Överdoser, försörjningsstrategier och riskhantering : livsvillkor för personer som injicerar narkotika

MALMÖ UNIVERSIT Y HEAL TH AND SOCIET Y DOCT OR AL DISSERT A TION 20 1 4:5 T ORKEL RIC HERT MALMÖ HÖGSK OL A 20 1 4 MALMÖ HÖGSKOL A

MALMÖ HÖGSKOLA

205 06 MALMÖ, SWEDEN

WWW.MAH.SE

TORKEL RICHERT

ÖVERDOSER,

FÖRSÖRJNINGSSTRATEGIER

OCH RISKHANTERING

Livsvillkor för personer som injicerar narkotika

isbn 978-91-7104-609-3 (

print

)

isbn 978-91-7104-610-9 (

pdf

)

issn 1653-5383

Ö VERDOSER, FÖRSÖRJNIN GSS TR A TEGIER OC H RISKHANTERIN G

© Torkel Richert 2014

Omslag: Originalbild Paul Jackson, design Torkel Richert ISBN 978-91-7104-609-3 (tryck)

ISBN 978-91-7104-610-9 (pdf) ISSN 1653-5383

Holmbergs i Malmö 2014

Malmö University

13

1. INLEDNING

Introduktion

Denna avhandling handlar om livsvillkor för personer som injicerar heroin

eller amfetamin med särskilt fokus på överdoser, försörjningsstrategier och

riskhantering. Personer som injicerar narkotika utgör generellt en utsatt grupp

i samhället. De har större psykiska, sociala och ekonomiska problem och en

betydligt högre sjuklighet och dödlighet i jämförelse både med befolkningen i

stort och med andra narkotikaanvändare. Den stora utsattheten kan förklaras

av narkotikans negativa effekter och de särskilda risker som injicerandet

innebär (Darke, Degenhardt & Mattick 2006, Mathers et al. 2013) men också

av samhällets negativa syn på och hårda linje gentemot narkotikaanvändare

(Goldberg 2005, Olsson 2011a). Personer som injicerar narkotika är generellt

i stort behov av samhällets olika stöd- och behandlingsinsatser. Insatser

inriktade på att få personer att sluta använda droger har ett brett stöd i

Sverige medan insatser inriktade på att minska risker och skador eller

förbättra livssituationen för personer som fortsätter att använda narkotika är

kontroversiella och förekommer endast i begränsad utsträckning (Goldberg

2010, Svensson 2012). Sprutbytesprogram, den kanske enskilt viktigaste

skadebegränsande insatsen för personer som injicerar narkotika, har till

exempel mött ett stort motstånd i Sverige och fanns fram till 2010 enbart i

Malmö och Lund.

I jämförelse med flertalet andra länder i Europa har Sverige en låg andel

ungdomar och vuxna med en tillfällig eller experimentell

narkotika-användning. När det gäller problematisk narkotikaanvändning har Sverige

inte en lika gynnsam situation (Olsson 2011b, CAN 2011). Den stora andelen

narkotikaanvändare som injicerar amfetamin har exempelvis beskrivits som

utmärkande för den svenska narkotikasituationen (Brecht et al. 2004,

18

Sverige står idag i större utsträckning än tidigare inför två avvägningar när det

gäller synen på narkotikamissbruk och narkotikapolitik. Den ena handlar om

huruvida narkotikamissbruk huvudsakligen ska betraktas som ett medicinskt

problem med medicinska lösningar eller som ett socialt problem med i

huvud-sak psykosociala eller socialpolitiska lösningar. Den andra avvägningen har att

göra med valet att behålla en restriktiv och kontrollinriktad narkotikapolitik

med målsättningen att nå ett narkotikafritt samhälle eller att påbörja en

rörel-se mot en politik som i större utsträckning kompletterar insatrörel-ser för att

mins-ka narkotimins-kaanvändning i samhället med insatser som syftar till att minsmins-ka

skadorna av den användning som trots allt sker. Vilken riktning som kommer

att bli tongivande och var gränserna mellan de ovan beskrivna

motsats-förhållandena dras, får stor betydelse för personer med en problematisk

narkotikaanvändning.

Alla dessa motsatsförhållanden eller spänningsfält kommer inte att utförligt

behandlas inom ramen för denna avhandling. De bör snarare betraktas som en

inramning av den bredare kontext mot vilken en större förståelse för

narkotikaanvändares livsvillkor kan sökas. Förhoppningen är att

avhandling-en, inte minst genom att inte ett aktörsperspektiv, kan utmana stereotypa

föreställningar om personer som injicerar narkotika samt belysa några av

narkotikaanvändningens olika betydelser och funktioner för individen. Jag

hoppas även kunna synliggöra och diskutera på vilka sätt narkotikapolitikens

inriktning och utformning kan påverka livsvillkor, handlingsutrymmen och

riskutsatthet för personer i Sverige som injicerar heroin eller amfetamin.

Syfte

Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka livsvillkor för

personer som injicerar heroin eller amfetamin, med särskilt fokus på

över-doser, försörjningsstrategier och riskhantering. Avhandlingen berör också

användarnas erfarenheter av och förhållningssätt till samhällets olika

hjälp-insatser. Avhandlingen har flera delsyften:

• att undersöka den sociala situationen för kvinnor som injicerar

narko-tika och deras sätt att anskaffa droger och finansiera sitt drogbruk,

samt analysera deras eventuella utsatthet i förhållande till män inom

drogekonomin.

• att undersöka skillnader mellan kvinnor som huvudsakligen injicerar

heroin respektive amfetamin avseende deras sociala situation,







Narkotika

19

ναρκῶ narkō

8

57

Faktorer som kultur, språk, sociala konventioner, politik, ideologi, makt,

narration, författarstil etc. genomsyrar vetenskaplig verksamhet på

komplice-rade sätt (Steiner 1991, Robson 2002, Silverman 2006, Alvesson & Sköldberg

2008). Samhällsvetenskap kan omöjligen förhålla sig neutral och objektiv till

sociala fenomen. Vad som fokuseras och hur detta representeras och tolkas

tenderar att bekräfta eller ifrågasätta existerande förhållanden och sociala

institutioner. Samhällsvetenskaplig forskning kommer därför alltid att gynna

vissa gruppers intressen och missgynna andras (Eliasson 1995). Därmed inte

sagt att det är omöjligt för empiriskt inriktad forskning att genom till exempel

intervjuer eller observationer säga något viktigt om delar av den verklighet

som studeras. Alvesson och Sköldbergs beskrivning av ”reflekterande empirisk

forskning” ligger nära hur jag själv ser på empiriskt inriktad forskning och

dess möjliga kunskapsanspråk.

Empirisk forskning präglad av reflektion utgår från en skepsis mot vad som

vid en ytlig anblick framstår som oproblematiska avspeglingar av hur

verk-ligheten fungerar, samtidigt som man vidmakthåller tron på att studier av

lämpliga (genomtänkta) utsnitt av denna verklighet kan ge viktiga underlag

till en kunskapsbildning som öppnar snarare än sluter, som ger möjlighet till

förståelse snarare än fastställer ”sanningar”. (Alvesson & Sköldberg

2008:20)

En omfattande, nyansrik och ”tät” empiri, till exempel i form av

intervju-texter, kan möjliggöra en nära och levande skildring av aktörens livsvärld och

perspektiv. Detta är inte i sig någon garanti för en intressant eller viktig

forskning. För detta krävs också en tolkningsprocess som möjliggör ett

”epis-temologiskt brott” mot commonsensekunskap och en frigörelse från den

be-greppsvärld som hämtats från aktörernas livsvärld (Bourdieu 1968; 1991). Det

kräver en tolkning som möjliggör en poängrikedom och en kvalitativ ny

för-ståelse av aktuella utsnitt av den sociala verkligheten (Alvesson & Sköldberg

2008).

Olika begrepp och teoretiska perspektiv kan vara till hjälp i

tolknings-arbetet.

De kan inbjuda till att se det studerade fenomenet från ett speciellt

perspektiv och till att synliggöra dolda mönster och strukturer bakom

hand-lingar eller händelser. Jag delar Emersons (1983) beskrivning av teorins roll i

empiriskt inriktade studier. Den teori som genereras bör vara grundad i och

reflektera en närhet till materialet, forskaren bör inte ha med sig en färdig

teori som helt får styra arbetet och det teoretiska analysarbetet bör kunna ske

14

ʻ

ʼ

ʻ

ʼ

ʻ

ʼ

ʻ

ʼ

Intervju som forskningsmetod – möjligheter och begränsningar

15

Tabell 1. Försörjning av missbruk. Fördelat efter huvudsaklig drog

(procent)

Huvudsaklig drog

Heroin

(n= 80)

Amfetamin

(n= 79)

Total

Inkomstkälla

Socialbidrag

51

39

45

Langning

33

13**

23

Sålt sex

38

6***

22

Stölder

28

14*

21

Pension

11

31**

21

Lön

9

21*

15

Sjukbidrag

11

11

11

Signifikans: *p< 0,05 **p< 0,01 ***p< 0,001

96

16

Tabell 2. Myndighetskontakter och erfarenhet av behandling. Fördelat

efter huvudsaklig drog (procent)

Heroin Amfetamin Total

Kontakt med

myndighet

senaste året

N=98

N=88

Socialtjänsten totalt

84***

60

73

Ekonomiskt bistånd

66***

40

53

Övrigt bistånd

46***

19

33

Beroendecentrum

65***

13

41

Kontakt med

myndighet

på grund av

sexförsäljn.

N=66

N=21

Någon myndighet

85*

58

79

Prostitutionsgruppen

73

50

67

Polisen

41

25

37

Navet

33*

0

26

Sjukvården

24

15

22

Stadsmissionen

16

20

17

Erfarenhet av

behandling

N=99

N=88

Behandlats någon gång

94***

65

80

Behandlats senaste året

53***

19

40

Behandlats flera tillfällen

80***

41

61

Behandlat sig själv

95***

52

74

Typ av

behandling

N=93

N=56

Behandlingshem

86

76

82

Öppenvård

60**

29

46

Avgiftning

91***

59

78

Substitutionsbehandling

28***

0

17

Tvångsvård (LVM/LVU)

45

34

41

Signifikans: *p< 0,05 **p< 0,01 ***p< 0,001

98

Tabell 3. Logistisk regressionsanalys för önskemål om hjälp, steg 1, 2 och 3

Steg 1

Steg 2

Steg 3

OR

OR

OR

OR

OR

OR

OR

OR

Ålder

0,968

Osäkert boende

3,443*

4,378**

3,010

Illegal inkomst

3,747**

1,938

1,279

Sålt sex

5,774***

2,909*

1,660

Heroin

15,820*** 10,279*** 7,620*** 12,964***

Cox & Snell R

2

_{0,022 0,053 0,078 0,110}

_0,287

_0,220

_0,214

_0,303

Signifikans: *p< 0,05 **p< 0,01 ***p< 0,001

100

19

123

Tabell 3. Logistisk regressionsanalys för önskemål om hjälp, steg 1, 2 och 3

Steg 1 Steg 2 Steg 3

OR OR OR OR OR OR OR OR Ålder 0,968 Osäkert boende 3,443* 4,378** 3,010 Illegal inkomst 3,747** 1,938 1,279 Sålt sex 5,774*** 2,909* 1,660 Heroin 15,820*** 10,279*** 7,620*** 12,964*** Cox & Snell R2 _{0,022 0,053 0,078 0,110 0,287 0,220 0,214 0,303}

Signifikans: *p< 0,05 **p< 0,01 ***p< 0,001

Tabell 4. Faktorer, omständigheter och motiv som har betydelse för

risktaganden i samband med droganvändning

Riskfaktorer

Motiv/förklaring

Agerande/riskhandling

Okunskap

Omedveten om risker,

olyckshändelse

Utsätter sig för

överdosris-ker utan vetskap om dessa

Drogpåverkan (t ex

bensodiazepiner)

Söker kickar, sämre om-

döme p.g.a. drogeffekt

Tar mer heroin än planerat

Toleransökning

Förbättra effekten

Heroin blandas med

bensodiazepiner/alkohol

”Kicksökande”

Önskan om starka

drog-effekter

Heroindos på gränsen till

överdos

Dålig ekonomi

Söker drogeffekter till

låg kostnad

Blandar heroin med

bensodiazepiner eller

alkohol

Svårt att injicera, hitta

vener

Vill minimera antalet

injektionstillfällen

Tar färre men större doser,

tar inte halva först för att

känna av styrkan

Otrygg och stressig

miljö

Vill ej riskera upptäckt

Injicerar allt på en gång

Osäkerhet eller

beroen-deställning till andra

brukare

Vill ej stöta sig med

andra, vill visa sig tuff

Tar över andras

riskbete-enden, låter någon annan

blanda/sätta sprutan

Osårbarhetskänsla

Räknar med att överleva Tar stora doser, negligerar

risker

Nedstämdhet, ångest,

depression

Söker avtrubbning,

lindra dåligt mående,

minskat risktänkande

Tar mer heroin än vanligt,

blandar med andra

prepa-rat

Svår livssituation,

känslor av likgiltighet

och uppgivenhet

Bryr sig mindre om

ris-ker, vill slippa känna,

ambivalenta känslor

inför döden

Omfattande risktagande,

självdestruktivitet

Självmordstankar

Orkar inte leva

Medvetna överdoser

17

18

19

123

Målsättning

Målgrupp

Möjliga

insatser

Situationen i

Sverige idag

Primär

prevention

Så få som

_{möjligt ska}

använda

heroin

Personer i

riskzonen för att

börja injicera

heroin

Minska tillgång

och efterfrågan på

droger, tidig upptäckt

och behandling,

information om risker

Hög prioritet,

omfattande

insatser

Sekundär

prevention

Så få

_inträffde

överdoser

som möjligt

Personer som

injicerar heroin

Information om

överdos risker och

säkrare användning,

lättillgänglig

behand-ling, förbättrade

livsvillkor och psykisk

hälsa, injektionsrum

Låg prioritet,

varierad grad

av insatser

Tertiär

prevention

Så få

_överdser

som möjligt

ska leda till

dödsfall

Personer som

närvarar vid

överdoser:

brukare,

anhöriga,

behandlare,

polis,

ambulans-personal

Utbildning om

rätt agerande vid

överdos,

naloxon-program, förändra

polisens rutiner,

lagändringar,

injektionsrum

Mycket låg

prioritet,

mycket få

insatser

19

123

μ μ

Droger och Prostitution (DoP) 2005

Datum:______________

S-kod: ____

Födelseår:____________

160

                             

161

                             

162

                         

163

                      

164

ˮ

‐

Publicerad: www.socialstyrelsen.se, november 2012.

365

N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L . 26. 2009 . 5

Artikel

A B S T R A C T

Inledning

Ett omfattande missbruk är dyrt att underhål-la. För att finansiera ett dagligt heroinmiss-bruk (ca 1 gram om dagen) krävs ca 20 000– 30 000 kr per månad och för ett dagligt am-fetaminmissbruk (ca 2 gram om dagen) ca 10 000–15 000 kr per månad (CAN 2006; Bretteville-Jensen 2005; Nilsson & Wade-skog 2008). Även om konsumtionsmängden och intensiteten i missbruket varierar mel-lan individer och över tid så har majoriteten injektionsmissbrukare ett omfattande och kostsamt drogbruk. Att utveckla olika försörj-ningsstrategier blir därför en mycket viktig och tidskrävande del av många injektions-missbrukares liv. Få personer med ett om-fattande injektionsmissbruk klarar av att fi-nansiera sina droginköp enbart genom legala inkomster och de som har legala inkomster i form av lönearbete lyckas sällan behålla detta någon längre tid (Svensson 2007; Rosenbaum 1981; Hunt 1990; Sherman & Latkin 2002). För många blir det nödvändigt att använda inkomster både från den formella/legala sek-torn (t ex bidrag, lön, lån) och från den in-formella/illegala sektorn (t ex stölder, häleri, langning, prostitution) för att finansiera sitt drogbruk (Bretteville-Jensens 2005).

Att studera droganvändares sätt att finan-siera sitt drogbruk är viktigt och intressant i

T. Richert: Injection drug using women and the means by which they support their drug use

AIMS AND METHODS

The purpose of the present paper is to investigate the ways in which women who inject heroin or amphetamines procure drugs and finance their drug use. The results are based on standardised interviews conducted at the needle exchange programme in Malmö between 1 July 2005 and 30 September 2006. In total, 188 out of the 232 women who visited the programme during this period were interviewed.

RESULTS

A vast majority of the women (93%) buy most of the drugs they use themselves. Among the women interviewed, the most common sources of income were; social benefits (45%), dealing (23%), prostitution (22%), theft (21%) and paid work (16%). A majority of the women (53%) reported use of both formal and informal incomes to finance their drug use over the last two weeks, just over a third of the women (36%) reported only formal incomes, and a small minority (12%) reported only informal incomes. A majority of the women also reported to have been provided with drugs by others. In most cases, the provider was a man (p>.01).

Women with heroin as their principal drug more frequently reported multiple sources of income (p>.01), income through prostitution (p>.001), dealing (p>.01) or theft (p>.05), whereas women with amphetamines as their principal drug more frequently reported income through paid work (p>.05) or pensions (p>.01).

TORKEL RICHERT

Injektionsmissbrukande

kvinnors inkomstkällor och

366 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L . 26. 2009 . 5

flera avseenden. Det sätt individen försörjer sitt missbruk på får stor betydelse för hennes möjliga delaktighet i ma-joritetssamhället och för hennes eventuella inblandning i och sociala status inom narkotikavärlden (Biernacki 1986, 24; Svensson 2007). Ökad kunskap kring försörjningsformer kan innebära en ökad förståelse för individers livssituation, utsatthet, problem, drivkrafter och resurser och därmed ock-så möjliga vägar ut ur missbruket.

Att fokusera på injektionsmissbrukande kvinnor och de-ras försörjning är av särskilt intresse då denna grupp utgör en minoritet inom en ytterst mansdominerad och maskulin narkomanvärld. Dessutom är den relativt skrala forskning-en kring missbrukande kvinnors försörjningssätt och roller inom drogekonomin överskuggad av motsvarande forskning kring män (Maher & Hudson 2007).

En ytterligare anledning att fokusera på injektionsmiss-brukare och deras försörjningsstrategier är att det florerar många felaktiga föreställningar och stereotypa nidbilder kring denna grupp i samhället. Narkotikamissbrukarens verklighet har i den officiella retoriken i Sverige kommit att starkt förknippas med en värld skild från det övriga sam-hället, en värld präglad av kriminallitet, prostitution, våld, sjukdom och död (Kristiansen 1999). Framförallt injektions-missbruk har kommit att bli ”sinnebilden för en av de mest

förkastliga avvikelser vi kan tänka oss” (Olsson 1994). Det

är också framförallt de mest extrema och stereotypa bilderna av narkomanen som förs fram och som blir tongivande i me-dia (Svensson 2005). En vanlig bild av injektionsmissbru-karen är den hemlöse och utslagna gatunarkomanen som är beredd att göra vad som helst för att få tag på pengar till droger. De gängse föreställningarna om och attityderna till kvinnliga narkotikamissbrukare är möjligen än mer stigma-tiserande (Inciradi m.fl. 1993). De ses ofta som okvinnliga och smutsiga, som oansvariga mödrar som prioriterar dro-gen framför sina barn, som fallna och förtappade kvinnor (Lander 2003), de förknippas med självklarhet med prosti-tution och anses framförallt försörja sitt missbruk genom att sälja sex på gatan för pengar eller inom den egna gruppen i utbyte mot narkotika (Rosengren 2003). Liknande represen-tationer av missbrukande kvinnor återfinns även inom delar av missbruks- och kriminalitetsforskning (Denton 2001; An-derson 2008; Taylor 1993). Dessa bilder innehåller en viss

CONCLUSIONS Few women correspond to the stereotypical image of the homeless and outcast street addict who supports her drug habit mainly through prostitution and illegal activities or by contacts with male addicts. The majority of the women in this study have a relatively stable housing situation, the vast majority (93%) are active actors on the drug market who buy most of the drugs they use themselves, and most of the women use incomes from both formal/legal and informal/illegal sources.

For most of the women, drugs provided by others only constituted a complement to those obtained by the women themselves. A few women, however, who did not report any personal income, seem to be highly dependent on others to secure a safe supply of drugs. Some women also reported that they had had to perform sexual services in order to get access to drugs from male suppliers.

For women with heroin as their principal drug, it seemed much more difficult to finance their drug use by legal incomes only. KEYWORDS

Women, injection drug use, heroin, amphetamines, needle exchange programme, income, drug economy.

Injektionsmissbrukande kvinnors inkomstkällor och anskaffning av droger

367

N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L . 26. 2009 . 5

sanningshalt, frågan är dock om den skild-rar majoriteten, eller om den ens speglar något som är vanligt förekommande. I Sverige saknas studier som utifrån en bre-dare grupp narkotikamissbrukande kvin-nor undersökt försörjningsstrategier och inkomstkällor. Föreliggande studie bidrar därmed genom sitt relativt stora och breda urval av narkotikamissbrukande kvinnor från sprutbytesprogrammet i Malmö, med ny och viktig kunskap i denna fråga.

Tidigare forskning

Liten uppmärksamhet har riktats mot nar-kotikamissbrukande kvinnor och deras försörjningsstrategier eller roller inom drogekonomin (Maher & Hudson 2007). Detta beror dels på att de utgör en minori-tet bland tunga missbrukare men också på att de setts som perifera och icke hemma-hörande i denna kontext (Campbell 2000). En annan förklaring är att forskning kring drogmissbruk historiskt sett varit forsk-ning om män av män (Denton 2001). Den forskning som ändå intresserat sig för kvinnliga missbrukare har traditionellt tenderat att sätta fokus på deras familjean-svar, moderskap, promiskuösa livsstil och psykopatologi (Maher & Hudson 2007; Denton 2001).

Tills relativt nyligen har diskursen kring kvinnors droganvändning och roll inom drogekonomin varit dominerad av bilder som speglat passivitet och maktlös-het (Anderson 2008; Denton 2001; Maher & Hudson 2007). Studier har ofta beskrivit kvinnor som offer vilka lurats in i miss-bruket av män och som är beroende av män för sin försörjning, tillgång till droger och upprätthållande av missbruket (Adler 1985; Fiddle 1976; File 1976; Goldstein 1979; Inciardi m.fl. 1993; Rosembaum

1981; Ruggiero 1995). Flera tidiga stu-dier har också pekat på kvinnliga narko-tikamissbrukares små möjligheter att göra karriärer inom den illegala ekonomin och hur de istället framförallt varit hänvisade till inkomster från prostitution, snatteri och bedrägerier (Miller 1986; Waterson 1993). Framförallt prostitution har ofta beskrivits som den mest framträdande inkomsten för kvinnliga narkotikamiss-brukare, inte minst för de med heroin som huvuddrog (Blom & van Den Berg 1989; Waterson 1993).

Under framförallt 1990-talet publice-rades ett antal studier som presenterade delvis nya bilder av kvinnliga missbru-kare. Kvinnor inom drogekonomin skild-rades nu också som framgångsrika och stolta ent reprenörer, som oberoende av män för sin försörjning och som kapabla att inneha en rad olika positioner och roller inom drogekonomin, även de med ledande funktioner (Mieczkowski 1994; Morgan & Joe 1996; Baskin & Sommers & Fagan 1993; Dunlop & Johnson 1996; Sterk 1999). Lisa Mahers och Susan Hud-sons (2007) metaanalys av studier kring kvinnliga missbrukare och deras försörj-ning visar dock att drogekonomin gene-rellt är en könssegregerad arbetsmarknad där kvinnor, trots stora resurser och till-gångar, till stor del är beroende av män för att erhålla och upprätthålla attraktiva arbetsmöjligheter och att de kvinnliga rol-lerna ofta innehåller starkt sexualiserade inslag (Maher & Hudson 2007).

I Sverige har ett fåtal studier berört kvinnliga missbrukares försörjningsstrate-gier och/eller positioner inom drogekono-min (se t ex Byqvist 1997; 2005; Lander 2003; Kolfjord 2003; Kristiansen 1999; Rosengren 2003; Svensson 2005; 2007),

Injektionsmissbrukande kvinnors inkomstkällor och anskaffning av droger

368 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L . 26. 2009 . 5

ingen tidigare svensk studie har dock specifikt fokuserat på denna fråga. I den senaste nationella kartläggningen kring tunga missbrukare (MAX-undersökning-en) saknas också mer ingående uppgif-ter kring denna grupps försörjning. Vad som dock kunde konstateras i studiens casefind ing undersökning var att arbets-marknadsanknytningen bland de tunga narkotikamissbrukarna i regel var mycket dålig. För flertalet utgjordes därför de le-gala inkomsterna uteslutande av social-bidrag, pension, sjukpenning eller andra former av bidrag/ersättningar (Lander m.fl. 2002). Majoriteten av de tunga miss-brukarna, både männen och kvinnorna, använde övervägande illegala inkomster för att finansiera sina narkotikainköp (Olsson m.fl. 2001).

Flertalet studier, både nationella och internationella, som tar upp frågan om kvinnliga missbrukares försörjning är kvalitativa. De är genomförda i en kon-text som karakteriseras av extrem social, ekonomisk och/eller kulturell margina-lisering. Ofta utgår de också från avgrän-sade grupper missbrukande kvinnor t ex prostituerade, fängelsekunder, hemlösa kvinnor, kvinnliga langare. Fokus för stu-dierna har då ofta varit kvinnornas roller och möjlighet till försörjning inom den il-legala ekonomin. Få studier har undersökt bredare grupper av narkotikamissbrukan-de kvinnor och försökt kartlägga miss-brukande kvinnors olika inkomster, både formella och informella. Detta ofta snäva urval och fokus har troligen inneburit vis-sa begränsningar i att skildra bredden och variationen i försörjning bland narkotika-missbrukande kvinnor.

Sprutbytesprogram är exempel på en verksamhet som skulle kunna ge goda

möjligheter att studera en bredare grupp av narkotikamissbrukande kvinnor, fram-förallt de sprutbytesverksamheter som vänder sig till ett större geografiskt om-råde. Tidigare studier av sprutbytespo-pulationer har dock sällan haft försörj-ningsfrågan i fokus. De enda studier som tydligt har denna inriktning är Bretteville-Jensens (2005) och Bretteville-Bretteville-Jensens och Suttons (1996) studier kring sprutbytes-programmet i Oslo, Norge. Dessa studier har visat mycket intressanta och delvis oväntade resultat inte minst gällande in-jektionsmissbrukande kvinnors försörj-ning. Resultaten pekade på vissa sedan tidigare kända skillnader mellan narkoti-kamissbrukande kvinnors och mäns för-sörjning där prostitution var en betydligt vanligare inkomstkälla bland de kvinnli-ga besökarna medan stölder var betydligt vanligare bland de manliga. Något mer förvånande visade Bretteville-Jensens stu-die att langning var en lika viktig inkomst-källa för både kvinnor och män och att båda könen i stort sett erhöll lika stora in-komster från de olika inkomstkällor med vilka de finansierat sitt drogbruk (prosti-tution undantaget, där kvinnorna tjänade betydligt mer). Bretteville-Jensens studie (2005) visade också intressanta skillnader i försörjning beroende på om individen hade heroin eller amfetamin som huvud-saklig drog; heroinanvändarna uppgav i större utsträckning illegala inkomster, fler inkomstkällor samt högre inkomstnivåer.

Sprutbytesprogrammet

i Malmö och dess besökare

Till sprutbytesprogrammet i Malmö kom-mer personer som injicerar narkotika för att hämta rena sprutor och kanyler. Be-sökarna kommer framförallt från Malmö,

Injektionsmissbrukande kvinnors inkomstkällor och anskaffning av droger

369

N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L . 26. 2009 . 5

men även från andra orter i närområdet. Till programmet kommer varje år ca 1 100 besökare varav ca 200 är nybesök (Regis-terdata från 20052_{). Verksamheten är,}

till-sammans med Sprutbytesprogrammet i Lund, unik i Sverige med sin breda kon-taktyta till aktiva narkotikamissbrukare.

Den mest omfattande och aktuella beskrivningen av sprutbytesprogram-met och dess målgrupp ges i Stenströms (2008) nyligen publicerade avhandling. Beskrivningar av målgruppen finns även i sprutbytesprogrammets egna samman-ställningar vilka bygger på registerdata för de olika åren.

Andelen kvinnor i sprutbytesprogram-met har under alla år legat kring 25 pro-cent (Registerdata från sprutbytespro-grammet) vilket stämmer väl med andra studier av tunga missbrukare både natio-nellt (Olsson m.fl. 2001; CAN 2006) och internationellt (Aceijas m.fl. 2006). Vid programmets start 1989 var amfetamin den klart dominerande drogen bland be-sökarna, sedan dess har andelen som an-vänder heroin ökat samtidigt som andelen som använder amfetamin har minskat (Stenström 2008). År 2004 var skillnaden i princip utjämnad; då uppgav 44 procent av besökarna (50 % av kvinnorna) heroin som sin huvudsakliga drog (Registerdata från 2005).

Besökarna utgörs generellt av en grupp erfarna missbrukare som har en lång miss-brukarkarriär bakom sig. Den genomsnitt-liga sprutbytaren har missbrukat narko-tika under 23 år varav drogerna injicerats under knappt 16 år. Omfattningen och in-tensiteten i injektionsmissbruket varierar stort från person till person och över tid. Det vanliga är att ha injicerat periodvis (49 %) eller regelbundet (38 %), ett fåtal

av besökarna (13 %) har uppgivit att de endast injicerat någon eller några gånger. Bland heroinister återfinns en större andel med ett regelbundet injektionsmissbruk i jämförelse med amfetaminister (Sten-ström 2008).

Vad gäller sprutbytarnas försörjning av sitt missbruk ges ingen detaljerad infor-mation i Stenströms studie (2008). Det som presenteras är i vilken utsträckning de finansierar sina narkotikainköp med legala respektive illegala inkomster. En tredjedel av sprutbytarna uppgav att de finansierat sina narkotikainköp uteslu-tande eller övervägande med legala in-komster, 40 % med lika delar illegala och legala inkomster och 27 % uteslutande eller övervägande med illegala inkomster. I jämförelse med övriga tunga missbru-kare i Malmö finansierade sprutbytarna i större utsträckning sina narkotikaköp med legala inkomster (Stenström 2008). Det framgår dock inte i studien vilka de olika legala och illegala inkomsterna är, vilka inkomster som är mer eller mindre vanliga eller huruvida kvinnornas försörj-ning skiljer sig från männens.

Syfte och frågeställningar

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga och analysera injektionsmiss-brukande kvinnors olika sätt att anskaffa droger och finansiera sitt drogbruk. Tan-ken är att undersöka vilka inkomstkällor som är mer eller mindre vanliga och om dessa varierar beroende på huvudsaklig drog. Följande frågeställningar kommer att behandlas:

I vilken utsträckning anskaffar kvinnorna själva de droger som de använder, i vilken utsträckning är de beroende av andra för sin tillgång till droger?

Injektionsmissbrukande kvinnors inkomstkällor och anskaffning av droger

370 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L . 26. 2009 . 5

Vilka olika inkomster använder sig kvinnorna av för att finansiera sina dro-ginköp och vilka inkomster är mer eller mindre vanliga i gruppen?

I vilken utsträckning använder sig kvin-norna av formella respektive informella inkomster för att försörja sitt missbruk? Finns det skillnader i inkomster beroende på vilken kvinnans huvudsakliga drog är?

Metod och material

Q

QDatainsamlingQ

Materialet i föreliggande studie bygger på strukturerade intervjuer med kvinnor på sprutbytesprogrammet i Malmö. Under-sökningen startade 2005-07-01 och pågick fram till 2006-09-30. Samtliga kvinnliga patienter som besökte sprutbytesprogram-met under denna period tillfrågades om deltagande och vid samma tillfälle fick de även en kortare informationsbroschyr om studien. Vid kvinnans nästa besök, eller när det bedömdes vara lämpligt utifrån kvinnans situation och utrymme i verk-samheten, genomfördes intervjun. Inter-vjuerna tog cirka 15–30 minuter i anspråk.

Intervjuerna genomfördes av personalen på sprutbytesprogrammet vilket innebar att den direkta kontakten med kvinnorna enbart kom att utgöras av för dem kända personer. Personalen som genomförde intervjuerna har arbetat länge på mottag-ningen och har ett mycket gott anseende bland besökarna. Detta bedömde vi vara av stor betydelse på grund av känslighe-ten i de efterfrågade uppgifterna. Vår tan-ke var också att kvinnorna skulle ha lätt-tare att tala med personer de redan hade en relation till och ett förtroende för.

Samtliga intervjuformulär försågs av personalen vid sprutbytet med en sif-ferkod i samband med intervjutillfället.

Kvinnornas identitet har således varit okänd för forskarna och själva kodnyck-eln har hela tiden förvarats i ett låst ut-rymme skilt från enkäterna. Efter slutfö-randet av datainsamlingen har materialet kodats och lagts in i ett statistiskprogram för bearbetning och analys (SPSS). Före undersökningen genomfördes granskades forskningsdesignen av det etiska rådet vid Malmö Högskola, som fann att det sakna-des skäl att låta pröva projektet av regio-nal etisk nämnd.

Under intervjun ställdes frågor kring huvudsaklig drog3_{, anskaffning av droger,}

försörjning av droginköp, erfarenhet av prostitution, utsatthet för våld, kontakt med myndigheter och organisationer, er-farenhet av behandling för missbruk, bo-endesituation samt eventuella önskemål om hjälp från samhället.Här kommer re-sultatet kring försörjningsfrågorna att pre-senteras.

Materialet har bearbetats och analyse-rats i statistikprogrammet SPSS version 14.0. Chitvå-test har använts för signifi-kansprövning. Det interna bortfallet över-stiger inte i något fall fem procent och har därför inte redovisats för de enskilda frå-gorna.

Q

QBristerQiQmaterialetQ

En brist i studien har att göra med be-gränsningar i intervjuformuläret. Då det ur genomförbarhetssynpunkt ansågs vik-tigt att hålla enkäten kort (flertalet besö-kare är inne i ett aktivt missbruk och har sällan tid, ork eller vilja att ställa upp på längre intervjuer) har antalet frågor begränsats. Detta har inneburit begräns-ningar i analysen och kan ha inneburit att vissa intressanta resultat förbisetts. Endast tre bakgrundsvariabler: ålder,

hu-Injektionsmissbrukande kvinnors inkomstkällor och anskaffning av droger