Meningsfull grammatikundervisning : Skall vi använda begreppet grammatik i de lägre åldrarna?

1

Fakulteten för lärande och samhälle

Vidareutbildning av lärare

Examensarbete i fördjupningsämnet svenska

Meningsfull grammatikundervisning

Skall vi använda begreppet grammatik i de lägre åldrarna?

Meaningful grammar teaching

Should we use the term grammar in the younger ages?

Mikael Fexby

Fördjupningsämne svenska Slutseminarium: 210121

Examinator: Emma Tornborg Handledare: Robert Walldén

2

Abstract

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare upplever sin undervisning i grammatik för åk 4–6 samt vilka hjälpmedel de använder. Med stöd främst av de didaktiska frågorna vad, hur och varför vill jag kunna förstå och förklara hur några lärare undervisar i grammatik. Genom teorin och forskning vill jag ta reda på om grammatikens tunga historiska ok fortfarande kan försvaras. Den långvariga formalbildningstanken att grammatik är ett nödvändigt medel för att lära främmande språk eller att grammatik gör det lättare uttrycka sig i sitt modersmål har grammatiken i skolan levt med sedan latin-skolans tid. Problemet är om vi fortfarande skall använda begreppet grammatik när vi undervisar barn i den lägre åldern. Resultatet av undersökningen visar något annat när den har analyserats med hjälp av fenomenografisk analys. Sammanfattningsvis visar uppsatsen att det traditionella sättet att undervisa i grammatik har fått konkurrens.

Nyckelord: grammatik, grammatikundervisning, läroplaner, mellanstadiet, utvecklings- möjligheter

3

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 4

2. Syfte och frågeställningar ... 5

3. Bakgrund ... 6

3.1 Grammatik i uppslagsverk ... 6

3.2 Definition av begreppet grammatik ... 6

3.3 Grammatik i Sverige ... 7

3.4 Läroplaner och grammatik ... 7

4. Teoretiskt perspektiv ... 10

4.1 Grammatiska teorier ... 10

4.1.1 Strukturalism ... 10

4.1.2 Frasstrukturgrammatik och positionsgrammatik ... 11

4.1.3 Generativ grammatik ... 11

4.1.4 Funktionell grammatik ... 11

4.1.5 Traditionell grammatik ... 12

5. Forskning och litteratur ... 13

5.1 Undervisning i grammatik ... 13

5.1.1 Vad ska grammatikundervisningen innehålla? ... 13

5.1.3 Varför ska eleverna undervisas i grammatik? ... 15

5.1.4 När ska eleverna undervisas i grammatik? ... 17

6. Metod ... 18 6.1 Val av metod ... 18 6.2 Urval ... 18 6.3 Genomförande ... 19 6.4 Analys av intervjuer ... 19 6.5 Etiska överväganden ... 20

7. Resultat och analys ... 22

7.1 Resultat av intervjuer ... 22

8. Diskussion och slutsatser. ... 25

4

1. Inledning

Grammatik för åk 4–6 finns inte i svenska skolan. Inte enligt den nu gällande läroplanen från 2011, Lgr 11. I det centrala innehållet som beskriver vad undervisningen ska innehålla, där används inte ordet grammatik. Under rubriken centralt innehåll för år 4–6 finns i stället denna förklaring av vilken kunskap som skall förmedlas: ”...Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord”. (Lgr 11, sid 224). För många av oss är detta ändå grammatik. Men ett problem är att de yngre barnen har svårt att förstå begreppet grammatik.

Det är först i det kommentarmaterial som tillhör kursplanen som begreppet grammatik nämns och där är det desto tydligare: ”…Alla elever ska få undervisning i grammatik och stavning i grundskolans alla årskurser”. Skolverket (2017, sid 12).

Jag väljer att använda begreppet grammatik för att ordet engagerar både elever, lärare och föräldrar och har så gjort i flera generationer. Grammatik kan ha flera betydelser. Uppslagsverket NE Nationalencyklopedin (2020) förklarar ordet som “konsten att rätt läsa och skriva”. Begreppet förklaras mer utförligt under rubrik 3.2.

När jag häromåret började arbeta med svenska i de lägre åldrarna, främst åk 4–6, visade det sig att mycket av undervisningen av grammatik såg ut som på min skoltid på 70-talet. “Fyll-i” övningar i läroböcker, teoretiska genomgångar av termer och begrepp utan fördjupning eller diskussion kopplad till elevernas texter men också elever som inte ifrågasatte detta sätt att arbeta. De tio senaste årens tekniska utveckling har förändrat hur vi använder vårt språk. Detsamma gäller även dagens elever som utanför skolan skriver mer än tidigare men oftast korta meddelanden. Det fick mig att vilja veta hur och varför vi undervisar i ämnet grammatik. Undersökningen skall försöka svara på hur grammatikundervisningen ser ut för några lärare år 2020.

5

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare upplever sin undervisning i grammatik för åk 4-6 samt vilka hjälpmedel de använder. Frågorna jag försöker svara på är följande:

1. Vilken nytta menar lärarna att eleven har av undervisning i grammatik i åk 4–6? 2. Hur använder några av dagens lärare läromedel/material i undervisningen?

6

3. Bakgrund

Här kommer först en kort definition av ordet och begreppet grammatik. Vidare beskrivs hur synen på grammatik förändrats inom svenska läroplaner sedan början av 1900-talet.

3.1 Grammatik i uppslagsverk

Nationalencyklopedin (2020) beskriver att ordet grammatik kommer från grekiskans grammatike som betyder konsten att rätt läsa och skriva, och avser bokstäver, språk och liknande. Den mest fullständiga beskrivningen av det svenska språkets grammatik är SAG (Svenska Akademiens Grammatik) från 2010.

3.2 Definition av begreppet grammatik

Inom språkforskningen definieras grammatik på flera sätt. Gunilla Rehnqvist & Gudrun Svensson (2008, sid 51) menar att grammatiken är en av språkets fyra byggstenar:

● Fonetik (fokuserar på språkljuden)

● Semantik (fokuserar på betydelser hos ord, fraser och satser).

● Grammatik (fokuserar på olika böjningsmönster, morfologi, samt sammanfogningar av ord till fraser, satser och meningar, syntax).

● Pragmatik (fokuserar på hur språket används i olika sammanhang). Sven Strömqvist definierar grammatik enligt följande:

● (a) grammatik är de regler och principer som styr hur man konstruerar ordformer och hur man kombinerar dessa till fraser och satser samt de motsvarande reglerna och principerna för hur man konstruerar betydelse. ● (b) grammatik är beskrivning och eventuell förklaring av (delar av a). ● (c) råd, föreskrifter, förbud och dylikt rörande hur man bör konstruera

ordformer, fraser och satser, samt vad dessa ordformer, fraser och satser bör betyda.”

Den grammatik som beskrivs i (a) är också en grammatik som utvecklas genom miljö och ett utvecklat modersmål är oftast individen omedveten om den. Genom (b) som påverkas

7

av undervisning är (c) det yttre som individen är medveten om genom t ex regler och språkvård. Strömqvist (1993, sid 24)

3.3 Grammatik i Sverige

“Redan de gamla grekerna” är ett uttryck som vi ibland använder för att förklara eviga frågor och grammatiken är som alltid aktuell trots att den också har sina rötter i antiken. Grammatiken som ämne har i Sverige funnits i har funnits i undervisning sedan nationalspråket började användas på 1500-1600-talet. Ulf P. Lundgren (2010, 78–91) beskriver att två parallella skolsystem användes vid 1900-talets början; folkskolan och lärdomsskolan. Folkskolans roll var att fostra och lärdomsskolans roll var att fostra till “goda ämbetsmän i staten”. Under 1900-talets första hälft utvecklas skolan mot en skola för alla med demokratin i fokus. Kateskeskravet avskaffas och vidare menar författaren (ibid.) att skolan utvecklas med hjälp av influenser från inhemska tänkare som Ellen Key och Fridtjuv Berg som inspirerats av amerikanen John Dewey och den progressiva pedagogiken. Efter krigen fortsätter skolans utveckling med inflytande från USA och en obligatorisk, enhetlig grundskola införs 1962.

Trots att latinet avskaffades som undervisningsspråk 1856 kom sättet att undervisa i modersmålet – från den lilla grammatiken till det stora skrivandet att finnas kvar under lång tid menar Nils-Erik Nilsson (2000, sid 13) som lyfter fram tre huvudargument som levt kvar och dominerat synen på grammatik genom historien: “...formalbildningstanken, grammatik som medel för att lära främmande språk och tanken att man med hjälp av grammatik hjälper eleverna att bättre uttrycka sig i sitt modersmål”. Formalbildningstanken kan förklaras med att formen är viktigare än innehållet.

3.4 Läroplaner och grammatik

Jag väljer att se tillbaka på några viktiga formuleringar som genom åren kan ha påverkat undervisningen i grammatik för mellanstadiet. Caroline Liberg (2006, sid 133) menar att den traditionella språkundervisningen var inlärning och inte lärande. Huvudsyftet var att utveckla läskunskaperna som i sin tur påverkade inlärningen av språket. 1919 år kom

8

Sveriges första undervisningsplan (Undervisningsplan 1919, U19) som även hade en tydlig timplan. Jämfört med tidigare planer för skolan så var viktiga språkliga förändringar i den att bibeln ersatte bibeln katekesen i kristendomsundervisningen och skolans pedagogiska utveckling blev snabbare. I planen från 1919 för modersmålet svenska i fjärde klass skall undervisningen innehålla:

...Språkbyggnadsövningar: enkla satser och satsens huvuddelar; huvudord med bestämningar; förening av två satser; substantiv och verb jämte några av deras vanligaste böjningsformer; sammansatta ord.” (U19, sid 32)

1955 kom nästa undervisningsplan, U55, som även innehöll obligatorisk undervisning i engelska. Här är kopplingen tydlig mellan nyttan av grammatikundervisning i årskurs 3-5 för att under senare år lära andra språk:

“... bör endast sådant upptas till behandling, som kan ha verkligt värde för elevernas förmåga att förstå och använda sitt modersmål eller som i de högre klasserna är nödvändigt för de samtidigt bedrivna studierna i främmande språk” (U55, sid 79).

Där framgår även att ”... grammatikdrill får under inga omständigheter bli självändamål i modersmålsundervisningen” och att den inte skall isoleras (U55, sid 79).

Kursplanen 1962, Lgr 62, var första läroplanen för den skolform som framöver heter grundskolan där ett av målen var att “...uppodla deras sinne för språkets skönhet.” Mer konkret finns denna förklaring kopplad till grammatik i åk 6:

Iakttagelser av och övning att rätt använda de vanligaste formerna av allmänt brukade substantiv, adjektiv, pronomen och verb samt ett begränsat urval ord från övriga ordklasser, övning att i enkla satser känna igen subjekt, predikat och objekt. Något om huvudord och bestämning. Förening av satser med de vanligaste bindeorden (Lgr 62, sid 134)

I kursplanen från 1969, Lgr 69, är beskrivningen för grammatikundervisning tydlig:

“Iakttagelser av och övning att rätt använda de vanligaste formerna av allmänt brukade substantiv, adjektiv och verb samt ett urval ord från övriga ordklasser. övning att känna igen subjekt, predikat och objekt i enkla satser. Meningsbyggnads- och interpunktionsövningar, delvis individualiserade.” (Lgr 69, sid 130)

9

I kursplanen 1980 (Lgr 80) är kraven för grammatik på mellanstadiet att eleven “...lär sig ordklasserna, i första hand de vanligaste formerna av substantiv, verb och adjektiv.”(Lgr 80, sid 140).

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet 1994 (Lpo 94) svävar mer på målet med grammatik: Mål att sträva mot i femte skolåret är:

... att eleven förstår grundläggande mönster och grammatiska strukturer i språket…” (Lpo94, sid 47). Det eleven skall ha uppnått i slutet av det skolåret är att “...känna till och kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket och de vanligaste reglerna för stavning”. (Lpo94, sid 49).

Den senaste läroplanen från 2011 (Lgr 11) beskriver i 19 punkter det centrala innehållet i ämnet svenska åk 4-6 och där finns bara en punkt kopplad direkt till grammatik. Det är under Läsa och skriva: “Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.” (Lgr 11, sid 224). Sedan 1995 är svenska som andraspråk (sva) ett eget skolämne för de elever som inte har svenska som modersmål. Det centrala innehållet för sva i Lgr 11 för åk 4–6 är exakt det samma som i ämnet svenska: “Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.“ Skolverket (Lgr 11, sid 272)

10

4. Teoretiskt perspektiv

Det finns flera definitioner av grammatik. Uppslagsverket NE Nationalencyklopedin (2020) beskriver kort ordet som “konsten att rätt läsa och skriva” och i en längre förklaring: “regler för hur ett språks ord böjs och kombineras till ordgrupper och satser.”

För att förstå, diskutera och utveckla sin egen grammatik och se en helhet behöver vi alla ord och begrepp för de olika delarna. Metaspråk är ett ord för detta och Liberg (2006, sid 195) beskriver: “Ett språk som används för att tala om språket, t ex grammatik. Med hjälp av termer som språkljud, ord, fras, sats, påstående kan vi tala om språket”.

Två begrepp som återkommer i litteraturen är inre och yttre grammatik. Maria Bolander (2001, sid 22) tar upp Chomskys term competence och förklarar att det är den inre medfödda språkförmågan som de flesta barn har utvecklat redan i 3-4 årsåldern.

Vår yttre grammatik, ibland även kallad bokens grammatik, beskriver Lena Ekberg (2010) som den regelsamling som vi bär med oss för att kontrollera vårt eget och andras språk.

4.1 Grammatiska teorier

Katarina Lundin (2017, 25–26) tar upp flera teorier som rönt stor uppmärksamhet i forskningen om grammatik. Av dem väljer jag här att fokusera på strukturalism, positionsgrammatik, generativ, funktionell och traditionell grammatik. Nedan förklaras de utförligare.

4.1.1 Strukturalism

Strukturalismen spåras till språkvetarenFerdinand de Saussure och tog fart under tidigt 1900-tal. Strukturalisterna reagerade på att forskningen mest rörde språkhistoria och ville istället se på språket i faktisk användning och som ett system av strukturer. Denna

11

åtskillnad är fortfarande viktig i språkliga diskussioner. Lundin (2017, sid 27). Strukturer tillhörande denna teori kan vara olika, t ex fraser och satser.

4.1.2 Frasstrukturgrammatik och positionsgrammatik

I frasstrukturgrammatik och positionsgrammatik är det ordföljd och samhörighet som är viktiga. I senare forskning utvecklades detta till satsscheman, en mer konkret struktur. (Lundin 2017, 28–29)

4.1.3 Generativ grammatik

Noam Chomskys introducerade begreppet generativ transformationsgrammatik där språket sågs som en uppsättning regler som genererade meningar genom transformationer. Från det enkla till det svåra. På samma tränas ordförrådet, från det enkla till det svåra. Lundin (2017, 29–30).

4.1.4 Funktionell grammatik

Denna teori är utvecklad av lingvisten Micharel Halliday under 1970-talet. Per Holmberg & Anna-Malin Karlsson (2019, 10) presenterar den funktionella grammatiken som en språkmodell där:

● betydelse och funktion - inte form - är utgångspunkten

● kontext och språkbruk inte används för att förklara avvikelser och fel, utan snarare ses som grunden för hela grammatiken

● grammatiken inte bara ger uttryck för utan också skapar betydelse.

Lundin (2017, 30-31) menar att utgångspunkten för den funktionella grammatiken är ”...betydelsen och funktionen snarare än formen”, Viktigt inom funktionell grammatik är även det socialkulturella sammanhanget och kommunikationen, att tala om grammatik.

Lundin (2017, 30–31) påpekar att den inriktning som är benämnd systemisk-funktionell grammatik på senare år rönt stor uppmärksamhet inom undervisningen. Den innebär att arbeta med olika skikt: kontexten, formen, innehållet och relationen som hänger ihop. I

12

undervisningen kan det innebära att se skillnader i talspråk och skriftspråk och en tydligare användning av grammatik i olika situationer.

4.1.5 Traditionell grammatik

Enligt Lundin (2017, sid 26) är traditionell grammatik påverkad av flera andra grammatiska teorier. En annan förklaring kommer från Nilsson (2000, sid 11) ”...Med traditionell grammatik avses här den grammatiska analys som innebär att man lär in en begreppsapparat som innefattar namn på ordklasser, morfologiska kategorier och satsdelar”. Dessa förklaringar härstammar från antiken och kommer nära den svenska skolans grammatik.

13

5. Forskning och litteratur

I detta avsnitt presenteras forskning och litteratur som jag anser är relevant och aktuell för studien. Det finns mycket gammal forskning och litteratur i ämnet och målet har varit att inte använda någon med utgivning tidigare än år 2000. Utifrån de klassiska didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem kan även forskningen i grammatik sorteras. Till dessa didaktiska frågor vill jag även lägga till när. Tidigare relevant forskning som är viktig för

detta examensarbete belyser hur och när individen lär, grammatik,

grammatikundervisning och svenskämnets innehåll för åk 4–8.

Lev S Vygotskij och Jean Piaget är två forskare som starkt påverkat skolans utveckling om hur individen lär. Vygotskij (1934, sid 155) menar att forskning gör skillnad mellan vårt vardagsspråk, där vi lär oss termer som t ex mamma och det han kallar vetenskapliga begrepp. Till dessa, som vi inte möter i vardagen, hör t ex grammatik. Båda har också genomfört forskning som kan kopplas till undervisning i grammatik. Vygotskij som forskat om inlärningspsykologi menar att barnet lär sig grammatiska strukturer tidigt. Han tar även stöd i Piagets undersökningar och menar att dessa har tveklöst visat oss att barnets grammatiska utveckling föregår dess logiska utveckling och att barnet inte förrän jämförelsevis sent når fram till att behärska de logiska operationer som motsvarar de grammatiska strukturer som det redan har tillägnat sig för länge sedan.

5.1 Undervisning i grammatik

Boström och Josefsson (2006, sid 95–96) menar att det är viktigt att ha en bredare förståelse för undervisningen. De har främst fokus på äldre elever men tar upp tre punkter att utgå från vid undervisning: Var är eleverna? (Vad kan de om grammatik?) • Vart ska eleverna? • Hur skall eleverna ta sig dit?

14

Det centrala innehållet i Lgr 11 beskriver vilket ämnesinnehåll eleven skall få möta. Utan att nämna grammatik beskrivs kunskapen så här: ”... Språkets struktur med menings-byggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord”.

Förutom centralt innehåll, kursplan och svenskans syfte är det viktigt att som lärare förstå att eleven har en förförståelse. Inom grammatiken benämns denna förståelse som elevens inre grammatik, vilket är den medfödda men omedvetna språkkänslan som även beror på den språkmiljö barnet växt upp i. Den grundläggs under de första levnadsåren. Den inre grammatiken beskrivs även i litteraturen av bl a Lundin (2017, 23), Christer Platzack (1998, sid 6), (2011, sid 44) och Lena Boström & Gunlög Josefsson (2006, sid 10).

5.1.2 Hur ska undervisningen ges?

Varken i svenskämnets kursplaner, centrala innehåll eller syfte i Lgr 11 framgår hur undervisningen ska ske. Men det är viktigt att vara tydlig. En väg är att sätta språket i ett större sammanhang och då måste vi prata om det i termer som alla förstår. Metaspråk är det gemensamma “språket om språket”, t ex för att använda grammatikens termer för att resonera om egna texter, det menar Boström & Josefsson (2006, sid 30).

Jessica Eriksson, Camilla Grönvall Fransson & Annelie K Johansson (2017, sid 54) väljer att se på undervisning i grammatik som den formella och den funktionella. Den formella är likt den traditionella som många äldre känner igen från sin skolgång. Undervisningen innebär att först arbeta med delfärdigheter, som t ex att först träna ord och ordklasser för att sedan sättas sedan ihop orden till en helhet, alltså till hela meningar. Hur den funktionella grammatiken används i undervisningen har jag tidigare förklarat under 4.1.4.

Lars-Göran Malmgren beskriver språkinlärning på olika sätt. En isolerad övning, formalisering, vilket innebär att eleven gör en sak i taget; t ex böjer ord, skall tränas avskilt innan man gör det i ett sammanhang, t ex skriver meningar. Detta för att automatisera kunskapen. Motsatsen till formalisering är funktionalisering som utförligt beskrivs så här:

15

Ett arbete med språk i funktionella sammanhang innebär alltså att språkfärdigheter som att lära sig nya ord, böja orden, stava dem och sätt ihop dem till meningar som bildar en hel framställning utvecklas då eleverna skriver, läser och talar för att skaffa sig kunskaper om både sin egen inre värld och om världen runt omkring. (Malmgren 1996, sid 54–55)

5.1.3 Varför ska eleverna undervisas i grammatik?

Svenska Akademiens grammatik (1999, sid 18) förklarar nyttan med grammatik med att

grammatiken kan ge “insikter om oss själva som språkvarelser, dels kan tjäna som redskap när vi vill nå andra mål”. Med andra ord; elever skall lära sig grammatik för att bli bättre på att uttrycka sig.

Vetenskapsrådets rapport (2015) är en kartläggning av internationell forskning och heter “Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever”. Syftet med denna rapport var att

ta reda på vilket vetenskapligt stöd som finns för att barns läs- och skrivutveckling förbättras av olika metoder för att stimulera barns fonologiska medvetenhet, lära barn kopplingar mellan bokstäver och ljud, förbättra deras läsflyt samt öka deras läsförståelse, kunskap om ord och lust att läsa och skriva och av användning av datorer vid läs- och skrivundervisning. Vetenskapsrådet (2015, sid 7).

Resultatet visar en metaanalys, en sammanställning av vad forskningen just i tillfället står i en fråga. Forskningen skall bygga på likartade studier som fångar samma fenomen och på så sätt skapa sig en relativt enhetlig översikt. Resultatet visar svag effekt av grammatikundervisning. Men i resultaten finns positiva resultat hos elever i årskurserna 2, 5 och 6. Vetenskapsrådet sammanfattar

Undervisning där eleverna fick lära sig att planera, revidera och redigera sina texter tycktes vara mest effektiv. Däremot är det mer tveksamt om undervisning kring grammatik påverkar kvalitén på det som eleverna skriver. Skrivande verkar allmänt ha en positiv effekt på läsning och lärande i andra skolämnen. Vetenskapsrådet (2015, sid 7).

Boströms och Josefsson (2006) försöker förklara varför eleverna ska undervisas i grammatik. Först som en tradition ur ett historiskt perspektiv sedan upplysningstiden: Grammatikkunskap underlättar logiskt tänkande, inlärning av främmande språk och

16

förbättrar uttrycket i det egna språket. De menar även att grammatikkunskaper är nödvändiga för att lära sig nya språk men frågar sig också ”...kanske det är så att grammatikundervisning kan träna upp förmågan till systematiskt tänkande?” (2006, sid 129-130). De är också kritiska och menar att det behövs bra läromedel och välutbildade lärare (2006, sid 44). Per Olov Svedner (2010, sid 92) tar även han upp traditionens makt från latinskolan och menar att grammatik ”...stimulerar den logiska förmågan och har varit en förutsättning för den praktiska språkanvändningen”. Han är också tydlig med att detta påstående inte kan bekräftas till exempel genom studier eller forskning

Nils-Erik Nilsson (2000, sid 11–19) beskriver flera argument för skolans grammatikundervisning. Formalbildning är tankar från grammatikens grekiska ursprung och från den äldre latinundervisningen där formen tränades isolerat innan färdigheterna användes. Språkriktighet har varit ett argument för att talspråk och skriftspråk skulle bli mer lika och för att begränsa dialekternas inverkan. Argument för grammatikens nytta för inlärning av främmande språk bygger på en föreställning att det finns en gemensam grammatik för alla språk.

Nils-Erik Nilsson är tillsammans med forskarkollegan Sten-Olof Ullström kritiska mot att inte elevernas egna texter används i undervisningen. De utvecklar sina tankar om att förändra grammatikundervisningen i en intervju i Lärarnas Tidning (2003). De menar att en isolerad grammatikundervisning och konstruerade meningar inte utvecklar elevernas texter. De är också kritiska till att rätta elevernas meningsbyggnader och att kunskap i grammatik positivt påverkar lärandet av flera språk. I båda fallen hävdar de att modern forskning inte visar några fördelar med att arbeta så.

Nyare dansk forskning om grammatik är också kritisk till vad undervisningen innehåller. Gramma 3 är en statusrapport som undersöker nyttan av grammatik för inlärning av danska och främmande språk. Kristine Kabel, Mette Vedsgaard Christensen och Lene Storgaard Brok (2019) är forskarna bakom. Det är en klassrumsstudie i sju skolor i åk 7 och 8 som visar på att traditionell skolgrammatik i ämnet danska främst innebär isolerade träningsövningar på ord- och meningsnivå. Resultatet visar inte någon positiv effekt på elevernas skrivutveckling på de undersökta skolorna. I sin undersökning ser forskarna också digital grammatikundervisning som liknar annan tidutfyllnad av lektionstid, t ex att läsa bänkbok. De menar också att det förs få diskussioner om grammatik mellan lärare i

17

danska, tyska och engelska. I alla tre ämnena upplever lärarna att den traditionella grammatikundervisningen inte gör elevernas texter bättre, men de saknar inspiration för att närma sig det annorlunda. Det viktigast resultatet av undersökningen är att undervisningen inte utvecklar elevernas skrivande på något positivt sätt.

Vänder vi lite på frågan så kommer frågan från eleverna: “Varför skall jag kunna detta?” Den frågan kan underförstått tolkas: varför och för vem gör jag denna uppgift? Smidt (2010) har i en undersökning menat att för att utveckla skrivandet så behöver eleverna också behöver veta till vem och varför skrivandet sker. Bolander (2001, sid 27) har ett kort och rakt svar på frågan om nyttan av grammatik. Hon menar att “...Målet för grammatik och modersmålsstudier bör alltså vara att nå ett mer medvetet förhållande till det egna språket”.

5.1.4 När ska eleverna undervisas i grammatik?

Argumenten med att grammatiken underlättar lärandet av andra språk finns på flera platser i littereraturen. Karl-Erik Hedström (2001, sid 74) har fokus på lärandet av engelska och menar att undervisningen i engelska ska lära ut basgrammatik med termer först på högstadiet. I de tidigare åren ska grammatik ingå efter behov men utan termer. Detta för att följa elevens övriga språkmedvetenhet som utvecklas sakta.

18

6. Metod

Pandemin gjorde det svårt att få respondenter till personliga intervjuer. Det löste sig genom att jag valde lärare på min egen skola.

6.1 Val av metod

Jag har erfarenhet av att intervjua människor så jag ville göra en undersökning genom intervjuer. Min tanke var att få djupare svar och kanske ställa följdfrågor, en fördel jämfört med en kvantitativ undersökning.

För intervjun har jag valt en semistrukturerad intervju för att samla information som utgår från några givna frågor som diskuterats och justerats med min handledare. Med denna metod kan jag välja att ställa följdfrågor. Alan Bryman (2018, sid 260) benämner denna form för semistrukturerad intervju. Bryman (2018, sid 300) visar på skillnaden mellan den kvantitativa undersökningen, som speglar forskarens intresse, och jämför med kvalitativa intervjuer där intresset är riktat mod den intervjuades ståndpunkter.

6.2 Urval

Urvalet av respondenter planerades att genom att söka “vänners vänner” och målet vara att intervjua 5–6 personer. Bryman (2018, 268) menar att “...det är viktigt med en bra och fungerande relation med respondenterna”. Det innebar också att de skulle representera flera olika skolor och kommuner. Ett strategiskt val för att fånga en variation av respondenter. Då rådande omständigheter på grund av den pågående Corona-pandemin blev urvalet ett bekvämlighetsurval, “personer som fanns tillgängliga” enligt Bryman (2018, sid 244) eller som på något sätt är passande för forskaren. Till slut blev ett möjligt urval lärare på min egen skola.

Bryman (2018, sid 267) förklarar vikten av att informera respondenter. De bör få veta vilket syfte och upplägg undersökningens har. Av mina respondenter (här anges inte deras riktiga namn) så undervisar Anna, Britta och Cilla i svenska åk 4–6. Efa och Jill undervisade förra året i svenska för årskurserna 4–6. Fyra av respondenterna gick sin utbildning till lärare för

19

20-25 år sedan och den femte för 8 år sedan. Tre av dem har tidigare arbetat på andra skolor än sin nuvarande.

6.3 Genomförande

Mina intervjuer gjordes under vecka 19, 2020. Respondenterna fick inte veta frågorna innan utan bara att de skulle handla om grammatik. Det var 6 frågor, se bilaga 2, som diskuterats och justerats med min handledare. Följdfrågor som togs upp under intervjun finns i transkriberingen. Jag gjorde intervjuerna ostört med en respondent i taget och både teknik och frågeställningar fungerade utan några problem. Samtalen varade i 25–35 minuter per respondent och spelades in. Nu finns inspelning och transkribering som anonymiserade filer och är sparade i extern hårddisk som är inlåst hemma hos mig.

6.4 Analys av intervjuer

Transkription (överföring av inspelning till text) av intervjuer gjordes genom att flera gånger lyssna igenom inspelningarna. Under första lyssningen så antecknades svaren från respondenterna och vid följande kompletteras dessa anteckningar. För att bearbeta intervjudata använder jag fenomenografin som Andreas Fejes & Robert Thornberg (2019) menar är inriktad på att beskriva människors sätt att förstå fenomen i sin omvärld. Fenomenografin var tidigt inriktad på att förstå det mänskliga lärandet. Det finns flera modeller för analys, Fejes & Thornberg (2019) beskriver en av dem:

1. Bekanta sig med materialet: Text från transkribering och egna anteckningar läses igenom

2. Kondensation: Att skilja ut det mest betydelsefulla, sparas som passager 3. Jämförelse: Forskaren försöker hitta likheter och skillnader i materialet 4. Gruppering: i olika högar och relation mellan dem

5. Artikulera kategorierna: bestäm var gränsen mellan olika uppfattning skall gå 6. Namnge kategorierna: fånga känslan i en kort beskrivning

20

Så här gjorde jag: Jag lyssnade igenom materialet flera gånger, både i hörlurar och högtalare. Efter varje gång fyllde jag på mina anteckningar med text jag missat gången innan. Jag märkte skillnad mellan de första två gångerna, andra gången även fler nyanser i svaren. Kondensation: Jag valde två: Vad innebär din grammatikundervisning för dina elever? Jämför hur du nu undervisar i grammatik med det du lärde dig på lärarutbildningen. Jämförelse: Jag hittade likheter mellan respondenternas upplevelse av grammatikundervisning i deras lärarutbildning vid en tid när grammatik var lite “fult”. Gruppering: Jag grupperade hur respondenterna undervisade i grammatik i två högar: som separata lektioner eller integrerat i övriga svenskundervisning. Två andra grupper blev grupperna bra eller dålig egen erfarenhet av grammatik under sin egen skolgång. Ytterligare en grupp var om de använde färdigt eller eget material i undervisningen. Artikulera kategorierna: Här valde jag att sortera i tre grupper: Håller med, har ingen åsikt, är emot. Kategorier sorterades som elevtexter och läromaterial. Kontrastiv fas samlat till en fas blev att eleverna inte förstår begreppet grammatik.

6.5 Etiska överväganden

Vid de intervjuer jag gjort har mina respondenter informerats med de huvudkrav som ställs vid forskning och som finns i Vetenskapsrådets dokument God forskningssed

(2017) och i Guide till examensarbete från Malmö Universitet (2020) se även bilaga 1:

1. Informationskravet. Forskaren ska informera undersökningsdeltagarna om syftet med studien och vilka villkor som gäller för deras deltagande.

2. Samtyckeskravet. Forskaren ska inhämta undersökningsdeltagarnas samtycke, samt deras vårdnadshavares i de fall barn under 15 år deltar i studien. Deltagarna har rätt att avbryta sin medverkan när som helst.

3. Konfidentialitetskravet. Alla uppgifter om undersökningsdeltagarna ska hanteras och avrapporteras så att inga enskilda personer kan identifieras.

4. Nyttjandekravet. Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

21

Så här gjorde jag: Jag informerade muntligt om informationskravet och gav respondenten skriftlig information i god tid. Vid intervjun repeterade jag innehållet innan jag bad dem skriva på. Alla mina respondenter var vuxna. Konfidentialitetskravet förklarade jag både innan och efter intervjun. Nyttjandekravet förtydligade jag och förklarade att intervjun bara skulle användas till denna uppsats. Informationsbrev med samtycke är bilaga 1. Underskrivna brev finns hos mig.

22

7. Resultat och analys

Marcus Agnefors & Magnus Levinsson (2019, sid 78–80) beskriver sätt att presentera det material som samlats in genom t ex intervjuer och observationer. De förklarar att en god forskare skall vara opartisk men att det är svårt att inte tolka det material som bearbetas. De menar att den som bearbetar materialet skall sträva efter intersubjektivitet som förklaras som ”... en subjektiv tolkning som delas av andra”.

7.1 Resultat av intervjuer

För studiens informanter innebär att undervisa i grammatik delvis olika moment. Lärare A använder inte begreppet grammatik för de lägre årskurserna utan eleverna ”arbetar med boken”. Ett sätt som kan härledas till traditionell grammatik. Lärare B och C använder begreppen men på olika sätt. B undervisar genom att gå igenom text och diskutera utifrån begreppen. Lärare C arbetar närmare den funktionella grammatiken genom att använda någon elevs text och diskutera gemensamt i klassen. Ett annat sätt att utifrån en elevs text så fyller klassen på texten t ex med verb. Lärare E försöker göra undervisningen lustfylld, t ex genom grupparbeten där gruppen gemensamt letar adjektiv från en text, som en tävling och är närmare funktionell än traditionell undervisning. Hen menar också att det är viktigt att anpassa undervisningen. ”En gång hade jag en femma som inte visste skillnaden på konsonanter och vokaler”.

Lärare J undervisar ibland även på högstadiet och har märkt att eleverna där inte är säkra på begreppen. Därför blir repetition från tidigare årskurser viktiga för att befästa begreppen. J märker större engagemang när hen utgår från elevernas egna texter. Hen menar att de färdiga uppgifter som tidigare användes kunde eleverna inte koppla till sitt vardagsspråk.

Lärare A och J betonar vikten av att även de yngre eleverna ska arbeta med och förstå grammatik. De menar att en viktig del är att upptäcka mönster om t ex hur orden böjs. Det är också viktigt att se stavningen i ett sammanhang där olika sätt att stava förändrar textens innebörd, t ex orden gjort och hjort, det som kallas homonymer. Hen beskriver

23

också att även yngre elever kan härleda till andra språk. När läraren jämför svenska ord mot engelska så kommer ofta kommentarer som ”...så säger vi på svenska också...”. Lärare B använder ord och begrepp, hur språket hänger i hop och nyttan med grammatik, detta främst i åk 6. Hen förtydligar också att repetition är viktig. Där finns likheter med Boström och Josefsson (2006, sid 95–96) som menar att det är viktigt att ha en bredare förståelse för undervisningen. Lärare C och E ser fördelar med att utgå från tydliga regler i språket, till exempel begreppen i grammatik, särskilt för de elever som har svårare

Det skiljer mellan materialen lärarna använder i undervisningen. Lärare A plockar idéer från olika källor och använder både text och bilder men gör om detta till sitt eget material. Lärare B använder bland annat berättelsekort, som ger bildstöd och ger förslag på ord att använda. Hen menar att det är viktigt att göra undervisningen om grammatik rolig, särskilt i åk 3–4.

Lärare C använder läroböcker medan E och F hämtar material från internet, t ex lektion.se. De använder även stödmallar, och ger exempel J har förändrat från att använda läromedel till ”.. att utgå från elevens egna produktion och det de läser just då och sätta den i ett sammanhang”. Hen menar också att diskutera och arbeta med grammatiska fel utvecklar förståelsen för språket.

Sin egen skolgång minns lärare A (född 1969) och lärare B (född 1968) som ett evigt tragglande av termer. Lärare C (född 1971) upplevde att det var ”fyll-i-övningar” i läroböcker. Lärare E (född 1986) är osäker. Lärare J (född 1969) minns inte riktigt. Men på högstadiet fanns en lärare som skapade sammanhang i språket och därmed ett intresse. Den kunskap inom grammatikdidaktik och hur respondenterna lärde sig att undervisa inom grammatik som lärarna minns från sin egen lärarutbildning lever svagt kvar. Lärare A (examen 1993), B (examen 1992) och E (examen 1991) menar att det inte lades ner så mycket tid, utan grammatik var nästan lite fult vid den tiden. Lärare B saknade främst metodiken. Hen jämför också med en praktikperiod i Wales där grammatikundervisning inte fanns var en del av språkundervisningen. Lärare C (examen 2012) menar att det främst handlade om att läsa och diskutera ”... grammatikundervisningen prioriterades lågt under utbildningen, minns jag rätt var det bara del av en kurs på några poäng”. Lärare J ser att det egna språkintresset från gymnasiet skapade intresse för att undervisa i språk.

24

Bland mina följdfrågor var det vad lärarna behöver som engagerade. Det framkom från alla att vidareutbildningar genom åren fokuserat mest på läsande men sällan på att skriva. De känner behov av att inspireras för att utveckla sitt sätt att undervisa om grammatik. De upplever även att behovet har minskat av grammatikundervisningen då vi möter fler andra språk i vår vardag. Elever värderar inte heller språkriktighet så högt på grund av deras sätt att kommunicera till exempel med sms och chatt gör att de har svårt att se nyttan av grammatik.

25

8. Diskussion och slutsatser

Syftet med denna studie har varit att förstå vilken nytta lärarna menar att eleven har av undervisning i grammatik. Syftet har också varit att få en ökad förståelse för hur några lärare använder läromedel och material i undervisningen. Resultatet visar att några av lärarna lever kvar i gamla uppfattningar om nyttan med grammatik men har även försökt att utveckla sättet de undervisar på jämfört med vad de lärde sig under lärarutbildningen.

Diskussionen nedan sker kring mitt urval av litteratur och forskning samt styrdokument som berör ålder åk 4–6. Den röda tråden är att anknyta till de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Vad som förmedlas i undervisningen, hur den sker och varför elever undervisas i grammatik.

Vad undervisningen av grammatik innebär och skall innehålla framgår av Skolverkets styrdokument. Mellan den första i min undersökning, Undervisningsplan från 1919 till den nu aktuella Lgr11, finns tydliga likheter. Båda beskriver övergripande att huvudsats och bisats samt ordklasser skall finnas med i undervisningen.

Undervisningsplanen som kom 1955 var den första från det att undervisning i engelska blev obligatorisk. Där betonas nyttan av grammatik för framtida studier i främmande språk men också att grammatiken inte skall isoleras från övrig undervisning av svenska språket. I kursplanerna från 1962 och framåt i tiden finns anvisningar, mål och syfte för undervisningen. Ingen av dessa kursplaner tar upp nyttan av grammatik för framtida studier i främmande språk. Kursplanerna från 1962, 1969 och 1980 beskriver också vilka ordklasser som eleven ska kunna. Läroplanen 1994 ser undervisningen mer i mönster och strukturer än i konkreta begrepp och där saknas kravet på ordklasser.

Det är intressant att jämföra styrdokumenten med litteraturen jag läst. Vygotskij och Piagets tankar är fortfarande relevanta då de menar att logiken kommer senare än grammatiken. Hedström (2001, sid 74) har fokus på lärande i engelska och påpekar att grammatikens liksom elevens övriga språkmedvetenhet skall utvecklas sakta. Termerna skall komma först på högstadiet. Flera av författarna jag valt är citerade i andra uppsatser om grammatik. De förespråkar ofta uppfattningar om varför elever ska lära sig

26

grammatik. Men varken Nilsson (2000), Boström och Josefsson (2006) eller Svedner (2010) visar tydligt hur deras uppfattningar stämmer med aktuell forskning. Sällan tar de upp att nyttan av grammatik för framtida studier i främmande språk inte funnits i läroplanerna sedan 1955.

Det finns färsk dansk forskning, Gramma 3, där Kristine Kabel, Mette Vedsgaard Christensen och Lene Storgaard Brok (2019) visar att undervisning i grammatik svagt eller inget påverkar elevers skrivande. Även en rapport från Vetenskapsrådet 2015 med internationell forskning som genom en metaanalys visar på svag eller ingen effekt av undervisning i grammatik.

Min undersökning som gjordes genom intervjuer med fem respondenter visar den att dagens grammatikundervisning inte är så fast i formaliseringen som jag först trodde. Visst förekommer formalisering, “fyll i uppgifter” men lärarna söker vägar och material att göra grammatik lustfyllt och omväxlande. Både lärarna i undersökning, jag själv och eleverna har ibland “en dålig dag”, då blir läroboken en trygghet att ta till. Som omväxling. I min nuvarande plan för åk 4–6 använder de lärobok en av veckans fem lektioner. Resultaten från denna uppsats gör att jag kommer att fortsätta att använda läroböcker som stöd för min undervisning i grammatik. För begreppen. Jag kommer också framöver att vara mer kritisk till vilken sorts övningar jag kommer att göra med eleverna. Att utveckla den funktionella undervisningen är ett av mina närmaste mål. Jag anser att jag i denna uppsats svarat på de frågor jag ställt i syftet.

Jag har valt att inte beröra läromedel i min undersökning. Orsaken är att jag bedömde det skulle bli en för stor uppgift. Läromedlen är värda egen forskning och framöver ser jag det som ett intressant ämne att utforska.

27

9. Referenser

Agnefors, Marcus; Levinsson, Magnus. 2019. Att tänka uppsats. Malmö: Studentlitteratur.

Bolander, Maria. 2001. Funktionell grammatik. Stockholm: Liber

Boström, Lena; Josefsson, Gunlög. 2006. Vägar till grammatik. Lund: Studentlitteratur

Brodow, Bengt; Nilsson, Nils-Erik; Ullström, Sten-Olof. 2000. Retoriken kring grammatiken. Lund: Studentlitteratur

Bryman, Alan. 2018. Samhällsvetenskapliga metoder. 3. upplagan. Stockholm: Liber

Ekberg, Lena. Inre och yttre grammatik. Språkrådet Föreläsning genom fojo.se

https://vimeo.com/10206930

Hämtad 20-10-10

Eriksson, Jessica; Grönvall Fransson, Camilla och Johansson K Annelie. 2017. 2. upplagan. Kreativ grammatikundervisning: från förskoleklass till åk 6.

Gustavsberg: Columbus

Fejes, Andreas; Thornberg, Robert. (red). 2019. 3. upplagan. Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber

Graham, Steve; Perin, Dolores. 2007. A Meta-Analysis of Writing Instruction for

Adolescent Students. Journal of Educational Psychology, 99, 445-476. Publicerad i

Vetenskapsrådet (2015, sid 81) Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever.

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2015-06-10-kunskapsoversikt-om-las--och-skrivundervisning-for-yngre-elever.-delrapport.html

Hämtad 20-04-02

28

https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/ls/Ar-student/Hjalp-med-examensarbetet/ Hämtad 20-05-10

Hedström, Karl-Erik. 2001. Språkboken. Skolverket.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65431e/1553957444963/pdf 861.pdf

Hämtad 20-12-01

Holmberg, Per; Karlsson, Anna-Malin. 2019. 2. upplagan. Grammatik med betydelse – En introduktion till funktionell grammatik. Lund: Studentlitteratur

Kabel, Kristine; Vedsgaard Christensen, Mette; Storgaard Brok, Lene. 2019. Hvordan praktiseres grammatikundervisning i dansk, engelsk og tysk? Statusrapport Gramma 3 http://www.videnomlaesning.dk/media/3088/gramma3-rappport.pdf Hämtad 20-11-01 Lgr 11 https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/31382 Hämtad 20-05-02 Lgr 62 https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/50232 Hämtad 20-05-02 Lgr 69 https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30902 Hämtad 20-05-02 Lgr 80 https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/31016 Hämtad 20-05-02

29

Liberg, Caroline. Språk och lärande. Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap ASLA 2009 http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:284157/FULLTEXT01.pdf Hämtad 20-05-20 Lpo 94 http://hdl.handle.net/2077/30959 Hämtad 20-05-02

Lundgren, Ulf P. Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) 2010. Lärande skola bildning – grundbok för lärare. Stockholm: Natur och Kultur

Lundin, Katarina. 2017. Tala om språk. Grammatik för lärarstuderande. 3. upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.

Malmgren, Lars-Göran. 1996. Svenskundervisning i grundskolan. 2. upplagan. Lund: Studentlitteratur

NE Nationalencyklopedin Grammatik

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grammatik

Hämtad 20-06-05

Nilsson, Nils-Erik. 2000. Varför grammatikundervisning? I Brodow, Bengt; Nilsson, Nils-Erik & Ullström, Sten-Olof. Retoriken kring grammatiken. Didaktiska perspektiv på skolgrammatik. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, Nils-Erik; Ullström, Sven-Olof. Vi sätter språkbruket – inte systemet i fokus. Lärarnas tidning, nr 19, augusti 2003.

https://www.lararen.se/nyheter/annat/omprova-grammatiken

Hämtad 20-08-10

Platzack, Christer. 2011. Den fantastiska grammatiken: en minimalistisk beskrivning av svenskan. Stockholm: Norstedts

30

Rhenqvist, Gunilla; Svensson, Gudrun. 2008. Lära om språk. Malmö: Gleerups.

Skolverket. Kommentarmaterial till kursplanen i svenska.

https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/2017/kommentarmater ial-till-kursplanen-i-svenska-reviderad-2017

Hämtad 20-08-19

Skolverket. Kursplan svenska för grundskolan

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-

grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3Fsubject Code%3DGRGRSVE01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

Hämtad 20-05-18

Strömqvist, Sven.1993. Om grammatik, språklig medvetenhet och grammatik-undervisning. Kroksmark, Tomas; Strömqvist, Göran; Strömqvist, Sven. I Fem uppsatser om grammatik. Lund: Studentlitteratur.

Skolinspektionen

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01-inspektion/kvalitetsgranskning/svenska-2015/kunskapsoversikt-svenska-2015.pdf Hämtad 20-05-10

Svedner, Per Olov. 2010. Svenskämnet och svenskundervisningen – delarna och helheten. Kunskapsföretaget: Uppsala

Teleman, Ulf; Hellberg, Staffan; Andersson, Erik.1999. Svenska Akademiens grammatik. (SAG) Stockholm: Norstedts

Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919 https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/51541 Hämtad 20-05-02

31

Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955 https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/56231 Hämtad 20-05-02

Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html

Hämtad 20-11-05

Vygotskij, Lev S. 1934. Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos

Bilagor

Informationsbrev med samtycke , bilaga 1 Intervjufrågor , bilaga 2

Övrigt

32

Bilaga 1 - Informationsbrev om undersökning om

grammatiken i undervisningen för årskurs 4-6. (1:2)

Malmö 2020-04-30 Hej!

Mitt namn är Mikael Fexby. Jag är lärarstudent och skriver mitt avslutande examensarbete i fördjupningsämnet svenska. Min inriktning är mot arbete i grundskolans årskurs 1–6 i grundlärarprogrammet vid Malmö universitet. Jag ämnar skriva ett examensarbete om grammatiken i undervisningen för årskurs 4-6.

Du tillfrågas härmed om att delta i denna undersökning. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 ser på undervisningen i grammatik i skolundervisningen. Jag önskar utföra intervjuer med lärare från olika skolor och kommuner. Intervjuer sker främst digitalt över Google Meet (eller liknande tjänst) och genomförs som enskilda intervjuer. Jag beräknar att en intervju tar ca 30-60 minuter. Intervjuerna kommer att spelas in med ljudupptagning och sedan transkriberas. Ljudupptagning kommer att användas för att inte riskera att information går förlorad. Undersökningen kommer att presenteras i ett examensarbete vid Malmö universitet som slutligen ska publiceras i databasen MUEP (Malmö University Electronic Publishing). Därmed kommer det färdiga examensarbetet vara offentligt tillgänglig. Informationen kommer att hanteras med vaksamhet och kommer enbart att användas för undersökningens syfte. Skola och informanter kommer att vara anonyma. Efter avslutad och godkänt examensarbete kommer all information att raderas. Deltagandet är frivilligt och du har rätten att när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och negativa konsekvenser för dig. Om du väljer att avbryta din medverkan i studien, kommer den information som du lämnat inte användas i examensarbetet. Se nästa sida för mer information om hur informationen behandlas utifrån GDPR. Underteckna ditt samtycke och maila eller posta till mig. Tack för din tid och jag hoppas på ett gott samarbete! Med vänliga hälsningar

Mikael Fexby Lövvägen 6 293 42 Olofström fexbys@gmail.com Tel 0738-29 19 96 Fyll i ditt samtycke nedan:

( ) Ja, jag samtycker till att delta i undersökningen ( ) Nej, jag samtycker inte

33

Information om Malmö universitets behandling av

personuppgifter

(2:2) Personuppgiftsansvarig Malmö universitet

Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se

Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.

Ändamål med behandlingen För att möjliggöra

undervisnings- och examinationssituationer i skolmiljö för studenter vid Malmö universitets lärarutbildning. Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.

Mottagare Personuppgifterna kommer endast

användas i utbildningssyfte inom ramen för

lärarutbildningen vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.

Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina

personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer

personuppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.

Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar

personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.

34 Bilaga 2 - Intervjufrågor 2020

1. Vad innebär din grammatikundervisning för dina elever?

2. Varför är det viktigt att lära sig grammatik? (Vad vinner eleverna på det?)

3. Vad använder du för material när du undervisar om grammatik och språkliga strukturer”?

4. På vilket sätt fick du själv undervisning om grammatik i åk 4-6? På högstadiet?

5. Jämför hur du nu undervisar i grammatik/språk med det du lärde dig på lärarutbildningen?