Digitalisering i grundskolans yngre år F-3 – en kunskapsöversikt om effekterna av digitala verktyg i SO-undervisningen

1 FAKULTETEN FÖR

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

Självständigt arbete i fördjupningsämnet

Samhällsorientering och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Digitalisering i grundskolans yngre år F-3

– en kunskapsöversikt om effekterna av

digitala verktyg i SO-undervisningen

Digitization in the early years F-3 – an overview of knowledge concerning

the effects of digital tools in social science education

Krenare Shala

Medina Saadat

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs F-3, 240 högskolepoäng

Självständigt arbete 15hp

Examinator: Robert Nilsson Mohammadi

Handledare: Ann-Sophie Mårtensson

2

Förord

Det centrala i denna kunskapsöversikt utgår från frågeställningen ”Vad säger forskningen om digitala verktyg i so-undervisningen F-3?” För att få svar på vår frågeställning har vi tillämpat oss av vetenskapliga rapporter, avhandlingar och litteratur. Arbetet med kunskapsöversikten har i viss mån delats upp mellan oss, dock har vi större delen av tiden suttit tillsammans och skrivit. Analys av källor och läsning har delats upp mellan oss vilket innebär att resultatdelen skrivits individuellt. Däremot har vi läst varandras texter, gett respons och sedan har vi tillsammans gjort ändringar. Eftersom det blir svårt att nämna vem som skrivit särskilda delar av texten tänker vi istället nämna hur arbetsfördelningen av de mest centrala källorna sett ut. Medina har läst huvudkällorna Tallvid (2015), Fleischer (2013), Blanck (2019), Söderlund (2000) och Warschauer (2008). Krenare har läst Lerner (2019), Grönlund (2014), Balanskat (2006), Fast (2007). Vi, Medina och Krenare, vill tacka varandra för ett gott samarbete trots många hinder som uppstått under denna skrivperiod. Med vårt stora intresse för SO längtar vi som framtida grundlärare F-3, att få dela och sprida våra kunskaper till våra elever. Med denna kunskapsöversikt har vi undersökt vad forskning lyfter fram kring digitalisering i de samhällsorienterande ämnena på ett djupare förstånd. Vi vill även rikta ett särskilt tack till vår handledare Ann-Sophie Mårtensson för bra feedback och stöd.

3

Sammandrag

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad forskningen säger kring tillämpandet av digitala verktyg i de samhällsorienterande ämnena F-3, vilken verkan de digitala verktygen för med sig i SO-undervisningen för både lärare och elever samt hur man som lärare kan använda det på ett givande sätt. I olika databaser har vi har funnit relevant forskning i form av artiklar, avhandlingar och böcker. Med hjälp av den forskning vi funnit har det belyst olika perspektiv, bland annat för-och nackdelar med digitala verktyg. Forskningen visar att arbetet med digitala verktyg i SO-undervisningen främjar alla elever oavsett behov och stärker lärandet. Ett annat perspektiv som forskningen lyft fram är den digitala kompetensens betydelse för lärare i deras profession och hur den påverkar undervisningen, både utifrån lärar- och elevperspektiv. Forskningen visar att däremot ställer tillämpningen av digitala verktyg stora krav på lärare vilket innebär att de bör besitta datorkunskaper i en viss mån. Något som framkommit i kunskapsöversikten är också att kravet inte endast ställs på läraren, utan även på skolans ledning och organisation. Med detta som utgångspunkt hoppas vi på att i vår framtida lärarprofession kunna arbeta med digitala verktyg i undervisningen på ett kritiskt och genomtänkt sätt.

Nyckelord

Digitalisering, digitization, digitala verktyg F-3, digital kompetens, digital undervisning i SO, samhällsorienterande ämnen F-3

4

Innehållsförteckning

1. Inledning och bakgrund………5

1.1 Fokus………....5

1.2 Begrepp………6

2. Syfte och frågeställning………...8

2.1 Syfte……….8 2.2 Frågeställning………...8

3. Metod………...9

4. Resultat………..11

4.1 Digitaliseringens intåg i den svenska skolan………11

4.2 Digitala verktyg i SO-ämnena……….12

4.2.1 Lärare och digitala verktyg………12

4.2.2 Elever och digitala verktyg………13

4.3 Digitala verktyg och en-till-en metod i SO-ämnena……….14

4.4 Lärarens syn på IKT i SO-ämnena………..15

4.5 Fördelar med digitala verktyg i SO-ämnena………17

4.6 Nackdelar med digitala verktyg i SO-ämnena………...20

5. Diskussion och slutsats……….22

5

1. Inledning och bakgrund

Att använda digitala verktyg i grundskolans yngre år - förskoleklass till årskurs - 3, är något vi är intresserade av och har med tiden blivit en stor del av lärandet för lågstadieelever i SO undervisningen. I mötet med skolverksamheten, delvis under vår egen skolgång och i verksamhetsförlagd utbildning, har vi lagt märke till att digitala verktyg har en viktig roll för både elever och lärare. I takt med samhällets utveckling har digitaliseringen fått en ökad betydelse i olika rum bland annat inom skolvärlden. Med tanke på detta vill vi som framtida lärare lyfta fram digitaliseringens funktion utifrån både lärar-och elevperspektiv. Arbetet kommer att gynna oss då vi personligen tror kommer att digitala verktyg underlättar arbetet i läraryrket, även för barn med t.ex. särskilda behov. Studien kommer dessutom att ge oss förkunskaper om digital teknik vilket ger oss försprång i arbeten med digitala verktyg. Dock är det inte säkert att digitala verktyg inkorporeras vid alla undervisnings syften. Skolverket (2020) fick i uppdrag av regeringen att utveckla och öka kvalitén i skolans styrdokument om digitalisering i grundskolan. En bakomliggande orsak var att utveckla skolans digitalisering, bland annat elevernas digitala kompetens. Begreppet digital kompetens går att finna under skolans värdegrund och uppdrag i den reviderade läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, som började gälla den 1 juli 2018. Skolverket har skrivit att alla elever oavsett förutsättningar bör ges en möjlighet att utveckla sin förmåga att förstå och använda digital teknik samt kunna kritiskt granska digitala medier och värdera information. Genom detta ska verksamheten möjliggöra undervisningssituationer där eleven kan utveckla sin digitala kompetens (Lgr11, s.8) För att verksamheten ska uppnå sitt syfte, att utveckla elevernas digitala kompetens, kräver det att skolpersonal besitter en gedigen digital kompetens (Jämterud, 2010). Vidare har vi betraktat i vårt arbete med denna kunskapsöversikt att digitala verktyg har en avgörande roll för elevers inlärning och entusiasm. Vi har även lagt märke till att användandet av digitala verktyg kan vara bekymmersamt och i vissa moment svårhanterligt. Hittills har vi inte funnit någon forskning som bestrider digitala verktygs användning i de samhällsorienterande undervisningssyfte.

1.1 Fokus

Vidare kommer fokus att läggas på vad forskning säger kring användandet av digitala verktyg i olika undervisnings-syften, i synnerhet i de samhällsorienterande ämnen F-3. Vi vill även synliggöra för- och motargument kring användandet av digitala verktyg i de samhällsorienterande ämnena F-3. Att undersöka detta tycker vi kan gynna oss i vår framtida lärarprofession då vi båda har SO som fördjupningsämne och å andra sidan är digitalisering ett aktuellt ämne för lärare. Därmed

6

önskar vi att fördjupa oss i detta område för att få en bredare syn på digitalisering och även kunna tillämpa denna kunskap på ett relevant sätt i vår framtida profession.

1.2 Begrepp

Digitalisering

Svanberg (2013) beskriver digitalisering på två sätt. Den första är teknisk digitalisering, vilket innebär konvertering till digital form. Den andra är social digitalisering och betyder därför tillgång till och användning av datorer och internet i samhället. Social digitalisering är det centrala begreppet som vi tillämpar oss i vår kunskapsöversikt.

Enligt Nationalencyklopedin innebär digitalisering att information omvandlas från analog till digital representation. Det latinska begreppet digitus betyder finger. Vanligtvis brukar man räkna på sina fingrar som kan motsvara siffror. Definitionen av digitalisering enligt NE blir då i samband med detta att digitalisering har sin betydelse i att text och bilder ombildas till siffror. Då en dator är en kraftkälla som kan hantera siffror. I datorn tillämpas endast två siffror, ett och noll. Siffrorna kan ombildas till en kod som har siffrorna ett och två. Begreppet digitalisering användas i dagens samhälle som att vårt nutida samhälle förändras till en alltmer digitala verktyg där datorer och smarttelefoner är på någorlunda sätt uppkopplade till varandra.

Digitala verktyg

Digitala verktyg är det begrepp som används av Skolverket (2021) och är ett centralt begrepp i vår kunskapsöversikt. Med digitala verktyg syftar man på IT-utrustning i form av datorer, smartboards, projektor, kameror och surfplattor. Till digitala verktyg hör också mjukvara. En mjukvara kan till exempel vara en programvara som Widget vilket aktivt används av lärare i undervisning. Men en mjukvara kan också vara diverse hemsidor, appar, Powerpoint eller sökmotorer på internet. Bilder är också en del av digitala verktyg som visas genom en hårdvara, till exempel en surfplatta. Steinberg (2014) betonar att nuförtiden används digitala verktyg på många varierande sätt i skolan. Nästintill används digitala verktyg på någorlunda sätt i alla skolor i Sverige. I den utsträckning där administrativa rutiner ska genomföras i stöd av en dator. Det kan röra sig om att lärare ska knappa in elevernas närvaro, ha en sida där föräldrar kan se och hänga med i arbeten klassen gör, ta del av kursplaner och även elevens digitala portfolio. För eleverna ska de söka information, skriva uppsatser eller kunna bedöma olika källors trovärdighet.

7

Digital kompetens

Europaparlamentet beskriver begreppet digital kompetens på följande sätt:

Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, d.v.s. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet (Europaparlamentet, 2006, s. 15).

Edvardsson et al. (2018) hävdar att digital kompetens handlar om att hitta och utvärdera information men även att kunna generera, rapportera och utbyta information. I den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet grundar sig definitionen på Digitaliseringskommissionens definition, vilket i sin tur bygger på EU:s definition som nämns ovan.

Digitaliseringskommissionens definition av digital kompetens är mer omfattande och i den nämns också den förändringsprocess som digitaliseringen medför. Detta innebär att även kompetensen ständigt behöver utvecklas.

Enligt Regeringen (2018) innebär digital kompetens att man på någorlunda sätt kan följa med i den digitala utvecklingen på ett sätt som gör det genomförbart att få bevara en tjänst, att ha möjlighet att sätta igång och driva ett företag eller för att stärka organisationers eller företags innovationsförmåga. Digital kompetens har utökat kompetens som ett välplanerat viktigt område för en framåtriktad digitaliserings politik.

IKT - Informations- kommunikationsteknik

Enligt Nationalencyklopedin handlar IKT om datoranvändning i undervisningsmiljöer. I slutet av 1990-talet inkluderades också kommunikation i IT-konceptet. I takt med internets drastiska genombrott upptäckte man den kommunikativa funktionen med digital teknik. Den nya termen blev informations- och kommunikationsteknik - IKT (Nationalencyklopedin, 2013). I skolverksamheten används denna term vanligtvis i en kontext där det råder en tydlig koppling till digitala verktyg som pedagogiskt verktyg i undervisningssyfte, dock saknas termen IKT i kurs- och läroplanerna (Skolverket, 2017).

Institutionen för pedagogik och didaktik (2020) beskriver IKT som en del av IT (informationsteknik) som handlar om kommunikation mellan människor. Till IKT-pedagogik hör digitala verktyg som tillämpas i undervisningssyften samt hur den tekniken tillämpas i undervisningen.

8

2. Syfte och frågeställning

2.1 Syfte

Syftet med denna kunskapsöversikt är att belysa forskning som tar upp olika argument kring användandet av digitala verktyg i årskurs F-3. Med hjälp av forskningsresultaten, vill vi presentera för-och motargument med digitalisering i So-undervisningen F-3.

2.2 Frågeställning

Vad säger forskningen om digitala verktyg i SO-undervisningen F-3?

Vilka för- och motargument finns det kring tillämpandet av digitala verktyg i SO-undervisningen F-3?

9

3. Metod

I det här avsnittet behandlar vi vår informationssökning: hur vi har hittat våra källor, vilka databaser vi använt, vilka nyckelord som valts och vilka avgränsningar som gjorts. Denna kunskapsöversikt är en systematisk litteraturstudie vilket författarna Matheson och Lacey (2011) belyser att avsikten med en sådan studie är att forma nya perspektiv som kan medverka till forskning. Författarna Erikssons et al. (2013) belyser också att man kan systematiskt leta och med kritiska ögon granska litteratur inom ett specifikt ämne. Vidare måste hela metoden vara transparent vilket innebär att dokumentationen ska ske genom hela processen. Den information som bör kunna visas är titlarna på de olika databaserna, dess årtal, sökord och avgränsningar vad gäller målgrupp.

3.1 Sökprocess

Vi har metodiskt sökt efter bland annat vetenskapliga texter utifrån nyckelord i vår frågeställning. Denna sökningsprocess utförde vi i databaser som SwePub, Libsearch, Libris, ESCO och ERIC. Vi har dessutom sökt information på Skolverkets hemsida och läst olika källor och granskat dem noggrant för vårt arbete. Den information vi har valt, har vi funnit relevant för vår undersökning som vi sedan har granskat, analyserat och sammanställt i vår kunskapsöversikt. De databaser som vi valt är beroende av de ämnesområde som ska bearbetas i kunskapsöversikten. För att få relevanta träffar på vår informationssökning, har vi använt oss av nyckelord som stödjer sig på vår frågeställning. Dessa nyckelord var: “digitalisering”, “digitization”, “digitala verktyg F-3”, “digital kompetens”, “digital undervisning i SO” och ”samhällsorienterande ämnen F-3”. Vi har även använt oss av engelska sökord med syfte att få en bredare syn och tolkning på vårt ämnesområde. I vår sökningsprocess har vi varit noggranna med att alltid kombinera övriga sökord med “digitalisering” “SO” och “F-3” för att hålla oss till forskningsämnet. För att spara tid har vi således endast läst abstract på de texter som fångat vår uppmärksamhet, på så sätt startade urvalsprocessen. De texter som vi tyckte var mest relevanta för vår undersökning valde vi att dela upp mellan oss för att läsa mer djupgående och för att sedan sammanställa det.

3.2 Avgränsningar

För att kunskapsöversikten inte ska vara omfattande har det gjorts avgränsningar. Syftet är att besvara frågeställningen med hjälp av relevant information i form av avhandlingar, artiklar och litteratur som är vetenskapligt granskade. Kunskapsöversikten avgränsas till F-3 och i den belyses undervisning med digitala verktyg i de samhällsorienterande ämnena. Arbetet berör endast källor

10

som är riktad mot grundskolans yngre år, F-3. Därför har vi bortsett studier som utförts på universitetsnivå då vi anser att de inte varit väsentliga för vårt syfte i kunskapsöversikten. Fokus har lagts på grundskolans yngre åldrar. En annan avgränsning är också att den endast berör information från 2000-talet fram till 2021, detta för att ta del av så aktuell forskning som möjligt. Vi har avgränsat våra sökningar till kvalitetsgranskade texter, det vill säga att texterna är peer-reviewed, vilket innebär att en kritisk granskning av artiklarna har genomförts innan publicering. På så sätt har informationen varit säker och användbar för oss. Vi vill rikta fokus på aktuell forskning i anknytning till hur dagens skolsfär ser ut och stoffet i den aktuella läroplanen, det vill säga Lgr 11. Således är denna avgränsning specificerad i den mån att andra årskurser och källor som berör högre åldrar, motsvarande mellanstadiet och högstadiet utesluts.

11

4. Resultat

I det här avsnittet kommer vi att redogöra för våra centrala källor, hur tillförlitliga de är och i vilken mån det har bidragit till att besvara vår frågeställning. Eftersom vi vill se andra synvinklar på vår kunskapsöversikt har vi försökt att eftertrakta varierade källor som åskådliggör olika perspektiv. Varierade källor som är vetenskapligt granskade likaså övriga källor, litterära referenser i form av böcker. Där vi belyser olika argument för tillämpning av digitala verktyg i samhällsorienterande undervisningssyfte. Resultatet kommer dessutom att belysa för och nackdelar med tillämpningen av digitala verktyg i de samhällsorienterande ämnena, men även hur den digitala tekniken påverkar lärarens undervisning och elevers lärande.

4.1 Digitaliseringens intåg i den svenska skolan

Författaren Jan Hylen skriver i digitalisering i skolan (2011) att digitalisering i skolvärlden en mäktig och varaktig process som pågått i nästan trettio år. Processen har varit dröjande men efter att internet har gjort sitt intåg i den svenskan skolan har utvecklingen gått snabbt. Författaren menar att digitaliseringen har gjort stort inflytande på skolans verksamhet alltifrån hur lärare ska ta hand om information och förmedla till kollegor och föräldrar samt hur lärare väljer att planera och utföra undervisningen. Ökningen och utvecklingen av digitaliseringen har orsakat att nya tekniska verktyg har förändrat på hur vi individer lever och på hur vi utför arbeten, vilket har ställt krav på våra förhållningssätt till vår omgivning. Detta betyder också att nya olika kunskaper kan utvecklas och som kan vara nödvändiga att använda sig av i samhället. Samhällets digitalisering har resulterat till ändringar i lärarrollen och att allt fler krav ställs på lärarna i dagens skola ( Hylen, 2011).

Lantz-Andersson och Säljö (2014) skriver i Lärare i den uppkopplade skolan att det inte räcker med att ha papper och penna i undervisningen, utan ett varierat arbetssätt måste tillämpas. Att lärare måste finna nya strategier både när det rör sig om samverkan med elever men även val av innehåll i undervisningen. Prövningen i detta fall menar författarna, handlar om att man ska knäcka det traditionella mönstret för hur klassrummets pedagogik varit - att lärare ska redogöra information, forma olika begrepp och därefter kunna göra en bedömning av vilka kunskaper elever inhämtat. (Skolverket, 2020) menar att digitaliseringen ställer även krav på alla barn och ungdomar som går i skolan. Att de bör ha förståelse om hur digitala verktyg används men också vilken inverkan det har på dem själva och samhällsutvecklingen. Vidare förändrar digitaliseringen det formella lärandet som sker i skolan det vill säga hur elever interagerar med varandra och hur kunskap utformas samt

12

hur kontakter bevaras i olika förbindelser - där olika undervisningsmaterial med teknik som hjälp blir allt mer vardaglig (Skolverket, 2020).

4.2

Digitala verktyg i SO-ämnena

4.2.1 Lärare och digitala verktyg

I sin avhandling synligt lärande av professorn i pedagogik John Hattie (2014) skriver han om att lärarnas undervisning bedrivs i en social och kulturell miljö, vilket betyder att andra faktorer förutom lärarnas personliga beteende också påverkar lärarnas undervisning och elevers lärande. Det är inte tillräckligt att enbart fokusera och titta på vad som inträffar i klassrummet utan man tittar också på hur lärare och elever förstår den undervisningen lärare är skyldig till att bedriva. Tillämpningen av digitala verktyg kan berika elevers lärande, erbjuda en möjlig utväg till att lära sig och öka elevers kunskaper. Dock krävs det från lärare att veta hur man ska tillämpa de digitala verktygen optimalt (Hattie, 2014).

Vidare skriver Håkan Fleischer (2013) i sin avhandling En elev - en dator, som handlar om sättet datorer används på i skolsammanhang - de sammankopplas med de förmågor och kunskapskrav som lärarna behållit inom de ämnesområdet. En-till-en metod i skolans värld handlar om en personlig dator vilket är uppkopplad mot internet, däremot kan även tillämpningen av surfplattor ses som en del av en-till-en undervisning, menar Fleischer (2013. I sin avhandling skriver Tallvid (2015) även om orsakerna till att lärare är negativt inställda till att utnyttja digitala verktyg i undervisningen, till exempel bärbara datorer. Han menar att en av förklaringarna är bristande digital kompetens hos lärarna, det råder osäkerhet kring tillämpandet av de digitala verktyg som erbjuds i verksamheten. En annan förklaring är att lärarna undviker att använda då oro kring tekniska problem kan dyka upp vilket uppfattas som både svår att lösa och slöseri med tid. Detta är även något som Edvardsson, Godhe och Magnusson (2018) är enade om i “Digitalisering, literacy och multimodalitet”. De uttrycker att det framstår att fokus och tyngd läggs mer på tekniken än på själva användningen. Slutsatsen menar Tallvid (2015) är att lärare är i stort behov av fortbildning så att de kan utveckla sitt tekniska och pedagogiska förhållningssätt - detta ökar säkerheten i användandet av digital teknik. Vidare har Tallvid identifierat de pedagogiska konsekvenserna som digitalisering medför i undervisningen. Han menar att lärare uttrycker stor oro kring vilka nya arbetssätt digitaliseringen medför i undervisningssituationer då dem oftast är oförberedda på det. Att hitta passande arbetsmaterial till eleverna via internet är också en sak som lärare upplever att det är svårt (Tallvid, 2015).

13

Tallvid (2015) iakttog lektioner där digitala verktyg tillämpades i ett undervisningsmoment kring samhällskunskap. Där la han märke till att eleverna intresserade sig i arbetet och visade ett stort intresse för att klargöra arbetet med stöd av de digitala verktygen. Undersökningen han gjorde resulterade till två olika efterdömen (mönster). Delvis visade det ena att läraren inte ville tillämpa digitala verktyg i undervisningen av den anledning att de inte hade tillräckligt med självförtroende för att tillämpa det i undervisningen. Det andra mönstret var att lärare upplever trygghet med digitala verktyg och uppskattade elevernas arbete något extra. Vidare resulterade det här till ett gemensamt arbete där både lärare och elever var aktiva i arbetet och kunde arbeta på ett produktivt sätt som gynnar båda parterna.

4.2.2 Elever och digitala verktyg

Enligt Skolverket (2020) utformas vårt moderna samhälle av en skyndsam förändring och den digitala tekniken blir en möjlig utväg att motta överskott av information. När elever tillämpar digitalt verktyg på någorlunda sätt utvecklar dem sina förmågor att granska och värdera information från olika källor med hänsyn till dess relevans och trovärdighet. Den digitala kompetensen eleverna får innefattar bland annat att ha kunskap i att rensa i ett stort informationsmaterial. Eleverna får även förmåga till att inrama sina sökningar för att de sedan ska kunna få fram den information som de letar efter. Detta innebär även att eleverna gör personliga avgörande val och får verka, vara ansvarsfull mot sig och andra individer. I de samhällsorienterande ämnena får eleverna möjligheten till att utveckla kunskaper i vilken grad man söker information och bedöma värdet av källor, sociala medier och även webbplatser. Att tillämpa digitala verktyg i skolan ger eleverna möjlighet till att få en djupare förståelse för hur digitaliseringen kan påverka individer, vad den har för betydelse för samhällsutvecklingen och för personlig integritet. Det är betydande att ha förståelse att människan är den som frambringar lösningar vilket resulterar till att människan har möjlighet att ändra och hitta lösningar. Detta kan ske i form av att eleverna får chans att testa olika metoder i sin undervisning för att kunna klura ut problem och likaså utmaningar (Skolverket, 2020).

I sin avhandling Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö skriven av Jan Blomgren (2016) skriver han om hur digitala verktyg har stor påverkan och betydelsefull roll för elevers motivation till skolarbete. Att eleverna har förfogande till att tillämpa digitala verktyg i sin undervisning, gör det synligt för eleverna att veta hur digitala verktyg påverkar deras lärande. Kombinerat med detta att de får skyndsam återkoppling från lärare på deras arbeten, klargör att elevers motivation höjs vid införandet av digitala resurser, framförallt datorer där elever har

14

förfogande till varsin dator. Författaren belyser att förfogandet på digitala verktyg är bra, men att lärare saknar utbildning i att tillämpa dem i sin undervisning. Både i nuvarande kunskap och möjligheten till vidareutbildning (Blomgren, 2016). Ett annat synsätt som eventuellt sammanhänger med kännedomen av att tillämpa digitala verktyg i undervisningen är att det dröjer och tar mer planeringstid av lärarna och resultatet kan tyda på att tekniken inte fungerar som förväntad. Att eleverna får tillämpa digitala verktyg i undervisningen kan leda till att en distraktion skapas och leda till försämrat lärande. Vidare kan det vara så att den digitala kompetensen som eleverna tillgodogör sig kan vara ojämlikt fördelat i skolor, detta i den anledningen av förfogandet på digitala verktyg i skolorna.

4.3 Digitala verktyg och en-till-en metod i SO-ämnena

När det rör sig om tidigare forskning kring digitalisering är motivet till Martin Tallvids avhandling (2015) 1:1 i klassrummet - analyser av en pedagogisk praktik i förändring, är att skapa förståelse och ökad kunskap om diverse konsekvenser som medföljer när digitalisering sätts i praktiken i skolverksamheten. Tallvid (2015) menar att de användningsområden för digitala verktyg som datorer i skolan handlar i synnerhet om planering och i undervisning där eleverna använder datorn främst till att göra sökningar på internet och använda olika programvaror som stöd. Enligt Tallvid (2015) innebär begreppet “en-till-en” när en dator tilldelas varje elev i olika skolsammanhang och det påminner om termen digitalisering. En stor del av dagens teknik och verksamhet utformar en-till-en metod som finns i den moderna skolan. Vidare skriver Fleischer (2013) i sin avhandling “En elev - en dator”, som handlar om sättet datorer används på i skolsammanhang - de sammankopplas med de förmågor och kunskapskrav som lärarna behållit inom de ämnesområdet. En-till-en metod i skolans värld handlar om en personlig dator vilket är uppkopplad mot internet, däremot kan även tillämpningen av surfplattor ses som en del av en-till-en undervisning, menar Fleischer (2013). Tallvid (2015) har undersökt hur ökningen av digital tillämpning påverkar lärare och deras vardagliga liv. Han utförde sin undersökning på lågstadiet och högstadiet. Syftet var att förstå hur det påverkar undervisning och planering av lektioner när eleverna får ha tillgång till egen dator. Även om tillämpningen av digitala verktyg har ökat visar resultaten att lärarnas tekniska färdigheter och den pedagogiska användningen av digitala verktyg i undervisningen är bristfälliga. Dessutom visar undersökningen att lärarna bedömde situationen som att de inte hade så stora fördelar av att inkludera digitala verktyg i sin undervisning i jämförelse till den tid som är obligatorisk att läggas på en planering. Vidare visar undersökningen på lärarnas oro kring användandet av digitala verktyg då det misstänks att elever använder datorer för andra ändamål (ibid.).

15

Vidare belyser Tallvid (2015) i sin avhandling även orsakerna till att lärare är negativt inställda till att utnyttja digitala verktyg i undervisningen, till exempel bärbara datorer. Han menar att en av förklaringarna är bristande digital kompetens hos lärarna, det råder osäkerhet kring tillämpandet av de digitala verktyg som erbjuds i verksamheten. En annan förklaring är att lärarna undviker att använda då oro kring tekniska problem kan dyka upp vilket uppfattas som både svår att lösa och slöseri med tid. Detta är även något som Edvardsson, Godhe och Magnusson (2018) är enade om i “Digitalisering, literacy och multimodalitet”. De uttrycker att det framstår att fokus och tyngd läggs mer på tekniken än på själva användningen. Slutsatsen menar Tallvid är att lärare är i stort behov av fortbildning så att de kan utveckla sitt tekniska och pedagogiska förhållningssätt - detta ökar säkerheten i användandet av digital teknik. Vidare har Tallvid identifierat de pedagogiska konsekvenserna som digitalisering medför i undervisningen. Han menar att lärare uttrycker stor oro kring vilka nya arbetssätt digitaliseringen medför i undervisningssituationer då dem oftast är oförberedda på det. Att hitta passande arbetsmaterial till eleverna via internet är också en sak som lärare upplever att det är svårt (Tallvid, 2015).

4.4 Lärarens syn på IKT i SO-ämnena

Enligt läroplanen (Skolverket, 2011) är det skolans ansvar att se till att varje elev efter slutade studier på grundskolan ska kunna vara kapabel till att förstå och kunna använda IKT som ett hjälpmedel för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Skolinspektionen (2012) granskade användningen av IKT i grundskolor, resultaten visade att flertalet rektorer och skolpersonal inte är tillräckligt engagerade i arbetet mot att uppnå läroplanens mål. Under läsåret 2011/2012 undersökte Skolinspektionen hur IKT tillämpas på skolor som ett hjälpmedel till undervisningen. Skolinspektionen poängterar att skolan bör ta mer hänsyn till att de digitala verktygen faktiskt kommer till nytta i undervisningen. Vidare menar Skolinspektionen att inköp av verktyg inte är tillräckligt, de ska också kunna användas. Att ha digitala resurser är kritiskt men vad som är avgörande är kunskapen kring digital teknik, det vill säga digital kompetens. Skolinspektionens undersökning visar på att lärare är villiga till att använda IKT-verktyg men det som oftast sätter hinder för det är en viss nervositet och tvivel kring användandet av verktyget. Flertalet lärare tycker att användandet av IKT-teknik är komplicerat. Trots flera försök att integrera IKT i undervisningen visar Skolinspektionens undersökning att undervisningen brister i användandet av kommunikations- och informationsteknik på flera sätt, antingen att på grund av att skolan saknar utrustning eller att utrustningen är ur bruk. Mellan skolor skiljer sig lärarnas attityder till IKT i undervisningen. En del har haft en positiv inställning i att inkludera IKT i undervisningen. Å andra sidan finns det en del andra lärare som är skeptiska då de inte fått en

16

förståelse för hur IKT ska tillämpas i undervisningen. De är dessutom bekymrade över att de ska misslyckas med att hantera det. Vidare visar undersökningen på att det endast är ett fåtal lärare som använder sig av IKT i undervisningen men menar på att den digitala verktyg huvudsakligen används i andra syften som till exempel planering, administration och organisation än till själva undervisningen (Skolinspektionen, 2012).

I en rapport om hur IKT kommer till användning i undervisningssyfte skriver Skolverket (2009) att dess effekter har stor betydelse men att det i sig inte direkt leder till lärande. För att lyckas i att inkludera IKT i undervisningen bör läraren förstå och tolka kring det som står om IKT i läroplanen. Vidare visar rapporten att de attityder och uppfattningar som uppstått kring IKT-användning har i grund och botten att göra med hur tekniken faktiskt används. Tillgängligheten av utrustning är också en faktor som starkt påverkar den attityd lärarnas har till användandet. Det kan handla om en färre mängd datorer på skolan som kan orsaka en negativ attityd till IKT (Skolverket, 2009). Tillgång till IKT kan inte påverka om det ska bli en IKT-inkluderad undervisning det är snarare läraren själv som kan välja att använda eller ej. Dessutom ligger ansvaret hos läraren att på ett medvetet och kritiskt sätt använda tekniken för att stödja elevernas lärande och utveckling. I styrdokumenten står det tydligt att läraren ska inkludera IKT i sin undervisning. Dock säger styrdokumenten inget om i vilken omfattning det ska rymma. Sådana faktorer får läraren själv bedöma och tolka, därav kan det se olika ut i olika klassrum då alla lärare har egna tolkningar. En idealisk bild av IKT-undervisning finns inte, istället är det själva tolkningen hos läraren som råder över innehållet (Skolverket, 2009).

I studien Concept-Guided Development of ICT Use in "Traditional" and "Innovative" Primary Schools: What

Types of ICT Use Do Schools Develop? skriven av de Koster, Kuiper & Volman (2012) granskade man

fem skolor som hade infört IKT med utgångspunkt i konstruktivistisk undervisning. Utgångspunkten var att man fokuserade på vilka digitala verktyg som fanns nåbara, vad för syfte verktygen hade för att stödja samhällsorienterande undervisningen F-3 och vilka aktiviteter som utfördes i undervisningen, där författarna upptäckte att skolpersonalen bestämde sig för att tillämpa IKT på varierande sätt. Skolorna som ansågs vara mer åt det traditionella sättet, bestämde skolpersonalen att tillämpa IKT för att gynna deras sätt att arbeta och för att stödja deras egna lärarstyrda arbetsmetoder. Detta betydde i stor sett att lärarna hade koll på de digitala verktygen och styrde vad som skulle tillämpas i undervisningen. I dessa skolor blev IKT-integrationen relativt framgångsrik. Skolorna som var mer åt det konstruktiva sättet tillämpade digitala verktygen att stödja elevernas lärande, det vill säga det centrala handlade om elevernas förmågor och färdigheter. Allt fler digitala verktyg var integrerade i undervisningen vilket komplicerade implementeringen.

17

Lärare i de traditionella skolorna och konstruktivistiska skolorna hade liknande mål när det handlade om att tillämpa IKT i undervisningen. Lärarna hoppades på att få större motivation, bättre student prestanda, mer självständigt lärande och fler möjligheter att anpassa undervisningen efter olika elevers behov (de Koster, Kuiper & Volman 2012).

4.5 Fördelar med digitala verktyg i SO-ämnena

I sin bok Datorn i klassrummet blir ännu en distraktion skriven av författaren Thomas Lerner (2019) skriver han att lärare anstränger sig något enormt med digitala verktyg när de skall ha en genomgång på smartboard. Författaren belyser fördelarna med digitalisering i undervisning, där undervisningen blir multimodal. Att eleverna kan söka upp fakta, ta egna foton och kolla kring sin egen felstavning. Att tillämpa digitala verktygen gör att lektionerna blir alltmer intressanta och eleverna är mer delaktiga i undervisningen. Lärarna tillämpar webbaserade SO-böcker, projektor och även Google Maps för att söka destinationer, i sin undervisning. I SO-böckerna brukar det finnas foton, fotona tar läraren och visar via projektorn så att eleverna kan ta del av bilderna och så att de sedan kan gå igenom dem. Vidare är det nyfikenhet och samarbete som skapas hos eleverna när de får förfogandet att tillämpa digitala verktyg i undervisningen. Författaren betonar att tillämpa digitala verktyg på ett varierat sätt i undervisningen kan leda till att elevers olika behov tillgodogörs och de får möjligheten att lära sig på olika sätt, då de digitala verktygen är betydelsefulla för vårt nutida samhälle (ibid.).

I sin doktorsavhandling Det långa mötet - IT och skolan om spridning och anammande av IT i den skola

svenskan skriven av Anders Söderlund (2000) skriver han att en ökad datoranvändning i skolverksamheten främjar samarbete mellan elever. Genom samarbete får eleverna någon att resonera med, vilket underlättar att svara på frågor och uttrycka sig skriftligt. Att samarbeta med skrivna texter har visat sig vara givande då både språket och berättandet stärks när eleverna gemensamt skriver än när det gjorts enskilt (Söderlund 2000).

I rapporten Att förändra skolan med teknik bortom “en dator per elev” skriven av Åke Grönlund (2013) anser att datorer har olika funktioner som verktyg och därför har en viktig betydelse av olika skäl. Å ena sidan, eftersom det kan göra so-undervisningen mer effektiv och intressant, å andra sidan bygger den på synen att omvärlden digitaliseras. Förmågan att vara kapabel i att arbeta med digitala verktyg blir ett hjälpmedel i den digitala vardagen. På så vis kan elever både tillvarata sociala, kulturella och medborgerliga intressen men även för att de ska vara arbetskapabel på arbetsmarknaden i framtiden (ibid.). Eleverna kan förvärva allmänna datorkunskaper genom att

18

eleverna använder datorprogram i skolan vilket de annars inte skulle haft tillgång till. Att inkludera digitala verktyg i undervisningen är det faktum att eleverna besitter datorkunskaper som kommer att gynna dem i framtiden. Med datorkunskaper ökar även jämställdheten bland elever och lärare (Söderlund, 2000).

I boken SO för lärare 1–3 skriven av Sara Blanck (2019) skriver hon att i de samhällsorienterande ämnena tillämpar man ofta begreppsinlärning som även är en stor del av ämnet so - att memorera och förstå nya begrepp. De elever som då har ett svagt arbetsminne är ofta i behov av att hänga upp nya begrepp för att kunna se associera det med begreppens struktur och betydelsemässig samhörighet. Elevens egna erfarenheter och varierande sinnesintryck blir viktig, det kan vara i form av foto, ljud, film, bild – hela multimodalitets perspektivet som med dagens aktuella digital teknik kan sammanställas och spridas (Blanck et al., 2019).

Vidare skriver Blanck (2019) att färdighetsträning utförs i samband för att automatisera läsprocessen, för att eleven ska få bättre läsflyt som sedan ska leda till läs skicklighet och läslust. Den elevgrupp som är i risk är de som inte upplevt det ordentligt hamnar i ett sårbart läge. Svaret på det handlar främst om att ta vara på modern teknik för att inte försumma tanken med vad läsning är egentligen till för, nämligen att upptäcka och uppleva samt bygga sitt ordförråd och utforska nya synsätt. Med detta sagt, är det viktigt att skyndsamt sätta åtgärder, exempelvis appar och annan mjukvara som möjliggör att man kan ”läsa med öronen”. Samtidigt kan man träna på avkodning och lästempo i samband med att följa med i texten under högläsning. Puls So-boken är en grundbok som även finns digitalt med faktatexter som tillsammans med bild underlättar läsförståelsen. Läroboken hjälper elever att förstå ord och begrepp (Blanck et al. 2019).

I och med digitaliseringens utveckling har datorn som verktyg blivit vändpunkten i undervisningen och för elevers lära. När det gäller datoranvändning i so-undervisning F-3 finns det en mängd möjligheter som kan framkalla arbetsformer som tidigare var omöjliga (Grönlund, 2013). I studien

Learning with laptops: A multi-method Case Study (2008) skriver Mark Warschauer att med en

digitaliserad so-undervisning är fördelarna många, bland annat menar han att elevernas läsförståelse färdigheter har drastiskt ökat eftersom deras skrivna arbeten kan publiceras på ett annat sätt än vad som tidigare varit möjligt, exempelvis på YouTube, bloggar, skolans informationsportal, eller via andra publiceringsverktyg. När eleverna tillåts marknadsföra, publicera och visa upp sina arbeten genom olika publiceringsverktyg blir dessa dokument inte längre några vanliga dokument, snarare aktiva dokument – alltså dokument som kan ses och läsas av andra och detta har visat sig stimulera elevernas skrivprocess. Detta kan till exempel handla om ett arbete som handlar om barnkonventionen eller andra aktuella samhällsfrågor i olika medier

19

som barnen kan relatera till. En annan fördel med att tillämpa digitala verktyg i syfte till att ge direkt feedback till elevernas arbeten resulterar i att eleverna får snabbt svar. Detta underlättar även arbetet för läraren (ibid.).

Sju barn lär sig läsa och skriva (2007) är skriven av Carina Fast. Fast redogör för fördelen med att

tillämpa filmer i SO-undervisning, hur olika medier kan bli betydelsefulla verktyg i elevers skolvärld. Fast betonar att digitala verktyg är något elever alltmer blivit vana vid i hemmiljö långt innan skolans traditionella läs- och skrivinlärning. Att tillämpa olika digitala verktyg i SO-undervisning F-3 resulterar till att eleverna blir mer intresserade av vad som händer i klassrummet. En annan fördel med att tillämpa digitala verktyg i SO-undervisning F-3, är att grafisk information leder till att undervisningen blir varierande och funktionen av det blir som ett komplement till läroböcker. Vidare är det en fördel med att tillämpa filmer i SO-undervisning, då visuell information kan stärka elevers intresse för själva ämnet och undervisningen. Då författaren, Fast betonar att filmer har oftast en exklusiv förmåga till att göra så att elever blir lätt attraherade med alla möjliga dimensioner en film kan medföra. Bland annat karaktärerna i filmerna, färgerna i filmerna eller vad för ljud som kommer ifrån filmen. Vidare är det en lärares ansvar till att kunna se till att eleverna kan tillsammans med lärare analysera och granska filmerna och dess budskap. Desto fler filmer som tillämpas i SO-undervisning, desto nyttigare blir det för eleverna då de tränar på att hantera alla medieuttryck som filmerna förmedlar (Fast, 2007).

Bättre samspel med socialt bildstöd skriven av författaren Heide (2019). Författaren skriver om olika

digitala verktygs funktion kan påverka barnets förståelse i anknytning till sin egen förmåga och andras. Genom att tillämpa bildstöd i SO-undervisning, menar författaren att det ger barn en visuell och en auditiv dialog, det auditiva blir fastsittande hos barnet och det som sägs syns inte till på samma sätt. Då bildstöd blir en utfyllnad i undervisningen och kan därav gynna eleverna att få en bredare förståelse och även bilda ny förståelse för ämnet i sig. För elever som har det svårare att förstå Norden och ländernas placering, blir det betydligt mycket lättare att kunna tillämpa bildstöd i form av digitala verktyg som kan underlätta för eleverna och ge dem en tydlig förklaring (Heide, 2019).

I boken Introduktion filmpedagogik skriven av författaren Elsa Cojnby (2014), där redogör hon hur

man kan tillämpa olika spelfilmer som kan gynna eleverna att få kunskaper om i So-ämnena. Något hon lyfter fram i boken är filmen Ronja Rövardotter (1984). Cojnby menar att en sådan typ av film kan tillämpas både i geografiundervisning och historieundervisning. I filmen kan man se ett vänskapsband mellan karaktärerna i filmen som inte är bra i början, men hädanefter blir bandet

20

starkt mellan dem. Cojnby (2014) menar att detta är någonting man som lärare kan välja att undervisa för eleverna i SO-undervisning, där frågor som Varför tror ni att det är svårt för Ronja att bli

sams med Birk? Hur tycker ni en bra vän ska vara? kan vara exempel på frågor att diskutera i helklass

och på så sätt kan detta gynna eleverna att bli aktiva samhällsmedborgare. Vidare får eleverna framföra sina åsikter och sitt tyckandets i diskussioner och lära sig att alla människor inte tycker samma som en själva (Cojnby, 2014).

I artikeln Film öppnar dörren till livsfrågor skriven av Ulf Jämterud (2010) redogör han för hur man kan tillämpa film som ett didaktiskt verktyg i religionsundervisning. Han menar att film i religionsundervisning är bra utfyllnad till den traditionella textboken. Där finns olika och ett stort antal användningsområden för film i religionskunskap. Han själv tillämpar dokumentärfilmer och religiösa filmer i sin egen undervisning, samt skriver han att spelfilmen kan tillämpas på sådant sätt för att eleverna ska bli allt mer intresserade för själva ämnet. På detta sätt kan eleverna få en gemensam tankebild som kan gynna dem själva till att skapa egna diskussioner i klassrummet om ämnet och bli allmänbildade. Eleverna får möjlighet att tänka igenom om frågor som handlar om tro, värde och mening med livet. Eleverna blir engagerade i religionskunskap, en öppenhet för att försöka förstå andra människors levnadsvillkor ser ut att skapas. Vidare kan film skapa känslor av att man är där på platsen och film kan även vara ett tydligt och bra sätt att tillämpa i SO-undervisning, där film kan vara ett sätt att förklara svåra begrepp för elever som har svårt att lära in nya begrepp ( Jämterud, 2010).

4.6 Nackdelar med digitala verktyg i SO-ämnena

I artikeln IT-strulet i skolan måste upphöra skriven av Johanna Jaara Åstrand (2020) att tillämpningen av digitala verktyg i undervisningen kan ta mycket tid eftersom det krävs hjälp vid förberedelser och start av att logga in på en dator. När eleverna loggar in på datorn och vill slutföra en uppgift kan datorn krångla till vilket kan resultera till att de kan behöva stöd från lärare. Kan läraren i detta fall inte hantera datorn kan det leda till att lektionen får många avbrott, lärare förlorar tid till att undervisa i samhällskunskap och elevernas studiero distraheras.

I The ICT Impact Report studien skriven av författarna Balanskat, Blamire, Kefala (2006) skriver dem om faktorer som hindrar lärares tillämpning av digitala verktyg. Det finns tre olika nivåer av IKT tillämpning i skolan. På skolnivå kan det röra sig om att de digitala verktygen är så pass gamla att de inte fungerar som de ska, eller lärarnivå där faktorer stoppar lärare till att tillämpa digitala verktyg på lämpligt sätt. Därav att lärare inte har tillräckligt med kunskaper för att kunna tillämpa IKT i

21

deras samhällsorienterande undervisning. Vidare, systemnivå där det finns avgränsat med tillgång till IKT för att tillämpa i samhällsorienterande undervisning (Balanskat, Blamire, Kefala, 2006). I rapporten Unos Uno skriver författarna (Grönlund et al., 2014) att tillämpa digitala verktyg i samhällsorienterande undervisning för lärare och elever kan resultera till överbelastning av arbete, vara stressrelaterat och innebära att kroppsliga symtom som huvudvärk kan uppstå. Författarna belyser att 30 % av eleverna redogjorde att de upplever kroppsliga symptom som huvudvärk, ryggvärk och benvärk när de tillämpar digitala verktyg.

I rapporten A Multi-Method Case Study nämner skribenterna Grimes och Warschauer (2008) att lärare också uttryckte oro över användningen av digitala verktyg och beskrev problemet med att hitta tid att planera lektioner med dessa verktyg (Grimes & Warschauer, 2008). Ett annat hinder som belyses i fallstudien Usages and impacts of the integration of information and communication technologies

(ICTs) in elementary classrooms är att en del elever kände irritation och blev otåliga än engagerad vid

användning av IKT-verktyg. Detta resulterade såklart i att eleverna skyndsamt ville avsluta uppgiften så fort det gick och sedan lämna klassrummet (Sahlin, Tsertsidis och Islam, 2017).

22

5. Diskussion och slutsats

I detta avsnitt kommer vi att diskutera om den forskning vi hittat med utgångspunkt i vår frågeställning. Det som lyfts upp är de för- och motargument kring digitala verktyg i undervisningen F-3. Det lyfts även fram är hur lärare och elever tillämpar digitala verktyg i SO-undervisningen, vilka konsekvenser det här får för både den enskilde eleven och läraren men även för undervisningen som helhet. Något som också lyfts fram är vad digital kompetens har för betydelse inom lärarprofessionen.

Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att se var forskningen ställer sig i frågan kring digitala verktyg i SO-undervisningen för elever i årskurs F-3. Vi har strävat efter att utvidga vår syn på att tillämpa digitala verktyg i SO-undervisningen och hur man kan reflektera över det i sin framtida lärarroll. I samband med denna kunskapsöversikt har vi insett att tillämpa digitala verktyg i undervisningen inte är så lätt som man hade kunnat ana, vilket även nämns i de flesta av våra källor. För å ena sidan krävs det att lärare besitter digital kompetens och å andra sidan krävs det att lärare kan förmedla den kunskapen vidare till eleverna på ett självsäkert och kritiskt sätt. I samband med skrivandet av kunskapsöversikten har vi blivit alltmer kunniga om ämnets betydelse i undervisningen och dess begåvning utifrån många olika aspekter. Den forskning som vi hittat belyser tydligt att digitala verktyg i SO-undervisning F-3 har olika effekter på undervisningen. Delvis att lärare ska kunna ha kompetens om digitaliseringens funktion, men också vara medveten av vilket material man tillämpar i SO-undervisningen som ska möjliggöra arbete med digitala verktyg både i grupp och enskilt.

Med hänvisning till författaren Hattie (2014) är det enormt betydelsefullt att läraren vet hur hen ska förmedla vidare kunskap till eleverna. Läraren är skyldig till att bedriva undervisningen på ett tydligt och genomtänkt sätt. Då det kan finnas olika aspekter som kan påverka lärarens val av undervisning och hur pass insatt läraren är i den digitala världen. För att kunskap ska nås fram till eleverna, menar författaren att det är betydelsefullt att själva läraren har rätt kunskap och tillräckligt med kunskap om digitalisering. Eftersom läraren är den som undervisar eller handleder något som är tänkt att bli till kunskap till eleverna, anser vi att läraren är den ansvariga i att skapa förutsättningar för lärande och skapa goda lärmiljöer för eleverna med digitala verktyg. För oss, är det betydelsefullt att kunna skapa goda lärmiljöer för eleverna då man som lärare behöver ha kunskap om digitalisering och dess funktion. Då vi anser att om läraren inte kan besitta digital kompetens kan det i sin tur leda till att eleverna möjligtvis inte får den kunskap som egentligen ska förmedlas ut enligt styrdokumenten. Därav vill vi även lyfta fram problematiken i att lärare inte

23

besitter digital kompetens och till följd av det påverkas även elevernas digitala kompetens. Detta synliggörs bland annat via författarna (Balanskat, Blamire, Kefala 2006) där de menar på att det inte finns tillräckligt med resurser i skolverksamheter för att lärare ska kunna tillämpa digitala verktyg i sin undervisning och för lärare att utnyttja sina kompetenser i digitalisering. Då detta kan i sin tur leda till att en distraktion skapas och även leda till försämrat lärande. Även att den digitala kompetensen eleverna tillgodogör kan vara olikt fördelat i skolor (Blomgren, 2016).

Utifrån de argument som belyses i kunskapsöversikten, som syftar på att skapa förståelse och ökad kunskap om olika konsekvenser som medföljer när digitalisering sätts i praktiken i SO-undervisningen där en-till-en metoden tillämpas - visar detta att det ger en positiv effekt på lärandet när eleverna får arbeta med egen dator. Vikten av att tillämpa digitala verktyg i SO-undervisningen kan förtydligas med hänvisning till Tallvids (2015) teori om en-till-en metoden i anknytning till digitala verktyg. En-till-en metoden i koppling till digitala verktyg lyfts även fram av Fleischer i hans avhandling “En elev - en dator” (2013). Författarna belyser sättet datorer används på i skolsammanhang vilket syftar på termen digitalisering. De menar att det idag inom skolsfären har blivit allt mer vanligt och att det är en stor fördel att eleverna arbetar med en egen dator, speciellt de med särskilda behov då alla elever har enskilda behov. För oss innebär detta att låta eleverna arbeta en-till-en med sina datorer då vi tänker på att variera undervisningen och då ska man bland annat individanpassa sin undervisning.

En-till-en undervisning i samband med tillämpning av digitala verktyg är inte möjligt om läraren själv inte besitter en digital kompetens. Tanken är att eleverna till stor del ska kunna arbeta självständigt med sin dator, läraren behöver vara erfaren och kunnig inom digital teknik. Skolinspektionens (2012) undersökning lyfter fram att undervisningen är bristande när det rör sig om att tillämpa kommunikations- och informationsteknik. Undersökningen visar att det finns flera bakomliggande orsaker till det, bland annat att lärare inte fått en klar bild av hur IKT ska tillämpas i undervisningen. Vikten av digital kompetens kan även tillskrivas elever vilket tydligt synliggörs med hänvisning till läroplanen där Skolverket (2011) menar att skolan ansvarar i högsta grad för att alla elever efter avslutade studier på grundskolan ska kunna på ett säkert sätt använda IKT för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Vi anser att digital kompetens går åt båda hållen och därför är det viktigt att lärarna främst besitter en gedigen digital kompetens som de sedan kan lära ut till eleverna, på så sätt får eleverna också goda IKT-kunskaper.

Utifrån de argument som belyses i kunskapsöversikten, som syftar på tillämpning av digitala verktyg i samhällsorienterande ämnen ger goda effekter på elevers lärande. Något som författaren Lerner (2019) menar är att om eleverna får ta del av digitala verktyg i SO-undervisningen kan det

24

resultera i att de utvecklar sin digitala kompetens, exempelvis genom att söka upp fakta och kolla kring sin egen felstavning. Baserat på den forskning vi läst under vår arbetsgång, anser vi att för att elever ska kunna utveckla sin digitala kompetens gäller det att tillämpa digitala verktyg i so-undervisningen och att det emellertid förutsätter att so-undervisningen sker med en engagerad lärare som besitter digital kompetens. Som svar på vår frågeställning och baserad på den forskning som vi läst kan vi dra slutsatsen om att tillämpa digitala verktyg i so-undervisningen resulterar i att eleverna med en ökad datorkunskap främjar lärandet på olika plan, till exempel: samarbetet mellan eleverna med skrivna texter där både språk och berättande stärks, undervisningen blir multimodal, eleverna kan söka upp fakta, ta egna foton, uppmärksamma sin felstavning, använda spel, filmer och bildstöd, de kan använda digitala läroböcker, “läsa med öronen” med hjälp av datorn och så vidare. Utifrån vad forskningen belyser kan man påstå att tillämpandet av digitala verktyg gör att lektionerna blir mer intressant och främjar delaktighet bland eleverna vilket leder till en ökad förståelse av SO-ämnena. I den forskning som vi presenterat har vi även sett att med hjälp av digitala verktyg i SO-ämnena ges eleverna resurser att utveckla sin: kreativitet, tankesätt, kritiskt och självständigt tänkande i takt med att de får motivation för det egna lärandet. Vi anser att elevernas nuvarande och framtida samt utveckling inom SO-ämnena kan gynnas. Detta ser vi som något positivt utifrån lingvistisk intelligens och elevers diverse sätt att lära. Vi menar att digitala verktyg är ett hjälpmedel för alla elever då det kan vara språkutvecklande att tillämpa det i undervisningen. Genom att integrera digital teknik i SO-undervisningen tror vi att läraren når fram till hela sin elevgrupp vilket också hjälper eleverna på traven att nå kunskapskraven inom SO. Med dessa forskningsstödda argument anser vi att digitala verktyg bör ha en odisputabel plats i SO-undervisningen, trots den verklighet att detta inte utförligt delgetts i styrdokumenten.

Till en början i vårt skrivande av kunskapsöversikten tänkte vi att digitala verktyg i SO-undervisning F-3 skulle enbart anses som positivt. Under arbetsgången har vi observerat dess problematik. I den forskning som vi läst har vi funnit att digitala verktyg också kan ha negativa effekter på undervisningen, egentligen är det tidskrävande att tillämpa digitala verktyg – särskilt med de yngre åldrarna. Det blir dock mer tidskrävande när läraren inte besitter datorkunskaper vilket leder till att lektionen får många avbrott. Det kräver dessutom eftertanke och sammanhang då planering av lektioner med digitala verktyg är tidskrävande. En annan aspekt är att kroppen kan påverkas negativt av alltför mycket sittande framför datorn, huvudvärk och ryggvärk är förekommande. I vår framtida professionsutveckling är detta något vi kommer att ta med oss. Vi hoppas att vi också kan uppmärksamma andra studenter och framtida kollegor. Fortsättningsvis skulle det varit intressant att göra en studie där man jämför en skola i Sverige eller utanför som aktivt arbetar med digitala verktyg i sin undervisning. Jämförelsen hade även kunnat ske med ett

25

land där digitala verktyg inte är en del av undervisningen. Synvinklar som hade varit intressanta att utforska är till exempel vilka faktorer som påverkar detta: skolans styrdokument, makthavarnas syn på att integrera digitala verktyg i undervisningen eller socioekonomiska faktorer.

26

Referenslista

Balanskat, A., Blamire, R., i Kefala, S. (2006). The ICT impact report. A review of studies of ICT impact on.

Blanc, Sara., Franck, O., Holmqvist Lindh, C., Lilliestam, A,L., Pettersson, J. (2019). SO för lärare

1–3. Gleerups Utbildning AB.

Blomgren, J (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. [Elektronisk] Doktorsavhandling. Göteborgs universitet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Tillgänglig (2020-11-05): https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/47615

Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.

Edvardsson, J., Godhe, A.L., Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Studentlitteratur: Lund

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap - Vägledning vid examensarbeten. Stockholm: Natur & Kultur.

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala: Uppsala Universitet

Fleischer, Håkan. (2013). Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. [Avhandling: En elev - en dator. Högskolan i Jönköping]. TMG Tabergs AB.

Grimes, D & Warschauer, M. (2008). Learning with Laptops: A Multi-Method Case Study. Journal of Educational Computing Research, 38:3, 305-332, DOI:10.2190/EC.38.3.d

Grönlund, Å., Andersson, A., & Wiklund, M. (2014). Unos uno årsrapport 2013. Örebro, Sweden: Örebro universitet.

Hattie, J (2014). Synligt lärande. En syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. Natur & Kultur. Stockholm.

27

Heide, E.-L. (2019). Bättre samspel med socialt bildstöd. Lund: Författaren och Studentlitteratur AB.

Hylén, J. (2011). Digitaliseringen av skolan. Lund: Studentlitteratur AB. Institutionen för pedagogik och didaktik. (2020). IKT. Stockholms Universitet.

https://www.edu.su.se/internt/it-teknik-media-telefoni/ikt

(hämtad 2020-12-28)

Jesson, K. J., Matheson, L & Lacey, M. F. (2011). Doing your Litterature Review. Sage

Lantz-Andersson, A. Sälsjö, R. (2014). Lärare i den uppkopplade skolan. Malmö: Gleerups utbildning AB.

Lerner, T. (2019). Forskare: Datorn i klassrummet blir ännu en distraktion.

https://www.dn.se/insidan/forskare-datorn-i-klassrummet-blir-annu-en-distraktion/

(hämtad 2020-11-27)

Lerner, T. (2019). Målet för digitalisering av skolan är inte ökad skärmtid.

https://www.dn.se/insidan/malet-for-digitaliseringen-av-skolan-ar-inte-okadskarmtid/?forceScript=1&variantType=large

(hämtad 2020-11-27)

Liao, C. Chang, W-C & Chan, T-W. (2017). The Effects of Participation, Performance, and Interest in a

Game-Based Writing Environment. Journal of computer assisted learning, 34:3, 211–222,

DOI:10.1111/jcal.12233

Löwing, C. (2011). Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen- så skapar vi en skola utifrån Lgr 11. Liber AB. Stockholm.

Rasmussons, M. (2014). Det digitala läsandet – begrepp, processer och resultat. [Doktorsavhandling, Fakulteten för humanvetenskap, Mittuniversitetet].

28

S, de Koster., E, Kuiper., M, Volman. (2012). Concept-Guided Development of ICT Use in "Traditional"

and "Innovative" Primary Schools: What Types of ICT Use Do Schools Develop? ISSN 1365-2729 Publisher: Wiley.

Skolverket. (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. Skolverket.

https://www.skolverket.se/getFile?file=3783

(hämtad 2020-12-22)

Skolverket. (2021). Undervisning med digitala verktyg. Skolverket.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/undervisning-med-digitala-verktyg

(hämtad 2021-01-25)

Skolinspektionen (2012). Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning.

https://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/it/pm-it-iundervisningen.pdf

(hämtad 2020-12-22)

Svanberg, P. (2013). Digitalisering- vad menas? Terminologicentrum. Tillgänglig (2018-06- 05):

http://www.tnc.se/2013/02/digitalisering-konkret-omvandling-till-nollor-och-ettor-ellerallmaent-oekande-av-datoranvaendandet

Söderlund, A. (2000). Det långa mötet - IT och skolan om spridning och anammande av IT i den skola svenskan. [Doktorsavhandling. Luleå tekniska universitetet].

Tallvid, Martin (2015). 1:1 i klassrummet: analyser av en pedagogisk praktik i förändring. [Doktorsavhandling. Göteborgs universitet].

Tallvid, Martin (2015). 1:1 i klassrummet: analyser av en pedagogisk praktik i förändring. Avhandling. Göteborgs universitet.

Åstrand, J.J. (2020). IT- strulet i skolan måste upphöra. Lararnastidning.se

https://lararnastidning.se/it-strulet-i-skolan-maste-upphora/