Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
“Jag kan klara ganska mycket, inte allt men lite mer
än förut”
- en studie om utomeuropeiska immigranters integration i Sverige
“I can do quite a lot, not all but more than before”
- a study on non-European immigrant integration in Sweden
Karin Edin
Linnéa Fjellner
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2016-06-02
Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Roland Ahlstrand Fakulteten för
Jag är ett barn igen. De har tagit mitt språk. Jag kan inte längre uttrycka mig som jag gjorde förut. Jag är ett barn igen. De har tagit min identitet. Jag är inte längre den som jag var förut. Jag är ett barn igen. Men jag ville komma hit. Jag kunde inte längre stanna där jag var, tror jag.
Jag är ett barn igen. Det blir ett nytt liv. Jag har fått en chans. Den tar jag gärna.
Sammanfattning
Invandringen till Sverige har stigit kraftigt under de senaste åren. I lagen står det att dessa immigranter ska ges vissa etableringsinsatser, men tidigare forskning visar på ytterligare social och psykisk problematik i och med integration som måste tillgodoses. Med anledning av den rådande situationen har syftet med föreliggande studie varit att beskriva och analysera vuxna utomeuropeiska nyanländas upplevelser av deras första tid i Sverige. De frågor som ställts är följande: Vilka är utmaningarna som informanterna har upplevt i och med integration? Hur upplevs utmaningarna som informanterna erfarit? Vilka delar av integrationen anser informanterna har varit centrala för att möta dessa utmaningar? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer som genomförts med sju informanter med utomeuropeisk bakgrund. De teoretiska utgångspunkterna är Antonovskys teori om KASAM där begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tagits i anspråk, samt Bourdieus teoretiska begrepp socialt kapital och kulturellt kapital. Det huvudsakliga resultatet av studien visar att informanterna upplevt vissa svårigheter i samband med flytten till, och integrationen i Sverige. De mest framträdande hindren har varit språkbarriären, svårigheten att erhålla ett socialt sammanhang och att förvärva nytt kulturellt kapital, samt att informanterna upplevt en förändring av sin identitet.
Förord
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till de informanter som deltagit i studien samt till SFI-skolorna som hjälpt oss att finna dessa. Det är tack vare att ni gav av er tid och ert engagemang som vi kunde genomföra uppsatsen. Vi vill också uttrycka ett tack till vår handledare Roland Ahlstrand som stöttat oss genom skrivandet och bidragit med kloka råd och kommentarer. Avslutningsvis vill vi tacka varandra för ett bra samarbete och en lärorik tid. Vi kommer sakna den dagliga kontakten med frustration och tålamod, men framförallt väldigt mycket skratt.
Ansvarsfördelning
Studien har utformats genom ett samarbete arbete mellan oss. Vi var båda delaktiga i samtliga intervjuer, men delade upp arbetet med transkriberingarna. Genom att utarbeta ett gemensamt dokument via Google Docs har vi båda haft tillgång till samtliga kapitel och delar, vilka vi tillsammans författat och burit ansvar för. Vi har emellanåt delat upp vissa underrubriker och skrivit var för sig, men har alltid bearbetat och diskuterat texterna tillsammans under de möten som vi haft flera gånger i veckan. Detta gör att vi ser uppsatsen som en produkt av vårt gemensamma arbete.
Innehållsförteckning
1 Inledning ______________________________________________________________ 7 1.1 Syfte och frågeställningar ______________________________________________ 9 1.2 Avgränsningar ______________________________________________________ 9 1.3 Disposition _________________________________________________________ 9 2 Tidigare forskning _____________________________________________________ 11 2.1 Upplevelsen av att vara nyanländ _______________________________________ 11 2.2 Ackulturation och övergången till ett nytt land ____________________________ 13 2.3 Sammanfattning ____________________________________________________ 14 3 Teoretiska utgångspunkter ______________________________________________ 15 3.1 KASAM __________________________________________________________ 15 3.2 Kapital ___________________________________________________________ 17 3.3 Sammanfattning ____________________________________________________ 18 4 Metod _______________________________________________________________ 19 4.1 Metodval __________________________________________________________ 19 4.2 Urval och urvalsgrupp _______________________________________________ 20 4.3 Genomförande _____________________________________________________ 21 4.4 Bearbetning och analys av empiriskt material _____________________________ 22 4.5 Etiska ställningstaganden _____________________________________________ 22 5 Resultat ______________________________________________________________ 24 5.1 Att komma till Sverige _______________________________________________ 24 5.1.1 Saknad ________________________________________________________ 24 5.1.2 Kultur och frihet ________________________________________________ 25 5.1.3 Identitet _______________________________________________________ 27 5.1.4 Tankar om framtiden _____________________________________________ 27 5.2 Hinder och utmaningar i integrationen ___________________________________ 29 5.2.1 Stress _________________________________________________________ 29
5.2.2 Språkets centrala roll _____________________________________________ 30 5.2.3 Sociala behov ___________________________________________________ 31 5.3 Sammanfattning ____________________________________________________ 32 6 Analys _______________________________________________________________ 34 6.1 Att känna engagemang _______________________________________________ 34 6.2 Socialt kapital som verktyg för hanterbarhet ______________________________ 35 6.3 Begriplighet genom kunskap __________________________________________ 36 6.4 Identitet, kapital och känsla av sammanhang ______________________________ 37 6.5 Sammanfattning ____________________________________________________ 38 7 Diskussion ____________________________________________________________ 39 7.1 Resultat- och analysdiskussion _________________________________________ 39 7.2 Metoddiskussion ____________________________________________________ 41 7.3 Teoridiskussion _____________________________________________________ 42 7.4 Förslag på vidare forskning ___________________________________________ 42 Referenser _____________________________________________________________ 44 Bilaga - Intervjuguide ___________________________________________________ 46
1 Inledning
År 2015 registrerade Migrationsverket över 160 000 nya asylsökande i Sverige. Av dessa var ungefär 90 000 vuxna, det vill säga över 18 år (Migrationsverket 2016a).Under samma år beviljades totalt cirka 110 000 personer att få uppehållstillstånd i Sverige (Migrationsverket 2016b). Det innebär 110 000 nya människor som ska integreras och etableras i det svenska samhället.
I Sverige finns bestämmelser om vilka insatser som ska finnas till stöd för de nyanlända för att de ska kunna bygga upp ett nytt liv. Till exempel föreligger lagen om etableringsinsatser för nyanlända invandrare, som med vissa undantag gäller för nyanlända i åldrarna 20 till 65 år och som fått beviljat uppehållstillstånd. I lagen återfinns ”[…] bestämmelser om ansvar och insatser som syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Insatserna ska ge de nyanlända förutsättningar för egenförsörjning och stärka deras aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet.” (SFS 2010:197).
Riksrevisionen fastslår att tiden för etablering och inträde på arbetsmarknaden står i relation till dessa personers fysiska och psykiska hälsa (RiR 2015:17, 92). Trots det är det i viss mån oklart vem som bär ansvaret för detta: “Riksrevisionen kan konstatera att det finns en risk att det även fortsättningsvis är otydligt för nyanlända och myndighetsrepresentanter vilken aktör som bär det huvudsakliga ansvaret för att stödja de nyanlända socialt.” (ibid, 93). Alltså handlar de nyanlända vuxnas utmaning inte enbart om att etableras i arbets- och samhällslivet, utan också att deras inre hälsa ska få bearbetas. Att det finns sociala utmaningar framkommer också i forskning av Brilliant (2000) som genom sin studie visar att det framförallt är tvärkulturella skillnader som har stor betydelse för individen vid övergången från ett samhälle till ett annat:
For immigrants, cultural differences often are more extreme. In addition, these cultural differences are experienced by individuals in transition. Immigrants must engage in a delicate balance of learning to understand
and function within a new environment while, at the same time, maintaining their own identity. Cultural differences are more than an aspect of the counseling interaction; they often are the center of the interaction. [...] The process of acquiring a second language is also related to identity issues as well as to the emotional stresses of immigration and acculturation (Brilliant, Lvovich, & Markson, 1995). (Brilliant 2000, 577-578)
Här påvisas att det finns andra perspektiv på integrering och etablering att ta hänsyn till. De nyanlända immigranterna kan genomgå förlust av socialt och kulturellt kapital (Bourdieu 1986) och stå inför att finna sin roll och identitet i ett nytt sammanhang (Franzén 2001, 60-61). Dorthe Stauness kallar detta för att en individ är i, eller ur synk (2003, 2004 refererad i Johansson och Olofsson 2011, 188). Att vara i synk innebär att individen har anpassat sig till det nya samhällets normer, vilket kan skapa en känsla av självsäkerhet och hopp om sin framtid. Att vara ur synk kan istället ge en känsla av utanförskap och sänka självförtroendet, vilket speglas i individens tankar om framtiden (Johansson och Olofsson 2011, 188;198). Om att inrätta sig, och vara i synk med det nya samhället skriver Yakushko m.fl. (2008) att olika faktorer bidrar till hur snabbt en individ kan anpassa sig till en ny miljö. I dessa faktorer ingår bland annat socialt kapital, så som stöd från familj och vänner samt förståelse för hur samhället är organiserat. Det gör att ackulturationen, det vill säga processen att ta till sig en ny kultur med dess sociala normer och värderingar, är högst individuell då individers situationer ser olika ut (Bemak & Chung, 2002; Berger, 2004; Yakushko, 2008b refererad i Yakushko m.fl. 2008, 370-375).
Vad som framkommer här är att de nyanländas psykiska och fysiska hälsa kan vara en avgörande faktor för integrering och etablering i ett nytt samhälle. Individernas känsla av att tillhöra samhället spelar en stor roll när det kommer till deras förmåga att skapa en framtid med goda utsikter och för att kunna fungera i vardagen (Yakushko m.fl. 2008, 370). De olika statliga och kommunala insatserna hjälper de nyanlända vuxna en bit på vägen i form av olika aktiviteter som ska främja etablering på arbetsmarknaden, men den tidigare forskningen visar även på andra behov hos de nyanlända. För att öka kunskapen och på sikt kunna arbeta proaktivt med integrering och etablering av nyanlända, har vi intresserat oss för de eventuella utmaningar som de nyanlända upplever i samband med deras första tid i Sverige.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera vuxna utomeuropeiska nyanländas upplevelser av deras första tid i Sverige. Vi ställer oss följande frågor:
- Vilka är utmaningarna som informanterna har upplevt i och med integration? - Hur upplevs utmaningarna som informanterna erfarit?
- Vilka delar av integrationen anser informanterna har varit centrala för att möta dessa utmaningar?
1.2 Avgränsningar
När vi skriver om våra informanters integration under deras första tid i Sverige avser vi de två första åren. Integration kan pågå en längre period, men vi har valt att avgränsa den undersökta tiden till de två första åren för att ta reda på om informanterna har upplevt utmaningar eller hinder under den tid då de fortfarande kände sig som nya i Sverige.
1.3 Disposition
I kapitel två redogör vi för tidigare forskning inom området, och tar upp studier som beskriver immigranters situation och övergång till ett nytt land, samt hur detta påverkar dem. I det tredje kapitlet presenterar vi de teoretiska begrepp vi har använt för att analysera det empiriska materialet. Vi redogör för begreppen inom KASAM samt kulturellt och socialt kapital. Det fjärde kapitlet består av vår metodbeskrivning. Där presenterar vi vårt metodval, urval, genomförande, bearbetning av det empiriska materialet samt återger de etiska ställningstaganden som tagits i anspråk. Kapitel fem utgörs av den empiriska undersökningens resultat samt en kort presentation av informanterna som deltagit i studien. Resultatet analyseras sedan i kapitel sex och ställs mot de teoretiska begrepp som
beskrivits. I kapitel sju diskuteras resultatet och analysen i förhållande till tidigare forskning, samt möjliga faktorer i metoden som kan ha påverkat resultatet. Kapitel sju avslutas med en diskussion kring teorivalet. Därefter följer en referenslista och bilaga.
2 Tidigare forskning
I följande kapitel sammanfattas tidigare forskning om nyanlända och integrering.De studier som vi funnit relevanta som bakgrund för undersökningen har delats upp i två underrubriker. I den första delen presenteras studier som har undersökt hur det är att vara nyanländ och upplevelsen av att skapa en ny identitet i ett nytt land. Vidare i kapitlet redogör vi för studier som berör nyanlända och ackulturation. Kapitlet avslutas sedan med en sammanfattning av vad den tidigare forskningen visar.
2.1 Upplevelsen av att vara nyanländ
Undersökningen som beskrivs i Flyktingars möte med Sverige: en studie av flyktingskapets erfarenheter (Ehn 2000) består av intervjuer som gjorts med 40 flyktingar som kommit till Sverige. I studien, som var initierad av Socialstyrelsen, ville författaren undersöka och få djupare kunskaper om informanternas erfarenhet och upplevelser av första tiden i Sverige (Ehn 2000, 1). Under intervjuerna framkom att dessa individer, i mötet med en ny vardag och det svenska samhällets värderingar, på nytt blir medvetna om vem de är, sina egna värderingar och vilka etniska grupper de anser sig höra samman med. De upplevde en svårighet i att kunna överföra sin tidigare självbild och sitt synsätt till ett nytt sammanhang i vilket de inte såg sig som en självklar del (ibid, 17-18). Bland informanterna återfanns känslan av att ha förlorat sitt hemland, vilket ansågs vara nära förknippat med att ha förlorat sin etniska identitet. Flyktingarna upplevde en påfrestning av att vara ett lands minoritet, samt kände en utsatthet och oro över att ha lämnat sin gamla miljö (ibid, 31-33;35).
Vad som också skildras av Ehn är vikten av att flyktingarna fått möta sina landsmän efter ankomsten till Sverige, något som gav dem tillfälle att få tala sitt hemspråk, få diskutera och dela sina historier, sin oro över det som varit och sin framtid (2000, 39). I undersökningen beskrivs även hur dessa individer kan ha svårigheter med att förstå hur
olika praktiska delar fungerar i det nya samhället. Det kan exempelvis bli missförstånd eller ges fel information kring frågor som rör svenska för invandrare (SFI), hur man söker arbete eller det praktiska kring att skaffa bostad. Förutom de praktiska svårigheterna så hade flera av informanterna önskat att de givits möjlighet till att få prata djupare om sina upplevelser av att vara flykting, att någon varit mer intresserad av att lyssna till dem (ibid, 43;48).
I en intervjuundersökning som gjorts av Franzén framkommer bland annat att invandringen påverkar en människa psykologiskt, och många gånger påverkar den personligheten. För vissa av dem leder denna förändring till en ökad mognad och utveckling, medan den för andra leder till en svaghet och utmattning (2001, 55). Invandring kan innebära en förlust av självständighet, en social skam, problematik i att byta samhälle, och inte minst identitetsförlust (ibid, 60-61). Likväl är språk en del av en människas identitet och i det nya språket kan man känna sig som en annan person (ibid, 37).
Studien The art of becoming ’Swedish’: Immigrant youth, school careers and life plans har fokuserat på unga immigranters karriär- och livsplanering, och hur denna står i relation till de ungas egna uppfattningar av etnicitet, omgivning och identitet (Johansson och Olofsson 2011, 184). I artikeln redovisas fyra intervjuer med elever som studerar på två av gymnasieskolans yrkesförberedande program, i syfte att visa på den dynamik och de olika processer dessa ungdomar går igenom, samt hur de hanterar sin situation och relaterar till stigmatisering i samband med deras framtidsplanering (ibid, 186-187).
I analysen av elevernas berättelser och uppfattningar utgår författarna från begreppen territoriell stigmatisering, identitet, inkludering/exkludering och livsplaner (ibid, 187-188). Av slutsatserna framgår att de fyra ungdomarna har väldigt olika upplevelser och tankar kring framtiden, och en av förklaringarna till detta kan vara hur länge de har vistats i Sverige i kombination med språkkunskaper i svenska (ibid, 196). Det framkommer även tydligt i resultatet att god integrering och goda framtidsutsikter hör samman. Studiens viktigaste resultat är att dessa unga människor försöker anpassa sig, och därmed även sina livsplaner, till vissa normativa förväntningar kopplade till svenskhet. Författarna pekar på vikten av att undersöka hur dessa ungdomar bygger upp de normativa förväntningarna, vilka kan bli hinder för dem att komma vidare i sin framtidsplanering och att nå sina mål. Att vara i synk med samhället och sin omgivning kan ha en positiv inverkan på
ungdomarna, medan att vara ur synk snarare kan skapa hinder och bidra till en känsla av exkludering (ibid, 196-198).
2.2 Ackulturation och övergången till ett nytt land
Kanadensiska forskare har gjort en studie med syfte att undersöka vilka karriärbehov som finns bland nyanlända akademiker. De nyanlända akademikerna definieras i den här artikeln som personer som kommit till Kanada inom de senaste 10 åren, och som har minst en kandidatexamen inom sitt fält (Kennedy och Chen 2012, 36-37). Forskningen har gjorts genom en litteraturstudie, det vill säga en genomgång av olika teorier och forskningsmaterial. Vad artikeln visar är att de nyanlända akademikerna upplever en svår övergång till det nya landet främst på grund av tvärkulturella skillnader. Då många av invandrarna kommer från kollektivistiska samhällen blir det en utmaning för dem att identifiera sig med det individualistiska samhället som Kanada, och många andra västerländska samhällen är (ibid, 37). För många av de nyanlända akademikerna innebär också flytten till det nya landet brist på sysselsättning, detta trots deras akademiska utbildning. Effekterna av arbetslösheten är att dessa individer upplever en förlust av både sina kunskaper och sin sociala status (ibid, 38). I artikeln applicerar man Social Cognitive Career Theory (SCCT) och ett narrativt förhållningssätt på de behov som man ser hos individerna, i syfte att ge förslag på hur man kan arbeta för att stötta individerna på ett bättre sätt med hjälp av karriärvägledning. Man konstaterar att det narrativa förhållningssättet kan vara en lämplig metod då den ger individen möjlighet att få berätta sin historia, vilket författarna menar är centralt för att kunna få fram detaljer och mönster som är viktiga för att effektivt kunna hantera framtida svårigheter och hinder (ibid, 39;41). Inom SCCT finns begreppet self-efficacy som författarna menar att man i vägledning bör utveckla hos klienten då det ger denne en större förmåga att kunna hantera psykologiska hinder, diskriminering och arbetslöshetsfrågor (ibid, 41).
Artikeln Career Development Concerns of Recent Immigrants and Refugees är en litteraturstudie som gjorts kring invandrare och flyktingar i USA. Den har sin utgångspunkt i hur antalet invandrare har ökat den senaste tiden, och syftet är att man vill skapa förståelse
för dessa individers karriärproblem och en ram för hur man kan arbeta med detta. För att förstå de olika faktorerna som påverkar individerna används även här SCCT till att analysera problemet (Yakushko m.fl. 2008, 362-363).
Något som man enligt författarna finner hos invandrarna är en ”invandringsstress”. Kontextuella faktorer kan relateras till deras karriärutveckling och har stor betydelse för personens själveffektivitet och resultatförväntning. De kontextuella faktorerna kan både hjälpa och hindra individerna i deras utbildnings- och yrkesförverkligande (ibid 369-370). Författarna nämner ackulturation som den vanligaste bidragande faktorn när man diskuterar invandrares mentala behov. Med ackulturation avses den process som individerna går igenom när de ska ta till sig kulturen i det nya landet (ibid, 370). Här spelar individuella faktorer en stor och viktig roll i hur snabbt de kan anpassa sig till en ny miljö. De individuella faktorerna som påverkar kan utgöras av ålder, ekonomiska resurser, viljan att anpassa sig, kulturella normer och värderingar, förmåga att ta itu med psykologiska hinder samt stöd av familj och samhälle (Bemak & Chung, 2002; Berger, 2004; Yakushko, 2008b refererad i Yakushko 2008, 373).
2.3 Sammanfattning
Tidigare forskning visar på de svårigheter många invandrare upplever med att integreras i ett nytt samhälle. Det är inte bara praktiska detaljer som ska organiseras - ett stort arbete med den psykologiska processen väntar också de nyanlända. Många upplever sig förlora sin etniska identitet i och med övergången till ett nytt land, vilket i många fall beror på tvärkulturella skillnader. Olika saker spelar en betydande roll i hur snabbt en individ anpassar sig och kan etableras, vilket kan bidra till känslan av att vara i eller ur synk med samhället. Det framgår också att ett bra stöd och någon att samtala med kan hjälpa individen i övergångsprocessen och ackulturationen. Den tidigare forskningen utgör en viktig grund i kunskapen om vad som väntar en nyanländ. Det ger oss en förståelse som också är viktig när vi undersöker vilka utmaningar och hinder de nyanlända själva upplever sig ha under den första tiden i Sverige.
3 Teoretiska utgångspunkter
I analysen av resultatet kommer vi att använda oss av Aaron Antonovskys begrepp KASAM samt Pierre Bourdieus sociologiska kapitalteori med fokus på begreppen kulturellt och socialt kapital. I detta kapitel redogör vi för dessa begrepp och avslutar med att sammanfatta de centrala delarna som är av betydelse för vår analys.
3.1 KASAM
Teorin om KASAM, känsla av sammanhang, är ett kognitivt begrepp som formellt sammanfattas av Antonovsky på följande sätt:
Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang. (Antonovsky 2005, 46)
Teorin innefattar tre centrala komponenter, vilka utgörs av begriplighet, hanterbarhet och mening. De olika komponenterna kan ha både höga och låga värden hos en individ. Begriplighet syftar på huruvida personen upplever det som sker runtomkring som sammanhängande och strukturerat respektive oförklarligt, oväntat eller slumpmässigt. En individ med hög begriplighet har kunskaper om både sig själv och om omvärlden. Antonovsky menar också att även om en person med hög känsla av begriplighet möter motstånd, så har den förmågan att göra motståndet fattbart (Antonovsky 2005, 43-44). Komponenten hanterbarhet står för i vilken grad individen har resurser att möta de krav som omvärlden ställer på en. Resurserna för hanterbarhet kan både vara sådana som står
under individens egen kontroll eller också av andra (exempelvis en partner, vän, arbetskamrat eller läkare). Vid högt värde av hanterbarhet har individen förmågan att inte bli offer för omständigheter, och när tråkiga saker inträffar kunna ta sig ur dem (ibid, 45). Den tredje, och sista, komponenten som KASAM utgörs av är meningsfullhet. Med denna avses huruvida individen upplever att livet har en emotionell innebörd och att det motstånd som individen möter är värt att lägga ner sin energi på. Om man upplever meningsfullhet så tycker man också att utmaningar kan vara värda sitt engagemang och att istället för att se sig som besegrad av utmaningen försöka göra sitt bästa för att välbehållen ta sig igenom den (ibid, 46).
Vidare menar Antonovsky att de olika komponenterna inom KASAM har en betydande roll och är nära sammanfogade med varandra, även om han anser att meningsfullhet förmodligen är den viktigaste av dem. Detta förklarar han genom att visa på att begriplighet och hanterbarhet troligen blir kortvariga om individen inte känner meningsfullhet. Följt av meningsfullhet framhåller Antonovsky begriplighet som det näst viktigaste elementet framför hanterbarhet då hanterbarheten kräver en förståelse. Han poängterar dock att hanterbarhet inte är oväsentligt av den anledningen att problemhantering kräver en tro på individens resurser. Utifrån dessa aspekter är lyckad problemhantering bundet till KASAM i sin helhet (Antonovsky 1991, 43-45).
Det teoretiska begreppet KASAM står även i relation till identitet i det avseende att en individ med klar och säker identitet också har stark känsla av sammanhang. ”Om den sociala strukturen och den kulturella kontexten främjar identiteten, kan han eller hon sannolikt engagera sig i både arbete och kärlek […].” (ibid, 49). På samma sätt har en individ med osäker identitet också svag KASAM. Antonovsky skriver dock att en sådan individ i desperation kan hålla fast vid en fiktiv identitet som ett sätt att försöka undgå den rädsla och oro som vill tränga igenom (ibid, 49). I vuxen ålder menar Antonovsky att vi antagit eller blivit tilldelade både en identitet och en roll i sociala sammanhang, såväl som en framtid. Genom våra livserfarenheter har vi bildat en uppfattning om vår omgivning som mer eller mindre upplevs vara hanterbar, meningsfull och begriplig (ibid, 149).
3.2 Kapital
Pierre Bourdieu har inom det sociologiska fältet författat en teori om det han kallar för kapital. Broady översätter Bourdieus begrepp kapital som de värden, tillgångar eller resurser som individen har. Det grundläggande kapitalet inom teorin är symboliskt kapital, som innefattar allt det som vi människor anser vara av värde (Broady 1991, 169). Broady skriver att ”Det symboliska kapitalet kan existera endast under förutsättning av en samklang mellan objektiva strukturer och system av dispositioner” (ibid, 170). Det innebär att det symboliska kapitalet bara existerar under förutsättning att någon annan finns att värdera de värden, tillgångar eller resurser en individ har.
Inom ramen för huvudbegreppet kapital finns också begreppen kulturellt och socialt kapital. Kulturellt kapital kan benämnas som en bred gren inom symboliskt kapital och innefattar det inom ett land dominerande symboliska kapitalet (Broady 1991, 169). Bourdieu menar att man kan tillskrivas tre olika typer av kulturellt kapital: det förkroppsligade, som existerar genom till exempel förmåga att uttrycka sig korrekt; det objektifierade, till exempel ägande av instrument eller böcker; det institutionaliserade, så som innehav av titlar eller examina från universitet (Bourdieu 1986, 243). Det som åsyftas är det vi i Sverige brukar kalla ”finkultur”, men då detta kan innebära olika saker i olika länder skiljer sig också definitionen av kulturellt kapital åt länder emellan (Broady 1991, 222;299). I Frankrike kan till exempel ett visst yrke ge mer kulturellt kapital, medan man i Sverige värderar samma yrke på ett annat sätt och tillskriver det ett mindre kulturellt kapital. Man skulle också kunna säga att ett barn får sitt kulturella kapital redan vid födseln, då det är nedärvt från familjens redan förvärvade kapital (Bourdieu 1986, 244). Det är sedan upp till barnet att förvalta det kulturella kapitalet, och eventuellt stärka det genom till exempel utbildning.
Vid sidan av symboliskt kapital finner man socialt kapital. Anledningen till att Bourdieu skiljer dessa åt beskriver Broady på följande sätt: ”Till skillnad från andra kapitalarter låter [socialt kapital] sig inte lagras i materiella tillgångar eller i institutioner, teorier och texter, examina och titlar. Det är så att säga oupplösligt förankrat i de band som förenar individerna i en grupp med varandra.” (Broady 1991, 177). Det som åsyftas är i stora drag tillgångar av och i ett socialt nätverk, exempelvis familjenamn eller vänskapskretsar
(Broady 1991, 169;178). Innebörden av det sociala kapitalet kan förklaras som de samlade resurser som det sociala nätverket har. Omfattningen av individens sociala kapital är alltså i viss mån beroende av individens och det sociala nätverkets innehav av ekonomiskt, kulturellt och symboliskt kapital (Bourdieu 1986, 248-249). Därför kan också det sociala kapitalet skifta då en individ rör sig mellan olika grupper.
En person med ett ärorikt släktnamn, en känd profil, eller en person med ett stort kontaktnät har lättare att behålla det sociala kapitalet. Dessa personer behöver inte snärja nya kontakter, då många redan vet vilka de är (ibid, 250-251). Men liksom symboliskt kapital, kan socialt kapital endast existera i samverkan med andra. Ett ärorikt släktnamn kan bara ge socialt kapital under förutsättning av att någon annan finns att värdera det.
3.3 Sammanfattning
I detta kapitel har vi beskrivit de teoretiska begrepp som används vid analysen av det empiriska materialet. I det första har vi redogjort för Antonovskys begrepp KASAM som innefattar tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och mening. Teorin bygger på att höga respektive låga värden inom de tre olika elementen sammanhänger med på vilket sätt individer har förmågan att hantera omständigheter och oväntade händelser. En individ med höga värden av komponenterna upplever sin omgivning som förståelig och strukturerad, har förmåga att handskas med eventuellt motstånd och ser en mening med att ta sig igenom utmaningar med engagemang. Resultatet analyseras också med Bourdieus begrepp kulturellt och socialt kapital. Kapital kan beskrivas som en form av resurs som i olika sammanhang också värderas på olika sätt. Kulturellt kapital visar på en individs tillhörighet och samhörighet med en viss kultur, medan det sociala kapitalet visar på i vilken mån en individ har tillgång till olika grupper och dess sammanlagda kapital. En individ som innehar stort kapital, både socialt och kulturellt, kan genom det röra sig mellan grupper och lättare bli accepterad och respekterad inom dessa.
4 Metod
I det följande kapitlet presenteras metoden för utarbetandet av studien. Texten är indelad i fem underrubriker inom vilka vi beskriver vald metod, urval av informanter, genomförandet av studien, en presentation av hur vi bearbetat och analyserat materialet, och slutligen en redogörelse för de etiska ställningstaganden som tagits i anspråk.
4.1 Metodval
Då syftet med studien är att beskriva och analysera vårt problemområde har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod (Larsen 2009, 22-23;26-27). Anledningen till valet av metod var att vi ville ha möjligheten att ställa följdfrågor och på det sättet få fördjupade svar, vilket vidare ger möjlighet till en helhetsförståelse. Enligt Larsen kan följdfrågorna förenkla arbetet med att förklara resultatet, samt göra det enklare att säkerställa god validitet då informanten kan tala fritt och den som intervjuar kan be om ytterligare förklaringar. Då tiden för arbetet med uppsatsen varit begränsad såg vi det också som en fördel att vi direkt kunde ställa följdfrågor till informanterna om vi önskade ytterligare information, eller om det fanns några oklarheter. Detta blir inte möjligt i en kvantitativ studie där frågorna istället utformas i förväg utan möjlighet att ändras under själva genomförandet. Genom en kvalitativ intervju kunde vi även minimera bortfall, vilket blir svårare i en kvantitativ studie (ibid, 26-28).
En fara med en kvalitativ intervju är det Larsen kallar för intervjueffekten som innebär att informanten svarar det hen tror intervjuaren vill höra eller det som är allmänt accepterat (ibid, 26-28). Hur det kan ha påverkat resultatet i studien återkommer vi till i metoddiskussionen i kapitel sju.
4.2 Urval och urvalsgrupp
Informanterna som deltagit i studien består av sju personer med utomeuropeisk bakgrund i åldrarna 21 till 38 år. Tre av informanterna är kvinnor och fyra av dem är män. Samtliga kommer ursprungligen från krigsdrabbade länder och de har alla flyttat till Sverige i vuxen ålder. Informanternas utbildningsnivå från hemlandet är låg (som mest 5 år i grundskola) eller ingen alls. Några av dem hade arbetat i sitt hemland innan flytten till Sverige. Kvinnorna som deltagit i studien har flyttat till Sverige i och med giftermål med män av samma etniska bakgrund, och som redan haft ett etablerat liv i Sverige. Männen i studien har flyttat på grund av flykt från krig samt religiöst och politiskt förtryck.
Urvalet baserades på att informanterna skulle vara av utomeuropeisk härkomst samt ha flyttat till Sverige i vuxen ålder och därmed varit över 20 år när de kom till landet. Detta för att vi ville undersöka hur vuxna immigranter som inte omfattas och fångas upp av skolverksamhetens insatser (så som grund- och gymnasieskolan) upplevt sin första tid i Sverige. Vi har också utgått från att våra informanter har befunnit sig i integrationsprocessen, således också i Sverige, under minst ett års tid så att de vid intervjutillfället kunde berätta om de erfarenheter som de samlat på sig. I och med det har vi också försökt undvika att språkbarriären varit för stor mellan oss och våra informanter, vilket också varit en förutsättning för undersökningen eftersom vi ville minimera risken för missförstånd. Dessutom önskade vi samtala direkt till informanten utan tolk för att undvika andrahandsinformation.
Informanterna söktes upp genom SFI-verksamheten i en större stad i Sverige. Skolorna kontaktades och vi fick hjälp att finna personer som läser den avslutande D-kursen av SFI, och som därmed har mer kunskaper i det svenska språket. Vårt urval genomfördes också utifrån en kombination av principerna godtyckligt urval och urval genom självselektion (Larsen, 77-78). Det godtyckliga urvalet grundar sig i att vi haft vissa kriterier (ovan nämnda) för de medverkande informanterna, vilket gjorde att vi kontaktade SFI-skolorna och angav våra önskemål angående informanterna. Därefter har individerna själva fått bestämma över sin medverkan, som innebär att det också varit självselektivt (ibid).
4.3 Genomförande
Vid genomförandet av vår empiriska undersökning har vi använt oss av ostrukturerade intervjuer med en intervjuguide som stöd (Larsen 2009, 84). Detta för att våra informanter skulle ges möjlighet att prata fritt kring frågorna, samt att vi som intervjuare skulle kunna ställa följdfrågor. Vår intervjuguide utformades med den tidigare forskningen och litteraturen som är refererad i inledningen som kunskapsbakgrund. Frågorna tematiserades enligt dåtid, nutid och framtid (se bilaga). Intervjuguiden var språkligt anpassad efter oss och användes som riktlinje för intervjun, och frågorna omformulerades vid de situationer där det krävdes för att undvika missförstånd.
Intervjuerna var omkring 30 minuter långa och för dessa användes ljudupptag som registreringsmetod (Larsen 2009, 98). Att vi båda medverkade vid samtliga intervjuer underlättade möjligheten att samtidigt föra anteckningar kring det som sades. Det gjorde också att vi tillsammans kunde observera situationen och vidare analysera materialet tillsammans.
Vi har säkerställt studiens validitet, det vill säga informationens relevans för syftet, genom att använda oss av en kvalitativ metod där vi haft möjlighet att göra ändringar under arbetets gång (ibid, 80). Reliabiliteten, som visar på att den genomförda undersökningen är tillförlitlig och att den utförts med noggrannhet, är inte lika enkel att uppnå i en kvalitativ studie som i en kvantitativ, då man som intervjuare har en viss påverkan på informanten. Dessutom kräver en god reliabilitet att flera undersökningar görs som undersöker samma sak och ger samma resultat (ibid, 81). Däremot ökar vår studies reliabilitet genom att vi gjort intervjuerna tillsammans, vilket Larsen (ibid, 81) menar är ett sätt att förbättra tillförlitligheten då vi båda lyssnat och kunnat göra tolkningar tillsammans. Vi är medvetna om att resultatet kan ha påverkats eftersom det är just tolkningar av det empiriska materialet som gjorts, vilket vi återkommer till i metoddiskussionen längre fram i arbetet. Avslutningsvis kan vi också säga att vi hanterat materialet på ett sätt så att de olika informanternas svar inte ska förväxlas med varandra, vilket ytterligare stärker reliabiliteten (ibid, 81).
4.4 Bearbetning och analys av empiriskt material
Allt eftersom intervjuerna var genomförda transkriberades de utifrån ljudinspelningarna.Vi tog också chansen att direkt efter varje intervju påbörja analysarbetet genom att tillsammans diskutera igenom vad som framkommit under intervjun, och våra reflektioner kring det. Det empiriska materialet fördes in i matriser för att det skulle bli överskådligt, och den data som upplevdes vara irrelevant för studien reducerades bort (Larsen 2009, 97-98). Varje intervju fördes in i en egen matris, vilken strukturerades upp genom två spalter där frågorna ställdes upp på ena sidan och svaren på motsvarande sida.Dessa har hjälpt oss att inte blanda ihop materialet från intervjuerna med varandra, vilket har stärkt studiens reliabilitet (ibid, 81).
Matriserna med intervjumaterialet fungerade därefter som underlag för analys. Vi har använt oss av innehållsanalys för att sortera empirin och urskilja mönster (ibid, 101-102). Transkriberingarna har kodats genom att vi har färgmarkerat dem enligt olika teman som framträtt. Vidare har dessa granskats och sammanställts i två övergripande kategorier: Upplevelsen av att komma till Sverige samt Hinder och utmaningar i integrationen, som också delats upp i mindre underkategorier. Resultatet som samlats under kategorierna har analyserats och tolkats med valda teoretiska begrepp i analyskapitlet enligt följande teman: Att känna engagemang, Socialt kapital som verktyg för hanterbarhet, Begriplighet genom kunskap samt Identitet, kapital och känsla av sammanhang.
4.5 Etiska ställningstaganden
Vi har tagit del av de forskningsetiska principerna för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning enligt Vetenskapsrådet. De forskningsetiska principerna innefattar fyra huvudkrav, vilka utgörs av informations-, samtyckes, konfidentialitets- och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 5-6).
informanter genom att redan vid tillfrågan om deras intervjudeltagande informera om vad en medverkan skulle innebära och vad som är undersökningens ändamål.
Med samtyckeskravet avses att de berörda ska ha fullkomlig kontroll över sin medverkan i forskningen, och ska ha möjlighet att när som helst avsluta samarbetet utan påtryckningar (ibid, 9-10). I och med det utskick vi gjorde till informanterna gavs de full kontroll över sin medverkan i vår undersökning. De meddelades att deltagandet var frivilligt och att de kunde avbryta intervjun när helst de önskade.
Det tredje kravet, konfidentialitetskravet, innebär att medverkande och deras uppgifter ska behandlas konfidentiellt (ibid, 12-13). Detta har uppfyllts genom att vi inte har namngett informanterna, samt att vi inte heller uppgett i vilken stad de bor eller från vilket land de ursprungligen kommer från. Vidare har samtliga inspelningar och transkriberingar förvarats på ett sådant sätt att endast vi kommit åt dem.
Det sista etiska ställningstagandet vi har tagit hänsyn till är nyttjandekravet som innebär att de uppgifter som lämnas ut om och av den berörde endast ska användas i forskningssyfte (ibid, 14). Även detta blev våra informanter informerade om i utskicket inför intervjuerna. Vi har också tillämpat nyttjandekravet genom att efter uppsatsens färdigställande radera all information vi samlat in under undersökningen, så som ljudupptag och anteckningar.
Slutligen kan vi nämna att samtliga fyra krav, och innebörden av dem, nämndes för informanterna både i intervjuutskicket samt vid intervjutillfället innan intervjuerna startade.
5 Resultat
Nedan presenteras resultatet av den empiriska undersökningen. Kapitlet är indelat i två avdelningsrubriker med efterföljande avsnittsrubriker som tillsammans tar upp resultatet av den empiriska undersökningen. Resultatet kommer sedan ligga till grund för analys och användas för att svara på våra frågeställningar som är följande: Vilka är utmaningarna som informanterna har upplevt i och med integration? Hur upplevs utmaningarna som informanterna erfarit? Vilka delar av integrationen anser informanterna har varit centrala för att möta dessa utmaningar? I slutet av kapitlet återfinns en sammanfattning av de huvudsakliga resultaten.
5.1 Att komma till Sverige
5.1.1 Saknad
Flytten från hemlandet har inneburit stora förändringar, även om situationen har sett olika ut för våra informanter. Det var blandade känslor hos dem vid ankomsten till Sverige. En man berättar att han kände sig väldigt stressad och att det kändes konstigt. Han hade kommit till ett nytt land med nya människor, och ingen talade samma språk som honom själv. Han hade även förlorat sin familj under resans gång och var väldigt ledsen över det. På samma sätt beskriver en av kvinnorna sina blandade känslor över flytten till Sverige enligt följande:
Det kändes riktigt bra, jag är riktigt glad. Jag tänkte ”oj, jag ska flytta till Sverige, jag var riktigt glad. Men jag saknade ändå mina föräldrar. Men om man blir gift så lämnar man sina föräldrar. Jag tänkte att jag måste göra det bra för mig, för min man, för min mans familj, för mina barn. (Informant E)
En annan kvinna berättar att:
[…] det var mycket svårt för mig, att jag kom hit ensam. Jag kom med min man, men inte min familj. Så jag var ensam. Det var lite svårt för mig, men det går bättre. (Informant D)
De uttrycker saknad av sina familjemedlemmar som de på ett eller annat sätt lämnat i hemlandet eller på resan till Sverige. Männen i vår studie ankom ensamma till Sverige då de på egen hand tvingats fly från krig i sitt hemland eller förlorat familjen under resans gång. Gemensamt för alla informanter, oavsett om de kom till Sverige på egen hand eller tillsammans med sin man, var att de kände sig ensamma. Men de fann också en stor lättnad över att ha nått sitt mål med resan och såg Sverige som ett vackert, men något kallt land där människorna var snälla och hjälpsamma. En man säger att han först då äntligen kunde känna sig trygg.
5.1.2 Kultur och frihet
Informanterna uttrycker att det svenska samhället med dess normer och värderingar skiljer sig från deras hemländer, vilket har inneburit, och fortfarande innebär en integrationsprocess för dem. De har en god bild av det nya samhället och känner att de fortfarande har utrymme att uttrycka kulturen från hemlandet. Ingen av dem hade någon större kunskap om Sverige och det svenska samhället när de anlände. Kvinnorna säger sig ha fått stöd i detta av sina makar och deras familjer. Männen i studien säger att de istället har fått söka stöd hos andra, bland annat män från samma hemland och andra personer de träffade under sin första tid i Sverige.
Vad informanterna uppskattar med Sveriges samhällsstruktur ärbland annat frihet i olika bemärkelser, samt att auktoriteter och människor överlag är mer öppensinnade än i hemlandet. En informant uttrycker kontakten med polisen på följande sätt:
Till exempel så kan du prata och diskutera med polisen i Sverige och det kan du inte där, där blir du slagen av polisen om du gör det. Du är rädd för att diskutera med någon. (Informant F)
Sverige uppfattas vara ett samhälle med inte bara en kultur, utan att det även finns utrymme för att uttrycka kulturen från deras hemland. Där finns heller inte den religionsfrihet som de menar finns i Sverige. En informant berättar om hans problematik kring religion i sitt hemland:
Jag hade problem med min tro i [hemlandet]. I [hemlandet] tänker de bara på religion, inte på politik eller på att det ska bli bättre. Det är ett svårt problem för människor i [hemlandet]. […] Jag trodde ingenting, i nästan 10 år trodde jag på ingenting. Men i [hemlandet] måste man gå i moské och be. (Informant C)
Att komma till Sverige och få bestämma själv om och hur man vill uttrycka sin tro är uppskattat. En av kvinnorna berättar om den glädje och frihet hon känner över att själv få bestämma över sina handlingar, och gav exempel på att hon i Sverige själv får välja om huruvida hon ska bära hijab eller inte.
Det finns också vissa svårigheter vad gäller mötet med nya normer och värderingar. Till exempel upplever en informant att hon uppfostrar sina barn på ett annorlunda sätt än man gör i Sverige, vilket hon ser som ett eventuellt hinder:
Till exempel för barnen det är lite svårt att de föddes här och föräldrarna säger vad de inte får göra och så ser de på alla skolor och de andra barnen och undrar varför inte de gör så. Och jag tror att det blir lite svårt när de blir vuxna. De förstår inte ”varför säger mina föräldrar så och vad jag inte får göra”. Kanske de tror att de står emellan och undrar varför föräldrarna säger en sak och skolan en annan. Det är lite svårt. (Informant D)
Överlag kan vi se att informanterna uppskattar skillnaderna som samhället i Sverige medför till deras liv. Även om processen att ta till sig nya normer och värderingar är olika utmanande och ser olika ut för dem, så hade de vid tillfället för intervjun kommit så pass långt i integrationsprocessen att de känner sig trygga i den. Vad som dock är en viktig och bidragande faktor till det är stöd av andra, vilket vi återkommer till i avsnitt 5.3.3.
5.1.3 Identitet
Informanterna har reflekterat över om de upplever sig vara samma person idag som i hemlandet. De har fått möta ett nytt samhälle med nya normer och värderingar, och har dessutom med sig upplevelser från hemlandet. Flytten har inneburit en förändring av deras identitet och det har skett både medvetet och omedvetet. En man förklarar hans förändrade sätt att tänka på följande vis:
Det är lite skillnad. När jag var i [hemlandet] tänkte jag inte samma saker som jag tänker nu. I [hemlandet] tänker alla på sig själv för att alla har problem. Alla tänker på sig själv, vad de ska göra, vad de ska jobba med så dom kan tjäna lite pengar. Här kan jag tänka på alla. (Informant C)
Att komma till ett nytt samhälle, framförallt ett samhälle som inte är i krig, har hjälpt honom att kunna se och hjälpa andra människor. Detta till skillnad från hans hemland där man tvingades leva mer själviskt för att överleva dagen. En av kvinnorna berättar att hon har förändrats mycket på grund av flytten till ett nytt land i kombination med att hon har gift sig. Hon förklarar det som att hon i och med äktenskapet tillskrivits en ny roll.
För de som upplever att de blivit en annan person med en ny identitet så menar de att det framförallt visar sig när de har kontakt med någon från hemlandet. En kvinna berättar exempelvis om hur hon idag känner sig jämfört med sin familj. När hon har rest till sitt hemland för att träffa dem har hon känt sig annorlunda på så sätt att det liv hon har i Sverige är mer stillsamt och att hon har ett annat sätt att uttrycka sig på. Det finns också de informanter som upplever att de är samma person som innan de flyttade till Sverige. De menar att de givits utrymme att vara den de alltid varit och de har således fått behålla sin identitet även i det nya samhället.
5.1.4 Tankar om framtiden
Informanternas tankar om framtiden har förändrats i och med deras flytt till Sverige. När de fortfarande befann sig i sina hemländer var det flera av dem som inte hade någon sysselsättning och ingen av dem hade särskilt mycket föreställningar och tankar om framtiden. Mycket berodde på krigen som gjorde att det var svårt för dem att veta om de
överhuvudtaget skulle få någon framtid och fokus var istället att få i sig mat och att få livet att gå ihop. Andra faktorer till reserverade framtidsplaner var problematiken kring möjligheten att gå i skola på grund av brist på skolor och oroligheter i området, samt svårigheten att senare få jobb. Idag i Sverige ligger fokus på nuet och de känner sig obekväma med att planera framåt. En av kvinnorna beskriver sina tankar om framtiden så här:
Det är svårt, för man vet inte vad som händer. Man vet inte vad som händer om några sekunder, kanske är man död. Jag tänker alltid så, man vet ingenting om framtiden. (Informant E)
Kvinnan är en av de som inte vill tänka framåt då det skrämmer henne. En annan informant skildrar de framtidstankar han hade i hemlandet på det här sättet:
Jag hade ingen dröm för jag tänkte bara på att fly därifrån, även när jag var liten. (Informant A)
Vidare beskriver han på ett liknande sätt som kvinnan hur han ser på framtiden idag:
Man kan aldrig säga vad som ska hända i framtiden, men jag hoppas att det går bra med mig och saker händer som jag vill ska hända. (Informant A)
Andra informanter har dock skapat sina drömmar om vad de vill arbeta med och göra i framtiden, men de har en föreställning om att det blir mycket svårt för dem att nå sina drömmar och att det handlar om att kämpa mycket. De ser på sina framtidsplaner som svåra att uppfylla och som något som kräver engagemang, tid, tur och mycket vilja.
5.2 Hinder och utmaningar i integrationen
5.2.1 Stress
Informanterna har på olika sätt upplevt en stress och psykisk ohälsa i och med flytten till Sverige. Många gånger handlar den psykiska ohälsan om avsaknad av sin familj samt ovisshet om familjens välmående. En av männen beskriver sin upplevelse av första tillfället på Migrationsverket ett par dagar efter att han kommit till Sverige:
Dom ställde mycket frågor. Och jag var tung, och det var jättesvårt att svara på alla frågor därför att jag blev jättestressad och det snurrade i huvudet. Men dom sa “du måste svara”. Ibland glömde jag vad som hände innan för jag tänkte bara på min familj. Det var jättesvårt att kunna koncentrera sig på frågor och vad dom sa. (Informant A)
Det mannen beskriver är att han under de första dagarna i landet behövde ta sig till Migrationsverket, men väl på plats hade han svårt att fokusera på varför han var där. För honom var inte myndighetens frågor alls desamma som de frågor som han själv bar på i sitt huvud. I den stunden kom den psykiska hälsan före de praktiska aspekterna, vilket även framkommer bland de andra informanterna. I intervjuerna uttrycker de dock en oro kring de praktiska bitarna som var ett bekymmer för dem när de kom till landet. Detta samtidigt som de beskriver dessa saker som svåra att tänka på, då det fanns andra bekymmer som låg dem närmre i tanken - det vill säga oron över deras framtid och över familjerna.
Vidare framkommer i intervjuerna att det var viktigt för dem att få sina mest basala behov tillgodosedda, så som mat och tak över huvudet. Att dessa är en förutsättning för att kunna ta till sig av intrycken och lösa sin situation. En man berättar följande om det han upplevde när han kom till Sverige:
Först det var jätteviktigt för mig när jag kom till Sverige att få frågan ”Vart ska du gå? Vill du stanna i Sverige eller ska du till något annat land? Eller vad behöver du? Är du hungrig, eller behöver du duscha?” Såna saker. Det är jätteviktigt för att ens kunna studera och lära sig svenska språket. (Informant B)
I citatet förklarar mannen att han behövde få sina grundläggande behov tillfredsställda, något som flera av de andra också uttrycker. Informanterna menar att innan de kan påbörja integreringsprocessen och lära sig språket så behöver de skapa sig en trygg tillvaro. Utöver det beskrivs processen och oron om uppehållstillstånd som en ytterligare faktor till stress, och spelar stor roll för huruvida de känner sig säkra och lugna eller inte.
5.2.2 Språkets centrala roll
Förutom tankarna och ovissheten om familjen så har en av de största utmaningarna med att flytta till Sverige varit att lära sig språket. Ingen av informanterna kunde svenska innan de flyttade hit och jobbar nu dagligen med att lära sig prata, lyssna och skriva på svenska. De säger att språket har varit ett av de största hindren och det som varit mest krävande att hantera, då det har kommit med så många andra problem. Att inte kunna röra sig socialt som man är van, att inte kunna förstå eller göra sig förstådd, att hela tiden behöva förlita sig till en annan människa för att kunna göra något så grundläggande som att exempelvis läsa sina brev är något som har varit påfrestande för samtliga informanter. Men det har varit olika krävande, och på olika sätt. Som vi tidigare nämnt flyttade kvinnorna till Sverige i och med äktenskap, och deras män hade redan bott och varit etablerade i Sverige för en tid. Makarna kunde dessutom språket vilket gjorde att de på så sätt hade tolk lättillgänglig vart de än gick, vilket har underlättat kvinnornas etablering i Sverige. En av kvinnorna berättar att hon alltid har haft någon med sig som kan översätta både till modersmålet och till svenska:
Ja, och han har hjälpt mig. När jag ska åka till läkare eller till exempel till socialen. Men jag har inte varit så nervös för min man hjälper mig mycket. Jag behövde inte tänka ”Vad ska jag göra imorgon?” eller om jag ska till läkare eller socialen, för jag behöver inte göra så mycket. Men nu kan jag själv. Jag kan klara ganska mycket, inte allt men lite mer än förut. (Informant D)
Trots att kvinnorna har haft ett stort stöd i sina makar så nämns språket som något av det svåraste med att vara ny i Sverige, och det som varit det största hindret för dem.
Männen i vår studie uttrycker också stora svårigheter med språket i och med ankomsten till Sverige. För dem har resan att lära sig språket inte nödvändigtvis tagit längre tid, men varit en större utmaning och krävt mer av dem själva. De har ägnat mycket tid åt att själva försöka lära sig språket genom att läsa böcker hemma eller på biblioteket och genom att se på tv. För dem har det framförallt varit av stor betydelse att hitta andra personer som kunnat hjälpa dem med tolkning och översättning, samt att få ett svenskt socialt sammanhang där de varit tvungna att lära sig språket för att kunna kommunicera.
5.2.3 Sociala behov
Tankar om ett socialt sammanhang kom upp under intervjuerna med informanterna. I intervjuerna betonas vikten av att hitta människor att kunna öva språket med, att umgås med och att kunna dela med sig om sina tankar och upplevelser till. Alla människor är beroende av interaktion med andra. Hur dessa individer hittat människor att prata med har sett lite olika ut. Kvinnorna hade redan vid ankomst till landet en närstående att kunna kommunicera med eftersom de flyttade till sina makar och delar av männens familjer i Sverige. På så sätt har de aldrig varit helt utlämnade från ett socialt sammanhang om än de alla har saknat att ha vänner och sin egen familj i närheten. Förutom dessa personer så uttrycker kvinnorna, precis som de intervjuade männen, en avsaknad av svenska vänner. Vissa av dem har inga svenska vänner alls utan enbart vänner ifrån samma land som de själva ursprungligen kommer ifrån. Informanterna säger att de önskar att de hade haft fler svenska kompisar att umgås med, något som också hade hjälpt dem i processen att komma in i det svenska samhället och lära sig språket snabbare.
En av informanterna berättar att han hade ett stort behov av att prata med någon om de dramatiska upplevelser han hade varit med om under resan till Sverige, men han visste inte någon han kunde kontakta. Efter en tid i Sverige började han läsa SFI och fick då kontakt med en lärare som han kunde prata med och som hjälpt honom på många sätt. Just lärare och sammanhanget i skolan är något som är av stor betydelse för informanterna, då skolan ger dem möjlighet att socialisera sig och samtidigt få träna på språket. Det ger dem också en sysselsättning och dagliga rutiner.
En annan informant berättar att han var rädd för att för att prata med någon annan på hans boende om sin bakgrund och sina känslor. Han var rädd att personerna han mötte ville honom illa och vågade inte lita på någon av dem, vilket gjorde att han enbart valde att prata om vardagliga saker. Av en slump träffade han senare en pastor, som har öppnat sitt hem för flyktingar och människor i nöd. Där fick han möjlighet att lätta på sitt tunga sinne och knyta kontakter. Vi citerar mannen som berättar om sin kontakt med pastorn:
Jag var ensam, när jag var ensam kunde jag ringa honom och han kom och hämtade mig med bil och jag följde med honom till kyrkan. […] Vi var två till tre personer och vi spelade och träffade olika människor, det var kul. Han har kunnat hjälpa mig. När jag fick brev visade jag honom. Jag pratade lätt engelska, och han hjälpte mig att förstå vad som stod i brevet. (Informant C)
Mannen har haft god hjälp av den kontakt han fick med pastorn och säger att han hade jättetur. Det är inte alla våra informanter förunnat att ha skapat en sådan relation till någon under deras tid i Sverige.
En informant beskriver det som att i hemlandet är de vana vid stora familjer som ofta besöker varandra, ibland varje dag. De befinner sig ofta i stora sammanhang så som middagar med släktingar och har öppna hem. Informanten menar att de står nära varandra på ett annat sätt än vad man gör här i Sverige. Då familjerna till våra informanter inte finns närvarande i Sverige har de andra kontakterna kommit att få ännu större betydelse för dem.
5.3 Sammanfattning
Flytten till Sverige har inneburit stora förändringar för våra informanter på flera plan. De beskriver en lättnad över att nu bo i ett land fritt från krig och förstörelse, men de känner också sorg över att inte längre vara med sina familjer. Processen och hindren ser olika ut för kvinnorna och männen i studien då anledningen till flytten har varit olika för dem. Att möta ett nytt samhälle med nya normer och värderingar har varit en mestadels god upplevelse, men med vissa undantag. Integrationsprocessen är, och har heller inte varit helt
har inneburit både sociala och praktiska bekymmer. Att finna ett socialt sammanhang har varit viktigt och behov av att ha någon anförtrodd har framträtt, och detta har visat sig vara svårt att tillgodose. Informanterna anser sig ha förändrat sin identitet sedan flytten till Sverige, vilket delvis beror på omgivningen.
6 Analys
I detta kapitel analyseras resultatet utifrån de teoretiska begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet ur KASAM, samt socialt och kulturellt kapital. Kapitlet inleds med en analys om betydelsen av informanternas eget engagemang och fortsätter med en analys om vilken betydelse sociala komponenter har haft för individerna vid deras övergång till Sverige. Sedan analyseras informanternas förståelse för det nya samhället följt av identitet i relation till KASAM. Slutligen återges kapitlet med en sammanfattning.
6.1 Att känna engagemang
I Antonovskys teori om KASAM är en av komponenterna meningsfullhet, som han också säger är den viktigaste komponenten. Meningsfullhet behövs för att informanterna ska tycka att det är värt att engagera sig i att integreras i det nya samhället, och utan denna meningsfullhet blir de två andra komponenterna (begriplighet och hanterbarhet) kortvariga (Antonovsky 2005, 43-45). Antonovskys beskrivning kan användas som förklaring till att informanterna i studien i viss utsträckning har känt meningsfullhet med flytten till Sverige då de alla har visat engagemang under sin övergångsprocess. Fastän flytten delvis varit påtvingad har de känt att det har varit nödvändigt att flytta från sitt hemland på grund av krig och oroligheter, även om det varit giftermålet som varit avgörande för kvinnornas flytt. Det är tron på ett bättre liv som har drivit den meningsfullhet som de har känt. I och med att informanterna har känt meningsfullhet med sin tillvaro lägger det en grund för att de andra två komponenterna i KASAM, begriplighet och hanterbarhet, både ska uppfyllas och vidhållas.
Informanterna uttryckte även känslor och upplevelser kring flytten och integrationen som var mindre bra. Saknad och förlust av familjen, det vill säga förlorat socialt kapital,
upplevde dock att informanterna ogärna ville uttrycka sitt missnöje om sådant som varit mindre bra under deras första tid i Sverige. Det fanns tendenser till att de inte tyckte sig ha något annat val än att finna sig i situationen och göra det bästa av den eftersom alternativet att flytta tillbaka till hemlandet inte var någon möjlig utväg. På detta sätt kan meningsfullheten vara delvis påtvingad, och valet att engagera sig i sin integrationsprocess blir nödvändigt.
Alla delar i deras integrationsprocess har alltså inte varit problemfria och informanterna har alla någon gång stött på hinder på vägen, så som brist på kulturellt och socialt kapital till följd av kommunikationssvårigheter och brist på människor att anförtro sig till. Trots det var ändå bilden av processen mestadels god - de flyr från krigshärjade länder och kommer till, vad de själva säger, ett lugnt och fint land med vänliga människor. Deras positiva inställning och engagemang pekar på att de således känt meningsfullhet, oavsett om den varit självvald eller ofrivillig. Meningsfullheten har vidare bidragit till engagemang hos informanterna att förvärva nytt socialt och kulturellt kapital.
6.2 Socialt kapital som verktyg för hanterbarhet
Begreppet hanterbarhet ur Antonovskys teori om KASAM innebär att individen har resurser att möta omvärldens krav och omständigheter. Resurserna kan både vara sådana som individen själv kan styra, men också externa faktorer (Antonovsky 2005, 45). Det kan till exempel handla om informanternas egen kunskap om landet eller resurser i form av kontaktnät, men det kan också handla om omständigheter och omgivningen. I våra informanters fall har exempelvis en viktig resurs varit skolan, som hjälpt dem till ett större socialt sammanhang, dagliga rutiner och kunskap om Sverige. Informanterna i studien hade skilda meningar om huruvida de haft förmågan att hantera sin första tid med dess konsekvenser i Sverige. En del av dem tyckte inte att integrationsprocessen varit så svår, medan andra upplevt den första tiden som mer komplicerad. Det som framgår av deras berättelser är att resurser i form av sociala komponenter (familjen, vänner - både människor från Sverige och deras hemland, samt kontakt med skolan och lärare) varit av stor betydelse för integrationsprocessen till det nya landet. På så vis kan hanterbarhet i detta fall även
relateras till Bourdieus begrepp socialt kapital (Bourdieu 1986; Broady 1991). Människor som på olika sätt stöttat dem känslomässigt och hjälpt dem med praktiska saker har underlättat till ett bättre liv i Sverige.
Sett till mängden kulturellt kapital, som är beroende av i vilket sammanhang individen befinner sig (Broady 1991, 222;299), var individernas egna resurser från hemlandet inte av lika stort värde i Sverige. De behövde skaffa sig nytt kulturellt kapital för att hantera situationen. För detta har framförallt de kvinnliga informanterna fått mycket hjälp av att de haft makar som i ett tidigt stadie hjälpt dem med förståelsen för hur samhället är strukturerat. Männen i vår studie har dock varit mer beroende av att få möta andra människor som de kunnat knyta an till och som kunnat hjälpa dem i övergången. De har i större utsträckning behövt förlita sig till främmande människor, vilket tyder på bristande socialt kapital för männen under deras första tid i landet. För hanterbarhet är således både det kulturella men framförallt det sociala kapitalet, som även kan bidra till ökat kulturellt kapital, av stor betydelse.
Som framgår av resultatet har våra informanter haft svårigheter med att ta till sig det svenska språket. Det kan förklaras med att individerna haft svårt att finna vänner och ett socialt sammanhang, det vill säga socialt kapital, i Sverige. Utan ett socialt sammanhang är det svårt för dem att lära sig språket, som är en form av kulturellt kapital, vilket gör det svårt för dem att skapa hanterbarhet.
6.3 Begriplighet genom kunskap
Att skapa begriplighet handlar om att se sin omgivning som sammanhängande. Detta genom goda kunskaper om sig själv och sin omgivning (Antonovsky 2005, 43-44). Innan informanterna flyttade till Sverige hade de låga eller inga kunskaper om det svenska samhället och dess normer och värderingar. De har således behövt arbeta för, och söka hjälp i att skapa förståelse för sin omgivning genom att bland annat skaffa mer kulturellt kapital som är av värde i det svenska samhället. Som några av informanterna berättat har de själva försökt utveckla sina kunskaper genom att exempelvis utöka sitt kontaktnät med
