Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoängIndividuell bedömning i gruppen
-Ett omöjligt uppdrag?
Individual assessment in the group
-A mission impossible?
Ingrid Rundberg
Lärarutbildning 180 hp 2009-03-02
Examinator: Lena Lang Handledare: Pähr Hansson
SAMMANFATTNING
Författare: Ingrid Rundberg
Titel: Individuell bedömning i gruppen – ett omöjligt uppdrag?
Nyckelord: Samarbetsinlärning, cooperative learning, loggbok, självskattningsmatris, hantverksteknik för florister, bedömning.
Som lärare upplever jag att elevens individuella prestation och utveckling ibland försvinner ur lärarens synfält vid samarbetsinlärning. Min avsikt med examensarbetet har varit att undersöka på vilket sätt elevens personliga insats kan belysas och bedömas i ett grupparbete. Vidare har jag valt att undersöka vad, förutom den fysiska produkten, som ska bedömas och betygsättas inom hantverksteknik för florister. Jag har även undersökt grunderna inom samarbetsinlärning samt vilken uppfattning eleverna har av verktygen loggbok och självskattningsövning genom bedömningsmall.
Undersökningen är begränsad till Hantverksprogrammet, florist, där jag har fokuserat på kursen Hantverksteknik A.
I undersökningen har jag använt mig av metoden kvalitativ intervju. I en praktisk övning inom kursen Hantverksteknik A har jag valt att låta undersökningsgruppen skriva loggbok och fylla i självskattningsmatriser. Dessa har jag sedan studerat i syfte att undersöka tillförlitligheten i dem då de används vid bedömning av en elevs
prestation och utveckling. Intervjuer har sedan genomförts för att undersöka elevernas uppfattning av ovan nämnda verktyg.
I min undersökning kan jag konstatera att loggböcker och självskattningsmallar är tämligen trubbiga verktyg vid bedömning av kunskap och utveckling. Tydligt blir också att den individuella prestationen i ett grupparbete är svår att bedöma. Eleverna måste tränas i att använda olika typer av verktyg för redovisning av kunskaper och utveckling då det inte är en medfödd egenskap att kunna bruka dem.
FÖRORD
Jag vill rikta ett varmt tack till de elever som hjälp mig på examensarbetets
snåriga väg genom att dela med er av er tid och era tankar.
Ytterligare ett tack, en applåd och en fanfar till Robert Händel och
handledare Pähr Hansson.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 1 1.1 Bakgrund ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 2 2 SYFTE ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 5 2.1 Avgränsningar ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 5 2.2 Frågeställningar ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 5 3 LITTERATURGENOMGÅNG ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 7 3.1 Samarbetsinlärning ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 7 3.2 Loggbok ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 10 3.3 Matriser ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 10 3.3.1 Bedömningsmatris och självskattningsmatris ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 11 3.4 Bedömning och betygsättning ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 11 4 METOD ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 15 4.1 Allmänt om metod ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 15 4.1.1 Metodval ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 16 4.1.2 Undersökningsgrupp ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 17 4.1.3 Genomförande av intervjuer ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 17 4.1.4 Genomförandet av loggböcker ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 18 4.1.5 Genomförandet av självskattningsövning genom bedömningsmatris ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 19 4.2 Grupparbete ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 19 4.2.1 Utformning av grupparbete ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 19 4.3 Forskarens påverkan av resultatet ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 20 4.4 Reliabilitet och validitet ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 21 5 RESULTAT ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 23 5.1 Sammanfattning av intervjuer ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 23 5.1.1 Sammanfattning intervju 1 Lisa ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 23 5.1.2 Sammanfattning intervju 2 Cornelia ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 24 5.1.3 Sammanfattning intervju 3 Petra ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 24 5.1.4 Sammanfattning intervju 4 Julia ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 25 5.1.5 Sammanfattning intervju 5 Siri ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 26 5.1.6 Sammanfattning intervju 6 Jeanette ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 26 5.1.7 Sammanfattning intervju 7 Jane ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 27 5.2 Studie av loggböcker ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 27 5.3 Självskattningsövning genom bedömningsmatris ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 29 5.3.1 Spridning ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 29 5.3.2 Beräkning av material ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 30 5.3.3 Kunskap om material ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 30 5.3.4 Teknisk utformning ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 30 5.3.5 Utförande av tema ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 31 6 ANALYS AV RESULTAT ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 33 6.1 Intervjuer ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 33 6.2 Loggbok ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 346.3 Självskattning ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 36 7 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 37 7.1 Sammanfattning ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 37 7.2 Diskussion ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 37 8 FRAMTIDA FORSKNING ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 41 9 REFERENSER ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 43 9.1 Styrdokument ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 43 9.2 Litteratur ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 43 Bilaga 1 Intervjuunderlag ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 45 Bilaga 2 Strålande jul ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 47 Bilaga 3 Självskattning ”Strålande jul” ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 51
1 INLEDNING
Traditionellt sett har utbildning inom hantverksyrken pågått hos en Mästare.
Eleven, lärlingen, som ofta arbetade hårt nära sin Mästare i dess verkstad lärde sig i sinom tid att utföra fler och fler av de arbeten som krävdes av en hantverkare inom skrået.
Dagens utbildningar av florister ser dock helt annorlunda ut. Om det tidigare främst var Mästaren som ställde krav på sina adepter finns idag betydligt fler intressenter kring utbildningen; skolverket, föräldrar, floristbranschen, samhället och framför allt eleven. I och med införandet av Lpf 94 sattes även elevens personliga utveckling och mål mer i centrum än tidigare.
Hantverksutbildningen har genomgått stora förändringar under de senaste seklerna. Från att i Mästarens ögon vara ren träning av hantverksskicklighet och praktisk förmåga inom yrket till att idag utgöra grunden för elevernas utveckling på mångt fler plan än så.
”Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. All utveckling skall bidra till elevernas allsidiga utveckling”1
Tillämpningen av ovanstående mål kan ses genom de många grupparbeten elever ofta deltar i. Att låta elever ta praktiskt och socialt ansvar samt att träna sin
samarbetsförmåga kan vara några av intentionerna med uppgiften utöver praktisk träning i hantverksteknik. Vilka krav ställs på uppgiftens utformning för att läraren skall kunna bedöma elevens praktiska, individuella resultat i ett grupparbete?
Som lärare i Hantverksteknik för florister erfar jag vid i stort sett varje genomfört grupparbete den problematik som uppstår vid bedömningen av elevens individuella insats. I läroplanen samt programmålen ger Skolverket uttryck åt sin önskan att låta eleven träna sina sociala kompetenser genom exempelvis grupparbete. Denna önskan
1 Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 s5
har min arbetsgivarehörsammat. Jag arbetar på en friskola i södra Sverige med drygt 500 elever vilken har valt att införa entreprenöriellt lärande som pedagogisk plattform. Det entreprenöriella lärandet är ett pedagogiskt förhållningssätt vilket bygger på att låta eleven, genom t ex genom grupparbete, utveckla vissa kompetenser och förmågor för att öka dess entreprenörsanda.2
Även mina egna erfarenheter som blomsterhandlare och florist leder mig att tro att god förmåga till samarbete är en mycket viktig del av den anställdes egenskaper. Varje elev som i kommande yrkesliv väljer att arbeta som florist kommer att arbeta på tämligen små arbetsplatser både till yta och personella resurser. Varje individs prestation är en mycket viktig del av gruppens och företagets framtid. Men hur ska en individuell, rättvis och objektiv bedömning av varje elevs prestation och utveckling kunna ske då det bedömningsgrundade arbetet utförs i grupp?
Min erfarenhetvisar att det inom floristlärarkåren finns en kunskapslucka vid bedömning av hantverksarbeten utförda i grupp, därförupplever jag det viktigt att genomföra studien. Min önskan är att med en studie undersöka vilka verktyg som kan användas för att underlätta bedömningen av individuell prestation och utveckling vid samarbetsinlärning samt hur eleven uppfattar arbetet med dessa verktyg. Jag vill också undersöka vad som kan öka elevens insikt i sin egen lärandeprocess vid
samarbetsinlärning.
Genom att klargöra vilka förberedelser som krävs av läraren vid genomförandet av uppgifter baserade på samarbetsinlärningär min förhoppning att nivån och kvalitén på hanverksutbildningarna kommer att höjas och därmed även statusen på yrket.
1.1 Bakgrund
De krav som ställs i dagens yrkesutbildningar på gymnasienivå är inte enbart krav på teknisk skicklighet och kunskap inom yrket. Även kunskap om sin omvärld och insikt i samarbete och social interaktion krävs vilket belyses i bakgrunden till det här
examensarbetet.
En av kravställarna är Skolverket, vilka sammanställer sina krav på utbildning genom styrdokument. De dokument skolan styrs av idag visar ofta på vikten av att planera och genomföra undervisningen i någon form av grupparbete och genom samarbetsövningar. I läroplanen nämns följande:
2 Nutek(2007), Så tänds eldsjälar - en introduktion till entreprenöriellt lärande s 25
2
”Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både själständigt och tillsammans med andra”.3
I hantverksprogrammets programmål har ovanstående citat ytterligare specificerats mot yrkets karaktär:
”De verksamheter som utbildningen förbereder för får allt mer karaktären av
problemlösning, snarare än av isolerat manuellt arbete. Detta innebär att individer med olika kompetenser och funktioner måste samarbeta, ofta tillsammans med kunden.”4
Den gymnasieskola jag arbetar på har beslutat att arbeta efter det pedagogiska
förhållningssättet entreprenöriellt lärande. Det entreprenöriella lärandet syftar till att låta elever arbeta med egenskaper och kompetenser hos sig själva så som kommunikation, samarbetskompetens, förmåga att reflektera över sin omgivning och att lösa problem5. Arbetet med egenskaperna sker med avsikt att stimulera elevernas utveckling av sin förmåga till kreativitet och se möjligheter att agera i ett samhälle under ständig förändring6. Det entreprenöriella lärandet önskar utveckla elever till väl fungerande individer i dagens samhälle där egenskaper som kritiskt tänkande, kreativitet,
initiativrikdom, riskbedömning, vilja och drivkraft är mycket viktiga. I boken ”Så tänds eldsjälar” påpekar författarna vikten av att välja rätt arbetsmetod för att nå utveckling av de tidigare nämnda egenskaperna hos eleverna. Att arbeta i projekt, ämnesövergripande, med storytellning eller att söka kunskap i samhället kan vara vägar att nå dit7.
Jag har tidigare verksam inom blomsterbranschen och känner väl till de krav som ställs på aktiva inom yrket. Dagens florister behöver inte endast vara skickliga hantverkare utan måste även vara tränade i socialt samspel och ha insikt och kunskap om sin egen roll i en grupp. Arbetsplatserna som erbjuds en nyutbildad florist är oftast relativt små och varje arbetstagare måste samspela med sina arbetskamrater och vid varje kundmöte. De flesta vanligt förekommande arbetsuppgifterna inom blomsterbranschen kräver fler än en persons engagemang.
3 Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 s5
4 Hämtat 2008-11-25 från http://www.skolverket.se/sb/d/600/a/7719
5 Nutek(2007), Så tänds eldsjälar - en introduktion till entreprenöriellt lärande s 48 ff 6 Nutek(2007), Så tänds eldsjälar - en introduktion till entreprenöriellt lärande s 3 7 Nutek(2007), Så tänds eldsjälar - en introduktion till entreprenöriellt lärande s 66ff
Om personalen inte tidigare har fått träna sig i att samspela med andra, och inte heller är tränad i att ta ansvar faller till stor del den dynamik arbetet i en blomsterhandel vilar på.8 Det kan leda till sin tur ge fasanfulla konsekvenser för företaget. Arbetet skulle kunna komma att främst färgas av konflikter inom gruppen vilka kan leda till stora förluster, både tidsmässiga och ekonomiska. Ett gott samarbete på arbetsplatsen kan däremot leda till ökad kreativitet och problemlösningsförmåga i gruppen vilket är viktiga komponenter för blomsteraffärens utveckling.9
8 Runa förlag(1998), Samarbetsinlärnig s 17 9 Studentlitteratur(2003), Gruppsykologi s 221
2 SYFTE
Varje elev skall enligt Lpf-94 bedömas utifrån sin individuella prestation:
”Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som definieras i betygskriterier.”10
Ofta löser dock eleverna arbetsuppgifter i grupp. Skolan jag arbetar på valt det entreprenöriella lärandet som pedagogiskt förhållningssätt och Skolverket påbjuder genom sina styrdokument samarbetsinlärning och grupparbete.
Syftet med examensarbetet är att undersöka individuell prestationsbedömning vid samarbetsinlärning.
Syftet är även att sammanställa relevant kunskap inom samarbetsinlärning och individuell prestationsbedömning samt lämpliga bedömningsverktyg. Att undersöka bedömningsverktygens lämplighet för kontroll av elevers individuella prestationer och utveckling vid praktisk utförda hantverksteknikarbeten genomförda i grupp.
Samt att utreda hur eleven upplever bedömningsverktyg vid individuell prestationsbedömning av grupparbeten.
2.1 Avgränsningar
För att avgränsa examensarbetet har jag arbetat med nedan angivna frågeställningar kopplade till de praktiska betygskriterierna i kursen Hantverksteknik A samt Bild och form. Dessa kursers mål är nära sammanflätade och öppnar upp till stora möjligheter för infärgning av karaktärsämnet. Undersökningen kommer att genomföras på gymnasiets Hantverksprogram med floristinriktning.
2.2 Frågeställningar
Hur kan elevens individuella prestation i ett praktiskt genomfört grupparbete synliggöras för bedömning?
Hur fungerar bedömningsverktyg i förhållande till elevens kunskapsredovisning och utveckling?
Hur uppfattar eleven bedömningsverktyg vid kunskapsredovisning och utvecklingsbeskrivning?
10 Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 s15
3 LITTERATURGENOMGÅNG
Jag har i följande kapitel valt att behandla den litteratur och forskning som ligger till grund för syftet i undersökningen.
3.1 Samarbetsinlärning
Samarbetsinlärning är ett förhållningssätt att arbeta efter. Jämfört med mer traditionella pedagogiska metoder, som t ex katederundervisning, kräver samarbetsinlärning
interaktion av eleven. Eleven måste vara aktiv i sitt eget lärande, genom att samarbeta med elever och lärare genom diskussioner.11 Samarbetsinlärningen som pedagogiskt grepp utgår från att den enskilda individen måste samspela med sina medstudenter. Många elever förbättrar sina resultat när de löser ett problem i grupp då de ofta ges möjlighet att förklara begrepp och sammanhang för varandra.12
Vygotskij menar att det krävs socialt samspel för att högre psykologiska processer(t ex språk, skrivande, tecknande, berättande samt logiskt minne, selektiv uppmärksamhet och begreppsbildning) ska uppstå hos människan.13 Varje individ utvecklas främst genom socialt sampel med andra då hon ges möjlighet att sätta ord på sina tankar och även få respons på dem.
När eleven får återkoppling kring sitt lärande och ges möjlighet att diskutera sin egen utveckling med andra, skriftligt eller verbalt, utvecklas elevens tankar kring sitt eget lärande. Man skiljer mellan enkelt lärande, det vill säga att lära sig faktakunskaper, teorier och information, och deuteroinlärning. Deuteroinlärning är förmågan att lära sig om sitt eget lärande och kallas också för metalärande eller metakognition.14
”Metakognition eller metalärande är ett centralt begrepp inom pedagogiken som beskriver elevens möjlighet till att förstå sin egen lärprocess.”15
När metakognition uppstår ökar alltså elevens medvetande kring sin egen lärprocess vilket är en grundförutsättning för att utvecklas mer systematiskt.
Samarbetsinlärning ger eleven goda möjligheter att tränas i och utveckla sin
metakognition. Den sociala samvaron med andra gruppmedlemmar gör att eleverna använder både det skriftliga och talade språket.
11 Runa förlag(1998), Samarbetsinlärning s 40
12 Studentlitteratur(2005),Handbokförgrupparbetes26
13 Studentlitteratur(1998), Vygotskij och pedagogiken s 14
14 Studentlitteratur(2003), Gruppsykologi s 358
15Mälardalens Högskola(2008), Entreprenöriellt lärande i praktiken s 9
7
”Every function in the child´s cultural development appears twice: first, on the social level, and later, on the individual level; first between people (interpsychological), and then inside the child (intrapsychological).”16
Vygotskij menar alltså att utvecklingen först sker på en social nivå, tillsammans med andra, och sedan på den individuella nivån, i barnets inre.
Många forskare grundar sina tankar på Vygotskijs teorier, däribland bröderna David och Roger Johnson. De har tillsammans arbetat fram och utvecklat det pedagogiska
begreppet samarbetsinlärning(cooperative learning). De menar att inlärning kan delas in i flera delar; individuell(individualistic), konkurerande(competetive) och
samarbetande(cooperative). Samarbetsinlärning bygger till stor del på att ett ömsesidigt beroende samspel måste finnas mellan medlemmarna i gruppen.
”Social interdependence exists when each individual´s outcomes are affected by the actions of others.”17
Vilket betyder att ömsesidigt beroende åstadkoms när varje persons resultat påverkas av andra individers handlingar. Alltså måste samtliga i ett team eller i en grupp bidra med sin individuella del för att det gemensamma målet ska kunna nås. Utan delen faller samarbetet och målet försvinner utom räckhåll.
Samarbetsinlärning bör planeras och struktureras utifrån följande fem grundläggande delar:
1. Positivt, ömsesidigt beroende (positive interdependence)
2. Stöttande öga-mot-ögainteraktion(face-to-face promotive interaction)
3. Individuellt ansvarstagande och personligt ansvar(individual accountability and personal responsibility)
4. Interpersonell förmåga samt smågruppsförmåga(interpersonal and small group skills) 5. Grupprocesser(group processing).18
Det positiva, ömsesidiga beroendet kan liknas med det samarbete som finns i ett fotbollslag, varje individ måste samverka med sina medspelare för att nå framgång. Eleven måste vara införstådd med att varje individ bär ansvar för gruppens resultat. Stöttande öga-mot-ögainteraktion innebär att stödja, lyfta fram och glädjas med sina gruppmedlemmars framgång och förståelse.
16Harvard UniversityPress(1978), Mind in society s 57
17 Allyn and Bacon(1975), Learning together and alone s 3
18 Allyn and Bacon(1975), Learning together and alone s 54-59
8
Den tredje komponenten i samarbetsinlärningen är individuellt ansvarstagande och personligt ansvar. Varje individ måste ta ansvar för sina egna handlingar och åtaganden i gruppen.
Med interpersonell förmåga samt smågruppsförmåga menas att eleverna måste ges möjlighet att träna på att samverka med varandra. Samarbetsförmåga är inte medfödd med kan övas upp med hjälp av olika tekniker.
Grupprocessen är den sista av de fem grundläggande delarna. Johnson och Johnson menar att reflektion och diskussion kring gruppens utveckling och samarbete hela tiden måste finnas medlemmarna emellan om gruppen ska utvecklas.
Inom samarbetsinlärningen är kommunikation och utbyte av tankar den främsta vägen till utveckling.19 Eleverna löser tillsammans ett problem eller en uppgift, vilken med fördel kan utformas av läraren och eleverna gemensamt. Stort elevinflytande och ett tydligt mål med uppgiften ger ofta ökad motivation och intresse hos eleverna.20 Sociala strukturer är mycket betydelsefulla inom samarbetsinlärning, så även fysisk uppbyggnad, t ex utformningen av klassrummet. Ett klassrum möblerat med ensamt placerade bänkar gör det svårt för eleverna att samverka medan gruppvis eller verkstadsanpassad möblering förenklar och stödjer densamma.21
”Samarbetsinlärning är studier i smågrupper för att nå gemensamma mål. Grunden i samarbetsinlärning är att hjälpa andra och att aktivt delta i den gemensamma
verksamheten.”22
Samarbetsinlärning skiljer sig från det mer traditionella grupparbetet genom att man inte främst fokuserar på lösningen av ett problem utan mer på elevens inlärning, självkänsla och sociala förmågor. Alla elever ska också lära sig att ta ansvar både för sin egen och andras inlärning och kunskapsbyggande.23
19 Studentlitteratur(2005),Handbokförgrupparbetes25
20 Almqvist&Wiksell(1992), Arbete i lag och grupp s 99
21 Runa förlag(1998), Samarbetsinlärning s 98 22 Runa förlag(1998), Samarbetsinlärning s 65 23 Runa förlag(1998), Samarbetsinlärning s 71
3.2 Loggbok
Loggboken är ett verktyg som eleven kan använda både för att utveckla sin reflektiva förmåga samt för att skaffa sig kunskap om sitt eget lärande.24
I loggboken dokumenterar eleven utvecklingen arbetet med en uppgift, värderar sin egen arbetsinsats, reflekterar över med- och motgångar samt varför dessa inträffade. Om eleven beskriver ovan nämnda område blir elevens tänkande synliggjort både för henne själv och för läraren.25 Loggboken kan användas som ett verktyg av läraren för att kontrollera vad eleven egentligen lärt sig. Genom loggboken får läraren en bekräftelse att eleven uppnått viss förståelsegrad och kunskapsnivå. Läraren får också möjlighet att se i vilken grad eleven nått upp till de processtandarder som finns angivna i kursplanens betygskriterier, något som kan vara svårt att bedöma endast utifrån resultatet/produkten. Det är viktigt att koppla frågeställningarna och kursmålen till loggboken, annars ter sig texten mest som beskrivningar av händelser under lektionen. Elevens egna reflektioner kan då helt utebli och målet med loggboken går förlorat.26 Loggboken gör det möjligt för eleven att se tillbaka på tidigare stadier i arbetsprocessen. Att eleven lär sig se sin egen utveckling skapar lärande och motivation hos eleven. 27
3.3 Matriser
En matris kan ses som ett verktyg för att underlätta elevens förståelse för bedömningen av en uppgift eller ett problem. Matrisen kan även användas med intentionen att låta eleven utveckla insikt och förståelse för sin egen lärprocess.
En matris är ofta uppbyggd kring ett rutsystem, där ord som kännetecknar olika process- eller kunskapsrelaterade mål skrivs i kolumnen längs till vänster.
Kriterier Kvalitet Kvalitet Kvalitet Kvalitet
Kriterie A Kriterie B Kriterie C Kriterie D 28
24 Högskolan Kristianstad(1996), Skriva för att lära s 17
25 Studentlitteratur(2003),Projektarbete lärarboken 10 0ps86
26 Fortbildningsförlaget(2006), Om sambandet bedömning - lärande s 52-53
27 Studentlitteratur(2003),Projektarbete lärarboken 10 0ps25
28 Skolverket(2002), Att bedöma eller döma s 115
Kvaliteterna som redovisas i matrisen skall beskriva en skala där eleven kunnande eller process beskrivs från en lägsta till en hösta nivå. Kvalitetsnivåerna ska vara tillräckligt generellt skrivna så att kopplingen till de övergripande målen i kursen och programmet framgår men samtidigt så pass beskrivande att kvalitetsgraden nivåerna emellan inte blir otydliga. Matrisen ska ha ett lämpligt antal kvaliteter, där skalan varken blir alltför oskarp eller svårläst.29
3.3.1 Bedömningsmatris och självskattningsmatris
Bedömningsmatrisen kan användas av läraren samt eleven vid bedömningen av en elevs kunskaper i relation till kursens betygskriterier och mål. Målet med matrisen kan även vara att minska diskrepansen mellan lärarens tolkning av en kursplan och vad eleven upplever av densamma.30
”Skolan skall sträva mot att varje elev kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kursplanen”.31
En matris kan även användas med avsikt att utveckla elevens metakognitiva kunskaper, det vill säga kunskaper om sitt eget lärande, och kallas då självskattningsmatris. Om eleven ges möjlighet att diskutera och reflektera kring det egna lärandet finns möjligheten att eleven också ökar ansvaret över detsamma. 32
”Skolan skal sträva mot att varje elev stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor.33
När matrisen används i ovan nämnda syfte byggs den upp kring begrepp av mer formativ karaktär, t ex ansvar, kommunikation och självkunskap.
3.4 Bedömning och betygsättning
Att det sker en korrekt bedömning av elevens kunskapsnivå och utveckling är av högsta vikt då bedömningen ligger till grund för elevens betyg i kursen. Betygsättning är en form av myndighetsutövande från skolan och kommer att påverka elevens framtid, mer eller mindre. Betygsättning är ett verktyg skolan använder för att nå de uppsatta
29 Skolverket(2002), Att bedöma eller döma s 114
30 Forbildningsförlaget(2005), Bedömning av kvalitativ kunskap s 8
31 Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 s15 32 HLSFörlag(1998), Vad krävs nu? s 207 33 Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 s13
målen.34 Ett av skolans mål är att låta varje elev nå allsidig utveckling utifrån sina egna förutsättningar, inom en mängd olika områden.35
Läraren skall ta hänsyn till all typ av kunskap som eleven besitter inom kursen, även den kunskap eleven erhållit på annat håll än inom skolan. Eleven skall erbjudas varierade möjligheter att redovisa sin kunskap; exempelvis muntligt, skriftligt eller praktiskt då ingen får bli lidande av att redovisningsformen begränsar elevens möjlighet att visa sina kunskaper.
Betyg skall sättas på elevens kunskaper utifrån de kriterier som finns angivna i
respektive kursplan.36 Alla elever skall bedömas och betygsättas på ett individuellt plan.
”Betyget uttrycker i vilken mån den enskilda eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som definieras i betygskriterier.”37
Att eleven involveras i bedömningsprocessen är av största vikt. Eleven ska alltid vara väl införstådd med vad som skall bedömas i uppgiften och eleven kan med fördel vara delaktig att utforma kraven tillsammans med läraren. Samarbetet mellan lärare och elever kräver diskussioner kring vilka begrepp, kvaliteter, kunskaper och förmågor eleven måste behärska för att uppnå ett visst betygsteg. Att tillsammans konkretisera vad betygskriterierna betyder i handling och praktiskt utövande är därför mycket viktigt.38
Bedömning kan delas in i två olika kategorier; summativ och formativ bedömning. Summativ bedömning visar en elevs kunskaper vid en särskild tidpunkt, t ex kursens slutdatum. Bedömning av karaktären summativ har inte som avsikt att handleda elever utan är en ren kontroll av vad någon kan.39 Ett exempel på ett uppnåendemål som kan bedömas summativt finns i kursen Hantverksteknik A, ”Eleven skall ha grundläggande
kunskaper om god arbetsmiljö samt om betydelsen av riktiga arbetsställningar och hur man undviker skador”.
34 Skolverket(2002), Att bedöma eller döma s 82
35 Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 s5
36 Gymnasieförordningen kap 7 § 4
37 Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 s15 38 Skolverket(2002), Att bedöma eller döma s 148
39
HLSFörlag(2005), Pedagogisk bedömning s 13
Formativ bedömning står i kontrast till den summativa. Den formativa bedömningen syftar mer till att vägleda eleven i dess lärandeprocess och utveckling. Oftast används formativ bedömning när skolan vill: ta reda på elevens förkunskaper för att kunna planlägga vidare undervisning, träna och guida elever kring sin egen inlärning, analysera elevens behov av pedagogiskt stöd och ledning samt hjälpa elever att finna motivation i skolarbetet.40
Författaren Per Mål belyser vikten av att även bedöma processtandarder vilka anger med vilken grad av självständighet eleven t ex löst ett problem.41
I kursen hantverksteknik A anges processtandarder på följande sätt i de olika betygsstegen:
Kriterium för betyget Godkänt:
”Eleven utför sina arbetsuppgifter med handledning och hanterar med stöd verktyg, material och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt.”
Kriterium för betyget Väl godkänt:
Eleven utför arbetsuppgifter och väljer i samverkan med handledaren lämpligt material, verktyg och annan utrustning till sina arbeten.
Kriterium för betyget Mycket väl godkänt:
”Eleven väljer lämpligt material och utför arbetsuppgifter med säkerhet och
noggrannhet.” 42
Vidare är en god bedömningsprocess mycket viktig för att kunna utföra en rättvis bedömning av en elevs arbete. Kunskapen måste både visas och dokumenteras. Även processen eleven arbetat med under arbetes gång ska dokumenteras, bedömas och analyseras.43 Om dokumentation av slutprodukten, lösningen eller processen uteblir eller om kunnandet inte uppmärksammans av läraren finns inget underlag för denne att bedöma.44 Dokumentation av elevens kunnande och process kan ske på många sätt; självskattningsmall, loggbok och analysschema är användbara verktyg.
40
Myndighetenförskolutveckling(2003), Kunskapsbedömning - hur, vad, och varför? s 81
41
HLS Förlag(1998), Vad krävs nu? s 146 ff
42
Hämtat20090126 från
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=5&skolform=21&id=3096&extraId=
43
HLSFörlag(2005), Pedagogisk bedömning s 38
44 HLSFörlag(2005), Pedagogisk bedömning s 39
Läraren måste sedermera göra en analys av det dokumenterade materialet. Gör läraren en inkorrekt analys av det dokumenterade materialet föreligger det stor risk att eleven blir missbedömd. Läraren måste vara medveten om vilka kännetecken i processen som visar vad en elev kan och har förstått för att kunna göra en korrekt analys.45
45 HLSFörlag(1998), Vad krävs nu? s 92 ff
4 METOD
Jag har valt att i inledningen till kapitlet metod göra en allmän redovisning av olika tekniker som finns att tillgå vid insamlandet av data för att sedan redovisa de val som gjorts i undersökningen.
För att nå syftet har jag valt att genomföra projektet ”Strålande jul – sänk dina vita vingar” med en elevgrupp på Hantverksprogrammets floristinriktning. Efter att grupparbetet avslutats har kvalitativa intervjuer utförts med 7 elever, vilka även medverkat i grupparbetet. För att kunna nå syftet med undersökningen har jag valt att samla in och studera undersökningsgruppens loggböcker och självskattningsmallar, vilka är delar av projektet ”Strålande jul”.
4.1 Allmänt om metod
En vetenskapligt utförd rapport kräver att empiriska data samlas in. Data kan inhämtas via en rad olika tekniker. Frågeställningen, tidsåtgången och undersökningsgruppen avgör vilken teknik för datainsamling som är mest lämplig för undersökningen.46 De vetenskapliga metoder som finns att tillgå delas in i kvantitativa och kvalitativa. Exempel på kvantitativa metoder är enkäter, vilka lätt kan distribueras till ett stort antal personer via post eller mejl. Enkäten måste vara korrekt utformad för att underlätta ifyllandet för respondenten och därigenom minska risken för bortfall och uteblivna svar.47
Intervju är en av flera kvalitativa, vetenskapliga metoder som kan användas vid undersökningar och forskning. Intervjuernas fördel jämfört med exempelvis
enkätundersökningar är att respondenterna har större utrymme att fördjupa sina svar, vilka i sin tur kan ge möjlighet till att ställa följdfrågor.48
Utöver intervju och enkät kan observationer genomföras. Observationer delas in i strukturerade och ostrukturerade. Vid strukturerade observationer utgår observatören från vissa grundläggande beteendeenheter. Observatören bestämmer i förväg vilka beteenden eller händelseförlopp som skall iakttas.49 Ostrukturerade observationer används däremot när man inte före undersökningens start tänkt ut vilket beteende man ska observera. Även den ostrukturerade observationen måste på något sätt registreras, dock behöver detta inte ske utifrån ett observationsschema utan kan göra genom mer
46Studentlitteratur(1991), Forskningsmetodiken sgrunder s 63
47Studentlitteratur(2003), Vetenskaplig metod s 55 48 Liber(2006), Att utreda, forska och rapportera, s 98 49Studentlitteratur(2006), Vetenskapligt tänkande s 237
fria anteckningar.50 Även ostrukturerade observationer måste från början ha ett tydligt mål då observationen måste nå upp till de krav som ställs på en vetenskaplig metod.51 En fördel med observationer är att de kan göras av individers beteenden och göranden i dess naturliga miljö. 52
Ytterligare en metod att samla in forskningsunderlag är att studera dokument. De
dokument som studeras kan vara av privat eller offentlig karaktär. Privata dokument kan vara dagböcker eller brev. Statistik, register och kyrkböcker räknas till offentliga
handlingar.53
4.1.1 Metodval
Jag har valt att genomföra intervjuer i min undersökning då metoden lämpar sig väl vid undersökningar på en mindre grupp. Intervjuer tar tämligen stor tid i anspråk med förberedelse, genomförande, transkribering och analys men kan dock ge information av hög kvalité till intervjuaren om den är korrekt utförd.54 Respondenten kan i intervjun till viss del påverkas av intervjuarens tonfall, kroppsspråk och sinnesstämning vilket kan inverka negativt och leda till missvisande resultat i undersökningen.55 Vice versa kan intervjuaren uppfatta minspel, tonläge och rörelser från respondenten vilket kan ge värdefull information till undersökningen.56
De kvalitativa intervjuerna har en fast struktur även om respondenterna har givits frihet att utveckla och klargöra sina svar. Då syftet med undersökningen är att granska hur eleven upplever bedömningsverktyg vid individuell prestationsbedömning av grupparbeten har jag valt att genomföra intervjuer med undersökningsgruppen. I en intervju kan respondentens åsikt lättare fångas upp på ett mer förfinat sätt än till exempel i en enkät.
Ytterligare har jag valt att studera de loggböcker och självskattningsmallar eleverna skrivit under projektets gång. När det gäller loggböckerna är dokumenten primärkällor. Det är medlemmarna i undersökningsgruppen som själva skrivit texterna och kunnat utforma dem efter personlig uppfattning om väsenligt innehåll.57 När det gäller
50Studentlitteratur(2006), Vetenskapligt tänkande s 238
51 Studentlitteratur(1991), Forskningsmetodikens grunder s 87 52 Studentlitteratur(1991), Forskningsmetodikens grunder s 87 53 Studentlitteratur(1991), Forskningsmetodikens grunder s 63
54Studentlitteratur(1993), Introduktion till forskningsmetodik s 119 55Studentlitteratur(2003),Vetenskaplig metod s 50
56Studentlitteratur(2006), Vetenskapligt tänkande s 282
57 Studentlitteratur(1991), Forskningsmetodikens grunder s 84
16
självskattningsövningen genom betygsmatris är den utformad i förhållande till gällande styrdokument, undersökningsgruppen har sedan bearbetat den med egna åsikter och uppfattningar. Examensarbetets syfte är att utreda bedömningsverktygens lämplighet för kontroll av elevers individuella prestationer vid praktisk utförda hantverksteknikarbeten genomförda i grupp. Granskning av undersökningsgruppens loggböcker och
självskattningsmallar borde ge god insikt i hur bruket av dessa bedömningsverktyg lämpar sig i realiteten.
4.1.2 Undersökningsgrupp
De elever som skall delta i undersökningen har valts ut genom bekvämlighetsurval.58 För att få bästa möjliga resultat i undersökningen har de elever valts ut som har deltagit vid alla grupparbetets schemalagda sammankomster. Fördelen med att använda
bekvämlighetsurval i det här fallet är att alla elever som har deltagit vid alla
schemalagda lektioner är väl insatta i det aktuella projektet och har kunnat fokusera på arbetsuppgiften. Urvalet är gjort för att ge en så korrekt bild som möjligt av hur eleverna uppfattat det genomförda grupparbetet. Nackdelen kan vara att det kan uppstå viss skevhet i urvalet då de elever som alltid är i skolan oftast ses som ambitiösa och plikttrogna. Det finns en risk att de elever som i det här fallet får representera klassen utgör en homogen grupp av ambitiösa elever även om klassen som helhet består av studenter med skiftande ambitionsnivå och närvarograd.
Urvalsgruppen innehåller 7 elever av klassens totalt 19 personer. Att vissa elever inte kunnat medverka på alla lektioner kopplade till uppgiften beror på vanligt
förekommande orsaker i skolans värld så som sjukdom, luciatågsträning, läkarbesök och ogiltig frånvaro.
Genusmässigt består undersökningsgruppen endast av flickor, de går första termin på gymnasiet och läser alla på Hantverksprogrammet med floristinriktning.
4.1.3 Genomförande av intervjuer
Respondenterna har inledningsvis fått besvara frågan hur de upplever projektet ”Strålande jul”. Syftet med frågan har delvis varit att få eleven att beskriva sin
uppfattning av projektet samt en väg för respondenten att sammanfatta projektet i ord. Sammanfattningen ger intervjuaren förståelse för hur eleven uppfattat projektet och tydliggör vilka följdfrågor som bör ställas till respektive respondent senare i intervjun.
58 Studentlitteratur(2006), Vetenskapligt tänkande s 243
Eleven har efter inledningsfrågan fått besvara frågeställningar kring dess upplevelse och påverkan av att använda olika bedömningsverktyg. Avslutningsvis har eleven ombetts visa var i projektbeskrivningen bedömningsgrunden redovisats. Eleven kan då
demonstrera att hon känner till var bedömningsgrunden finns vilket i sin tur ger intervjuaren en bekräftelse på att tidigare svar avgivna i intervju är korrekta. Intervjuerna är genomförda 20081217 och 20081218 i direkt anslutning till
grupparbetets avslutningsfas. Ljudupptagning har genomförts vid varje intervju med hjälp av en digital diktafon. Varje elev har före intervjun tillfrågats om och godkänt att ljudupptagning utförs. Inspelningarna finns lagrade i Mp3-format. Alla intervjuer är transkriberade och godkända av respondenterna. Intervjuerna är bearbetade genom att transkriberingarna av desamma sammanfattats i någorlunda kronologisk ordning utifrån intervjuunderlagets frågeställningar.
Skolmiljön är väl känd för eleverna. Jag har därför låtit genomföra intervjuerna i densamma då det är en trygg miljö för undersökningsgruppen samt av praktiska skäl då respondenterna ofta vistas i lokalerna.
Intervjuunderlag se bilaga 1.
4.1.4 Genomförandet av loggböcker
Att låta eleverna skriva loggbok är ett tämligen vanligt förekommande i skolan, såväl inom grundskolan, gymnasiet och på högskolan. I undersökningen vill jag ta reda på om loggbok är ett tillräckligt skarp verktyg att använda vid bedömning och betygsättning. Jag har valt att lägga loggbokskrivande som ett obligatoriskt moment i uppgiften. I undersökningen har jag har valt att läsa ett urval av loggböcker. Urvalet av loggböcker har skett på samma sätt som urvalet av personer till intervjuerna, se kapitel 5.1.2. Eleverna har själva skrivit loggbok under hela processen med projektet ”Strålande jul”. De har själva fått planera sin tid och har därför utfört skrivandet när de själva har upplevt att det passat dem.
Det finns två funktioner med att studera undersökningsgruppens loggböcker. Den första är att undersöka om innehållet i loggboken kan användas vid bedömning av elevens prestation och uppnåendegraden i kursens processtandarder. Den andra är att undersöka huruvida loggboksskrivande kan bidra till elevens ökande metakognitiva insikter.
4.1.5 Genomförandet av självskattningsövning genom bedömningsmatris
I avslutningsfasen av grupparbetet har eleverna tilldelats en bedömningsmatris. Själva matriserna har samma utformning som gällande matris i den skriftliga beskrivningen av grupparbetet med den skillnaden att varje kriterierad med följande kvalitetsnivåer klippts ut och frilagts. Eleven har ombetts att göra en uppskattning av sitt eget resultat och prestation genom att sätta ett kryss i den ruta hon själv anser sig ha nått upp till. Under den frilagda delen av matrisen har eleven getts möjlighet att motivera sitt val av nivå.
Självskattningsövningen har varit en del av uppgiften och har därför genomförts av alla elever i klassen.
Intentionen med att studera undersökningsgruppens självskattningsmallar sammanfaller med syftet att studera gruppens loggböcker. Att undersöka om självskattningsmallen kan användas vid bedömning av elevens prestation och uppnåendegraden i kursens processtandarder samt att undersöka huruvida den här typen av självskattning kan bidra till elevens ökande metakognitiva insikter.
Urvalet av elever vars självskattningsövningar jag har studerat har skett på samma sätt som urvalet av elever för intervjuer, se kapitel 5.2.1.
Självskattningsövning se bilaga 3.
4.2 Grupparbete
För att kunna genomföra undersökningen har eleverna genomfört ett grupparbete. Grupparbetet är utformat efter de styrdokument Skolverket utformat till
Hantverksprogrammet så som programmål, kursplaner och den mer övergripande Lpf 94.
4.2.1 Utformning av grupparbete
Grupparbetet ”Strålande jul – sänk dina vita vingar” har utformats utifrån gällande kursmål i kurserna Hantverksteknik A och Bild och form samt strävansmål ur hantverksprogrammets programmål och Lpf 94.
Uppgiften har ett upplägg i stort sätt identiskt med hur arbete bedrivs i en autentisk blomsterhandel; eleverna låts undersöka hur man bygger upp en butik vid julförsäljning. Eleverna arbetar med många perspektiv på blomsterhandel; planera arbetet, beställa hem varor, produktion och exponering. Klassen skall även bedriva blomsterhandel under några dagar då butiken är öppen för allmänheten.
Inlärningsmiljön är väl anpassad efter floristutbildning, klassrummet är inrett med arbetsbänkar, diskbänk, tillgång till verktyg och andra material som är aktuella för uppgiften. I nära anslutning till klassrummet finns en träningsbutik utformad i likhet med en ordinär blomsteraffär i vilken resultatet av uppgiften kommer att presenteras.59
”Den värld eleven möter i skolan och det arbete eleven deltar i skall förbereda för livet efter skolan.”60
Uppgiften är av typen komplementär. Alla gruppmedlemmar utför varsina bidrag i uppgiften vilket tillslut ger ett resultat. Efter att eleven individuellt gjort sin del måste alla medverkande finjustera sina produkter för att de alla ska bilda en god helhet, i det här fallet en presentabel och väl utformad butiksmiljö.61
Uppgifter som lämpar sig väl för samarbetsinlärning har ofta karaktären av problemlösning.
Gällande bedömningsgrunden i uppgiften redovisas den i en matris kopplad till aktuella kurser mål då det är viktigt att från början vara tydlig med vad som ska bedömas i uppgiften och på vilka grunder betygsättningen kommer att ske.
”Läraren skall redovisa för eleverna på vilka grunder betygsättning sker”.62
För uppgiftens utformning se bilaga 2.
Alla elever namn i projektets beskrivning är utbytta mot fiktiva namn.
4.3 Forskarens påverkan av resultatet
Genom att forskaren själv genomfört intervjuer samt har skapat den gruppuppgift undersökningsgruppen utfört finns det en risk för viss skevhet både i tolkningen av det insamlade, empiriska materialet samt i respondenternas svar. Som forskare är det viktigt att förhålla sig neutral till sin undersökningsgrupp. Personliga relationer och konflikter samt pågående skolvardag kan ha färgat undersökningen. För att upprätthålla
reliabiliteten i undersökningen, trots den personliga relation som finns mellan forskaren och undersökningsgruppen, har alla respondenter informerats om vikten av att avge ett så korrekt svar som möjligt. Att elevens grad av ärlighet ej kan påverka betygsättning i aktuella kurser vare sig positivt eller negativt.
Undersökningsgruppen har inte blivit informerad om avsikten med undersökningen före genomförandet av projektet ”Strålande jul”.
59 Runa förlag(1998), Samarbetsinlärning s 97
60 Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 s 6 61 Studentlitteratur(2005),Handbokförgrupparbete s 31 ff
62 Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 s16
4.4 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet och validitet är två nära sammanlänkade begrepp men med vitt skiljda innebörder. Reliabiliteten anger hur tillförlitligt ett mätinstrument är i en undersökning. Validiteten står för säkerhet i att ha undersökt det som ämnas undersökas i studien.63 När det gäller validiteten är urvalet i undersökningsgruppen mycket viktigt. I det här fallet är undersökningsgruppen direkt kopplad till syftet i undersökningen.
Undersökningsgruppen representeras av floriststudenter, alla hör till samma åldersspann och kön.
Reliabiliteten beskriver pålitligheten i mätinstrumentet, en undersökning skall kunna genomföras vid upprepade till fällen och nå ungefärliga lika resultat.64 Närheten till undersökningsgruppen stärker undersökningens reliabilitet. Viss tidsmässig flexibilitet vid genomförandet av intervjuer, loggböcker och självskattningsmall gör att bortfallet i undersökningen minskar.
63 Studentlitteratur(1991), Forskningsmetodikens grunder s 98
64Studentlitteratur(2006), Vetenskapligttänkande s 146
5 RESULTAT
I det här kapitlet redovisar jag de resultat som framkommit ur intervjuer samt
loggböcker och den självskattningsövning eleverna genomfört i samband med projektet ”Strålande jul”. Jag har valt att i intervjudelen kort sammanfatta varje elevs resultat var för sig.
5.1 Sammanfattning av intervjuer
I sammanfattningarna av intervjuerna har respondenternas personnamn bytts ut mot fiktiva namn. Redovisning av respondenternas svar har skett i förhållande till
intervjuunderlaget i någorlunda kronologisk ordning.Intervju är en till formen relativt fri teknik att samla in data. Respondenter har givits frihet att associerat fritt när de avgett sina svar. Det i sin tur har lett till att eleverna både svara på den ställda frågan samt på tidigare ställda frågor. För att fånga helheten och nyanserna i respondenternas svar har sammanfattningarna redovisats på individnivå.
5.1.1 Sammanfattning intervju 1 Lisa
Lisa upplever att grupparbetet har varit roligt att genomföra, främst för att ”man får ju
liksom göra som man vill och inte alltid göra efter en mall, eller vad man ska säga.”
Gällande uppgiftens grafiska utformning tycker Lisa att den var bra och lättläst vilket hon upplevde gjorde den lättare att följa, både när det gäller inlämningar och
bedömning. Gällande frågor kring Lisas resultat och utveckling kopplade till skrivandet av loggboken upplever hon inte att det har påverkat henne särskilt mycket. Inte heller skrivandet av projektplanen har påverkat henne då hon inte aktivt deltagit i att utforma den. I loggboken har Lisa beskrivit gruppens och sitt eget arbete. Hon upplever inte att hennes egen prestation och utveckling har kommit fram i loggboken utan mer att gruppens arbete tydliggjorts. Gruppens storlek upplevde Lisa som lagom i förhållande till mängden arbete som skulle utföras. Hon upplever att gruppen har samarbetat bra. Dock har gruppen delat in sig i undergrupper och däremellan delat upp
arbetsuppgifterna.
Lisa upplevde att självskattningsövningen var bra att göra skriftligt då hon tror att man som elev blir mer ärlig mot sig själv i sin bedömning(jämfört med att utföra den
muntligt med sin lärare). Hon upplevde också att det var lättare att utföra den själv, utan läraren då hon ”lätt kan känna sig lite pressad eller så, om man sitter med någon som
kan allting mycket bättre”. Lisa tycker att det är viktigt att uppgiftens mål och syfte
tydliggörs i början av uppgiften men har svårt för att skilja mellan uppgiftens mål och bedömning.
5.1.2 Sammanfattning intervju 2 Cornelia
Cornelia upplevde projektet som roligt men svårt. Detta främst på grund av
hantverksmässiga skäl. Det grafiska upplägget av uppgiften anser hon vara bra för att hon ”gillar matriser, det är lätt att arbeta med”. Cornelia har tidigare arbetat med matriser, främst i idrott. Hon tycker att matriser är bra för utvecklingen då de gör att hon lättare kan se vad hon skulle vilja göra annorlunda till nästa gång.
Gällande loggboken tycker Cornelia att det är bra att skriva då man själv minns mer vad man har gjort och man kan lättare själv kontrollera vad man kan förbättra till nästa gång. I loggboken har hon beskrivit sina egna prestationer. Hon upplever att loggboken är ett bra verktyg för att beskriva sin insats i ett grupparbete. Cornelia deltog inte i
projektplanens utformning och kan därför inte se att den har påverkat henne nämnvärt. Cornelia upplever inte att gruppen storlek har någon större påverkan då hennes grupp själva delat in sig i mindre undergrupper. Självskattningsövningen upplevde Cornelia som ”jättesvår”, då hon själv anser sig vara mycket självkritisk. Cornelia kan med lätthet peka ut bedömningsgrunderna i uppgiften(i matrisen) men har svårt att motivera varför hon anser att det är viktigt att mål och syfte med uppgiften redovisas.
På frågorna som gäller arbetsbörda i gruppen svarar Cornelia att hon upplever den som jämnt fördelad över gruppens medlemmar, men att hon har lite dålig koll på de andra i gruppen.
5.1.3 Sammanfattning intervju 3 Petra
Petra upplever att grupparbetet varit roligt, främst för att man har fått planera och skissa själv. Hon tycker att det grafiska upplägget var bra. Skriva loggbok tycker hon är viktigt eftersom hon upplever att ”då får ju alla värdiga betyg”. Hon har själv skrivit vad hon har gjort och i de fall hon upplever att andra har arbetat mindre än henne själv har hon beskrivit det med. Petra upplever utveckling genom att hon lärt sig skriva loggbok i det här projektet. Hon har också beskrivit vad hon lärt sig i loggboken och ser en stor fördel i den, nämligen att hon kunnat planera sitt arbete mer genom att skriva i loggboken. Petra lyfter även fram projektplanens fördel, vilken hon upplever vara just att den underlättar planeringen av projektet.
Petra upplever gruppens storlek(6 personer) som bra då alla tillför något med sina olika sätt att vara kreativa. Gruppen delade spontant in sig i mindre undergrupper vilka arbetade med olika områden av grupparbetet.
Självskattningsövningen upplevde Petra som svår då det är ”svårt att motivera varför,
och sådär”. Hon tycker dock att det är bra att genomföra den då hon har fått tänka efter
vad hon gjort bra och vad hon kan förbättra.
Gällande arbetets fördelning tycker Petra att hon är en av dem i gruppen som arbetat mest, vilket hon också beskrivit i loggboken. Beträffande redovisning av projektets mål och syfte upplever Petra att det är ”dötråkigt” att både lyssna på och läsa dem. Petra kan med lätthet peka ut bedömningsgrunderna i uppgiften och anser att det är bra att de finns där då ”man själv kan kolla själv och sen välja lite ungefär var man vill lägga
sig”.
5.1.4 Sammanfattning intervju 4 Julia
Julia upplever att projektet “Strålande jul” har varit roligt, då ”det blev någonting av det
och vi inte bara fick plocka ner det”. Hon upplever också att sättet uppgiften
presenterades på var bra då hon får större kontroll över läget från början och slipper fråga läraren många gånger om olika saker. På frågor om loggboken svarar Julia att även den har givit henne större koll på vad hon har gjort i projektet. Loggboken har hon använt för att skriva vad hon själv och andra har gjort, vad som har gått bra, vad hon ska tänka på till nästa gång och vad som ska göras vid nästa arbetstillfälle. Skrivandet och användandet av projektplanen upplever Julia påverkade hennes resultat positivt då den har minskat på spilltiden i projektet.
I Julias grupp delade man upp den stora gruppen i undergrupper om tre personer som sedan arbetade med olika produkter till julbutiken.
Självskattningsövningen upplever Julia som svår att utföra. Hon tycker att det känns jobbigt att sätta kryss i rutor och tror att hon själv skulle undervärdera sin egen prestation då hon inte vill ta i för mycket. Hon tycker att läraren bör vara med vid självskattningsövningar. Julia upplever att hon har jobbat bra i gruppen men att vissa gruppmedlemmar inte har arbetat lika hårt. Julia blir osäker men svarar i alla fall att hon har beskrivit det i loggboken. Hon uppger att hon tycker att det är bra att syfte och mål anges ”för man vet ju själv vilket betyg man satsar på och då vet man ju hur mycket
som ingår i själva betyget”. Julia blandar ihop mål och bedömning och kopplar
matrisens olika steg till betygssteg(G, VG, MVG) även om dessa inte är utskrivna.
5.1.5 Sammanfattning intervju 5 Siri
Siri upplever projektet “Strålande jul” som bra men att ”vissa gjorde mer än andra”. Problematiken har diskuterats i gruppen och Siri har beskrivit den i sin loggbok. Hon upplever att arbetet har fördelats ojämnt i gruppen. Hon tycker att loggboken har gjort att hon har fått en bättre överblick på sitt eget arbete. Hon upplever inte att hon har fått möjlighet att visa vad hon har gjort rent praktiskt. Även om hon har skrivit loggbok har hon inte fått med allt där. Siri kommer med förslaget att hela klassen inklusive lärare borde ha suttit ner tillsammans och diskuterat sina och andras erfarenheter i projektet. Uppgiftens grafiska formgivning och upplägg har varit bra tycker Siri då hon upplever att hon har fått mer hjälp av den än annars samt att det är lättare att se vad läraren vill få fram.
Arbetet med projektplanen anser Siri har varit bra för hennes utveckling då hon har blivit tvingad att tänka efter innan gruppen har satt igång med arbetet. Särskilt viktigt i projektplanen upplevde Siri att skisserna var.
Siri upplever inte att gruppens storlek har påverkat hennes resultat och utveckling, inte heller självskattningsövningen tror hon har gjort det. När jag frågar om Siri tycker att det är viktigt att mål och syfte redovisas i projektplanen tycker hon att det är det ”för då
vet man vad man strävar efter”. Siri uppfattar självskattningsmallen som ett sätt att
sätta betyg på sig själv, vilket hon tycker är svårt. Siri pekar med lätthet ut matrisen som grunden för bedömning. Hon har tidigare arbetat med matriser under sin skolgång.
5.1.6 Sammanfattning intervju 6 Jeanette
Jeanette upplever projektet som roligt men stressigt då gruppens projektplan försvann under arbetets gång. Uppgiftens utformning ser hon som bra då pappersformen och strukturen underlättar och minskar risken för missförstånd inom gruppen. Jeanette anser inte att hon riktigt har tagit det ansvar som hon borde gällande loggboken. Hon glömde flera gånger bort att anteckna i den under lektionstid och fick därför efterskapa den så gott hon kunde. Jeanette tycker att eleverna borde ha fått tid avsatt att skriva i
loggboken under lektionerna. I slutet av grupparbetet hände saker i gruppen som Jeanette inte vill diskutera och som hon har valt att inte beskriva i loggboken. Hon upplever att loggbokens fördelar är att skrivandet av den ger mer tempo i arbetet samt att det ger mer kontroll över vad man gör. Projektplanen upplever Jeanette som bra att skriva då den underlättar gruppens vidare arbete med tidsplanering. I gruppen ingick sex
