• No results found

Ett arbete om hur pedagoger upplever fysiskt våld i skolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ett arbete om hur pedagoger upplever fysiskt våld i skolan"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn-unga-samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

”Man klarar sig alltid själv ju”

- Ett arbete om hur pedagoger upplever fysiskt våld i skolan

”Oneself always manages through”

- A degree project on how pedagogues are experiencing

physical violence in school

Sara Rosendahl

Jonathan Sennö

Lärarexamen 210hp

Barndoms- och ungdomsvetenskap 2009-01-12

Examinator: Caroline Ljungberg Handledare: Ylva Holmberg

(2)
(3)

Abstract

Titel: ”Man klarar sig alltid själv ju”

– Ett arbete om hur pedagoger upplever fysiskt våld i skolan Författare: Sara Rosendahl och Jonathan Sennö

Syftet med vårt examensarbete är att få en uppfattning om hur pedagoger upplever

fysiskt våld i skolan. Arbetet undersöker även hur tidningsrubriker av våld i skolan har sett ut under de senaste fem åren, och hur pedagogerna ser på tidningars framställning. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med en lärare och en fritidspedagog på respektive skola, vilket innebar sammanlagt fyra intervjuer. Vi sökte tidningsrubriker främst genom tidningsarkiv på Internet, men även genom olika dagstidningars nätupplagor. Våra teoretiska utgångspunkter utgår från tidigare rapporter och undersökningar genomförda angående våld i skolan, samt tidigare forskning angående tidningars framställning av samma ämne. Tre av de fyra pedagogerna upplever att det sker våld på deras skola dagligen, tre av fyra har blivit utsatta för våld, men ingen av de fyra har känt oro för sin egen skull att gå till sitt arbete. De upplever att tidningarnas framställning ofta är svartmålande och uppförstorande, samtidigt som de tror att rubrikerna oftare handlar om högstadiet eller gymnasiet, vilket får stöd av vår undersökning. De kan inte se om våldet har ökat eller minskat, men de tror att våldet blir grövre ju äldre eleverna blir.

(4)
(5)

Innehållsförteckning

Abstract ... 3

1. Inledning... 7

1.1 Syfte & Frågeställningar... 9

2. Forskningsöversikt och teoretisk förankring... 10

2.1 Mediehistorik... 10

2.2 Våldshistorik... 11

2.3 Olika former av våld... 13

3. Skolans arbete & uppdrag ... 15

3.1 Våldsförebyggande åtgärder... 15 3.2 Skolans styrdokument ... 17 4. Metod ... 19 4.1 Metodval... 19 4.2 Urval ... 20 4.3 Genomförande ... 22 4.3.1 Intervjuer ... 22 4.3.2 Tidningsartiklar ... 23 4.4 Etiska överväganden... 23 4.5 Analysbeskrivning ... 24

5. Resultat & Analys... 26

5.1 Det fysiska våldet ... 26

5.1.1 Pedagogernas upplevelser av våld... 28

5.1.2 Skolornas handlingsplan vid våld... 29

5.1.3 Skolornas våldsförebyggande arbete ... 30

5.1.4 Vad kan våldet bero på? ... 32

5.1.5 Motverka våldet... 33 5.2 Tidningar ... 35 5.3 Sammanfattning... 37 6. Diskussion... 39 7. Referenser ... 43 7.1 Elektroniska källor... 45 7.2. Bilaga 1... 47

(6)
(7)

1. Inledning

Skolan är Sveriges största arbetsplats och det finns två miljoner elever och lärare i skolan, vilket är nästan hälften av alla sysselsatta i landet (Okumus, 2007). Vi som skrivit detta arbete kommer att ha skolan som vår framtida arbetsmiljö och det är viktigt att vi är medvetna om det klimat som kan finnas mellan elever och lärare. Detta för att vi ska vara både mer medvetna och förberedda på vad det är som nyutexaminerade pedagoger kommer ut till. Detta arbete var ett sätt för oss att bli mer belysta i ett ämne som är väldigt svårt att förbereda sig på. Bästa sättet att tillämpa sig det, är genom erfarenhet vilket fås genom att arbeta i skolvärlden. Vi tror att en trygg skolvärld leder till ett bättre lärande.

I arbetet ger vi exempel på metoder som fungerar våldsförebyggande. I Lpo 94, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, står det att skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Det finns dokumenterade fall av skolor som har fått stängas eftersom man inte har kunnat garantera elevernas säkerhet. Den 11 maj 2006 beslöt stadsdelsfullmäktige i Fosie att lägga ner Hermodsdalsskolans högstadium i Malmö. Hermodsdalsskolan har numera bara elever från förskolan till skolår 6. Då vårt arbete inte handlar om högstadiet tycker vi ändå det är av betydelse att visa att våldet kan gå så långt att en skola stängs.

Allt oftare syns rubriker i tidningarna om våld i skolan och på tidningarnas nätsidor, som ”Lärare misshandlad av elev” (www.gp.se, 2008-12-01), ”Sjuårig pojke skallade lärare” (www.dn.se, 2008-10-16), ”11- årig elev slog fritidspersonal” (www.dn.se, 2008-10-16). Detta är bara några av de få rubriker som väckte våra tankar angående vårt val av ämne för detta examensarbete. Då medievärlden är stor och har stor genomslagskraft har vi koncentrerat oss på tidningarnas framställning av våld i skolan. Vi valde tidningar eftersom vi är av den uppfattningen att detta är det medieforum där det är lättast att finna material till vårt arbete, och därmed finns mest underlag. Vi var beroende av arkiv eftersom vi tittade några år bakåt i tiden och även här finns det mest material, då gamla artiklar arkiveras och sparas digitalt.

(8)

Vi har sett att det finns liknande arbeten skrivna i ämnet, men vår förhoppning är att vi ska kunna förmedla en aktuell bild av pedagogers upplevelser av våld, då ämnet fortfarande är aktuellt och i högsta grad relevant. Vi valde detta ämne utifrån egna erfarenheter av våld i skolan mellan elev – elev och elev – lärare, både från verksamhetsförlagd tid (VFT) samt yrkesliv, då vi båda två har råkat ut för våldshändelser under vår tid i skolvärlden, vilket gör att ämnet känns relevant att skriva om.

Vår ursprungstanke var att endast skriva om våld i skolan, men vi insåg ganska snart att det är ett stort område och innefattar mycket. Vi valde därför att begränsa oss till ett mindre område att fördjupa oss i. Vårt examensarbete handlar om hur fysiskt våld upplevs i skolan av pedagoger som är ute i verksamheten samt tidningarnas framställning av våld i skolan. Resultatet i detta examensarbete är inte representativt för hur alla pedagoger upplever det på respektive skola och inte heller hur det generellt ser ut på alla skolor i Sverige.

Diskussioner med pedagoger under vår VFT stämde överens med våra tankar av hur det fysiska våldet har förändrats i skolan, bland annat genom att elever oftare tar till fysiskt våld för att hävda sig eller lösa en konflikt. Efter att ha läst in oss i ämnet har våra tankar fått stöd av bland annat Erdis (2004) som skriver att våld alltid har funnits i form av slagsmål mellan elever och att antalet polisanmälningar i skolan ideligen ökar. Våldet består till största delen av sparkar och slag, det vill säga ett fysiskt våld och det är det fysiska våldet som vi koncentrerar oss på i det här arbetet. I övrigt tangerar texten orsaker till våldsamma handlingar bland elever som går hand i hand med tidigare forskning. Vi som vuxna har valmöjligheter av hur vi vill agera när vi befinner oss i olika situationer. Isdal (2001) menar att antingen kan en vuxen person godkänna och godta våldet, ta ställning mot våldet och agera, eller välja att avstå från att ta ställning överhuvudtaget.

(9)

1.1 Syfte & Frågeställningar

Syftet med arbetet är att ta reda på hur det fysiska våldet upplevs bland lärare och

fritidspedagoger i skolan. Genom detta arbete har vi att få en större kunskap om dagens pedagogers syn på våld i skolan. Vi undersökte om det fanns likheter/skillnader mellan de olika pedagogernas syn, exempelvis om det behövs samma åtgärder för att motverka våldet? Definierar de våldet på samma sätt? Detta mynnar ut i följande frågeställningar:

• Hur upplevs fysiskt våld i skolan av pedagoger i grundskolans tidigare år?

• Hur anser pedagogerna att tidningarnas rubriker överensstämmer med sin egen bild av det fysiska våldet i skolan?

Vi avser inte att göra en heltäckande studie rörande vår andra fråga då media fungerade som ingång till vårt arbete och vi ville därför beröra frågan. Denna fråga skulle kunna fungera som en egen fråga i ett examensarbete.

(10)

2. Forskningsöversikt och teoretisk förankring

Detta stycke går närmare in på tidigare forskning som gjorts inom området våld i skolan och tidningarnas framställning av våld i skolan. Vi tar även upp vilka olika våldsförebyggande metoder som skolan använder sig av i arbetet med eleverna, och vilka olika sorters våld det finns.

2.1 Mediehistorik

Samhällets syn på våld i skolan blir ofta den som media (tidningar, tv, radio, Internet) ger oss eftersom det är den bilden som syns utåt. Den beskrivningen som ges i media är den som blir tongivande utåt i samhället enligt Pollack (2001). Detta kan vara ett problem, speciellt om bilden inte stämmer överens med verkligheten eller är överdriven (a.a.). De som inte arbetar inom den pedagogiska verksamheten kan därför inte jämföra verkligheten med media på samma sätt som de som arbetar inom skolvärlden,som kan skapa sig en egen verklighetsbild.

Det finns olika uppfattningar under olika tidsperioder om hur media historiskt sett har framställt skolan. Björndell (1987) beskrev under 1980-talet sin bild av medias bevakning av skolan som orättvis eftersom media bara rapporterade problemen i skolan och skrev till stor del bara när det skedde någonting negativt, som till exempel våld. Den bild han fick av media stämde inte överens med den bild han hade av sin arbetsplats. Han tyckte det var bra att problemen togs upp men den skräckbild som gavs med hjälp av siffror och utmålande reportage om utsatta elever visade bara problemen, och inte hur problemen kunde lösas.

Enligt Törn Mangs & Björkqvist (2002) hade Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz och Jan Björklund, vid denna tidpunkt skolborgarråd i Stockholm, en annan bild av massmedia. Björklund ansåg då att den bild som massmedia gav var korrekt och att det förekommer våld i dagens skola. Preisz anser även hon att våldet i skolan har ökat, vilket hon grundar på statistik från arbetsmiljöverket. Statistiken visade att anmälningarna från grundskollärare som utsatts för våld ökade 1997-2000 med 90 procent. Vidare menar Preisz liksom Björndell att det finns andra bilder av skolan än den av en våldsam skola. Hon påpekar också att i vissa skolor förekommer det inget

(11)

(2007) att det är svårt att kommentera larmen om ökat skolvåld i media och undrar varifrån medierna har fått sitt underlag om det ökade våldet i skolan.

2.2 Våldshistorik

Att skolmiljön kan vara stökig visar Lärarnas Riksförbunds senaste arbetsmiljöundersökning från 2005, där hälften av lärarna i grundskolan anger att en stor del av deras lektionstid går åt till att skapa arbetsro (www.dn.se, 2008-10-17). Här vill vi dock nämna att under begreppet stökig behöver inte begreppet våld innefattas.

Enligt Erdis (2004) skedde den kraftigaste våldsökningen inom skolan under 1990-talet. En förklaring till att våldet har blivit synligare kan vara att skolorna i högre grad polisanmäler nu än tidigare för att markera att våld inom skolan är lika oacceptabelt som i samhället i övrigt (a.a.). Nedan följer ett antal undersökningar genomförda mellan 2003 - 2008 angående våld i skolan:

• Mellan 2003 och 2005 fördubblades anmälningarna till skolverket (Okumus, 2007). Stefan Hult, projektledare på arbetsmiljöverket trodde att de ökade anmälningarna berodde på att skolorna har blivit bättre på att anmäla våldet. 2004-2005 framkom det att var tionde lärare utsattes för våld och hot. Många valde till och med att lämna yrket och orkade inte komma tillbaka efter att de har blivit utsatta för våld (www.dagensjuridik.se, 2008-10-28).

• 2006 anmäldes över 100 fall av arbetsolyckor med sjukfrånvaro som följd på grund av våld och hot i grundskolan. Detta visade en statistik från arbetsmiljöverket (www.av.se, Nr 1/2008). Hur många av dessa fall som berörde grundskolans tidigare år, respektive grundskolans senare år framgick inte. Enligt Lärarnas riksförbund upplevde över hälften av landets lärare att våld och hot blivit vanligare. Det gäller allt från dödshot till misshandel.

(12)

• 2007 publicerades en artikel i tidningen Arbetsskydd. I den fanns undersökningar gjorda av Lärarnas Riksförbund, Skolverket och Arbetsmiljöverket, som visade att våldet i skolan har varit oförändrat under de senaste tio åren, det vill säga 1997 till 2007 men att antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket har ökat kraftigt de senaste åren (Okumus, 2007). 1 augusti 2007 kom en ny lag som endast gäller kommunala grundskolor, som säger att möjligheten finns att flytta elever mot vårdnadshavarens vilja. Skälet är att säkra andras elevers trygghet och studiero och den får endast användas som sista utväg efter att ha genomfört alla tänkbara åtgärder inom den nuvarande skolan (Lärarnas tidning Nr 12/08).

• Under 2008 publicerade Dagens Nyheters debattsida en rapport från Lärarnas Riksförbund om arbetsmiljön i skolan. Där framgick det att en av tjugo lärare har utsatts för fysiskt våld i sitt arbete. Hälften av dem som utsatts för fysiskt våld uppger att det skett vid upprepade tillfällen (www.dn.se, 2008-10-19). Lärarnas riksförbund har valde samtidigt att inte kommentera om våldet har ökat eller minskat. De ansåg att läget är stabilt och att skillnaderna sedan tidigare är för små för att kunna dra några slutsatser.

Det är viktigt att börja arbeta med eleverna redan i tidig skolålder och det är de vuxnas ansvar att ingripa. Barnen behöver tydliga gränser från sina föräldrar annars kommer barnen att fortsätta med sitt beteende tills någon annan orkar sätta gränserna, menar Olsson (2007). Isdal (2001) menar att det är viktigt att ta tag i våldsproblemen för att kunna förebygga våld i nästa generation, eftersom våldsbenägna personer ofta bär med sig våldet under sin uppväxt oavsett vilken miljö de befinner sig i. Om skolan redan vid tidig ålder hos elever påbörjar ett våldsförebyggande arbete, skapas det bättre förutsättningar för både elever och lärare i den miljö de dagligen befinner sig i.

Den totala miljön är betydelsefull, det vill säga om skolan ligger i ett område med hög kriminalitet ökar också våldsriskerna i skolan. En viktig faktor är även att skolan har enkla och rättvisa regler för att öka elevernas trivsel och trygghet och på så vis minska våldet. Detta visar en rapport från USA som Gottfredson & Gottfredson gjorde 1985 som handlar om våldoffren i skolan, både bland elever och lärare.

(13)

Även skolmiljön inomhus är viktig. Socialstyrelsen (1995) menar att trånga lokaler är en konfliktskapande faktor. De menar vidare att de som arbetar i lokalerna bör så mycket som möjligt delta i planeringen av lokalernas utformning och användning. Maltén (1998) menar att det inom varje skolklass finns spänningar och samlevnadsproblem. Klimatet i klassen kan vara aggressivt och ångestfyllt. Han ger exempel på faktorer som kan påverka detta och här nämns återigen miljön, det vill säga skolans storlek och utformning. Vidare nämns klassens storlek och sammansättning, hur läraren leder klassen, och dennes erfarenhet och stabilitet i sin lärarroll.

Isdal (2001) menar att våld är en av många möjliga reaktioner på händelser i omgivningen, det kan vara en avsikt som tjänar ett annat syfte (s. 101) Till exempel:

AVSIKT HANDLING RESULTAT

Jag vill att folk ska vara Jag sparkar Folk blir rädda rädda för mig, så att de och gör mindre av slutar göra saker som sådana saker som jag jag inte tycker om. inte tycker om

I exemplet ovan tjänar våldshandlingen syftet att folk ska bli rädda och lära sig till nästa gång att om någon gör så här, blir handlingen att jag sparkar. I allt arbete som har med våld att göra är det viktigt att göra klart att våld är utövarens ansvar, ”alla som arbetar med människor bör till hundra procent ha klart för sig var ansvaret för våldet ligger” (Isdal, 2001, s. 102). Andra orsaker till våld kan vara uppfostran, skoltrötthet och utanförskap (Olsson, 2001). Evenshaug (2001) menar att den viktigaste påverkan ett barn får är av sina föräldrar. Om föräldrarna då brister i sin uppfostran kan detta leda till att barnet blir utåtagerande. Enligt Ladberg (2003) talar barn främst med dem som de känner sig trygga med och vi vill visa vad vi känner, vad vi varit med om och dela våra upplevelser med andra.

2.3 Olika former av våld

Ordet våld är ett brett begrepp och bär många betydelser. I sin enklaste form definieras våld som användandet av fysisk makt för att skada andra. Tyvärr är det inte så enkelt, utan våld delas in i underrubriker efter formen det tar sig. Vi beskriver här fysiskt våld, psykiskt våld, materiellt våld, latent våld och emotionellt våld.

(14)

Det fysiska våldet, vilket är det våld som vi inriktar oss på, definierar Isdal (2001) som:

användandet av varje form av fysisk makt, som, genom att den smärtar, skadar,

skrämmer och kränker, påverkar en annan människa att avstå från att något hon önskar göra eller att göra något mot sin vilja. (Isdal, 2001, s. 41)

Detta gör fysiskt våld till ett ganska brett begrepp eftersom allt ifrån slag och sparkar till användandet av vapen och mord ingår. När vi pratar om fysiskt våld i detta arbete syftar vi inte på den grövsta delen av denna definition där både mord, dråp och lemlästning ingår. Dock kan vi inte bortse från användandet av olika vapen exempelvis kniv, eftersom det inträffar att elever bär med sig olika tillhyggen till skolan.

Psykiskt våld. En handling som skadar, skrämmer, eller kränker på sätt som inte är

fysiska. Hot är ett vanligt exempel på psykiskt våld. Det behöver inte vara ett hot om våld för att det ska definieras som psykiskt våld. ”Om du inte går upp till ditt rum nu får du ingen middag ikväll”. I detta fall är hotet snarare till för att styra en person till att utföra en handling, i detta fall att gå upp till sitt rum.

Materiellt våld. Här innefattas våldshandlingar som riktar sig mot ting eller föremål.

Detta kan till exempel vara att slå sönder en stol i syftet att skrämma någon. Även så som sparkar i väggar, krossade rutor med mera ingår i detta begrepp. Den gemensamma faktorn är att handlingen ska väcka fruktan eller verka kränkande.

Latent våld. Latent våld är våld som existerar genom tidigare våldshandlingar. Risken

för att utsättas för nytt våld gör att den utsatte anpassar sitt beteende för att undvika att bli utsatt för våld igen. Våldet finns hela tiden närvarande. Det är vanligt i nära

relationer där det har förekommit våld, till exempel mellan förälder – barn.

Emotionellt våld. Det emotionella våldet bygger på att få en annan part att känna sig

liten, dålig eller oviktig. Att systematiskt ignorera, eller låtsas inte höra en person faller under emotionellt våld. Denna form av våld tar ofta sin form i förhållanden. Det kan vara att den ena parten trycker ner den andre genom att säga hur ful eller dum den andre är. Syftet tjänar till att få den andre att känna sig värdelös.

(15)

3. Skolans arbete & uppdrag

Här beskriver vi hur skolan kan arbeta våldsförebyggande och vad skolans styrdokument nämner angående våld i skolan.

3.1 Våldsförebyggande åtgärder

Social/emotionell träning (SET) och Livsviktigt. Dessa två program är ganska snarlika

men Livsviktigt är inriktat till den yngre skolåldern, det vill säga F-3 medan SET är inriktat till de äldre barnen, mellanskolår 4 - 6. SET och Livsviktigt är två pedagogiska program där eleverna genom olika övningar tränar på sin sociala och emotionella förmåga. Syftet med de här metoderna är att arbeta förebyggande mot våld, mobbing med mera. Några punkter som det arbetas efter i SET är:

• Att hantera sina känslor • Självkännedom

• Motivation • Empati

• Social kompetens

Utifrån dessa punkter är det meningen att eleverna ska lära sig observera sina egna och andras känslor och sinnesstämningar, att kunna urskilja dem och på så vis lära sig att hantera sitt tänkande och agerande. Ett exempel på detta kan vara att skolan arbetar med det så kallade ”Stoppljuset” vilket innebär att eleverna ska lära sig att se början på en konflikt och att de redan där kan förhindra att den fortlöper. På så vis blir eleverna medvetna om konsekvenserna av ett visst beteende.

Stoppljuset fungerar på följande sätt: • Rött = Eleven ser konflikten.

• Gult = Eleven tänker efter hur konflikten går att lösa. • Grönt = Eleven provar den lösning som kommits fram till.

(16)

Att lära känna sig själv, sina känslor och att kunna hantera dem är viktigt för alla. Om de har svårt att identifiera eller missbedömer sina egna eller andras känslor är risken större att de hittar sätt som är mindre bra att lösa problem på.

I Lpo 94 (Skolverket) står det att läraren skall diskutera konsekvenserna för det personliga handlandet med eleverna.

EQ-trappan handlar liksom SET och Livsviktigt om emotionell intelligens, vilket

innebär förmågan att kunna tolka och förstå sina egna och andras känslor.

Att vara känslomässigt intelligent handlar inte om att vara snällare, mer hänsynsfull eller mer empatisk än andra. Det handlar om att veta vad man känner, antingen det är negativa eller positiva känslor. På så sätt kan man undgå att viljelöst styras av sina känslor. (www.eq.nu, 2008-12-01)

I vanliga fall mäts intelligens i IQ och indikerar förmågan att tillgodogöra sig

färdigheter och kunskaper, EQ kompletterar synen på intelligens. Hur hög eller låg EQ en person har beror på uppväxtmiljö och tidigare erfarenheter. Sin EQ går att träna upp genom att arbeta med problem och konflikthantering och tänka på hur man

kommunicerar.

Lions Quest har satsat på ett läromedel som heter ”Tillsammans”. Läromedlet vänder

sig till barn och ungdomar från förskoleklass och upp till gymnasiet. Det vänder sig även till elevernas lärare och föräldrar samt övrig skolpersonal och är anpassat efter läroplanen i grundskolan. Med det här läromedlet är det meningen att eleverna ska utveckla följande:

• Kommunikation - att ha förmågan uttrycka idéer klart och tydligt.

• Samarbete - att kunna arbeta tillsammans med andra mot ett gemensamt mål och vara en bra gruppmedlem.

• Konflikt och problemhantering - att kunna hantera personliga utmaningar och konflikter med andra samt att motverka våld och mobbing.

• Att respektera och uppskatta sig själv och andra - att förstå hur människor både är lika och olika varandra och att lära sig fungera med andra människor.

(17)

• Att stå emot negativa påtryckningar - att kunna säga nej till negativt grupptryck eller mediepåverkan.

• Att hjälpa eleverna - att utvärdera sina tidigare prestationer och kunna sätta upp mål för framtiden.

3.2 Skolans styrdokument

I skolans styrdokument ingår bland annat Skollagen och läroplanerna. Som lärare ingår det enligt Lpo 94 (Skolverket) i pedagogernas arbetsuppgift att diskutera svenska samhällets värdegrund med eleverna och konsekvenserna för det personliga handlandet. För att kunna motverka våld i skolan krävs det att de som arbetar i verksamheten tar tag i problemen i ett tidigt skede för att kunna förebygga det. Att inte ta ställning mot våldet är samma sak som att acceptera det menar Isdal (2001). Genom att diskutera med eleverna och arbeta med det i ett tidigt skede kan skolan skapa en tryggare arbetsmiljö för både våra elever och pedagoger. Att alla ska känna trygghet är ett av strävansmålen i Lpo 94 (Skolverket). I det målet ingår det också att alla ska lära sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra.

I Skollagen, 2004, kap 1 § 2, står det att personal som arbetar inom verksamheten ska motverka och hindra all form av kränkande behandling. Det står inget konkret om just våld men att bli utsatt för våld är en form av kränkande behandling. Isdal (2001) menar att varje form av fysisk makt som smärtar, skadar, skrämmer eller kränker en annan människa är fysiskt våld.

Vidare i Skollagen, 2004, kap 1 § 12, står det att Skolverket ska kontrollera att

skolhuvudmannen följer de lagar och förordningar som finns. Skolhuvudmannen har i sin tur ansvar för att utbildningarna sker enligt Skollagens bestämmelser eller

bestämmelser i annan lag eller förordning. Detta betyder att om det förekommer

problem vid en skola skall skolledningen tillsammans med skolpersonalen i första hand försöka lösa problemen. Om detta inte fungerar skall skolledningen gå vidare till skolhuvudmannen.

(18)

När det gäller brottsmisstanke och polisanmälan mot en elev under 15 år som exempelvis sparkat och slagit en lärare, anser Justitieombudsmannen (JO) att det främst är socialtjänsten som har ansvaret för åtgärder för barn under 15 år (Erdis, 2004). Vidare får bara en förundersökning inledas om det finns synnerliga skäl när det gäller barn under 12 år. Det bästa är att skolan samråder med polisen vid sådana incidenter eftersom det kan stå i strid med FN:s barnkonvention. Barnets bästa skall alltid sättas i främsta rummet vid alla myndighetsåtgärder som gäller barn, därför är det olämpligt att polisanmäla elever som inte är straffmyndiga, det vill säga barn under 15 år (a.a.).

(19)

4. Metod

I detta avsnitt presenteras val av metod, undersökningsgrupp och etiska överväganden.

4.1 Metodval

Oavsett vilket undersökningsområde som valts till grund för ett examensarbete är syftet genom empiri att få djupare kunskap inom ämnet. Den metod som vi valde att använda oss av var kvalitativ metod. Widerberg (2002) menar att den kvalitativa forskningen handlar om lust och kreativitet. Med kvalitativ metod menar Holme och Solvang (1997) att forskaren skapar en djupare förståelse för ämnet genom att på olika sätt samla in information till den valda undersökningen. Den kvalitativa forskaren ställer frågor om fenomenet och vad det kan bero på, till skillnad från den kvantitativa forskaren som tar reda på hur vanligt fenomenet är, det vill säga mängden av någonting (Widerberg, 2002).

Vi använde oss av kvalitativa metoder då det passade vårt syfte att få en bild av hur pedagogerna uppfattar det fysiska våldet i skolan. En av de parametrar som utmärker en kvalitativ intervju är att man följer upp delar av intervjupersonens berättelse (Widerberg, 2002). Vi har tidigare under vår utbildning använt oss av både enkäter och intervjuer och känner oss mest förtrogna med att använda oss av intervjuer.

Intervjufrågor kan vara mer eller mindre strukturerade. Vi valde strukturerad intervju, (se bilaga 1) det vill säga att frågorna är bestämda på förhand och kommer att vara lika för varje informant (Ejvegård, 2003). Svaren skiljer sig åt från person till person och våra följdfrågor påverkades av de svar som gavs. Fördelarna med strukturerade frågor är att vi kan jämföra svaren med varandra eftersom frågorna är desamma. Nackdelarna var att vi inte nådde lika många pedagoger som vi hade gjort vid en enkätundersökning, men då vi är ute efter pedagogernas upplevelser är denna form mest lämplig för vår undersökning.

Genom att vi mötte personerna som vi intervjuade kunde vi ta del av de kroppsliga uttryck som kan upplevas under en intervju. Syftet med att göra intervjuerna var att få erfarenheter och upplevelser om våldet i skolan från informanterna. Med enkäter riskeras ettstörre frånfall, vilket innebär att resultatet inte blir lika givande.

(20)

Holme & Solvang (1997) menar att många enkäter inte fylls i av vederbörande, eller försvinner på vägen.

I intervjuer går det att välja frågor som ger öppna eller bundna svar. Öppna svar ger informanten en möjlighet att kommentera vår fråga. Med bundna svar menas att den som blir intervjuad får välja mellan givna svarsalternativ. Vi har valt öppna frågor då vi tror att detta ger oss ett bättre resultat.

Holme & Solvang (1997) skriver att intervju som metod är krävande och utvecklas bäst genom praktisk tillämpning. För att förbereda oss på intervjusituationerna genomförde vi varsin intervju på varandra med våra valda frågor. Detta ledde till att vi formulerade om vissa av frågorna för att undvika ja/nej-svar. Det är viktigt att inte lägga in sina egna värderingar och uppfattningar på vad den intervjuade säger. För att undvika detta transkriberade vi samtliga intervjuer utan att lägga till eller ta bort ord, detta för att inte få ett resultat som skulle passa in på vår tidigare uppfattning om våld i skolan. I vårt resultat har vi även använt oss av citat från pedagogerna för att undvika omskrivningar som skulle kunna ge ett missvisande resultat.

4.2 Urval

Genom intervjuer med lärare och fritidspedagoger i grundskolans tidigare skolår skapade vi oss en bild av hur de upplever det fysiska våldet i skolan. Vi intervjuade en lärare och en fritidspedagog på respektive skola som besöktes vilket innebär totalt fyra intervjuer. Varför vi valde just lärare och fritidspedagoger är för att vi själva har den inriktningen i vår utbildning. Det kan också vara så att de upplever våldet på olika sätt beroende på var de i huvudsak gör sin tjänstgöring. Först togs kontakt med Skola Syd eftersom en av oss tidigare har vikarierat på skolan. Detta har inneburit att en av oss känner några av lärarna och fritidspedagogerna på skolan och det var två av dessa som blev tillfrågade. Även med Skola Norr togs kontakt genom att en av oss har vikarierat där. Vi kontaktade en av lärarna på skolan via mail och presenterade vårt syfte och undrade om det fanns möjlighet att komma dit för att genomföra två intervjuer. Detta ställde de gärna upp på. Anledningen till att vi besökte skolor som har elever med olika etniska bakgrunder är för att se om det kan ha någon betydelse för hur våldet upplevs,

(21)

och om det gör någon skillnad att den ena skolan ligger i mindre ort och den andra mitt i en storstad.

I tabellen som följer presenteras skolorna, informanterna och vilka våldsförebyggande metoder de arbetar efter.

Skolan Syd Skolan Norr

Område

Skolan ligger mitt i en storstad. Området har en hög nivå av sociala problem

Skolan ligger i en förort mitt i ett villaområde. Området har en låg nivå av sociala problem.

Elevantal & År 800, F-9 230, F-6

Intervjupersoner

Lärare Syd: Kvinna. Benämns som L Syd. Är 34 år gammal. Utbildad 1-7 lärare, inriktning:

Matematik/Naturorienterade ämnen. Har jobbat elva år i skolan

Lärare Norr: Man

Benämns som L Norr. Är 34 år gammal. Utbildad 1-7 lärare, inriktning:

Svenska/Samhällsorienterade ämnen. Har jobbat tio år i skolan

Fritidspedagog Syd: Kvinna. Benämns som Fp

Syd. Är 28 år gammal.

Utbildad fritidspedagog, har jobbat fem år i skolan.

Fritidspedagog Norr: Kvinna. Benämns som Fp

Norr. Är 50 år gammal.

Utbildad fritidspedagog, har jobbat 28 år i skolan

Våldsförebyggande

Metoder SET, Livsviktigt

Plockar från olika såsom SET, Lions Quest, EQ-trappan osv.

(22)

4.3 Genomförande

4.3.1 Intervjuer

Både Skola Norr och Skola Syd ligger i den södra regionen av Skåne. Skola Syd har elever med olika etnisk bakgrund, medan Skola Norr har elever där majoriteten har

svensk bakgrund. Vi tror inte att det faktum att en av oss var bekanta med de två

pedagogerna påverkade utfallet negativt, snarare tror vi att det gjorde det lättare för båda parter att slappna av och prata mer öppet. Vår tanke var att genomföra båda intervjuerna på samma dag på respektive skola, men tyvärr fanns inte den möjligheten för pedagogerna. Det visade sig att samtliga intervjuer inföll på olika dagar.

Thomsson (2002) menar att det är svårt även för en rutinerad intervjuare att visa samma engagemang och intresse för den tredje eller fjärde personen som intervjuas som det är för den första som intervjuas. Vi kunde ha valt att vänta med intervjuerna till en dag då båda pedagogerna kunde intervjuas, men vi tyckte det var bättre att genomföra en intervju så att vi sedan kunde sammanställa den och sedan lägga fokus på nästa intervju. När vi besökte varje skola tog vi god tid på oss för våra intervjuer för att vara säkra på att vi fick tillräckligt med material utan att behöva stressa varken den vi intervjuade eller oss själva. Ejvegård (2003) menar att om den som ska intervjua kommer stressad till en intervju är det lätt att stressa upp den som skall intervjuas och resultatet blir inte lika givande. Vad som var gemensamt för alla intervjuerna vi gjorde var att vi hade gott om tid, vi satt i ett avskilt rum där vi inte kunde bli störda och samtliga intervjuer tog mellan 30-40 minuter.

Vi använde oss av en diktafon för att vara säkra på att få med all information. Genom att använda oss av denna metod kunde vi gå tillbaka till intervjuerna och använda det material vi kändes mest lämpligt för vårt arbete. Det kan finnas en negativ sida av att använda sig av bandupptagning. Thomsson (2002) menar att det negativa med att använda diktafon kan vara att den som blir intervjuad kan känna ett större krav på sig att formulera sig väl och att det kan kännas olustigt att de blir inspelade. Detta var inget som vi märkte av under våra intervjuer. Vi använde oss även av de anteckningar som en av oss skrev ner parallellt under intervjun. Bandintervjun och anteckningarna kom att komplettera varandra och anteckningarna fungerade även som extra resurs ifall tekniken

(23)

inte skulle ha fungerat. Vi följde upp varje intervju och transkriberade den direkt efteråt eftersom man då har allting färskt i minnet.

4.3.2 Tidningsartiklar

Efter att ha gjort olika sökningar i mediearkivet och på olika dagstidningars hemsidor hittade vi en rad tidningsrubriker. Mediearkivet är en nätportal där dagstidningsartiklar lagras elektroniskt. Artiklarna sträcker sig flera år tillbaka och man söker artiklar genom att välja lämpliga sökord, till exempel våld. Mer om detta finns under punkten 5.2. Under våra intervjuer med pedagogerna ställde vi frågan ”Hur tycker du den bild som tidningar ger av våld i skolan stämmer överens med din egen?” Pedagogernas svar jämförde vi sedan med varandra för att se om det fanns några likheter eller skillnader med deras uppfattning av hur de upplever skriverierna i tidningarna.

4.4 Etiska överväganden

Eftersom ämnet vi skrev om kan uppfattas som laddat, kan det vara känsligt för de personer vi kommer i kontakt med under vår intervju att prata om. Personerna som blev utvalda för intervjuer valde självmant om de ville ställa upp i vår undersökning (Johansson & Svedner, 2006). För att kunna genomföra en bra intervju måste frågorna vara tydliga och bestämda innan för att forskaren som utför intervjuerna ska kunna uppnå sitt mål (Holme & Solvang, 1997).

Personer och övrig fakta som kan identifieras har ett fingerat namn genom hela arbetet för att behålla deras anonymitet. Detta faller i linje med Johansson & Svedner (2006) som skriver att i den färdiga rapporten ska det inte kunna vara möjligt att identifiera skola eller personal. De menar vidare att ett examensarbete måste bygga på respekt för de människor som medverkar. Innan intervjuerna genomfördes poängterade vi för pedagogerna att det material som kommer att användas från intervjun endast kommer att behandlas i syfte för forskningen. På så vis är det lättare för den som blir intervjuad att öppna sig och få den att berätta mer obehindrat och svaren blir då mer givande för undersökningen (a.a.).

(24)

Deltagarna får inte föras bakom ljuset beträffande undersökningens syfte, de skall ha fått tillfälle att ge ett informerat samtycke till sin medverkan och de skall när som helst kunna avbryta sitt deltagande, utan att behöva oroa sig för några negativa konsekvenser. (Johansson, Svedner, 2006, s. 29)

4.5 Analysbeskrivning

Intervjuerna spelades in på en diktafon, för att det sedan skulle vara lättare att transkribera dem. Samtliga intervjuer transkriberades efter intervjutillfället. Svaren på frågorna jämfördes mellan de olika pedagogerna. För att kunna tolka informanternas svar går det att använda sig av kvalitativ textanalys. Detta innebär att forskaren tolkar texten kvalitativt och undersöker om vad något var och vad det betyder. (Kjeldstadli, 2006). Svaren analyserades sedan i jämförelse med tidigare teorier och forskning. För att kunna analysera svaren använde vi oss av olika färgpennor. Med dessa strök vi över de likheter och skillnader som vi fann i texten från intervjuerna. Dessa sammanställde vi i ett enskilt dokument. Dokumentet användes sedan som stöd till skrivandet av resultatdelen.

Vad gäller tidningarnas bild av våld i skolan de senaste åren fick vi gå igenom en rad olika tidningsrubriker och artiklar funna i mediearkivet samt tidningarnas nätupplagor, som exempelvis DN.se och Sydsvenskan.se. Genom artiklar vi fann, undersökte vi hur många av dessa som berörde grundskolans tidigare år, då detta var vårt undersökningsområde. Vi skrev ut de artiklar vi fann och samtliga artiklar räknades för att kunna ta reda på hur många som rörde grundskolans tidigare år respektive senare år samt de där det inte framkom någon ålder. Varje fall som rörde grundskolans tidigare år markerades med en färg. På så vis kunde vi lätt urskilja dessa från övriga artiklar som inte rörde vår ålderskategori samt få fram en statistik, se 5.2. Dessvärre framkom det inte i alla artiklar vilken ålder eleverna som det handlade om hade, vilket komplicerade statistiken. Vi misstänker att i några av de fall där åldern inte framkom handlade det om elever i grundskolans tidigare år. Våra misstankar grundas på detaljer i artiklarna som kan knytas an till de yngre eleverna. Vi har valt att inte ta med dessa artiklar i vår statistik då det inte gick att fastställa vilken åldersgrupp det handlade om. Även de fall där det inte framkom vilken ålder det rörde sig om markerades med en färg.

(25)

Oavsett om det är texten från våra intervjuer eller tidningarna krävs det en textanalys. Genom att analysera en text inifrån och utifrån måste forskaren se det från olika infallsvinklar och på så vis synliggöra olika sidor av samma sak. Det är innehållet i texten som är det viktiga och som sedan skall analyseras (Kjeldstadli, 2006).

(26)

5. Resultat & Analys

Här presenteras resultat och analys av vår empiri. Avsnittet är indelat efter våra två huvudfrågor kring våld och tidningsartiklar. I stället för att redovisa varje intervju för sig har vi sammanställt det till en sammanhängande text för att lättare kunna jämföra pedagogernas svar. Resultat och analys är integrerat med varandra. Vi har kategoriserat svaren efter underrubriker.

5.1 Det fysiska våldet

En gemensam nämnare för hur pedagogerna beskriver fysiskt våld är att det består av knuffar, sparkar eller slag. Det kan också vara som L Syd beskrev det, ”Fysiskt våld har med någon form av beröring att göra. Det kan också handla om att stänga av, vilket innebär att man trycker undan någon eller står i vägen för någon. Man använder sig av sin fysik helt enkelt”. L Norr menar att ”man rör vid med sin egen kropp eller tillhyggen”. Han är den enda som nämner att fysiskt våld också kan vara när tillhyggen används. Trots att pedagogerna har sin egen definition av vad fysiskt våld är, ligger de beskrivningsmässigt ganska nära varandra. Detta kan ställas i förhållande till den definition av våld som ges av Isdal (2001). Då pedagogerna har varit merspecifika i sin definition genom att nämna knuffar, sparkar, etc. än Isdal, som ger ett mer övergripande begrepp, hör ändå Isdals och pedagogernas begrepp ihop. Inom användandet av den fysiska makt som smärtar och skadar, ingår både knuffar, sparkar, och slag (Isdal, 2001).

Tre av de fyra pedagogerna säger att det dagligen förekommer fysiskt våld i skolan. Fp

Norr tycker inte att det förekommer våld varje dag. Hon upplever inte att det finns så

mycket våld på den skolan hon är, men när det sker så är det oftast en putt, knuff, eller en pinne ”här eller där”. L Norr menar att ”det ofta är lekar som övergår i våld och att det fysiska våldet är det vanligaste våldet i skolan”. Samtliga pedagoger nämner att det vanligen är pojkar som använder sig av fysiskt våld. En förklaring till detta är enligt Fp

Norr att pojkar oftare leker mer fysiska lekar som fotboll, bandy och låtsaskrig.

Fp Syd menar att många av eleverna på Skola Syd utgår från att andra barn vill göra dem

(27)

miljö och ingen ska inkräkta på deras område”. Vidare har hon märkt att flickor oftare använder sig av utfrysningar och inte pratar med varandra, pojkar är mer utåtagerande och ”tänder till mycket fortare även om tjejer också kan klippa till, men det ska mycket till”. Även Fp Norr upplever att ”tjejer oftare går bakom ryggen på varandra och snackar skit om varandra”. Detta kan knytas till Evenshaug (2001) som menar att pojkar är mer aggressiva och fysiskt aktivare än flickor och att deras aktivitetsnivå kan vara en bidragande orsak till att de slåss på låtsas och leker bråkiga lekar. Flickor å andra sidan visar sin fientlighet på ett mer dolt sätt, till exempel genom uteslutning, ryktesspridning, och nedsättande kommentarer.

L Syd upplever att de yngre eleverna är väldigt fysiska. ”De försöker lösa problem

genom sin fysik, exempelvis genom att knuffa eller slå istället för att lösa det verbalt, det kan bero på att de saknar sätt att lösa det verbalt på. Det kan vara svårt att med ord och känslor förklara hur man känner och man tar därför till våld istället”. Även L Norr tror att om eleverna inte har ett tillräckligt stort ordförråd eller vet hur de ska göra sig förstådda, tar till andra sätt att hävda sig på, däribland våld. Han berättar att han under sin praktik var på en skola där de flesta eleverna hade svenska som andraspråk. Under sin första dag fick ta emot en karatespark mot huvudet. Efter det kom frågan; Vem är du? ”De visste inte hur man tog kontakt med en ny person eller gjorde sig förstådda, så de använde sig av våld. Det var deras sätt att få uppmärksamhet och fråga vad jag gjorde där”. Ladberg (2003) skriver att elever som har svenska som andraspråk, som inte alltid lyckas göra sig förstådda med ord, ofta tar till kroppsspråk. Om det är en frustrerande situation blir det ofta ett aggressivt kroppsspråk, till exempel skrik, knuffar och slag.

Det verkar som att faktorerna till våld kan skilja sig mellan de två skolorna. Skola Syd har fler elever som har svenska som andraspråk och både L Syd och L Norr nämner språk och kommunikationsfaktorn som en anledning till våldet. Fp Norr som har den längsta erfarenheten tycker att dagens pedagoger har blivit bättre på att arbeta förebyggande med eleverna redan i tidig ålder. Hon menar också att ”ibland kan det räcka att finnas i närheten när man ser att något är på gång och att det då har en lugnande effekt”. De två övriga pedagogerna kommenterade inte detta.

(28)

5.1.1 Pedagogernas upplevelser av våld

Tre av de fyra pedagogerna säger att de har blivit utsatta för fysiskt våld. Fp Norr nämner att hon inte blivit utsatt för våld, ”men jag har blivit hotad av elever”. I de tre fallen har det handlat om elever som är utåtagerande. Fp Norr nämner att ”vid vissa tillfällen är man mer utsatt. Till exempel när man ska gå in och bryta ett bråk”. Detta stämmer överens med många av de tidningsartiklar vi fann där våld hade skett mellan lärare – elev. I många av fallen hade våldet skett när en lärare hade gått emellan två elever som hade bråkat. Ingen av pedagogerna har känt oro för att gå till sitt arbete på grund av våld eller hot. Däremot har samtliga känt ansvar och oro över eleverna och deras säkerhet, samt över hur dagen skulle fungera i helhet, speciellt när de hade en utåtagerande elev i klassen som kunde vara en fara både för sig själv och andra.

L Norr beskriver när han arbetade på en annan skola där det under en period var ett

antal elever som startade bränder på skolan. Han var aldrig rädd för sin egen skull, ”man klarar sig alltid själv ju”, men han tänkte många gånger på hur illa det skulle kunna gå om de skulle behöva utrymma skolan. Han har fått ta emot hot som att ”jag ska döda dig och jag ska slå dig”, men han säger att han har ändå en tilltro till att eleverna inte kommer att göra det. Detta bygger enligt honom på att han känner eleverna.

Fp Norr anser att skolan hon arbetar på är en lugn och trygg skola. Hon har arbetat på

andra skolor som inte varit lika trygga och som har haft elever med större problem. ”Oron för mig själv har inte varit den största utan mer för andra barn och vad de kan utsättas för. Ibland kan man känna sig maktlös”. Både L Syd och Fp Syd nämner fall där de har haft elever som har skrämt dem, men som nämnt ovan har oron handlat om hur eleverna skulle kunna skada andra elever och de har inte känt oro för sin egen säkerhet.

I den undersökning som Dagens Nyheters debattsida publicerade 2008-04-28 (www.dn.se, 2008-10-19) framkom det att en av tjugo lärare har utsatts för fysiskt våld. Det kan konstateras att i samtliga fall som någon av pedagogerna har blivit utsatta för våld har det handlat om specialfall, det vill säga av en elev med särskilda behov. Samtliga pedagoger i undersökningen menar att dessa elever utgör ett osäkerhetsmoment för undervisningen och tryggheten i klassen. Det blir då tydligare att förstå varför dessa elever måste få den speciella undervisning som de behöver. Detta är

(29)

ett led i varför det skrivs incidentrapporter i samband med våldshändelser, dessa ligger till grund för en utredning om en elev ska få särskild undervisning och/eller bli flyttad till en annan skola. Till hjälp för lärarna finns det numera en lag sedan 1 augusti 2007, som är nämnd ovan under avsnittet tidigare forskning, som ger möjligheten att flytta elever, även mot vårdnadshavarens vilja.

5.1.2 Skolornas handlingsplan vid våld

Båda skolornas tillvägagångssätt är snarlika. Deras första åtgärd är att prata med de berörda eleverna, förutsatt att det inte rör sig om grovt våld eller annan typ av konflikt där föräldrakontakt och incidentrapport är oundvikligt. Är händelsen tillräckligt grov eller om den har skett upprepade gånger kontaktar båda skolorna föräldrarna. L Norr har vid några tillfällen varit med om när eleven själv fått ringa sina föräldrar och berätta vad han/hon har gjort. ”Detta är ett mycket bra sätt, budskapet att nu har jag kränkt en elev går fram”. Efter att samtalet gjorts skrivs en rapport för att dokumentera vad som har hänt. Skola Norr kallar det för tillbudsrapport. Skola Syd kallar det för incidentrapport. I rapporten beskrivs det mellan vem konflikten har skett, vad som hände, vad som gjordes för att reda ut konflikten och vilka åtgärder som skall göras. Allting dokumenteras så att det går att ta fram dessa vid andra tillfällen, exempelvis vid utredningar av elever. ”I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd” (Skollagen, 2004, Kap 1 § 2). Det är viktigt att elever med särskilda behov får den hjälp de behöver för att kunna fungera under skoldagen så att de uppnår målen för utbildningen, menar Lpo 94 (Skolverket).

Tillvägagångssättet vid en incident på Skola Norr är detsamma oavsett om det sker mellan elev – lärare eller elev – elev, dock ser blanketterna inte likadana ut. Vad skillnaden var mellan de två framkom dock inte. På Skola Syd är det en och samma blankett. Fp Syd säger att ”händer det gång på gång kallas föräldrarna till möte, sedan går det vidare till den så kallade mobbinggruppen.

I mobbinggruppen sitter pedagoger från skolan och med dem går det att rådgöra när det är problem med elever eller i någon klass. De arbetar för hur skolan ska arbeta för att alla ska känna sig trygga, både barn och vuxna. Det var bland annat de som kom med förslaget att arbeta med SET”.

(30)

På Skola Norr finns något som kallas för vängruppen, ”den består av pedagoger som jobbar på skolan och som arbetar för att motverka mobbing på skolan”, säger Fp Norr. Om inte detta hjälper kontaktas rektor, kurator och socialtjänst som tillsammans med de berörda parterna skriver ett åtgärdsprogram för att få våldet att upphöra. L Norr jobbar som skyddsombud på sin skola. Han uppmanar sina kollegor att skriva tillbud och åtgärder när det har hänt något. ”Om ett slag eller spark har träffat ska man skriva en rapport”. Hjälper inte några av nämnda åtgärder är det sista alternativet att göra en polisanmälan. Via mailkontakt med Annika Hjelm, expert vid skolverket, frågade vi om det finns en generell handlingsplan som skolorna ska följa angående våld i skolan eller om det är individuellt från skola till skola? På detta svarade hon att ”skolorna är skyldiga att upprätta en "likabehandlingsplan" och den ska tala om hur man ska arbeta mot kränkningar av olika slag”.

Det är svårt att uttala sig om huruvida det fysiska våldet i skolan har ökat eller minskat. Pedagogerna vi intervjuat har olika lång erfarenhet. Oavsett om de arbetat fem eller tjugo år var deras uppfattning om det fysiska våldets förändring i skolan under de senaste fem åren densamma. De tycker inte att det skett någon större ökning eller minskning. I en artikel publicerad i Arbetarskydd, 5 oktober, 2007 framkom det att våldet i skolan har varit oförändrat under de senaste tio åren. Kanske är den ökning som Erdis (2004) såg under 1990-talet på väg att vända och stabilisera sig. Pedagogerna hade olika uppfattningar om varför det kan uppfattas som att det fysiska våldet i skolan har ökat. L Norr tror att det beror på att det uppmärksammas mer i tidningarna nuförtiden. Detta är något de andra pedagogerna inte kommenterade. Eftersom skolorna har blivit bättre på att rapportera våldsfall kan det vara så att våldet upplevs som mer frekvent nuförtiden.

5.1.3 Skolornas våldsförebyggande arbete

Båda skolorna arbetar våldsförebyggande. Enligt Lpo 94 (Skolverket) har pedagogerna en skyldighet att prata om och diskutera samhällets värdegrund, vilket är en del av de olika metoderna, eftersom det även ingår att diskutera konsekvenserna för det personliga handlandet. Skillnaden mellan de två skolorna är att det på Skola Syd i huvudsak är fritidspedagogerna som arbetar med de olika våldsförebyggande metoderna. En förklaring till detta kan vara att det på Skola Syd arbetar många

(31)

Detta i kombination med att fritidspedagogerna på Skola Syd, enligt Fp Syd, arbetar integrerat i klasserna och ofta har halvklasser med eleverna där de arbetar med teman som dessa. Hur likt/olikt arbetssättet är på Skola Norr vet vi inte då detta inte var någonting som Fp Norr eller L Norr kommenterade.

L Norr säger att han jobbar mycket med etiska samtal och drama, där eleverna får leva

sig in i rollen att vara utsatt för våld och/eller mobbning, eller den som utsätter någon för våld/mobbning. Sedan pratar han med eleverna om hur det kändes att vara i de olika situationerna. ”Hur skulle man kunna göra istället i en sådan situation? Istället för att säga; jag hatar dig, försöker vi tillsammans komma fram till vad man kan säga istället, till exempel; jag blir ledsen när du gör så mot mig, därför gör jag saker som jag egentligen inte menar. Man pratar igenom situationerna och försöker få fram jag-budskapet istället”. Enligt Maltén (1998) talar jag-jag-budskapet om vad motpartens beteende får för effekt på mig som person och även andra personer. Det angriper inte, utan frågar vad den andra menade med sitt handlande. Det kan enligt Maltén delas upp i tre steg:

1. Det aktuella beteendet beskrivs

2. Effekten av den andras handling beskrivs 3. Känslorna som handlingen väcker beskrivs

Fp Norr arbetar inte våldsförebyggande i den dagliga verksamheten på samma sätt. Hon

menar att ”mycket handlar om vilken grupp man har och det avgör hur mycket vi behöver arbeta med det”. I hennes arbetslag försöker de vara många vuxna ute bland barnen. De är väldigt noga med att ”när det sker en konflikt så tar vi tag i det direkt och blundar inte för något eller försöker att skjuta upp det och reda ut det med barnen vid något annat tillfälle”.Hon har försökt att arbeta med eleverna i grupp när de bland annat suttit i en ring och precis som L Norr prata om känslor. Hon tyckte inte om detta arbetssätt och känner att det är bättre att prata med de barnen det berör när händelsen har inträffat, annars är det risk för att ”gammalt groll” kommer upp. Maltén (1998) menar att den bästa metoden för att lösa en konflikt är genom problemlösande samtal. I detta samtal är det viktigt att konfliktens existens erkänns.

(32)

Varje part får berätta hur de upplever situationen och genom att alla får vädra sina tankar försöker man komma fram till den bästa lösningen som passar alla för att kunna gå vidare.

Skola Syd arbetar våldsförebyggande med Livsviktigt och SET. Fp Syd berättar att de

brukar arbeta i halvklass med åtta - tio elever åt gången. ”Det gör vi för att lättare nå alla elever”. Bland annat har de arbetat med det så kallade ”Stoppljuset”. Skola Syd försöker arbeta våldsförebyggande i den vardagliga undervisningen. Nyligen pratade L

Syd om kroppens funktioner med sina elever. De gick då in på vad som händer inne i

kroppen när den får ett slag mot sig.

5.1.4 Vad kan våldet bero på?

Samtliga pedagoger hade en gemensam nämnare till vad det fysiska våldet kan bero på; nämligen problematisk hemsituation. Enligt Evenshaug (2001) spelar miljö och arv roll för hur barnen beter sig i olika situationer. Barnen har en liknande genetisk uppbyggnad som sina föräldrar, och beteendemönstret kan ha en stark koppling till det sociala arvet. ”Om det finns våld i hemmet och barnet inte har lärt sig att lösa en konflikt på något annat sätt använder de även våldet när de är i skolan”, menar Fp Syd. I vissa lägen lyssnar eleverna också mer på föräldrarna. L Norr beskrev det så här: ”Om en förälder säger till sitt barn att det är okej att slå tillbaka om någon slår dig, lyssnar barnet mer på sin förälder. Det kan också vara när ett barn får för höga krav på sig, speciellt bland barn med särskilda behov”. Enligt Evenshaug (2001) är den viktigaste huvudvägen till att förebygga våld inlärning och påverkan. En människa lär sig och påverkas av både människor och upplevelser, men den viktigaste påverkan en människa har i livet är den uppfostran barnet får av sina föräldrar.

Att kunna lösa en konflikt verbalt ansåg alla fyra pedagoger brast hos vissa elever, speciellt bland eleverna på Skola Syd där många barn har svenska som andraspråk. På

Skola Norr är inte detta ett stort problem eftersom i stort sett alla eleverna har svenska

som modersmål, och ”alla barn har ett språk de kan göra sig förstådda med”, enligt L

Norr.

(33)

Fp Norr menar också att barnen kan vara otrygga i den miljö de befinner sig i, och att

de känner att de inte blir uppmärksammade eller lyssnade på. I Fp Norrs barngrupp finns det cirka 60 elever varav två elever har problem hemma. ”I detta område är det inte så stora sociala problem, utan det är mer de vanliga som jobbar och sliter och håller ihop sina familjer. Vi har inga flyktingar vilket är synd. Här finns nästan ingen arbetslöshet, båda föräldrarna jobbar och nästan alla barn går på fritids”. Vad Fp Norr menar när hon säger att det är synd att där inte finns fler flyktingar kan vi inte vara säkra på. Möjligen tycker hon det hade varit nyttigt med lite integration på skolan för de svenska eleverna så att de hade blivit mer upplysta om andra kulturer.

Miljön som ett barn vistas i under sin uppväxt formar dess beteende, här ingår både skola och hem. Om barnet växer upp i ett hem med en uppfostran utan normer och liten samvaro med föräldrarna kan detta bidra till att barnet blir våldsamt (Olsson, 2001). Att elever har dåligt språk och dålig kommunikationsförmåga kan bidra till dålig självbild och självkänsla, vilket enligt pedagogerna i undersökningen kan leda till våldshandlingar.

5.1.5 Motverka våldet

För att motverka våld tror både L Norr och Fp Syd att föräldrasamverkan är viktigt. De anser att föräldrarna skall vara medvetna om vad som sker i skolan, vilka regler som finns och att det är viktigt att alla strävar mot samma mål. I Lpo 94 (Skolverket) står det att läraren skall informera föräldrarna om elevernas skolsituation och trivsel. Fp Syd tycker att det är svårt att arbeta med föräldrasamverkan på Skola Syd eftersom majoriteten av eleverna har utländsk bakgrund och föräldrar med bristande språkkunskaper i svenska. Senast de hade haft föräldraträff hade fem föräldrar av 108 barn kommit. ”Vid föräldrasamtal finns det möjlighet till tolk”. Enligt Skolverket har föräldrar rätt till tolk under föräldrasamtal eller utvecklingssamtal. Det är viktigt att eleven inte fungerar som tolk mellan sina föräldrar och sin lärare (www.skolverket.se, 2008-12-15). Fp Syd tror att anledningen till detta kan bero på kulturkrock. ”Föräldrarna kan vara vana vid att skolan i deras hemland är väldigt auktoritär och som förälder har man inget inflytande, därför tycker de inte det är lönt att dyka upp på föräldraträffar här heller eftersom de ändå inte har något inflytande”. Fp Syd menar att det är mer kulturkrockar i skolan än i övriga samhället. Detta är ett problem som inte förekommer på Skola Norr.

(34)

L Norr påpekar att en pedagog bör vara uppmärksam på var våld uppstår, exempelvis

omklädningsrum och kapprum. Som pedagog finns det möjlighet att påverka rutiner genom att till exempel inte släppa ut alla barnen samtidigt för att undvika knuffar och trängsel. Ibland kan det även vara bra att diskutera och förankra med elever varför en rutin införs så att åtgärder inte görs som inte är nödvändiga. L Norr gav ett exempel där de hade infört kamratstödjare, vilket eleverna inte förstod varför skolan gjorde eftersom problemet inte fanns där från början. ”De menade att det fanns andra åtgärder man i så fall kunde ha gjort som hade varit bättre”. En kamratstödjare är enligt L Norr ett antal elever som ute på rasterna fungerar som extra hjälp till pedagogerna på det sättet att de ser vem som är mobbad, vem som är utanför gruppen och så vidare. Detta meddelar de senare till pedagogerna så att de tillsammans kan åtgärda problemet.

L Syd tycker att skolan skall arbeta förebyggande med eleverna, de ska så tidigt som

möjligt lära sig vad som gäller om de hamnar i en konflikt. Det måste finnas resurser för de barn med dålig impulskontroll och som har svårt att hantera sin ilska så att de inte går omkring och sprider oro hos övriga elever och lärare. Hon nämner att vid tillfällen då det har skett våld i klassen eller på skolan någon gång har dragit paralleller till vuxenvärlden. Detta för att förklara för eleverna att om hon hade gjort så mot en annan vuxen som eleven gjorde mot den andre eleven, hade hon brutit mot svenska lagar och kunnat bli anmäld för misshandel. Hon gör inte detta för att skrämma eleverna utan för att få dem att förstå att det inte går att agera på detta sätt.

Fp Norr tycker att miljön spelar stor roll då små utrymmen och öppna lokaler bjuder in

till att det gruffas bland barnen. ”Miljön förebygger mycket och det är viktigt att göra en intressant miljö för barnen och som fångar dem”. Fp Norr ser gärna att de skulle ha varit fler pedagoger då de idag är en pedagog på 22 barn mot motsvarande en på tio som det var förr. ”Det finns inte resurser till att ta hand om alla eleverna på ett bra sätt med så få pedagoger vi är”. Hennes tankar får stöd av en rapport från skolverket där det framkommer att det går 19,5 barn på en personal i fritidshemmet 2007. Detta är dubbelt så många elever jämfört med 1990 då antalet var 8,3. Största ökningen av antalet barn skedde under 1990–talet men även under 2000–talet har ökningen fortsatt, dock i lugnare takt (www.skolverket.se, 2008-12-14).

(35)

Skolans fritids har 100 barn och fem vuxna, vilket Fp Norr tycker är alldeles för lite. Hon säger att förr i tiden var det en pedagog på tio elever och nu är det en på tjugo elever. Hon är den av de fyra vi har intervjuat som har längst erfarenhet av yrket och hon är också den enda av de fyra som jämför med hur det tidigare var.

Med vårt barnantal är våra lokaler alldeles för små. När eleverna blir rastlösa och inte har någonting att göra det leder det ibland till att de börjar retas med varandra, och det leder många gånger till större grejer såsom bråk och slagsmål. Hade vi haft fler pedagoger, så vi hade kunnat stimulera och arbeta med alla eleverna tror jag vi hade undvikit det här smågruffet som leder till våld och bråk.

Socialstyrelsen (1995) menar att både elever och pedagoger har rätt till bra lokaler i en byggnad som ger stöd åt verksamheten, då kan verksamhetens kvalitet höjas. De menar vidare att lokalerna ofta kommer i skymundan när den pedagogiska verksamheten skall utvärderas. De tror att detta kan bero på en outtalad uppfattning att en pedagog kan göra ett bra jobb oavsett hur lokalerna ser ut.

5.2 Tidningar

Angående tidningarnas framställning av våld i skolan kan det konstateras att det finns många rubriker och händelser som framkommit i olika nyhetsblad såsom DN,

Sydsvenskan och Aftonbladet. I ett av fallen var det en tolvårig flicka som

misshandlade en idrottslärare så pass illa att hon fick uppsöka akuten. Rubriken löd följande: ”Lärare misshandlad på Lindhagaskolan - Kvinnlig idrottslärare fick uppsöka akuten”(www.gp.se, 2008-10-16).

Det händer även att tillhyggen förekommer bland de yngre eleverna, både mot lärare och mellan elever. Vi fann en rubrik som löd följande: ”Sen polisanmälan om misshandel”. Artikeln handlar om en 7-årig elev som blev svårt misshandlad med en innebandyklubba av en jämnårig elev (Sydsvenskan, 2008-12-10).

Många artiklar handlar även om misshandel mellan elever. Bland annat fann vi en artikel där rubriken löd: ”Misshandlad elev till sjukhus i Eslöv. 12-årig pojke slagen av annan - …elev - svimmade på vägen hem” (Sjögren, 2006).

(36)

Listan skulle kunna göras lång, bara på DN:s hemsida fanns över 175 fall av våld i skolan både mellan elev – elev och elev – lärare. Detta var mellan tidsperioden september - december 2006, varav det i 38 fall framkom att händelserna skett i grundskolans tidigare år. I 32 fall framkom det inte i vilken ålder det rörde sig om och i resterande fall handlade det om grundskolan senare år samt gymnasieelever.

Tidningarnas negativa skriverier om skolan påverkar både de som arbetar i verksamheten samt de elever det berör. Huruvida tidningarnas framställning stämmer överens med de incidenter som skett mellan lärare – elev, eller elev – elev, vet vi inte. Pedagogerna vi intervjuat har den generella uppfattningen att tidningarna kan överdriva händelserna. L Norr och Fp Norr anser att tidningarna skriver upp händelser som värre än vad de verkligen är. Fp Norr säger att ”min egen bild av den här skolan stämmer inte överens med så mycket som det ger sken av i tidningen. Här är mindre våld än vad de ger sken av”. Hon jämför här med skolan hon är på nu, vilket är naturligt, men hon har samtidigt varit på tidigare skolor där hon upplevt klimatet som mer våldsamt. Hon gör ingen jämförelse med de skolorna gentemot tidningarnas rubriker.

L Syd upplever inte situationen så katastrofal som det framstår i tidningarna och att det

som står i tidningarna inte gäller alla skolor i landet. ”Jag tror nog att situationen kan vara så dålig på vissa skolor som rubrikerna visar, men det går inte att uttala sig eftersom jag inte har jobbat på skolorna som det rör”. Fp Syd upplever inte heller våldet på skolan så som det framställs i tidningarna, ”Jag tycker att det oftast handlar om de äldre eleverna på högstadiet”. Även de båda pedagogerna på Skola Norr har uppfattningen att det ofta handlar om elever på högstadiet när det skrivs om det i tidningarna. Bland de händelser vi fann på DN.se kunde vi se att det rörde sig om yngre skolåldern i en fjärdedel av händelserna, men antalet kan vara fler då det inte framkom vilken ålder eleverna hade i några av fallen. Samtliga fall är anmälda till Arbetsmiljöverket under höstterminen 2006.

Ett problem för skolan är att tidningarna verkar vara mer intresserade av att förmedla problemen i skolan, såsom till exempel våld, snarare än att lyfta fram lärandet och alla de projekt och teman som bidrar till en positivare skolbild. Detta stämmer överens med Pollacks (2001) syn på förhållandet mellan media och samhälle, som tidigare nämnts

(37)

göra reportage vid olika tillfällen när de exempelvis arbetat med något tema, för att visa det positiva i skolan. Detta har inte intresserat tidningarna och de har uteblivit. Björndell beskrev 1987 medias rapportering av skolan som orättvis. De skrev endast för att rapportera problemen och när det hade skett någonting negativt, såsom våld eller mobbning. Samtliga pedagoger vi intervjuat tror att de negativa händelserna säljer mer.

Bland de fall vi fann i DN framkom det även att i vissa fall tillkommit tillhyggen. Bland de yngre eleverna hade det förekommit att de slagits med bandyklubbor både elever emellan och mot pedagoger. I andra fall hade eleven kastat en stol mot en annan elev och i ett fall hade en elev kastat ett föremål mot en lärare. Vad det var för ett föremål som kastats mot läraren framkom inte. L Norr gav exempel under intervjun på hur de yngre eleverna ibland använde tillhyggen till att slåss med, till exempel bandyklubbor och järnstänger.

5.3 Sammanfattning

• Hur upplevs fysiskt våld i skolan av pedagoger i grundskolans tidigare år? Tre av de fyra pedagogerna har blivit utsatta för våld av elever. Ingen av pedagogerna har känt någon oro för att gå till jobb på grund av våldet som sker i skolan, men de har alla känt en oro för eleverna, och att de ska råka ut för våld. Ingen av de fyra kan säga att våldet har ökat eller minskat under den tid de jobbat som pedagoger. Jämför man de två skolorna med varandra visar informationen att eleverna på Skola Syd många gånger kan ta till våld eftersom det brister i deras kunskaper att göra sig förstådda, detta på grund av att många av dem har ett annat modersmål. Samtliga pedagoger nämner under olika tidpunkter i respektive intervjuer att samarbetet med föräldrarna har betydelse för arbetet med eleverna. Det finns likheter mellan skolorna, de arbetar båda två med våldsförebyggande metoder som bygger på att eleverna ska få ett större självmedvetande. På båda skolorna upplevs att missförstånd som leder till våld lättare uppstår bland de yngre eleverna och det behövs inblandning från en vuxen för att kunna reda ut situationen.

(38)

• Hur anser pedagogerna att tidningarnas rubriker överensstämmer med sin egen bild av det fysiska våldet i skolan?

Det finns många artiklar att hitta angående våld i skolan. Pedagogerna vi intervjuat uppfattar det som att tidningarna kan överdriva händelserna. Men de tror samtidigt att det är värre på vissa skolor än andra. Några av informanterna upplever även det som att tidningarnas skriverier ofta handlar om högstadie- eller gymnasieelever, vilket får stöd av den undersökning vi gjort. Där fann vi att majoriteten av rubrikerna rörande grundskolan faktiskt handlar om högstadiet, oftare än i grundskolans tidigare år. Det finns både rubriker om våld mellan lärare – elev och elev – elev. Informanterna tror att negativa händelser säljer mer och jämför vi med de nyheter som vi dagligen möts av så är det ofta tråkiga och eländiga saker som mest syns utåt. Skola Norr har kontaktat tidningarna efter att de arbetat med något tema men detta har inte intresserat tidningarna. Detta tycker de är synd då de anser att elevernas prestationer borde uppmärksammas mer. Skriverierna i tidningarna påverkar både de som arbetar i den pedagogiska verksamheten samt de elever det berör och deras familjer.

References

Related documents

Faktorerna som påverkar hur lätt vagnen är att manövrera är vikten, val av hjul och storleken på vagnen. Val av material påverkar vikten i stor utsträckning och då vagnen ska

Resultatet av studien tyder på att nyutexaminerade sjuksköterskor inte alltid är redo att påta sig alla de kompetenser som i verksamheten ställs. De kan sägas vara jämbördiga de

Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden.. Den maskinellt tolkade texten kan

Att läraren inte bara ska vara väl insatt i sina ämnen, utan även trevlig, rolig och benägen till att utveckla en personlig relation till sina elever verkar vara en åsikt som

Resultaten som framtagits i denna studie går att knyta an till de tre inledande frågeställningarna som är kopplade till studiens tvådelade syfte. Det som går

Predicerar källorna av socialt stöd (närmsta chef, kollegor och närstående), de beroende variabler (intentionen att sluta på sitt arbete, arbetstillfredsställelse

Detta är också något som blir väldigt tydligt när det gäller det mina intervjupersoner beskriver då de ofta blir beroende av stöd från andra i sin ekonomiska försörjning och

Argument mot handlingens sanningshalt förklarar jag utifrån särskilt topos besvärande omständighet med referensen till tidigare kritik blir ett uttryck för misstagen kritiker...