Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Strategier för att nå den svenska
arbetsmarknaden
En kvalitativ studie av nyanlända elever på språkintroduktion och
deras syn på arbete och studier
Strategies for reaching the Swedish labor market
A qualitative study of newly arrived students in a language introduction program and their view on work and studies
Anel Hodzic
Maria Sahlström
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2016-06-02
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Frida Wikstrand Fakulteten för
3
Sammanfattning
Syftet med studien är att skapa en större förståelse för hur de nyanlända eleverna hanterar övergången när det gäller studier och arbete från hur det var i hemlandet till hur det är i Sverige. Målet med studien är att beskriva och analysera vad som påverkat nyanlända elever på språkintroduktion när det gäller nuvarande och framtida syn på arbete och studier. Hur har deras handlingshorisont förändrats av migrationsprocessen? Vad anser eleverna viktigt i övergången till den svenska arbetsmarknaden och hur ska de ta sig dit?
För att ta reda på detta intervjuade vi sex elever på språkintroduktionsprogrammet som var mellan 18 till 19 år. Analysen baserades på Pierre Bourdieus begrepp habitus, fält , kapital och strategier. Vidare användes även Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes begrepp handlingshorisont från Careership för att analysera elevernas syn på framtiden.
Resultatet visade att elevernas handlingshorisont har påverkats av migrationsprocessen på olika sätt. Eleverna anser att utbildning är det viktigaste kapitalet för att hantera övergången till den svenska arbetsmarknaden. Vidare menar eleverna att svenska språket är centralt för att lyckas genomföra utbildningen samt etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Under vägen till ett arbete använder eleverna olika strategier i form av cv, sociala kontakter, utbildning, språket och det egna ansvaret och sin egen vilja att lyckas.
4
Förord
Vi vill tacka samtliga elever som deltog i vår studie, och personal som gjorde det möjligt för oss att genomföra detta examensarbete. Ett särskilt tack till vår handledare Frida Wikstrand som stöttat och hjälpt oss med sina utmärkta kunskaper om akademiskt skrivande.
Anel Hodzic & Maria Sahlström, Malmö, juni 2016
Arbetsfördelning
De sex intervjuerna har fördelats jämnt mellan oss två författare, så även transkriberingen. Det skriftliga i denna uppsats är ett arbete vi båda tillsammans har skapat och redigerat emellanåt. En mer detaljerad arbetsfördelning ser ut som följer:
Maria Sahlström har skrivit:
Inledningen, tidigare forskningen: fyra studier, teori: fält, strategier, habitus och handlingshorisont, metod: semi-strukturerade intervjuerna och har även haft kontakt med skolan.
Anel Hodzic har skrivit:
Tidigare forskning: fem studier, teori: de olika kapitalen, metod: metodval, urval, tillvägagångssätt, fokusgruppsworkshop analysmetod och de forskningetiska reglerna.
Gemensamma texter:
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7 1.1 Syfte ... 8 1.2 Disposition ... 8 1.3 Bakgrund ... 9 1.3.1 Begreppsförklaring ... 9 1.3.2 Styrdokument ... 10 2. Tidigare forskning ... 11 2.1 Språkets betydelse ... 11 2.2 Familjens betydelse ... 122.3 Vägen till arbete... 13
2.4 Skolans och skolpersonalens betydelse ... 15
2.5 Sammanfattning av tidigare forskning ... 16
3. Teori ... 17
3.1 Fält och strategier ... 17
3.2 Individens kapital ... 18
3.3 Individens karriärval och habitus ... 20
3.4 Sammanfattning ... 21
4. Metod ... 22
4.1 Metodval ... 22
4.2 Urval ... 22
4.3 Tillvägagångssätt ... 23
4.4 Kontakt med skolan ... 24
4.5 Fokusgruppsworkshop ... 24
4.6 Enskilda semi-strukturerade intervjuer ... 26
4.7 Analysmetod ... 27
4.8 Forskningsetiska principer ... 27
5. Resultat och analys ... 29
5.1 Fokusgruppsworkshop ... 29
5.2 Presentation ... 30
5.3 Handlingshorisont ... 32
5.4 Utbildning som fält ... 33
5.4.1 Utbildningsfält där de bodde innan de kom till Sverige ... 33
5.4.2 Utbildningsfält i Sverige ... 34
5.5 Den svenska arbetsmarknaden... 36
6
5.6 Strategier för arbete ... 38
5.6.1 Utbildning som viktigt ... 38
5.6.2 Om olika sätt att söka arbete ... 39
5.6.3 Vikten av att kunna svenska ... 40
5.6.4 Vikten av ett eget ansvar ... 41
5.7 Sammanfattning ... 42
6. Diskussion ... 44
6.1 Ökad kunskap om arbetsmarknaden ... 44
6.2 Dilemmat angående elevernas eget ansvar ... 45
6.3 Teori och metoddiskussion ... 45
6.4 Studie-och yrkesvägledarens roll samt vidare forskning ... 47
Referenslista ... 49
Bilagor ... 53
Mail till språkintroduktionsprogrammet ... 53
7
1. Inledning
Nyanlända i Sverige och deras situation är en aktuell samhällsfråga. De senaste åren har migrationen till Sverige ökat kraftigt och en stor del av de inflyttade är asylsökande. Enbart år 2013 var det cirka 55.000, år 2014 cirka 80.000, år 2015 cirka 160.000 asylsökande. (Migrationsverket 2016). Många av de som kommer är barn och ungdomar, 2015 blev 22.387 barn och ungdomar 0- 19 år mottagna i en kommun efter att ha beviljats uppehållstillstånd (Migrationsverket 2015).
I lagstiftning och styrdokument betonas allas lika rätt till en likvärdig utbildning. Den svenska skolan har ett ansvar för att ge alla elever, oavsett var de bor och hur deras levnadsförhållanden ser ut, tillgång till skolundervisning på lika villkor (Skollagen, 1 kap 2§). I april 2016 kom direktiv som slår fast att nyanlända elever behöver mer hjälp att hitta vägar in i gymnasiet och till vidare studier. De nyanlända ungdomar som inte har en avslutad grund- och eller gymnasieutbildning börjar på språkintroduktion. Det är ett av fem introduktionsprogram som ska erbjudas om en elev inte är behörig till ett nationellt gymnasieprogram. Språkintroduktionsprogrammet är det introduktionsprogram som ökar med flest antal elever. Höstterminen 2014 var 13.666 elever registrerade i jämförelse med höstterminen 2015 med 18.694 registrerade elever på språkintroduktionsprogrammet (Skolverket 2016 s.22). Utbildningen har dock visat sig ha bristande resultat när det gäller antal elever som fullföljt utbildningen, endast 30 % av eleverna på språkintroduktionsprogrammet har gått vidare till ett nationellt gymnasieprogram. Nästan hälften hade slutat på gymnasiet helt och hållet (Leijnse 2016). De verksamheter som erbjuder språkintroduktion står inför en utmaning. De ska hantera en ökad mängd elever samtidigt som de ska tillmötesgå varje elevs behov, utifrån dennes förutsättningar.
All personal i skolan har ansvar för att ge information och vägledning och stödja elevers val gällande framtida studier och yrken. Detta avser att motverka diskriminering på grund av elevernas bristande kunskaper om utbildning i Sverige, de behöver information som är anpassad till individuella förutsättningar och förkunskaper (Lgr 11). Här har studie-och yrkesvägledare en viktig roll med sina specialkunskaper och metoder. Studie- och yrkesvägledande samtal är särskilt viktigt för nyanlända elever och
8
dessa samtal har uppmärksammats i Sverige de senaste åren. Ofta har eleverna inte någon annan att tala med om sina utbildnings och yrkesplaner (Skolverket 2011 s.14, Sundelin 2015 s.222-224).
Den bild som målas upp i medierna utgår ofta från vad andra än eleverna själva säger om elevernas situation (Aftonbladet 2016, Hedman 2015). Det handlar också om förväntade problem, Skolverket förklarar i ett pressmeddelande delvis de sjunkande resultaten i de senaste Pisaundersökningar med att antal flyktingbarn ökat i skolorna (Skolverket 2016). Vad säger eleverna själva om hur de upplever den process de går igenom när de flyttar från ett land där de känner till hur utbildning och arbetsliv fungerar till ett land där allt är nytt? Och hur ser deras resurser ut i denna process? Mot bakgrund av att det finns många nyanlända barn- och ungdomar i det svenska utbildningsystemet, elever som vi som studie- och yrkesvägledare kommer att möta i vår yrkesverksamhet finner vi det angeläget att forska vidare inom detta område.
1.1 Syfte
Målet med studien är att beskriva och analysera vad som påverkat nyanlända elever på språkintroduktion när det gäller nuvarande och framtida syn på arbete och studier. Syftet med studien är att skapa en större förståelse för hur de nyanlända eleverna hanterar övergången när det gäller studier och arbete från hur det var i hemlandet till hur det är i Sverige.
Hur har elevernas handlingshorisont påverkats av migrationsprocessen?
Vilka kapital beskriver elever som viktiga i övergången till den svenska arbetsmarknaden?
Vilka strategier uttrycker eleverna för att hantera övergången när det gäller arbete och studier?
1.2 Disposition
Denna uppsats består av sex kapitel. I kapitel två redogörs för tidigare forskning som behandlar uppsatsens syfte och frågeställningar. Detta kapitel delas in i fyra teman som är språkets betydelse, familjens betydelse, vägen till arbete och skolans och skolpersonalens betydelse. I kapitel tre redogörs uppsatsens teorier i form av Bourdieus
9
(1991, 1994, 1995, 2007) och Hodkinsons och Sparkes (1997) begrepp. I kapitel fyra introduceras den kvalitativa metoden där våra deltagare är nyanlända elever på språkintroduktion. Kapitel fem består av resultat och analys som presenteras i form av teman, huvudteman handlingshorisont, utbildning som fält, den svenska arbetsmarknaden och strategier för att få arbete. Resultatet analyseras utifrån de teoretiska begreppen. Slutligen i kapitel sex diskuteras studiens resultat och analys i förhållande till inledning, tidigare forskning och teori. Avslutningsvis presenteras förslag till framtida forskning inom undersökningsområdet.
1.3 Bakgrund
Här kommer vi förklara begreppen migration, nyanlända och nyanlända elever. Dessutom kommer styrdokument att presenteras här nedan.
1.3.1 Begreppsförklaring
Migration är ett begrepp som kommer att användas i studien eftersom studien riktar sig mot elever som kommer från ett annat land än Sverige, mer specifikt nyanlända. Begreppet migration är ett samlingsnamn för emigration (utvandring) och immigration (invandring). I denna studie används begreppet migration för att eleverna befinner sig i en migrationsprocess, som emigranter från respektive ursprungsland och immigranter i Sverige. När människor flyttar från sitt ursprungsland så gör de det på grund av olika skäl såsom att de tvingas fly från krig och oroligheter, eller immigrerar i ett land på grund av arbete eller ska studera. Därför får migration ofta en stor betydelse för utvecklingen i såväl ursprungsländer som mottagarländer (Migrationsverket 2014).
Med nyanländ ska avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. (Betänkande 2014/15:UbU6, s. 1)
Eleverna i vår studie har varit i Sverige 1-4 år och är mellan 18-20 år gamla och således betraktas som nyanlända.
10
1.3.2 Styrdokument
I Sverige menar man med en nyanländ, en person som har fått uppehållstillstånd i en kommun för bosättning. Skäl till beviljat uppehållstillstånd kan vara flyktingskäl, eller att personen är kvotflykting. Personen faller under lagen om etableringsinsatser som är på två till tre år (Migrationsverket 2014).
Den svenska gymnasieskolan ska erbjuda de personer som inte har uppnått behörighet till de nationella programmen i enlighet med behörighetskraven i GY11, andra program som ska förbereda för ett nationellt gymnasieprogram eller förbereda inför arbetslivet. Det finns fem olika program varav ett av dessa är språkintroduktionsprogrammet, som vänder sig till elever som nyligen anlänt till Sverige. Det finns ingen klar definition från Skolverket om vad som syftas på nyligen anlända utan det är huvudmannens roll att bedöma det. De här programmen präglas av att de ska lära elever det svenska språket och förbereda elever för gymnasiestudier eller annan typ av studier (Skolverket 2013).
Målet med språkintroduktion är att eleverna ska gå vidare till gymnasieprogram, eftergymnasiala studier och/eller förbereda eleverna för att de lättare ska etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns ingen tidsgräns för hur länge elever kan gå på språkintroduktion utan en individuell bedömning görs av varje elev(Skolverket, 2013).
11
2. Tidigare forskning
I den tidigare forskningen som vi har tittat på undersöks vilka faktorer som påverkar hur ungdomar som har migrerat hanterar övergången till ett liv i det nya landet. Detta med avseende på utbildning, syn på vägen till arbete och framtids- och karriärmål. Följande teman i tidigare forskning har tematiserats både utifrån det empiriska materialet i studien och utifrån det teoretiska ramverket. Detta då vi i studien har arbetat utifrån ett abduktivt arbetssätt. De olika teman redovisas i följande ordning; språkets betydelse- vikten av att lära sig det nya språket, familjens betydelse, vägen till arbete och skolans och skolpersonalens betydelse. I tidigare forskning används ofta begrepp som utländsk bakgrund, invandrare, nyanlända för att förklara en individs ursprung och etnicitet. Då fokus i denna studie är övergången till ett nytt land är föregående begrepp relevanta för vår studie.
2.1 Språkets betydelse
I språkets betydelse visas på hur barn och ungdomar socialiseras in i den nya sociala kontexten i det nya landet via språket samt vad det kan medföra för konsekvenser. Moskal (2014 s. 279,283, 288) studerar närmare hur ungdomar mellan 12-17 år från Polen hanterar övergången gällande skola, familjesituation och språk i den nya sociala kontexten i Skottland. Vidare ser hon närmare på hur socialt och kulturellt kapital transformeras hos ungdomarna i övergången mellan dessa länder. I studien används en kvalitativ ansats där det görs djupintervjuer med 17 ungdomar och deras föräldrar kring synen på bland annat utbildning och kunskap om arbetsmarknaden. Resultatet visar att många av ungdomarna socialiseras in i den nya kontexten genom skolan, där de lärde sig språket. Sime och Fox (2015 s.524-533)granskar i vilken utsträckning nyanlända barn marginaliseras på grund av de komplexa interaktioner som uppkommer i
övergången på grund av deras ålder, etnicitet, social klass, plats och hur deras tillgång till tjänster påverkas av deras status som nyanlända. Studien använder en kvalitativ metod, med 11 fokusgrupper med 57 barn som nyligen invandrat till Skottland. Barnen var mellan 7 och 16 år. Studien visar på att familjer med svaga ekonomiska och
12
kulturella kapital skapar sämre förutsättningar för sina barn att utveckla sina kapital. Detta ökar risken för marginalisering hos barnen. Den största bakomliggande faktorn till att barnen hade det svårt att skapa användbara kapital var framförallt svaga
språkkunskaper. Det nya (engelska) språket hindrade många barn att ta sig ut till olika områden, till fritidsaktiviteter och att påbörja kurser för att skapa sig bland annat socialt och kulturellt kapital.
2.2 Familjens betydelse
I familjens betydelse beskrivs på vilka sätt familjen har betydelse för barn och ungdomars möjligheter att integreras. Devine (2009 s. 521-535) gör i sin studie intervjuer, både i fokusgrupper och individuellt med barn mellan 9-12 år. Av dessa elever var det endast fem stycken som var födda på Irland. Resterande av eleverna var födda utanför Irland och i snitt har de bott där i tre år. I den här studien undersöker man hur nyanlända familjers vardagliga liv ser ut i den nya kontexten och vilka resurser de använder sig av för att integrera in sig i den nya kontexten. Bourdiues begrepp, kapital, fält och habitus användes som teoretiskt utgångspunkt för att förstå detta närmare. Resultatet visar att det kulturella och sociala kapitalet är betydelsefullt för att eleverna ska lättare kunna anpassa sig till den nya kontexten. Familjekontexten och vad elevens föräldrar har för utbildning eller hur väl de kan engelska påverkar elevens möjlighet att prestera i skolan. Även Sime och Fox (2015 s.531-532) kommer till slutsatsen att familjen behöver ges förutsättningar för att integreras in i den nya kontexten vilket illustreras i följande citat:
Migrant families need opportunities to develop bonding and bridging social capital through a range of sites, and in this context, services need to be more accessible and informed by families specific needs.
Bunar (2015 s. 252-253) undersöker hur nyanlända elevers föräldrar i Sverige upplever mottagandet i den kommun de kommer att bo i, exempelvis från skola och myndigheter. I studien har 26 intervjuer med föräldrar genomförts i tre svenska kommuner. Resultatet visade att trots kort tid i Sverige visar nyanlända elevers föräldrar en medvetenhet om de etniska hierarkierna mellan svenskar och invandrare. Det finns en koppling mellan hur många svenskar som gick på skolan och utbildningens kvalité. Vidare visar det sig att föräldrarna har höga ambitionsnivåer angående barnens vidare utbildning och
13
framtid men deras möjlighet att finnas där och hjälpa till var begränsade vilket de också är medvetna om.
2.3 Vägen till arbete
I vägen till arbete beskrivs invandrares väg in i arbetslivet, via nya kunskaper om hur det fungerar att söka arbete i det nya landet och vilka nätverk och kontakter de kan använda. Bauder (2005 s.81-95) studerar två invandrargrupper i Kanada, den ena från forna Jugoslavien och den andra från södra Asien. I denna studie används kvantitativ och kvalitativ metod. I den kvalitativa metoden intervjuar forskaren 20 lokala experter inom invandring. Några av dessa är förvaltare av icke-statliga organisationer som arbetar som arbetsförmedlare. Även arbetsgivare som rekryterar invandrare intervjuas. Det visar sig att båda dessa invandrargrupper möter för dem obekanta regler för att etablera sig på den kanadensiska arbetsmarknaden. Bland annat är de förvånade över att de behöver delta i olika aktiviteter på Arbetsförmedlingen där de lär sig landets grundläggande kommunikationsnormer och konventioner. De har tidigare inte använt sig av cv i sitt hemland utan kommit till arbetsplatsen och visat sina kunskaper och erfarenheter på plats genom att arbeta. En av arbetsförmedlarna i intervjun berättade att invandrarna inte känner till de regler som finns på arbetsmarknaden och därför har större risk att bli avskedad. En av arbetsgivarna som var från södra Asien jobbade för ett taxibolag och berättade hur just invandrare från södra Asien kontaktar taxibolaget för en anställning. De använde då sitt etniska nätverk och på så sätt kringgår de den formella rekryteringsprocessen som innebär cv och anställningsintervju (Bauder 2005 s.81-95).
Tovatt (2013 s.59, 224-225) undersöker i sin avhandling det sociala kapitalets betydelse i arbetslivskarriärer, mer specifikt utifrån vuxna individers berättelser om arbetslivet. Hon intervjuar cirka 50 personer. Det sociala kapitalet används som en av utgångspunkterna för att förstå vilka resurser dessa individer tillskrivs i olika arbetslivssammanhang. En central del är hur informell rekrytering sker och erkänns inom olika arbetslivsområden. Begreppet sekundära karaktäristiska är de outtalade krav och förväntningar som till exempel en arbetsgivare kan ha på en arbetssökande utifrån ålder och socialt eller etniskt ursprung. I till exempel restaurangbranschen som fält värderas det högre att lämna in en intresseansökan över disk än att skicka in den via
e-14
post. Inom journalistområdet har man lättare att få ett arbete om man umgås med personer som redan arbetar som journalister. Denna informella rekrytering kan ses i relation till formell rekrytering där den sistnämnda handlar om tydliga formella kriterier hur man kan söka arbete inom en kontext. I Sverige finns det ofta tydliga formella kriterier på vad som efterfrågas när det gäller vad en arbetssökande ska skicka med i en jobbansökan, som till exempel cv och personligt brev. Oavsett arbetslivskontext är det viktigt att ha personer i sin omgivning som har kunskap om den aktuella arbetsmarknaden. Med kunskap i detta fall menas sådan man inte kan få genom utbildning eller läsa sig till via annonser vilket nämns som “tyst kunskap”.
Tovatt (2013 s224-225) använder begreppet horisontell reciprocitet för att belysa hur en individ utifrån kapital kan påverkas av sin omgivning. Hon beskriver det med följande citat:
Horisontell reciprocitet betyder att människor tenderar att hjälpa människor med snarlik mängd kapital snarare än dem med mindre kapital; äldre stöttar yngre, etablerade stöttar oetablerade men detta sker inte slumpmässigt i det sociala rummet utan följer socialt reproducerande mönster. (Tovatt 2013 s.224-225)
I citatet beskrivs att människor verkar vilja hjälpa personer med liknande mängd kapital, däremot verkar människor mindre benägna att hjälpa personer som har lägre mängd kapital än de själva.
Nunn m.fl (2014 s.1205-1217) undersöker hur ungdomar som immigrerar förstår och utformar sin arbetsbana. 51 ungdomar mellan 18 och 27 år i Australien intervjuades. Dessa ungdomar har varit bosatta i Australien mellan åtta till tio år. För att ta reda på vad som har påverkat deras arbetsbana har fem olika faktorer använts i undersökningen, ansvar, familj, utbildning, nätverk och ambitioner. Undersökningen visar att ungdomarna var optimistiska och hade stora förhoppningar om ett bättre liv. Det gemensamma var att ungdomarna strävar efter ett specifikt yrke eller att de mer ville ha “ett gott liv”. De ser även ett ansvar att hjälpa sin egen familj ekonomiskt både i Australien men också i sitt hemland. När det gäller deras ambitioner så uttrycker de att de vill uppnå en bättre livskvalitet genom att få en säker anställning. De uttryckte även att de har sina karriärmål och de flesta anser sig vara redo att ta en längre utbildningsväg för att nå sitt mål. Allt det för att få ett “bra” eller “bättre” liv. Familjen hade även sin roll i individernas karriärplaner, den hjälper till och stöttar för att individen ska lyckas. Utbildningen var en möjlighet att utvidga nätverket via lärare, skolaktiviteter och
icke-15
invandrarkollegor. Ungdomarna fick oftast en anställning genom (mindre nära) kontakter och internet sökningar. Ungdomarna anländer oftast till det nya landet med minimal utbildning och när de väl påbörjade gymnasiet var det för svårt. De lämnar ofta skolan i förtid och letar efter sysselsättning som inte kräver utbildning. Även det var svårt då arbetsgivare upplever deras språksvårigheter som ett problem.
Lundqvist (2010 s.15-311) undersöker hur ungdomars framtida karriärer ser ut. I studien utförs 27 intervjuer med ungdomar som går sista året på gymnasiet och majoriteten hade utländsk bakgrund. I studien framkom att ungdomarna upplever både exkludering och underordning när de kommer i kontakt med arbetsmarknaden, och att detta inte kan grundas på till exempel utbildningsnivå, språkkunskaper och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Dessa upplevelser inverkar på deras strategier för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och för att skapa sitt framtida karriärskap. En förklaring till ovanstående kan vara diskriminering enligt Lundqvist (2010 s.15-311).
2.4 Skolans och skolpersonalens betydelse
I skolans och skolpersonalens betydelse redogörs för på vilket sätt skolan och skolpersonalen medverkar till ungdomarnas integrering. I USA visar en studie av Walter och Lee (2011 s.282-283) att i en nyanländ familj med låginkomst har föräldrarna höga förväntningar på sina barn. Dessa barn saknar oftast det kulturella och sociala kapitalet som behövs för att kunna navigera i utbildningssystemet. De nyanlända eleverna som behöver mest stöd har det sannolikhet svårare att ta sig in på de ”bättre” skolorna, med ”bättre” menas här skolor med bättre anseende. Detta har påverkat ungdomarna till en sämre skolprestation.Studie- och yrkesvägledaren har här hjälpt till genom att försöka vidga perspektiven för ungdomarna till att hitta sin karriärväg, samtidigt som de får motstånd från familjerna. En av lärarna i studien berättar om sin syn på de nyanlända elevernas kultur och anser att det är komplicerat. Många av ungdomarna hjälper till med inkomsten i familjen för att de ska klara sig ekonomiskt. Här visas skillnaden mellan de amerikanska och de nyanlända ungdomarna där de senare har brist på det kulturella och sociala kapital som räknas i den nya kontexten. Även Nunn m.fl (2014 s.1205-1217) kommer fram till att ungdomarnas nätverk främst finns inom utbildningsområdet, med elever och personal.
16
2.5 Sammanfattning av tidigare forskning
I kapitlettidigare forskning visas på vilka faktorer som påverkar barn- och ungdomars integration i det nya landet. Det gäller allt ifrån skola, utbildning, sociala kontakter och familjen betydelse i integrationsprocessen till att söka arbete under nya förutsättningar i ett nytt land. De barn- och ungdomar som kommer till ett nytt land befinner sig delvis i nya kontexter i skola och arbetsliv och detta ingår i migrationsprocessen. I skolan socialiseras ungdomarna och de lär sig språket, ibland bättre än vad deras föräldrar gör vilket leder till att ungdomarna får en bättre förståelse för hur utbildningen ser ut i det nya landet än sina föräldrar. Föräldrarna blir medvetna om de hierarkier som finns i Sverige mellan svenskar och invandrare och för detta vidare till barnen. Vidare ses i studierna att föräldrarna har höga ambitioner för sina barn när det gäller utbildning och framtid. När det gäller arbete så har ungdomarna inte kunskapen om vägarna in på den nya arbetsmarknaden. Det finns regler och normer för att få ett arbete i det nya landet som de inte känner till, och oftast heller inte deras föräldrar. De nyanlända fick oftast arbete via sitt etniska nätverk. Att skriva cv och gå på anställningsintervju var oftast främmande.
Utifrån våra frågeställningar speglas delvis den forskning vi har redovisat tidigare. En skillnad är att vi även har valt att fokusera på att undersöka hur eleverna ser på områdena studier och vägen till arbete i de länder de kommer ifrån och hur det ser ut nu. Likheter som finns mellan vår studie och tidigare forskning är att Devine (2009) och Moskal (2014) också utgår från Bourdieus begrepp kapital, så som vi gör för att se närmare på vår frågeställning. Angående behov av ytterligare forskning, ser vi ett stort behov av information om de nyanländas elevers egna upplevelser och syn på övergången mellan studier och arbete från där de bodde tidigare till arbete och studier i Sverige. Med tanke på de många barn- och ungdomar som migrerat till Sverige de senaste åren.
17
3. Teori
I det här avsnittet kommer vi att presentera begrepp med ursprung från Bourdieu (1992 s.42-45) för att förstå närmare vad som sker i processen mellan individ och struktur. Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus kommer att användas för att förklara hur elever på språkintroduktion ser på skola och arbetsliv och dessutom för att förstå elevernas möjliga strategier som formas i fälten. Likväl förklaras Hodkinson och Sparkes (1997) teori Careership med utvalda begrepp för att förstå en individs karriärberättelse. Dessa olika teoretiska begrepp kommer att användas i studiens analys.
3.1 Fält och strategier
Hodkinson och Sparkes (1997 s.36) använder sig av Bourdieus (1992 s.41-42) begrepp fält, som kan jämföras med ett spel eller en spelarena som består av en samling av individer, aktörer, organisationer, eller institutioner som förenas genom ett gemensamt intresse. I det här fältet skapas särskilda normer och värderingar som ger grunden till de spelregler som gäller inom fältet. Broady (1998 s.1) exemplifierar konsten som ett fält. I det finns institutioner så som konstmuseum, konstvetenskapliga institutioner, konstskolor och kultursidor i olika dagstidningar. Det finns också aktörer som konstnärer, kritiker, konsthistoriker och gallerister. När dessa aktörer och institutioner möts inom fältet uppstår gemensamma friktion kring gemensamma intressen, som till exempel vem som har makten att uttala sig om vad som är betydelsefull konst.
Ett fält kan till exempel bestå av en högskola där personal och studenter kan ses som några av aktörerna på fältet. Exempelvis har läraren mer makt på fältet eftersom han eller hon är den som sätter betyget. Det finns även grupper som har mer makt än andra utöver den naturliga hierarkin inom skolan. För att försvara eller förbättra sin position på fältet och för att värna om värdet på sitt kapital använder sig individer av olika strategier (Bourdieu, 1992 s.50). Tovatt (2013 s.64) förklarar att dessa strategier både kan vara medvetna och omedvetna sådana och att en individs strategi har en nära koppling till en individs habitus. I vår studie undersöks elevers strategier i relation till utbildning och arbetsliv. I fälten är det konstanta kamper om vem som ska ha monopol
18
på vad som är karakteristiskt för fältet i fråga. Det betyder att det är en kamp om hur man kan förändra eller bevara fördelningen av de specifika kapitalen inom fältet. Det specifika kapitalet är de kapital som har ett värde i relation till fältet. De individer som har ett mindre kapital inom fälten vill hellre tänka i omvandlingsstrategier. Det vill säga förändra fälten men inom dess gränser för annars skulle de uteslutas (Bourdieu 1992 s.127-134).
3.2 Individens kapital
Enligt Bourdieu (2007 s.46-55) finns det fyra former av kapital. Det är socialt, kulturellt, ekonomiskt och symboliskt kapital. Varje kapital har ett värde som kan utnyttjas på olika sätt. I vår uppsats väljer vi att fokusera både på det sociala kapitalet och även det kulturella kapitalet utifrån informanternas karriärskap och hur de hanterar sin övergång till detta i Sverige.
Socialt kapital kan handla om relationer mellan de olika individerna i ett angivet fält.
Dessa relationer kan utbytas mot materiella eller symboliska byten. Enligt Bourdieu (2007 s. 51-53) är socialt kapital ett resultat av en medveten investeringsstrategi. Individen måste investera tid och resurser för att behålla värdet av sitt sociala kapital som kan innefatta både symboliska och materiella byten. Individens sociala kapital kan variera i värde beroende på vad för nätverk man är medlem i. Det nätverket individen har måste även underhållas för att behålla sitt värde. Värdet på individens sociala kapital bestäms av summan av nätverksmedlemmars ekonomiska, kulturella och sociala kapital. Tovatt (2013 s.217, 224) exemplifierar det sociala kapitalets betydelse för en individ som är arbetssökande, mer specifikt utifrån den informella rekryteringsprocessen. Den informella rekryteringsprocessen handlar om de spelregler som finns inom en viss arbetslivskontext. Därför är det viktigt att en individ känner till dessa spelregler när denne ska söka arbete (Jmf Bauder 2005 s.252-253). I vår studie kommer vi att undersöka hur elevernas sociala kapital ser ut i betydelsen sociala kontakter och hur de resonerar kring det.
Kulturellt kapital kan delas in i tre olika former. Den ena formen är ett så kallat
förkroppsligat tillstånd som betyder att det är något som integreras till en del av personen. Det kan vara vissa vanor, talesätt, utseende och så vidare. Den andra formen är ett så kallat objektifierat tillstånd som innebär att det kulturella kapitalet påverkas
19
eller mer överförs av specifika kulturella produkter som användning av filmer, instrument, tavlor, böcker och så vidare. Den tredje formen kallas institutionaliserat tillstånd vilket innebär att det kulturella kapitalet påverkas av utbildningskompetenser eller akademiska meriter, även kallat utbildningskapital (Bourdieu 2007 s. 47-51).
Vi kommer i vår studie att använda oss av det förkroppsligade tillståndet i form av de vanor och talesätt som elever uttrycker gällande studier och arbetsliv. Vi kommer att använda av det objektifierade tillståndet för att förstå betydelsen av till exempel elevers favoritbok eller film. Vi kommer även att förklara elevers institutionaliserade tillstånd i form av utbildningskapital, tidigare läst utbildning där de bodde innan de kom till Sverige och hur de ser på framtiden när det gäller utbildning. Vi vill också belysa de strategier elever har under studietiden på språkintroduktion, som kringliggande aktiviteter som extrajobb.
Det ekonomiska kapitalet kan beskrivas som en form av pengar och kan transformeras till tid. En skillnad i det ekonomiska kapitalet i förhållande till de andra två är att det ekonomiska kapitalet används konstant och kan variera mer än de andra kapitalen. Det centrala i Bourdieus (2007 s. 46-55) kapital är att alla former är beroende av varandra. De olika kapitalen kan transformeras till nya kapital och skapa nya värden. Om du som person använder ditt nätverk för att skaffa arbete så har du använt dig av ditt sociala och kulturella kapital för att transformera det till det ekonomiska kapitalet. Det kan även göras i den andra riktningen genom att investera i det sociala kapitalet med hjälp av det ekonomiska kapitalet. Alla investeringar kostar pengar och tid. På så sätt blir kapitalen beroende av varandra och samtliga kapital måste underhållas om värdet ska behållas.
Symboliskt kapital handlar om vad som erkänns som en resurs och vad som inte
erkänns som en resurs. Det symboliska kapitalet är relationellt sådant, det är beroende på att någon inom en viss kontext erkänner kapitalet och ger det ett värde. Därmed kan det ha värde i en viss kontext och i en annan kontext inget värde alls (Bourdieu 1994 s. 97-98). Tovatt (2013 s. 57) använder begreppet symboliskt kapital för att förklara hur det kommer sig att vissa individer i arbetslivet tillskrivs mer värde än andra individer även om båda har samma kompetens och kunskap.
I vår studie fokuserar vi på vilka kulturella och sociala kapital som erkänns och inte erkänns av eleverna. Detta sett i relation till deras tidigare resurser där de bodde innan de kom till Sverige och nu när de befinner sig i Sverige.
20
3.3 Individens karriärval och habitus
När en individ ska ta beslut gällande karriärval visade Hodkinson och Sparkes (1997 s. 33) studie att dessa beslut grundades både på rationella och pragmatiska resonemang vid beslutsfattande. En individ tog inte hänsyn till den rådande politiska kontexten utan beslut grundades på egna upplevelser i sin omgivning som råd från en granne eller vän eller från egna tidigare arbetslivserfarenheter. Det vill säga en individs kontext bestående av tidigare och nuvarande familjeförhållanden, livserfarenheter och kultur kunde inte separeras utan fanns med som påverkansfaktorer vid dennes karriärval, detta kallas habitus.
Bourdieu (1995 s.19) illustrerar med följande citat hur en individ formas av sin omgivning och framför allt hur detta ges i uttryck i form av preferenser, smak och värderingar:
Vad arbetaren äter och framför allt hur han äter, vilken idrott han utövar, hans politiska åsikter och sätta att uttrycka dem skiljer sig systematiskt från företagsledarens motsvarande konsumtion och aktiviteter. (Bourdieu 1995 s.19)
Dessa uttryck är ett resultat av en individs habitus som kan ses som faktorer som skapar en individ/grupp/institutions struktur och som kan baseras på en människas tidigare och nuvarande situationer som familjeuppväxt och utbildningsbakgrund. Det är en struktur som är mer systematiskt ordnat än slumpartat. Denna struktur, habitus skapar olika dispositioner vilket genererar föreställningar, uppskattning och handlingar. Både materiella förhållanden och känslor, tro och handlingar bygger upp habitus strukturen (Maton & Grenfell 2014 s.50-52). En individs habitus formas av en dominerande habitus inom en grupp eller genom betydelsefulla personers påverkan (Bourdieu 1995 s.15). När en individ ska ta ett karriärbeslut tas besluten utifrån vad denne ser sig möjligt att göra, det kan grundas på individens habitus och eller hur arbetsmarknaden ser ut. Vad individen ser som möjligt att åstadkomma kallas handlingshorisont. Habitus och eller den aktuella arbetsmarknaden påverkar alltså individens möjligheter att utvidga sin handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes 1997 s.38).
21
3.4 Sammanfattning
För att förstå hur elever på språkintroduktion ser på och upplever övergången till den svenska arbetsmarknaden kommer vi att använda oss av Bourdieus begrepp fält, kapital och habitus. Vi kommer att beskriva tidigare utbildning de hade i de länder de bodde innan de kom till Sverige som ett fält och språkintroduktion och skolan i Sverige som ett fält. I båda dessa fält förklaras även vilka resurser och kapital som elever har från där de bodde innan de kom till Sverige och vilka kapital som formas och etableras och blir mer eller mindre erkända inom respektive fält där de bor nu. Vi kommer även att förklara hur eleverna ser på arbetsliv och den svenska arbetsmarknaden, vilka resurser de har och vilka strategier de använder sig av för att få ett arbete eller för att få sommarjobb. Habitus är en central del i att förklara hur elevernas bakgrund ser ut, utifrån värderingar som familj och omgivning har om utbildning och arbete samt vilken utbildningsbakgrund elevernas föräldrar har. Vidare kan detta ge förståelse för hur elevers handlingshorisont ser ut och vilka möjligheter och begränsningar elever ser på sin framtid om utbildning och arbete.
22
4. Metod
Här inleder vi med att presentera vilka metoder som används i denna studie. Vidare nämns vårt urval för att ta reda om elevernas upplevelser av övergången samt av arbete och studier. I undersökningen används metoden abduktion, vilket innefattar både ett induktivt och deduktivt arbetssätt (Björklund & Paulsen, 2003 s.62). Det innebär att vi har pendlat mellan teorierna och empirin under studiens gång. Vi började med att undersöka vilka teorier som skulle passa och det kallas då för ett deduktivt arbetssätt. Sedan fick vi in empirin och kunde justera våra teorier under studiens gång. Empirin var inte helt styrande vilket i så fall hade inneburit ett induktivt arbetssätt. Avslutningsvis redogör vi för vilka forskningsetiska regler vi har tagit hänsyn till.
4.1 Metodval
I denna studie undersökte vi vad som påverkade nyanlända elever på språkintroduktion när det gäller nuvarande och framtida syn på arbete och studier. Vidare är vi intresserade av hur elever hanterade övergången när det gällde arbete och studier från hur det var där de bodde innan de kom till Sverige, och hur det är i Sverige idag. Eftersom vi valde att fokusera på individernas upplevelser och hantering av övergången valde vi att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod. Syftet var att få en djupare kunskap om deras upplevelser för att skapa en förståelse av deras livssituation. Larsen (2009 s.22) menar på att inom en kvalitativ forskningsmetod har man inte för avsikt att kvantifiera undersökningen. Detsamma gäller i vår studie. Vi vill här inte ta reda på hur många som upplever övergången till arbete och studier. Intresset i vår studie ligger på att undersöka innehållet i upplevelsen av övergången samt hur elevernas ser på arbete och studier.
4.2 Urval
För att hålla oss till studiens syfte bestämdes två kriterier för att eleverna skulle kunna delta i vår studie. Det första var att deltagaren ska vara en nyanländ ungdom. Det
23
innebär att deltagaren ska vara mellan 16 till 20 år och har varit i Sverige i max fyra år. Det andra är att de går på ett språkintroduktionsprogram i Sverige. Undersökningen genomfördes på ett lärcenter i Skåne som bland annat erbjuder språkintroduktionsprogrammet. I detta lärcenter bestod programmet av en klass med elva elever. I vår studie deltog åtta av dessa elever. Fyra av dessa elever var 18 år gamla och fyra var 19 år gamla. En mer ingående presentation av deltagarna ges i resultat- och analysdelen.
Vårt urval var ett icke-sannolikhetsurval vilket betyder att undersökningen nödvändigtvis inte måste gälla för andra än de som intervjuades (Larsen 2009 s.77-79). Urvalet är ett godtyckligt sådant i och med att vi själva valde ut en klass i ett språkintroduktionsprogram utifrån våra tidigare kontakter under vår utbildning. Den urvalsstrategi som valdes i studien var bekvämlighetsurval, där informanterna bestod av de personer som var både tillgängliga för tillfället och som vi just då hade en kontakt med. Dessutom skedde urvalet enligt självselektion då de intervjuade deltog frivilligt i vår undersökning (Larsen 2009 s.77-79).
I vår fokusgruppsworkshop deltog åtta elever med sex olika nationaliteter. Två av eleverna var från Kosovo, två från Syrien, en från Filippinerna, en från Serbien, en från Afghanistan och en från Eritrea. I de enskilda intervjuerna deltog sex av dessa totalt åtta personer. Två tackade nej på grund av personliga skäl.
4.3 Tillvägagångssätt
Studien bestod av två delar; vi hade en fokusgruppsworkshop och sex enskilda intervjuer med elever som går på språkintroduktion i en mindre kommun i Skåne. Det fanns ett syfte och mål med fokusgruppsworkshopen och de enskilda sex intervjuerna. Båda delarna skedde under en två-veckorsperiod där fokusgruppsworkshopen upptog 40 minuter lektionstid och respektive enskild intervju upptog mellan 45-60 minuter. Både fokusgruppsworkshopen och enskilda intervjuer beskrivs nedan utförligt för att förstå studiens innehåll och förutsättningar.
24
4.4 Kontakt med skolan
Vi kontaktade ansvarig studie- och yrkesvägledare för språkintroduktionsprogrammet och presenterade vår idé och upplägg. Både vi och studie- och yrkesvägledaren kontaktade inblandade parter som rektor och lärare. Vi fick respons och godkännande av rektor och lärare för att ha en fokusgruppsworkshop samt intervjuer med elever på språkintroduktionsprogrammet. Vi fick ha vårt grupptillfälle, fokusgruppsworkshopen, på elevernas ordinarie lektionstid. Vid grupptillfället gav vi en förfrågan i klassen vilka elever som kunde tänka sig delta i en enskild intervju. Vi arbetade efter forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet 2002) som att eleverna deltog frivilligt samt att anonymitet av namn framställdes (det beskrivs mer ingående under rubrik forskningsetiska principer).
4.5 Fokusgruppsworkshop
Wibeck (2010 s.11-12) beskriver fokusgrupp som en metod som innebär att en grupp människor samlas under en begränsad tid. För denna grupp finns en samtalsledare som leder gruppen i diskussioner mot ett visst ämne. Diskussionerna i gruppen ska samlas in och analyseras. En variant av fokusgrupp kallad deltagandestudier. Det innebär att deltagarna jobbar med någon form av övning. Det ger deltagarna möjlighet att reflektera, skapa nya lärdomar och pröva nya handlingsmönster utifrån tidigare kunskap. Med inspiration av fokusgrupp och deltagandestudier har vi utformat vårt upplägg som vi kallar fokusgruppsworkshop.
Strukturen bestod av att vi först presenterade kort om oss och vad vårt syfte med studien var. Vi berättade om hur fokusgruppsworkshopen skulle vara upplagd i form av två övningar, en gruppövning och en enskild övning. Vidare förklarade vi att det var frivilligt att delta samt att elevens namn skulle hanteras anonymt i uppsatsen. Dessutom berättade vi att det fanns inga rätt eller fel svar och att man kunde fråga oss om det var något man inte riktigt förstod.
Därefter hade vi gruppövningen där eleverna fick gissa vilka vi samtalsledare var utifrån följande punkter: ålder, utbildning, intressen, civilstånd, bostad, språk, tidigare jobb, husdjur, favoritmusik och framtidsdrömmar. Eleverna fick i grupper om 2-3 stycken diskutera detta. Vi sammanfattade denna övning med att berätta vem respektive
25
av oss var. De punkter vi valde ovan är relevanta och kunde säga något om elevernas kapital i enlighet med Bourdieus kapitalbegrepp (Bourdieu 2007). Därefter hade vi den enskilda övningen där varje elev fick varsitt papper med tre färdigritade tomma rektangulära boxar med rubrik; innan du kom till Sverige, nu i Sverige och hur ser det ut
om 5 år. Varje elev fick sedan enskilt fylla i respektive box utifrån de punkter vi
använde oss av i första övningen. Vi avslutade med att fråga eleverna i helklass hur de tyckte övningen hade gått. Sedan fick de frivilligt delge sina tankar om vad de hade skrivit ner. Vi samlade in materialet från den enskilda uppgiften för att sedan kunna använda det som underlag för att analysera materialet.
En fokusgruppworkshop kompletteras med enskilda intervjuer. Dessa enskilda intervjuer kan vara ett sätt för oss författare att inhämta bakgrundskunskap som kan förändra utformningen av intervjufrågor till fokusgruppsworkshopen. I denna studie utfördes en fokusgruppsworkshop först för att samla in bakgrundskunskap till de enskilda intervjuerna. Det gav oss möjlighet att kunna påverka och förändra våra intervjufrågor inför den enskilda intervjun (Wibeck 2010 s.38-39). Trots detta valde vi att inte förändra intervjuguiden efter utförd fokusgruppsworkshop då vi ansåg att våra intervjufrågor var bra formulerade och relevanta till vår studie.
Wibeck (2010 s.41) nämner även risker som kan förekomma med fokusgruppsworkshop. Det första gäller forskarens roll. För forskaren blir det två syften i fokusgruppsworkshopen nämligen studiens syfte men även att deltagarna i fokusgruppsworkshopen ska uppnå handlingsinriktade mål. Det andra är att vara noggrann med sina förberedelser och sitt genomförande. I gruppen kan det finnas individer som deltar mer än andra. Det är forskarens ansvar att varje individ upplever fokusgruppsworkshopen som meningsfull. Det tredje är tydligheten i de forskningsetiska aspekterna. Det är viktigt att vara tydlig med hur resultatet kommer att användas eftersom risken kan vara att deltagarna inte känner sig trygga vilket påverkar studien (Wibeck 2010 s.41). Vidare ska påpekas att fokusgruppsworkshopen inte är i fokus i denna studie utan syftet med denna övning var att skapa en god relation med informanterna för att de ska uppleva en trygg miljö där egna tankar och åsikter är välkomna. Ett skäl till var att informanterna skulle få en tydligare bild om vilka vi författare är och vad vårt syfte med studien är.
26
4.6 Enskilda semi-strukturerade intervjuer
Syfte i vår studie ligger på att undersöka innehållet i upplevelsen av övergången gällande arbete och studier och vilka strategier som uttrycks. Vi anser här att enskilda intervjuer undersöker en individs upplevelser mer djupgående.
Intervjuerna ägde rum efter fokusgruppsworkshopen och vi intervjuade totalt sex elever på språkintroduktion. Vi intervjuade tre elever var och ljudinspelade respektive intervju som tog mellan 45-60 minuter. I och med vår fokusgruppsworkshop skapade vi en relation med varje elev inför den enskilda intervjun. Vi valde att använda oss av semi-strukturerade intervjuer. Ett syfte med denna metod är att intervjun blir anpassbar där man får fram den syn den intervjuade har på det berörda ämnet. Metoden innebär att man har en intervjuguide (se bilaga intervjuguide) där man har olika teman som ska behandlas. Vi delade in intervjuguiden i fem olika teman; bakgrund och hur det var innan du kom till Sverige, skola och arbete innan du kom till Sverige, skola och arbete i Sverige, upplevelser av arbete och studier samt drömmar och framtid. Inom varje tema fanns det frågor som utgick från tidigare forskning och teori med tanke att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Den intervjuade har även möjlighet att utforma svaren på sitt eget sätt. Vi ställde frågorna i den ordning de är gjorda, vid vissa tillfällen under respektive intervju utformade vi egna frågor utifrån den intervjuades svar samt ställde följdfrågor som inte finns med i intervjuguiden (Bryman 2002 s.301).
De ljudinspelade intervjuerna transkriberades sedan. Vi delade upp våra sex intervjupersoner mellan oss och intervjuade tre var av dessa. Därefter transkriberade vi varandras intervjuer för att få en god förståelse för våra samtliga intervjupersoner. Enligt Larsen (2009 s.98) är en nackdel med ljudinspelning att det tar tid att transkribera varje intervju. Vi upplevde, trots tidsaspekten, att en ljudinspelad intervju gav oss ett mer gediget och ett mer behövligt material till analys av det empiriska materialet. Denscombe (2009 s.259) påpekar att vid en ljudinspelning kommer inte den icke-verbala kommunikationen som gester och mimik med. I och med att vi träffade samtliga intervjupersoner personligen som skulle intervjuas fick vi möjlighet att ta del av den icke-verbala kommunikationen också.
27
4.7 Analysmetod
Utifrån syfte och frågeställning valde vi att använda oss av en kvalitativ analysmetod i vår undersökning. Intervjuerna spelades in och transkriberades. För att kunna analysera vårt resultat använde vi oss av en innehållsanalys som beskrivs av Larsen (2009 s.101-102). Det handlar om att arbeta med en större textmängd och kategorisera den i olika teman. Det skapar förutsättningar för att kunna identifiera mönster, skillnader, likheter och samband i resultatet. Därefter utvärderades det mot tidigare forskning och teorier för att skapa ny kunskap. För att analysera fokusgruppsworkshopen så användes en minnesbaserad analys (Wibeck 2010 s.97) vilket innebär att en muntlig rapport presenterades direkt ur minnet med viss stöd av fältanteckningar. I vårt fall presenterade vi det muntliga i skrift och använde oss av de uppgifter deltagarna utfört.
4.8 Forskningsetiska principer
Inför både fokusgruppsworkshopen och de enskilda intervjuerna har vi informerat deltagarna om de forskningsetiska principerna. Vi förklarade både skriftligt och muntligt vad som gäller för att delta i studien och hänvisade till de fyra kraven från Vetenskapsrådet, de forskningsetiska principerna (2002 s.7-14):
Informationskravet innebär att deltagarna skall bli informerade om studiens syfte och
att de uppgifter som samlas in om vardera deltagare endast ska användas till studien. Det ska även informeras att det är frivilligt att delta i studien. Deltagaren behöver inte svara på frågorna som ställs och får även när som helst avbryta. Vi har i vår studie i förväg meddelat aktuell lärare via e-post, se bilaga. Inför fokusgruppsworkshopen fick deltagarna muntligt reda på informationen angående deras deltagande. Även inför den enskilda intervjuerna fick varje informant ännu en gång information om det både frivilliga deltagande men också att han eller hon inte behöver svara och kan avbryta när som helst (Vetenskapsrådet 2002 s.7).
Samtyckeskravet innebär att deltagarna har rätt till att själva bestämma över sin
medverkan i studien. Forskaren skall inhämta samtyckte från uppgiftslämnare och deltagarna. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder eller vårdnadshavare men i vårt fall var samtliga deltagare myndiga (Vetenskapsrådet 2002 s.9).
28
Konfidentialitetskravet innebär att berörda parter gällande namn och personnummer
ska redovisas i den mån det är möjligt på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Vi har endast redogjort hur gamla eleverna är i studien, vilket är i allmän kännedom att elever som går på språkintroduktionsprogrammet är mellan 16-20 år gamla. Vidare meddelade vi samtliga deltagare i fokusgruppsworkshopen och samtliga deltagare vid enskilda intervjuer att deras namn hanterades anonymt, i form av att de blev fingerade (Vetenskapsrådet 2002 s.12).
Nyttjandekravet handlar om att studiens innehåll och resultat endast får nyttjas för
forskningsändamål. I ett längre perspektiv kan nyttan finnas i form av kunskap och för att få ökad förståelse av nyanlända elevers syn på skola och arbete med hänsyn till forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2002 s.14).
29
5. Resultat och analys
Här inleds med en redogörelse om fokusgruppsworkshopens syfte, innehåll och hur det används vidare som material i resultat och analys. Vidare ges en kort presentation om varje elev som deltog i de enskilda intervjuerna och som går på språkintroduktion. Därefter redogörs för resultat och analys utifrån de enskilda intervjuerna. Vi har valt att dela in varje avsnitt i ett tema. I varje tema integreras resultat och analys. Vissa delar från tidigare forskning och vissa delar från fokusgruppsworkshopens resultat kommer att användas för att spegla och fördjupa resultat och analys. Utifrån teori används Bourdieus (1992, 1995, 2007) begrepp fält, kapital och habitus. Vidare används Hodkinsons och Sparkes (1997) begrepp handlingshorisont. Ovanstående empiriska material, teoretiska begrepp kommer att ses utifrån uppsatsens syfte och frågeställning.
5.1 Fokusgruppsworkshop
Här kommer vi att presentera fokusgruppsworkshopen. I avsnittet redogörs för hur eleverna upplever den och hur vi gick tillväga. Resultatet från en av övningarna, den enskilda kommer vi att redogöra för löpande i resultat och analys. Syftet med fokusgruppsworkshopen var att dels skapa en relation med eleverna inför de enskilda intervjuerna, dels att få en förståelse för elevernas bild av hur de hade det där de bodde innan de kom till Sverige, hur det ser ut nu och i framtiden utifrån deras kapital som exempelvis favoritfilm och intressen. Vidare redogörs kort för händelseförloppet vid själva fokusgruppsworkshopen.
Fokusgruppsworkshopen ägde rum den 12/4 kl. 14.10 i ett mindre klassrum med åtta elever på språkintroduktionsprogrammet. Vi startade med att presentera oss själva kort för att sedan gå vidare till en av våra övningar. Eleverna upplevdes som nyfikna och tillmötesgående. De lyssnade noggrant och mötte våra instruktioner väl. I första övningen delades gruppen in i två mindre grupper. Uppdelningen skedde slumpartat utifrån deras placering i klassrummet. Under första övningen var det mycket skratt och livlig stämning och vardera gruppen kom bra överens. Eleverna deltog aktivt i övningen genom att ställa frågor och diskutera med varandra. I den andra övningen fick eleverna
30
göra en enskild uppgift som vi samtalsledare hade delat ut till var och en. Det blev tyst i klassrummet och eleverna började fylla i samtliga rutor i uppgiften. Vi samtalsledare gick runt och hjälpte till vid språkliga svårigheter. Under uppgiften var det lugnt och varje elev gjorde uppgiften. När samtliga var klara med uppgiften fick de som ville presentera sin uppgift. De som hann att presentera sin uppgift gjorde det gärna. Avslutningsvis frågade vi samtalsledare eleverna om de skulle vilja fortsätta att delta i vår studie vid en enskild intervju. De som valde att fortsätta delta i vår studie presenteras nedan.
5.2 Presentation
Monica är 18 år gammal och hon har varit i Sverige två gånger, sammanlagt i 3 år. Hon är från Serbien. Hon talar serbiska och har även språkkunskaper i engelska, svenska och italienska. Monica har avslutat motsvarande den svenska grundskolan och båda hennes föräldrar har avslutat grundskolan i Serbien. Hennes föräldrar har ägt ett eget företag i Serbien och de har även tidigare arbetslivserfarenheter, mamman har arbetat som städare och pappan har arbetat som bilmekaniker. Nu arbetar hennes pappa som personlig assistent men det är oklart vad mammans sysselsättning är. Monica tänker att hon i framtiden ska studera vidare till socialsekreterare. Innan hon kom till Sverige ville hon bli frisör.
Selma är 19 år gammal och är född i Kosovo. Hon har varit i Sverige i två år och talar både albanska och svenska. Selma har gått cirka två år på gymnasiet i Kosovo inom vård och omsorg. Hennes pappa har arbetat inom restaurang, och hennes mamma har studerat inom handel på gymnasiet och sedan arbetat som kassörska och bagare i Kosovo. Nu studerar hennes mamma svenska för invandrare (SFI) och pappan bor kvar i Kosovo. Selma vill efter avslutad språkintroduktion arbeta ett tag för att eventuellt senare studera vidare på Komvux. Innan hon kom till Sverige ville hon studera vidare inom den inriktning hon läste på gymnasiet.
Sejla är 19 år gammal och är född i Afghanistan. Hon har varit i Sverige i två år. Hon talar dari, pashto och svenska. Sejla har studerat till och med universitetsnivå, sex månader pedagogik på universitet i Afghanistan. Hennes pappa är utbildad läkare och har arbetat som läkare i Afghanistan. Hennes mamma är utbildad ingenjör och arbetade som lärare i Afghanistan. Idag arbetar pappan som tolk och lärarassistent och han
31
studerar även svenska 3. Pappan vill arbeta som läkare i Sverige också. Hennes mamma kan inte arbeta nu på grund av sjukdom. Sejla vill i framtiden studera vidare på universitet till läkare. Innan hon kom till Sverige var hennes dröm också att bli läkare.
Filip är 19 år gammal och är född i Libyen och han har mestadels bott i Syrien men även i Libyen. Han har varit i Sverige i två år och först bodde han hos en svensk familj där hans bröder redan befann sig. Han kan tala både svenska och arabiska. Filip har studerat till och med gymnasiet med inriktning mot läkaryrket. Han läste dock bara en vecka innan han var tvungen att sluta. Han arbetade även som byggarbetare innan han kom till Sverige. Pappan har en ej avslutad grundskoleutbildning. Hans mamma påbörjade en universitetsutbildning där hon studerade till läkare men avslutade på grund av graviditet. Filips pappa har i Syrien arbetat som byggarbetare, målare och elektriker. I Sverige arbetar Filips pappa med liknande arbeten som innan han kom till Sverige. Det är oklart vad hans mammas sysselsättning är. Filip ser sig i framtiden läsa på yrkesgymnasium och vill arbeta som byggarbetare. Innan han kom till Sverige ville han studera vidare på universitet till läkare.
Salah är 18 år gammal och är född i Kosovo. Han har varit i Sverige i två år. Han kom till Sverige som sextonåring med sin pappa och sina syskon och har språkkunskaper i engelska, svenska och albanska. Salah hann påbörja gymnasiestudier med inriktning mot tandläkaryrket i Kosovo. Pappan har studerat fysik och mamman har studerat biologi på ett universitet i Kosovo men båda avbröt på grund av kriget. Pappan har studerat på SFI och arbetar nu som byggarbetare i Sverige. Salahs mamma är fortfarande kvar i Kosovo och hennes sysselsättning framgår inte i intervjun. I framtiden ser Salah sig studera vidare på universitet för att bli tandläkare. Detta ville han göra innan han kom till Sverige också.
Alia är 19 år gammal och är född i Etiopien. Hon kom ensam till Sverige och har varit här i tre år. Alia har språkkunskaper i engelska, svenska, afanoromo och amhariska. Hon studerade i grundskolan i Etiopien. Pappan gick bort när Alia var fem år gammal. Vad Alia minns arbetade pappan som språklärare på universitet i Etiopien. Mamman är utbildad läkare i Etiopien. Alia har ingen kontakt med sin mamma längre. Alia vill i framtiden läsa vidare på universitet till läkare. Innan hon kom till Sverige ville hon också läsa vidare på universitet till läkare.
32
5.3 Handlingshorisont
Presentationen ovan ger en beskrivning av vad eleverna ser som möjligt att göra i framtiden när det gäller studier och arbete. Vad de ser sig möjligt att göra grundas på deras habitus som i det här fallet syftar på elevernas föräldrars utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenheter (Bourdieu 1995 s.19 och 1991 s.15). Sammantaget kallas detta enligt Hodkinson och Sparkes(1997 s.38) en individs handlingshorisont. Eleverna har förändrat sin handlingshorisont mer eller mindre, i vilken utsträckning en förändring har skett ses här utifrån hur deras yrkesambitioner såg ut innan de kom till Sverige och hur yrkesambitionerna ser ut nu. Filip och Monica visar på att de tydligt har förändrat sin handlinghorisont. Filip har förändrat sin handlingshorisont på det sätt att han tidigare såg sig studera vidare på universitet för att bli läkare men nu vill han helst ha ett arbete så snart som möjligt, gärna som byggarbetare. Följande två citat beskriver hans tankar om studier och yrkesambitioner:
Jag har sagt att det finns en skillnad, i mitt hemland ska jag bli läkare, en stor läkare, öppna kroppen och göra en operation, nu är allt sönder för jag får börja igen, i mitt hemland tänkte jag att jag inte skulle ut ifrån, jag skulle fortsätta studera, jag kommer klara allting vi kommer att få mycket utbildning men livet är så. (Filip 2016)
Jag har studerat i mitt hemland och sen har jag flyttat och sen kom jag hit och jag ska studera så länge tills jag är 28 eller 29. Det tar för lång tid och det är tråkigt. (Filip 2016)
Hans formulering att han inte längre vill bli läkare i Sverige ses här som ett uttryck för att han måste studera flera år i Sverige och nu har han inte tillräckligt med motivation för det.
Monica har också tydligt förändrat sin bild på vad hon vill arbeta med i framtiden.
Det var stor skillnad, innan trodde jag som sagt, vi pratade om frisör, en salong och allt, vi var flickor som vi har tänkt mycket, nu socialarbetare jättestor skillnad, nu när jag tänker på det är det nästan så att jag skrattar, men kompisar som är kvar vill fortfarande frisör men inte jag. (Monica 2016)
Här framgår det att hon ser nya möjligheter, vad hon kan göra i Sverige i framtiden, i jämförelse med vad hon såg sig kunna göra i Serbien. Salah, Alia och Sejla har samma
33
yrkesambitioner i Sverige som i de länder de bodde i innan. I Afghanistan läste Sejla en tid på universitet inom pedagogik men hon ville helst bli läkare. Hon hade dock inte tillräckligt bra betyg. Här i Sverige ser hon en ny möjlighet att studera till läkare. Utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenheter framgår det att Salah, Alia och Seljas yrkesplaner formas av föräldrarnas yrkesval. Deras föräldrar har erfarenhet av att läsa på universitet. Enligt Bourdieu (1995 s.19 och 1991 s.15) har habitus en central roll i att påverka elevernas handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes 1997 s.38).
5.4 Utbildning som fält
I det här avsnittet förklaras hur elevernas position ser ut i de två olika utbildningsfälten med utgångspunkt från deras kulturella, utbildningskapital och sociala kapital. Med utbildningsfält menas två olika, där ett utbildningsfält berör hur det var i de länder eleverna bodde i innan de kom till Sverige och där ett annat utbildningsfält berör elevernas utbildningsfält i Sverige.
5.4.1 Utbildningsfält där de bodde innan de kom till Sverige
Här förklaras de kulturella kapital som eleverna hade i utbildningsfältet innan de kom till Sverige. Eleverna har kunskap om hur det är att studera i sitt hemland, dels genom egna studier på grundskola, gymnasium eller universitet men de har även fått kännedom, mer eller mindre, om utbildning och studier via sina föräldrar som har studerat i sina hemländer på olika utbildningsnivåer. Utifrån Bourdieu (1992 s-41-42) framgår det att utbildningsfältet är en spelarena där både elever och föräldrar är aktörer som är införstådda i de normer och regler som finns i utbildningsfältet. Föräldrarna finns som stöd för sina barn med de kunskaper de har om utbildningsfältet.
Salah är en av eleverna som fick stöd från sin familj och släktingar när det gäller vidare studier och vilka gymnasieskolor som är lämpliga för honom. De fanns där som ett stöd till exempel med att diskutera vilka fördelar och nackdelar det finns med olika utbildningar vilket resulterade i att Salah valde att studera ett år på gymnasiet med inriktning till tandläkare i Kosovo. Hans pappa hade läst på ett gymnasium som ansågs vara bra, det hade “bra rykte” när han läste där men har på senare tid fått “sämre rykte” vilket påverkade Salah att välja ett annat gymnasium. Sejlas föräldrar är högt utbildade,
34
en är utbildad läkare och en är utbildad ingenjör, utbildningar som kräver en längre tids studier på universitet. Det visar på att Sejlas föräldrar har kunskap om utbildningsfältet i Afghanistan.
5.4.2 Utbildningsfält i Sverige
Här förklaras de kulturella och sociala kapital eleverna har skapat sig i utbildningsfältet i Sverige. Många av eleverna fick vänta en tid innan de började på språkintroduktion. Några av dessa elever beskriver denna tid som jobbig. De hade inga vänner, språket uppfattades som konstigt och de beskriver att de kände sig ensamma men samtidigt fanns det också andra positiva berättelser där till exempel Filip hade positiva känslor av första tiden i Sverige. Han fick träffa sina bröder för första gången på åtta månader. Sejla illusterar sina känslor om att vara i Sverige med följande citat:
När jag kom hem grät jag och sa till min mamma att jag vill inte bo här längre. Först kunde jag inte svenska och jag tänkte att jag aldrig kommer att kunna svenska men nu känner jag att det är bra, nu när jag kan det, jag trivs och jag har kompisar som kan persiska. (Sejla 2016)
Sejla pratar persiska och i och med att hon finner vänner som kan persiska får hon möjlighet att omvandla gamla kapital som annars inte har något värde. Vid fokusgruppsworkshopen framkom det att hon bär med sig det persiska språket från där hon bodde tidigare till Sverige. När hon skulle ange vilka språk hon pratar angav hon persiska i respektive ruta, “innan du kom till Sverige”, “nu i Sverige” och “hur ser det ut om fem år”. I fokusgruppsworkshopen framgår det att Salahs favoritfilm där han bodde tidigare innan han kom till Sverige var ”Fast and the furious 1,2,3,4 och 5”. Nu i Sverige är hans favoritfilm ”Fast and the furious 6 och 7” och om fem år ser han att hans favoritfilm är ”Fast and the furious 8,9 och 10”. Salahs favoritfilm är ett kulturellt kapital i form av ett objektifierat sådant. I detta utbildningsfält finns det andra aktörer som skolpersonal och elever som har kännedom om dessa filmer. Det framgår inte om hans kapital är översättningsbara eller tillskrivs ett värde på detta fält. Det kan däremot tänkas att en sådan film kan vara nyckel till kontakt med andra personer i samma ålder (Bourdieu 1992 s.41-42 och 2007 s.47-51).
Alla elever beskriver det som en positiv upplevelse att börja språkintroduktion. De fick träffa nya människor, få nya vänner och lära sig svenska. Eleverna berättar att de
