Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
”Praktikanten” – en studie om gratis
arbetskraft inom den svenska
tv-branschen utifrån två perspektiv
”The Intern” – a study of unpaid labor in the Swedish
television industry from two perspectives
Johanna Lidh
Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Jens Sjöberg Huvudområde: Medieteknik Handledare: Henriette Lucander Datum för slutseminarium: 2018-05-24
Sammanfattning
Att få en betald anställning inom tv-produktion kan vara svårt, även om du har en utbildning inom området. Det kan även vara problematiskt för de som anställer att finna personer med den kompetens, erfarenhet eller arbetsmoral som krävs. Därför är det vanligt med praktikarbete som en första väg in i yrkeslivet. Majoriteten av tidigare studier är gjorda utifrån praktikantens position och synvinkel, ofta ur ett kritiskt perspektiv, vilket öppnar upp för argumentation kring varför föreliggande studie behövs. Syftet med föreliggande studie är därför att bidra med kunskap och ökad förståelse kring praktikarbete inom den svenska tv-branschen utifrån två perspektiv; praktikanternas och arbetsgivarnas. Detta för att öppna upp för diskussion och öka utvecklingsmöjligheterna för tryggare anställningsformer. Kvalitativ metod har tillämpats och empirin har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med praktikanter och
arbetsgivare i tv-produktioner i Stockholm. För att få en tydligare bild över hur fenomenet praktikarbete inom tv-produktion arbete uppfattas av vardera urvalsgrupp, hur praktikarbete kan utveckla faktorer för betald anställning, samt för att definiera eventuella utvecklingsmöjligheter för tryggare anställningsformer har resultatet analyserats genom SWOT-modellen. Resultatet visar på att utbildning nästan inte spelar någon roll alls när det kommer till att få en betald anställning i tv-branschen idag. För att få en betald anställning är det istället kontakter,
yrkeserfarenhet och personkemi som värderas högst, vilket i sin tur kan vara svårt att få om man inte tidigare har haft praktik inom tv-produktion. Däremot är utbildning en av de högsta
prioriteringarna när det kommer till att få en praktikplats, vilket i sin tur ofta leder till att dessa tre krav eller prioriteringar utvecklas.
Nyckelord
Praktikant, praktik, gratis arbetskraft, otrygghet, tv-branschen, tv-produktion, medieteknik, SWOT
Abstract
”The Intern” - a study of unpaid labor in the Swedish television
industry from two perspectives.
It can be difficult to get a paid employment in television production, even if you have an education in the field. It can also be problematic for those who hire people with the skills, experience or work ethic that are required. Therefore, it is common to work as an unpaid runner or intern as a first step into working life. The majority of previous studies are based on the point of view of the trainee, often from a critical perspective, which opens up for argumentation about why the present study is needed. The purpose of the present study is therefore to contribute knowledge and increased understanding of unpaid labor in the Swedish television industry from two different perspectives; interns and employers. This to open up for discussion and increase the development opportunities for safer forms of employment. Qualitative method has been used and the result has been collected through eight semi structured interviews with interns and employers in television production in Stockholm. In order to get a wider perspective of how the phenomenon of unpaid work and internships is perceived by each selection group, the result has been analyzed by using the SWOT-model. The result shows that education almost does not matter at all when it comes to getting a paid employment in the television industry today. In order to get a paid employment, contacts, professional experience and personal chemistry are highly valued, which in turn can be difficult without having had an internship. On the other hand, education is one of the top priorities when it comes to getting an internship, which in turn often leads to the development of these three requirements or priorities.
Keywords
Intern, runner, trainee, internship, unpaid labor, television industry, television production, media technology, SWOT
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemformulering ... 3 1.3 Syfte ... 3 1.4 Frågeställningar ... 3 1.5 Avgränsning ... 4 1.6 Målgrupp ... 4 2 Metod ... 5 2.1 Metodteori ... 5 2.2 Metodval ... 6 2.2.1 Kvalitativa intervjuer ... 7 2.2.2 SWOT-modellen ... 7 2.3 Urval ... 8 2.4 Tillvägagångssätt... 8 2.4.1 Analys av data ... 10 2.5 Metoddiskussion ... 102.5.1 Validitet och reliabilitet ... 12
2.6 Etiska aspekter ... 13
3 Teori ... 15
3.1 Mediebranschen ... 15
3.1.1 Tv-branschen ... 16
3.1.2 Otrygga anställningsformer inom tv-branschen ... 17
3.2 Praktikarbete ... 19
3.2.1 Praktik inom tv-produktion genom utbildning ... 20
4 Resultat ... 22
4.1 Praktikanterna ... 22
4.1.1 Varför praktik? ... 22
4.1.2 Vägen till praktiken ... 24
4.1.3 Arbetsuppgifter ... 25
4.1.4 Att vara ”praktikanten” ... 27
4.1.5 Att arbeta utan lön ... 29
4.1.6 Strategier för att få betald anställning ... 30
4.2 Arbetsgivarna ... 31
4.2.1 Varför praktikanter? ... 31
4.2.2 Hur praktikanter och betald personal anlitas ... 35
4.2.3 Vägen till betald anställning ... 36
4.3 SWOT-analys . ... 38
4.3.1 Praktikanterna ... 38
4.3.2 Arbetsgivarna ... 39
5 Diskussion ... 40
5.1 Varför praktik/anter? ... 40
5.2 Att vara praktikant / att ha praktikanter... 42
5.3 Vägen till betald anställning ... 45
5.3.1 SWOT-analys ... 46
6 Slutsatser ... 48
6.1 Förslag till vidareutveckling ... 49
Referensförteckning ... 50
Bilaga 1 – Intervjufrågor: praktikanterna ... 54
Bilaga 2 – Intervjufrågor: arbetsgivarna ... 55
Förord
Följande rapport är ett examensarbete inom ämnet Medieteknik vid fakulteten för Teknik och Samhälle, Malmö Universitet. Handledare för uppsatsen har varit Henriette Lucander, universitetsadjunkt i medieteknik.
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Henriette Lucander för stöd, vägledning och hjälp under arbetets gång.
Jag vill även rikta ett stort tack till respondenterna som ställt upp på intervjuer trots fullspäckade scheman och i vissa fall kort varsel. Det har varit spännande och intressant att höra om era erfarenheter och er syn på praktikarbete i den svenska tv-branschen.
Malmö 2018/05/09 Johanna Lidh
Begreppsdefinition
I rapporten kommer det presenteras och användas ett antal begrepp som kan betyda olika i olika sammanhang eller tolkas olika från person till person. Därför presenteras de begrepp som är mest relevanta för studien, och som är till stor vikt att förstås och inte misstolkas, nedan. Arbetsgivare person eller organisation som anställer och avlönar personal (SO, 2009a). I
följande studie projektledare eller producent inom tv-produktion.
Praktik praktisk övning i ett yrke som man vanligen håller på att lära sig eller förkovra
sig i (SO, 2009b).
Praktikant person som genom arbete skaffar sig erfarenhet i ett yrke (SAOL, 2015a). I
föreliggande studie gratis för arbetsgivaren och finansieras via studiemedel eller egna medel.
Prekariat grupp som under lång tid står utanför den vanliga arbetsmarknaden (SAOL,
2015b). Sammanfattande benämning på personer som inte omfattas av de trygghetssystem som följer av en fast anställning (NE, u. å.).
1
1
Inledning
Det är få branscher som är så skiftande och utvecklas i så högt tempo som mediebranschen. (Aris & Bughin, 2009) Enligt Siebert och Wilson (2013) är osäkerheten hög för personer som vill arbeta inom mediebranschen och den kreativa industrin och förekomsten av unga som arbetar gratis är hög och fortsatt växande. Inför nyanställningar söker produktionsbolag och mediebyråer ofta efter personer med tidigare erfarenheter, vilket har lett till att personer som vill få in en fot i mediebranschen kan tvingas att arbeta gratis i början av sin karriär (Siebert & Wilson, 2013). Konkurrensen om tjänsterna är hög och då det finns betydligt fler som vill arbeta i tv-branschen än vad det finns arbetstillfällen har arbetsgivare på produktionsbolagen övertaget. Detta bäddar för försämrade villkor och exploatering då det alltid finns någon annan som är villig att utföra arbetet om det inte passar. (Einstein, 2015; Werne, 2018) Ashton (2014) menar att arbeta gratis från botten och uppåt har kommit att bli en väletablerad branschstandard och ses idag som en grund för internationell film- och tv-produktion. Även Einstein (2015) hävdar att praktikplatser och gratisarbete inom tv-branschen har gått från att vara en frivillig
inlärningserfarenhet till att bli det som uppfattas som ett obligatoriskt steg till betald anställning.
1.1
Bakgrund
Hesmondhalgh (2010) beskriver att arbetsförhållandena i dagens mediesamhälle utvecklades redan på 1980-talet då företag inom IT-sektorn utvecklade arbetsformer som präglades av autonomi, kreativitet och ”lek”. Dessa arbetsformer skulle syfta till öppenhet, samarbete, självförvaltning och eget ansvar, men det ledde snarare till långa arbetstider, utnyttjande och en otydlig linje mellan arbete och fritid. Den här typen av arbetsförhållanden har tillämpats alltmer inom den kulturella och kreativa industrin och har idag lett till en arbetsform där varje individ är sitt eget varumärke. I tv-branschen, där tillfälliga projekt och frilansarbete är vardag, har det lett till att varje individ får arbeta med att organisera och strukturera sin egna arbetsmarknad. (Hesmondhalgh, 2010) Salamon (2015) hävdar att medieföretag och produktionsbolag anlitar underbetalda praktikanter, minskar på heltidspersonal och begränsar löneökningar för att minska organisationsutgifterna. Detta är en effekt, och som företagen själva hävdar en nödvändighet, av minskade intäkter och vinster, dels sedan 1980- och 90-talet, men också särskilt efter 2008 års globala lågkonjunktur. Werne (2018) hävdar att den här typen av arbetsform har lett till en ny typ av ideal; den flexibla och anställningsbara människan som hoppar mellan anställningar, välkomnar förändring, tar eget ansvar både för sitt arbete och för sin egen karriär, är
2
uppfinningsrik, självsäker och optimistisk. Detta innebär att ansvaret läggs alltmer på individen att vårda sitt varumärke och sälja sina egna tjänster. (Werne, 2015a)
År 2014 genomförde Ashton studien Making Media Workers: Contesting Film and Television
Industry Career Pathways. I denna studie undersöks praktikantens position som en väg in i
film- och tv-produktionsbranschen i Storbritannien. En återkommande uppfattning som nämns är att praktikantarbetet är ett nödvändigt steg för att bryta sig in i branschen. Studien innehåller även perspektiv från studenter med högre utbildning inom medieproduktion som ifrågasätter värdet av det vardagliga praktikantarbetet och att de använder sina erfarenheter som ett sätt att förhandla och utmana till synes uppenbara karriärvägar. (Ashton, 2015)
Siebert och Wilson publicerade år 2013 studien All work and no pay: consequences of unpaid
work in the creative industries som bygger på intervjuer med personer i Storbritannien som inte
bor i London, utan i mindre städer runt om I Storbtrittanien. Här undersöks fördelar och fallgropar med obetalt arbete som en väg till anställning i den kreativa industrin samt konsekvenserna av denna praxis för de som redan arbetar inom sektorn. Studien visar bland annat att den största motivationen bland gratisarbetare inom den kreativa sektorn är de sociala kontakterna. (Siebert & Wilson, 2013)
Shade & Jacobson (2015) kom i sin studie Hungry for the job: gender, unpaid internships, and
the creative industries fram till att praktikantanställning kan vara en fråga om klass och kön.
Studien utgick från kanadensiska kvinnor som haft praktikantanställningar i den kreativa sektorn i Toronto och New York. Studien handlar främst om kvinnornas erfarenheter, deras förmåga att säkra betald anställning, kännedom om den rättsliga statusen för obetalda praktikplatser och vad de har för bekantskap med framväxande aktivism mot obetalda praktikplatser. (Shade & Jacobson, 2015)
I Sverige är det knapert på forskning inom praktikarbete inom tv-produktion, vilket öppnar upp för forskningsmöjligheter. Majoriteten av tidigare studier är gjorda utifrån praktikantens position och synvinkel, ofta ur ett kritiskt perspektiv, vilket öppnar upp ännu mer för argumentation kring varför föreliggande studie behövs. Att se på fenomenet praktikarbete utifrån arbetsgivarna som faktiskt är de som anställer eller tillsätter praktikanter kanske kan komma att jämna ut den här annars ganska vinklade forskningsbakgrunden.
3
1.2
Problemformulering
Praktikantens position anses vara en av de lägre status- och prestigepositionerna och anses nästan helt som tillfällig och som ett obligatoriskt steg på vägen till betald anställning (Ashton, 2015). Det innebär att även utbildade personer kan komma att behöva arbeta gratis den första tiden i arbetslivet (Helyer & Lee, 2014). Problemet med detta är att produktionsbolagen har övertaget och kan i princip välja och vraka mellan ansökningar från personer som vill komma in i branschen. Detta bäddar alltså för försämrade villkor och exploatering då det alltid finns någon annan som är villig att utföra arbetet om det inte passar. (Einstein, 2015; Werne, 2018) Att arbeta gratis som praktikant är något som kan bli problematiskt då till exempel praktikanternas ekonomiska situationer kan vara en avgörande faktor för de som vill ta sig in i branschen (Shade & Jacobson, 2015). Det kan också bli en fråga om att det är de personer som har inflytelserika kontakter inom branschen som får en betald tjänst och inte de personer som har utbildning och en examen (Asthon, 2014). Ashton (2014) hävdar att kontakter faktiskt prioriteras högre än en examen när det kommer till att få in en fot i tv-branschen.
Samtidigt som det är en osäker bransch för praktikanter kan det även vara ett problem för arbetsgivare på företag som söker efter oavlönade praktikanter eller personer inför
nyanställningar. Inför betalda anställningar söker produktionsbolagen ofta efter personer med tidigare erfarenheter och ibland söker de efter en praktikant för att se vad en person går för (Siebert & Wilson, 2013). I det sistnämnda fallet kan det uppstå konflikter på grund av olika attityder och förväntningar från både arbetsgivare och praktikanter (Ashton, 2014). Ashton (2014) beskriver att när företagen söker efter en praktikant, vill de inte ha morgondagens regissör, producent eller kameraman – de vill ha en praktikant. (Ashton, 2014).
1.3
Syfte
Syftet med studien är att bidra med kunskap och ökad förståelse kring praktikarbete inom den svenska tv-branschen utifrån perspektiven; praktikantens och arbetsgivarens, samt hur praktikarbete kan utveckla faktorer för betald anställning. Detta för att öppna upp för vidare diskussion och öka utvecklingsmöjligheterna för tryggare anställningsformer.
1.4
Frågeställningar
4
Vad har praktikanter och arbetsgivare i svenska tv-produktioner för uppfattning om praktikarbete som ett sätt att lära sig branschen inför betald anställning och hur kan praktikarbete inom den svenska tv-branschen utveckla faktorer för betalda anställningar?
1.5
Avgränsning
För studien har det gjorts ett antal avgränsningar. Samtliga respondenter arbetar eller har/har haft praktik på produktionsbolag i Stockholm. Respondenterna har valts genom ett
bekvämlighetsurval (läs mer i metodkapitlet) och därför ligger fokus i rapporten på hur arbetssituationen inom tv-branschen ser ut i Stockholmsområdet. Denna avgränsning har även gjorts eftersom de flesta svenska produktionsbolag finns i Stockholm och det är den största staden inom branschen i Sverige.
Inom praktikarbete och tv-branschen i stort, finns det en del lagar och regler att förhålla sig till som arbetsgivare, som till exempel kollektivavtal och LAS (Lagen om Anställningsskydd). Då fokus i rapporten ligger på hur praktikarbete uppfattas som fenomen ur två perspektiv är detta inget som har studerats eller diskuteras i rapporten.
1.6
Målgrupp
Denna studie riktar sig primärt till praktikanter och arbetsgivare på tv-produktionsbolag. Detta för att öka uppfattningen och förståelsen kring praktikarbete som fenomen ur bådas perspektiv. Uppsatsen kan även vara intressant att läsa för övriga medarbetare inom tv-produktion för att få en bild av hur praktikarbete uppfattas av praktikanter och arbetsgivare i den egna branschen. Den sekundära målgruppen är studenter som läser en medieteknisk utbildning.
Studien kan även användas av studenter och forskare som har intresse av att göra ett bidrag genom vidare forskning till kunskapsfältet praktikarbete i den svenska tv-branschen.
5
2
Metod
I följande kapitel redovisas och analyseras studiens metodval och tillvägagångssätt. Vidare beskrivs urval av respondenter samt de etiska överväganden som gjorts.
2.1
Metodteori
Det finns olika perspektiv och traditioner som använder olika metoder för att samla in
information. Två av dessa metoder kan beskrivas som kvantitativa eller kvalitativa. Kvantitativa metoder används för att generera ett resultat som ger mätbara, och ofta kvantifierbara och generaliserbara, resultat i form av siffror och relationer mellan olika typer av fakta. Kvalitativa metoder används däremot för att komma till insikt med hur människor upplever sin värld, snarare än att mäta statistisk analys. (Bell & Waters, 2016) Kvalitativa metoder är därför lämpliga att använda sig utav när det kommer till att försöka förstå och utforska ett fenomen som inte går att mäta eller beskriva med siffror (Rennstam & Wästerfors, 2015). Till skillnad från kvantitativa data, måste en kvalitativ forskning läsas i sin helhet för att meningen ska framgå. Den empiriska redovisningen måste då ligga till grund för de tolkningar och den diskussion som förs i analysdelen. Detta för att hålla hög trovärdighet för forskningen. En forskningsstudie kan bygga på kvantitativ metod, kvalitativ metod eller en blandning av båda. (Nylén, 2005) Utöver dessa specifika, mer icke formella metoderna finns det även mer allmänna eller formella metodtyper när det kommer till att relatera teori och empiri till varandra (Starrin & Svensson, 1994). När det kommer till att relatera teori och empiri till varandra finns det tre huvudsakliga arbetssätt; deduktivt, induktivt eller abduktivt. Ett deduktivt arbetssätt
kännetecknas av att slutsatser dras utifrån allmänna principer och befintliga teorier. Den redan befintliga teorin påverkar vilket material som ska samlas in, hur det ska tolkas och hur resultatet ska relateras till det. Denna typ av arbetssätt är ofta kopplat till kvantitativa metoder. Ett
induktivt arbetssätt innebär däremot att forskaren studerar forskningsobjektet, utan förankring i befintlig teori, och utifrån den insamlade informationen formulerar en teori. Denna typ av arbetssätt är ofta kopplat till kvalitativa metoder. En kombination av deduktion och induktion är abduktion där en teori eller ett hypotetiskt mönster på ett fall kan prövas på nya fall. Sättet att relatera teori och empiri med varandra kan här variera och den befintliga teorin kan ställas mot den befintliga empirin. Inom det abduktiva arbetssättet kan forskaren ha en viss förkunskap om ämnet som studeras, men behöver ändå studera teori och samla in data för att kunna dra
slutsatser. På så vis kan den ursprungliga hypotesen eller teorin utvecklas för att bli mer generell. (Patel & Davidson, 2011)
6
Utöver gemensamma teoretiska förutsättningar för kvalitativa metoder har varje kvalitativ metod sina egna specifika förutsättningar (Starrin & Svensson, 1994). Hermeneutiken som vetenskaplig metod kännetecknas av en human inriktning där sökandet av kunskap om hur innebörder och intentioner hos unika människor och företeelser sedda i sitt sammanhang av tid, rum och mening kan förstås. Hermeneutik handlar om förståelse och hur sådana erfarenheter kan samlas, analyseras och tolkas, och om hur tolkningarna måste prövas för att resultatet ska ge kunskap, inte godtyckliga slutsatser och fördomar. (Starrin & Svensson, 1994). En annan vetenskaplig metod eller forskningsansats är fenomenologin. Den fenomenologiska metoden kräver att forskaren har god inlevelseförmåga, kan återuppleva en annans erfarenhet eller upplevelse för att kunna beskriva den så levande som möjligt, ur en annan persons synvinkel, utan att förvränga den. (Starrin & Svensson, 1994) En kombination av hermeneutisk tolkning och fenomenologi kallas ibland för hermeneutisk fenomenologi (Starrin & Svensson, 1994). Till skillnad från hermeneutiken och fenomenologin är positivismen en metod med
naturvetenskaplig inriktning som används för att söka kunskap som bygger på exakthet, säkra samband och förutsägelser. (Egidius, 1986) Den sistnämnda har inte använts i denna studie då studien inte har naturvetenskaplig inriktning.
2.2
Metodval
Föreliggande studie bygger på kvalitativ metod riktat mot ett abduktivt arbetssätt genom åtta semistrukturerade intervjuer (se vidare beskrivning av intervjumetoden i nästkommande avsnitt). Eftersom syftet med studien är att försöka förstå och utforska ett fenomen som inte går att mäta eller beskriva med siffror föll valet på att använda kvalitativ metod. (Rennstam & Wästerfors, 2015). Att arbetssättet är abduktivt har för denna studie inneburit att sättet att relatera teori och empiri med varandra har varierat. Detta eftersom det inte finns en tydlig förklaring eller beskrivning i teorin om hur fenomenet praktikarbete inom tv-branschen blivit till ett problem eller hur det uppfattas av de som verkligen är i situationen; praktikanterna och de som anlitar dem. Det hermeneutisk fenomenologiska synsättet går att applicera på föreliggande studie då uppfattningar och erfarenheter av praktikarbete beskrivs av personer i två olika
grupper med olika relation och erfarenhet till fenomenet praktikarbete inom tv-branschen. (Patel & Davidson, 2011)
7
2.2.1
Kvalitativa intervjuer
Kvalitativa intervjuer ger en mångsidig bild av erfarenheter och aktiviteter hos respondenten. Denna typ av metod bygger på social interaktion vilket kräver god tolknings- och
analysförmåga av intervjuaren. (Rennstam & Wästerfors, 2015) När det kommer till att använda sig av kvalitativa intervjuer som forskningsverktyg finns det tre inriktningar och utformningar som intervjuerna kan ha; strukturerade, semistrukturerade eller ostrukturerade. (Bell & Waters, 2016). Vid strukturerade intervjuer används färdiga fasta frågor som ställs i en och samma ordning till samtliga respondenter och där svarsalternativ anges på liknande vis. En ostrukturerad intervju har däremot inga eller få färdigformulerade frågor. I denna typer av intervjumetod diskuteras istället ett ämne eller område och frågor dyker upp under intervjuns gång. En ostrukturerad teknik kräver att intervjuaren är väl förberedd för öppna svar och har tydliga avgränsningar i syfte att informationen ställs mot frågeställningen. Kombinationen av strukturerade och ostrukturerade intervjuer kallas för semistrukturerade intervjuer, vilket är metoden som använts för föreliggande studie. (Larsen, 2009) Att intervjuerna är
semistrukturerade innebär att en rad huvudfrågor är definierade på förhand, men att intervjun kan ta olika vägar och inriktningar beroende på hur respondenten svarar (Justesen, & Mik-Meyer, 2011). Då det i denna typ av studie inte går att formulera svarsalternativ i förväg eller avgöra vad svaret på en fråga kommer bli är de kvalitativa intervjuerna riktat mot ett abduktivt arbetssätt (Patel & Davidson, 2011).
2.2.2
SWOT-modellen
För att analysera en organisation, eller även ett fenomen, går det att utgå ifrån analys- och strategiverktyget SWOT-modellen. SWOT står för strengths, weaknesses, opportunities och threats och dessa fyra faktorer syftar till att ge en tydligare bild av ett nuläge, sammanhang och möjliga utveckling. Strengths och weaknesses, alltså styrkor och svagheter, anger de interna faktorerna, medan opportunities och threats, alltså möjligheter och hot anger yttre faktorer i omvärlden. SWOT-modellen kan användas till att bilda sig en övergripande uppfattning om antingen den egna organisationen eller flera aktörers relativa ställning och styrka. (Bengtsson & Kalling, 2012) Modellen har använts för att analysera resultatet i föreliggande studie för att få en övergripande bild av hur praktikarbete inom tv-branschen uppfattas utifrån två perspektiv och för att ge möjlighet till utveckling för tryggare anställningsformer inom tv-branschen. Hallin & Karrbom Gustavsson (2015) menar att när de fyra faktorerna är identifierade behöver man fundera över hur de starka sidorna kan utnyttjas bättre, hur de svaga sidorna kan
8
kompenseras, hur möjligheterna som finns i omgivningen ska kunna tillvaratas på ett så bra sätt som möjligt och hur de hot som identifierats ska kunna undvikas eller bemötas.
2.3
Urval
Det finns olika sätt att gå till väga när det kommer till att välja vilka respondenter som ska ingå i en studie. Ibland är målet för undersökningen att uppnå mesta möjliga kunskap inom ett visst område utan att detta nödvändigtvis måste gälla för andra än de som deltog i undersökningen. (Larsen, 2009) För denna studie har det gjorts ett urval som är ändamålsenligt och godtyckligt. Att urvalet är ändamålsenligt innebär att man vid den inledande planeringen bestämmer vilket fenomen som ska studeras, gör en bedömning av vilka data som behövs samlas in och väljer respondenter utifrån detta. Urvalet görs då utifrån frågan om vem som kan hjälpa en att förstå fenomenets mening. (Hartman, 2001) Ett godtyckligt urval innebär att forskaren medvetet väljer respondenter som anses vara lämpade att belysa frågeställningen och för att vara säker på att få ett varierat urval (Larsen, 2009). Respondenterna väljs ut efter olika kriterier som i detta fall; yrkesposition, utbildning och geografisk belägenhet. På grund av att studien pågått under en kort och begränsad tid har samtliga respondenter kontaktats utifrån ett bekvämlighetsurval. Det innebär att forskaren väljer intervjupersoner som är lättillgängliga och finns i det egna nätverket. (Bryman, 2008)
Följande studie består av två urvalsgrupper med totalt åtta respondenter. I den första urvalsgruppen ingår fyra studenter (Pim, Penn, Pax och Puck) som praktiserar eller har praktiserat på ett tv-produktionsbolag eller i en tv-produktion. Praktikanterna har antingen en utbildning som genererar en kandidatexamen i medieteknik eller har studerat tv- och
filmproduktion. I den andra urvalsgruppen ingår fyra personer (Ayo, Alex, Andrea & Anh) som arbetar med att anställa personal på tv-produktionsbolag. Personerna som ingår i den andra urvalsgruppen arbetar som producenter eller projektledare och det gemensamma för dem är att de har en betald anställning och ett övergripande ansvar för anställning av personal inom
företaget eller inom en specifik produktion. Det som samtliga respondenter har gemensamt är att de alla praktiserar, har praktiserat eller arbetar inom tv-produktion i Stockholmsområdet.
2.4
Tillvägagångssätt
Den 9 februari 2018 kontaktades totalt nio potentiella intervjurespondenter om frågan att medverka i studien skriftligt via mail (fyra praktikanter och fem arbetsgivare). Sex av dem svarade samma dag och sa ja till att medverka på en intervju. Därefter svarade ytterligare två
9
personer ja till att ställa upp på intervju, medan en inte svarade alls. Studien använder sig alltså därför av åtta respondenter (fyra praktikanter och fyra arbetsgivare).
För att få en djupare bild av ämnet och för att vara påläst vid intervjuerna gjordes en
litteratursökning där tidigare studier inom ämnet analyserats. Innan intervjuerna genomfördes förbereddes intervjufrågor (se bilaga 1 & 2) som låg till grund för intervjuerna. Dessa testades först via en pilotintervju där en utomstående person fick svara på samtliga frågor till de båda urvalsgrupperna. Denna person har god kunskap om mediebranschen, men har aldrig arbetat inom tv-produktion. En pilotintervju bör göras för att, innan de riktiga intervjuerna, se hur frågorna fungerar, få möjlighet att omformulera dem och lägga till uppföljnings- och
sonderingsfrågor (Bell & Waters, 2016). Genom att använda sig av fördefinierade frågor eller teman på frågorna som guidar intervjun ges respondenten frihet att svara utifrån sig själv (Bryman, 2011). Det ger även möjlighet för intervjupersonen att ställa följdfrågor på det som har sagts av respondenterna. Då möjligheten till förberedelser av tillrättalagda svar ville undvikas gjordes därför ett val att inte tillge respondenterna intervjufrågorna i förväg. Frågorna som ställdes under intervjuerna hade medelhög grad av standardisering, men låg grad av strukturering. Detta innebär att likalydande frågor ställdes i samma ordning till varje
intervjuperson, men att frågorna är öppna med fritt svarsutrymme för respondenten. (Patel & Davidson, 2011) Intervjuerna inleddes och avslutades med neutrala frågor. Detta för att få en introducerande bild av respondenten och för att lämna utrymme för extra kommentarer eller lägga till sådant som inte kommit med i frågorna, men som kan vara betydelsefullt för studien. Vid intervjuerna med arbetsgivarna ställdes, efter inledningsfrågorna, en öppen fråga om hur de allmänt ser på praktikarbete och vad de har för erfarenhet av det. Detta för att försöka få respondenterna att närma sig ämnet och utgå från sin egen bakgrund, utan att bli påverkade av eventuella vinklade frågor. Därefter ställdes resterande frågor från frågeguiden i samma ordning till samtliga respondenter. Intervjuerna hade en hermeneutisk inriktning vilket innebär att medkänsla spelar en viktig roll och där avsikten är att nå en djupare förståelse av individen och dennes livsvärld. (Patel & Davidson, 2011)
Tre av intervjuerna ägde rum på plats i Malmö, medan sex intervjuer skedde via videosamtal (se datum för intervjuer i bilaga 3). Det sistnämnda eftersom att respondenterna befann sig i
Stockholm och inte hade möjlighet att ses. Samtliga intervjuer genomfördes enskilt med författaren på platser där det var garanterat att ingen annan kunde höra eller där respondenten inte på något sätt skulle kunna bli störd eller påverkad av omgivningen. Intervjuerna tog, som planerat, mellan 45-60 minuter. För att säkerställa att ingen viktig information utelämnades eller glömdes bort spelades samtliga intervjuer in, efter godkännande av respondenterna.
10
2.4.1
Analys av data
Samtliga intervjuer transkriberades samma dag eller dagen efter de hade ägt rum. Detta är viktigt då forskaren lär känna sitt material och kan inleda tolkningsarbetet redan under själva transkriberingen (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Kvalitativa intervjuer är öppna för tvetydigheter och bygger på mellanmänsklig interaktion. Därför är det analytiska arbetet av intervjumaterialet beroende av analytikerns föreställningar och egna tolkningar. För att på ett strukturerat sätt analysera och välja ut relevanta delar av intervjuerna har därför Rennstam och Wästerfors (2015) tre steg; sortera, reducera och argumentera, använts som utgångspunkt. Det första som bör göras när det kvalitativa materialet är insamlat och transkriberat är att sortera det. Detta för att få ordning på materialet och få en tydlig överblick. (Rennstam & Wästerfors, 2015) Utifrån transkriberingarna sorterades materialet efter likheter och skillnader. Efter att materialet är sorterat bör det reduceras. Detta eftersom att det inte är möjligt att ha med allt som har återgetts för att besvara studiens syfte och frågeställning. (Rennstam & Wästerfors, 2015). Det sista steget, när materialet är sorterat och reducerat, är att argumentera, alltså hävda något. Detta innebär att analytikern eller forskaren måste försöka göra sig hörd i det befintliga forskar- och kunskapssamhället. (Rennstam & Wästerfors, 2015). Inom det fenomenologiska perspektivet bör det främsta intresset här vara att identifiera innebörder och inte att komma fram till förutbestämda uppfattningar (Starrin & Svensson, 1994). För att få en tydligare bild över hur fenomenet praktikarbete inom tv-produktion uppfattas av vardera urvalsgrupp har resultatet analyserats genom SWOT-modellen. Genom att använda SWOT-modellen som analysverktyg utifrån resultatet kan alltså en tydligare bild över fenomenet praktikarbete utifrån två olika perspektiv ges.
2.5
Metoddiskussion
Det finns både för- och nackdelar med alla typer av metoder inom forskningsprojekt. För föreliggande studie är det ett kvalitativt metodval med abduktivt arbetssätt som ligger till grund. En fördel med kvalitativa metoder och intervjumetoden är dess flexibilitet (Bell & Waters, 2016). Starrin och Svensson (1994) menar att mänskliga handlingar, beteenden och erfarenheter är oåtkomligt med hjälp av kvantitativa metoder. Larsen (2009) hävdar dock att det är svårare att vara ärlig när intervjun sker öga mot öga än om undersökning görs anonymt i ett
frågeformulär. En nackdel med de kvalitativa intervjumetoderna är det faktum att intervjuer kan ta lång tid i anspråk vilket för kortare projekt kan innebära att det inte finns utrymme för mer än ett fåtal intervjuer. Det kan även vara problematiskt att analysera de svar man får, men å andra sidan ger intervjuer ett mer rikt material än exempelvis kvantitativa enkäter. Svaren på
11
enkätfrågor måste tas för vad det är, medan man i en intervju kan komma med följdfrågor för att utveckla och fördjupa svaren. (Bell & Waters, 2016) En risk med intervjumetoden är också att skevheten i resultatet kan bli stor. Intervjuarna kan påverka respondenterna och om det är en enda intervjuare som sköter alla samtal kan detta ske omedvetet. En annan orsak till skevhet i en studie är att forskaren bara väljer ut de aspekter av litteraturen som stämmer överens med ens egna uppfattningar eller tillåta värderingar att påverka tolkningen av resultatet. Om forskaren är starkt engagerad i den frågeställning som studeras är det därför extra viktigt att vara medveten om detta och veta var riskerna finns. Vid tolkning och analys av data behöver forskaren då vara insiktsfull, kritisk och regelbundet ifrågasätta sin praxis. (Bell & Waters, 2016) Att arbetssättet varit abduktivt har för föreliggande studie inneburit att sättet att relatera teori och empiri med varandra har varierat. Detta eftersom det inte finns en tydlig förklaring eller beskrivning i teorin om hur fenomenet praktikarbete inom tv-branschen blivit till ett problem eller hur det uppfattas av de som verkligen är i situationen; praktikanterna och de som anlitar dem. Fördelen med att arbeta abduktivt är att forskaren inte är lika låst som om arbetssättet skulle vara antingen deduktivt eller induktivt (Patel & Davidson, 2011).
När det kommer till insamling av data och material ska det samlas in tills att en kategori är teoretiskt mättad, vilket innebär att inga ytterligare data kommer att hittas som inte har en plats i teorin (Hartman, 2001). I och med att endast åtta personer intervjuats går det inte att hävda att materialet är helt mättat. Dock har samtliga intervjuer genererat en stor mängd relevant material och samma ämnen och områden har belysts i varje intervju i vardera urvalsgrupp. De sista intervjuerna tillförde ingen ny information vilket gör att det går att konstatera att materialet närmade sig en mättnad. Då fem av respondenterna befunnit sig på annan ort vid
intervjutillfällena har dessa intervjuer genomförts via videosamtal. Ahrne och Svensson (2015) anser att denna typen av intervjumetod kan ha en negativ inverkan på intervjuns slutresultat eftersom att dialogen kan uppfattas som mer formell än vid en fysik intervju. (Ahrne & Svensson, 2015) Att genomföra intervjuerna på detta sätt var dock det enda som kunde bli så likt en fysisk intervju som möjligt. Trots att det kan hävdas att intervjuer via videosamtal kan uppfattas som formella, upplevdes ingen större skillnad jämfört med de som skedde ansikte mot ansikte. Det var snarare tvärtom, att intervjuerna som skedde via videosamtal kändes mer avslappnade och informella än de fysiska. Därför går det att dra slutsatsen om att intervjuerna som skedde via video inte påverkade studiens tillförlitlighet och trovärdighet negativt.
De åtta respondenter som intervjuats kan anses trovärdiga då samtliga har utgått från sina egna erfarenheter och sin egen syn på praktikarbete. Dock kan respondenterna på ett eller annat sätt välja att vara partiska och enbart prata positivt eller negativt om praktikarbete. Detta för att
12
exempelvis ”skydda” branschen, för att de påverkats av vad andra sagt eller för att få utlopp av sin negativitet på grund av en specifik händelse. Harboe (2013) hävdar att det är viktigt att ha i åtanke om respondenterna har någon dold agenda och om det är någon särskild situation som haft inflytande på källorna (Harboe, 2010). De personliga upplevelserna och uppfattningarna om tv-branschen är egentligen det som studien syftar till för att kunna bidra med kunskap och ökad förståelse kring praktikarbete inom den svenska tv-branschen utifrån både praktikantens och arbetsgivarens perspektiv. En medvetenhet om att respondenternas berättelser kan vara vinklade har därför funnits i åtanke från det att respondenterna tillfrågades om sin medverkan. Därför utformades intervjufrågorna på ett sätt som möjliggjorde för respondenterna att svara utifrån flera olika vinklar och perspektiv. Att låta respondenterna vara anonyma är också en faktor som kan påverka studiens tillförlitlighet positivt då de inte behöver ha i åtanke att deras riktiga namn kommer kopplas ihop med vad de sagt. Att intervjuerna pågick i cirka en timme var, gjorde också att det gick att fördjupa sig i ämnet och få mycket relevant material. Det hade inte kunnat gå att analysera och tolka materialet på samma objektiva sätt om intervjuerna varit kortare och mer övergripande. För att få en tydligare bild över hur fenomenet praktikarbete inom tv-produktion arbete uppfattas av vardera urvalsgrupp, hur praktikarbete kan utveckla faktorer för betald anställning, samt för att definiera eventuella utvecklingsmöjligheter för tryggare
anställningsformer har resultatet analyserats genom modellen. Fördelar med SWOT-modellen är att det är en enkel metod som är lätt att förstå, den ger en tydlig och
sammanfattande översikt över nuläget (Bengtsson & Kalling, 2012).
Att komplettera studien med ytterligare metodval och urvalsgrupper skulle kunna generera intressanta resultat som hade varit värdefulla för denna studie. Ytterligare metodval som hade funnits intressant för studien vore att komplettera intervjuerna med exempelvis anonyma
enkätundersökningar med ytterligare urvalsgrupper inom tv-produktion, baserade på exempelvis yrkesroll, stad, produktionsbolag, tv-kanalhus etc. Detta för att få en större mängd data insamlat vilket skulle kunna leda till en högre trovärdighet och generaliserbarhet. Då syftet med studien är att bidra med kunskap och ökad förståelse kring praktikarbete inom den svenska tv-branschen utifrån två olika perspektiv har tid och resurser lagts på att få fram ett så konkret resultat som möjligt. Därför har alltså kvalitativa metoder genom semistrukturerade intervjuer legat till grund.
2.5.1
Validitet och reliabilitet
Inom vetenskaplig metod är det vissa speciella aspekter som måste beaktas. Ejvegård (2009) menar att undersökningsmetoderna bör vara generaliserbara, alltså valida och reliabla, för att
13
vara användbara och lämpliga. Med validitet avses att forskaren verkligen mäter det som är avsett att mäta (Ejvegård, 2009). Larsen (2009) hävdar att det kan vara enklare att försäkra sig om hög validitet i kvalitativa undersökningar än i kvantitativa. Detta eftersom att det är enklare att göra ändringar under arbetets gång om man upptäcker att det finns andra detaljer som är viktiga för frågeställningen. Om respondenterna dessutom tillåts att ta upp saker de själva betraktar som viktiga kan man finna flera förklaringssätt. En flexibel process där man kan ändra på frågorna efterhand bidrar till högre validitet. (Larsen, 2009) Reliabiliteten anger
tillförlitligheten hos och användbarheten av ett mätinstrument och av måttenheten. Om det är svårt att uppnå samma resultat, med samma metod, vid en annan mätning är denna metod inte reliabel. Därför måste forskaren vara observant med reliabiliteten hos valda mätinstrument, i detta fall intervjuer, då det finns risk att pålitligheten annars blir låg. (Ejvegård, 2009) Larsen (2009) hävdar att det är svårare att säkerställa hög reliabilitet vid kvalitativa undersökningar än vid kvantitativa. I intervjuer finns risk att respondenten påverkas av situationen och av
intervjuaren och det kan då få viss betydelse för det som sägs precis där just då. Informanten kanske skulle ha sagt något helt annat en dag senare eller ifall intervjuaren varit en annan person. (Larsen, 2009) Då studien enbart bygger på kvalitativ metod går det att hävda att generaliserbarheten, alltså validiteten och reliabiliteten, för studien är låg. Generaliserbarhet är dock något som mer går att tillämpa på studier med kvalitativ insamlingsmetod, då kvalitativa studier inte alltid går att generalisera. (Ejvegård, 2009) Detta eftersom det kan vara svårt att få exakt samma resultat om studien skulle göras om. Om studien hade kompletterats med en kvantitativ undersökning hade generaliserbarheten blivit högre, men på grund av tidsbrist har fokus för undersökningen legat på att samla in data som ger svar på studiens syfte och frågeställningar. (Larsen, 2009). Å andra sidan har det gjorts åtta längre (ca 60 min/intervju) semistrukturerade intervjuer med personer som är väl insatta i fenomenet praktikarbete, istället för kortare intervjuer med ännu fler personer. I och med detta skulle en liknande studie kunna genomföras med samma metodval och genomförande och, generera i princip identiskt resultat.
2.6
Etiska aspekter
När det kommer till etiska förhållningssätt i forskningssammanhang finns det en del regler och krav att ha i åtanke. Då studien är helt beroende av information insamlad av andra individer har det varit av vikt att förhålla sig till dessa. Informationskravet innebär att forskningens syfte måste på ett korrekt sätt informeras till deltagare i studien. Samtyckeskravet betyder att samtliga deltagare själva har rätt att bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifterna om alla ingående personer i en undersökning behandlas konfidentiellt och det har ett
14
nära samband med offentlighet och sekretess. (Patel & Davidson, 2011) Det betyder att respondenterna i studien inte ska kunna identifieras, eller beskrivas på ett sådant sätt att de kan identifieras (Bell & Waters, 2016). För att leva upp till detta krav bör uppgifter som ålder, bostadsort eller organisationstillhörighet inte skrivas ut (Ejvegård, 2009). Det sista kravet är nyttjandkravet som betyder att de uppgifter om enskilda personer som samlats in för
undersökningen endast får användas för forskningen (Patel & Davidson, 2011). Samtliga respondenter i studien har informerats om undersökningens syfte, vad deras medverkan kommer innebära samt att de kan dra sig ur från studien när och hur de vill. På grund av utlovad konfidentialitet redogörs praktikanterna som Pim, Penn, Pax och Puck och arbetsgivarna som Ayo, Alex, Andrea och Anh. Respondenterna heter egentligen något annat. Vidare nämns inte respondenternas ålder, vilket företag de arbetar på eller i vilken produktion de har haft praktik. Respondenterna har i intervjuerna nämnt produktionsbolag, tv-kanaler, specifika produktioner och personer inom branschen vid namn. Även detta är sådant som hålls anonymt i rapporten och har, om det nämnts, skrivits om. Detta för att hålla konfidentialiteten hos respondenterna så hög som möjligt.
15
3
Teori
I följande kapitel presenteras den teori som ligger till grund för rapporten.
3.1
Mediebranschen
Det är få branscher som är så varierande och utvecklas i så högt tempo som mediebranschen och sedan 1980-talet har det skett en dramatisk utveckling och omstrukturering i branschen (Aris & Bughin, 2009). Arbetsförhållandena i dagens mediesamhälle har utvecklats från företag inom IT-sektorn som utvecklade arbetsformer som präglades av autonomi, kreativitet och ”lek”. Dessa arbetsformer skulle syfta till öppenhet, samarbete, självförvaltning och eget ansvar, men det ledde snarare till långa arbetstider, utnyttjande och en otydlig linje mellan arbete och fritid. Den här typen av arbetsförhållanden har tillämpats alltmer inom den kulturella och kreativa industrin och har idag lett till en arbetsform där varje individ är sitt eget varumärke. I tv-branschen, där tillfälliga projekt och frilansarbete är vardag, har det lett till att varje individ får arbeta med att organisera och strukturera sin egna arbetsmarknad. (Hesmondhalgh, 2010) Att producera innehåll kan ses som kärnan i projekt inom mediebranschen. Det är i denna kreativa process som skapandet ger ett konkret resultat i form av exempelvis en tidning, artikel eller ett tv-program. Rättigheterna till resultatet fördelas dels till medieföretaget självt, men även till ett stort antal självständiga frilansarbetare som anställs för just det specifika projektet. Att hitta och anställa personer som kan leverera det som efterfrågas och knyta dem till ett projekt är därför viktigt eftersom det kan ha stor påverkan på projektets och företagets framgång och rykte. (Aris & Bughin, 2009)
Den kontinuerliga utvecklingen av Internet och digitala tjänster och produkter har lett till att konsumenterna har fått en större frihet och fler valmöjligheter när det kommer till att komma åt specifika produkter (till exempel musik, film eller artiklar) när som helst. För medieföretagen innebär denna utveckling att de behöver tänka om, hålla sig uppdaterade och utveckla sina arbetsmodeller för att anpassa sitt innehåll till vad konsumenterna efterfrågar. Den tekniska utvecklingen har även inneburit att det blivit enklare för privatpersoner eller frilansare att skapa, publicera och marknadsföra sitt eget innehåll på olika digitala plattformar. En annan följd av den ökade konkurrensen och den tekniska utvecklingen är att annonsörer, som står för en stor del av exempelvis tv-kanalernas och -produktionernas intäkter, hittar nya sätt att marknadsföra sig och nå ut till sina konsumenter. I takt med utvecklingen och den ökade konkurrensen tvingas alltså medieföretagen att ta lägre risker och pressa ner priserna på produkterna och det kreativa
16
skapandet av innehållet. (Aris & Bughin, 2009; Strömbäck, 2015; Wieten, Murdock & Dahlgren, 2000)
Generellt står alla sektorer inom mediebranschen inför utmaningar om framtiden och de svårigheter som arbetarna och arbetsgivarna står inför när det gäller att komma in i arbetslivet kan hittas i andra kreativa branscher och i andra länder (Randle, Forson & Calveley, 2015). Tidnings-, musik och tv-sektorerna har påverkats dramatiskt allt eftersom den digitala
utvecklingen tagit fart, men även spel -, informations- och radiosektorn har påverkats av detta då möjligheterna med digitala plattformar och databaser ökat och sättet hur konsumenterna spelar spel och lyssnar på musik har förändrats. Den digitala utvecklingen har med andra ord påverkat hela mediebranschen och tvingat företagen att utveckla nya arbetsmetoder och strategier för att anpassa sig till det digitala landskapet och konsumenternas efterfrågan och behov. (Aris & Bughin, 2009)
3.1.1
Tv-branschen
I och med den digitala utvecklingen och ökade konkurrensen inom mediebranschen hävdar Artis och Burghin (2009) att tv-landskapet i både Europa och USA är under stor press. De digitala alternativen för konsumenterna har förändrat tv-marknaden dramatiskt sedan 1980-talet då statlig tv via eluttaget har ersatts av digitala lösningar där privata aktörer tagit allt större plats (Aris & Bughin, 2009; Wieten et al., 2000). I jämförelse med USA och andra europeiska länder fick tvn en sen introduktion i Sverige, men när den väl hade skett 1956 ökade tv-ägandet snabbt (Nygren & Wadbring, 2013). I Sverige hade public service fortfarande monopol på radio och tv vid mitten av 1980-talet och sändningstiden var begränsad, men sedan dess har public-service monopolet avreglerats. Detta har inneburit att antalet tv-kanaler och sändningstiderna har ökat dramatiskt och har varit en revolutionerande förändring av det svenska medielandskapet. (Strömbäck, 2015) År 1999 började det svenska tv-systemet att digitaliseras, både produktion och distribution. Detta innebar att fler och fler kanaler fick utrymme, men det var inte förrän slutet av 2000-talet som bredbandens kapacitet blev tillräckligt bra för att kunna användas för tv-tittande. (Nygren & Wadbring, 2013) År 2002 hade 50-80% av hushållen i bland annat Frankrike, Storbritannien och Italien endast 5-8 tv-kanaler att välja bland, men under år 2008 förändrades detta dramatiskt då 30-40% av hushållen fick 25-30 kanaler och 30-50% av hushållen hade fler än 200 kanaler att välja mellan. År 2012 stängdes de analoga markbundna tv-sändningarna av i de flesta EU-länderna och detta har haft stor påverkan på marknaden inom tv-branschen. (Aris & Bughin, 2009)
17
Fram till 1980-talet producerades de flesta svenska tv-program av tv-kanalerna själva. Numera producerarar de kommersiella kanalhusen nästan ingenting i egen regi och de flesta tv-program köps istället in från externa produktionsbolag. (Werne, 2018) Detta blev en global trend som påskyndades alltmer efter finanskrisen 2008 då företag och produktionsbolag desperat sökte efter sätt att minska kostnaderna (Einstein, 2015; Salamon, 2015; Standing, 2013). Werne (2016) menar att det dels beror på en ekonomisk kris, men även att det kan ha funnits en vilja att blåsa nytt liv i en produkt, skapa mer variation i utbudet, och att någon annan kanske kan utföra vissa uppgifter bättre. Den teknologiska utvecklingen har dessutom gjort det enklare att dela upp produktionen organisatoriskt och geografiskt. Detta har bland annat lett till att tv-kanalhusen på den svenska marknaden kan utnyttja en ekonomisk makt, till nackdel för produktionsbolagen. Anledningen till detta är att det finns många produktionsbolag, och endast ett fåtal tv-kanalhus, och att varje tv-kanalhus relativt enkelt kan byta från ett specifikt
produktionsbolag till ett annat. Det har även lett till att prispressen från tv-kanalhusen är stor och att produktionsbolagens vinstmarginaler är små. Detta gör att de tillfälligt anställda är särskilt utsatta. (Aris & Bughin, 2009; Strömbäck, 2015; Werne, 2018; Wieten et al., 2000;)
3.1.2
Otrygga anställningsformer inom tv-branschen
Före 80-talet var majoriteten av arbetstagare anställda med långsiktiga kontrakt av tv-kanalhusen själva. Sedan 1990-talet har dock dessa anställningsformer blivit alltmer sällsynta och majoriteten av de som arbetar inom tv-produktion är idag anställda med kortsiktiga kontrakt. Effekterna av de globala förändringarna sedan 1980- och 1990-talet inom branschen har lett till en osäkerhet på marknaden och gjort att arbetsvillkoren för de anställda har blivit alltmer osäkra. (Dex, Willis, Paterson & Sheppard, 2000) Det är alltså inte bara tv-kanalhusen som kan utnyttja en ekonomisk makt för produktionsbolagen. En ytterligare effekt av pressad ekonomi är att även produktionsbolagen kan utnyttja en ekonomisk makt när det kommer till anställning av personal. Detta då det finns betydligt fler som vill arbeta i tv-branschen än vad det finns arbetstillfällen vilket bidragit till exploatering och försämrade villkor för de anställda. Det finns oftast någon annan som är villig att arbeta om villkoren inte duger. (Werne, 2018) Det råder delade meningar om arbetsförhållanden i tv-branschen och det kan vara problematiskt att avgöra var vissa gränser mellan utnyttjande och tillfredsställelse, alienation och frihet går (Hesmondhalgh, 2010). Arbetsstrukturen inom tv-branschen är till största del uppbyggd av frilansarbetare och projektanställningar med kortsiktiga kontrakt. Som ett resultat av detta arbetar anställda inom mediebranschen tillfälligt för en rad olika företag och blir en del av ett projektgrupp. När arbetet med ett tv-program är klart, går då projektarbetarna vidare till nästa
18
projekt. (Lahiff & Guile, 2016; Randle et al., 2015) Detta är inte en osäkerhet enbart för arbetstagarna, utan även för arbetsgivarna på produktionsbolagen. För projektledarna och producenterna gäller det att ständigt hitta tillräckligt duktiga arbetstagare med kort varsel som kan uppfylla produktionens och tv-kanalernas behov. (Dex et al., 2000)
Efter en granskning av svenska tv-produktionsbolag som Werne (2018) genomfört visar resultatet på att omkring 20 procent av personalstyrkan är fast anställd, medan 80 procent har projektanställningar, programanställningar eller andra former av tillfälliga anställningar. Hesmondhalgh (2010) hävdar att dessa arbetsförhållanden alltmer förknippas med begrepp som gratis arbetskraft och prekariat. Prekariatet definieras av otryggheten på arbetsmarknaden och innefattar bland annat tillfälligt anställda, personer som hoppar mellan olika projekt eller frilansar och har svårt att försörja sig själva eller komma in i de offentliga trygghetssystemen. (Standing, 2013) Det innebär att utöver det immateriella arbetet i att producera eller leverera en tjänst, kunskap eller kommunikation, har arbetet övergått till att bli affektivt och bygga mer och mer på mänsklig kontakt och interaktion. (Hesmondhalgh, 2010) Detta har resulterat i en ökad spridning av praktikplatser, något som Tewksbury (2015) menar är en alltmer oroande
utveckling i moderna arbetsmetoder, och i mediebranscherna i synnerhet. Även om praktikplatser finns inom många branscher förefaller de vara särskilt vanliga inom
mediebranschen (Randle et al., 2015). Den okontrollerade formen av att säkra billig arbetskraft är en central del av de exploaterade arbetsförhållanden som förknippas med mediebranschen (Tewksbury, 2015). Tewksbury (2015) hävdar att produktioner ständigt har haft arbetskraft i fokus och att drivkraften är att minska kostnaderna, för att i sin tur öka vinsten för investerare och de högre uppsatta. Standing (2013) beskriver att prekariatet är på väg att bli ”den nya farliga samhällsklassen”. Ett tillfälligt arbete kan fungera bra om det sociala sammanhanget är
tillfredställande, men för närvarande är tillfälliga arbete en indikation på någon form av
otrygghet. För vissa kan det vara ett steg på vägen mot en karriär, men för andra kan det vara ett steg nedåt, mot en lägre inkomst-status. En annan grupp som kan kopplas till prekariatet är praktikanterna som då efter examen, under sina studier eller innan de börjar studera arbetar en period för liten eller ingen betalning. Det är inte helt korrekt att hävda att alla praktikanter tillhör prekariatet, men en praktikplats kan bli ett sätt att slussa unga människor in i det. Även om prekiarkatet kan ses som något negativt finns det ändå vissa, bland annat studenter, som välkomnar praktikarbeten och som gärna hoppar på tillfälliga arbeten utan långsiktig framtid. (Standing, 2013)
19
3.2
Praktikarbete
Att anlita praktikanter och obetald arbetskraft har blivit så vanligt förekommande i tv-branschen och kreativa industrier att det har blivit en explosion i antalet sådana positioner på
produktionsbolag. Detta har lett till att praktikarbete nästan blivit en förutsättning för de som önskar att så småningom arbeta inom branschen. (Tewksbury, 2015; Randle et al., 2015) Praktikarbete kan kopplas till begreppet "learning by doing", att lära genom att göra, och kan relateras till den pedagogiska filosofin för erfarenhetsutbildning. Det här begreppet kan
identifieras med Deweys (1916) filosofi om det reflektiva tänkandet; att livet och lärandet aktivt ska integreras. Dewey (1916) menade att kombinationen av att lära sig genom att vara aktivt deltagande är det bästa sättet att skaffa sig erfarenhet. En annan teori som kan relateras till begreppet är Schöns (2003) teori om den reflekterande praktikern; att teori och praktisk kunskap ska förenas genom att reflektera över sitt arbete eller handling innan, under och efter att det är genomfört. Schön (2003) menar att det automatiska tänkandet och reflekterandet över våra handlingar skiljs åt beroende på hur mycket erfarenhet man har som praktiker.
Praktiksystemet är något som Hesmondhalgh (2010) hävdar är ett slående fall av orättvisa inom branschen. Det faktum att människor faktiskt är villiga att arbeta gratis är en produkt av ökat intresse av branschen vilket leder till ett överutbud av arbetstagare (Hesmondhalgh, 2010). Standing (2013) menar att praktikplatserna presenteras som ett sätt att skaffa nyttig erfarenhet som, direkt eller indirekt, ska erbjuda en potentiell inkörsport till betalt arbete. Att ta in gratis arbetskraft kan ses som en ekonomisk investering för medieföretagen. Detta då
produktionsbolagen får möjlighet att anlita personal de inte betalar för. Trots detta råder hög konkurrens om dessa obetalda, eller lågavlönade praktikplatser, mellan unga människor som vill hålla sig sysselsatta, skaffa kompetens och erfarenhet, utvidga sina nätverk och, med lite tur, få en betald anställning. (Standing, 2013) Detta gör i sin tur att personer som vill arbeta i
branschen ser obetalt arbete som den enda vägen in. Ur en handledares eller arbetsgivares synpunkt kan detta dock kompenseras med den tid som behövs för att träna och lära upp en konstant tillströmning av unga, oerfarna arbetare. (Hesmondhalgh, 2010) Hesmondhalgh (2010) hävdar att även om det för medieföretagen kan ses som en ekonomisk fördel att anlita obetalda praktikanter, kan obetalt arbete ha en stor inverkan på vilka typer av personer som kommer in i medieindustrin. Ungdomar från rika familjer är mer benägna att kunna ha råd med långa perioder utan löner (Hesmondhalgh, 2010). Även de Peuter, Cohen och Brophy (2015) menar att klassbaserade sociala nätverk, till exempel familjelänkade kontakter, är en informell väg till praktik och betalt arbete inom branschen. Personer som har råd att arbeta gratis kommer att göra det för att gå plus på sociala kontakter som de senare kan dra nytta av för att få ett betalt arbete.
20
Detta kan innebära att många människor kommer att bli uteslutna från obetalt arbete och följaktligen har begränsade möjligheter att arbeta inom den kreativa sektorn. (Siebert & Wilson, 2013; Randle et al., 2015) Fackföreningsmedlemmar och studentorganisationer har uttryckt sin oro över ett överutbud av kandidater som konkurrerar om ett begränsat antal öppningar inom tv-branschen, där lediga positioner går till de med rätt social anslutning (Siebert & Wilson, 2013). Siebert och Wilson (2013) menar att det inte bara är bristen på ekonomiskt kapital som hindrar människor från att erhålla arbetslivserfarenhet, utan också deras brist på sociala nätverk. En annan bidragande faktor till dessa orättvisor inom branschen är det kan finnas en
förtroendeproblematik mellan oavlönade arbetstagare som vill komma in i branschen,
frilansarbetare, anställda och arbetsgivare (Siebert & Wilson, 2013). Siebert & Wilson (2013) hävdar vidare att dessa spänningar som kan uppstå mellan betalda och obetalda arbetstagare pekar på ännu en svaghet i de sociala fördelar som används som en motivering till att ta sig in i branschen. Trots att gratis arbetskraft inom mediebranschen kritiserats har den kulturella acceptansen av praktikarbete visat sig vara svår att vända (Siebert & Wilson, 2013). Tewksbury (2015) menar att mediebranschen var decennier före andra branscher att integrera
praktikmodellen för ökad sysselsättning vilket kan bero på medieutbildningarnas etablering och utveckling. Tewksbury (2015) beskriver vidare att mediebranschen är i stort sett beroende av obetald arbetskraft vilket har blivit en central del i produktionsbolagens arbetsmodeller.
3.2.1
Praktik inom tv-produktion genom utbildning
Helyer och Lee (2014) hävdar att ha praktik inom tv-branschen för att komma in i arbetslivet är på väg att bli en ritual eller en passage som måste genomföras för att få en betald anställning. Därför blir det allt vanligare att medieutbildningar har praktik som en inkluderad del av
utbildningen för att ytterligare hjälpa studenter att få erfarenhet inom branschen (Helyer & Lee, 2014). Enligt statistik från Universitets- och högskolerådet (UHR, 2018) var det totalt 3466 personer som sökte in till program inom medieteknik, medieproduktion, tv och film på högskole- och universitetsnivå i Sverige höstterminen 2008 (programmen för medie- och kommunikationsvetenskap samt journalistutbildningar är inte medräknat i dessa siffror). Nästan tio år senare, höstterminen 2017, var det totalt 5699 antal sökande inom samma ämnen. Detta är en ökning med ungefär 60% vilket tyder på att intresset för att utbilda sig inom
medieproduktion har ökat markant de senaste tio åren. (UHR, 2018) Detta kan kopplas till Corrigans (2015) tankar om att praktikperioden är för många studenter den viktigaste lärandeprocessen i karriären. Att får vara med och hjälpa till i en produktion och skapa ett kontaktnät har lett till att studenter som fått praktisera associerar praktisk inlärning med större
21
självförtroende och en känsla av självförverkligande (Corrigan, 2015). Denna syn på praktikarbete har lett till att konkurrensen om en plats på en medieutbildning ökat och vissa elever ser praktikmarknaden som ett lotteri med låga odds (Rodino-Colocino & Beberick, 2015).
22
4
Resultat
Materialet som presenteras i följande kapitel är insamlat från åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Praktikanterna presenteras som Pim, Penn, Pax och Puck och arbetsgivarna som Ayo, Alex, Andrea och Anh. Respondenterna heter egentligen något annat. Samtliga intervjuer har genomförts under 2018. Därför utelämnas ytterligare årsreferering i detta kapitel.
4.1
Praktikanterna
Praktikanterna har antingen en utbildning som genererar en kandidatexamen i medieteknik eller har studerat tv- och filmproduktion.
Pax: har praktiserat i tre olika tv-produktioner, producerade för tre olika tv-kanaler, men inom
ett och samma produktionsbolag. Pax praktikperioder nämns hädanefter som praktik A, praktik B och praktik C. Den längsta praktikperioden var praktik C som var i tre sammanhängande månader.
Puck: har haft praktik i två månader i två olika produktioner, producerade för två olika
tv-kanaler, men inom samma produktionsbolag. Till våren ska Puck göra sin tredje praktikperiod på ett annat produktionsbolag i totalt tre månader. De redan genomförda praktikperioderna nämns hädanefter som praktik D och praktik E och den kommande som praktik F.
Penn: har haft praktik på ett produktionsbolag i fyra sammanhängande månader där hen främst
har arbetat i en och samma tv-produktion hela praktikperioden, men även fått assistera inom andra produktioner. Penns praktikperiod nämns hädanefter som praktik G.
Pim: har för tillfället praktik i en tv-produktion på ett produktionsbolag där hen ska vara i totalt
två månader. Vid intervjutillfället hade halva praktikperioden passerat och halva perioden återstod. Efter den nuvarande praktiken har Pim fått erbjudande om att praktisera i ytterligare tre månader i en annan tv-produktion på ett annat produktionsbolag, men hen är osäker på om hen ska tacka ja eller nej. Pims nuvarande praktikperiod nämns hädanefter som praktik H.
4.1.1
Varför praktik?
Efter de inledande frågorna (se bilaga 1) tillfrågades respondenterna om vad som var
23
det redan fanns ett tidigare intresse att arbeta inom tv-produktion och att en av anledningarna var att få in en fot i tv-branschen.
Jag tror att om man ska komma in branschen på det här sättet så måste man vara beredd på att jobba gratis tyvärr. Och det är ju lite såhär att om jag tackar nej för att det är gratis så hittar de någon annan på fem minuter liksom och då får den personen de möjligheterna.
Pax
Penn och Pim däremot hade inte tidigare haft tankar om att praktisera i en tv-produktion. Penn lockades främst av att få se hur det går till på en tv-produktion, men även av tanken av att hen skulle få arbeta med kända och roliga personer. Pim hade dock andra funderingar innan praktiken. ”Jag kände aldrig att jag drogs egentligen till tv-branschen, för jag tyckte att det
verkade så hetsigt och så himla hierarkiskt och att man verkligen behövde typ vässa armbågarna till max” (Pim).
För mig så kändes det som att i tv-branschen är man väldigt utbytbar för det är många som tycker att det är en glamourvärld, det känns häftigt, man får träffa alla de där människorna som är kanske lite kändisar eller lite såhär speciella och karaktärer, typ personligheter. Det är nog många som vill det och det är också därför som det kan bli en väldigt äcklig bransch tror jag. Alltså att många såhär, kan köra rakt över varandra för att få det man vill.
Pim
Intresse väcktes dock när de såg ett inlägg på Facebook där produktionsbolagen sökte en praktikant. Trots dessa tankar om branschen valde Pim alltså att ha praktik i en tv-produktion. Pim beskriver att en av anledningarna till att hen sökte praktikplatsen var för att produktionen som sökte en praktikant producerade ett program för en kanal som hen känner sig trygg med. Hen berättar att om det hade varit en annan tv-kanal som sökt praktikanter så hade hen antagligen inte sökt alls. På frågan om vad målet med praktiken var svarar Pax och Puck att målet främst var att börja bygga ett kontaktnät. ”Allt handlar ju liksom om kontakter och har du
inga kontakter då kommer du ingenstans” (Pax). Pax berättar vidare att det även handlade om
att få erfarenhet och att det ser bra ut på cv:t. För Penn var målet snarare att få insikt i hur en tv-produktion fungerar som till exempel vad som händer på en redaktion och vad en
inslagsproducent gör. ”Hela den karusellen tyckte jag var skitrolig att få reda på för det är inget
jag har haft nån erfarenhet tidigare av” (Penn). Pim hade inget specifikt mål med praktiken,
utan ville mest utvecklas som person och i sin ledarroll. Detta genom att försöka vara lyhörd till hur det fungerar på en arbetsplats, de olika rollerna och se hur de gör och hur det går till. ”Det
24
låter kanske som världens tråkigaste mål, men... Det var inte att bli känd eller nåt sånt där”.
(Pim)
Samtliga praktikanter hävdar att fenomenet med praktikarbete är en aning märkligt. Puck menar att ”det är jättekonstigt att det är så många praktikanter i tv-branschen”, men att det kan bero på att man vill synas och man vill få en fot in. ”Det är ju lite coolt också, det tyckte jag ju på
praktik E, det var ju jättehäftigt att se det” (Puck) Pax hävdar att produktionsbolagen kan spela
på att det är en häftig (cool) bransch. ”Hade jag velat jobba på Ica och de hade sagt ”fan vad
ballt, du kan sitta i kassan i två veckor”, alltså jag hade aldrig jobbat gratis på Ica i två veckor. Aldrig i livet” (Pax).
4.1.2
Vägen till praktiken
Pax, Penn och Pim fick sina praktikplatser efter att ha sökt genom en annons som
produktionsbolagen lagt ut på Facebook. Pax fick praktik A på detta sätt, men efter att ha lärt känna personer via den praktikperioden fick hen även praktik B och praktik C. För Pax och Penn postades annonsen i en intern grupp via en lärare på deras utbildning vilket gjorde att de båda kände att de hade en chans att få praktik. För Pims del var konkurrensen högre då
annonsen om en ledig praktikplats hade postats i en större grupp på Facebook. För Pim blev det som ett tävlingsmoment och för att sticka ut skrev Pim ett personligt meddelande till personen som hade lagt in annonsen.
Då sökte jag och skrev ett personligt meddelande om att jag var bäst på det här och att ni ska ha mig och jag kommer göra det här för er och verkligen försökte sälja in mig. Det här inlägget hade fått typ 400 likes och 150 kommentarer och jag bara ”det finns ingen chans att jag kommer får det” för det kändes som att det var så himla många som hade sökt.
Pim
Till skillnad från Pax, Penn och Pim som fick sin praktikplatser genom att söka dem via Facebook, fick Puck sin praktik via en kontakt i Stockholm. På så sätt kom Puck i kontakt med projektledaren för praktik D och praktik E. Puck ska ha ytterligare en praktikperiod våren 2018 och berättar att det var lite av en slump att det blev tv-produktion även denna praktikperiod. Detta då Puck inte vetat var hen vill ta vägen och sökt en massa olika praktikplatser.
