Samhälle, kultur och identitet
Självständigt arbete i fördjupningsämnet religion
15 högskolepoäng, grundnivå
Metoder och förhållningssätt vid diskussioner om
kontroversiella frågor i ett mångkulturellt klassrum
- Nationella och internationella perspektiv
Methods and approaches in discussions about
controversial issues in a multicultural classroom
-
National and international perspectives
Medina Mujezinovic Amina Rasljanin
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9 270 högskolepoäng Självständigt fördjupningsarbete 15hp
Förord
Detta arbete är skrivet av Amina Rasljanin och Medina Mujezinovic. Arbetet är ett självständigt arbete i vårt fördjupningsämne och är en del av vår utbildning, ämneslärare för grundskola 7–9 med förstaämne religionskunskap. Arbetssättet har varit grupparbete vid träffar. Ansvaret för detta arbete tar vi som en grupp och inte individuellt. Arbetet har handletts av Bodil Liljefors Persson. Handledningen har skett via digitala möten, både med andra grupper och enskild handledning för enbart vår grupp.
Vi vill tacka vår handledare, Bodil Liljefors Persson, för akademiskt stöd och vägledning under arbetets gång.
Abstract
Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning då de känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ett komplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhällets mångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att, utifrån olika forskningsanalyser, ta fram de metoder och förhållningssätt som kan hjälpa lärare att våga ta sig an de kontroversiella frågor i sin undervisning som man helst undviker. Våra metoder har varit att analysera forskningsanalyser som behandlar detta område och utifrån dessa har vi tagit fram de förhållningssätt och didaktiska valen som främjar undervisningen inom detta område. Resultatet vi kom fram till är att eleverna utvecklar sin förståelse för människors olikheter genom att främst arbeta med öppna diskussioner i klassen. Det är viktigt att läraren skapar en god gemenskap i klassen, genom att arbeta relationsfrämjande, och att ha ett professionellt och neutralt förhållningssätt för att få ut mest från dessa diskussioner. Det professionella och neutrala förhållningssättet är viktigt då detta inte ”placerar” läraren till en viss grupp utan läraren, som den dominerande aktören, skapar en balans i klassrummet, i diskussioner och visar en förståelse för allas värderingar.
Keywords: interkulturell undervisning, kontroversiella frågor, metoder, religionskunskap, multikulturalism, mångkulturalism
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
2. Bakgrund ... 6
3. Syfte ... 7
3.1 Frågeställningar ... 7
4. Metod och sökprocess ... 8–9 4.1 Urval och sammanfattning ... 8–9 5. Resultat ... 12–21 5.1 Definitionen av kontroversiella frågor ... 12
5.2 Kontroversiella frågor inom religionsundervisning utifrån kursplanen ... 12–14 5.3 Att undervisa om kontroversiella frågor–svenskt och internationellt perspektiv ... 14–15 5.4 Lärarnas förhållningssätt ... 15–17 5.5 Metoder och strategier för att undervisa om kontroversiella frågor ... 18–19 6. Diskussion ... 20–21 7. Slutsatser... 22
1. Inledning
Vi ser ett växande Sverige där vi varje dag möter människor från världens alla hörn och våra klassrum präglas av samhällets mångkulturalism. Klassrummet är en plats där människor med olika värderingar, tankar och åsikter möts och det är vår roll som lärare att skapa en trygghet för varje elev där hen blir sedd och hörd. Det är viktigt att ge eleverna utrymme till att vara delaktiga, våga dela med sig av sina personliga erfarenheter men även vidga sina perspektiv och kunskaper om livsåskådningar och värderingar som skiljer sig från ens egna. I vårt arbete som framtida lärare ska vi arbeta med att bilda demokratiska medborgare. Privat kan man välja de ämnen man vill, eller inte vill, diskutera för att inte riskera att kränka en persons värderingar eller livsåskådningar, men har skolan det valet? På Skolverkets hemsida står det i kursplanen för religionskunskap bland annat följande:
I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.” (Skolverket, 2020)
Ett av syftena med religionsundervisningen är alltså att ha en öppenhet i fråga om människors olikheter, livsåskådningar och livsstilar, vilket leder till att vi inte kan, som i det privata livet, ignorera frågor som påvisar olikheter. För att skapa denna öppenhet, som ska ge elever möjlighet till att kunna reflektera över olika livsfrågor, identiteter och få en förståelse för människors värderingar och dessas samband till deras tro, så behöver vi diskutera de kontroversiella frågorna i klassrummet. Kontroversiella frågor kan vara frågor som berör religion, politik, sexualitet. En mer utförlig diskussion om kontroversiella frågor förs under resultat delen i detta arbete.
Vilka metoder och egenskaper bör en lärare ha för att möta kontroversiella frågor i ett mångkulturellt klassrum? Syftet med denna uppsats är att hitta verktyg som hjälper oss i vår lärarroll om hur vi ska balansera klassrumssituationen inom religionsämnet, med fokus på de kontroversiella frågorna, både i förebyggandesyfte och i åtgärdssyfte.
2. Bakgrund
I denna kunskapsöversikt har vi som syfte att försöka, genom olika forskningsanalyser, samla olika metoder om hur man som lärare kan hantera kontroversiella frågor inom religionskunskapen, utan att någon elev i ens klassrum känner sig utsatt eller kränkt. Vi kommer utgå ifrån delar av ämnesplanen för religionskunskap 7–9, värdegrunderna från Lgr11 och definition av kontroversiella frågor och vilka områden som kan utgöra kontroversiellt innehåll i en klassrumssituation. Utifrån artiklarna, och övriga källor, ska vi presentera några generella metoder som lärare kan använda för att hantera kontroversiella frågor i ett mångkulturellt/interkulturellt klassrum. Vår fokus ligger på den svenska skolan men för att få ett internationellt perspektiv kommer vi att inkludera andra internationell forskning.
I detta arbete har vi valt, förutom Sverige, att inkludera Quebec, Nederländerna och Sydamerika. Bakgrunden till valet av dessa områden, trots deras olikheter då Quebec är en provins i Kanada, Nederländerna är ett land i Europa och Sydamerika som är en kontinent, är att dessa artiklar tar upp de viktiga egenskaper som präglas av mångkulturalism i skolan. Artiklarna om Sverige, Nederländerna och Quebec diskuterar lärarnas roll i klassrummet medan artikeln om Sydamerika diskuterar styrdokumentens påverkan i lärarnas undervisning.
3. Syfte
Både i religionskunskapens kursplan och i Europarådet lyfter man vikten av att lärare har kompetens att stimulera och utveckla elevers förmåga att förstå sin egen, men även andras livsåskådningar. I Europarådet lyfter man ytterligare vikten av att utveckla elevers diskussionsförmåga, särskilt i kontroversiella frågor (Papamichael, et al., 2016, p. 13). Vi kommer utgå från olika forskningsanalyser där man lyfter fram vikten av dessa diskussioner i klassrummet för att gynna det demokratiska lärandet, vilka svårigheter man möter och hur man hanterar dessa. I detta arbete undersöker vi hur man som lärare kan förhålla sig och leda de kontroversiella frågor som ska stimulera elevers reflektioner över livsfrågor, identitet samt etiska ställningstagande och förhållningssätt i sin undervisning i en mångkulturell klass. Metoder som lärare kan ta till för att anpassa sin undervisning till elever med olika värderingar och livsåskådningar inom detta område då det är dessa frågor som väcker starka känslor och åsikter som kan skapa konflikter i ett klassrum. Vår frågeställning utgår från syftet med detta arbete, vilket är att hitta metoder som hjälper oss i vår lärarroll om hur vi ska balansera klassrumssituationen inom religionsämnet, med fokus på de kontroversiella frågorna, både i förebyggande syfte och i åtgärdssyfte. Vårt syfte grundas i det att vi själva har upplevt att en svårighet finns i skolans värld att diskutera kontroversiella frågor. Genom att söka om det har vi även sett forskning som pekat på att lärare oftast undviker dessa frågor på grund av att de upplever att de är alldeles för utmanande (Papamichael, et al., 2016, p. 7).
3.1 Frågeställning:
Vilka metoder och förhållningssätt, utifrån forskning, kan man som lärare använda sig utav i diskussioner om kontroversiella frågor i ett mångkulturellt klassrum?
4. Metod och sökprocess
I början av vårt arbete hade vi tänkt inkludera konflikthantering, hur vi ska hantera konflikter som uppstår vid kontroversiella diskussioner. Men då detta gav en bild av att konflikter blir en naturlig utgång av diskussion gällande kontroversiella frågor, så valde vi att enbart fokusera på lärarens roll och hens arbete med kontroversiella frågor i undervisningen.
Innan vi påbörjade vårt arbete valde vi att först utforska de olika databaser vi fått rekommenderade (Libsearch, EBSCO, ERIC, SWEPub) för att undersöka hur sökfunktionerna såg ut och fungerade. Vi använde oss av sökorden controversial issues, religion, elementary school på Libsearch och det var så vi hittade vår första källa “The professional stance of ethics and religious culture teachers and Quebec” av Mireille Estivalezes (2017). Vi begränsade oss till elektroniskt och tryckt material via biblioteket och peer-review och vetenskapligt material mellan tidsperioden 2017–2021 när vi sökte via databasen ERIC. Genom denna sökning fick vi fram sex resultat. Vi hade svårt att hitta artiklar som vi ansåg var lämpliga för vårt arbete då vi inte riktigt hade förstått hur vi ska begränsa våra sökningar. Vi valde att ta hjälp av bibliotekarien som arbetar på MAU för att visa hur vi skulle söka efter relevans för vårt ämne. Efter ett inbokat möte med bibliotekarien fick vi hjälp med databassökningar och hon lärde oss att lägga till * i slutet av ett sökord för att det automatiskt skulle läggas till ändelser exempel ”multicultural* och intercultural*”. Vi lärde oss även att lägga till citattecken för att både orden skulle sökas, exempel “controversial issue*”. Då kom det upp resultat på både controversial och issue. För att få ett bredare men snävare resultat använde vi sökord för ett sökfält och kombinerade det med “and” och “OR”. För att underlätta vår sökning ytterligare och hitta material som passa vårt ämne använde vi parenteser till att bygga nya fält, exempelvis (“religionsundervisning”).
Vår andra artikel “Teaching Controversial Issues In Diverse Religious Education Classrooms” av Karin K Flensner (2020) hittade vi när vi sökte på “controversial issue*” OR intercultural* AND “school*” OR “classroom*” AND “teach*”. Vi begränsade sökningen till Elektroniskt och tryckt material via biblioteket och Peer review och vetenskapligt material. Vi begränsade tidsperioden mellan 2015–2021 när vi sökte via databasen Directory of Open Access Journals. Genom denna sökning fick vi 11,263 resultat. Vidare valde vi att använda oss av liknande sökord i en annan databas, EBSCO. Med sökorden controversial issues AND multicultural*. Begränsat till Peer Reviewed och PDF Full Text, från tidsperiod 2015–2021. Databas: EBSCO. Fick vi 123 träffar och artikeln ”A perspective of controversy in human rights education: A curricular proposition” av Abraham K Magendzo och Jorge B Pavez (2018) var den 14:e artikeln på första sidan. Under
sökningsprocessen valde vi att använda oss av synonymer till våra huvudbegrepp och vi sökte på bland annat intercultural education istället för multicultural, vi lade även till education för att många gånger var resultatet inte inriktat mot skola och utbildning och vi fick ingen användning av resultatet. “Guiding discussions in the class about ethnic diversity” av Yvonne Leeman och Hester Radstake (2010) var en av 171 artiklar som kom upp efter att ha sökt på intercultural education AND controversial issues på Libsearch from EBSCO. Denna sökning begränsade vi till elektroniskt och tryckt material via biblioteket, Peer review och vetenskapligt material.
4.1 Urval och sammanfattning
Sökningsprocessen för att hitta artiklar och material som varit relevant och lämpligt för detta arbete har varit komplex. Vi tog kontakt med en bibliotekarie på MAU:s bibliotek och hen hjälpte oss att söka på rätt sätt. Genom processen och de utvalda artiklarna har vi ändrat vår frågeställning. Vi valde att använda oss av internationell forskning för att få en djupare insikt över hur det ser ut i andra länder när de hanterar kontroversiella frågor i undervisning, men även utformningen av läroplaner och metoder kring komplexiteten i hur man kan undervisa.
Att välja ut texter bland de många alternativen vi fick från sökningar har varit en lång process. Vi utgick ifrån intressanta rubriker till vårt ämne och sedan läste vi abstracten för att få en överblick om vad forskningsanalysen handla om. Vi hade som utgångspunkt att vi ville skriva om hur man arbetar med kontroversiella frågor i sin undervisning och ha med ett internationellt och svensk perspektiv. De abstract som tydde på något av det i föregående mening läste vi. Vi valde, i förstahand, de artiklar som tog upp lärarnas arbete om kontroversiella frågor och utifrån det valde vi artiklarna om Sverige, Quebec och Nederländerna. Vi begränsa oss till dessa artiklar då vi fått in internationellt och svensk perspektiv och vi valde att stanna vid dessa områden p.g.a. att de artiklarna hade en genomgående beskrivning om lärarnas arbete i undervisning om kontroversiella frågor. Artikeln om Sydamerika valde vi för att det behandla lärarnas syn och arbete utifrån styrdokumenten.
Den första artikeln är skriven av Karin K. Flensner och heter ”Teaching controversial issues in diverse religious education classrooms” (2020) och i denna artikel undersöker forskaren Flensner om hur man kan undervisa om kontroversiella frågor i den svenska skolan utifrån empirisk undersökning. Undersökningen baserades på klassrumsobservation i en gymnasieskola där majoriteten av elever har en muslimsk kulturell bakgrund (Flensner, 2020). Analysen i detta forskningsprojekt utgår ifrån observationer från en skola där kontroversiella frågor var ett dilemma
i undervisningen. Frågor som väcker konflikter och osämja anses vara kontroversiella frågor och undersökningar har visat att svenska lärare ofta undviker dessa ämnen för att undvika konflikter (Flensner, 2020). Flensner börjar med att presentera den svenska skolans värdegrunder och syftet med religionsundervisningen utifrån lgr11. Flensner definierar kontroversiella frågor och menar att det är de frågor som kan leda till konflikter när olika värderingar och livsåskådningar möts. Kontroversiella frågor är de frågor som står mellan fakta och åsikter, mellan kunskap och politik. Problemets framställning och lösning är beroende på betraktarens olika värderingar (Flensner, 2020). Det finns ingen ”mall” för den svenska skolans undervisning om kontroversiella frågor i religionsundervisningen, den svenska skolan är väldigt segregerat, det är svårt att beskriva ett ”typiskt svenskt klassrum”. Författaren tar upp olika kontroversiella frågor i sin analys som diskuterats i klassrummet och redovisar hur man representerar ämnet och hur man mött olika värderingar och åsikter (Flensner, 2020).
Mireille Estivalèzes är en forskare som har skrivit om kontroversiella frågor och lärarnas förhållningssätt i undervisningen och utgår från Quebec i Kanada. Estivalèzes presenterar i sin artikel, ”The professional stance of ethics and religious culture teachers in Quebec” (2017), ett nytt program som genomfördes 2008 i Québecs grundskolor för etik och religionsundervisningen. Programmet är anmärkningsvärt för introduktionen av en ny professionell hållning för lärare, som ger dem verktyg att presentera etiska och religiösa frågor med en viss objektivitet och opartiskhet. Kravet på lärarna innebär helt enkelt att de skulle anta en professionell inställning, d.v.s. att de upprätthåller ett kritiskt avstånd från sina egna värderingar och respekterar elevers samvetsfrihet. Målet var att förändra skolsystemet i Québec mot en mer icke-konfessionell religionsundervisning. Estivalèzes (2017) tar i denna artikel upp programmet för etik och religiös kultur (ERC) och dess betydelse för ett mångkulturellt samhälle och alla barns lika rätt till utbildning, vilket vi kommer gå djupare in i resultatdelen. Estivalèzes diskuterar lärarnas roll, tankar, svårigheter och deras inverkan på elever, hon tar även upp mottagandet av ERC hos anställda och föräldrarna. (Estivalezes, 2017).
Politikerna i Nederländerna pekar allt mer på skolans roll i att förse elever med utbildning, som underlättar integrationen av invandrare och ökar social sammanhållning. Lärarens uppgift med att förbereda elever för ett mångkulturellt samhälle är något som forskarna Hester Radstake och Yvonne Leeman undersöker i sin artikel ”Guiding discussions in the class about ethnic diversity” (2010). Forskarna utgår från intervjuer och empirisk undersökning i form av observationer där de har följt fem lärare som fått arbeta med kontroversiella frågor i sin undervisning i en gymnasieskola i Nederländerna. Forskarna kartlade lärare utifrån kriterier som forskarna anser är viktiga för att
hantera de kontroversiella frågorna i klassrummet och valde sedan de som var mest lämpade för undersökningen. Forskarnas krav på lärarna är att de ska ha ett professionellt förhållningssätt utifrån fem kriterier. Första kravet var att läraren ska kunna upprätthålla ordning genom att till exempel tillämpa allmänna regler över hur en diskussion bör gå till. Det andra kravet är att det finns en relation mellan lärare och elev som bygger på tillit och närhet. Tredje kravet är att läraren är väl påläst om ämnet som eleverna ska diskutera. Det näst sista kravet är att läraren har en interkulturell förståelse och är medveten om sociala frågor. Ett sista krav som ställs på lärarnas professionalism är att lärarna är medvetna om att mönster av dominans som till exempel genus, tar hänsyn till dessa genom att vägleda diskussionen och på så sätt kan förhindra uttrycket av åsikter som kan vara kränkande (Radstake & Leeman, 2010).
Den fjärde artikeln, ”A perspective of controversy in human rights education: A curricular proposition”, skriven av Abraham K. Magendzo och Jorge B. Pavez (2018) skiljer sig på så sätt att den tar upp läroplanens betydelse. Under processen för att framställa läroplanen är ett antal sociala aktörer involverade och varje aktör medför, instinktivt, sitt eget perspektiv och sin ideologiska hållning i utvecklingen av läroplanen. Detta menar författarna leder till att läroplanbesluten inte är neutrala utan styrs av teorier, föreställningar och ideologier från x antal aktörer. I denna artikel analyserar författarna läroplanernas betydelse i Sydamerika och dess ”kontroversiella perspektiv” inom olika ämnesområden och mänskliga rättigheter. Artikeln fokuserar på läroplanen och de konflikter som uppstår när läroplanen inte speglar verkligheten. I artikeln diskuterar man de kontroverser som uppstår mellan läroplanen och mänskliga rättigheter inom olika ämnesområden. Forskarna tar ej upp religion som ett ämne i sig i sin artikel men den är relevant i detta arbete, då genom de ämnen som presenteras, finns det potentiella dilemman som religionslärare kan mötas av i sin undervisning (Magendzo & Pavez, 2018).
5. Resultat
5.1 Definitionen av kontroversiella frågor
I de artiklar vi har valt att inkludera i detta arbete behandlar alla forskare hur man undervisar i ett mångkulturellt klassrum, där olika värderingar kan skapa spänning i. Forskarna diskuterar lärarnas, styrdokumentens och elevers roll i att hantera de kontroversiella frågorna och definitionen av kontroversiella frågor kan skilja beroende på vilket sammanhang och perspektiv man tillämpar begreppet på. Karin K. Flensner (2020) definierar kontroversiella frågor som de frågor som ligger mellan åsikter och fakta, politik och kunskap och det som påverkar lösningar och problembeskrivningar som bygger på olika människors olika värderingar (Flensner, 2020, p. 3). Magendzo och B. Pavez definierar i sin artikel, ”A perspective of controversy in human rights education: A curricular proposition” (2018), kontroversiella frågor som de frågor som kan uppfattas från olika synhåll, som bygger på argument som inte strider mot förnuftet. Kontroversiella frågor är de som väcker konflikter mellan människor då man ser på ett ämne utifrån olika perspektiv och argumenterar för sin åsikt utifrån ens egna värderingar (Magendzo & Pavez, 2018, p. 17ff). Då vi utgår från både svenskt och internationellt perspektiv gällande undervisning om kontroversiella frågor så är det viktigt att ha en begreppsdefinition att utgå från under detta arbete. I detta arbete kommer vi utgå från en s.k. stipulativ definition av begreppet då vi väljer att utgå från det som Karin K. Flensners (2020) och Magendzo och B. Pavez (2018) har gemensamt i sina definitioner. Vi kommer utgå från att kontroversiella frågor är de problembeskrivningar som bygger på olika värdesystem (Flensner, 2020, p. 2) och att konflikter uppstår när man argumenterar om samma ämne med åsikter som grundas från ens egna värderingar (Magendzo & Pavez, 2018, p. 19).
5.2 Kontroversiella frågor inom religionsundervisning
utifrån kursplanen
Som lärare behöver vi lägga upp vår undervisning utifrån styrdokumenten och utifrån ramar för hur utbildningen ska bedrivas och bedömas. Dessa ramar förtydligas för oss lärare genom bland annat kurs- och ämnesplaner som vi ska efterfölja i vår planering och undervisning (Skolverket, 2020). Även om vi som lärare utgår från samma kursplan för att lägga upp vår planering så är vår undervisning även grundad i den tolkning vi har av styrdokumenten. Kursplanen i religionskunskapen har gett livsfrågor rollen att vara ett stoff där man inte lyfter fram eleverna som
bärare av frågor om livet utan de finns främst i relation till andra religioner. Det är viktigt att vi som lärare minskar gapet mellan kursplanen och elevers dagliga liv för att ge undervisningen en mening för eleven och skapa en känsla av verklighet (Magendzo & Pavez, 2018, p. 18). Man kan hantera kursplanens mål utifrån olika arbetssätt men det är viktigt för lärare att få verktyg för att våga diskutera de ämnesområden som främjar elevers förmågor och förståelse för människors olikheter.
I kursplanen för religionskunskap i årskurs 7–9 benämns inte diskussioner om kontroversiella frågor som en del av syftet, det centrala innehållet, kursmålet eller kunskapskraven. Även om begreppet inte framgår direkt så är det oundvikligt att inte beröra kontroversiella frågor när man undervisar om frågor där argument och åskådning grundas i ens egna värderingar. Magendzo och Pavez tar i sin artikel just upp att kontroversiella frågor är något som kan uppstå när man diskuterar alla möjliga ämnen där olika värderingar möts mot varandra (Magendzo & Pavez, 2018, p. 19). Enligt kursplanen för religionsundervisningen så ska undervisningen stimulera eleverna till att:
[...] reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.
[...] utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer[...]. (Skolverket, 2020)
Forskning visar att lärare många gånger har svårt att lära ut och lyfta ämne i klassrummet som kan bli kontroversiella, vilket leder till att många lärare undviker att lyfta dessa frågor för att undvika konflikter (Flensner, 2020). Det uppstår ett dilemma när läraren inte stöttar dessa ämnesområden i undervisningen och väljer bort att diskutera de frågor som väcker förståelse för olikheter (Magendzo & Pavez, 2018, p. 22) Ett didaktiskt arbetssätt att arbeta med att elever ska kunna reflektera över sin identitet och livsfrågor för att förstå andra människors levnads- och tankesätt, är inkluderande undervisning där målet är att alla ska vara delaktiga i dialoger (Liljefors Persson, 2012). Pavez och Magendzo (2018) påpekar även de i sin artikel att föra dialog i klassrummet är en av de mest relevanta didaktiska strategier för att hantera kontroversiella frågor. Detta arbetssätt bidrar till att eleverna får en egalitär undervisning där eleverna får utveckla sin förståelse för både sitt och andras levnadssätt (Magendzo & Pavez, 2018, p. 27). Elever ska ges en möjlighet till att möta olika perspektiv och samhällsrelevant undervisning, samtidigt som målet är att elevernas egen existentiella utveckling stimuleras (Liljefors Persson, 2012, pp. 125-135). Att eleverna får hantera kunskap på ett dialogiskt sätt i klassrummet stärker bildandet av kritiska och frågande individer i
samhället (Magendzo & Pavez, 2018, p. 18). Att elever är delaktiga och utgår från sina personliga erfarenheter inom kontroversiella frågor i klassrumsdiskussioner menar Radstake och Leeman är viktigt för elevers identitetsskapande (Radstake & Leeman, 2010). Elevers egna argument är även något man markerat tydligt i den nya kursplanen, som träder i kraft i juli 2021, där det bland annat står att religionsundervisningen för åk 7–9 ska inkludera:
- Analys av och reflektion över etiska frågor utifrån elevernas egna argument samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar […]
- Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar […]. (Skolverket, 2020)
5.3 Att undervisa om kontroversiella frågor – svenskt och
internationellt perspektiv
Att undervisa om de frågor som väcker förståelse för våra medmänniskors olikheter är en viktig uppgift som skolan har och som gynnar hela samhället. Sverige är inte ensamt med sitt mångkulturella samhälle och inte heller med dilemmat för lärare att hantera kontroversiella frågor i klassrummet. I Nederländerna lägger politikerna det största ansvaret på skolan att tillhandahålla utbildning som underlättar integrationen av invandrare för att stärka den sociala sammanhållningen (Radstake & Leeman, 2010). Även det svenska skolsystem arbetar med att främja demokratiska medborgare som besitter bland annat yttrandefrihet, åsiktsfrihet och religionsfrihet samtidigt som en förmedling av kunskaper i form av sociala frågor och värderingar ska lyftas, exempelvis jämlikhet och alla likas värde. De frågor som nämns ovan är några av de teman i religionsundervisningen som kan anses vara kontroversiella, då elevers åsikter grundas i deras värderingar. Som nämnt i kapitlet innan så brister det för lärare att diskutera kontroversiella frågor då forskning påvisar att vissa lärare undviker dessa områden p.g.a. rädsla för möjliga konflikter. Flensner skriver även att många lärare har en svårighet att lära ut om vissa frågor på grund av att det existerar stora meningsskiljaktigheter, där det är svårt att dra en gräns mellan fakta och åsikter (Flensner, 2020, pp. 1-2).
Quebec är en region i Kanada där mångkulturalismen spelar en stor roll och på grund av den växande pluralismen i samhället införde man 2008 ett program som skulle bidra till en icke-konfessionell religionsundervisning i skolan. Det fanns en önskan om att respektera jämställdhet, frihet och religion och en ny kulturell strategi föreslogs för religionsundervisningen, genom ett icke-konfessionellt handlingssätt stödja en bättre förståelse och uppfattning för de stora religiösa
traditionerna (Estivalezes, 2017). Religioner har, i vårt nutida pluralistiska samhälle, skapat många debatter där begreppet religionsfrihet varit på tal och var gränsen går i det offentliga rummet (Flensner, 2020). Religionsfrihet är friheten att få utöva en religion samtidigt som det är rätten till att inte utsättas för religion. Skolan och klassrummet kan ses som en del av det offentliga rummet då det styrs av en reglerad läro- och kursplan, samtidigt som det är en plats för både elever, och lärare, att utvecklas och få en större förståelse för samhället utanför skolans väggar. Klassrummet blir alltså en skärningspunkt för det privata och offentliga, där det kan finnas en balans mellan de båda sfären (Flensner, 2020, p. 2).
Kontroversiella frågor måste ses i deras ideologiska, historiska och nuvarande sammanhang då alla sociala förhållanden innehåller olika aspekter och resonemang som kan ses utifrån olika synvinklar. Det vill säga att en kontroversiell fråga kan ändras och uppfattas annorlunda beroende på situation och elevsammansättning i ett klassrum. Studenternas sammansättning i den specifika klassrumskontexten är en viktig faktor för vilka pedagogiska val läraren gör i undervisningen. (Flensner, 2020, p. 3)
5.4 Lärarnas förhållningssätt
Estivalèzes artikel tar bland annat upp de kraven som forskarna menar är viktiga för lärare att anamma och som är relaterade till den nya professionella hållningen. De kraven är att lärare håller ett kritiskt avstånd från sina egna åsikter och värderingar, läraren ska respektera studentens frihet och religion, för att undvika att anta rollen som en kulturell medlare och något som kan leda till indoktrinering. Det finns delade åsikter där en del lärare menar att de ska kunna dela med sig av sina personliga övertygelser och att det kommer skapa en transparens i relationen med studenterna. Andra menar att eftersom lärare har en auktoritet i klassrummet ska eleverna ha frihet att uttrycka sin egen åsikt och utveckla sin egen förmåga att reflektera över religiösa och etiska frågor utan att bli påverkade. Dessa åsikter skapade stora debatter kring lärarens religiösa tillhörighet och om de skulle få lov att uttrycka det offentligt eller ej ( (Estivalezes, 2017, pp. 55-56).
Precis som lärarna i Estivalèzes (2017) artikel hade delade åsikter om läraren ska dela med sig av sina egna religiösa övertygelser, har även lärarna i Radstake och Leemans (2010) artikel delade åsikter om etnisk mångfald i samhället och målet med undervisningen. För en lärare var målet med undervisningen att elever, med icke-holländsk bakgrund, ska skapa en förståelse för tyngdpunkten och att anpassa sig till majoritetssamhället och deras åsikter. Andra lärare hade en djupare acceptans på den rådande mångfalden, där deras mål var att elevernas perspektiv skulle utvecklas och eleverna
skulle kunna reflektera över sina och andras åsikter om etnisk mångfald, genom att utbyta idéer med varandra (Radstake & Leeman, 2010, p. 432).
I programmet, Ethics and religious culture (ERC), som implementerades i Quebecs grund- och gymnasieskolor, var en av de största pedagogiska utmaningarna för lärare att de skulle ha en opartisk och professionell lärarroll. För att inte påverka eleverna med egna synpunkter var lärarna tvungna att avstå från att dela med sig utav dem. Eleverna uppmuntrades till att fördjupa och konstruera sina kunskaper som är utformat utifrån den sociala konstruktivistiska pedagogiken, där tre kompetenser ska utvecklas. Kompetensen att utveckla förmågan att bilda förståelse av religion där eleverna ska kunna analysera religiösa uttryck och förklara deras mening, reflektera över etiska frågor gällande normer och värderingar i samhället och den sista gäller dialogen kring religion där eleverna utvecklar förmågan att tänka och agera ansvarsfullt i förhållande till sig själva och andra. För att eleverna ska kunna reflektera etiskt krävs det att de är bekanta med olika perspektiv och kan jämföra dem. Därför är det viktigt för läraren att kunna ha en diskret och professionell hållning (Estivalezes, 2017, pp. 55-59).
ERC-programmet gör det tydligt att lärarna inom programmet ska uppfylla kraven för den nya professionella inställningen. Ett av kraven är att de ska vara diskreta vid uttryck av sin personliga tro och för att inte påverka eleverna till att konstruera sina synpunkter, baserat på lärarens influens. Opartiskhet är en grundläggande faktor för att kunna säkerställa att det finns en objektivitet i undervisningen, tillsammans med rättvisa för att läraren inte ska ta en elevs sida vid uttryck av tankar i exempelvis en diskussion. Läraren bör därför heller inte göra bedömning av elevers värderingar av det som de studerat, vare sig det är sekulära eller religiösa värderingar. Läraren förväntas utveckla en attityd där de reflekterar kring en medvetenhet om sina egna föreställningar om det goda livet, med fokus på att inte föra vidare sina egna värderingar till sina elever. Läraren måste undvika alla kategorier av proselytism, för att respektera religionsfriheten som eleverna har. Att kunna förstå andra perspektiv och synvinklar, vara objektiva och neutrala är något av det viktigaste lärare ska kunna göra. Det möjliggör dem att förstå sig på sina egna, personliga, kultur och gränser, men även förmågan att vara öppen för det som råder utanför ens egna perspektiv (Estivalèzes, 2017, s.62).
För interkulturell utbildning finns det preferenser för diskussioner och samarbetsinlärningar i klassrummet som ett pedagogiskt tillvägagångssätt.(Liljefors, Persson 2012). En del elever och lärare upplevde stress och oro under diskussioner där känsliga och kontroversiella frågor tas upp i ett mångkulturellt klassrum och många lärare hade därmed en svårighet att guida diskussioner dessa situationer. I klasser där elever och lärare består av en etnisk mångfald står lärare inför en utmaning
under diskussioner. Radstake och Leeman skriver i sin artikel att genom klassrumsdiskussioner kan läraren hjälpa eleverna att reflektera, samt utforska olika perspektiv på etnisk mångfald i samhället. Det kan i sin tur hjälpa dem att utveckla en empatisk förmåga till det de inte känner till och det kan ge dem kunskap och insyn i andras erfarenheter av hur bland annat diskriminering är kopplat med utvecklingen av etniska identiteter, och en vidareutveckling av deras egen interkulturella kommunikationsförmåga kan ske (Radstake & Leeman, 2010, pp. 429-430).
För att lärare ska kunna leda dessa typer av interkulturella diskussioner ställde forskarna krav på dem att de ska kunna tillämpa specifika didaktiska egenskaper. Radstake och Leeman har differentierat fem krav,(2010, p.430-431) var av det första är att det i klassrummet ska finnas en ordning där allmänna regler för interaktionen kring hur diskussioner ska föras och utvecklas ska ligga som grund. Det andra kravet är att det råder en god relation mellan lärare och elever som är baserat på förtroende, något som är viktigt i alla klassrum, men i klasser som har en etnisk mångkulturell blandning så skapar relationer en större samhörighet. God relation är inget som faller sig naturligt i ett klassrum då det många gånger finns en dominerande grupp i ett klassrum, vilket innebär att läraren aktivt måste arbeta relationsfrämjande för att bilda ett ömsesidigt förtroende. Det tredje kravet behandlar lärarens kunskap om lektionens innehåll. Det krävs inte enbart att läraren ska ha kunskap om ämnet, utan även förståelse för att den etniska mångfalden i klassrummet kan skapat olika uppfattningar hos eleverna. Läraren behöver vara insatt i hur elever med olika kulturella bakgrunder, olika upplevelser och erfarenheter kan ha olika åsikter och att dessa kan gå mot varandra. Med följd av detta lyfts det fjärde kravet, interkulturell känslighet, där läraren ska kunna anpassa sig till eleverna och försöka se saker från deras perspektiv. Det är viktigt att läraren är medveten om de sociala frågor och vara beredd på elevers reaktioner och attityder om de inte vill, eller är beredda på att delta i diskussioner där det behövs att eleven ska dela med sig av egna erfarenheter och åsikter. Det sista krav är lärarens professionalism, där läraren ska vara medveten om dominansmönster som existerar i klassrummet. Det är viktigt att läraren tar till hänsyn till dominansmönstret i en diskussion på grund av att de kan hindra uttrycket av perspektiv och åsikter, och på så sätt minska risken för att konflikter kan uppstå (Radstake & Leeman, 2010, p. 430pp). Bland de lärare som forskarna valde att studera var det en lärare som stod ut med några enastående egenskaper för detta projekt. Läraren hade en fördel i klassen då hen var av en icke holländsk etnicitet och kunde, i detta fall, ha en förståelse för minoriteten i klassen. det är viktigt att inte dra slutsatsen att lärare av annan etnicitet per automatik få fördel i en multikulturell klass. Läraren i fråga hade även arbetat med att bygga upp en god relation i klassen och eleverna, på så sätt kunde
hen lyfta sin egen känslighet rörande olika frågor i diskussioner och detta skapade en säker miljö för eleverna. (Radstake & Leeman, 2010, p. 440)
5.5 Metoder och strategier för att undervisa om
kontroversiella frågor
Det finns olika sätt att arbeta med kontroversiella frågor i ett klassrum och som vi nämnt innan i vårt arbete så är det viktigt för varje lärare att utgå från den grupp elever som hen ska undervisa. I följande del kommer vi presentera de olika artiklarnas metoder för att presentera, hantera och arbeta med kontroversiella frågor i en mångkulturell klass. Flensner lyfter i sin artikel metoden att presentera kontroversiella frågor på ett öppet vis, där konfliktlinjerna presenteras och där man kan se om det finns förnuftiga argument för åsikter i frågan som presenterats (Flensner, 2020, p. 3). Flensner (2020) skriver i sin artikel om en lärare, Tina, som arbetar med kontroversiella frågor i en gymnasieklass (Flensner, 2020, pp. 7-8). Tina arbetar med dessa frågor genom att uppmuntra eleverna att reflektera och få in nya perspektiv, mer än att försöka påverka och förändra elevernas åsikter och tankar kring de frågor hon använder som exempel. Efter att ha arbetat länge på skolan har Tina fått beredskap och erfarenhet för att kunna hantera situationer när känsliga frågor diskuteras. I artikeln beskriver Tina hur hon ständigt måste balansera mellan utmaningen att hantera olika åsikter och bekräfta rätten till att tycka olika, även om det är odemokratiska och kränkande åsikter eleverna kan ha. Målet med undervisningen är att lyfta olika perspektiv och att eleverna ska kunna lyssna och respektera varandra även om de inte delar samma åsikter (Flensner, 2020, p. 15). Tina använder sig av Abrahams barn, en metod som bygger på perspektivet att Abraham är stamfader för judendom, kristendom och islam, som grund i sin religionsundervisning när hon undervisar om de monoteistiska religionerna. Tina använder sig utav denna metod då eleverna får, genom historier om Abraham, se likheter och skillnader mellan dessa tre religionerna. Tina är medveten om att eleverna har olika upplevelser kring temat och hon arbetar med att bekräfta elevernas kunskaper och interkulturella kompetens. Abrahams barn är inte något som Tina behandlar som kontroversiellt, utan mer som ett exempel på ett interkulturellt synsätt som skapar förutsättningar till att senare kunna lyfta olika kontroversiella frågor, det ger henne en grund för att senare lyfta perspektivet att det finns olika versioner och tolkningar av samma berättelser (Flensner, 2020, p. 8).
En lärare i Estivalèzes forskningsartikel valde att låta eleverna utgå från sina egna erfarenheter för att hålla eleverna nära till sin vardag och läraren såg många fördelar med detta. En av fördelarna med att utgå från sina egna erfarenheter var att intresset hos eleverna växte, eleverna kände sig
delaktiga och deras känslor togs på allvar. För att motverka dominanta strukturer i klassrummet lät läraren tjejerna tala först då tjejerna många gånger inte vågar ta plats på samma vis som killarna, tjejerna upplevde många gånger att deras känslor blev förminskade. På detta vid kunde hon utmana killarnas naturliga dominerande ställning i klassen genom att styra och strukturera interaktionen i klassen. En annan lärare hade kunskapen om att elever i klassrummet var känsliga över andras uppfattning om muslimer och utlänningar och därför gav hon eleverna plats att uttrycka sina egna känslor och erfarenheter, för att motivera dem till att kunna belysa problemet och därefter arbeta förebyggande (Estivalezes, 2017). I Radstake och Leemans artikel skriver forskarna om läraren som, i detta fall, hade en fördel av sin icke-holländska etnicitet och skapade en samhörighet och en förmåga att relatera med eleverna. Exempelvis diskuterade klassen rätten till yttrandefrihet kontra förbudet mot diskriminering, det vill säga om yttrandefrihet bör eller inte bör begränsas. Läraren styrde interaktionen genom att ställa frågorna och eleverna fick turas om att prata och delta i diskussionen som innebar att de skulle lyssna på varandra och låta alla prata till punkt. De elever som inte hade talat gav läraren ordet till, för att skapa en delaktighet i klassrummet (Radstake & Leeman, 2010, pp. 432-437).
6. Diskussion
Det alla diskuterade forskare har gemensamt är svårigheten lärare har när det kommer till att undervisa om kontroversiella frågor, som visar sig i olika diskussioner när man arbetar om mänskliga rättigheter, livsfrågor osv. En av författarna lyfter, som nämnt i resultatet, metoden där kontroversiella frågor presenteras på ett öppet sätt i helklass. Olika lärare använder sig av olika pedagogiska metoder för att undervisa om kontroversiella frågor men, som forskning visar, finns det de lärare som har svårt att lyfta och undervisa detta område. Flensner skriver i sin artikel att många lärare har svårigheter att lära ut om vissa frågor på grund av att det existerar stora meningsskiljaktigheter, det blir svårt att dra en gräns mellan fakta och åsikter.
Artiklarna som vi har valt att ta med i vårt arbete har diskuterat olika didaktiska undervisningsmetoder och vilka egenskaper en lärare bör anamma för att leda och arbeta med kontroversiella frågor. En didaktisk undervisningsmetod som vi valt utifrån forskningsanalyserna är diskussioner i klassrummet, där eleverna får ta del av andras levnads- och tankesätt för att utveckla en förståelse, men det krävs att alla elever får chansen att vara inkluderade och delaktiga i dessa dialoger. Som lärare i klassrummet är det viktigt att det finns tydliga riktlinjer och regler för hur en diskussion ska föras. Det är lärarens ansvar att vägleda och sätta ramar för var gränsen för yttrandefrihet och kränkning går. Elever ska få möjligheten att möta flera perspektiv och samhällsrelevant undervisning, samtidigt som målet är att elevernas existentiella utveckling stimuleras.
Utifrån artiklarna kan slutsatserna dras att det, för en lärare, är viktigt att ha ett neutralt och professionellt förhållningssätt i klassrummet med medkänsla för alla elever, inkluderande de elever vars bakgrunder och erfarenheter skiljer sig åt från majoriteten. Hur neutral och professionell man ska vara är något lärarna fått avgöra beroende på vilka klasser de arbetat i men även utifrån vilka de själva var som personer. Att kunna förstå olika perspektiv, vara objektiva och neutrala samt respektera alla elever är något av det viktigaste lärare ska kunna göra. En lärare som är neutral och intar ett professionellt förhållningssätt ger eleverna, inte bara möjligheten att skapa en förståelse för sina egna värderingar, utan utvecklar även deras förmågan att vara öppna för det som hamnar ”utanför” deras egna perspektiv.
Estivalèzes tog i sin artikel upp läraren som hade en fördel genom sin egen icke-holländska bakgrund och genom den egenskapen skapade hen en samhörighet och en förmåga att relatera till minoriteten i klassen. Däremot kan man inte dra slutsatsen att det är enbart på grund av hens
etniska bakgrund som det lett till ett gott klassrumsklimat och trygghet. Denna lärare använde sig mycket av diskussioner i klassen och även om forskning visar att diskussioner kan vara stressande så finns det fördelar med detta arbetssätt. Detta betyder heller ej att en lärare måste vara av en minoritets etniska bakgrund för att lyckas uppnå en gemenskap och samhörighet i klassen, man får istället skapa en förståelse för minoriteten på annat sätt. Flensner tog i sin artikel upp läraren som använde sig av skolmaterial som påvisade gemenskapen mellan judendomen, kristendomen och islam genom berättelser om stamfadern Abraham och på så sätt skapade en gemenskap i klassen. Att arbeta relationsbyggande är en grundläggande faktor för att det i klassrummet ska vara ett tryggt klimat, och som lärare måste man ständigt försöka hitta en balans mellan att hantera olika åsikter och bekräfta rätten till att tycka olika. Målet för lärare bör vara att eleverna ska, trots olika åsikter, kunna lyssna och respektera varandra där de kan försöka förstå den andres perspektiv. Klassrummet ska vara en säker och trygg miljö för eleverna att under en klassdiskussion våga dela med sig av sina värderingar och åsikter. För att uppnå detta är det åter viktigt att det finns regler i klassrummet där eleverna känner till sina skyldigheter och rättigheter över hur och vad man får säga utan att någon ska känna sig nedvärderad eller nedvärdera.
Radstake och Leeman skriver i sin artikel att genom klassrumsdiskussioner kan läraren hjälpa eleverna att reflektera och utforska olika perspektiv på etnisk mångfald i samhället. Detta kan i sin tur hjälpa eleverna att utveckla en empatisk förmåga till det de inte känner till och kan ge dem kunskap och insyn i andras erfarenheter och en vidareutveckling av sin egen interkulturella kommunikationsförmåga. En annan fördel med öppna diskussioner i ett klassrum är utbytandet av elevers åsikter och tankar. Att inte låta eleverna uttrycka sina egna åsikter och värderingar kan vara ett sätt att undvika möjliga konflikter men utifrån de artiklar vi utgått ifrån ser vi hur elevers personliga värderingar är återkommande som en positiv egenskap i diskussioner om kontroversiella frågor. Förutom att forskning visat en fördel med elevernas personliga inflytande så elevernas egna argument och tankar förtydligat i den nya kursplanen som lärare i religionsundervisning ska utgå ifrån efter juli 2021.
Till framtida forskning hade vi velat se en undersökning i större skala om vilka metoder och förhållningssätt religionslärare i Sverige använder sig av, och deras hantering av kontroversiella frågor när de undervisar i en mångkulturell klass.
7. Slutsatser
Att arbeta med kontroversiella frågor är ett komplext område i en mångkulturell klass där läraren behöver tillhandahålla verktyg för att hantera elevers olika värderingar och åsikter. Det är viktigt att vi inte hämmar och ignorerar våra elevers åsikter och tankar utan att vi hittar ett sätt att låta eleverna föra sin tala utan att kränka andra. Utifrån artiklarna vi behandlar har vi valt att i denna slutsats lyfta de läraregenskaper och didaktiska arbetssätt som vi har sett har varit återkommande i alla artiklarna och haft störst nytta i forskningsanalyserna. Det är viktigt att poängtera att varje lärare har sin egen personliga lärarroll och att lärare väljer sina metoder och förhållningssätt på det vis som passar hen bäst. Det är dock viktigt att man i sin lärarroll ständigt strävar efter att utveckla sina metoder och förbättrar sitt professionella förhållningssätt. Det professionella förhållningssättet kan definieras på olika sätt men i detta arbete och inom området kontroversiella frågor innebär det att man som lärare avhåller sig sina personliga åsikter och värderingar. Det finns olika åsikter om huruvida detta är bra eller dåligt men om vi drar en slutsats från forskarnas analyser så ser man att ett professionellt förhållningssätt leder till att läraren inte tar ”parti” med en grupp elever i klassen utan istället kan skapa en gemenskap med alla och minska fördomar. Forskarna i detta arbete menar att bara för att man som lärare intar ett professionellt förhållningssätt inte innebär inte att man inte kan vara personlig. En viktig egenskap en lärare ska ha är just att hen kan arbeta relationsfrämjande och då måste läraren visa en personlig sida, vilket innebär att hen måste hitta en balans där hen kan vara personlig utan att vara privat.
Liksom att en lärare kan ha olika förhållningssätt så kan hen även arbeta med kontroversiella frågor på olika sätt. Alla sätt som lyfter de kontroversiella frågor är bra sätt, men genom de olika arbetssätten lärarna i forskningsanalyserna använde så visade sig öppna diskussioner vara det bästa arbetssätt. Diskussioner har en risk, då man som lärare inte kan kontrollera vad eleverna uttrycker, men att ha öppna diskussioner i en klass kräver förarbete som till exempel att det finns tydliga regler för diskussioner, att läraren är påläst och kan möta elevers olika värderingar och på så sätt visa förståelse och medkänsla. Viktigt är att läraren bygger upp en relation och skapar har en samhörighet och respekt i klassen för varandras olikheter. Att läraren har ett professionellt och neutralt förhållningssätt gör att läraren kan leda och ha kontroll över diskussionen utan att tillhöra en ”grupp”.
8. Referenser
Estivalezes, M., 2017. The professional stance of ethics and religious culture teachers in Quebec. British Journal of Religious Education., Volume 39:1, pp. 55-74.
Flensner, K. K., 2020. Teaching Controversial Issues in Diverse Religious Education Classrooms. EBSCO Industries, Issue Religions, pp. 1-25.
Liljefors Persson, B., 2012. Abrahams barn - inkluderande undervisning utifrån kreativt samarbete och dialog . In: Religionsdidaktik - mångfald, livfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur AB, pp. 187-202.
Magendzo, A. K. & Pavez, J. B., 2018. A perspective of controversy in human rights education: a curricular proposition. UNESCO IBE, Volume 47, pp. 17-29.
Papamichael, E. et al., 2016. Undervisa om kontroversiella frågor. English publication: Council of Europe.
Radstake, H. & Leeman, Y., 2010. Guiding discussions in the class about ethnic diversity. Intercultural education, 15 Novemver, Volume 21:5, pp. 429-442.
Skolverket, 2020. Skolverket. [Online] Available at: www.Skolverket.se [Accessed 18 12 2020].
