• No results found

Föräldraledighet i Sverige -fortfarande långt ifrån jämställd

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Föräldraledighet i Sverige -fortfarande långt ifrån jämställd"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hälsa och samhälle

FÖRÄLDRALEDIGHET I

SVERIGE

– FORTFARANDE LÅNGT IFRÅN JÄMSTÄLLD

FÖRFATTARE: LINA SANDQVIST

HANDLEDARE: LARS PLANTIN

C-uppsats, 10 p Malmö högskola

SA 1008 Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö Maj 2007

(2)

ABSTRACT

Arbetets art: C-uppsats, 10 poäng

Sidantal: 35

Titel: Föräldraledighet i Sverige – fortfarande långt ifrån jämställd Engelsk titel: Parental leave in Sweden – still far from equal

Författare: Lina Sandqvist Handledare: Lars Plantin

Datum: Maj 2007

Sammanfattning: Uppsatsen syftar till att undersöka föräldrars uppfattningar om och erfarenheter av den svenska föräldraförsäkringen. Tyngdpunkten ligger på jämställdhetsmålet och det ojämna uttaget kvinnor och män emellan. Uppsatsen är kvantitativ och baseras på en enkätundersökning gjord bland föräldrar i Malmö med barn i förskoleåldern.

För att kunna besvara mitt syfte har enkätsvaren analyserats utifrån ett antal olika teorier, bland annat Connells teori om genus och Beckers teori kring komparativa fördelar.

Tidigare forskning, såväl som min studie, visar att det finns flera faktorer som påverkar hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten. Mammorna tar idag ut ca 80 % av ledigheten och papporna 20 %. Ekonomin anges som det absolut vanligaste skälet men mycket pekar på att det egentligen är andra faktorer som påverkar i större utsträckning. Gamla invanda normer och uppfattningar om vad som är kvinnligt respektive manligt spelar stor roll. Ofta vill inte mammorna släppa ifrån sig ledigheten till papporna.

Föräldrarna i min studie anger överlag att de är nöjda med försäkringens utformning samt sin egen fördelning men många tror samtidigt att Barnets Bästa är när föräldrarna delar lika. Många är också positiva till jämställdhetsmålet med försäkringen, men föräldrarna är starkt negativa till en ökad individualisering av dagarna. Jag kan alltså i och med min studie konstatera att det finns mycket delade känslor kring föräldraledigheten. Detta är ett område som berör mycket och där jämställdheten inte riktigt hunnit i kapp samhället i övrigt.

Nyckelord: Föräldraförsäkringen, föräldraledighet, förälder, genus, jämställdhet, Connell, Becker

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 5

1.1 Syfte och frågeställningar 6

1.2 Avgränsning 6

1.3 Begreppsförklaring 6

1.4 Disposition 6

2. FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN

– FORSKNINGS OCH KUNSKAPSLÄGET 7

2.1 Kort historik 7

2.2 Dagens föräldraförsäkring 7

2.3 Föräldraförsäkringen och jämställdhet 8

2.3.1 Förälder och arbetsmarknaden 9

2.4 Förklaringar till uppdelningens skevhet 10

2.4.1 Ekonomiska förklaringar 11

2.4.2 Arbetsplatsens attityder 11

2.4.3 Traditionella könsroller 12

2.4.4 Mamman vill inte släppa taget 13

2.5 Förslag på åtgärder 13 2.5.1 Höja inkomsttaket 13 2.5.2 Ökad individualisering 13 2.6 Summering 14 3. METOD 14 3.1 Utgångspunkt/Val av strategi 14 3.1.1 Litteratursökning 14

3.1.1.1 Bearbetning av litteratur samt källkritik 15 3.1.2 Kvalitativ eller kvantitativ metod 15

3.1.3 Deduktion eller induktion 15

3.2 Genomförande 16

3.2.1 Urval och datainsamling 16

3.2.2 Bearbetning av data 17

3.3 Metoddiskussion 17

3.3.1 Studiens kvalitet 17

3.3.3.1 Bortfall 18

3.3.2 nackdelar med vald metod 19

3.3.3 etiska överväganden 19

4. TEORETISKA ANSATSER 20

4.1 Genus och jämställdhet 20

4.2 Gary Beckers teori 21

4.3 Statistisk diskriminering 22 5. REDOVISNING AV UNDERSÖKNINGEN 23 5.1 Fördelningsmönster 23 5.2 Utformningen 24 5.3 Orsak och åtgärd 24 5.4 Konsekvenser 25

(4)

5.5 Summering 27

6. ANALYS 27

6.1 Fördelningsmönster 27

6.2 Nöjda med utformningen 29

6.3 Orsaker till den skeva fördelningen och eventuella åtgärder 29

6.4 Konsekvenser 31

6.5 Summering 32

7. AVSLUTANDE DISKUSSION 33

8. REFERENSER 36

(5)

1. INLEDNING

Jag är i den åldern då många av ens vänner börjar få barn. Detta har gjort mig uppmärksam på föräldraledighet och allt som hör därtill. Jag blir ofta förvånad över att det inte sällan verkar så självklart att det är mamman som ska stå för den absolut största ledigheten. Papporna tar ett par, tre månader men den längsta ledigheten tar i stort sett alltid mammorna. Tidigare har jag inte riktigt reflekterat över detta faktum, men nu när det kommer så nära inpå kan jag inte undgå att reagera. Jag får också intrycket av att mammorna vill vara hemma, de verkar absolut inte vara hemma mot sin vilja. Det är heller inte ofta jag hör pappor som protesterar mot detta upplägg. Innebär det att alla är nöjda och glada eller hade föräldrar egentligen velat göra på något annorlunda sätt men att de av olika anledningar inte gör så? Vad är det bästa utifrån barnens perspektiv? Utifrån ett samhällsperspektiv?

Jag menar inte att i denna uppsats på något sätt döma någons fördelning av ledigheten, alla har rätt att göra det som passar dem. Jag finner det dock intressant att det i stort sett alltid verkar passa familjerna bättre att just mamman stannar hemma. Ofta verkar föräldrar inte heller reflektera över att man kanske kan dela mer lika på ledigheten. Vad beror det på? Jag blir nyfiken och samtidigt frustrerad och arg och känner att jag måste titta närmare på detta. Därför valde jag att skriva min uppsats om föräldraförsäkringen.

Sverige är internationellt sätt ett jämställt land. Unga par är idag mer jämställda än vi någonsin varit. Fram till dess att barnen kommer. Föräldraförsäkringen är nu drygt 30 år gammal. Syftet med dess införande var framför allt att underlätta för kvinnor på arbetsmarknaden genom att stärka familjens ekonomi och öka jämställdheten. I dag kan vi se att den absoluta majoriteten av föräldraledigheten fortfarande tas ut av mammorna. Ca 80 % av föräldrapenningen tas ut av mammorna och ca 20 % av papporna. Detta trots att målet med försäkringen är ett jämställt uttag mellan kvinnor och män. Vad tycker föräldrar om detta mål och varför verkar det vara så svårt att uppnå? Finns det över huvud taget ett intresse bland föräldrar att nå målet? Två månader av föräldrapenningen är individuella och går inte att överlåta på den andra föräldern. Jag frågar mig hur många procent av ledigheten männen hade tagit ut utan dessa två månader. Förmodligen inte många. Hur kan vi i dag, en bra bit in på 2000-talet fortfarande vara så långt ifrån jämställda när det kommer till barnen? Ur detta kan tolkas att föräldraförsäkringens utnyttjande snarare medverkar till att bibehålla gamla traditionella mönster än att verka för ökad jämställdhet. Varför är det så?

I uppsatsen kommer jag att utgå ifrån föräldrars erfarenheter och uppfattningar om föräldraförsäkringen. Jag vill veta vad de tycker och tänker kring jämställdheten i användandet av föräldrapenningen. Jämställdhetsperspektivet kommer att genomsyra uppsatsen och föräldrarnas svar kommer att analyseras utifrån bland annat ett genusperspektiv.

(6)

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka föräldrars uppfattningar om och erfarenheter av den svenska föräldraförsäkringen. Inom ramen för detta syfte

kommer jag att fokusera på följande frågor:

– Hur fördelas föräldraledigheten mellan mamman och pappan? Varför har man valt denna fördelning och vad har man för åsikter kring detta?

– Vad tycker föräldrarna om föräldraförsäkringens utformning?

– Vad tror föräldrarna orsakar det skeva fördelningsmönstret och vilka åtgärder för att nå ett mer jämställt uttag i föräldraledigheten föreslår de? Hur ser de på en ökad individualisering av föräldraledigheten?

– Vilka konsekvenser ger dagens skeva fördelning kvinnor, män och barn och vad skulle en mer jämställd uppdelning kunna föra med sig?

Tyngdpunkten kommer att ligga på jämställdhetsmålet och det ojämna uttaget kvinnor och män emellan.

1.2 Avgränsning

Föräldraförsäkringen består av tre försäkringar. Dessa är föräldrapenning vid barns födelse, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning.(Berggren, 2004) Den del som denna uppsats behandlar är föräldrapenning vid barns födelse, och därför lämnas de andra två därhän. Vidare behandlar uppsatsen endast den svenska föräldraförsäkringen. En annan avgränsning gäller urvalet av informanter som innebär att jag begränsade mitt urval till Malmö stad samt föräldrar med barn i områdets kommunala förskolor. Enkäten jag delade ut var på svenska, vilket kan ha medfört att föräldrar utan svenska inte kunnat deltaga i studien. På en förskola valde personalen att inte dela ut enkäten till föräldrar som inte förstår svenska, för att undvika förvirring, vilket bekräftar detta. Detta kan medföra att mycket av den etniska aspekten går förlorad. Vidare behandlar denna uppsats familjer med en mamma och pappa, eftersom jag vill fokusera på jämställdheten kvinnor och män emellan. Homosexuella föräldrar faller utanför diskussionen. Föräldrar med ensam vårdnad likaså.

1.3 Begreppsförklaring

Föräldrapenningen vid barns födelse, är en förmån i socialförsäkringen vars syfte är att delvis täcka för det inkomstbortfall som uppstår vid föräldraledighet. Föräldraledighet är föräldrars lagstadgade rättighet att vara ledig från arbetet och hemma med sitt barn, vare sig han eller hon tar ut föräldrapenning eller ej. Detta kommer att förklaras i kapitel två, som mer ingående behandlar föräldraförsäkringen. När jag i denna uppsats skriver om föräldraledighet, syftar jag till den ledighet där föräldrarna tar ut föräldrapenning och inte till den obetalda.

1.4 Disposition

I uppsatsens andra kapitel presenterar jag grunden till uppsatsen som är föräldraförsäkringen. Kapitel tre är metodkapitlet där jag ingående presenterar mitt metodval samt för diskussioner kring vald metod. Det fjärde kapitlet består av en genomgång av teorier jag finner intressanta samt relevanta för att kunna tolka och analysera det empiriska resultatet, som presenteras i kapitel fem. Analysen och koppling teori - empiri sker i kapitel sex. I det sjunde och

(7)

avslutande kapitlet för jag en diskussion kring resultatet och föräldraförsäkringens utformning och användning i allmänhet.

2. FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN

– FORSKNINGS OCH KUNSKAPSLÄGET

Syftet med uppsatsen är att undersöka föräldrars erfarenheter av samt uppfattningar om den svenska föräldraförsäkringen. Detta gör det naturligt att gå igenom föräldraförsäkringen. Jag presenterar i detta kapitel föräldraförsäkringens utformning samt hur den används och fördelas Fokus kommer att ligga på föräldraförsäkringen och jämställdhet, förklaringar till den skeva fördelningen samt förslag på åtgärder till en mer jämställd fördelning som finns. Kapitlet avslutas med en slutsats som kopplas samman till mitt syfte och mina frågeställningar.

2.1 Kort historik

1974 ersatte föräldraförsäkringen den tidigare moderskapsförsäkringen. Ambitionen fanns att båda föräldrarna skulle dela på föräldraledigheten. Denna första föräldrapenning var på 180 dagar och föräldrarna kunde överlåta dagarna till den andra föräldern. De flesta barn förväntades bli ammade i minst sex månader och därför var det inte så lätt att dela föräldraledigheten lika. Mycket riktigt var det totala uttaget av män detta första år endast 2,5 %. I dag är vi uppe i cirka 20 %. Sedan 1995 när pappa/mammamånaden infördes har männens andel tydligt ökat, och då speciellt andelen män som tar ut någon del överhuvudtaget. Sedan 1 januari 2002 innebär pappa/mammamånaden att varje förälder får 60 dagar var som är individuella och därmed inte går att överlåta på den andra föräldern. I dagligt tal kallas denna ”månad” för ”pappamånad”, eftersom den infördes på grund av att syftet var att männen skulle ta ut mer föräldraledighet. (Wetterberg, 2002)

2.2 Dagens föräldraförsäkring

Föräldraledighetslagen styr vilka regler som gäller vid föräldraledighet och uttagande av föräldrapenning. Föräldraledighet är föräldrars lagstadgade rättighet att vara ledig från arbetet och hemma med sitt barn, vare sig han eller hon tar ut föräldrapenning eller ej. En förälder laglig rätt till föräldraledighet om hon eller han har varit anställd hos arbetsgivaren i sex månader direkt innan ledigheten, eller i tolv månader under de senaste två åren. Mamman har dock alltid rätt att vara ledig sju veckor innan och sju veckor efter födseln, samt laglig obligatorisk ledighet två veckor innan eller efter födseln. Fram till dess att barnet är ett och ett halvt år har en anställd, som uppfyller ovanstående krav, rätt av vara helt föräldraledig. När barnet är äldre än ett och ett halvt år har man rätt att vara ledig med föräldrapenning. Föräldrapenning kan tas ut till dess att barnet fyller åtta år. (Berggren, 2004)

Den del av föräldraförsäkringen jag fokuserar på i denna uppsats (se avgränsning kap 1.2) är föräldrapenning vid barns födelse, som är en förmån i

(8)

socialförsäkringen, vars syfte är att delvis täcka för det inkomstbortfall som uppstår vid föräldraledighet. Varje förälder får 240 dagar, dvs. sammanlagt 480 dagar för barnet. En förälder kan överlåta dagar på den andra föräldern, förutom de 60 dagar (”pappamånaderna”) som är individuella och reserverade till vardera föräldern. 390 av de 480 dagarna har en ersättningsnivå som motsvarar 80 % av den sjukpenningsgrundade inkomsten, SGI, dock lägst 180 kr/dag. För de övriga 90 dagarna gäller lägstanivån, som för närvarande är 60 kr/dag. Dessa regler gäller från 1 januari 2004. För barn födda innan dess är antalet dagar 450 varav 360 enligt SGI. Det finns dock ett högre tak för ersättning, för närvarande är det taket 10 basbelopp, vilket motsvarar ca 400 000 kr/år. Det betyder att de som tjänar mer än så får mindre än 80 % ersättning. Vissa arbetsgivare kompletterar dock föräldrapenningen med egna avtalsförsäkringar, för att fylla ut de lönedelar som är högre än taket. (Försäkringskassans informationsskrift: Blivande förälder) Den svenska föräldraförsäkringen är väldigt flexibel, föräldrar kan välja att ta ut sju föräldrapenningsdagar i veckan, med 80 % ersättning. Men de kan också välja att ta ut färre ersättningsdagar i veckan, och på så sätt förlänga ledigheten. (Berggren, 2004) Föräldrapenning kan tas ut för en hel dag, tre fjärdedels dag, halv dag, en fjärdedels dag eller en åttondels dag. Anmälan av ledighet skall göras till arbetsgivaren senast två månader i förväg. Föräldrapenning kan bara tas ut för den tid man vårdar barnet. (Försäkringskassans informationsskrift: Barnfamilj) I genomsnitt är föräldrar i Sverige hemma drygt 16 månader med barnet. (Widmalm, 2004)

2.3 Föräldraförsäkringen och jämställdhet

I princip är hela socialförsäkringens, och därmed också föräldraförsäkringens, utformning könsneutral. Trots det tas en så liten del av föräldraledigheten ut av män. Studier finns som visar att handläggarna på försäkringskassan, precis som alla individer i samhället, är präglade av normer och värderingar, vilket kan påverka klienterna och uttaget av ledigheten. Naturligt nog är den utbetalda ersättningen till kvinnor lägre än till män, men detta avgörs av lönen och speglar därför samhället i stort, att kvinnor generellt sätt har lägre lön än män. (Försäkringskassan analyserar 2005:6)

I och med de två ”pappamånaderna” har fädernas uttag av föräldraledighet ökat. (Wetterberg, 2002, Duvander och Andersson, 2006) Dessa 60 dagar ska markera vikten av att papporna stannar hemma och ge dem lagligt stöd till detta. Men så länge fädernas uttag ofta stannar vid dessa påtvingade månader kan man knappast säga att det gör så mycket för jämställdheten. Varför anses barnen vara kvinnornas ansvar? Varför ska papporna behöva ”tvingas” att vara hemma för att vara det? Har de blivit tvingade till att skaffa barn? Som systemet ser ut idag uppmuntras män till att skaffa barn utan att behöva dela ansvaret lika. I de familjer där pappan varit föräldraledig är skilsmässor 30 % mindre vanliga. (Ramqvist, 2004)

I Sverige i dag påstås att kvinnor och män är relativt jämställda. Detta gäller fram till dess att första barnet föds. Två saker händer när första barnet kommer. För det första bildas mycket mer hemarbete i form av hushållsgöra samt vård av barn. För det andra är den ena föräldern föräldraledig och har därför enligt mångas uppfattning större möjlighet och skyldighet att utföra detta hemarbete. I

(9)

barnfamiljer är detta obetalda hemarbete dubbelt så omfattande som i barnlösa sambohushåll. (Widmalm, 2004) Om pappan är hemma med barnen är det dock inte en självklarhet att han utför mer hushållsarbete, men om mamman är hemma är det hon som utför det allra största delen av hushållsarbetet. (Bekkengen, 2002) Män anses ofta lita på sin partner för att ta hand om familj och hushåll och kan därför fokusera mer på sitt arbete, och därmed öka sina inkomster. Det omvända gäller för kvinnor, som i stället skär ner på sitt förvärvsarbete för att kunna ta hand om familj och hushåll. Detta ger en dubbel ojämlikhet. Frågan är om det är arbetsmarknaden som diskriminerar identiska individer olika, enbart p.g.a. könet eller om vi verkligen skiljer oss åt i dimensioner som ligger utanför arbetsmarknaden? (Hörnqvist, 1997)

Det är ofta pappans vilja att vara föräldraledig som styr hur föräldrarna fördelar ledigheten mellan sig. (Bekkengen, 2002) Det mest jämställda uttaget sker i familjer där båda föräldrarna är högutbildade och höginkomsttagare. (Jansson m.fl. 2003) Ur detta kan tolkas ett samband mellan en jämställd föräldraledighet och klass. Kvinnor anser inte, trots att de minskar förvärvsarbetet och ökar hemarbetet när barnen kommer, att det i stor utsträckning hindrat deras möjligheter att förvärvsarbeta i önskad omfattning. Ur detta kan tolkas att kvinnor vill sköta hem och barn i större utsträckning än vad män vill. (Hörnqvist, 1997) Lorentzi (2004) hävdar dock att kvinnor har svagare förhandlingsposition än män i frågan och menar att det är politikens jobb att stärka de svagas position. Om fördelningen av föräldraledigheten blev jämställd innebär det att kvinnor och män är borta i samma utsträckning från arbetslivet och kvinnornas möjligheter till jämställdhet i arbetslivet skulle öka. Ramqvist (2004) diskuterar kring att fäderna kanske inte skulle ta ut ledigheten ändå och det skulle leda till att barnet börjar dagis tidigare. I boken Vems valfrihet (red. Lorentzi, 2004) kommer författarna fram till att föräldraförsäkringens valfrihet är en illusion, att dagens uppdelning av föräldraledigheten inte är rationell för samhället, att kvinnor och män med vanliga jobb vinner på en jämn fördelning, att ”barnets bästa” måste tas på allvar samt att vi behöver utveckla en familjepolitik för framtiden. Genom att göra faderskapet ovillkorligt ökar jämställdheten, fler barn kommer att födas och alla har större möjligheter att bli vad de vill. (Lorentzi, 2004)

Tomas Wetterberg, som forskar i ämnet, tror att svårigheterna i att få med män i jämställdhetsarbetet främst beror på tre saker. För det första har män ofta mer makt än kvinnor och vill inte släppa denna makt eftersom de inte vet vad som väntar i stället. Män tjänar mer än kvinnor och vill inte stanna i löneutvecklingen. Traditionen med män som huvudförsörjare lever också kvar. Detta är normen för vad som är det rätta och det är ett privilegium att representera denna norm. Han menar vidare att vi måste arbeta med dessa svårigheter för en ökad jämställdhet eftersom både män och kvinnor vinner livskvalitet på att vara jämställda. (Wetterberg, 2002)

2.3.1 Förälder och arbetsmarknaden

Att både kvinnor och män ska kunna kombinera förvärvsarbete med barn är ett av målen med föräldraförsäkringen. Detta följer arbetslinjens mål som innebär att både kvinnor och män ska uppmuntras att förvärvsarbeta.

(10)

I Sverige i dag har både kvinnor och män en stark anknytning till arbetsmarknaden och ungefär lika lång utbildning. (Widmalm, 2004) Att föräldrar har en stark ställning på arbetsmarknaden påverkar barns välfärd. Att barnet kan få en nära och stark relation till båda föräldrar är också viktigt för barnet och förutsättningarna för detta ökar om ansvaret för barnens omsorg delas lika mellan föräldrarna. Detta innebär t ex att dela lika på föräldraledigheten. (Westerlund m.fl. 2005) Den svenska jämställdhetslagen sticker internationellt sett ut genom att den, förutom att den förbjuder diskriminering p.g.a. kön, också innefattar att arbetsgivare är skyldiga att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. (Pincus, 1997) Arbetsmarknaden är uppdelad i kvinnliga respektive manliga yrkesområden. Den offentliga sektorn domineras av kvinnor och den privata sektorn av män. Generellt är också de kvinnodominerade yrkesområdena sämre betalda. (Klinth, 2002)

Kvinnors situation på arbetsmarknaden påverkas av det icke jämställda uttaget av föräldraledigheten. Detta är ett problem och påverkar kvinnors ställning i arbetslivet såväl som deras ekonomiska situation. Speciellt kvinnor inom arbetaryrken påverkas. Faktumet att kvinnor har huvudansvar för hushållet och barnen påverkar kvinnors löner negativt och stärker den inkomstskillnad mellan kvinnor och män som idag finns. (Westerlund m.fl. 2005)

Män tar ut kortare föräldrapenningsperioder än kvinnor. Kortare ledigheter på några dagar påverkar förmodligen inte arbetssituationen och möjlighet till avancemang och karriär negativt. Troligen påverkas inte heller situationen på arbetsmarknaden nämnvärt för dem som väljer att arbeta deltid under en period och ta ut föräldrapenning de dagar hon eller han är ledigt från arbetet. Det är främst för dem som är lediga en längre tid på heltid, eller tar ut minst fem föräldrapenningsdagar i veckan som ligger i riskzonen för negativa effekter av sin situation på arbetsmarknaden. (Försäkringskassan redovisar 2005:7)

En arbetsgivare gör en riktig bedömning i antagandet att det är kvinnan som är tar ut föräldraledighet. Chansen att kvinnor tar ut ledighet är betydligt större än att män gör det och kvinnor är överlag också hemma längre perioder. Utav ekonomiskt intresse från arbetsgivarens sida medför detta att kvinnor kan ha svårare att få anställning. (Jansson m.fl. 2003)

2.4 Förklaringar till uppdelningens skevhet

Som sagt är det mammorna som tar ut den allra största delen av föräldraledigheten. Vad detta beror på kan diskuteras och jag har även frågat mina informanter denna fråga. Deras svar kommer att redovisas i kapitel fem. Här nedan tar jag upp de vanliga förklaringar som finns, samt förslag till åtgärder som forskare föreslagit. I analysen och diskussionen kommer jag sedan att försöka koppla samman dessa förslag med mina informanters förslag, önskemål och åsikter.

I dag finns det föreställningar om att både modern och fadern ska vara engagerade och närvarande. Detta borde innebära att båda två är hemma med barnet en längre tid. Men det är mycket som ska stämma och tas i beräknande vid planering av ledigheten. (Plantin, 2001)

(11)

Det finns fyra vanliga förklaringar till skevheten i uppdelningen av föräldraledigheten. Bekkengen (2002) beskriver dessa som hinder som stoppar män från att ta ut föräldraledighet.

2.4.1 Ekonomiska förklaringar

Den förmodligen vanligaste förklaringen till den skeva uppdelningen är ekonomin. (Bekkengen, 2002) Eftersom kvinnor oftast tjänar mindre än män och inkomstbortfallet därmed blir mindre om mamman är hemma så kommer dessa familjer ofta att föredra det ”traditionella alternativet” Som familj ser man till att lösa det praktiska problem, som föräldraledighet är, till en så låg kostnad som möjligt, och man tänker inte så mycket på att handla efter vad som främjar jämställdheten i samhället. (Sundström och Duvander, 1998)

Ekonomi handlar om att välja, om att göra rationella val. Individer förvänts kalkylera över vinster och förluster och därefter välja det som ger den största nyttan. Detta synsätt förutsätter att individer tänker och agerar rationellt samt är insatt i regler och de olika alternativ som finns för att kunna väga kostnader och vinster mot varandra. (Eklund, 2004)

I Riksförsäkringsverkets studie ”Båda blir bäst” anger 80 % av de medverkande föräldrarna ekonomin som den största anledningen till fördelningen. Familjerna väljer alltså den lösning som innebär att de förlorar minst pengar. (RFV redovisar, 2000:1)

Det finns forskning som kommit fram till att papporna inte skulle vara mer föräldralediga även om ekonomin inte spelat in. I början av 1990-talet höjdes SGI till 90 % och beräkningar gjordes då som visade att familjers ekonomi då endast skulle försämras om pappan tjänade över inkomsttaket. Samtidigt var det just de män som tjänade mest, och därmed förlorade mest inkomst, som var hemma mest. De par vars ekonomi inte skulle ha påverkats valde alltså att inte dela på ledigheten. Senare forskning har visat på samma tendenser, alltså att de par med störst inkomstskillnad kvinnan och mannen emellan, dock är båda ofta högutbildade och höginkomsttagare, är de par som i störst utsträckning delar på ledigheten, trots att inkomstfallet blir större än i de familjerna där kvinnan och mannen har relativt lika inkomst. Även i de familjer där kvinnan tjänar mer än mannen är det inte så att rollbytet är särskilt stort. Ur detta kan tolkas att mannens inkomst anses viktigare än kvinnans och att ekonomiska skäl är könsmärkta. Ofta relateras inte kvinnors föräldraledighet till ekonomiska skäl. (Bekkengen, 2002)

2.4.2 Arbetsplatsens attityder

Attityder på mäns arbetsplatser är också ett vanligt argument till skevheten. Det sägs att många män inte kan eller vågar vara föräldralediga på grund av arbetsgivarens attityder. Detta är också en av orsakerna till ”pappamånaderna”, som ska markera vikten av att papporna stannar hemma och ge dem lagligt stöd till detta, och underlätta för männen i relationen till arbetsgivaren. Många män upplever negativa attityder på arbetsplatsen trots att dessa kanske inte visas eller sägs öppet. (Bekkengen, 2002) Enligt ekonomisk teori vill företag få ut maximal vinst, genom att göra verksamheten så effektiv som möjligt och undvika kostnader. (Jansson m.fl. 2003) Pappaledighet (och mammaledighet) kostar

(12)

företaget pengar och p.g.a. av det ogillas onödig föräldraledighet av det vinstdrivande företaget. Ett citat som brukar användas för att bekräfta dessa attityder är:

”Den förste mannen här på Nokia som kommer och begär pappaledighet, hans karriär ska jag personligen se till att göra slut på. Inte bara i det här företaget, utan i hela det finländska näringslivet.” (Bekkengen, 2002:20)

Ovanstående är ett uttalande av Simo Vuorilehto, hämtat ur tidningen veckans affärer, från 1990. Mer fokus borde dock läggas också på kvinnors hinder i arbetslivet. En arbetsplats med negativa attityder till pappaledighet, som Simos citat, skulle förmodligen inte ens anställa en småbarnsmamma eller kvinna som är i ”riskzonen” att bli förälder, i alla fall inte på en hög position, eftersom ett avbrott i hennes karriär då skulle kosta företaget lika mycket, som en pappaledig man. För kvinnor finns det ett inbyggt hinder i arbetslivet, redan innan en eventuell anställning ens har påbörjats.(Bekkengen, 2002) Sällan observeras arbetsgivarens attityder mot kvinnor. (Jansson m.fl. 2003) Det finns forskning som visar på att föräldralediga män inte haft några arbetsplatsrelaterade problem, och att mäns tankar kring arbetsgivarens attityder ofta är förstorade. (Bekkengen, 2002) Haas och Hwang sorterade efter en studie in svenska privata arbetsgivare i tre grupper. Den första gruppen innebar att arbetsgivaren gjorde passivt motstånd genom att fäder som tar ut föräldraledighet kan vänta sig en negativ utveckling för karriären. Ca en tredjedel av arbetsgivarna tillhörde denna grupp. Den absoluta majoriteten, ca två tredjedelar, tillhörde den grupp som ger betingat stöd, genom att arbetsgivaren stödde ledighet i de fall det inte gick att ordna på annat sätt. Arbetsgivaren försökte dock förhandla med de för verksamheten viktiga personer, dvs. få dem att ändra sitt beslut om ledighet. Den sista gruppen, ca tre procent av arbetsgivarna, stödde aktivt fädernas ledighet. De uppmuntrade papporna att vara lediga, och gav då i vissa fall extra lönebonus. Detta motiverades med att barnen är viktiga för framtiden och att papporna var mer produktiva efter ledigheten. (Jansson m.fl. 2003)

2.4.3 Traditionella könsroller

Traditionellt är det kvinnorna som ansvarar för barn och hushåll och detta beteendemönster lever kvar än idag och ger upphov till föräldraförsäkringens genusproblematik. Kvinnor och män väljer hur de ska fördela föräldraledigheten mellan sig, men valet är till stor del socialt konstruerat. (Hwang, 1985)

Inom aktuell genusforskning används inte längre könsrollsteorier, men i människors vardag och i politiken används de fortfarande. När traditionella könsroller används som förklaring till den skeva uppdelningen av föräldraledigheten anses det som man fastnat i ett föråldrat beteendemönster som inte längre är accepterat i vårt jämställda samhälle. Vi ska komma ur detta felaktiga beteende genom attitydförändrande information och åtgärder. De könsrollsteoretiska synsätten kritiseras utifrån att det tonar ner mäns makt över kvinnor, det ger en statisk bild av feminitet och maskulinitet, och betonar därmed inte vikten av sociala relationer och historiska aspekter. (Bekkengen, 2002)

(13)

2.4.4 Mamman vill inte släppa taget

Det fjärde hindret motsäger argumentet som säger att det är pappans vilja som styr fördelningen. Det innebär att mammor inte uppmuntrar till pappaledighet, utan själva vill ta hand om barnet och därmed inte dela med sig av föräldraledigheten. Man kan dock ifrågasätta hur många gånger mannen överlåter dagar mot sin vilja. (Bekkengen, 2002)

2.5 Förslag på åtgärder

Målet med föräldraförsäkringen är ett jämställt uttag mellan kvinnor och män och det diskuteras och debatteras kring åtgärder hur vi skulle kunna närma sig detta mål. Det finns många förslag som på sikt kan leda till ökad jämställdhet. Dagens regering har bland annat tagit fram ett förslag på ”jämställdhetsbonus”, som innebär att familjer som delar på föräldraledigheten ska premieras genom att den som tjänar minst ska betala lägre skatt när den med högst inkomst är föräldraledig. Många är positiva till förslaget, som dock i skrivande stund, inte infriats. (artikel, SVT) t.ex. fler pappaverksamheter, genuspedagogik på förskolor, kvotering av män till kvinnodominerade utbildningar, genusvetenskap i all högskoleutbildning (Wetterberg, 2002), med flera men de kommer jag inte gå in närmre på här utan jag kommer här att lägga tyngdpunkten på två konkreta förslag som är aktuella i debatten. Vidare kommer fokus i analysen att ligga på, dels föräldrarnas eventuella förslag, men framför allt vad de tycker om förslaget till en ökad individualisering.

2.5.1 Höja inkomsttaket

Ett förslag är att höja alternativt ta bort inkomsttaket, för att ge fäder med höga inkomster bättre täckning för inkomstbortfallet. Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni föreslår att taket tas bort helt och hållet. (Sydsvenskan 4 april 2007) SOU föreslog 2005 att taket skulle höjas till 10 prisbasbelopp, vilket det också gjorde, dock utan att ge några större effekter.(SOU 2005:73) I Sydsvenskan den 16 april i år kunde man läsa att de fäder som tjänar mer tar ut mer föräldraledighet, till dess att de slår i inkomsttaket. Den första juli 2006 höjdes inkomsttaket i föräldraförsäkringen till 33 000 kronor. Sex månader efter höjningen utvärderade försäkringskassan de sex månaderna och analysen visade att höjningen inte haft någon effekt. (Sydsvenskan 16 april 2007)

2.5.2 Ökad individualisering

Ett annat förslag som ofta tas upp är en ökad individualisering av dagarna, där antalet månader som är reserverade åt vardera föräldern ökas. På Island infördes 2000 en stor omarbetning av föräldraförsäkringen. Den förlängdes från sex till nio månader och tre av månaderna var reserverade åt mamman, tre åt pappan och tre månader får dem använda som de vill. Detta har medfört att fäder på Island i snitt tar ut 97 dagars föräldraledighet, och mammorna 180 dagar, vilket innebär att papporna tar ut mer än en tredjedel av föräldraledigheten. Detta har resulterat i en mer jämställd arbetsmarknad och att fler barn föds. (Gíslason, 2007)

Många svenska forskare föreslår en liknande väg för Sverige. Lorentzi (2004) menar att det är politikens jobb att stärka de svagas (kvinnornas) position genom att göra faderskapet ovillkorligt. Tomas Wetterberg (2002) föreslår en förlängning av föräldrapenningen till 24 månader, där åtta månader reserveras till vardera föräldern. I SOU 2005:73 föreslås en liknande men inte lika omfattande

(14)

förändring. Utredningen föreslår en förlängning av föräldrapenningen på sjukpenningsnivå från 13 till 15 månader och fem månader reserverade till vardera föräldern.

2.6. Summering

Föräldraförsäkringens utformning är könsneutral men användningen av den är det inte. I detta kapitel har jag presenterat försäkringen och flera av mina frågeställningar har statistiskt sett besvarats. Detta kommer jag använda som grund och jämförelse till empirin, där mina frågeställningar besvaras av föräldrar i Malmö. Stämmer statistiken överens med verkligheten? Hur ser föräldrarna egentligen på föräldraförsäkringen? Vilka förklaringar ger de till sin fördelning av ledigheten och hur ser de på försäkringens mål och förslaget om ökad individualisering?

3. METOD

Mitt metodkapitel utgörs av en beskrivning av mitt tillvägagångssätt i studien. Syftet med detta är att skapa underlag för läsaren att skapa sig en uppfattning om studiens valda metodik, dess relevans för syftet samt dess hållbarhet för de tolkningar och den analys som dras. (Backman, 1998).

3.1 Utgångspunkt/Val av strategi

Det är syftet i en uppsats som ska styra valet av undersökningsmetod (Holme och Solvang, 1991). Bakgrundsinformationen och teorin till denna uppsats har jag inhämtat genom litteraturstudier. Syftet och frågeställningarna besvaras med en enkätundersökning. Svaren på denna har jag sedan försökt tolka och analysera utifrån teorin.

3.1.1 Litteratursökning

Utifrån mitt syfte var min utgångspunkt att söka litteratur kopplat till begreppen föräldrapenning och jämställdhet. Jag sökte främst efter litteraturen i sökmotorerna SAMSÖK och LIBRIS, som finns på ”Hälsa och samhälles” samt Lunds universitetsbiblioteks hemsida. Först begränsade jag sökorden till förälder, föräldrapenning, föräldraförsäkring, genus och jämställdhet. En del tidigare skrivna uppsatser i ämnet gav mig också tips på litteratur.

Sökandet av metodkällor skedde separat från övrig litteratursökning. Jag använde mig även här av databasen SAMSÖK, samt litteratur vi använt under metodkursen, t.ex. Rosengren och Arvidson samt Stukát. Sökorden var: Metod; metod, kvantitativa studier, kvalitativa studier, metodologi. Då kom jag bland andra i kontakt med författare som Bryman, Denscombe, Svensson och Allwood. Dessa författare gav mig en överblick över metodfrågor såväl som de väckte mitt kritiska tänkande genom att visa på den problematik som finns inom metodologin.

(15)

Först gick jag översiktligt igenom litteraturen för att sortera ut det som kändes relevant för besvarandet av mitt syfte och frågeställningar, samt för att bilda mig en uppfattning om vilka begrepp som är viktiga att förstå i sammanhanget och därmed även viktiga att fördjupa mig i, vilket jag sedan gjorde. Under skrivandets gång och efter sammanställning av enkäterna har jag gått tillbaka till litteraturen för utveckling av och mer information om det jag skrivit samt hjälp till att tolka och analysera empirin.

Det finns mycket skrivet om ämnet föräldraförsäkring/föräldrapenning. Självklart är en del mer seriös och korrekt än annan och det kan vara svårt att hitta bra och trovärdig litteratur. Sökandet av litteraturen begränsade jag i huvudsak till högskolans sökmotorer samt försäkringskassans och Riksförsäkringsverkets statistik och skrifter, och i några fallfick jag tips på litteratur från avhandlingar och tidigare uppsatser. På så sätt anser jag att jag lyckats hålla en hög och trovärdig nivå på vald litteratur. Jag har först och främst försökt hålla mig till primärkällor och också sorterat bort gammal, dvs. inaktuell litteratur. I vissa fall har jag dock gjort bedömningen att trots bokens ålder är dess teorier fortfarande aktuella och relevanta för sammanhanget. Ett exempel på en sådan bok är Gary Beckers ”A treatise on the family” från 1991.

3.1.2 Kvalitativ eller kvantitativ metod

I uppsatsens inledande skede funderade jag på hur min empiriska del metodologiskt sett skulle utformas. Till slut, efter studier och funderingar kring syfte och frågeställningar bestämde jag mig för att positionerna mig inom en kvantitativ ansats eftersom jag ville få ett stort antal informanters syn på saken. Jag ville få en uppfattning av hur föräldrar i allmänhet tänker kring sitt användande av föräldraförsäkringen samt dess utformning och funktion i största allmänhet. Enkäten utformades på ett sådant sätt att det lämnas rum för utveckling av svaren, egna tankar och tillägg informanten önskar göra. Detta ger min studie även ett kvalitativt inslag.

Vid forskningsstudier finns det i huvudsak två tillvägagångssätt, kvalitativt eller kvantitativt. (Denscombe, 2000) Vid en kvalitativ ansats är forskaren explorativ, denne går på djupet och vill hitta förklaringar till fenomen. (Rosengren och Arvidsson, 2002) Starrin (2002) betonar också just fokus på det subjektiva och förståelsen för olika fenomen inom den kvalitativa ansatsen. Intervjuer och deltagande observationer är exempel på datainsamlingsmetoder vid kvalitativa ansatser. Vid en kvantitativ ansats vill forskaren huvudsakligen få en uppfattning om ett fenomens utbreddhet och omfattning, i enlighet med det beskrivande intresset. (Rosengren och Arvidsson, 2002) Enkätundersökningar är vanliga vid en kvantitativ ansats.

3.1.3 Deduktion eller induktion

Tillvägagångssättet i arbetet med denna uppsats var inledningsvis deduktivt, vilket enligt Backman (1998) innebär att forskaren utgår från teorin för att därefter pröva sina hypoteser genom empiriska undersökningar. Mitt tillvägagångssätt var deduktivt då jag inledningsvis läste in mig på olika teorier och aktuella begrepp rörande föräldraförsäkringen. Innan genomförandet av studien läste jag även in mig på olika forskningsansatser för att komma fram till hur tillvägagångssättet i undersökningen skulle se ut. Som jag nämnt ovan formas

(16)

metoden efter syftet, och jag läste på mig i ämnet för att kunna formulera mitt syfte. Jag kom fram till att en enkätundersökning bäst skulle hjälpa mig att besvara syftet med uppsatsen. Informationen som framkom ur enkäterna har kompletterats med vidare sökande i litteraturen för att utifrån olika teorier kunna förklara och analysera det empiriska materialet. Detta förhållningssätt kan i motsats till deduktion benämnas induktion vilket, enligt Backman (1998), innebär att forskaren utifrån sin empiri söker teori. Eftersom enkätundersökningen utgör grunden till besvarandet av syfte och frågeställningar anser jag att min uppsats främst är induktiv, men som sagt med drag av en deduktiv ansats. Detta ställningstagande får stöd av Bryman (2002) som menar att deduktion i stor utsträckning visar drag av induktion, likväl som deduktion ofta har drag av induktion.

3.2 Genomförande

Undersökningsformen jag använt mig av för insamling av empiri är en enkät (survey)-undersökning, för att få en övergripande bild av hur föräldrar ställer sig till mina frågor. Jag använder enkätundersökningen främst i ett kvantitativt syfte, men med kvalitativa inslag.

3.2.1 Urval (Informanter)

Jag har använt mig av ett slumpmässigt urval. Detta eftersom jag ville få ett representativt stickprov av föräldrar i Malmö. Jag begränsade dock urvalet till kommunala förskolor för att hålla det hela inom rimlig storlek. Alla kommunala förskolor i Malmö fanns med i min lottning och jag lottade fram fem stycken. Lottningen gick till på det traditionella ”lapp-i-hatt” viset där jag drog namnen på fem förskolor. Dessa fem kontaktades och informerades om min studie. Personalen på de fem förskolorna gick med på att skicka hem enkäter med föräldrar samt att samla in dem igen. De som svarar på enkäten får utgöra ett representativt urval av föräldrar i Malmö med barn i förskola. Sammanlagt delade förskolepersonalen ut ca 80 st. enkäter till föräldrar. Med enkäterna fick föräldrarna ett informationsblad där jag presenterade mig själv och syftet med undersökningen (se bilaga). Jag skickade även med ett kuvert för att garantera fullständig anonymitet också inför förskolepersonalen. I första omgången svarade knappt hälften av föräldrarna på enkäten. Jag bad då förskolepersonalen att påminna föräldrarna och ge dem ytterligare några dagar på sig med att fylla i enkäten. Jag bad även personalen sätta upp en påminnelselapp på förskolan, där jag även gav dem möjlighet att svara på enkäten via e-post. På detta sätt fick jag in ca 10 enkäter till. Totalt fick jag därför in ca 60 % av enkäterna, vilket är den andel som brukar anges som en accepterad trovärdighet på studien.

Förskolorna som hjälpte mig med att dela ut enkäterna ligger utspridda över Malmö, någon i innerstan, de andra i olika förorter och i både ”rika” och ”fattiga” sådana. Efter noggrant övervägande har jag bestämt mig för att inte presentera förskolorna ytterligare. Detta helt enkelt därför att jag inte ser något relevant skäl till att göra det eftersom den information som behövs för min studie finns i enkätsvaren.

Grundläggande i empirisk forskning är valet av enheter. Det finns förmodligen fördelar och nackdelar med alla urvalsmetoder. Ett problem som forskaren ställs inför när denne börjar planera sitt tillvägagångssätt, framför allt vid beskrivande

(17)

ansatser, men även förklarande, är frågan i fall denne ska använda sig av en totalundersökning eller någon form av urval. Hur urvalet av forskningsenheterna ska gå till är mycket beroende av vad forskningen handlar om, dvs. vilket syftet är. (Rosengren och Arvidson, 2002) I beskrivande (kvantitativa) forskningsansatser är det just enheterna som är det intressanta och självklara eftersom forskningen grundar sig på och utgår just från informanterna. När forskaren formulerat forskningsproblemet går denne vidare till att bestämma vilka enheter som skall ingå, i mitt fall föräldrar (i Malmö). Enheterna kallas här för undersökningens population. Ofta finner forskaren att populationen är mycket större än vad denne har möjlighet att undersöka. Därför måste denne använda sig av ett stickprov som är en delmängd av populationen, och som får representera denna. Det enda representativa stickprovet är ett slumpmässigt sådant. (Stukát, 1993)

3.2.2 Bearbetning av data

Förskolepersonalen samlade in enkäterna och jag hämtade dem på förskolorna. Enkäterna bearbetades sedan manuellt. Jag valde detta tillvägagångssätt eftersom en del frågor inte hade givna svarsalternativ samt att mycket utrymme lämnats för utveckling av svaren samt egna tankar. Detta gjorde jag för att få mer djup på svaren och ökad förståelse inför hur föräldrar tänker kring frågorna. Efter övervägande bestämde jag mig för att databearbetning därför inte kunnat underlätta särskilt mycket för mig. Antalet enkäter var heller inte ohanterbart stort för manuell bearbetning. Först läste jag igenom alla enkäter för att bilda mig en allmän uppfattning om mina informanters ståndpunkter. Sedan gick jag in på djupet på de frågor jag ville fokusera på och fick där räkna svar och dylikt. Jag använde sedan Excel för att förtydliga vissa svar med tabeller. I en del frågor ansåg jag dock inte att det exakta antalet var relevant utan att det räckte med en redogörelse för informanternas överlag allmänna ståndpunkter.

3.3 Metoddiskussion

Det svåra med forskning är att inse att det val som denne gör under studiens gång påverkar resultatet och kan vara av betydelse för studiens kvalitet. Som forskare bör man diskutera sina ställningstaganden och val samt konsekvenserna av dem. (Allwood, 1999)

3.3.1 studiens kvalitet

Vid bedömandet av en studies kvalitet finns det inom samhällsvetenskapen olika kriterier som studien kan bedömas och värderas utifrån. Jag byggde min studies kvalitet på validitet, reliabilitet samt representativitet. (Rosengren och Arvidson, 2002)

Med validitet menas ”att verkligen mäta det vi avser att mäta” (Rosengren och Arvidson, 2002:47). Validitet kan också sägas vara frånvaron av systematiska mätfel. När vi bestämt vad vi vill mäta för något och hur mätningen av variabeln ska gå till är det självklart att vi vill att det ska bli som vi avsett. När ett teoretiskt begrepp överförs till ett empiriskt begrepp som är mätbart operationaliseras begreppet. Viktigt är hur denna operationalisering sker. När vi utformar vår enkät eller intervjuformulär eller liknande, dvs. mätinstrumentet är det lätt att tappa fokus och hamna utanför den ursprungliga idén. Därför gäller det att verkligen tänka och se till att de mäter rätt saker, ger valida, dvs. giltiga, data. För all

(18)

vetenskaplig forskning är validitetsbedömningar av högst vikt. (Rosengren och Arvidson, 2002) För att uppnå validitetskravet har jag skapat ett tydligt syfte och när jag utformade min enkät var jag noggrann med att formulera frågor som hjälper mig besvara detta syfte och inte ”svävar iväg” som det annars är lätt för. Reliabilitet står för ”att mätinstrumentet är tillförlitligt” (Rosengren och Arvidson, 2002:47). Reliabilitet kan också definieras som frånvaron av slumpmässiga mätfel. Det finns mycket i undersökningen som kan gå fel och ge felaktiga resultat. Under hela studien är det därför viktigt att bilda sig en uppfattning om något kan ha gått fel, eller diskutera eventuella saker som kanske inte är helt tillförlitliga, reliabla. T.ex. kan de som fyller i en enkät eller svara på frågor vara sjuka, trötta, stressade eller liknande och detta kan påverka svaren. (Rosengren och Arvidson 2002) Vad gäller min uppsats anser jag att jag genom att främst ge svarsalternativ ökat reliabiliteten, eftersom det reducerar slumpens påverkan. En forskare bör mäta graden av reliabilitet. (Rosengren och Arvidson, 2002) I min uppsats finns dock inte möjligheten till detta utan jag får bara konstatera att risken för slumpmässiga mätfel finns.

”Att de resultat vi fått fram verkligen gäller för dem vi vill uttala oss om”

(Rosengren och Arvidson, 2002:47) är innebörden av representativitet. Vid stickprovsundersökningar är det viktigt, som jag skrev ovan, att de representerar den aktuella populationen. Detta görs genom att urvalet görs på ett riktigt sätt samt att bortfallet blir godtagbart. Särskilt viktigt är det vid beskrivande undersökningar, då populationen är grunden och det intressanta i forskningen. (Rosengren och Arvidson, 2002) Eftersom de medverkande förskolorna var slumpmässigt framlottade och att därmed alla hade en chans att komma med anser jag att urvalet gick korrekt till och är slumpmässigt, enligt Stukáts (1993) definiering. Dessvärre blev bortfallet ganska stort. En diskussion kring detta följer härnäst. En annan faktor, som jag var förberedd på, är att det främst är kvinnor som svarat på undersökningen. 36 kvinnor och 13 män svarade. Att flest kvinnor svarade tror jag kan bero på att föräldraförsäkringen berör kvinnor mest, som den utnyttjas i dag är det som bekant främst kvinnor som använder den och främst kvinnors situation som påverkas i och med att de är hemma den allra största delen. Det är också allmänt känt att fler kvinnor än män med småbarn arbetar deltid och därför kanske fler kvinnor hade tid att fylla i enkäten.. Hur detta påverkar undersökningen vet jag inte, eventuellt hade en jämnare fördelning könen emellan givit ett annat utfall. Dessutom var det väldigt få föräldrar med annat ursprung än svenskt som svarade. Jag kommer därför inte att dra några slutsatser utifrån kön och etnicitet.

3.3.3.1 Bortfall

Jag väntade mig ett relativt stort bortfall. Cirka hälften av föräldrarna svarade på enkäten i första omgången. Efter en påminnelse samt extra tid fick jag in ytterligare svar och därmed fick jag tillbaka ca 60 % av enkäterna. Bortfall är ett besvärligt problem vid empirisk forskning. Typen av bortfall, där som i mitt fall enkäterna inte fylls i, dvs. forskaren når inte ut till enheterna, kallas för externt bortfall och är vanligt speciellt vid postenkäter. Problemet har också ökat de sista decennierna. Det kan ha att göra med att människor inte anser sig ha tid att medverka, det kan också ha att göra med att människor inte längre har samma respekt till den ”överhet” som i alla fall förr ansågs stå bakom undersökningarna.

(19)

Internt bortfall innebär att informanten inte svarar på vissa frågor. (Rosengren och Arvidsson, 2002) Detta skedde i min undersökning i några fall, speciellt där informanterna skulle fylla i sin inkomst.

Förklaringen till det bortfallet beror eventuellt på att många föräldrar inte anser sig ha den tid som krävs. Andra kanske är ointresserade av ämnet och därför inte svarar. En annan förklaring kan vara att min enkät var på svenska och alla förstår inte svenska. Detta kan ha medfört att föräldrar utan svenska inte kunnat medverka. Glömska kan vara en annan förklaring, några föräldrar kanske såg enkäten men sedan glömde att svara. Fler påminnelser hade med alla säkerhet givit ett högre deltagande men detta fanns det inte tidsmässigt utrymme för i denna studie. Det hade inte heller känts rätt att belasta förskolepersonalen med ytterligare arbete. Ett annat alternativ för högre deltagande hade kunnat vara användande av en s.k. gruppenkät, där man låter en grupp människor som befinner sig tillsammans (t.ex. i ett klassrum) besvara enkäten. (Rosengren och Arvidson, 2002) I mitt fall hade detta möjligtvis gått att genomföra vid ett föräldramöte. Detta hade dock i praktiken varit svårt eftersom jag ville få en slumpmässig spridning på förskolorna för att få en representativ bild av föräldrar i allmänhet, och jag har svårt att tänka mig att mina slumpmässigt valda förskolor har föräldramöte vid ungefär samma tidpunkt.

Vidare kan jag inte heller, utan att anklaga någon, vara 100 % säker på hur många enkäter som delats ut, eftersom jag inte var närvarande vid utdelningen. Jag baserar mitt bortfall på hur många enkäter jag givit förskolepersonalen. Därför kanske bortfallet egentligen är mindre än det verkar.

Det gäller att man som forskare försöker uppskatta den inverkan bortfallet har på undersökningen. (Rosengren och Arvidson, 2002) Jag kan inte svara på i fall ett högre deltagande hade gett studien annorlunda resultat, men i vilket fall som helst så hade ett högre deltagande givit ett mer pålitligt och representativt resultat.

3.3.2 nackdelar med vald metod

Ett problem eller nackdel kan vara att få ett slumpmässigt stickprov som representerar populationen. I forskning måste man använda den vetenskapliga termen av slumpmässigt som innebär att alla ska ha en chans att komma med. Det är därför viktigt att urvalet går till på rätt sätt och blir slumpmässigt. Om urvalet görs rätt så kan forskaren genom det representativa stickprovet, med viss felmarginal, generalisera och få ett stort antal människors, dvs. hela populationens, åsikt om ämnet. Detta är en stor fördel med denna ansats. Men generalisering går som sagt endast att använda om stickprovet är slumpmässigt. En nackdel med denna urvalsmetod är som jag beskrivit ovan ett stort bortfall av informanter. Enkätundersökningar ger inte heller samma djup på svaren, som vid intervjuer, ofta är det inte det syftet är, men ibland kanske det är svårt att tyda vissa svar, det kan vara svårt att inte få en förklaring till svaret.

3.3.3 etiska överväganden

Vid studium av andra människor är det viktigt att ta hänsyn till vissa etiska aspekter då forskning inte är värdeneutral (Holme och Solvang, 1997). För att mina informanter inte ska känna att de har lämnat ut sig har jag ansträngt mig för att bevara informanternas anonymitet. Detta t.ex. genom att enkäten återlämnades

(20)

i ett medskickat kuvert för att garantera total anonymitet även inför förskolepersonalen. Det är av stor vikt att sätta etiska frågor i fokus under en studie och till följd därav var deltagande i enkätundersökningen frivilligt (Trost, 1997). Jag skickade även med ett informationsblad där jag förklarade den deltagandes anonymitet samt frivillighet. Min e-postadress samt telefonnummer fanns också med i fall den deltagande hade undringar eller frågor. Jag kan inte avgöra vad som är känsligt för vem, men då min uppsats handlar om föräldraförsäkringens utformning och funktion, samt att deltagande var helt frivilligt tror jag att risken är liten för att känsliga frågor uppkom, eller att någon deltagande medverkade mot sin vilja. Vidare används det insamlade materialet endast till i informationsbladet angivet ändamål.

Vetenskapsrådets fyra huvudkrav vid humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är konfidentialitetskravet, samtyckeskravet, informationskravet och nyttjandekravet. (Vetenskapsrådet) Ovanstående bekräftar att dess krav uppfylls. Jag som individ och intresserad i ämnet har självklart åsikter och tankar och eventuellt också förutfattade meningar i ämnet. Till exempel tycker jag att det är mycket viktigt att målet med föräldraförsäkringen uppnås för att få ett så jämställt samhälle som möjligt. Detta är jag medveten om och i min enkätundersökning och tolkningen av enkäterna har jag därför försökt hålla mig neutral för att ge föräldrarna en rättvis spegling av deras svar och åsikter.

Vidare kan den litteratur samt de teorier jag valt självklart också påverka min analys av föräldrarnas svar. Jag valde teori jag ansåg relevant och intressant men läsaren kan självklart tolka svaren annorlunda och hitta andra förklaringar. Detta är jag medveten om.

4. TEORETISKA ANSATSER

Som beskrivet i kapitel två finns det flera förklaringar till det skeva fördelningsmönstret i uttaget av föräldraledigheten. Dessa orsaker kan förklaras utifrån olika teoretiska perspektiv och jag kommer i detta kapitel att presentera de teoretiska ansatser jag vill utgå ifrån i analys och tolkning av empirin. Jag utgår främst från ett jämställdhetsperspektiv och använder mig då av Robert W Connells teori om genus. Den kommer dock att kompletteras med ett par andra teorier jag finner intressanta i sammanhanget.

4.1 Genus och jämställdhet

Utifrån ett jämställdhetsperspektiv kan man förklara de antaganden om hinder som innebär traditionella könsroller och att mamman inte vill släppa taget. Även arbetsplatsens attityder kommer in här eftersom det handlar om vad som anses manligt respektive kvinnligt, och då även i arbetslivet med föräldraledighet. Genus kommer från engelskans gender och kan översättas ”socialt kön” Vad som är kvinnligt respektive manligt bestäms av sociala och kulturella faktorer och inte av biologin. Begreppet genus ger förståelse om att vi pratar om det konstruerade

(21)

eller artificiella könet och inte det biologiska. (Larsson, från sammanfattning föreläsning 070221)

Fokus bör ligga på de sociala relationerna och vi måste sluta fokusera på skillnaderna, som avspeglar de kroppsliga skillnaderna. Vidare hävdar Connell att samhället på olika sätt riktar sig till våra kroppar, dvs. våra biologiska kön, och därmed påverkar vårt privatliv och mänsklighetens framtid. Han förklarar därför genus som ”ett sätt att organisera social praktik”(2003:95), och menar att vardagslivet organiseras bland annat genom genusprocesser. Genusrelationer måste ses som en del som samspelar med andra faktorer som t ex klass och ras i den sociala strukturen som helhet. Vardagslivet samspelar med en ”reproduktiv arena” som innefattar reproduktionsfenomen som till exempel samlag och barnafödande. Connell menar vidare att det inte är biologin som bestämmer det sociala, utan den finns bara med som en del i en historisk process. Det är därför begreppet genus existerar. Genusvillkor strukturerar val vi gör genom livet, som individ eller som grupp. Hur vi strukturerar eller definierar genus har inte nödvändigtvis något biologiskt samband med reproduktionen. (Connell, 2003) Connell hävdar också att genusrelationer inte är hela sociala sanningen, utan måste ses som en del som samspelar med bland annat klass, ras, globala orättvisor med mera i den sociala strukturen som helhet. Han hävdar också att det finns flera olika maskuliniteter. Även bland män finns underordnade och överordnade och relationer dem emellan. T.ex. är homosexuella män underordnade heterosexuella. Delaktig maskulinitet syftar till de män som är delaktiga i det patriarkala samhällets fördelar. Den hegemoniska maskuliniteten är den maskulinitet som för tillfället står överst i hierarkin, d.v.s. den som har störst legitimitet. Denna maskulinitet är inte hotad av feminister eller oliktänkande män. Den hegemoniska maskuliniteten skulle inte finnas utan underordnade maskuliniteter. Relationer är därför viktiga. Kvinnor uppmuntrar män att göra olika saker, eller stödjer dem i t.ex. deras arbete. Därför spelar kvinnor en viktig roll i olika maskuliniteter och bidrar därför också till hur samhälle ser ut. Connell menar också att när villkoren för patriarkatets försvar förändras så innebär det att en ny typ av maskulinitet träder fram och blir den hegemoniska maskuliniteten. (Connell, 2003)

Alltså menar Connell att genusprocesser och sociala relationer styr de val vi gör och därmed även hur vi fördelar föräldraledigheten. Vi växer upp i ett samhälle som formar oss och bestämmer åt oss vad som är kvinnligt och manligt. Vi är under en lång tid formade till att anse att det är kvinnligt att ta hand om barn och hem och manligt att vara huvudförsörjare. Detta synsätt håller jag med om. Vi är fostrade till att tycka att kvinnor tar bättre hand om barnen och att det är deras uppgift. Detta börjar dock så sakteliga luckras upp men det sitter väldigt djupt rotat i hela samhällsstrukturen.

4.2 Gary Beckers teori

Den absolut vanligaste förklaringen till varför mammorna tar ut i stort sett all föräldraledighet är ekonomin, eftersom kvinnor överlag tjänar sämre än män. För att på ett bättre sätt förstå hur föräldrar tänker kring detta har jag valt att använda Beckers teori om komparativa fördelar därför att den förklarar den ekonomiska anledningen till skevheten i föräldraledighetens uppdelning på ett, i mitt tycke, bra sätt.

(22)

Ekonomen Gary Becker, född 1930, har skapat en modell för att förklara familjers beslut. Modellen kan t.ex. användas till att förklara hur föräldrapenningen används och fördelas föräldrar emellan. Becker menar att individer köper varor och tjänster på marknaden för att maximera sin nytta. Vidare måste dessa inköpta varor förenas med hushållsarbete för att ge nytta. Varje varas nytta får man fram genom att addera kostnaden samt tiden som används för att få ut dess nytta. I en familj, som Becker ser som en enhet, fördelas göromål och liknande (föräldraledighet) efter vad som ger enheten mest nytta, eller komparativa fördelar. Det handlar om att göra det som är mest tids och kostnadseffektivt för familjen. Sysslorna delas upp efter vad som ger mest nytta för familjen. Inkomsten kan vara ett mått på hur mycket nytta arbetet ger familjen och en individ med hög inkomst lägger mer tid på avlönat arbete och mindre tid på hemarbete. Omvänt gäller att den individ, eller förälder i detta fall, som tjänar minst lägger mertid på hemarbete och därmed förmodligen också föräldraledighet. Om situationen är sådan att båda föräldrar tjänar lika mycket, anser Becker att det ändå är effektivast i fall båda två specialiserar sig inom ett område. Det är t ex bättre att ena föräldern specialiserar sig på hushållsarbete (och föräldraledighet) och den andra på det betalda arbetet. Detta motiverar Becker med att man då specialiserar sig på sitt område och blir bättre på det och därmed på sikt får ut mer nytta av det. (Becker, 1991)

I Beckers teori finns inget direkt antagande huruvida det är mannen eller kvinnan som har mest komparativa fördelar gällande betalt arbete respektive hushållsarbete, utan de komparativa fördelarna kommer av specialisering och därmed också investering i humankapital i både det betalda och obetalda arbetet. Becker menar att dessa investeringar i humankapital startar i tidig ålder och att det därför är uppfostran som skapar könsrollerna. Han diskuterar dock kring att kvinnan har de biologiska förutsättningarna kring att föda upp barnet (genom amning) och traditionellt också har investerat mer i hushållet. Eftersom kvinnor traditionellt har investerat mindre än män i det betalda arbetets humankapital ligger kvinnors löner också lägre än mäns. Kvinnor är också överlag mer produktiva i hushållet eftersom de investerat mer humankapital här. Han förklarar att män och kvinnor i det traditionella äktenskapet därför kompletterar varandra. (Becker, 1991)

4.3 Statistisk diskriminering

Denna teori som utvecklades av Lester C Thurow, kan användas till att förklara hindret om arbetsmarkandens negativa attityder till pappaledighet. Teorin innebär att en arbetssökande person bedöms som tillhörande en viss grupp, och inte som en enskild individ. En person tilldelas automatiskt egenskaper som är förknippade med gruppen (kön ålder etnicitet), vare sig man som individ besitter dessa egenskaper eller inte. Detta innebär att man som kvinna respektive man kan bedömas utifrån sitt kön, och de förställningar och normer som finns. Detta görs för att det är för dyrt och tidskrävande för arbetsgivaren att gå in på djupet i varje enskild individs kompetens. Ett längre avbrott i anställningen är både dyrt och innebär extra arbete för arbetsgivaren. Eftersom kvinnor tar ut majoriteten av föräldraledigheten finns därför risken att kvinnor blir diskriminerade vid anställningsförfaranden eftersom arbetsgivaren statistiken över föräldraledigheten

(23)

ger incitament för att kvinnor är mammalediga en längre period och därmed mindre lönsamma för arbetsgivaren. Statistisk diskriminering bygger på informationsbrist men så länge män statistiskt sett är mer lönsamma kommer män också att anställas i större utsträckning. (Björklund m.fl. 2006) Teorin hänger nära samman med Connells teori om genusrelationer och hur sociala och kulturella relationer styr oss och våra val. De normer som arbetsgivaren i statistisk diskriminering utgår från är socialt och kulturellt inpräntade i våra synsätt och värderingar.

5. REDOVISNING AV UNDERSÖKNINGEN

Jag kommer i detta kapitel redogöra för de resultat som framkom ur min empiriska undersökning. Jag har för tydlighetens skull valt att dela upp kapitlet efter mina frågeställningar. Mina informanter är som jag beskrev i metoden föräldrar i Malmö med barn i förskoleåldern. De fick genom enkäter (se bilaga) svara på frågor gällande föräldraförsäkringen, dels hur de använde den själv och dels vad de tycker om den i största allmänhet. Fokus låg på den skeva fördelningen av ledigheten samt försäkringens mål som innebär ett mer jämställt uttag. Sammanlagt svarade 49 personer på enkäten. Den största andelen som svarade var kvinnor, vilket innebär att jag inte kan eller vill dra slutsatser utifrån kön utan undersökningen informanterna svarar utifrån egenskap av förälder och inget annat. För mer ingående information kring hur datainsamlingen gick till, se metodkapitlet.

5.1 Fördelningsmönster

Hur fördelas föräldraledigheten mellan mamman och pappan? Varför har man valt denna fördelning och vad har man för åsikter kring detta?

Precis som statistiken visar så är det mammorna också i min undersökning som tar ut den absoluta majoriteten av ledigheten. Genomsnittspappan i familjerna i min undersökning tog ut 2-5 månaders ledighet. Förvånansvärt många fäder i undersökningen, 12 stycken, tog endast ut en månads eller ingen ledighet, vilket innebär att ”pappamånaderna” brinner inne. Tilläggas skall dock att föräldraledigheten för några av dessa inträffade innan den andra pappamånaden infördes 2002.

Den största förklaringen till fördelningsmönstret är inte oväntat ekonomin. 23 personer angav ekonomin som en faktor vid fördelningen av ledigheten. Förklaringen att mamman ville vara hemma mest är också relativt vanlig, 17 personer angav detta. Amningens längd likaså, 15 st. tog hänsyn till detta skäl. I lika många fall nämns pappans arbete som skäl. Oftast anger informanterna fler än ett skäl, den vanligaste kombinationen är ekonomiska skäl och mammans vilja. Vid utveckling av svaret tillägger många att så som de valde att fördela ledigheten passade dem och deras situation med arbete och dylikt just då.

Jag ser inga samband att utbildningsnivå eller lön, d.v.s. klass, påverkar fördelningen, och därför lämnas detta därhän. Undantaget är dock följande

(24)

familjer: I två fall delades ledigheten helt lika och förklaringen som gavs i dessa fall var att föräldrarna ville dela lika. I fyra fall tog fäderna ut någon månads mer ledighet än mamman och då angavs mamman arbete som främsta skälet, i ett par av dessa fall var det förklarat att mamman var egenföretagare. Gemensamt för dessa sex par är att mamman och pappan har en någorlunda lika inkomst, alternativt tjänar mamman mer.

Den absoluta majoriteten av informanterna är nöjda med hur de fördelat ledigheten. Endast sex personer är missnöjda och önskar att de hade fördelat ledigheten mer jämlikt. Någon pappa som svarat önskar att han hade varit hemma mer när chansen fanns och en mamma medger att hon saknade sitt arbete. En informant nämner att han är nöjd utifrån deras förutsättningar med ekonomin och dylikt men att utifrån barnens bästa önskar han att de hade delat mer lika.

5.2 Utformningen

Vad tycker föräldrarna om föräldraförsäkringens utformning?

Överlag är föräldrarna nöjda med föräldraförsäkringen. De anser att den är generös och att det är bra med valfrihet. Sex stycken anger att de inte är nöjda och elva stycken säger att de varken är nöjda eller missnöjda. Skälen som anges är framför allt att inkomsttaket är för lågt och att garantidagarna borde tas bort. Ett par informanter vill ta bort de två ”pappamånaderna”, eftersom de vill kunna förvalta ledigheten helt själva. En del tillägger att den är bra vid jämförelse med många andra länder, medan ett par stycken tycker att den är krånglig att förstå.

Föräldraförsäkringens utformning 0 5 10 15 20 25 30 35 1 2 3

1=nöjd 2=icke nöjd 3=varken eller

an

tal

5.3 Orsak och åtgärd

Vad tror informanterna orsakar det skeva fördelningsmönstret och vilka åtgärder för att nå ett mer jämställt uttag i föräldraledigheten föreslår de? Hur ser de på en ökad individualisering av föräldraledigheten?

Även här anger många en kombination av orsaker. Ekonomin är det föräldrarna tror påverkar fördelningen i absolut störst utsträckning, vilket 41 stycken av informanterna angav som skäl. Detta bekräftas vidare av att det var det vanligaste skälet som påverkade deras egen fördelning av dagarna. Att mamman vill vara

(25)

hemma och amningens längd är de orsaker som kommer efter ekonomin. 19 personer tror att dessa faktorer påverkar fördelningen av dagarna. Åtta av informanterna tror att pappans arbete spelar någon roll. En informant som angivit detta skäl motiverar med att han tror att män ofta tycker att de har det viktigaste arbetet och inte kan ta ledigt.

Några stycken medger att de hade fördelat ledigheten mer jämställt i fall dagarna varit individuella men att de inte önskar detta. Hos informanterna finns ett mycket starkt motstånd till individualisering, flertalet betonar flera gånger att föräldrar måste få bestämma själva. En relativt vanlig åsikt till ökad individualisering är att informanterna tror att det kommer att leda till att barnen kommer att få börja på förskola tidigare eftersom många av pappornas dagar kommer att brinna inne. På frågan vems ansvar det är att se till så vi närmar oss målet med ett jämställt uttag är det vanligaste förslaget föräldrarna, vilket kan ifrågasättas när man tittar på hur informanterna själva fördelar ledigheten. En kombination av föräldrarna och arbetsgivarna, samt ibland även staten är också ett vanligt svar. Informanterna menar då bland annat att arbetsgivarna ansvarar för lika löner och att staten t ex borde höja taket.

vems ansvar? 0 5 10 15 20 25 1 2 3 4 5 6

1=komb 2=föräldrarnas 3=statens 4=a-givarens 5=nöjd 6=ej svar

an

tal

Eftersom informanterna överlag är nöjda med försäkringens utformning, sitt användande av den och är samtidigt negativa till målet, ges inte många förslag på hur vi kan nå ett mer jämställt uttag av ledigheten. Förslagen som gavs är en höjning eller borttagning av inkomsttaket, att SGI höjs och att lägstanivå-dagarna tas bort. Endast ett par stycken anger att de eventuellt hade fördelat dagarna på ett annat sätt i fall försäkringens utformning sett annorlunda ut.

5.4 Konsekvenser

Vilka konsekvenser ger dagens skeva fördelning kvinnor, män och barn och vad skulle en mer jämställd uppdelning kunna föra med sig?

På frågan om föräldraförsäkringens utformning kan bidra till diskriminering är mina informanters svar väldigt spridda. De allra flesta föräldrarna (18 st.) ser inte att föräldraförsäkringens utformning skulle bidra till diskriminering. Tätt efter (17 st.) kommer de som anser att utformningen leder till att både män och kvinnor kan

References

Related documents

De ovan nämnda anser sig båda se att eleverna lär sig mer av att läsa böcker, och att elevernas språk- och skrivförmåga försämrats de senaste åren (till stor del på grund

Det är en stor skillnad mellan regeringens arbete och verklig- heten för kvinnor, säger Lesley Ann Foster, chef för Masimanyane Wo- mens Support Centre , ett kriscentrum

”Ja men det beror på innehållet därför att, dels vad jag själv tycker men också vad skolan tycker för det kan vara liksom som att värdegrunden att det inte ska vara

bokstäver, siffror, krumelurer. De börjar även låtsasskriva, de skriver då krumelurer som de anser är bokstäver. Genom att dra nytta av den erfarenhet som de skapat då de

Denna beskrivning bidrar även denna till en beskrivning av ensamkommande barn i offertermer, men liksom vid synliggörandet av psykisk ohälsa har det främst

Dels ökade antalet häckande par, dels ökade antalet tranor som vistades i jordbruksområden under fram- för allt våren och hösten.. När det gäller ökningen i antalet häckande

Talriket från 1994 utgår från berättelser från Sveriges forntid och nordiska gudasagor, dessa berättelser används för begreppsinlärning och problemlösning (Andersson, 2001).

Idag är det många fastighetsmäklare som går ut med ett accepterat pris från början och öppet redovisar alla bud i budgivningen, men en opublicerad opinionsundersökning visar att 3