1
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Övergång mellan förskola och skola?
Pedagoger berättar om arbetssätt,
sekretess och riktlinjer
Transition between preschool and school?
Teachers tell about approaches, confidentiality and guidelines.
Lisa Castor
Helen Larsson
Lärarexamen 210 hp Handledare: Ange handledare
Barn och Ungdomsvetenskap Slutseminarie: 2012-01-16
Examinator: Anne Harju Handledare: Jutta Balldin Lärarutbildningen
3
Abstract
Castor, Lisa och Larsson, Helen (2011). Övergång mellan förskola och skola? Pedagoger berättar om arbetssätt, sekretess och riktlinjer.
Malmö högskola: Lärarutbildning
Detta examensarbete handlar om överlämning av barn från förskolan till skolan och hur pedagogerna arbetar för att skapa ett samarbete mellan de olika instanserna. Det handlar om hur pedagoger hanterar och tar hänsyn både till läroplaners krav och riktlinjer och lagen om sekretess. Syftet är att ta reda på om och hur samverkan och samarbete byggs upp mellan förskola och skola, och om och i så fall hur, man planerar och arbetar för att ge de blivande skolbarnen en trygg och utvecklande skolgång. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur hanterar pedagoger övergången mellan förskola och skola, med fokus på information och samverkan? Hur ser pedagogerna på sekretessen i överlämnandet? Hur samverkar förskola och skola i överlämnandet? Studien bygger på läroplanernas utveckling mot en nära samverkan mellan förskola och skola, samt de olika sekretessgraderna som råder dem emellan. Studien är uppbyggd kring svaren från en enkät med öppna frågor till pedagoger i förskola och förskoleklass. Slutsatsen är att de flesta av de skolor och förskolor som deltagit i studien har utarbetade arbetsplaner för hur överlämningen ska gå till, utformade med barnens och elevernas bästa i åtanke utifrån barnens perspektiv. Dock verkar pedagogerna i studien inte se framåt och försöka utveckla sin verksamhet och sig själva. Många av dessa pedagoger ser problem för samverkan dem emellan med tanke på tid och sekretess.
5
Förord
Vi har under arbetets gång med denna studie varit lika delaktiga båda två i alla moment. Vi har gemensamt kommit fram till frågeställningar som vi sedan byggt våra enkäter kring. Läsningen av litteratur har vi delat upp mellan oss och sedan tillsammans sammanställt till tidigare forskning samt styrdokument. Svaren på enkäter har vi gemensamt läst och utifrån dessa kommit fram till en diskussion och slutsats.
Vi vill tacka de pedagoger som ställde upp och svarade på våra enkäter, ibland till och med flera gånger eftersom vi inte var tillräckligt tydliga med att vi ville ha in svar från enskilda pedagoger och inte hela arbetslaget.
7
Innehållsförteckning
1. Inledning 9
2. Syfte och frågeställningar 11
2.1. Syfte 11
2.2. Frågeställningar 11
3. Metod 12
3.2. Metodval och metoddiskussion 12
3.2. Urval, forskningsetiska överväganden och genomförande 13
3.2.1. Urval 13
3.2.2. Forskningsetiska överväganden 13
3.2.3. Genomförande 14
4. Begreppsdefinitioner 16
4.1. Samverkan 16
4.2. IUP och pedagogisk dokumentation 16
5. Tidigare forskning och styrdokument 18
5.1. Riktlinjer för överlämning enligt läroplaner för förskola och skola 18
5.2. Riktlinjer om sekretess i förskola och skola 19
5.2.1. Sekretessregler och överlämning mellan förskola och skola 21
5.3. Läroplanernas utveckling 22
5.4. Tidigare forskning om samverkan 24
6. Resultat och analys 27
6.1. Pedagoger om sekretess och etik 27
6.2. Pedagoger om samarbete mellan föräldrar 29
6.3. Pedagoger om samverkan 31
7. Diskussion, slutsats och kritisk reflektion 35
7.1. Diskussion och slutsats 35
7.2. Sammanfattning slutsats 38
7.3. Kritisk reflektion 39
Referenslista 41
9
1. Inledning
Som blivande lärare inom förskola och skola har vi valt att i vår studie undersöka hur pedagoger arbetar vid överlämningen av barn/elever mellan förskola och skola med fokus på information och samverkan. Vi har under vår praktiktid samt när vi arbetat på olika förskolor sett att pedagoger arbetar olika mycket och med olika arbetssätt med detta. På vissa förskolor och skolor finns det inte en arbetsplan för hur denna överlämning ska gå till. Vi vill ta reda på om och hur samverkan och samarbete byggs upp mellan dessa två instanser, vilken information som lämnas vidare med tanke på sekretessen och hur, samt om, man planerar och arbetar för att ge de blivande skolbarnen en trygg och utvecklande skolgång.
I Lgr11 och Lpfö98 (reviderad 2010) står det att personal från förskola och skola ska samverka med varandra för att stödja barnens och elevernas mångsidiga lärande i ett långsiktigt perspektiv. Barnen och eleverna ska ges en kontinuitet i sin skolgång, bland annat för att gynna lärande och utveckling. De ska också ses och uppmärksammas för de individer de är och ges möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Det framgår inte av läroplanerna hur detta ska ske, men rektor och förskolechef är ansvariga för att det sker. Rutinerna för överlämning mellan förskola och skola kan alltså se helt olika ut beroende på var man bor. Kommun, förskola respektive skola kan ha utarbetat olika rutiner och arbetsplaner för hur denna samverkan ska se ut. Vi vill undersöka närmare hur dessa olika arbetsplaner och rutiner kan se ut samt hur de har utformats.
I Lpfö98 (reviderad 2010) betonas att förskolan ska arbeta med pedagogiskt dokumentation för att gynna individen och förskolan i dess utveckling och lärande. Här ställer vi oss frågan om denna dokumentering av individen och dess lärande diskuteras eller lämnas över vid överlämningen till skolan för att på så sätt skapa en kontinuitet för individen och en början för den individuella utvecklingsplan som Lgr11 betonar att varje elev ska ha.
10
I den svenska förskolan och skolan omfattas barnen och eleverna av sekretess. Som pedagog måste vi följa denna och anpassa oss efter lagen för sekretess för att skydda individen och dess närståendes intressen. Förskolan innefattas av en högre sekretess än skolan, vilket betyder att pedagogerna i förskolan inte får lämna några uppgifter om individen vidare till pedagogerna i skolan. Det kan innebära problem i förhållande till de riktlinjer som ges i läroplaner och andra styrdokument. Å ena sidan måste man som pedagog ta hänsyn till Lgr11 och Lpfö98 (reviderad 2010) som betonar att skola och förskola ska samverka för att skapa ett långsiktigt lärande och utveckling för individen, och å andra sidan måste man ta hänsyn till en sekretesslag som innebär att uppgifter om barn inte får lämnas över till skolan.
I studien kommer vi att studera hur man som pedagog arbetar med och hanterar dessa två olika förhållningsdokument i arbetet med att ge barn och elever en kontinuitet i sin utveckling och skapa en trygghet i överlämningen från förskola till skola. Vi kommer att inrikta oss på pedagogernas roll i överlämnandet och hur samt om de samverkar för att, utifrån olika elevers förutsättningar, anpassa överlämning och skapa en kontinuitet i lärande och personlig utveckling.
11
2. Syfte och frågeställningar
2.1 Syfte
Syftet med studien är att ta reda på om och hur samverkan byggs upp mellan förskola och skola, och om och i så fall hur, man planerar och arbetar för att ge de blivande skolbarnen en trygg och utvecklande skolgång. Vi kommer i uppsatsen att inrikta oss på pedagogens roll i denna så kallade ”överlämning” och se närmare på hur de kombinerar krav från läroplanerna och lagen om sekretess inom förskola och skola.
2.2 Frågeställningar
Huvudfråga:
Hur hanterar pedagoger övergången mellan förskola och skola med fokus på information och samverkan?
Underfrågor:
Hur ser pedagogerna på sekretessen i överlämnandet? Hur samverkar förskola och skola i överlämnandet?
12
3. Metod
3.1 Metodval och metoddiskussion
Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagogerna ställer sig till sekretessen och samverkan i överlämningen mellan förskola och skola. Därför har vi valt att lämna ut enkäter till personal inom förskola och förskoleklass. Enkäterna innehåller öppna frågor.
Anledningen till att vi valde att lämna ut en enkät med öppna frågor i stället för att göra en intervju är för att vi ville låta pedagogerna få betänketid innan de svarar på frågorna så vi kan få in mer genomtänkta och detaljerade svar om hur överlämningsprocessen går till.
Vi har valt att använda oss av ett ostrukturerat frågeformulär som enligt Stukát (2010) är öppna frågor där den tillfrågade själv skriftligen ska formulera sitt svar. Egentligen inte helt olikt en intervju men med möjlighet att sitta ner och verkligen hinna fundera igenom sitt svar (Stukát, 2010).
Stukát (2010) menar att det är forskningsproblemet som ska styra metodvalet och därför väljer vi att använda oss av en enkät. Det är lättare att få människor att ställa upp på en anonym enkät än vad det är att få människor att ställa upp på intervjuer. Genom att få svar från fler ger resultatet större kraft, och möjligheten till att generalisera svaren blir större än vid enbart intervjusvar från ett fåtal. Samtidigt är risken för bortfall betydligt större. En annan fördel med enkäter är att man slipper den omedvetna styrningen som kan bli i en intervjusituation där den som intervjuar ibland omedvetet styr svaren på frågorna (Stukát 2010).
13
3.2 Urval, forskningsetiska överväganden och genomförande
3.2.1 Urval
Vi har delat ut enkäter till 14 pedagoger i förskola och förskoleklass. Enkäterna har varit jämt fördelade mellan förskola och förskoleklass. Vi fick in svar från tio pedagoger varav fem var från förskolan och fem från förskoleklass.
Vi har delat ut enkäter till förskolor och skolor i tre olika kommuner. Det är i inte jämt fördelat mellan de olika kommunerna. I den första kommunen fick vi in två enkätsvar, ett från förskoleklass och ett från förskola, i den andra kommunen fick vi in enkätsvar från totalt fyra pedagoger, tre från förskoleklass och ett från förskola och i den tredje kommunen fick vi in enkätsvar från totalt fyra pedagoger, ett från förskoleklass och tre från förskolor. Av de fem enkätsvaren vi fick in från förskolorna var alla fem pedagogerna utbildade förskollärare och av de fem enkätsvar vi fick in från pedagoger i förskoleklasser var två stycken förskollärare och tre stycken lärare. Eftersom det inte finns några klara direktiv i läroplanerna angående hur överlämning och samverkan ska ske tror vi inte att det har så stor betydelse för studien från vilken kommun vi fått svar från, utan att det snarare handlar om vilket arbetssätt förskolan och skolan har valt. Vi har valt att bara inkludera de utbildade förskollärarna på förskolan eftersom de enligt förskolans reviderade läroplan nu kommer att ha ett större ansvar för barnen än övrig personal.
3.2.2 Forskningsetiska hänsyn
Forskningsetiska hänsyn innebär att vi informerar deltagarna om syftet med undersökningen och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Allt enligt informationskravet som är det första kravet av vetenskapsrådets forskningsetiska krav
14
(vr.se, 2012-01-15). Alla som deltog i vår studie informerades om att det är helt frivilligt att vara med i undersökningen och att alla enkäter är helt anonyma. Detta ingår i samtyckeskravet, som är det andra kravet, där forskaren måste inhämta deltagarens samtycke.
I enlighet med konfidentialitetskravet, det tredje kravet, går vi inte ut med varken namn på skolor, förskolor, personal eller kommuner som ingår i undersökningen. Detta för att undersökningen skall bli så tillförlitlig som möjligt. De medverkande i studien måste även kunna hoppa av undersökningen om de under arbetets gång känner att de inte vill vara med längre, vilket vi informerade alla deltagarna i studien om.
Enligt nyttjandekravet från vetenskapsrådet informerade vi även deltagarna om att det bara är vi som kommer att ha tillgång till materialet. Det får inte användas i andra sammanhang än till denna studie.
3.2.3 Genomförande
Vi utformade fem öppna frågor i en anonym enkät.
1. Hur arbetar er förskola/skola för att ge elever och föräldrar en bra övergång i överlämnandet från förskola till skola?
2. Hur ser ni som pedagoger på sekretessen i överlämnandet?
3. Hur hanterar man som pedagog de uppgifter som lämnas mellan förskola och skola med tanke på de olika graderna av sekretess?
4. För man som pedagog en diskussion med föräldrar vid överlämnandet? Om så, på vilket sätt?
5. Hur ser du som pedagog på det som står i Lgr 11 och Lpfö 98, att man ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan/skolan samt särskilt uppmärksamma elever med behov av särskilt stöd?
15
Vi kontaktade sju förskolor och sju skolor för att höra om de var intresserade av att vara med i undersökningen. Alla berörda pedagoger var villiga att ställa upp och svara på våra frågor. Vi delade sedan ut enkäterna till de berörda pedagogerna. Samtidigt som vi delade ut enkäterna förklarade vi för pedagogerna att det var helt frivilligt att ställa upp och att enkäterna är anonyma. Vi fick in svar från fem förskollärare i förskolan samt tre lärare och två förskollärare som arbetar i förskoleklass. Från två av pedagogerna fick vi in svar från hela arbetslaget för att vi inte varit tydliga nog med att vi ville ha in svar från den enskilda pedagogen och det fanns inte tid att vänta på deras enskilda svar, dessa har vi inte använt oss av, och från två av pedagogerna fick vi in svaren för sent för att kunna använda oss av dessa i vårt empiriska material.
16
4. Begreppsdefinitioner
4.1 Samverkan
Enligt Norstedts Stora svenska ordbok (1995) innebär samverkan ett gemensamt handlande för ett visst syfte. Samarbete definieras i Norstedts Stora svenska ordbok(1995) som ett arbete som bedrivs av flera tillsammans med ett gemensamt syfte. Ofta står de två orden, i synonymordböcker, som synonymer till varandra. Vi har valt att enbart använda oss av begreppet samverkan och inte samarbete för att detta är det begrepp de flesta av pedagoger som medverkat i studien har använt sig av. Munkhammar (2001) beskriver samverkan som ett djupare samarbete, en samordning, mellan pedagoger mot gemensamma mål inom verksamheten. Vi kommer att använda oss av begreppet samverkan för att beskriva det gemensamma arbetet mellan förskola, skola och personal mot samma mål.
4.2 IUP och pedagogisk dokumentation
IUP står för individuell utvecklingsplan. Enligt Lgr 11 ska läraren ansvara för att främja elevens utveckling (både kunskapsmässigt och socialt) genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen. Alltså ska alla elever som omfattas av Lgr11 ha en egen IUP upprättat. Den individuella utvecklingsplanen kan kortfattat beskrivas som ett dokument som beskriver vad eleven behöver göra för att uppnå målen, en slags pedagogisk dokumentation. Läraren ska fortlöpande uppdatera IUP under terminen och minst en gång
17
varje termin under utvecklingssamtalet gå igenom denna med eleven och vårdnadshavare. Läraren ska också sätta upp nya mål i samarbete med elev och vårdnadshavare (Skolverket, 2008). Enligt Skolverket(2008) ska IUP bygga på en formativ bedömning, där elevens utvecklingsmöjligheter ligger i centrum istället för vad den inte har uppnått.
Även i Lpfö98 (reviderad 2010) påpekas vikten av att använda sig av pedagogisk dokumentation, där varje enskilt barns utveckling och lärande kontinuerligt dokumenteras, följs upp och analyseras. Zetterström(2006) skriver att många förskolor sedan länge har något som de kallar IUP. Denna IUP ser inte likadan ut som inom skolan, utan kan snarare ses som en pedagogisk dokumentation. Inom förskolan är det inte ett krav att upprätta en IUP för barnen, men däremot att genom pedagogisk dokumentation utveckla verksamheten och barnens lärande.
18
5. Tidigare forskning och styrdokument
Detta kapitel innehåller den svenska skolans läroplaner, skollagen samt sekretess och tidigare forskning om samverkan.
5.1 Riktlinjer för överlämning enligt läroplaner för förskola
och skola
I läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010) står det att förskolan ska samarbeta med förskoleklass, skola och fritidshem för att skapa ett långsiktigt och tryggt lärande för barn i verksamheten. Förskollärare och övrig personal på förskolan tillsammans med lärare och skolans personal ska aktivt arbeta för att ge barn och elever en trygg övergång mellan förskola och skola och utbyta information för att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt för att klara av skolgången.
Att personal mellan förskola och skola ska samarbeta för att berika varje enskild elevs mångsidiga utveckling och lärande står även i läroplanen för skolan (Lgr11). Ansvaret för elevens övergång från förskola till skola delas av förskollärare och lärare. Förskollärare och lärare ansvarar för att så sker, medan förskolechef och rektor är ansvariga för att det utvecklas samarbetsformer mellan förskola, skola och fritidshem för att ge dem möjlighet till detta.
I både Lgr11 och Lpfö98 (reviderad 2010) poängteras det hur viktigt det är att omsorgen om den enskildas välbefinnande och utveckling ska präglar verksamheten. Att man ser till individen, den enskilda, och uppmärksammar denna. I Lpfö98 (reviderad2010) står det
19
även om hur förskolan ska vara ett stöd för föräldrarna i barnets fostran och uppväxt samt att förskolans uppgift är att i samarbete med vårdnadshavarna verka för att varje individ får möjlighet att lära och utvecklas efter sina egna förutsättningar. I Lgr11 står det liknande beskrivet hur skola och vårdnadshavare ska samarbeta genom elevens skolgång för att skapa de bästa förutsättningar för denna. Läraren ska också fortlöpande informera elevens vårdnadshavare så att man gemensamt kan utveckla skolans och undervisningens innehåll och verksamhet.
5.2 Riktlinjer om sekretess i förskola och skola
”Begreppet ´sekretess´ kommer av det latinska ordet secretus (=hemlig) och innebär i lagens mening förbud att röja en uppgift vare sig det sker muntligen, eller lämnas ut på annat sätt”
(SekrL 1:1).
Sekretesslagstiftningen är till för att skydda och respektera den enskilda människans integritet, genom sekretesslagen skyddas uppgifter som kan skada en enskild person. Sekretesslagen upphörde att gälla sista juni 2009 men ersattes av Offentlighets- och sekretesslagen. Inom skola och förskola råder det sekretess för att skydda individen.
Skollag (2010:800) Kap 29
”14 § Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola, enskilt bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven förskoleklass eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.
Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller hon får inte heller
20
obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier.
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).”
Enligt skollagen lyder varje person som är eller har varit verksam inom förskola, skola och fritidshem under tystnadsplikt. Detta betyder att denna inte får föra vidare information om individer eller deras närstående och deras personliga förhållanden.
I Lpfö 98 står att ”Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde” vidare står det att vi skall ”grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta”
Det finns tre olika grader av sekretess, den absoluta sekretessen, den starka sekretessen och den mindre starka sekretessen (Bengtsson & Svensson 2007) Den starka sekretessen betyder att sekretessen är en huvudregel. Man får inte berätta något eller lämna ut en handling om man inte är övertygad om att det kan ske utan att det medför någon form av men för den som uppgiften rör (ordet men betyder integritetskränkning). Den starka sekretessen gäller inom förskoleverksamhet, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, uppgifter hos psykologer och kuratorer i skolan och skolans hälso- och sjukvård.
När den mindre starka sekretessen råder, är alla uppgifter offentliga men de ska hemlighållas, om man kan anta att ett röjande av uppgiften innebär någon form av men för den som uppgiften rör. Den mindre starka sekretessen gäller i förskoleklassen, skolan och på fritidshemmen. Om man behöver bryta en sekretessform ska man alltid fråga föräldrarna först om de tillåter att pedagogen lämnar ut vissa uppgifter (Svenska kommunförbundet 2001).
Det finns tre olika typer av skaderekvisit i sekretesslagens 7 kapitel, där begränsningarna i rätten att ta del av uppgifter som rör enskilds personliga förhållanden anges:
21
Rakt skaderekvisit - sekretess skall gälla endast om det kan antas att uppgiftens röjande medför men för den berörde. Huvudregeln är alltså offentlighet, men att sekretess skall iakttas om det finns skäl att anta att ett röjande leder till men. Detta kan sägas vara en ”svag” form av sekretess. Den gäller bland annat inom skolans elevvårdande verksamhet, från den 1/1 1998 inom skolbarnsomsorgen och förskoleklasserna (”sexårsverksamheten” i skolan), för syokonsulenterna i skolan, inom försäkringskassan och kriminalvården.
Omvänt skaderekvisit - uppgifter får endast röjas om det står klart att så kan ske utan att det medför men för den berörde eller någon närstående till denne. Här är alltså sekretess huvudregel; detta kan alltså sägas vara en ”stark” form av sekretess. Den gäller inom t ex barnomsorgen (förutom förskoleklasserna), socialtjänsten, hälso- och sjukvården (inklusive skolhälsovården) och arbetsförmedlingarna.
Inget skaderekvisit - sekretess gäller även om ett röjande inte skulle få några negativa följder för den berörde. Sekretessen är alltså mycket stark i detta fall. Denna form av sekretess gäller bl. a inom den kommunala familjerådgivningen, för personal i telefonväxlar och för kriminal- och polisregister (Bengtsson & Svensson, 2007).
5.2.1 Sekretessregler och överlämning mellan förskola och skola
Enligt Lindelöw & Olsson (1992) är problematiken i själva överlämningen att förskola och skola lyder under olika sekretessregler. De diskuterar även om det skulle vara möjligt att förskolan och skolan skulle kunna lyda under samma sekretessregler men anser att det finns många svårigheter med det. Bland annat anser de att i fall det skulle vara en lindrigare sekretess inom förskolan skulle detta kunna minska skyddet för barnet och dess närstående. De tittar även närmre på alternativet att höja sekretessen inom skolan men anser att det blir svårt eftersom förskola och skola lyder under olika myndigheter vilket betyder att sekretesskyddet ändå kvarstår.
22
I och med att bestämmelserna om barn- och skolbarnsomsorg fr.o.m. 1/1 1998 förts över från socialtjänstlagen (SoL) till skollagen (SkolL), har förutsättningar skapats för att exempelvis sexårsverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan skall kunna räknas som en och samma myndighet eftersom de lyder under samma lag.
Bengtsson & Svensson (2006) skriver om att regeringen i december 1997 beslutade att integrera den tidigare barnomsorgsverksamheten i det offentliga skolväsendet. Det vill säga att den tidigare s.k. sexårsverksamheten från och med 1 januari 1998 blev en egen skolform kallad förskoleklass. Riksdagsbeslutet innebär att förskoleklass och fritidshem nu mera är en del av skolan och omfattas av de sekretessregler som gäller där. Förskoleverksamheten är ett eget sekretessområde och där gäller som tidigare stark sekretess.
Rimsten (2006) menar att många inom skolan anser att nuvarande sekretessregler kan försvåra överlämningen eftersom förskolepersonal kanske är för försiktiga med vilken information de lämnar ut. Angående pedagogers etiska konflikter påpekar Colnerud (1995) att de val som läraren gör i olika situationer baseras på lärarens erfarenheter, medvetenhet och omdöme. Lärarens vilja till att alltid se till individens bästa och skydda denna står ofta i konflikt med andra regler och lagar de måste följa. Bengtsson & Svensson (2006) skriver dock att en samverkan mellan förskola och skola är fullt möjligt genom ett samtycke med föräldrarna. Ett samtycke från föräldrarna häver nämligen sekretessen så att även känslig information kan följa med i överlämningen till skolan.
5.3 Läroplanernas utveckling
Davidsson (2002) har skrivit en avhandling som bygger på en studie av hur förskollärare och grundskollärare utvecklar pedagogisk integration mellan förskola och skola. I denna avhandling beskriver hon hur diskussionerna om att införa en speciell skolform för sexåringar har funnits ända sedan 1948 men det skulle dröja ända till 1998 innan detta blev
23
verklighet. Då infördes nämligen den så kallade förskoleklassen. I avhandlingen beskriver hon också att i grundskolans två första läroplaner var länken mellan barnen och skolan först och främst föräldrarna, i andra hand kom förskolläraren. Hon beskriver att under 1960-talet var samarbetet mellan skola och förskola väldigt svagt. Den byggde på att skolan skulle få information om barnet. Den informationen skulle utgöra ett underlag för hur barnet skulle bemötas vid skolstarten.
Davidsson (2002) menar att i både Lgr 62 och Lgr 69 betonades vikten av att informationen som lämnades till skolan inför skolstarten skulle belysa skolmognad, i första hand för de barn som kunde komma att få problem. Förskollärarens uppgift var då att informera om barnets individuella förmåga och bedöma om barnet var skolmoget och även observera och upptäcka andra problem hos barnet som kunde ha betydelse för skolgången. Vidare beskriver hon att läroplanerna från 1975 till och med 1987 kännetecknades av att förskolan skulle förbereda barnet för skolan och skolan skulle bygga vidare på den grund som förskolan lagt. Samarbetet skulle omfatta både lärarna och barnen och ske på olika nivåer. Dock var det fortfarande skolans behov av information kring det enskilda barnet för att bedöma skolmognaden som var utgångspunkt för inriktningen på samarbetet. Däremot började denna samverkan allt mer ifrågasättas.
Att samverkan mellan förskola och skola alltmer började ifrågasättas ledde till att från 1987 till 1998 ändrades läroplanerna och samarbetet mellan förskola och skola skulle utformas utifrån att barnet skall känna trygghet, glädje och kontinuitet via den pedagogik de möter i förskola och skola. Dock sågs övergången mellan skola och förskola fortfarande som ett problem, ett stort och svårt steg för barnet. En skillnad mot tidigare synsätt var ett fokus på barnets egna mer aktiva deltagande. Barnets egna frågor skulle ge en utgångspunkt för förberedelsen(Davidsson, 2002).
Den nya inriktningen mot barnets perspektiv ledde till att det inte fanns plats för i förväg bestämda aktiviteter utan man skulle fokusera på frågor om verksamheternas övergripande mål. Införandet av förskoleklassen 1998 gjorde att samverkan mellan lärarna förstärktes.
24
Det betonades att reformen genomförs för barnens skull samtidigt som värdet av lärarnas samarbete lyftes fram som en möjlighet för professionell utveckling (Davidsson, 2002).
5.4 Tidigare forskning om samverkan
Enligt Dahlberg och Lenz Taguchi (1994) skiljer sig förskolans uppdrag från den traditionella skolans typiska uppgifter, till exempel läsning, skrivning samt räkning, och uppmuntrade istället till lek och fritt skapande. I dessa kreativa aktiviteter får barnen istället utveckla sina egna personligheter. Detta ses som en kontrast mellan de två olika institutionernas världar, som man nu jobbar för att sammanfoga.
Norberg(1985) beskriver i sin sammanfattning av förskola-skola-kommittens betänkande att skola och förskola måste kunna samverka med tanke på barns olika utvecklingsåldrar som inte alltid sammanfaller med barnets ålder i år och om hur förskolans och skolans pedagogiska traditioner bör närma sig varandra för att kunna arbeta efter barns och elevers olika förutsättningar. Skolverket (2000) skriver i en rapport om förskoleklassen om vägen till integrationen mellan förskola och skola där dels Lpo94 och Lpfö98 samt instiftandet av förskoleklassen är några av de förändringar man har gjort för att integrera verksamheterna.
Kärrby (2000) skriver om historien kring läroplanerna och hur de har förändrats med tiden. Hon beskriver även utifrån Lpfö 98 vilka förskolans två grunduppdrag är. Det första är att lägga grunden till livslångt lärande och det andra är att vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnets fostran, utveckling och växande. Hon beskriver även hur Lpfö 98 framhåller lärandet som primärt. Lärandet ses i vid mening och sätts i relation till barnets sociala erfarenheter och utveckling i form av strävansmål. Även sociala kompetenser så som att utveckla sin identitet, nyfikenhet, självständighet, förmåga att lyssna m.m. sätts som främsta mål för arbetet i förskolan. Kärrby (2000) menar att utvecklingen mot en vidare syn på kunskap och lärande har lett till att man lyft fram betydelsen av samverkan
25
mellan förskolan, skolan och fritidshemmet i de statliga styrdokumenten. Avsikten med denna samverkan är att skapa ett gemensamt synsätt bland de tre lärarkategorierna som samarbetar med barnen i och kring skolstarten. Främst ses nyttan av samverkan ur barnets perspektiv. Hon skriver att skapa kontinuitet i barns lärande ger förutsättningar för ökad förståelse av omvärlden och gör kunskapen meningsfull.
Angående vikten av kontinuitet i barns tillvaro skriver även Davidsson (2002), med hänvisning till barnpsykologisk expertis, att barns svårigheter vid överlämningar kan härledas från sättet olika lärare arbetar på, med olika metoder och regler. Hon skriver också att en integration mellan de olika verksamheterna bara kan ses som positivt med tanke på barnens och eleverna behov av kontinuitet.
Lenz Taguchi & Åberg (2005) skriver om vad barnen förväntar sig av skolan och vad de vill föra fram om sig själva till sina kommande lärare. De anser det vara guldgruva för kommande pedagoger att kunna uppfylla elevernas förväntningar på skolan redan från första början. De påpekar även vikten för skola och förskola av att få större kunskap om varandras verksamhetsområden och pedagogik för att kunna stilla barnens nyfikenhet och jobba för ett kontinuerligt lärande.
Kärrby (2000) skriver om en del problem som uppkommit vid tidigare försök med samverkan. Problemen handlar om att traditionerna var starka i skolan och förskolan vilket gjorde att det var svårt att uppnå en fungerande samverkan. Även olika syn på vad kunskap är, barns utveckling och metoder för lärande skiljde sig åt mellan pedagoger som arbetade i skolan respektive förskolan. Hon skriver även att viljan till förändring, mod att prova på nya arbetssätt, engagemang och reflektion är viktiga ingredienser i en utveckling mot ökad pedagogisk kvalitet.
Lenz Taguchi(2009) skriver även hon om hur det inom många institutioner som förskolor och skolor ofta skapas väldigt starka traditioner, uppbyggda kring rutiner. Dessa starka traditioner och handlingsmönster är svåra att bryta genom beslut uppifrån, till exempel nya läroplaner, utan verksamheten förändras egentligen väldigt lite. Vill man att det ska ske en
26
förändring i arbetssättet behöver det komma från pedagogerna själva, där de genom att använda sig av till exempel pedagogiskt dokumentation kan se både sina egna samt barnens och elevernas kunskap och utveckling. Hon beskriver pedagogiskt dokumentation som att kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete.
Davidsson (2002) skriver om nyttan för både förskolebarn och skolelever av att möta varandra i gemensamma aktiviteter och sammanhang. Aktiviteter som är bekanta för både förskollärare och lärare och som alla barn och elever kan delta i på lika villkor kan ge alla deltagare ett stort utbyte. I en av undersökningarna Davidsson(2002) har gjort har pedagogerna slutat dela in barnen och eleverna efter mognad utan istället efter vilka kunskaper de har. Denna ändring i indelningen av grupper har lett till förändrade föreställningar av hur de två yrkesgrupperna kan arbeta tillsammans i en mer integrerad praktik, hur de kan använda sin gemensamma kompetens för att skapa nya lärandemiljöer för elever och barn.
Ribom (1993) skriver angående skolvärldens kontakt med föräldrar att föräldrarna ofta tvekar att ha ett närmare samarbete med skolan eftersom de ofta känner sig underlägsna i en konversation med lärarna. Föräldrarna har svårt att förstå det språk som används av lärare och i skolan och förskolans styrdokument, vilket många pedagoger inte tänker på särskilt ofta.
27
6. Resultat och analys
I detta kapitel analyserar vi resultatet från de enkätsvar vi fick in från pedagogerna utifrån läroplaner, sekretess och tidigare forskning om samverkan. Pedagogerna benämns som förskola ett till fem och förskoleklass ett till fem för att förtydliga vem som sagt vad. Vi använder oss av citat från enkätsvaren och efter varje citat analyserar vi, i efterkommande stycke, citatet samt annat som framkommer i enkätsvaren relevant till citatet.
6.1 Pedagoger om sekretess och etik
Sekretessen är väldigt viktig, denna ska ej brytas men samtidigt vill man göra det som är bäst för individen. Vid överlämnandet till förskoleklassen bör det som överlämnas diskuteras med föräldrarna först. Måste ha deras godkännande för vad vi får säga eller inte. (Förskola 1)
Detta citat tyckte vi är väldigt talande för vad de flesta pedagoger både i förskola och förskoleklass svarade. Alla pedagoger poängterar vikten av sekretess för individen och föräldrarnas gödkännande av att information lämnades. Enligt Lindelöw & Olsson (1992) är problematiken i själva överlämningen att förskola och skola lyder under olika sekretessregler. Den starka sekretessen gäller inom förskoleverksamhet medan förskoleklassen lyder under den mindre starka sekretessen. Detta är ett problem som pedagogerna som deltagit i vår undersökning även har belyst när de påpekat att informationen i överlämningen kan vara bristfällig eftersom verksamheterna lyder under olika stark sekretess och de måste inhämta föräldrarnas godkännande för vilken information de får lämna vidare om barnet. Alla pedagoger som deltagit i vår undersökning uttrycker att de tycker att det är svårt med sekretessen. De kan inte alltid
28
lämna ut eller få tillgång till sådan information om barnen och eleverna som de anser att de behöver för att skapa förutsättningar för en bra skolstart. Även Rimsten(2006) påpekar att de olika starka sekretessgraderna kan vara ett hinder för både pedagoger samt barn och elever i skolstarten. En av pedagogerna i förskoleklass 4 påpekar angående sekretessgraderna att:
Förskolorna har en mycket sträng sekretess, för strängt så att vi ibland inte får veta sådant som vore bra för oss att veta (Förskoleklass 4)
De flesta pedagogerna som medverkat i undersökningen påpekar förskolans sekretessgrad som ett problem, samt hur viktigt det är att skapa en så bra relation som möjligt med föräldrarna. Detta för att på så sätt få deras godkännande om att lämna vidare information om barnen och eleverna, vilketär viktig för att ge dem bra förutsättningar inför skolstarten. Här kommer pedagogerna återigen in på förskolans och skolans olika starka sekretess som innebär att de inte får lämna ut uppgifter om barnen utan föräldrarnas godkännande. Numer lyder förskola och skola under samma myndighet (Bengtsson & Svensson, 2006) och då finns förutsättningar för att höja skolans sekretess till den starka sekretessen för att på så sätt skapa förutsättningar för pedagogerna att lämna vidare uppgifter om barnen till skolan.
En av pedagogerna inom förskolan utmärkte sig när hon påpekade vilken information de lämnar vidare till pedagogerna i förskoleklass och hur de försöker lyfta barnet för att de ska få en positiv skolstart.
Uppgifterna som lämnas mellan förskola och skola skall vara positiva, berätta om hur individen är och hur man fungerar bäst. (förskola 3)
Enligt Skolverket (2008) ska elevens IUP i skolan grunda sig på en formativ bedömning där elevens positiva egenskaper lyfts upp för att stärka denna samtidigt som mål sätts upp för att främja elevens utveckling. Pedagogen som påpekar att uppgifterna som lämnas mellan förskola och skola ska vara positiva har den formativa bedömningen i åtanke för att eleverna ska bli stärkta i sin skolstart och få en positiv start på sitt framtida lärande. Hon
29
menar även att när barnets positiva egenskaper lyfts fram främjar detta även relationen med barnets föräldrar.
6.2 Pedagoger om samarbete med föräldrar
Inför överlämningen pratade vi med föräldrarna först om vad som var ok att säga eller inte. Vissa föräldrar fick läsa det som skulle lämnas över (Förskola 3)
Vi måste ha föräldrarnas godkännande för vad vi får säga om barnen(Förskola5)
Alla förskolor påpekar att de måste ha föräldrarnas godkännande för att lämna vidare information om barnet. Bengtsson & Svensson (2006) skriver att genom föräldrarnas godkännande så hävs sekretessen mellan förskola och skola. Förskolorna i vår studie har olika tillvägagångssätt för hur de inhämtar detta tillstånd. En del av förskolorna låter föräldrarna skriva på ett papper om att de får lämna vidare information till skolan medan andra har ett samtal med föräldrarna där de kommer överens om vilken information som ska lämnas vidare antingen skriftligt eller muntligt. Enligt pedagogerna i förskolorna uppstår dock problem när de inte får detta tillstånd från föräldrarna. Även pedagogerna som arbetar i förskoleklass tycker att det är krångligt med sekretessen och mottagande av de nya skolbarnen och poängterar att det är föräldrarna som bestämmer om någon och i så fall vilken information om barnet som lämnas vidare från förskolan:
Sekretessen är svår. Allt kommer inte fram om inte föräldrarna vill mellan förskola och skola.(Förskoleklass 1)
Enligt pedagogerna i vår studie, kan en orsak till att de inte får lämna vidare information till skolan vara att föräldrarna och pedagogerna i förskolan inte etablerat en bra relation.
30
Det kan då vara svårt att få tillstånd från föräldrarna. Har föräldrarna inte förtroende för förskolläraren, litar de inte heller på att den information som lämnas vidare gynnar barnet:
Öppna kort vinner man alltid på, men en del föräldrar tycker att deras barn ska få en nystart (förskoleklass 2)
En av pedagogerna påpekar att tillbakahållande av information om barnet är ett problem sekretessen kan medföra, eftersom man alltid vill se till barnets eller elevens bästa. Hon menar att det kan skapa problem om man inte känner till om det har funnits tidigare problem i relationen till pedagogerna i förskolan, så att man på detta sätt kan förebygga att samma problem uppstår igen. En god kontakt med föräldrar kan förebygga detta:
Att skapa en bra kontakt med föräldrarna och att bibehålla denna lönar sig alltid (förskoleklass 3)
En av pedagogerna i förskoleklass påpekar hur viktigt det är att från början skapa en god relation med barnets eller elevens föräldrar med ett ömsesidigt förtroende dem emellan. Har inte föräldrarna haft förtroende för pedagogerna på förskolan, så blir det ännu svårare för pedagogerna i skolan att skapa en god kontakt, samt att all information om barnet eller eleven kanske inte har förmedlats till pedagogen i förskoleklass. En viktig faktor för pedagogerna i studien är samarbetet med barnens och elevernas föräldrar. De påpekar att de alltid vill det bästa för individen, men att man som pedagog och förälder inte alltid är överens om vad som är bäst. Ribom (1993) påpekar i sin avhandling att många föräldrar har svårt att gå in i ett djupare samarbete med skolan eftersom de ofta känner sig underlägsna språkmässigt. De förstår ofta inte de mål som finns uppsatta och vad som står i läroplaner och styrdokument. De förstår inte heller det språk läraren använder eftersom det är samma slags språk som används i läroplaner och styrdokument. När man inte förstår språket som används kan det vara svårt att ge tillstånd för någon att lämna vidare information eftersom man inte vet vad som lämnas vidare. Några av pedagogerna i vår studie påpekar vikten av att vara väldigt tydlig inför föräldrarna, med vilken information de
31
tror kommer gynna barnet i skolstarten och som de vill lämna vidare till pedagogerna i skolan.
6.3 Pedagoger om samverkan
Förra året var första gången som vi haft en organiserad överlämning till skolan (Förskola 2)
En av förskolorna har inte haft något genomtänkt arbetssätt för hur överlämningen till förskoleklass skall ske men håller på att utforma en plan för ett samarbete med förskoleklassens pedagoger samt rektor och förskolechef. Alla andra förskolor och skolor vi fått svar ifrån har väl etablerade arbetssätt för hur denna överlämning skall ske.
Enligt Lgr11 och Lpfö98 (reviderad 2010) ska skola och förskola samverka för att barn och elever ska ges ett långsiktigt och tryggt lärande. Sättet de samverkar på ska arbetas fram gemensamt av förskollärare, lärare, förskolechef och rektor. Ansvariga för att så sker är förskolechef och rektor.
De flesta som besvarat vår enkät uppger att det finns en väl utarbetad plan för samverkan mellan förskola och skola vid överlämning däremellan. En del av pedagogerna i förskoleklass uppger att de:
Under vårterminen går vi pedagoger från förskoleklassen till förskolan och hälsar på de barn som ska börja förskoleklass (Förskoleklass 2)
Att pedagogerna i förskoleklassen går och hälsar på i förskolan är en väldigt vanlig början på kontakten mellan barnen på förskolan och pedagogerna i förskoleklassen. Alla medverkande, utom en, har beskrivit den första kontakten på detta sätt. På den förskolan där pedagogerna från förskoleklassen inte kom ut för ett första möte med barnen på förskolan efterfrågade pedagogerna detta möte. De såg det som något positivt att barnen får
32
träffa sina nya pedagoger i en miljö där de känner sig trygga. Pedagogerna på förskolan blev även erbjudna att komma till skolan för att träffa pedagogerna i förskoleklassen som en del av samverkan i övergången.
Vi erbjuder respektive förskolas personal möjlighet att komma till oss och lämna information. De flesta nappar på erbjudandet.(Förskoleklass 5)
Alla pedagoger i förskoleklasserna som varit med i undersökningen försöker möta pedagogerna från barnens förskola. Detta kan ske på lite olika sätt, en del följer med barnen till skolan när det ska på besök där och får då träffa de nya pedagogerna och prata med dem. En del av dem som arbetar i förskoleklass kommer ut till de blivande elevernas förskolor på besök, och får då träffa barnens pedagoger där. En del pedagoger från förskoleklassen bjuder in pedagogerna från förskolan till möte utan barnen och eleverna, och får på så sätt möjlighet att träffas och prata med dem. Nästan alla pedagoger påpekar dock att denna samverkan är väldigt tidskrävande:
Ett bra samarbete mellan förskola och skola tycker jag är viktigt. Tyvärr tror jag inte alltid att det fungerar för att det är så mycket andra saker som ska hinnas med i verksamheten så samarbetet bortprioriteras (förskola 4)
En del av pedagogerna påpekar att det är svårt att hinna med få till ett bra kontinuerlig samverkan mellan förskola och skola. De påpekar också att det avsätts allför lite tid till dem som ska ta hand om överlämnandet för att de ska kunna genomföra det på ett bra sätt. Tid måste även avsättas till de pedagoger som ska följa med barnen under det första mötet på skolan, samtidigt som pedagoger ska finnas kvar för resten av barngruppen på förskolan. En faktor som medverkande i studien såg som ett problem i den kontinuerliga samverkan mellan förskola och skola var tidsbristen.
Kärrby (2000) skriver att för att komma bort från hindret med skolans och förskolans olika traditioner krävs engagemang, vilja att sätta sig in i, öppenhet och reflektion. Pedagogerna beskriver att de vill göra det som gynnar barnen och eleverna mest i deras skolstart, men det är väldigt få timmar de är schemasatta utanför barngruppen. Tid de skulle behöva för
33
att kunna sätta sig in i den andra gruppens arbetssätt och ägna åt de barn som ska överlämnas eller tas emot. En del av pedagogerna nämner att även om de ser en samverkan mellan förskola och skola som positivt och utvecklande för barn och elever, så är det ganska ofta det är svårt att få till en sådan samverkan även om det finns en tydlig plan för hur detta ska ske. Några av pedagogerna i studien påpekar att det är två skilda verksamheter som ska hitta tid som kan avsättas för att få tillstånd ett möte mellan pedagoger, samt barn och elever. De påpekar även att verksamheterna har väldigt pressade scheman med mycket som ska hinnas med under en begränsad tidsram samtidigt som de ska anpassa detta efter barnens och elevernas ålder.
Enligt Kärrby (2000) har det funnits problem med att få till ett fungerande samarbete mellan skola och förskola för att de har så pass skilda, starka traditioner som de arbetat med. Förskola och skola har historiskt sett olika synsätt på vad som är kunskap och hur man bäst inhämtar denna. Dessa olika traditioner och inlärningssätt som skapats påverkar även barnen i övergången mellan förskola och skola.
”Det blir ofta en stor omställning för barnen när de kommer från förskolan till skolan, eftersom vi har olika stora krav på dem” (Förskola 4)
Några av de pedagoger i förskolan som medverkar i studien arbetar mycket med att lära genom lek och arbetar med barnens sociala kompetens för att utveckla individen. De anser att förskoleklassen har utvecklats till att bli för lik skolundervisningen till skillnad från vad den var tänkt att vara från början, nämligen en bro mellan förskola och skola. Kontinuitet för barnen är väldigt viktigt menar Davidsson (2002). Detta är även något som förskollärare och lärare påpekar i vår studie som något viktigt. Det ärdock svårt att i vissa fall få till en kontinuerlig samverkan med varandra på grund av tidsbristen:
”Vi försöker att hinna med att reflektera över hur föregående överlämning gått inför varje vårtermin för att kunna förbättra vårt arbetsätt och samarbete” ( Förskola 3)
För att skapa en bra samverkan mellan förskola och skola krävs att pedagogerna både har viljan att genomföra denna förändring samt får tid avsatt för att kunna utföra denna. Lenz
34
Taguchi (2009) skriver att en viktig del i arbetet för förändring är viljan, och att det kan vara svårt att skapa förändring när besluten kommer uppifrån och inte inifrån en själv. Inom förskola och skola har det skapats starka skilda traditioner och rutiner för hur arbetet byggs upp. Pedagogen från en av förskolorna i studien påpekar hur viktigt det är med utvärdering av deras arbete för att kunna utveckla arbetet och gå framåt. Att de hela tiden måste fråga sig själva varför de arbetar på ett visst sätt. Även Kärrby(2000) påpekar vikten av reflektion för att kunna utveckla en givande samverkan.
35
7 Diskussion, slutsats och kritisk reflektion
7.1 Diskussion och slutsats
Vi började detta arbete med tre frågeställningar: Hur hanterar pedagoger övergången, mellan förskola och skola, med fokus på information och samarbete? Hur ser pedagogerna på sekretessen i överlämnandet? Hur samverkar förskola och skola i överlämnandet?
Vår huvudfråga var hur pedagoger hanterar övergången, mellan förskola och skola, med fokus på information och samarbete. I vår studie har nästan alla pedagoger svarat att de har en väl utarbetad arbetsplan för hur de ska arbeta med överlämningen mellan förskola och skola. De tror på att de dokument, de, rektor eller förskolechef, har arbetat fram och att den arbetsplanen de arbetar efter gynnar individens utveckling.
De här arbetsplanerna kan se ut på lite olika sätt, med till exempel olika många besök för barnen i skolan, eller om det är föräldrar eller förskolläraren som följer med dem under besöken. En del av pedagogerna i förskoleklass kommer också och hälsar på i förskolan som en del av den första kontakten med de blivande eleverna. Nästan alla pedagogerna i studien verkade vara nöjda med den samverkan de har mellan de olika instanserna och de arbetsplaner de arbetar efter.
Endast en av pedagogerna i undersökningen kom med förslag på hur man kunde förbättra samverkan mellan förskola och skola och försökte utveckla de arbetssätt man redan hade, för att skapa en större kontinuitet och trygghet för barnen och eleverna i övergången. Pedagogen påpekade att bara för man har hittat ett väl fungerande arbetssätt betyder det inte att man inte kan fortsätta att utvecklas och prova nya arbetssätt för att skapa andra
36
vägar att arbeta gränsöverskridande med samverkan och integration samt hitta nya synvinklar.
Precis som Kärrby (2002) skriver så krävs engagemang och vilja att prova något nytt för att utveckla en förbättrad kvalitet i samverkan. Även om man som pedagog är nöjd med det arbetssätt man har och den pedagogik man bedriver, så behöver man hela tiden prova nya saker och nya infallsvinklar för att kunna utvecklas. Det är väldigt lätt att fastna i samma hjulspår och bara gå runt i en cirkel hela tiden om man inte engagerar sig och provar nya saker. Vi ställde oss frågan om man kan vara en bra pedagog utan att vara öppen för utveckling och förändring?
Tid var en av de saker som de flesta av pedagogerna i vår undersökning påpekade som ett problem vid överlämningen mellan förskola och skola. De ansåg att det hade en bra utarbetad arbetsplan för hur samverkan och integration skulle gå till, men de hade inte tid att genomföra den på ett tillfredställande sätt. De hade inte heller tid att reflektera över hur arbetet hade gått för att kunna utvecklas.
Historiskt sett har förskollärare väldigt lite tid schemalagd utanför barngruppen (Davidsson, 2002) och detta gäller även för pedagoger i förskoleklass som efter skoldagens slut ofta är placerade inom fritidsverksamheten. Problemet med tidsbrist är ett organisatoriskt problem som återkommit ofta i den litteratur som vi läst inför denna studie, ett problem som det borde ses allvarligare på. Ges det inte tillräckligt med tid för planering och utvärdering blir det svårt att utvecklas och gå framåt i verksamheten.
Lenz Taguchi (1994) påpekar även hon hur förskolan och skolan ofta fastnar i rutiner och traditioner och skriver om hur förändringen måste komma inifrån och inte uppifrån. Hon skriver om pedagogiskt dokumentation som en möjlig lösning, men återigen krävs det tid åsidosatt, för att kunna utveckla, utvärdera och analysera denna dokumentation.
Det andra stora problemet vid överlämningen som pedagogerna såg var den starka sekretessen i förskolan jämte den mindre starka sekretessen i skolan, vilken gör att
37
pedagogen inte alltid kan lämna den information om barnet de anser viktig för kontinuiteten i dess utveckling. De försöker undkomma denna sekretess genom att på olika sätt få föräldrarnas tillstånd för att lämna vidare uppgifter om barnet. Detta gör de dels genom samtal, mellan pedagog och förälder, där de inhämtar ett muntligt tillstånd och dels genom att låta föräldrarna skriva under papper om att pedagogerna i förskolan får lämna vidare information om deras barn till skolan.
Problem uppstår de gånger pedagogen får tillstånd från föräldrar att lämna vidare all, eller viss information som pedagogen anser viktig för barnets, eller den blivande elevens fortsatta utveckling. Många av pedagogerna i studien påpekar att de ofta inte får all information om individen som de skulle önska för att skapa så bra förutsättningar som möjligt och anpassa skolstarten efter dennas behov. Colnerud (1995) har påpekat angående lärares etiska konflikter viljan att göra det bästa för individen står mot de lagar och förhållningsregler som styr skolan. I fall som detta måste man som pedagog gå tillbaka till de erfarenheter man har och sitt omdöme för att försöka göra det bästa av situationen som uppstått.
Problemet med tillstånd från föräldrarna, enligt pedagogerna i studien, kan uppstå när det inte skapats ett förtroende mellan förälder och pedagog i förskolan. Något som visar hur viktigt det är att redan från början arbeta med att skapa en förtroendefull relation till barnets föräldrar och närstående. Ett skadat förtroende kräver mycket arbete och engagemang för att läka, och det tar tid.
En annan av de frågor vi ville ha svar på när vi påbörjade den här studien, var vilken information om individen som lämnades vidare och på vilket sätt den lämnades vidare. Alla pedagogerna inom förskolan uppgav att de arbetade med pedagogisk dokumentation. En del av pedagogerna uppgav att vid vårdnadshavares tillstånd lämnades denna vidare till skolan som en del av överlämningen. En av pedagogerna påpekade också hur viktigt det är att uppgifterna som lämnas över ska vara positiva och se till individens bästa. De ska beskriva hur individen är och inom vilka situationer och konstellationer den fungerar bäst. Detta ser vi som något positivt, för att det inte ska bildas förutfattade meningar om
38
individer innan de har börjat sin skolgång och hoppas att det är något som även de andra pedagogerna gör även om de inte har nämnt det specifikt.
7.2 Sammanfattning av slutsats
Vi har under denna studies gång funnit att de flesta skolor och förskolor har en väl utarbetad arbetsplan för hur överlämningen mellan förskola och skola ska ske. Bara en av pedagogerna påpekade vikten av reflektion för att kunna utveckla arbetet.
Att låta den pedagogiska dokumentationen följa med individen till skolan, tror vi är en bra ide för att skapa kontinuitet för barnet eller eleven, samt för att utveckla samverkan mellan förskolan och skolan. En del av pedagogerna gör redan på detta vis efter inhämtat vårdnadshavares tillstånd.
De två problem som de flesta pedagoger i vår studie har påpekat är dels brist på tid och dels så ser de sekretessen som ett hinder. Bristen på tid ser vi som ett organisatoriskt problem som löper långt tillbaka i tiden och kan avhjälpas genom att se på vad som egentligen är rimligt tidsmässigt i förhållande till det arbete som ska göras för att man ska kunna se till varje individ.
Sekretessen är ett problem som är svårt att undkomma. Lagen finns av en anledning, för att skydda individen och dess närstående. Dock kan sekretessen upphävas genom tillstånd från vårdnadshavare. Detta kräver dock ofta ett förtroende från deras sida för pedagogen.
39
7.3 Kritisk reflektion över metod
Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur pedagoger inom förskola och skola arbetar med att skapa en samverkan dem emellan samt att se på hur de kombinerar kraven från läroplaner och sekretesslagar. Vi har genomfört en enkätundersökning med öppna frågor till fem pedagoger inom förskolan och fem pedagoger inom skolan och slutsatserna vi har kommit fram till är att de flesta skolor har en genomarbetad plan för hur samverkan dem emellan ska gå till vid överlämningen. Samt att de flesta ser ett problem med sekretessen men även ser nyttan av denna.
Under arbetet med undersökningen har vi stött på problem när vi skulle få in våra enkätsvar. Vi lämnade ut enkäter till 14 pedagoger, dock hade vi lite svårt med att få in svaren i tid. En del enkäter kom in för sent för att vi skulle kunna använda oss av dessa i studien och en del pedagoger hade missförstått att vi ville ha in svar från enskilda pedagoger och inte hela arbetslag. En del av dessa enkäter fick vi in så tidigt att vi kunde lämna tillbaka dem och få svar från de enskilda pedagogerna i tid, för att de skulle kunna användas.
Vi hade även som plan att ha uppföljande intervjuer med pedagogerna för att få mer detaljerade svar. Att hitta intervjutider visade sig vara ganska svårt. Vi anser dock att det material som vi fick från enkäterna var tillräckligt för att svara på våra frågeställningar. Vid uppföljande intervju är det möjligt att vi fått fram mer detaljerade svar och fakta som missats vid svaren på enkäten, men samtidigt finns risken att det blivit en intervju styrd av personen som leder intervjun.
Ett annat problem vi har stött på under arbetets gång är att de nya läroplanerna precis har införts och det har varit svårt att hitta forskning relaterat till dessa och vårt undersökningsområde. Dock anser vi att just vårt område inte har förändrats särskilt mycket från tidigare läroplaner så vi har kunnat använda oss av tidigare forskning inom detta område som relaterar till läroplanerna.
40
Under arbetets gång har vi hittat fler intressanta infallsvinklar som hade kunnat utgöra undersökningar på egen hand, eller vidare forskning. En ny infallsvinkel är pedagogernas samverkan med barnens och elevernas föräldrar. Hur ser föräldrarna på övergången mellan förskola och skola? Och vad är det som skapar trygghet och förtroende i relationen pedagog och förälder? Många av pedagogerna i undersökningen har påpekat att det kan bli problem med sekretess och överlämning när föräldrarna inte tillåter att information om barnet lämnas vidare till skolan. Vad är det då som gör att föräldrarna inte litar på den information som lämnas av pedagogerna? Detta är frågeställningar som vi hade tyckt det skulle vara intressant att arbeta vidare med.
41
Referenslista
Bengtsson, Hans & Svensson, Krister (2007). Ansvar och sekretess – i förskola, skola och fritidshem. Stockholm: Liber
Colnerud, Gunnel (1995). Etik och praktik i läraryrket. Stockholm: HLS
Davidsson, Birgitta (2002). Mellan soffan och katedern. Göteborg: Acta universitatis gothoburgensis
Kärrby, Gunni (2000). Skola möter förskola och fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur
Lenz Taguchi, Hillevi (2009). Varför pedagogisk dokumentation. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Lindelöw, Ulf & Olsson, Staffan (1992). Sekretess och anmälningsplikt i barnomsorg och skola. Värnamo: Natur och Kultur
Munkhammar, Ingmarie (2001). Från samverkan till integration, arena för gömda sanningar och förgivet tagna sanningar. Luleå: universitetstryckeriet
Norberg, Randolph (1985). Förskola-skola, en sammanfattning av Förskola-skola-kommittens motiv och förslag. Helsingborg: Liber
Ribom, Leif(1993). Föräldraperspektiv på skolan. Stockholm: Gotab
Rimsten, Olle (2006). Skolhemligt? Offentlighet och sekretess i förskola, grundskola och gymnasieskola samt PuL Solna: Gleerups
Stukát, Staffan (2010). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund; Studentlitteratur
42
Svenska kommunförbundet (2001). Tiga eller tala? Stockholm: Kommentus förlag
Zetterström, Agneta(2006). IUP och skolutveckling. Malmö: Gleerups
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik- etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Uppsala: Almqvist & Wicksell
Elektroniska referenser:
Skolverket, Allmänna råd och kommentarer, Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen (2008). Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2114 (15.01.2012)
Skolverket, integrationen förskoleklass-grundskola (1999). Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=773 (15.01.2012)
Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11(2010). Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 (15.01.2012)
Skolverket, Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (2010). Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1067 (15.01.2012)
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
43
Bilaga 1
Frågor till personal inom förskola och skola
Vi är två lärarstudenter som går sista terminen på barn-och ungdomsveternskap och ska nu skriva vårt examensarbete.
Vår uppsats kommer att handla samarbetet mellan förskola och skola under elevens övergång däremellan. Som snart färdiga pedagoger kommer vi inrikta oss mot pedagogernas roll i överlämningen av barnet eller eleven. Vi kommer att undersöka hur förskollärare och lärare kombinerar vad som står i Lgr 11 och Lpfö 98 och deras sekretess som anställda inom förskola och skola och hur de förhåller sig till detta.
1. Hur arbetar er förskola/skola för att ge elever och föräldrar en bra övergång i överlämnandet från förskola till skola?
2. Hur ser ni som pedagoger på sekretessen i överlämnandet?
3. Hur hanterar man som pedagog de uppgifter som lämnas mellan förskola och skola med tanke på de olika graderna av sekretess?
4. För man som pedagog en diskussion med föräldrar vid överlämnandet? Om så, på vilket sätt?
5. Hur ser du som pedagog på det som står i Lgr 11 och Lpfö 98, att man ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan/skolan samt särskilt uppmärksamma elever med behov av särskilt stöd?
Tack på förhand
Lisa Castor, 0702-253839, lisacastor_84@hotmail.com
och
