NATUR-MATEMATIK-SAMHÄLLE
Självständigt arbete i fördjupningsämnet
naturorientering, teknik och lärande.
15 högskolepoäng, grundnivå
Utomhusundervisning i de naturorienterande
ämnena i grundskolan - attityder, kunskapsbildning,
och välmående.
Outdoor education in nature science in primary school - attitudes, knowledge formation, and wellbeing.
Hannah Åman-Blixt
Per Eliasson
Grundlärarutbildning: Förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. 240 högskolepoäng. Självständigt arbete i fördjupningsämnet. 15,0 hp.
Slutseminarium: 2021-01-12 Examinator: Nils Ekelund Handledare: Birgitta Nordén
1. Förord
Denna text är en kunskapsöversikt som belyser utomhusundervisning inom de naturvetenskapliga ämnena. Inom detta område har vi plockat ut tre huvudteman, dessa är uppfattningar och attityder, elevers kunskapsbildning, och elevers välmående i förhållande till undervisning utomhus.
Denna kunskapsöversikt är producerad under höstterminen 2020 som en del av “Grundlärarutbildning: Förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3” på Malmö Universitet. Texten är skriven inom ramen för delkursen “Självständigt arbete i fördjupningsämnet 15,0 hp”. Vi som utför arbetet är två studenter som studerar termin fem i den nämnda utbildningen. Vi har båda varit fullt delaktiga vid alla delar av arbetet.
2. Sammanfattning
Denna kunskapsöversikt är skriven med syftet att få ett perspektiv på vad forskningen anser om utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena för
lågstadieelever. Översikten utgår från frågeställningar som berör tre aspekter av utomhusundervisning. Dessa tre aspekter är rådande attityder och uppfattningar, elevernas kunskapsbildning, och elevernas välmående. Metoden består av
systematiska sökningar i 4 olika databaser som sedan resulterade i elva kontemporära artiklar som analyserats noggrant.
De forskningsartiklar som redovisas i resultatet är eniga om vilka attityder som råder bland såväl vuxna som barn, ett allmänt omhuldande av lektionerna utanför
klassrummet beskrivs av de intervjuade. De kritiska uppfattningarna av
utomhusundervisning kommer från det administrativa hållet i form av stor åtgång av pengar och tid. Vidare visar forskning att undervisning i utemiljö ger stora
möjligheter att höja elevernas skolresultat och minnas redan inhämtade kunskaper och erfarenheter. Elevernas välmående beskrivs som ökat efter att de deltagit i utomhusundervisning. Flera potentiella orsaker beskriv som anledning till denna effekt. Inga negativa hälsokonsekvenser redovisas. Brist på pengar och tid ses som de största anledningarna till att utomhusundervisning inte implementeras.
Nyckelord: Attityder, NO, Skolresultat, Utomhuspedagogik, Utomhusundervisning, Välmående
3. Innehållsförteckning
Självständigt arbete i fördjupningsämnet. 15,0 hp. 1
1. Förord 2
2. Sammanfattning 3
3. Innehållsförteckning 4
4. Inledning 6
4.1. Begreppet utomhusundervisning 7
5. Syfte och frågeställningar 8
5.1. Syfte: 8 5.2. Frågeställningar 8 6. Metod 9 6.1. Urvalskriterier 9 6.2. Databaser 10 6.3. Söktermer 10
6.4. Sökning med fraser på svenska 10
6.5. Sökning med fraser på engelska 11
6.7. Val av artiklar 11
6.8. Analys av valda artiklar 12
7. Resultat 13
7.1 Uppfattningar och attityder 13
7.1.1 Elevers perspektiv på utomhusundervisning 13
7.2. Elevers kunskapsbildning 17
7.3. Elevers välmående 18
7.4. Kritiska blickar på utomhusundervisning 20
8. Diskussion och slutsattser 22
8.1. Metoddiskussion 22
8.1.1. Sökprocessen 22
8.1.2. Att hitta kritiska röster. 22
8.2. Resultatdiskussion 22 8.2.1. Objektivitet i analys 22 8.2.2. Akademisk erfarenhet 23 8.2.3. Kunskapsöversiktens användningsområden. 23 8.3. Slutsatser 23 8.3.1. Attityder 24 8.3.2. Skolresultat 24 8.3.3. Välmående 25 8.3.4. Framtida forskning 25 8.3.5. Förslag på forskningsfrågor 26 Referenslista 27 Bilagor 30
4. Inledning
Vi båda är intresserade av att vistas i skog och mark, det är något som vi känner gör gott för oss i vardagslivet. Det är dock inte bara på ett personligt plan vi är
intresserade av att vistas utomhus. Vi har båda goda upplevelser av undervisning utomhus, dels från vår egen skolgång, men även från arbete inom skolan före vi påbörjade lärarutbildningen. Under det första året på vår utbildning var vi på exkursion med universitetet, det gjorde att friluftsintresset fick en tydligare pedagogisk vinkel. Detta sammantaget har inspirerat oss till att skriva en kunskapsöversikt inom området utomhuspedagogik.
Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi diskuterat våra olika
observationer som berör undervisning utomhus. Ett typiskt exempel är elever som har mycket svårt med koncentrationen i klassrummet och som ofta aktiverar sig på annat vis, istället för att utföra de uppgifter som presenteras av läraren. Vi märkte att dessa situationer förändrades under arbete som utfördes av eleverna utomhus i närheten av skola. Eleverna arbetade aktivt med stor nyfikenhet och fokus på uppgifterna och de pratade om observationer och upptäckter som de gjort under undervisningstillfällen utomhus med stor entusiasm efteråt. Detta är bara olika observationer, men det är bakgrunden till varför vi valt att fokusera denna kunskapsöversikt på just de elever som riskerar att inte nå målen i de naturorienterande ämnena (NO).
Vi har fått en generell uppfattning om att undervisning utomhus gynnar alla elever. Vi hoppas att denna kunskapsöversikt finner vetenskapliga belägg på hur det ligger till.
Enligt Folkhälsomyndigheten (2019) finns det ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välmående. Det finns också ett samband mellan skolstress och fysisk
inaktivitet. Det blir därför intressant att göra en kunskapsöversikt av en form av undervisning som generellt leder till mer fysisk aktivitet.
4.1. Begreppet utomhusundervisning
Med begreppet utomhusundervisning syftar vi på all form av undervisning som sker utomhus. Detta kan innefatta lektioner på såväl skolgården som i skogen. Vi lägger inte in någon specifik pedagogisk teori bakom begreppet, utan fokuserar helt på undervisningens plats. Andra begrepp som likställs med “utomhusundervisning” i denna kunskapsöversikt är “utomhuspedagogik” och “undervisning utomhus”.
5. Syfte och frågeställningar
5.1. Syfte:
Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en överblick om vad forskningen säger om utomhusundervisning. För att smalna ner kunskapsöversikten har vi valt att fokusera på tre aspekter inom detta område (Backman, 2008). Genom att läsa vetenskapliga texter relevanta för detta syfte vill vi belysa om, och på vilka sätt NO-undervisning som sker i utomhusmiljö kan ökad kunskapsbildningen för
lågstadieelever. Denna kunskapsöversikt ska också redovisa vilka attityder och uppfattningar som finns bland de elever och lärare som har erfarenhet av utomhusundervisning, samt elevernas fysiska aktivitet i förhållande till elevers välmående och skolresultat. Kunskapsöversikten kan sedan vara ett underlag för de lärare och pedagoger som vill öka implementeringen av utomhusundervisning i lågstadiet
5.2. Frågeställningar
Kunskapsöversiktens frågeställningar lyder som följer:
● På vilket sätt kan undervisning utomhus påverka förutsättningarna för lågstadieelevers kunskapsbildning i NO för åk3?
● Vilka uppfattningar och attityder kring utomhusundervisning kommuniceras från barn och vuxna inom skolvärlden?
6. Metod
Vi har utfört en systematisk sökning i fyra olika databaser (Backman, 2008). I detta kapitel kommer vi beskriva vilka dessa databaser är och varför de valdes, vilka sökord och fraser som använts vid sökningen, samt hur vi har applicerat urvalskriterier för att begränsa antalet sökträffar till de artiklar som har högst relevans för denna
kunskapsöversikt. Syftet med vår sökningsmetod var att finna vetenskapliga källskrifter som kan synliggöra olika faktorer av det valda ämnesområdet, samt hur bedömning och genomförandet av utepedagogik kan användas. Vi har genomfört grundliga sökningar för att gå i riktning mot så aktuell och relevant forskning som möjligt.
Utförandet av uppsatsen sker inom ramen för lärarprogrammet med fokus på F-3 och källorna har relevans för den tidiga utvecklingen inom NO i grundskolan. Forskning inom andra grupper än grundskolan yngre åldrar adderades , då mer övergripande inslag i utvecklingen kunde påvisas. Sökorden plockades från frågeställningen och förstärktes på olika vis genom booleska operatorer (Backman, 2008).
6.1. Urvalskriterier
Då sökresultaten ska baseras på angelägen forskning satte vi avgränsning av
sökresultaten så vi bara fick fram artiklar publicerade från år 2015 och framåt, detta för att säkerställa oss om att den forskning vi läste var högst aktuell. Ett undantag gjordes för en artikel publicerad 2011 då vi ansåg att artikeln var mycket relevant för detta arbete. En vidare förutsättning var även att vi endast valde artiklar som är vetenskapligt granskade, alltså “peer-reviewed”. En sista förutsättning var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska.
6.2. Databaser
Sökningarna är genomförda i databaserna LibSearch, ERIC, ERC och Swepub. Samtliga av dessa databaser har ett rikt vetenskapligt innehåll inom pedagogik och skolverksamhet, samt välutformade sökfunktioner med möjlighet att vara mycket specifik i vilket innehåll som ska visas. Fler databaser hade kunnat användas för att ha ännu bredare omfång i sökningen på vetenskapliga artiklar, men vi bedömde att de fyra databaserna som nämns ovan var tillräckliga för att hitta rikligt med relevant vetenskapligt granskat material till denna kunskapsöversikt.
6.3. Söktermer
För att hitta artiklar relevanta för syftet har både engelska och svenska sökord
använts. De två huvudämnena i frågeställningarna är “utomhuspedagogik” och “NO”, orden som använts i sökprocessen kan därför relateras till dessa två begrepp. För att ta fram relevanta fraser till sökningen testades en mängd olika ord och formuleringar på de olika databaserna. Som följd på detta kunde sökfraser väljas ut baserat på vad som, till synes, gav mest träffsäkert resultat i testsökningarna. För en lista på de ord och fraser som användes vid sökningarna, se bilaga 1.
6.4. Sökning med fraser på svenska
Vi började sökningen med att använda oss av svenska sökord i databaserna ERIC, ERC, Libsearch och Swepub. Det visade sig ganska snabbt att det inte gav särskilt många träffar när sökorden på svenska användes, ett flertal av sökningarna gav till och med noll träffar efter att vi applicerat våra urvalskriterier. Ett exempel som däremot gav resultat var en sökning på Swepub med sökordet “utomhuspedagogik”. Efter att vi avgränsat sökträffarna till endast “peer reviewed” fick vi nio träffar, och detta såg vi som både positivt och negativt. De nio träffarna gicks igenom för att ta ut de mest intressanta, men vi ansåg samtidigt att nio träffar var mycket lågt med tanke på att vi bara använt ett sökord, “utomhuspedagogik”. De artiklar som ansågs kunna vara relevanta till frågeställningarna sparades, sedan gick processen vidare genom att utöka sökningarna. Att de svenska sökfraserna gav få resultat hade vi räknat med
eftersom relativt få artiklar skrivna på svenska finns publicerade i de databaser vi sökte i. Detta gjorde att vi gick från de svenska sökorden och började ta fram sökfraser på engelska baserat på våra frågeställningar (Backman 2008).
6.5. Sökning med fraser på engelska
Nästa steg var att fortsätta sökningen fast med engelska sökord. Samma fyra databaser användes, men till skillnad från den första sökomgången på svenska så kunde vi nu få tusentals träffar när vi sökte på vissa fraser. Ett exempel på detta är frasen “outdoor learning” som gav 2 231 träffar på Libsearch. För att hitta artiklar som var relevanta för frågeställningarna så bestämde vi oss för att precisera sökningarna och utöka vårt sökordförråd. Vi testade och tog fram fler sökord som vi ansåg kunna relateras till frågeställningarna. Nästa steg var att börja kombinera de fraser vi tagit fram. Det gjorde vi genom att använda databasernas “Booleska” funktion att välja mellan AND eller OR mellan sökfraserna (Backman, 2008). Om ordet AND finns emellan
sökfraserna betyder det att båda orden tas med i sökningen separat, men står det däremot OR emellan orden så behöver bara ett av orden finnas med i sökresultatet. Genom att välja OR mellan de fraser som är i stort sett synonyma kunde vi lägga till väldigt många av våra sökord i en och samma sökning. Vi fick nu fram artiklar med hög relevans, ett problem var dock att antalet artiklar i sökresultatet var alldeles för många för att kunna titta på alla. Lösningen på detta problem var att använda oss av databasernas funktion att sortera artiklarna efter relevans. Detta gjorde att de artiklar som stämde bäst överens med våra sökfraser sorterades högst upp i resultatlistan, så vi tittade igenom de första 30 resultaten och valde sedan de artiklar som kunde relateras mest till frågeställningarna. Vi gjorde även systematiska sökningar med färre ord i varje sökning för att säkerställa oss om att vi hade hittat de mest relevanta materialet till kunskapsöversikten.
6.7. Val av artiklar
Efter sökprocessen hade vi 30 artiklar som valts ut baserat på rubriksättning och nyckelord. För att genomföra kunskapsöversikten behövde vi välja ut ett mindre antal
högt relevanta artiklar till analys. Genom att läsa och granska abstrakten i samtliga artiklar valde vi ut ett begränsat antal artiklar, det vill säga 11 relevanta källor att basera vår analys på.
6.8. Analys av valda artiklar
Genom urvalsprocessen hade vi skapat en uppfattning om innehållet i samtliga utvalda artiklar, så när det analytiska arbetet började hade vi redan lite koll på vad som behandlades i varje artikel. Baserat på frågeställningarna tog vi sedan fram fem kategorier som artiklarna skulle sorteras efter, dessa kategoriseringar var “barns perspektiv”, “vuxnas perspektiv”, “skolresultat”, “välmående” och “kritik”. Genom att numrera och sammanfatta alla artiklar på en stor whiteboard kunde vi få en överblick av artiklarna och genomföra en systematisk kategorisering och analys. Artiklarna lästes och jämfördes i olika omgångar och symboler placerades vid varje artikel beroende på vilka teman som artikeln behandlade. Exempelvis om en artikel innehöll intervjuer av elever fick den en “barnsymbol”, men samma artikel kanske också behandlade elevernas skolprestation samt redovisade kritik av
utomhusundervisning, då fick denna artikel även en “skolresultatsymbol” och en “kritiksymbol”. På så sätt växte förståelsen av artiklarnas innehåll och svaren till våra frågeställningar tonade upp sig. Den visuella överblicken som tavlan gav gjorde att vi lättare kunde diskutera och analysera artiklarna systematiskt tillsammans. Att vi båda genomförde det analytiska arbete högt inför varandra minskade i sin tur risken att en enskild person färgar resultatet av arbetet med sina egna förkunskaper och tankesätt.
7. Resultat
Efter en söknings- och urvalsprocess så landade vi på 11 artiklar som vi anser har relevans för frågeställningarna. För en lista på de utvalda artiklarna, samt vilken sökning som gav resultatet, se bilaga 2.
7.1 Uppfattningar och attityder
De uppfattningar och attityder vi kunnat se i de artiklarna vi valt ut till denna
kunskapsöversikt kommer att delas in i två olika kategorier. Ena kategorin utgår från elevernas perspektiv, den andra kategorin är utifrån vuxenvärldens perspektiv. Med “vuxenvärlden” menar vi lärare, rektorer och andra verksamma inom skolan.
7.1.1 Elevers perspektiv på utomhusundervisning
Janine K. Coates och Helena Pimlott-Wilson (2018) skriver i sin artikel “Learning
While Playing: Children's Forest School Experiences in the UK” om hur barn
upplever och ser på utomhusundervisning kontra inomhusundervisning. 33 barn från två olika skolor med åldersspannet 4 - 9 är intervjuade i studien, och samtliga elever hade i sex veckor fått testa på “Forest School” (FS). FS beskrivs av författarna som en informell och alternativ inlärningsmetod blandat med traditionell
läroplansundervisning.
I artikeln beskrivs hur tre huvudteman gjorde sig synliga efter att intervjuerna
analyserats. Dessa teman var “paus från rutin”, “lärande via lek” och “samarbete och teamwork”. Barnens beskrivningar av att ta del av utomhusundervisning är mycket positiva, de beskriver både hur de lärde sig saker och hur deras välmående ökade när de fick ha undervisning utomhus. Coates och Pimlott-Wilson (2018) ringar också in att eleverna ofta beskriver hur de har motsatta associationer till undervisning i klassrummet och undervisning utomhus. Exempel på detta är att klassrummet associeras med enskilt arbete, utomhusmiljön associeras med samarbete. Även Fűz (2018) visar på att elever har tydliga uppfattningar om undervisning ute, kontra inne.
Handlingsutrymmet beskrivs av eleverna i studien som begränsat, medan de förknippar utomhusundervisningen med utökat handlingsutrymme.
Den positiva inställningen som Coates och Pimlott-Wilson (2018) beskriver stämmer ganska väl överens med den bild som beskrivs av Sjöblom och Svens (2019) i artikeln “Learning in the Finnish outdoor classroom”. I denna intervjustudie så framkommer det att de finska eleverna i stora drag föredrog utomhuslärande framför lektioner i innemiljö. Eleverna upplevde lärandet utomhus som en mer aktiv process jämfört med den undervisningen inomhus, ämnesinnehållet blev även mer konkret för eleverna i utemiljön då de fick mycket bredare sinnesintryck utomhus. Till och med en enkel sak som frisk luft beskriver eleverna som värdefullt under skoldagen.
Elevernas röster klingar alltså mest positivt i dessa två studier, men de tar även upp aspekter av utomhusundervisning som de inte ser som helt positiva (Coates & Pimlott-Wilson, 2018; Sjöblom & Svens, 2019). I den finska studien beskriver eleverna att dåligt väder hade en negativ inverkan på deras lärande. De ansåg också att det finns vissa skolämnen som inte kan läras ut i naturen eftersom det uppstår begränsningar som inte upplevs finnas i ett klassrum. En grupp av elever föredrog dessutom när de befann sig i klassrummet, eftersom klassrummet inte hade
intressantare aktiviteter och ting som gäckade deras uppmärksamhet. En annan grupp av elever hävdade däremot att motivationen ökade i utomhusmiljö på grund av miljöombytet (Sjöblom & Svens, 2019). En liten del av de brittiska eleverna i Coates och Pimlott-Wilson (2018) artikel beskriver dock miljöombytet som något negativt. Dessa elever ansåg att bristen på tydliga fysiska avgränsningar och de sociala hierarkier de var vana vid bidrog till en känsla av osäkerhet. Detta hinder i undervisningen var dock något som de kunde överkomma tack vare att
undervisningen var baserad på elevernas egna initiativ och arbetstakt. Vissa skeptiska attityder mot undervisning utanför klassrummet visar sig också i Fűz (2018)
enkätstudie. Bland eleverna som deltog så fanns en liten del elever som uttryckt att de ville ha mindre utomhusundervisning. Denna åsikt fanns endast bland elever i studien, inte bland lärare och rektorer.
7.1.2 Vuxenvärldens perspektiv på utomhusundervisning
I en studie genomförd i Ungern har intresset för lärande utanför klassrummet ökat (Fűz, 2018). Detta med syfte att förbättra utbildningen i naturvetenskap och elevernas motivation mot ett ökat lärande. Undersökningen består av en storskalig online-undersökning gällande olika faktorer för utomhusundervisning i grundskolan. Datan samlades in från totalt 4 861 enkätsvar, varav 4 680 var elever, och 182 var lärare och rektorer. I Ungern är undervisning utanför skolans väggar en relativt outforskad arena, därav råder det en viss osäkerhet gällande praxis och syn på utomhusundervisning. I studien undersöktes hur olika grundskolor bedriver utomhusundervisning, och hur plats, frekvens och motivation kan skilja sig från skola till skola. Undersökning berörde också vilket förhållningssätt man intog gällande inlärning utomhus.
Undersökningen granskade också de olika hinder som skolorna ställdes inför, samt hur de ska lösas. När väl skolor håller i undervisning utomhus så följs de
rekommendationer som finns, de visade sig dock att mängden utomhusundervisning är låg. Flera av de medverkande i undersökningen uttryckte en önskan om en ökad kontinuitet. De främsta orsakerna till utomhusverksamhetens låga förekomst var finansiella svårigheter samt att anpassa aktiviteterna till aktuell kursplan. Studien uttrycker att ytterligare forskning bör fokusera på hur hinder kan övervinnas när det gäller utomhusundervisning. Slutsatsen är baserat på de svar som uttrycks i online-undersökningen.
Vissa likheter kan urskiljas i en studie av Szczepanski och Andersson (2016) där den primära forskningsfrågan berör vikten av platsens betydelse för att lära och undervisa i utomhusmiljö. Analysen är baserad på 15 experters uppfattning om platsens
betydelse för lärande och undervisning i utemiljö. Förhållandet till platsen är central och utomhusvistelsen kopplas till en rad möjligheter till utveckling. Dessa är
möjligheten att förstå kopplingar i naturen, relatera till naturfenomen via sinnesintryck, bygga kunskap via igenkänning i naturen, öka förståelsen om ekosystem och samhälle, och skapa en personlig relation till platsen och andra individer. I en utomhuskontext skapas ett spelrum där platsens betydelse är central, där lärande och kunskap ska bringa omtanke ur flera aspekter. En jämförelse med
traditionell undervisning inomhus som beskrivs i artikeln är att utrymmet för olika genomföranden och tankar är mindre begränsat i en utomhusmiljö (Szczepanski & Andersson, 2016).
Fűz (2018) diskuterar i sin studie hur olika grundskolor undersöker och bedriver utomhusundervisning och hur plats, frekvens och motivation kan skilja sig från skola till skola. Undersökningen berörde också vilket förhållningssätt man intog gällande inlärning utomhus. I studien framkommer det en önskan om en öka kontinuitet av utepedagogik av såväl lärare och rektorer i studien.
Brodin (2011) framhåller i sin artikel betydelsen av utomhusaktiviteter för individers välbehag och hälsa. Genom att undersöka naturen uppstår en möjlighet till att träna samtliga sinnen. Denna artikel är grundad utifrån ett EU-Projekt, “Learning in
motion”, med betoning på barn och vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar.
Syftet med denna studie vara att fastställa hur vidare aktiviteter utomhus ger fysisk och sensorisk motivation för individer med intellektuella funktionshinder. Artikeln utgår ifrån enkäter, intervjuer och litteraturstudier. Resultatet påvisade att aktörernas mående och levnadsnivå ökar om miljön är nära till hands. Att närvara i naturen aktiverar och stärker aktörernas lärande samt deras sociala inkludering. Avsaknad på ett systematiskt lärande i utemiljö lyser ofta med sin frånvaro när det kommer till personer med intellektuella funktionsnedsättningar.
Mygind, Bølling och Seierøe Barfods (2019) studie består av semistrukturerade intervjuer i syfte att utforska lärares erfarenheter om triggande faktorer och initiativ under regelbunden undervisning varje vecka i ett år. Två manliga och sex kvinnliga lärare deltog i en intervjuguide där innehållet berörde fem olika teman, dessa var motiv, utmaningar och erkännande, lärarupplevelser, elevrelationer. Undervisningen i utemiljö ansågs har breda resurser i att bättra på såväl det akademiska lärandet som livsglädjen. Relationen mellan elever och lärare antyddes ha en långvarig effekt, även när undervisningen hölls inomhus.. Frågor om säkerhet och hälsa noterades inte som ett hinder.
Brodin (2011) skriver i sin artikel att många arbetstagare inom skolan inte har
funderat så ingående över vinsterna med aktiviteter i utemiljö. Några av dessa vinster beskrivs som ett bättre mående och ökad motivation genom att lära genom andra elever, utveckling av den sociala samverkan, och att bidra till samarbete och stärka inkludering. En del sätter dock fingret på ett stegrande välbehag och en ökad
levnadstrivsel i anslutning till vistelse utomhus för alla individer. En liknande effekt kan påvisas i Mygind et al. (2019) studie där man kunde ådagalägga att banden mellan lärare och elev stärktes med undervisning i utomhuskontext, till skillnad från de ordinarie inomhussammanhangen. Brodin (2011) fastslår dock att det föreligger brister i det systematiska lärandet i utemiljö bland lågstadieelever.
7.2. Elevers kunskapsbildning
Avcı och Gümüş (2020) utförde en studie med syftet att fastställa effekterna av aktiviteter baserat på utomhusundervisning i de samhällsvetenskapliga ämnena, studien kontrollerade elevernas prestation och kunskapsnivå. I den ansökningsprocess som var i anslutning till denna studie behandlades olika områden inom de
samhällsorienterande (SO) ämnena i sex veckor med olika utomhusaktiviteter och metoder. Studiens resultat påvisar att utomhuspedagogiska aktiviteter i en
samhällsvetenskaplig kontext ökade elevernas framgångsnivåer och gav en positiv påverkan på deras förmåga att återkalla sina kunskaper vid senare tillfälle.
Glaab och Heyne (2020) undersöker i sin studie hur tre olika lågstadiegrupper en dag i en naturpark med syfte att delta i en utbildning om miljö. Betoningen ligger på en hög kognitiv prestation och motivation tillsammans med en upprätthållen ordning. För att detta ska uppnås utanför klassrummets ramar kombinerades instruktioner och konstruktivistiska egenskaper med ett starkt lärarcentrerat och elevcentrerat
tillvägagångssätt, detta anpassades efter de olika grupperna. Den första gruppen var lärarledd den andra gruppen agerade läraren guide vid sidan av, den tredje gruppen arbetade självständig utan närvaro av lärare. I studien påträffas en högre grad av
det inte är nödvändigt med en permanent närvaro av en pedagog för att uppnå framsteg i elevernas inlärning utanför skolans väggar, en stark lärarnärvaro tycktes dock inte leda till negativa konsekvenser i inlärningen. Resultatet på sikt visar ett kognitivt lärande, stort intresse, samt välbefinnande och reducerad stressnivå. Studien fastslår att tillfällig närvaro av en lärare som intar en observerande roll underlättar de konstruktivistiska inlärningsfaserna i en positiv inlärningsmiljö, framförallt vid lärande utomhus.
Avcı och Gümüş (2020) undersöker elevers olika prestationer och kunskapsnivåer. Resultatet i studien visar på att eleverna ökade sin förmåga att återkalla sina kunskaper vid senare lärtillfällen.
Glaab och Heyne (2019) sätter brännpunkten på en tydlig lärarfokuserad och
elevcentrerad strategi som utgår ifrån arbetssituationen. I undersökning upptäcktes en högre kunskapsbildning i utförandet av uppgifterna. En konklusion är att det inte är behövligt med en fast närvaro av en pedagog för att uppnå framgång i elevernas lärande vid ett utomhuspedagogiskt tillfälle. Däremot upplevde inte de medverkande att en engagerad lärare var en negativ faktor. Avcı och Gümüş (2020) fastslår att en av kontrollgrupperna visade fler framgångar i SO-ämnena i en utemiljö jämfört med traditionell undervisning inomhus.
7.3. Elevers välmående
“Forskningen visar att regelbunden fysisk aktivitet med utökad rörelse och natur- kontakt under skoldagen generellt leder till positiva effekter på inlärningsförmåga, skolprestationer och på en lång rad faktorer som är av betydelse för elevers utveckling men också för undervisningen.” (Faskunger & Szczepanski,2018, s. 8).
Med detta citat i ryggen är det intressant att ta reda på om undervisning utomhus kan kan bidra till att eleverna får mer av just fysisk aktivitet och naturkontakt, och kring detta är de artiklar vi tagit med i denna kunskapsöversikt tydligt eniga. Ja, forskning pekar på att utomhusundervisning ökar elevers fysiska aktivitet och naturkontakt.
Romar, Enqvist, Kulmala och Tammelin (2019) har genomfört en studie på finska elever och deras fysiska aktivitet och stillasittande tid. Genom att, med hjälp av accelerometrar, mäta 20 låg- och mellanstadieelevers aktivitet så jämfördes fem skoldagar med utomhusundervisning med fyra traditionella skoldagar inomhus. Resultatet var mycket tydligt. Skoldagarna som innehöll utomhusundervisning visade sig öka elevernas fysiska aktivitet, samtidigt som den stillasittande tiden minskade jämfört med skoldagarna inomhus. Dessa skillnader i rörelsemönster var mycket tydliga under skoldagen, men elevernas aktivitet utanför skolan förblev oförändrad under båda undervisningsformerna. I denna studie ligger fokus enbart på den fysiska aktiviteten, författarna går alltså inte vidare med att analysera vilka konsekvenser det mer aktiva rörelsemönstret kan ha (Romar et al., 2019). Dock så har andra forskare redovisat resultat om att fysisk rörelse ökar välmåendet, så som Faskunger och Szczepanski
(
2018) som är citerade i inledningen till denna del avkunskapsöversikten.
En annan studie som redovisat förändring i välmående relaterat till
utomhusundervisning är artikeln, “School Outdoors: The Pursuit of Happiness as an
Educational Goal” (Sobel, 2020). Här beskrivs hur en “utmanande” sjätteklass
förbättrade sina skolresultat samtidigt som eleverna kände sig gladare. Dessa effekter uppnåddes genom att, en dag i veckan under ett år, spendera skoldagen i skogen. Likt den tidigare nämnda studien så förekommer fysisk aktivitet som faktor till elevernas välmående, men Sobel (2020) menar också att utomhusvistelse i naturen har en terpeutiska effekt som påverkade elevernas hälsa positivt.
Den sociala samspelet tas upp i ett flertal artiklar, och de har alla gemensamt att de menar på att utomhusundervisningen kan skapa sociala situationer som skiljer sig från de “traditionella” inomhuslektionerna. Sobel (2020) beskriver att sjätteklassarna i studien skapade relationer som inte kunnat uppstå i klassrummet genom samarbete och krav på konfliktlösning, detta stöds också av Mygind et al. (2019). I deras
intevjubaserade studie beskriver lärare hur relationerna till eleverna stärktes genom att vistas utomhus, och ett ökat välmående beskrevs sedan av barnen i form av
loggböcker. Brodin (2011) visar på välmående i sin studie genom att beskriva hur utomhusmiljön kan bidra till ökad social inkludering för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. I dessa artiklar finns en tydlig korrelation mellan ökat socialt samspel och ökat välmående, men orsakssambandet mellan de två aspekterna bevisas dock inte. Det vi sett i artiklarnas resultat är alltså att utomhusundervisning kan ge en ökning inom både välmående och socialt samspel, men i vilken ordning detta sker är inte helt bevisat.
7.4. Kritiska blickar på utomhusundervisning
De kritiska rösterna i studierna vi valt är få och inte särskilt högljudda, men de finns där. Ett exempel är, som vi nämnt under elevernas syn på utomhusundervisning, den intervjubaserade studie genomförd på grundskoleelever i Finland (Sjöblom & Svens, 2019). Där uttrycker några elever att de inte tror att de lärt sig något alls under utomhusundervisningen. Dessutom ansåg vissa av barnen i studien att dåligt väder kunde påverka inlärningen negativt, samt att denna undervisningsform är mycket tidskrävande i förhållande till “vanlig” undervisning. En del elever tyckte till och med att vissa ämnesområden kan man helt enkelt i lära sig utomhus i Finland. Exempel på specifika ämnesområden som gavs var “finska”, och “tigrar”. Denna kritik är högst anekdotisk och inte underbyggd med forskning, men bör ändå tas i beaktning när undervisning utomhus övervägs då den kommer från eleverna själva.
Hartmeyer, Stevenson och Bentsen (2016) tar upp kritik mot
naturvetenskapsundervisning som sker i mindre formella kontexter, vilket de anser att utomhusundervisning ofta kan vara. Dessa undervisningstillfällen kritiseras ibland för att skapa och bibehålla missförstånd inom naturvetenskapen. I artikeln beskrivs en potentiell lösning till att minska missförstånden, nämligen formativ bedömning. Ett problem är dock att denna bedömningsform inom utomhusundervisning inte
beforskats i någon vidare utsträckning. Detta, menar författarna, gör att lärare och skolor inte har nog med vetenskaplig information om formativ bedömning under utomhusundervisning, vilket i sin tur leder till att det inte utförs. Bristande kunskap
om att bedriva skolverksamhet utomhus tas även upp av Mygind et al. (2019) som ett hinder för undervisningsformens implementering.
Utomhusundervisning har också vissa administrativa aspekter att ta hänsyn till. Mygind et al. (2019) tar upp att implementeringen av undervisning utomhus hindras av att det kan kosta mycket, och är mer tidskrävande enligt de intervjuade rektorerna i studien. Samma barriärer för ökad undervisning utomhus visar sig även vara fallet i Fűz (2018) studie. Bristande budget och välfyllda läroplaner kombineras inte så lätt med utomhusundervisning.
8. Diskussion och slutsattser
8.1. Metoddiskussion
8.1.1. Sökprocessen
Om än litteratursökningen är noggrant genomförd och väl dokumenterad så är vi medvetna om att det går att se vissa brister i sökningen. Ett begränsat antal databaser användes, detta faktum betyder att arbetet omöjligt kan ha täckt in all forskning som publicerats relaterad till utomhusundervisning. Dessutom pågick sökningsprocessen under en relativt begränsad tid, vilket gjorde att vi inte hade möjlighet att läsa abstrakten till alla sökresultat. Artiklarnas titlar blev då en avgörande faktor till om artiklarna lästes eller ignorerades, vi vet alltså inte om vi kan ha missat relevant forskning på grund av artikelns rubricering.
8.1.2. Att hitta kritiska röster.
Den överblick som vi skaffat oss under detta arbete tyder på att effekterna av utomhusundervisning är mycket positiva. Detta skulle kunna vara hela sanningen, men det skulle också kunna bero på att vi inte har hittat den forskning som ställer sig kritisk till undervisning utomhus. En annan förklaring skulle kunna vara att den forskning som bedrivits har fokuserat på de positiva aspekterna av denna
undervisningsform, och därmed finns inte lika stort underlag för den negativa delarna av att undervisa utomhus.
8.2. Resultatdiskussion
8.2.1. Objektivitet i analys
Analysen av artiklarna har vi försökt hålla så objektiv som möjligt genom att
med att inte ta med något som vi själva uppfattat “mellan raderna”, utan bara den information som artiklarnas författare faktiskt förmedlar. En brist i detta är att vi som genomfört analysen har båda ett intresse för utomhusvistelser, och var dessutom positivt inställda till att bedriva undervisning utomhus redan innan arbetet med kunskapsöversikten började. Om och hur detta kan ha färgat analysen och påverkat objektiviteten i arbetet kan vi inte veta, men vi är medvetna om att risken finns där.
8.2.2. Akademisk erfarenhet
Vår kunskapsöversikt är grundad på ett intresse och en nyfikenhet för vårt valda ämnesområde. Vår kännedom av att producera och läsa akademisk text grundar sig i tidigare erfarenheter från lärarutbildningen. Det har varit intressant och betydande att sammanställa detta arbete och en god erfarenhet till framtida akademiska studier. Denna lärdom av att sammanställa en kunskapsöversikt av detta slag är ny för oss och har varit akademiskt utvecklande både i resonemang och skriftspråk. Det har även varit intresseväckande av ta del av andra studenters arbeten och tankegångar under kursens gång.
8.2.3. Kunskapsöversiktens användningsområden.
Denna kunskapsöversikt redovisar att de positiva konsekvenserna av att bedriva utomhusundervisning överträffar de negativa markant. Detta kan användas som motivation och underlag till att lärare och skolor tar med sina elever ut och håller undervisning utanför klassrummet. Resultatet visar att budget och brist på tid kan leda till att undervisningen utomhus undviks, med alla de övriga positiva aspekterna som forskningen visar på skulle kunna motivera skolledningar till att övervinna dessa hinder.
8.3. Slutsatser
- Skolresultat har stor potential att höjas via utomhusundervisning, alltså kan elever som inte når kunskapskraven ha större möjligheter att nå dit om de får ta del av utomhusundervisning.
- Utomhusundervisning kan öka fysisk aktivitet
- Utomhusundervisning kan ha positiva effekter på hälsan.
- Forskningen fokuserar mer på vad utomhusundervisningen har för effekt, inte så mycket på hur den ska genomföras rent didaktiskt.
8.3.1. Attityder
Resultatet av vår analys tyder helt klart på att majoriteten av såväl barn som vuxna inom skolan har en positiv inställning till utomhusundervisning. Detta redovisas genom bland annat intervjuer av elever som berättar att de tycker det är positivt med lektioner utomhus. Barnens berättelser är i stort sett bara positiva, endast ett fåtal negativa kommentarer finns redovisade i artiklarna. Även vuxenvärlden har positiv syn på utomhusundervisning. Detta visar sig dels i form av experter som målar upp positiva aspekter av aktiviteter utomhus, men också lärare som pekar på stärkta lärare-elevrelationer, stimulerande aktiviteter och höjda skolresultat som goda effekter av utomhusundervisning. De negativa aspekter som är tydligast är de administrativa, och handlar om höga kostnader och tidskrävande lektioner som är svåra att planera in i skolschemat. Att så många har positiva erfarenheter av utomhusundervisning skulle kunna vara en motiverande faktor för lärare och skolledningar att öka frekvensen av utomhusvistelse på den skolan där de jobbar, speciellt eftersom de positiva
berättelserna kommer från både barn och vuxna inom skolan.
8.3.2. Skolresultat
Baserat på resultaten i de artiklar vi analyserat kan vi dra slutsatsen att utomhusundervisning har stor potential att höja elevers skolresultat samt ökar
elevernas förmåga att minnas redan gjorda erfarenheter och kunskaper. Vidare är, att det inte krävs att en lärare är aktivt närvarande för att eleverna ska inhämta kunskap i ett utomhuspedagogiskt sammanhang. Pedagogerna kan med fördel hålla en mer observerande roll under elevcentrerade aktiviteter utomhus, det är dock inte en
negativ faktor att en lärare är närvarande. Det framkom även goda skolresultat i ett lärande som baseras på utomhusundervisning inom de samhällsorienterade ämnena än i traditionell undervisning inomhus. Med detta kan vi dra slutsatsen att elever som riskerar att inte nå kunskapskraven satta för åk3 i LGR11 (Skolverket, 2020) kan få förbättrade förutsättningar att nå målen via utomhusundervisning.
8.3.3. Välmående
Många av artiklarna vi analyserat nämner hur elevernas välmående ökade som följd av utomhusundervisning. Faktorer som pekas ut som bidragande är bland annat den ökade fysiska aktiviteten som utomhusvistelsen för med sig, de sociala situationer som uppstår utanför klassrummets väggar, och en större känsla av frihet. Det råder alltså lite delade meningar om exakt vad det är med utomhusundervisning som faktiskt gör att eleverna mår bättre, men det råder solklar konsensus om att den positiva hälsoeffekten finns där. Inte en enda artikel i denna kunskapsöversikt nämner att undervisning utomhus leder till negativa konsekvenser för hälsan. Lärare kan med denna kunskap förhoppningsvis våga sig på utomhusundervisning även om de inte är experter på att hålla undervisning utomhus. Med en trygghet om att elevernas
välmående troligtvis kommer öka kan nya undervisningsmetoder utforskas, och oavsett om läraren lyckas öka kunskapsbildningen eller inte så har eleverna i alla fall fått vara fysiskt aktiva och ökat sitt välmående.
8.3.4. Framtida forskning
Under arbetets gång har det blivit tydligt att forskningen visar väldigt mycket om utomhusundervisningens påverkan och konsekvenser, men inte så mycket om hur en lärare rent didaktiskt ska gå tillväga för att utföra så bra lektioner som möjligt. Det skulle kunna vara till nytta för framtida lärare om utomhusundervisning beforskas på ur ett mer pragmatiskt och didaktiskt perspektiv. Resultat om vilka
undervisningsmetoder som passar, hur extra anpassningar kan göras för elever i behov, och hur bedömning genomförs på bästa sätt, allt relaterat till en utomhusmiljö, hade nog gynnat lärare som vill ta med sin klass utanför klassrummet.
8.3.5. Förslag på forskningsfrågor
- Vilka didaktiska val ger de bästa förutsättningarna för elevers kunskapsbildning i utomhusmiljö?
- Hur kan extra anpassningar och särskilt stöd för elever i behov anpassas på bästa sätt till undervisning i utomhusmiljö?
- Hur påverkas bedömningsprocessen i grundskolan av utomhusundervisning, och hur kan den anpassas?
Referenslista
Avcı, G., & Gümüş, N. (2020). The Effect of Outdoor Education on the Achievement and Recall Levels of Primary School Students in Social Studies Course. Review
of International Geographical Education Online, 10(1), 171-206. Hämtad
20.11.17 från
https://search.informit.com.au/documentSummary;dn=413092991420746;res=I ELHSS
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Brodin, J. (2011). Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar . Socialmedicinsk tidskrift, 88(5), 445–458. Hämtad 20.11.17. från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58972
Coates, J. K., & Pimlott-Wilson, H. (2018). Learning while playing: Children's Forest School experiences in the UK. British Educational Research Association, 45(1), 21-40. Hämtad 20.11.17. från https://doi-org.proxy.mau.se/10.1002/berj.3491
Faskunger, J., & Szczepanski, A. (2018). Klassrum med himlen som tak: en
kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan. Linköping: Linköpings universitet.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Barn och ungas rörelsemönster. Folkhälsomyndigheten. Hämtad 20.11.09 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/b/barns-och-ungas-rorelsemonster/?pub=60058#60062
Fűz, N. (2018). Out-of-School Learning in Hungarian Primary Education: Practice and Barriers. Journal of Experiential Education, 41(3), 277–294. Hämtad 20.11.10. från https://doi.org/10.1177/1053825918758342
Glaab, S., & Heyne, T. (2020) Focus wildlife park: Outdoor learning at workstations for primary school children. Applied Environmental Education &
Communication, 19(2) 141-154. Hämtad 20.11.17. från DOI:
10.1080/1533015X.2018.1554461
Hartmeyer, R., Stevenson, M. P., & Bentsen, P. (2016). Evaluating design-based formative assessment practices in outdoor science teaching, Educational
Research, 58(4), 420-441. Hämtad 20.11.10. från DOI:
10.1080/00131881.2016.1237857
Mygind, E., Bølling, M., & Seierøe Barfod, K. (2019) Primary teachers’ experiences with weekly education outside the classroom during a year. Education 3-13, 47(5), 599-611. Hämtad 20.11.10. från DOI: 10.1080/03004279.2018.1513544
Romar, J., Enqvist, I., Kulmala, J., Kallio, J., & Tammelin, T. (2019) Physical activity and sedentary behaviour during outdoor learning and traditional indoor school days among Finnish primary school students. Journal of Adventure Education
and Outdoor Learning, 19(1), 28-42. Hämtad 20.11.17. från DOI:
10.1080/14729679.2018.1488594
Sjöblom, P., & Svens, M. (2019). Learning in the Finnish outdoor classroom: Pupils’ views, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 19(4), 301-314. Hämtad 20.11.12. från DOI: 10.1080/14729679.2018.1531042
Sobel, D. (2020). School Outdoors: The Pursuit of Happiness as an Educational Goal.
Journal of Philosophy of Education, 54(4), 1064-1070. Hämtad 20.11.12. från
https://doi-org.proxy.mau.se/10.1111/1467-9752.12458
Szczepanski, A., & Andersson, P. (2016). Perspectives on place : 15 professors’ perceptions of the importance of the place for learning and teaching outdoors. I Tuszyńska, L. (red.) Koncepcja zrównowazonego rozwoju : Wksztalceniu
nauczycieli klas poczatkowych (s. 45–66). Warszawa: Wydamnictwo Akademii
Pedagogiki Specijalnej. Hämtad 20.11.17. från
Bilagor
Bilaga 1. Lista på sökfraser
Sökorden vi använde och kombinerade var: På svenska: ● utomhuspedagogik, ● utomhus, ● naturvetenskap, ● grundskolan, ● lärande. På engelska: ● Outdoor learning ● Outdoor teaching ● Outdoor education ● Teaching outside ● Teaching outdoors ● Outside ● Science education ● Nature study ● Nature ● Physical activity ● Primary school ● Elementary school ● School ● Young children ● Pupils
● Low performing students ● Improving
● Grades
Bilaga 2. Lista med valda artiklar med tillhörande sökning.
_____________________________________________________________________ 1.
The Effect of Outdoor Education on the Achievement and Recall Levels of Primary School Students in Social Studies Course
Avcı, G. & Gümüş, N. (2020) Sökning: 20.11.17. ERIC Sökord: - Outdoor education - OR - Teaching outside - AND - Science education - AND - Grades - AND - Primary school - AND - Improving - AND - Young children Tidsspann: 2018 - 2020 Avgränsning: Peer reviewed
Träffar: 473
_____________________________________________________________________ 2.
Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Brodin, J. (2011) Sökning: 20.11.17. Swepub Sökord: - Utomhuspedagogik Avgränsningar: Peer reviewed Antal träffar: 9 _____________________________________________________________________ 3.
Learning while playing: Children's Forest School experiences in the UK.
Coates, J. K., & Pimlott-Wilson, H. (2018)
Sökning: 20.11.17. libsearch Sökord: - Outdoor education - OR
- Outdoor learning - OR - Outdoor teaching - AND - Primary school - OR - Elementary school - AND - Science education - AND - Improving - AND
- Low performing students
Tidsspann: 2018 - 2020 Avgränsning: Peer reviewed Träffar: 8064 _____________________________________________________________________ 4.
Out-of-School Learning in Hungarian Primary Education: Practice and Barriers.
Fűz, N. (2018).
Sökning: 20.11.10. Libsearch Sökord:
- Primary school - AND - Outside - AND - Science education - AND - motivation Tidsspann: 2015 - 2020 Peer reviewed Träffar: 13 _____________________________________________________________________ 5.
Focus wildlife park: Outdoor learning at workstations for primary school children.
Glaab, S. & Heyne, T. (2020)
Sökning: 20.11.17. Libsearch Sökord: - Outdoor education - OR - Outdoor learning - OR - Outdoor teaching - AND - Primary school
- OR - Elementary school - AND - Science education - AND - Improving - AND
- Low performing students
Tidsspann: 2018 - 2020 Avgränsning: Peer reviewed Träffar: 8064 __________________________________________________________________ 6.
Evaluating design-based formative assessment practices in outdoor science teaching
Hartmeyer, R., Stevenson, M. P. & Bentsen, P. (2016)
Sökning: 20.11.10. ERIC Sökord: - Science education - AND - outside
Tidsspann: 2015 - 2020
Avgränsningar: Peer reviewed
Early childhood education
Träffar: 15
_____________________________________________________________________ 7.
Primary teachers’ experiences with weekly education outside the classroom during a year.
Mygind, E., Bølling, M. & Seierøe Barfod, K. (2019)
Sökning: 20.11.10. Libsearch Sökord: - Primary school - AND - Outside - AND - Science education - AND - motivation Tidsspann: 2015 - 2020
Peer reviewed
Träffar: 13
__________________________________________________________________ 8.
Physical activity and sedentary behaviour during outdoor learning and traditional indoor school days among Finnish primary school students.
Romar, J., Enqvist, I., Kulmala, J., Kallio, J. & Tammelin, T. (2019)
Sökning: 20.11.17. Libsearch Sökord: - Outdoor education - OR - Outdoor learning - OR - Outdoor teaching - AND - Primary school - OR - Elementary school - AND - Science education - AND - Improving - AND
Tidsspann: 2018 - 2020 Avgränsning: Peer reviewed Träffar: 8064 _____________________________________________________________________ 9.
Learning in the Finnish outdoor classroom: Pupils’ views.
Sjöblom, P. & Svens, M. (2019)
Sökning: 20.11.12 ERC Sökord: - Outdoor education - AND - Nature study Tidsspann: 2018 - 2020 Avgränsning: Peer reviewed Träffar: 16 _____________________________________________________________________
10.
School Outdoors: The Pursuit of Happiness as an Educational Goal.
Sobel, D. (2020) Sökning: 20.11.12. ERC Sökord: - Outdoor education - AND - Nature study Tidsspann: 2018 - 2020 Avgränsning: Peer reviewed Träffar: 16 _____________________________________________________________________ 11.
Perspectives on place : 15 professors’ perceptions of the importance of the place for learning and teaching outdoors.
Szczepanski, A., & Andersson, P. (2016)
Sökning: 20.11.17. Swepub
Sökord: - Utomhuspedagogik Avgränsningar: Peer reviewed Antal träffar: 9 _____________________________________________________________________
