperspektiv som Öhman och Öhman (2012) menar vara vanligt i policy- och styrdokument. Perspektivet återkommer också i en uppgift kopplat till texten där läsaren uppmanas att re ektera kring BNP-måttet, och resonera kring hur man kan nna ett mått som tar tillvara på både tillväxt och hållbarhet. Det lyfts i Digilär också fram hur hållbar utveckling kan ha positiva ekonomiska e ekter. Det nns också ett teknikoptimistiskt perspektiv där påpekas att satsningar på miljöteknik och e ektivare produktion kan leda till nya företag och arbetstillfällen.

(34)

Hållbar utveckling i termer av målkon ikter tas upp även i NE.se. I kapitlet om makroekonomi i NE.se (Makroekonomi 2021-05-13) nns en uppgift där eleverna ska ta ställning till om ständig tillväxt är möjlig. Eleverna uppmanas att söka fram och läsa debattinlägg i ämnet och fundera utifrån frågan:

Det nns en diskussion i samhället där vissa röster ifrågasätter om ständig tillväxt är möjlig, och menar att idén om ständig tillväxt rentav kan stå i vägen för en hållbar utveckling. Andra röster menar att tillväxt är e ekten av en frisk ekonomi som skapar större utrymme för er människor att leva väl. Vad tycker du? (NE.se Övringar: Markoekonomi 9.3.2 tillväxt och konjukturer 2021-05-13)

Till skillnad från Digilär, där hållbar utveckling presenteras som en lösning är det snarare en kon ikt mellan dimensionerna inom hållbar utveckling som belyses i NE.se (Hållbar utveckling 2021-05-10). Kon ikten diskuteras ur ett globalt perspektiv i termer av skillnader mellan låginkomstländers strävan efter ekonomisk tillväxt och höginkomstländers höga resursutnyttjande och miljöpåverkan. Att kombinera de ekonomiska och ekologiska dimensionerna av hållbarhet beskrivs som en utmaning för det globala samfundet.

(35)

8. Diskussion och slutsats

Vi kommer i detta kapitel att sammanfatta och diskutera resultatet av vår analys i relation till tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk - governmentality. Syftet med studien har varit att undersöka diskursiva praktiker rörande begreppet hållbar utveckling i läromedel för samhällskunskap. För att se detta har vi undersökt vilka sammanhang begreppet förekommer i och hur det de nieras i läromedlen. Vi har även undersökt hur problem och lösningar skrivs fram och vilket subjekt som skapas genom detta.

Läromedlen tar upp begreppet hållbar utveckling i era sammanhang. Fyra sammanhang som är återkommande i läromedlen är FN, ekologismen som ideologi, konsumtion och ekonomiska

målkonflikter. När begreppet ska de nieras lyfts brundtlandrapporten vanligtvis fram som

ursprungskällan. De tre dimensionerna, social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet pekas på som dess innehåll. Begreppets betydelse i Agenda 2030 lyfts vanligtvis också fram. Detta sätt att de niera hållbar utveckling, genom kopplingen till FN och Agenda 2030, samt Brundtlandrapporten och de tre dimensionerna är att betrakta som ett gängse sätt att förklara och de niera begreppet. Det används exempelvis i den statliga utredningen Att lära för hållbar

utveckling (SOU 2004:104:32) och används i forskning för att beskriva framväxten och målen med

LHU (Borg 2011:9). FN kan i detta sammanhang förstås som en kunskapsproducerande institution vad gäller hållbar utveckling som har makten att sätta agendan och styra diskursen kring hur begreppet förstås.

Hållbar utveckling kan förstås och ges olika innehåll i läromedlen beroende på sammanhang. Både en ekocentrisk och biocentrisk förståelse av begreppet, vilket Biström och Lundström (2021:287) lyfter fram som motpoler i debatten om hållbar utveckling och LHU, går att se i läromedlen. När begreppet lyfts fram inom ekologismen som ideologi går det exempelvis att se en ekocentrisk tolkning av det. På andra ställen, exempelvis när begreppet tas upp i sammanhangen samhälls- och privatekonomi är det däremot ett antropocentriskt perspektiv som framträder. Kon ikt eller harmoniperspektiven som Öhman och Öhman (2012) skriver om går också båda att se i

(36)

läromedlen. Digilärs (Vad är ekonomisk tillväxt 21-05-10) sätt att lyfta fram hållbar utveckling som en lösning på målkon ikten mellan tillväxt och miljöskydd är ett exempel på harmoniperspektivet. Utgångspunkten är att de olika dimensionerna inom begreppet går att förena. I NE.se går det att se ett kon iktperspektiv där det exempelvis påtalas att det är en stor utmaning att förena dimensionerna och att det kan vara svårt att veta hur detta kan gå till (NE.se Hållbar utvecking 2021-05-18)

Att formulera ett problem och utifrån detta utforma lösningar och åtgärder äv en viktig aspekt av styrande enligt Rose och Miller (2010:181). Problemet som är i behov av styrning förstås genom de diskursiva praktiker som används för att skriva och tala om det. De diskursiva praktikerna sätter också ramarna för hur det går att tänka kring lösningar. Ett problem som formuleras kring hållbar utveckling i de undersökta läromedlen är hur det ska gå att jämka ekonomisk tillväxt med bevarande av miljö och klimat. Ett vanligt perspektiv i läromedlen är att att dessa två strävanden går att förena även om det inte är ett helt dominerande sätt att se på saken. I NE.se (Makroekonomi 2021-05-13) ombes exempelvis eleverna att läsa debattartiklar och ta ställning just till detta kärnproblem. Detta problem, som vi skrivit om i termer av målkon ikter tar sig dock olika uttryck i läromedlen. I Arena 123 (Ekonomisk politik 21-05-10) beskrivs detta som en målkon ikt bland andra i ett nationellt ekonomisk-politiskt perspektiv, jämte exempelvis målkon ikten mellan in ation och arbetslöshet. I Digilär (Vad är ekonomisk tillväxt 21-05-10) skrivs hållbar utveckling fram som själva lösningen på denna målkon ikt. Genom att bejaka de tre dimensionerna i begreppet kommer tillväxt och miljöskydd att bli möjligt. I NE.se (Hållbar utveckling 2021-05-10) ses kon ikten nnas inom själva begreppet hållbar utveckling. Målkon ikten ligger mellan målen inom de ekonomiska och ekologiska dimensionerna av hållbar utveckling och diskuteras som en global fråga.

Som vi har visat i denna studie formuleras vanligtvis denna målkon ikt i kapitel om samhälls- och privatekonomi i läromedlen. I Digilär (Vad är ekonomisk tillväxt 21-05-10) och i Arena 123 (Ekonomisk politik 21-05-10) skrivs det fram som en målkon ikt inom den ekonomiska politiken. Hållbar utveckling tas alltså återkommande upp inom ramen för ett ekonomiskt sätt att betrakta världen. Det är med nationalekonomiska termer, begrepp och teorier som problem och lösningar förklaras. I NE.se (Djur, natur och klimat 2021-05-13) används till exempel externa e ekter som ett

References

Related documents

Om undervisningen brister i att belysa samtliga dimensioner kan det leda till att eleverna får svårt till att förstå hur de olika dimensionerna påverkar varandra och

Strategin ger långsiktiga riktlinjer för ministerrådets verksamhet fram till 2025 och syftar till att främja Nordiska ministerrådets tvärsektoriella samarbete inom följande

Ekologisk hållbarhet handlar om allt inom eko- system och miljö till exempel att bevara biolo- gisk mångfald, att klimatet inte förändras för mycket, minska

De öppna frågorna genomgår en kvalitativ text- och innehållsanalys, där svaren grupperas utifrån vilken dimension svaret huvudsakligen anses tillhöra (Ejlertsson, 2014,

Ett lärande för hållbar utveckling innefattar social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet samt ekologisk hållbarhet och denna analys av läroböcker inom biologiämnet

Den teoretiska populationen skulle man kunna säga är alla som är verksamma med hållbar utveckling inom gymnasieskolvärlden, med detta menas alltså inte bara gymnasielärare utan

En utgångspunkt för Strängs (UNESCO, 2008) syn på barns lärande om Hållbar utveckling är att små barn ofta uppmärksammar olika fenomen i vår miljö. Det handlar om

Syftet med vår studie var att undersöka vilken innebörd begreppet lärande för hållbar utveckling kan ha för förskollärare verksamma i förskolan, samt hur de