"Vägen tillbaka" En socialpsykologisk studie av Malmö FF mellan åren 1999 och 2004

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Lek-Fritid-Hälsa

Examensarbete

”Vägen tillbaka”

- En socialpsykologisk studie av Malmö FF mellan åren 1999 och 2004 -

”Back on track”

Ola Johnsson

Idrottsvetenskapligt program, 120 p. Handledare: Anita Dahlgren Idrott och samhälle

Sammanfattning

1999 ramlade Malmö FF:s herrlag ur Allsvenskan, senaste och enda gången det inträffade var för nästan 70 år sedan. Fem år senare vinner herrlaget Allsvenskan. De fem åren som har gått sedan degraderingen har inneburit en stor förändring inom olika områden i föreningen. Det är dock främst inom det organisatoriska området som den största förändringen har skett. Denna förändring har lett till synergieffekter som har gjort det möjligt för Malmö FF att vidareutvecklas. Uppsatsens huvudtema är Malmö FF och dess utveckling under de senaste fem åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken strategi Malmö FF:s herrlag haft sedan 1999 och vilka resurser föreningen haft till sitt förfogande, samt vilka synergieffekter strategin haft ur samhällets perspektiv. Jag har valt att använda mig av ett socialpsykologiskt perspektiv för att förklara utvecklingen inom föreningen. Med hjälp av tio ostrukturerade intervjuer har jag fått fram data som är kopplad till uppsatsens syfte och frågeställningar som jag sedan analyserat kvalitativt.

Strategin som föreningen jobbat utefter har hela tiden varit att ta sig tillbaka till toppen av svensk fotboll och så småningom etablera sig internationellt. Resultatet visar att den största anledningen, och för den delen även den största resursen, till föreningens utveckling är tilliten och tron på organisationen. Under de fem år som gått sedan degraderingen har föreningen i stort sett byggt upp en ny organisation. Dessutom har föreningen haft stor nytta av försäljningen av Zlatan Ibrahimovic som resulterade i att föreningen återfick en trygg ekonomi samt att man kunde köpa bättre spelare. De synergieffekter som denna utveckling har lett till är bl.a. ökad publik, ökade sponsorintäkter, förstärkt varumärke och ökad tillströmning av spelare till ungdomssektionen. Dessa synergieffekter är inte enbart positiva utan den ökade publiken har inneburit ett mer extremt handlande bland fansen, både verbalt och fysiskt. Dessutom innebär tillströmningen av ungdomsspelare att runtomliggande föreningar blir lidande, vilket inte är bra för fotbollen på längre sikt.

Nyckelord: Malmö FF, herrfotboll, socialpsykologi, organisatorisk utveckling, synergieffekter, samhällsperspektiv, interaktion.

Innehållsförteckning

2.1.2 Den självuppfyllande profetian s.11

2.2 Civilisationsteorin och Cultural Studies s. 12

3. Metod s. 13 3.1 Teori s. 13 3.2 Fallstudien s. 14 3.3 Kvalitativ metod s. 15 3.4 Datainsamling s. 16 3.4.1 Skriftliga källor s. 16 3.4.2 Intervjuer s. 16

3.5 Bearbetning och analys s. 17

3.6 Forskarrollen s. 17 3.7 Metoddiskussion s. 18 4. Resultat s. 19 4.1 Presentation av deltagare s. 19 4.2 Beskrivning av föreningen 1999 s. 20 4.3 Beskrivning av föreningen 2004 s. 21 4.4 Föreningens resurser s. 23

4.5 Kopplingen och samarbetet mellan samhället och idrotten s. 25

4.6 Synergieffekter s. 26

5. Diskussion s. 27

5.1 Jämförelse mellan åren 1999 och 2004 s. 27

5.2 Föreningens resurser s. 30

5.3 Synergieffekter s. 31

5.4 Slutsatser och förslag på fortsatt forskning s. 33

6.1 Tryckta källor s. 35 6.2 Otryckta källor s. 35 6.2.1 Internetmaterial s. 35 6.2.2 Intervjuer s. 36 Bilaga 1: Intervjuguide 1 Bilaga 2: Intervjuguide 2 Bilaga 3: Informationsbrev

1. Inledning

Under hela min utbildning på det Idrottsvetenskapliga programmet har vi fört en dialog om idrottens roll i samhället, denna dialog har visat på idrottens komplexitet och bredd. Nu när vi börjar närma oss slutet och det är dags att knyta ihop säcken, genom denna uppsats, är mitt ämnesval väldigt enkelt. Självklart är det så att idrotten har en viktig roll i uppsatsen, men samtidigt är det intressant att föra en diskussion angående idrottens utbredning under de senaste åren. Det räcker inte längre att avgränsa sig till idrotten idag, utan man måste även avgränsa sig inom idrotten. Det finns en mängd fält inom idrotten som är ytterst intressanta att studera, det finns bredd- och elitverksamhet, det finns dam- och herrverksamhet, det finns hälsoperspektiv och en mängd annat. Det är just komplexiteten och bredden som gör det spännande att forska inom ämnet. Under de tre åren som vi studerat idrotten ur olika synvinklar har vi kunnat se den växa och verka inom olika kunskaps- och arbetsområden, förhoppningsvis beror detta även på att vår kunskap har växt inom området.

Min väg fram till detta uppsatsarbete har varit en aning krokig, detsamma gäller mitt val av ämne till uppsatsen. Under en längre tid var jag beredd på en fortsättning av min B-uppsats som behandlade historiken av damfotboll i allmänhet och Malmö FF i synnerhet. Jag har dock hunnit ändra mig ett antal gånger, mina tankar har gått från att skriva uteslutande om damfotboll till att uteslutande skriva om herrfotboll som också blev mitt slutgiltiga val. Jag har haft 8 veckors praktik hos Malmö FF och har under denna tid fått en god inblick i deras organisation. Detta har gjort att jag avgränsat mig till att enbart behandla Malmö FF i min uppsats.

De senaste åren har mycket hänt inom svensk fotboll, bl.a. har medieexponeringen på Allsvenskan ökat, supporterkulturen har blivit mer internationell och fler föreningar går mot att bli medelstora företag. Om man ser på Malmö FF har de senaste fem åren varit otroligt omvälvande, 1999 ramlade laget ur Allsvenskan för att fem år senare vinna SM-guld. Föreningen har under 2004 haft ett genomsnitt på 20061 åskådare per match, vilket kan jämföras med IFK Göteborg som kom på andra plats i publikligan på 146171, dessutom har medlemsantalet i både huvud- och supporterföreningen ökat under de senaste fem åren2.

1

www.svenskfotboll.se 2

Vad finns det för orsaker som till Malmö FF idag är Sveriges ledande fotbollsklubb och har siktet inställt på Europa? Det finns säkerligen många olika orsaker till varför det gått som det gått under de senaste fem åren inom Malmö FF. För att få grepp om orsakerna till detta är det viktigt att veta vilka resurser Malmö FF haft till sitt förfogande under perioden. Det finns dock exempel på föreningar som har haft liknande förutsättningar men ändå inte lyckats. Vilken strategi fastställde föreningen efter degraderingen 1999? Detta är en fråga som är högst relevant och som jag kommer att behandla i min uppsats.

Det finns mängder av organisationsteorier, många av dessa är inte av det akademiska slaget. Personligen har jag svårt att se hur jag i en kommande yrkesroll ska kunna omvandla teorierna till praktik, detta fungerar oftast bättre i teorin än i praktiken, därför har jag på sätt och vis gått från det andra hållet. Jag vill gå ut i en verksamhet (Malmö FF) för att studera hur man arbetar med utveckling av verksamhetens. Ett sådant tillvägagångssätt ger mig redskapen som jag senare kan sätta in i en teoretisk referensram vilket i sin tur kan ge mig ytterligare kunskaper och perspektiv på idrotten. Genom uppsatsen kan jag ta tillvara på den erfarenhet jag har från min egna idrottsliga bakgrund och till detta lägga mina kunskaper från studierna i idrottsvetenskap. På så sätt tar jag tillvara och utvecklar min kompetens inom ämnet.

1.1 Syfte

Malmö FF har sedan 1999 fram till idag genomgått en förändring på diverse områden. Genom denna uppsats ska jag belysa föreningens arbete under den berörda tiden. Jag kommer att belysa såväl negativa som positiva erfarenheter. Uppsatsen kommer att vara avgränsad på så vis att den endast kommer att innefatta herrfotboll på elitnivå.

Syftet med min uppsats är att undersöka vilken strategi föreningen Malmö FF (herrar) haft sedan degraderingen 1999 och vilka resurser föreningen haft till sitt förfogande samt vilka synergieffekter strategin haft ur samhällets perspektiv.

Med utgångspunkt i detta syfte har jag formulerat följande frågeställningar:

• Vilken strategi har Malmö FF använt sig av sedan degraderingen 1999 och hur ser den ut idag?

• Vilka resurser har föreningen haft till sitt förfogande åren 1999-2004? • Vilka synergieffekter kan man koppla till Malmö FF:s strategi?

1.2 Målgrupp

Den målgrupp som jag främst vill nå med denna uppsats är mina kurskamrater och berörda lärare på Malmö Högskola. Min förhoppning är också att min uppsats ska kunna ligga till grund för diskussioner inom det idrottsvetenskapliga ämnet. Jag vill också rikta uppsatsen till personalen på Malmö FF och andra intressenter inom idrottsrörelsen, som har ett intresse för idrottsrörelsens förutsättningar och utveckling.

2. Teoretisk referensram

Som jag tidigare nämnde finns det mängder av teorier kring organisationsutveckling. Jag har dock valt att inte angripa mitt problem ur detta synsätt utan istället utgått från min empiri och därifrån skapa begrepp och teorisera. Den utgångspunkt som jag fastnat för utgår från ett socialpsykologiskt perspektiv. Genom ett sådant perspektiv anser jag att man får en närmare kännedom om utvecklingen samt att problemet blir lättare att angripa. Ur socialpsykologin kommer två begrepp som jag kommer att presentera närmare och det är symbolisk interaktionism och den självuppfyllande profetian. Jag kommer även att komma in på de synergieffekter som utvecklingen medfört och då kommer jag framförallt att behandla den allt mer växande supporterkulturen. Jag kommer nämligen att presentera Norbert Elias civilisationsteori för att förklara supporterkulturens utbredning.

Uppsatsens centrala begrepp kommer ändock att vara kopplad till den organisatoriska utvecklingen och dess synergieffekter. Jag har valt att definiera begreppet socialpsykologi för att sedan gå in på dess förgreningar. Genom att först presentera min teoretiska referensram och sedan applicera den på empirin får jag en bättre förståelse för begreppen.

2.1 Socialpsykologi

”Socialpsykologin har för avsikt att förstå och förklara hur individers tankar, känslor eller beteende påverkas av verklig, påhittad eller påstådd närvaro av andra.”3

Socialpsykologin beskrivs ofta som en vetenskap som har influenser från en rad olika discipliner som psykologi, sociologi och socialantropologi. Detta innebär att forskningsfältet inom socialpsykologin är omfattande och har ett brett spektrum. Den vanligaste uppfattningen är att socialpsykologin uppstod i slutet av 1800-talet. Det första socialpsykologiska experimentet ägde rum 1898 och handlade om huruvida idrottsmän presterar bättre i andras närvaro än när de tävlar själva4.

Det finns en rad olika definitioner för begreppet socialpsykologi. Enkelt sett handlar socialpsykologin om förhållandet mellan individ och samhälle. Detta är en relativt vid bild av socialpsykologin och för att precisera det ytterligare syftar socialpsykologin till att förstå och förklara samspelet mellan individers känslor, tankar och beteende och det omgivande samhället. Det omgivande samhället innebär:

1. Människor i form av enskilda individer eller grupper.

2. Materiella saker, exempelvis natur, byggnader och produkter. 3. Olika institutioner i samhället, exempelvis vård och skola5.

Det pågår hela tiden en interaktion mellan samhället och individen. Samhället påverkas av dess enskilda medlemmar och individerna påverkas av samhället. För att förstå detta samspel är det viktigt att vi har grepp om det sociala livet, att vi förstår interaktionen, hur vi kommunicerar och hur värderingar och normer påverkar uppträdandet. Det är också viktigt att poängtera i detta sammanhang att processer studeras utifrån dess bakgrund av olika samhällsförhållanden. Det finns hela tiden ett samspel mellan individ, grupp och samhälle och detta är det som socialpsykologin främst behandlar6.

3 Eisele, P, 2003, s. 17 4 Johansson, T, 1996 5 Angelöw, B, Jonsson, T, 1990 6 Angelöw, B, Jonsson, T, 1990

Johan Asplund är Sveriges mest kända forskare inom ämnet socialpsykologi och han menar att socialpsykologin består i likhet med beteende- och samhällsvetenskapen av olika riktningar eller skolor7. Han vet inte själv vilken av dessa inriktningar han föredrar vilket jag tolkar som att det finns gråzoner inom det socialpsykologiska fältet. Asplund definierar socialpsykologi på följande sätt:

”Betrakta formeln ’individ/samhälle’. Vad jag försöker säga är, att socialpsykologin är – eller borde vara – en vetenskap om snedstrecket mellan individ och samhälle. Som sådan skulle den vara en vetenskap, inte om muren, ej heller om sprickorna, utan om sprickorna i muren.”8

Denna definition som Asplund ger är intressant på så vis att den skiljer sig från den vanliga definitionen. Den vanliga definitionen är att man studerar relationen mellan individen och samhället. Detta är alltså inte Asplund intresserad av utan är istället intresserad av själva mötet mellan det konkreta och det abstrakta9. I detta sammanhang använder sig Asplund av ett begrepp som han kallar social responsivitet. Detta innebär att exempelvis två personer umgås i någon form av samvaro. När den ena personen gör något är detta ett gensvar på vad den andre personen nyss gjort, detta leder i sin tur till ett gensvar från den andra personen o.s.v. Det är just detta växelspel som Asplund kallar för social responsivitet. Sen kan det också förekomma att den ena personen föregriper den andra personens gensvar, vilken ännu inte ägt rum. Den ena personen hann före den andra och utförde en handling i hans/hennes ställe. George Herbert Mead skapade begreppet rollövertagande och detta är ett liknande begrepp som det Asplund använder sig av när någon individ föregriper en annan persons handling. Den socialt responsiva människan är en individ som lever upp i närvaro eller samvaro med andra. När en människa är ensam är hon liv- och mållös10.

Varje dag umgås vi, på ett eller annat sätt, med andra människor. Vi blir påverkade av och påverkar andra människor när vi interagerar. Just i denna interaktion utvecklar vi olika relationer, tankar, känslor och uppfattningar mellan oss. Genom att tillämpa diverse socialpsykologiska teorier kan vi medvetandegöra oss om egna erfarenheter som man sen kan tillämpa i sin egen vardag, socialpsykologin kan vara till hjälp när det gäller att förstå individens vardag11. 7 Aplund, J, 1987 8 Johansson, T, 1996, s. 10 9 Johansson, T, 1996 10 Asplund, J, 1987 11 Angelöw, B, Jonsson, T, 1990

2.1.1 Symbolisk interaktionism

Den symboliska interaktionismen har sitt ursprung kring sekelskiftet. Grundaren till den symboliska interaktionismen sägs vara George Herbert Mead, han tillhörde den berömda Chicagoskolan12 och många av Meads studenter har sedan dess påvisat den empiriska betydelsen av de här idéerna13. Den symboliska interaktionismen har sitt ursprung i sociologen Max Webers begrepp ”verstehen”. Med verstehen (förståelse) menar Weber att man försöker förstå individens sociala handling14.

Meads teorier har utvecklats genom åren, Mead har publicerat förhållandevis lite av sina idéer, utan det är framförallt Herbert Blumer15 som har vidareutvecklat Meads tankar. Det som är publicerat inom den symboliska interaktionismen bygger främst på anteckningar från Meads föreläsningar16. Istället för att se på människans reaktioner som yttre stimuli ur ett naturvetenskapligt perspektiv, började Mead och hans ”lärjungar” att se förhållandet mellan individ och samhälle ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Människor tolkar eller definierar varandras handlingar istället för att bara reagera på yttre stimuli. Responsen från en annan människas handling sker inte direkt utan bygger på den mening och betydelse som förknippas med denna handling. Denna betydelse förmedlas genom interaktivt användande av språkliga symboler och genom att man tolkar andra människors handlingar17. Mead menar, till skillnad från det naturvetenskapliga synsättet, att det finns skillnader mellan djurens reaktioner och människans handlingar på så sätt att om det händer något så reagerar djuret alltid på ett bestämt sätt, medan människans handling inte följer ett specifikt mönster mellan handling och händelse18. Handlingen börjar med en impuls utan ett direkt mål och människan försöker hela tiden att tillfredsställa denna impuls genom att anpassa sig till omgivningen19.

Meads mest kända exempel på hur symbolisk interaktionism kan uttryckas i praktisk form är att studera barnets utveckling. Under barnets uppväxt leker den en rad olika roller, exempelvis brandman, pappa, fotbollsproffs. Så småningom övergår barnet från att leka till att vara med i

12

Chicagoskolan är en av de skolor som har fostrat många teoretiker. 13

Cuff, E.C, Payne, G.C.F, (red.), 1992 14

Ritzer, G, 1992 15

Mead dog 1931, tankarna kring symbolisk interaktionism föddes genom Mead men det var Herbert Blumer som myntade begreppet 1937.

16

Levin, I, Trost, J , 1996 17

Meeuwisse, A, Swärd, H, 2003 18

Cuff, E.C, Payne, G.C.F, (red.), 1992 19

spelet tillsammans med andra, vilket självklart kräver mer än att bara imitera andra individers beteende. Detta spel kräver att individen sätter sig in i varandras roller och perspektiv. Vi kan inte bara bedöma en specifik situation ur vårt eget intresse utan måste också se det ur andra deltagares synvinkel. För att övervinna sin motståndare gäller det att vi kan föreställa oss vad våra motståndare kommer att göra och på så vis eliminera eller ligga steget före våra motståndare. Som en deltagare i detta spel måste vi sätta oss in i hur vi framstår för våra motståndare, eftersom de hela tiden planerar utifrån hur de tror att vi ska handla20. Ett konkret exempel på ett sådant handlande gäller ett idrottslags taktik. Det gäller hela tiden att ligga steget före sina motståndare, samtidigt som lagets egen taktik är viktig.

2.1.2 Den självuppfyllande profetian

Den självuppfyllande profetian, grundad av William Isaac Thomas, handlar om att individer försöker att uppfylla de förväntningar som individer i omgivningen har mot dem. Betraktas vi som ambitiösa och arbetsamma av omgivningen så försöker vi uppfylla dessa förväntningar. Som individ gör vi och blir vad som förväntas av oss. Det finns en undersökning från USA som visar på detta. Den här undersökningen gick ut på att samtliga barn i en skola i USA intelligenstestades av forskare, 20 % av dem som deltog i studien visade en potentiell intellektuell förmåga. Namnen på dessa rapporterades till lärarna. Dessa namn var dock slumpmässigt utvalda något som lärarna inte hade någon vetskap om. Efter åtta månader visade det sig att dessa elever uppvisade en klar förbättring vid ett upprepat intelligenstest vid en jämförelse med andra barn. Lärarnas förändrade förväntning på de ”utpekade” barnen medförde en intellektuell utveckling hos dessa barn. Enligt forskare är anledningen till den intellektuella utvecklingen lärarnas bemötande av dessa elever. Forskarna menar att lärarna har behandlat dem mer vänligt, tillmötesgående och mer uppmuntrande i och med att de förväntade sig en intellektuell utveckling. De utvalda eleverna fick mer uppmärksamhet av lärarna. De sände signaler genom ord, ansiktsuttryck och kroppsspråk att de förväntade sig en förbättring21.

Thomas teorem är en del av den självuppfyllande profetian och har således sitt ursprung från Thomas, detta är en teori som behandlar individers tolkning av situationen. Denna teori sammanfattas i följande engelska citat:

20

Cuff, E.C, Payne, G.C.F, (red.), 1992 21

”If men define situations as real, they are real in their consequences.”22

Exempelvis om en person säger till mig att jag är bra i fotboll och jag tolkar det som ett hån så handlar jag utifrån min tolkning oavsett vad innebörden av uttalandet var. För att förstå en individs beteende gäller det inte bara se till den subjektiva bedömningen utan även den objektiva situationen ska tas i beaktan. Detta innebär att ens egen tolkning av en definition inte alltid är korrekt utan man ska också ta med objektiva situationer, såsom väderlek eller tid och rum. Thomas menar att varje situation innehåller tre olika slag av data: För det första innehåller den värderingar, för det andra innehåller situationen de attityder som individen har sedan tidigare i samband med den givna situationen och för det tredje innehåller den intryck av vad situationen erbjuder23.

2.2 Civilisationsteorin och Cultural Studies

Sociologen Norbert Elias presenterade en teori, som han kallade för civilisationsteorin. Denna teori har han presenterat i ett antal olika skrifter. Elias teori förklarar den civiliserade människans utveckling genom historien. Han började med att applicera sin process på samhället i stort för att sedan bryta ner den i mindre samhälliga beståndsdelar. Ur ett större perspektiv menade Elias att de sociala banden mellan individer från olika sociala skikt har förändrats genom åren. Detta beror på att individer från olika samhällsskikt blir mer och mer beroende av varandra. Idag finns inte samma vattentäta skott mellan samhällsskikten som fanns under exempelvis medeltiden. Elias menar att i takt med att de ledande skiktens uppförande anammas av de lägre förlorar de ledande skikten sin status, vilket leder till att det högre skiktet förfinar och utvecklar sitt beteende ytterligare. Någonstans tar denna process slut vilket leder till att beteendet blir standard för båda samhällsskikten. Detta leder till att samhället blir mindre hierarkiskt24.

Elias civilisationsteori har under de senaste åren utvecklats och har använts inom olika områden, bl.a. har Eric Dunning, en ”lärjunge” till Elias, använt sig av teorin för att utveckla och förklara problemen kring huliganism inom fotbollen. Han menar att huliganerna ofta är män från arbetarklassen. De samlas kring fotbollen och dricker alkohol. Denna grupp består av hårda män som oavsett samhällets gradvisa civilisering hade valt att stå utanför

22

Thomas, W.I, Thomas D.S, 1928, s. 572 23

Levin, I, Trost, J , 1996 24

densamma25. Förutom alkoholkonsumtionen i samband med fotbollsmatcher visar Dunning på andra ingredienser i fotbollen som gör att huliganismen är utbredd inom fotbollen. Dessa är bl.a. fotbollens våldsamma karaktär, domarens varierande insatser, arbetslöshet etc.26

Om civilisationsteoretikerna studerade huliganism ägnade sig forskarna inom Cultural Studies mer åt läktarkulturen, dessa två inriktningar stod och står i strid mot varandra. Forskarna inom Cultural Studies ansåg att huliganer och fans försvarade läktarkulturens traditionella arbetarklassvärderingar och man utövade ett subkulturellt motstånd mot den kommersialisering som fotbollen var på väg mot. Under efterkrigstiden minskade ståplatserna i antal och detta sågs som ett hot mot ”den deltagande demokratin”, ungdomarna ville ha en aktiv ståplatskultur där det skapades allsång, talkörer etc. Några av forskarna menar på att huliganismen inte kommer inifrån supportrarna utan har sitt ursprung utifrån. Huliganismen på ståplats var att betrakta som ett regelstyrt symboliskt våld. Våldet övergick inte till att bli farligt förrän externa krafter, såsom polis, rättsystem och media, blandade sig i. Det var då den informella kontrollen rubbades27.

3. Metod

I detta avsnitt kommer jag att presentera mitt metodval och jag kommer även att diskutera och motivera varför jag valt just dessa metoder. Jag kommer främst att knyta an till den empiriska delen av min uppsats. Vidare kommer jag att ta upp hur jag gått tillväga när det gäller bearbetning och insamling av material, där jag även kommer att ta upp mitt urval av intervjupersoner.

3.1 Teori

Mitt val av teorier har under uppsatsens gång varierat en aning. I och med att jag valt att studera ett fenomen kom jag till slut fram till att använda mig av ett perspektiv (socialpsykologiskt perspektiv) samt en specifik teori (civilisationsteorin) som skulle spegla min uppsats. Jag har gjort ett urval av teorier som är relevanta och som har koppling till mitt

25 Andersson, T, Radmann, A, 1998 26 Dunning, E, 1999 27 Andersson, T, Radmann, A, 1998

syfte och mina frågeställningar. Som jag nämnde i ett tidigare sammanhang finns det många teorier inom ämnet för organisationsutveckling. Dessa teorier består, enligt mitt sätt att se det, till största del av dammsugarförsäljningsteknik som går ut på att sälja in sin teori. Jag har därför valt att gå ett annat håll, jag har valt att utgå från min empiri och genom empirin hitta ett perspektiv som kan förklara organisationens utveckling och anledningen till utvecklingen, med andra ord har jag använt mig av en induktiv metod för att få fram en relevant teori28.

3.2 Fallstudien

I min uppsats kommer jag att lägga fokus på hur en elitförening i fotboll, i detta fall Malmö FF, som har gått från att vara en icke attraktiv förening på olika sätt, till att bli en förening med bl.a. ett stärkt varumärke och en förbättrad ekonomi. Detta synsätt kommer att presenteras mer ingående i min resultatdel. Mitt fokus kommer att ligga på värderingar och synsätt hos föreningens personal d.v.s. mitt fokus kommer att ligga på hur personalen har upplevt åren 1999-2004.

Som strategi för min uppsats har jag valt att göra en fallstudie. Det finns både för- och nackdelar med en fallstudie, men om man ser till uppsatsens utformning av syfte och frågeställningar anser jag att en fallstudie är ett bra val. Vid en jämförelse mellan naturvetenskaplig forskning och samhällsvetenskaplig forskning är fallstudier vanligast förekommande inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Forskarens uppgift är att välja ut en organisation, grupp etc. som han/hon vill studera. Oberoende av vilket ämne forskaren väljer så är fallstudien beroende av att man medvetet väljer vilket fall, i mitt fall Malmö FF, som ska studeras, detta val måste kunna motiveras29.

Anledningen till att jag valt att göra en fallstudie är att fördelarna överväger nackdelarna. Denscombe tar i sin bok ”Forskningshandboken” upp en rad fördelar som jag anser stämmer in på min forskning. Genom att göra en fallstudie kan man gå på djupet, en fallstudie studerar saker i detalj och det innebär att man som forskare kan finna andra intressanta infallsvinklar som man inte hade kunnat finna om man bara skrapat på ytan. Sociala relationer och processer har en tendens att påverka varandra, för att kunna förstå ett beroende är det

28

Hartman, J, 1998 29

nödvändigt att förstå många andra. En fallstudie beskrivs oftast som holistisk, vilket innebär att man ser helheten i fallet och på så vis kan man upptäcka hur de olika delarna påverkar varandra30. Detta underlättar genom att man koncentrerar sig på ett fall och kan då studera fallet mer noggrant.

Genom åtta veckors praktik hos Malmö FF har jag skapat kontakter som varit till hjälp i mitt uppsatsarbete. Som jag nämnde i inledningen var min första tanke att jag skulle vidareutveckla min B-uppsats som behandlade Malmö FF dams historia. Men eftersom det var en aning oroligt i Malmö FF dam valde jag att studera Malmö FF:s herrlag istället. Jag tog kontakt med min praktikhandledare och bestämde ett möte för att diskutera uppsatsens utgångspunkter, vid mötet presenterade jag olika förslag. Efter en förutsättningslös diskussion tog vi ett gemensamt beslut och ämnesområdet för uppsatsen var klart. Utefter vår diskussion och våra reflektioner utformade jag mina frågeställningar och mitt syfte.

När jag skrivit min uppsats har jag haft personalen som referenspunkt. Jag har varit noggrann med att förklara att det är deras perspektiv som min forskning vilar på. Min avgränsning i fallstudien sträcker sig till att endast inbegripa seniorverksamheten på herrsidan, även om jag kommer in på synergieffekter som sträcker sig utöver detta har mitt syfte under uppsatsens gång haft fokus på herrverksamheten.

3.3 Kvalitativ metod

Genom min uppsats vill jag få fram en bredare och djupare förståelse av hur Malmö FF gått tillväga 1999-2004. Därför har jag alltså valt att använda mig av en kvalitativ studie av deskriptiv karaktär. Vid en studie av deskriptiv karaktär gör man beskrivningar som kan rör förhållande som har ägt rum eller beskrivningar som pågår just nu. De beskrivningar man gör ska vara grundliga och detaljerade. En kvalitativ studie innebär att man som forskare skaffar sig en djupare förståelse för det fenomen man valt att studera31.

30

Denscombe, M, 2000 31

3.4 Datainsamling

Den datainsamlingsmetod jag använt mig av är kvalitativt ostrukturerade intervjuer i kombination med en granskning av skriftliga källor och Internet.

3.4.1 Skriftliga källor

Det finns ett stort problem med att studera ett idrottsligt fenomen och det är att det inte finns så mycket tillfredsställande litteratur, åtminstone inte av mer akademiskt slag. Därför har jag till största delen utgått från mina intervjuer. Men jag har även tagit del av internt material. Detta material har dock inte hjälpt mig i den skrivande fasen utan har fungerat som researchmaterial och hjälpmedel för mina intervjuer.

3.4.2 Intervjuer

Urval

Min målsättning med urvalet av mina intervjuer var att få ett så brett urval som möjligt. Jag bestämde mig för att engagera individer med olika arbetsuppgifter, men antalet var inte bestämt på förhand. I och med att uppsatsen sträcker sig över en bestämd tidsperiod var det viktigt att de personer som skulle ingå i min fallstudie var med i föreningen under den berörda tidsperioden. Intervjupersonerna hade olika uppgifter från spelare till supporterpolis. Dessutom ansåg jag att det skulle vara intressant att intervjua en person som föreningen är ekonomiskt beroende av och då föll mitt val på en ledande politiker inom Malmö kommun. Med hjälp av min kännedom av föreningen gjorde jag ett urval av personer som representerade föreningen på olika nivåer. Genom ett ändamålsenligt urval väljer man medvetet personer som är relevanta för studien samt personer som ger studien större trovärdhet32.

Sammanlagt har jag gjort tio intervjuer. Fem av de intervjuade har administrativa uppgifter, tre är spelare, en är supporterpolis och en är politiker. Könsfördelningen är nio män och en kvinna. Anställningstiden hos respondenterna varierar, men huvudsaken är att de har funnits inom föreningen 1999-2004. Uppsatsen belyser en mängd olika synsätt och aspekter utifrån

32

frågeställningarna. Samtliga personer i min uppsats kommer att ha sina riktiga namn. Jag har valt detta tillvägagångssätt för att höja uppsatsens trovärdighet, jag anser att anonyma intervjuer kan leda till att respondenten förvränger bilden av den reella verkligheten vilket gör att uppsatsens trovärdighet kan bli lidande.

Genomförande

Som jag tidigare nämnde har tio intervjuer genomförts. Dessa intervjuer har varit ostrukturerade och i min konstruktion av intervjuguide har jag utgått från begrepp som jag har ansett vara av avgörande betydelse för min uppsats syfte och frågeställning (se bilaga 1 och 2). Inför intervjuerna har varje respondent fått ett informationsbrev där jag i korthet beskrivit syftet med min uppsats (se bilaga 3). Intervjuerna har genomförts under veckorna 44-46, datum och tidsåtgång för intervjuerna finns redovisade i avsnitt 6 Käll- och litteraturförteckning. Intervjuerna har ägt rum på eller i anslutning till respondenternas arbetsrum. Samtliga intervjuer har spelats in på en diktafon och skrivits ut i efterhand. Efter att intervjuerna skrivits ut har jag mailat den utskrivna intervjun till respondenten, därefter har samtliga fått ge sitt godkännande vilket stärkt uppsatsen reliabilitet33.

3.5 Bearbetning och analys

Vid bearbetningen av data har jag framförallt studerat innehållet i materialet från mina intervjuer. I min framställning av data har jag använt mig av meningskoncentrering. Detta innebär att långa uttalanden pressas samman till kortare och mer koncisa uttalanden34. I resultatdelen kommer jag att presentera min data i citatform. På så vis kan läsaren göra en egen bedömning av datan och inte få en subjektiv bedömning som annars hade kunnat vara fallet.

3.6 Forskarrollen

Som forskare gäller det att vara så kritiskt granskande som möjligt och man bör i den mån det går att eftersträva objektivitet. Detta är inte alltid så lätt. Som idrottsvetare har jag en förförståelse, samtidigt som jag har en förförståelse som idrottsutövare. Detta gör att det kan

33

Kvale, S, 1997 34

bli svårt att hålla den distans som är önskvärd i rollen som forskare. Men i och med att jag är medveten om min dubbla förförståelse anser jag att den dubbla förförståelsen har lett till att jag kunnat föra en bättre kommunikation med ett gemensamt språk, samtidigt har jag använt min kunskap inom ämnet för att forma uppsatsen. Genom ett sådant tillvägagångssätt har den dubbla förförståelsen gett uppsatsen en extra dimension.

Vissa individer kan uppfatta intervjusituationen som lite obehagligt och påtvingat. De personer som intervjuats har stor erfarenhet av intervjuer vilket förenklar intervjusituationen. För att få relevant information från intervjupersonen gäller det att vara påläst inom ämnet. Här hade jag än en gång nytta av min dubbla förförståelse.

3.7 Metoddiskussion

Under uppsatsens initiala fas förde jag en diskussion angående metodvalet. Jag fann dock tidigt att en kvalitativ metod skulle ge uppsatsen ett djup som inte skulle vara möjligt att uppnå med en kvantitativ metod. Både mitt syfte och mina frågeställningar är av kvalitativt slag, vilket kräver ett kvalitativt tillvägagångssätt, dessutom valde jag att göra en fallstudie där jag kartlade en organisation. Hade jag valt att göra en komparativ35 studie hade en kvantitativ metod troligtvis varit mest relevant, men i mitt fall råder det ingen tvekan om att ett kvalitativt tillvägagångssätt är det bästa.

Under min studieperiod har jag genomfört en del intervjuer. Det man kan konstatera är att den ena inte är den andra lik. I min uppsats har jag valt att göra ostrukturerade intervjuer och faran med detta är att den verbala förmågan varierar hos respondenterna, detta ställer höga krav på mig som intervjuare. Mitt syfte med mina intervjuer var att få igång en kommunikation och det anser jag att man får vid ostrukturerade intervjuer. Faran är att det inte blir en bra kommunikation utan att jag som intervjuare leder respondenten dit jag vill. Detta har dock inte inträffat i mitt fall vilket kan bero på respondenternas vana vid intervjusituationen.

Det föll sig naturligt att välja Malmö FF:s herrlag av två skäl. Dels för att jag har kontakt med föreningen sedan tidigare och dels uppsatsens syfte36. När det gällde urvalet av de personer

35

Vid en komparativ studie jämför man exempelvis olika organisationer. 36

Utifrån mitt syfte och mina frågeställningar finns det inte många föreningar i Sverige, förutom Malmö FF, som har gjort en sådan uppryckning under tiden 1999-2004.

som jag skulle intervjua i min fallstudie utgick jag från den berörda tidsperioden och fann nio personer som var intressanta att intervjua. Utöver dessa kom en politiker till som skulle ge min uppsats ytterligare en dimension. I en förening under förvandling sker det förändringar hela tiden även när det gäller personal. Detta gjorde att det i stort sett bara fanns nio personer att intervjua som hade funnits med i organisationen mellan 1999-2004, vilket medfört att validiteten i uppsatsen är relativt god37.

4. Resultat

Under denna rubrik kommer resultat från fallstudien att presenteras. Jag kommer att redovisa mitt material så att det följer mina frågeställningar. Mina frågeställningar går i vissa fall in i varandra vilket gör att vissa områden tangerar varandra. Det som redovisas gör inte anspråk på att visa en heltäckande bild beroende av brist på plats, utan det som redovisas är vad som framkommit vid sammanställning och analys av data från mina intervjuer. Tolkning och analys av empirin sker framförallt i min diskussionsdel. Jag vill påpeka att under mina intervjuer och mitt skrivande tog Malmö FF SM-guld. Detta har inte nämnvärt påverkat uppsatsens utformning och resultat. Viss data är dock hämtad innan SM-guldet var i hamn och det är därför viktigt att läsaren har detta faktum i bakhuvudet.

4.1 Presentation av deltagare

Hasse Borg, 51 år. Sportchef i Malmö FF sedan november 1999.

Jan-Olov Kindvall, 44 år. Administrativt ansvarig och projektansvarig, 2000-2001

assisterande tränare för seniorlaget och projektansvarig.

Jörgen Dahlström, 35 år. Försäljningsansvarig i Malmö FF sedan november 2000.

Patrik Jandelin, 37 år. Ansvarsområden är medlemmar, hemsidan, souvenirer och

evenemang. Anställd sedan oktober 2002, innan dess styrelseaktiv inom MFF Support.

Henrik Bergkvist, 28 år. Säkerhetsansvarig och ansvarig för matcharrangemang.

Henrik Qvist, 36 år. Supporterpolis. Har den polisiära kontakten under matchen, ska fungera

som en länk mellan Malmö fritid, klubben och supportrarna.

Jörgen Ohlsson, 32 år, spelare i klubben sedan 17 år och som A-lagsspelare i 14 år.

37

Olof Persson, 26 år. Spelare i klubben sedan 1995. Assisterande lagkapten och ledamot i

spelarrådet.

Hasse Mattisson, 32 år. Spelare i klubben sedan 1996, även varit lagkapten 1999-2000, 2002

och 2003.

Lynn Ljungberg, 43 år. Socialdemokratisk kommunpolitiker och kommunalråd för fritid- och

kulturfrågor i Malmö samt ordförande i fritidsnämnden.

4.2 Beskrivning av föreningen 1999

1999 händer det som ingen egentligen trodde skulle hända, nämligen att Malmö FF åker ur Allsvenskan av egen kraft38 för första gången i föreningens historia. Det finns olika perspektiv och förklaringar till hur detta kunde ske och det finns tydliga skillnader mellan olika personers åsikter i min fallstudie. Ur spelarperspektivet beskrivs situation på följande sätt:

”Vi hade goda förhoppningar, vi var på väg att åka ur redan 1998, men vi gjorde en riktigt bra höst. De flesta inom klubben och vi spelare hade nog känslan av att vi skulle komma högre upp i tabellen nästkommande år.” (Jörgen Ohlsson, 041026)

”Det blev lite panikkänsla i klubben, hos spelare och ledare. … Känslan var hela tiden att det löser sig, men det gjorde det inte.” (Hasse Mattisson, 041026)

Det finns även andra perspektiv att ta hänsyn till. De flesta nämner den stagnerade organisationen som en förklaring till att det gick som det gick. Organisationen hade slagit sig till ro och satte sin tillit till Malmö FF:s historia och dess trygghet, dessutom sågs ett styrelseuppdrag som en merit utan att man behövde göra något. Det som hände 1999 var att hela föreningen vaknade till liv och började inse att det var dags för en förändring.

”Många gånger uppfattade man som att folk i styrelsen satt i styrelsen för att det gynnade en personligen, man jobbade inte särskilt mycket för föreningens bästa. Personer som satt i styrelsen tyckte att de gjort sitt bara för att deras företag hade dragit in en miljon till föreningen, men så fungerar det ju inte.” (Patrik Jandelin, 041026)

38

Malmö FF utesluts 1934 från den högsta serien med anledning av att de avlönat sina spelare, på den tiden var det förbjudet. Samtliga spelare, ledare och styrelseledamöter blev avstängda i två år.

”Vi började i princip om från början i november 1999 då jag tillträdde. Inför 2000 så fanns hela organisationen, men händer något som ingen förväntar sig så är det ju så att ingen fattar vad som hänt. …i klubben rådde det en slags stilla ro, vi hade somnat in och vi trodde att vi skulle klara det här. Vi åker inte ur och vaknandet blev ju brutalt. Man ska inte behöva åka ur för att vakna till liv.” (Hasse Borg, 041027)

1999 var Malmö FF en klubb som hade problem inom en rad olika område, framförallt hade man ekonomiska problem. I och med att man såg över hela organisationen föddes en tanke kring att bilda ett företagsnätverk där företag skulle träffas under informella former och det var fotbollen som var den gemensamma nämnaren. ”Vi ska vara behjälpliga och bistå med att

utveckla den affärsmässiga delen hos varje företag och på så vis bli lite mer långsiktiga, finns tjänsten inom Nätverket så ska man utnyttja den.”39 Detta tog fart på hösten 1999 och har utvecklats under de senaste åren till att gå från 15 företag till att idag inbegripa över 80 företag.

Mycket av det material som jag fått fram genom min fallstudie visar på att föreningen litade på sin historia och sin organisation, detta gjorde att man tog mycket för givet och de signaler som sändes ut i form av dåliga resultat togs inte på allvar utan föreningen vaggades in i en falsk säkerhet.

4.3 Beskrivning av föreningen 2004

Det råder en stor skillnad om man jämför Malmö FF 1999 och 2004, inte bara rent fotbollsmässigt utan även sett till organisation, fans och mediabevakning. Föreningen har gått från en stor småklubb till en liten storklubb, vilket innebär att det råder andra tankar och man funderar i andra och vidare banor än tidigare. Vi driver Malmö FF som ett företag med fotboll

som affärsidé.40 Degraderingen 1999 fungerade som en väckarklocka för föreningen och man började inse vilket jobb som krävdes för att ta sig tillbaka till toppen. Idag är det många som ser Malmö FF som ett starkt och vinnande lag och detta beror till stor del på att publiken är en annan än för några år sedan. Detta kommer jag att behandla senare i uppsatsen. Att Malmö FF ses som ett starkt lag har med dess stärkta varumärke att göra. Man vill visa sin ställning

39

Hasse Borg, 041027 40

genom att bära MFF-relaterade attribut och detta är något som har förändrats under de senaste åren.

”Förr i tiden sågs man som suspekt om man gick till match med en halsduk eller matchtröja, idag är du suspekt om du inte har det.” (Patrik Jandelin, 041026) ”Man kan se affärsmän på stan som går i kostym och har MFF-halsduk på sig.” (Hasse Mattisson, 041026)

Ett annat område som har växt under de senaste fem åren är antalet fans och därmed har supporterkulturen utvecklats inom Malmö FF. Detta har skett både på gott och ont. Våldsromantiken och glorifieringen av sitt egna lag har lett till att det har blivit allt våldsammare på läktaren och kring matcher. Det är inte enbart det fysiska våldet som har ökat utan även det verbala våldet har blivit allt vanligare. När Malmö FF åkte ur Allsvenskan var det många som slöt upp kring laget och bestämde sig för att stötta laget. Detta har gjort att Malmö FF har gått från ett publiksnitt på 7.000 till 20.000 på bara fem år. Det finns dels skillnader i hur supporterkulturen ser ut jämfört med 1999 och dels antalet och åldern bland supportrarna. Dessutom visar intervjuerna i min fallstudie att den våldsbenägna gruppen endast består av män i tonåren och yngre medelåldern.

”Det har blivit en hårdare supporterkultur, ett extremare tänkande. Idag tänker man att det är dem som är klubben, idag har vi Supras, Fanatics, Ultras, BK 04 alla dem är exempel på smågrupperingar med engagemang i tifoverksamhet.41 När det bildas olika grupperingar inom klacken så blir det inte helt friktionsfritt utan det uppstår problem. … Spelarna kommer och går men det är dem som är själen i klubben.” (Henrik Bergkvist, 041026)

”Det som har hänt i kärnklacken är att det har blivit mer och mer tjejer i 15-16-årsåldern. Sett till 1999 har det skett en föryngring i själva kärntruppen.” (Henrik Qvist, 041027)

”Det är killar i höga tonåren som bråkar och stökar, det har funnits en firma som man försökt att starta i flera år, men i år har man kunnat se att den verkligen finns. … Medelåldern varierar från 18 upp till 35 och det är bara män.” (Henrik Bergkvist, 041026)

41

Tifoverksamhet innebär att lagets supportrar anordnar ett arrangemang till sitt lag, detta kan bestå i overheadflaggor, serpentiner, bengaler etc. Det bör påpekas att tifoverksamheten inte alltid är laglig.

Under den femårsperiod som min fallstudie innefattar har även fotbollen ur ett nationellt perspektiv förändrats. Idag kan man som åskådare följa Allsvenskan varje dag, samtidigt som fotbollens varumärke har förstärkts genom landslagets upprepade framgångar. ”Många trodde

att om det var mycket fotboll massmedialt, så skulle ingen gå på fotboll. Men det har blivit tvärtom, att de vill uppleva det live också, det gäller inte bara i Malmö utan även Stockholmslagen.”42

Det finns en rad olika förklaringar till föreningens utveckling. Den förklaring som de flesta i fallstudien vill peka på är av organisatoriskt slag. Organisationen har blivit mer genomskinlig och synlig för omgivningen. Föreningens stämpel som kaxig har suddats ut och den har blivit mer lättillgänglig för allmänheten. Detta är något som föreningen har jobbat mycket med, just att individer ska kunna känna igen och identifiera sig med det goda Malmö FF.

”Vi har skapat en delaktighet bland medlemmar och företag, det har med att göra att vi har utnyttjat kompetenser.” (Hasse Borg, 041027)

”Spelarna har varit runt på olika tillställningar där folk ska kunna känna tillhörighet och

idag vet dem flesta vem Afonso är.” (Jörgen Dahlström, 041029)

”Jag tror i grunden att malmöborna är stolta över Malmö FF, man vill Malmö FF väl. Detta går tillbaka till Kockumstiden där man skulle stötta Malmö FF och man skulle vara med i facket.” (Patrik Jandelin, 041026)

4.4 Föreningens resurser

För att kunna utvecklas måste det finnas rätt förutsättningar. Idag styrs fotbollen av kommersiella krafter och ekonomin har blivit allt viktigare. Det räcker inte att föreningar har en bra organisation att luta sig mot, man måste även ha en god ekonomisk grund att stå på. Som jag tidigare nämnde startades Nätverket 1999 och har utvecklats till att idag bli en av Malmö FF:s viktigaste inkomstkällor. Det som är intressant kring Nätverket är just att man samlas kring fotbollen och under informella former bildar man affärskontakter. Syftet med Nätverket var:

42

”Syftet var att man skulle få tillbaka pengar som man satsade på föreningen och man skulle också skapa affärskontakter. Vi skulle samlas i en unik miljö, fotbollen, och det skulle vara under lättsamma former. Man skulle kunna komma i jeans och pikétröja och där skulle man träffa beslutsfattare. Man skulle ha en tyst överenskommelse inom Nätverket att man skulle få ’best price’ av ett företag som också var med i Nätverket.” (Jörgen Dahlström, 041029)

Historiskt sett har Malmö som stad varit bortskämda med idrottsliga framgångar och framförallt när det gäller fotboll. Det är intressant att klara av att fånga ett så pass stort intresse från företag och från supportrar trots att föreningen inte vunnit SM-guld sedan 1988. Detta beror till stor del på, som jag tidigare nämnde, den föryngrade och förnyade supporterskaran. Än en gång ses Malmö FF som ett storhetslag och den tanken har historiska rötter, Olof Persson förklarar det på följande sätt:

”Det är kanske inte realistiskt att tänka så i Sundsvall eller Borås, men är man i Malmö där det finns alla möjligheter så är det klart att man ska sikta högt. MFF har varit oerhört framgångsrikt genom åren, det sitter i väggarna. Här är man inte nöjd med en andraplats utan man förväntas att vara i toppen.” (Olof Persson, 041103)

En stor del av den ekonomiska tryggheten fick föreningen genom försäljningen av Zlatan Ibrahimovic sommaren 200143. Detta gjorde det möjligt för klubben att betala av de skulder som man hade samt köpa in ett par etablerade spelare till truppen. Många menar att Zlatan även var en bidragande orsak till att publiksnittet ökade och det var början på den publiktillströmning som råder idag.

”…sen kom Zlatan också, han har är ju också en liten bidragande orsak han drog ju några tusen han också.” (Jörgen Ohlsson, 041026)

43

Zlatan Ibrahimovic såldes till Ajax för ca. 82 miljoner, Zlatan har sedan sålts vidare till Juventus vilket har gett Malmö FF ytterligare några miljoner.

4.5 Kopplingen och samarbetet mellan samhället och idrotten

Malmö FF är en förening som inte enbart erbjuder fotboll, utan de senaste åren har föreningen även engagerat sig i diverse sociala projekt. Det största projektet är förlagt till Örtagårdsskolan på Rosengård och sysselsätter ca. 350 ungdomar främst i åldern 6-10 år. Det huvudsakliga syftet med projektet är att få barnen på Rosengård att motionera dagligen. Från kommunens sida ser man detta som ett positivt initiativ. Idrott är en arena som kan bidra med många samhälliga vinster, inte minst inom området integration. Ur ett samhällsperspektiv kan man se andra samhälliga vinster såsom att föreningsdeltagande ungdomar hålls borta från kriminalitet och inom idrotten får man en demokratisk fostran. Inom supporterkulturen finns det en relativt sträng hierarki. Detta gör att de yngre ser upp till de supportrar som varit med ett tag och så länge dessa supportrar uppför sig är detta även en bra socialisationsarena. En god och sund supporterkultur är något som Malmö FF har varit lyckligt lottade att ha.

”Om man går in och kollar på hemsidor, så kan man se äldre personer som är inne och skriver och har en funktion att fostra yngre personer. De som är lite gröna och naiva som vill göra lite hyss, dessa personer kan bli fostrade att inte begå dessa övertramp genom att de äldre som har varit med längre tillrättavisar, vilket leder till en positiv effekt. … Malmö FF har också under de senaste åren jobbat mycket med sociala projekt och har människor anställda för det och finns ute i skolor och andra områden som jobbar med det.” (Lynn

Ljungberg, 041108)

Malmö FF ser satsningen på samhällsprojekt både ur ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv. Många av de företag som är med och sponsrar Malmö FF är med för att de vill bli förknippade med de samhällsinsatser som föreningen bidrar med. Ur ett långsiktigt perspektiv ser föreningen detta ur ett spelarperspektiv:

”På lång sikt finns det säkert en oerhörd egennytta. Kan man genom att bli en bättre elev genom ett sådant här projekt så blir det också en bättre fotbollsspelare och som kanske hamnar hos oss till slut. Sen att vi hjälper 99 % andra som aldrig blir fotbollsspelare är ju annan sak.” (Jan-Olov Kindvall, 041029)

”Jag vet med mig att de företag som är med i Nätverket sympatiserar och vill identifiera sig med våra samhällsprojekt, det känns som vi är föregångare inom just dessa områden.”

(Jörgen Dahlström, 041029)

4.6 Synergieffekter

Föreningens utveckling de senaste åren har fått konsekvenser, detta oavsett om det har varit en bra eller dålig utveckling. Föreningen har uppmärksammats i media, vilket gjort att intresset för föreningen har stigit. ”Jag läste en artikel i en tidning hur många timmar som de

olika allsvenska lagen visades i TV och där låg de flesta på någon timme, stockholmslagen på ca. 10 timmar och vi på 46 timmar.”44 Massmedias intresse för Malmö FF har gjort att föreningen nått ut med sin marknadsförening i andra kanaler än bara sina egna. Detta får i sin tur effekter på en bredare marknad genom fler intressenter. Det ena leder till det andra och denna synergi har gjort att varumärket Malmö FF har fått ett uppsving.

”Klubben har haft en liten trist stämpel på sig att vara kaxig, här kommer vi, vi är Malmö FF.” (Hasse Mattisson, 041026)

”Det har blivit en kultur, det har blivit lite trendigt att vara MFF-anhängare.” (Olof Persson,

041103)

Ur min fallstudie har det framkommit att det även finns samhälliga vinster med föreningens utveckling. Jag har tidigare nämnt fördelen med att äldre fungerar som förebilder för de yngre bland supporterklacken. Från olika samhällsinstanser i Malmö kan man se en tydlig spinoffeffekt där Malmö FF utgör en bidragande orsak, det är både ur ett marknadsförings- och föreningsperspektiv.

Man kan säga att Malmö FF hjälper till med lyskraften särskilt när vi har varit i en svacka, vilket också Malmö FF har varit. Idag har vi Öresundsbron, vi har högskolan, vi har kommit igång med byggandet, det finns en tillväxt i regionen där Malmö FF finns med och skapar den lyskraften. … Föreningen jobbar oerhört mycket med att förknippas med det goda samhället

44

och det blir en bra spinoffeffekt för andra föreningar och företag som kan titta på en förening som jobbar på ett bra sätt. (Lynn Ljungberg, 041108)

Det finns alltid två sidor av ett mynt och så även i detta fall, när en organisation växer sig större och större kan det bli svårt att ha kontroll över hela organisationen och det kan även vara svårt att tillgodose allas önskemål och krav. Detta leder till problem inom diverse område, från ungdomsverksamheten till supporterverksamheten.

”När man tänder bengaler och rökbomber då måste jag ingripa och det har jag gjort en del gånger. Risken finns då att det blir vi/polisen som blir busarna och att supportrarna vänder sin ilska mot polisen. Vi går inte upp på läktaren utan anledning.” (Henrik Qvist, 041027)

”Man kan väl säga att sportsligt sett kan det vara en fara att Malmö FF är så pass starka som vi är, vi dammsuger marknaden ganska bra. … Vi kan även se på ungdomssidan att klubbar runtom oss inte har någon ungdomsverksamhet och det beror på att vi suger upp ungdomar till vår verksamhet och det är ju inte bra att småklubbar dör ut och vi blir gigantiska på vår ungdomssida.” (Jan-Olov Kindvall, 041029)

5. Diskussion

Utifrån mina frågeställningar kommer jag i detta avsnitt att sätta resultaten i relation till den teoretiska referensramen. Jag kommer även att diskutera uppsatsens huvudsakliga slutsatser samt ge förslag på fortsatt forskning.

5.1 Jämförelse mellan åren 1999 och 2004

Det råder en märkbar skillnad i Malmö FF:s herrlag mellan åren 1999 och 2004. Det är nästan två helt skilda föreningar. Mitt resultat visar att det är många områden som har utvecklats och det är svårt att sätta fingret på en enskild åtgärd som har medverkat till att Malmö FF är där de är idag. I och med degraderingen 1999 bestämde sig föreningen för att göra en organisatorisk inventering. Detta innebar att man i stort sett började om från början. Resultatet från min fallstudie visar att organisationen hade slagit sig till ro och representationslaget hade under 1999 inte nått de resultat som föreningen hade hoppats på, vilket dessutom inte

uppmärksammades tillräckligt. Enligt socialpsykologin råder det hela tiden en interaktion mellan samhället och individen. För att förstå detta samspel är det viktigt att föreningen har grepp om hur den kommunicerar och hur värderingar och normer påverkar uppträdandet, i detta fall resultatet45. Jag anser att föreningen (samhället) sände ut informella signaler till spelarna (individen) i form av att det skulle lösa sig, vilket det bevisligen inte gjorde. Med de informella signalerna menar jag att föreningen hade slagit sig till ro vilket leder till ett icke önskvärt uppträdande hos spelare och ledare vilket i sin tur leder till att resultaten uteblir. Detta går även hand i hand med de värderingar och normer som föreningen hade under 1999. Min fallstudie visar på att attityden i föreningen var ”kaxig” och sett utifrån socialpsykologin påverkar detta uppträdandet.46 Detta uppträdande påverkar både föreningen utåt och inåt sett. Den attityden kan leda till att spelare och ledare känner sig självbelåtna och det sociala klimatet i föreningen försämras avsevärt. Det sistnämnda är något som nämndes i mina intervjuer och jag vill visa att det finns socialpsykologiska faktorer som påverkar ett fenomen, i detta fall en förenings negativa resultat både på och utanför planen.

Malmö FF är och har varit en förening som förknippats med framgång, just den historiska aspekten har en stark förankring i föreningen. Detta är också något som har framkommit i min fallstudie. Den självuppfyllande profetian handlar om att individer eller grupper försöker att uppnå de förväntningar som omgivningen har på den, tror någon på en så är det lättare att uppnå dessa förväntningar47. Detta är en mycket intressant iakttagelse då man applicerar detta på Malmö FF och dess organisation 1999, där kravbilden alltid har varit hög. 1999 hände det som ingen trodde eller förväntade sig, den självuppfyllande profetian fick en omvänd betydelse. Detta medförde att föreningen vaknade till liv och man började i stort sett om i och med detta ”brutala” uppvaknande. Följden blev att föreningen handlade utefter den omvända betydelsen av den självuppfyllande profetian och detta är en förklaring till att föreningen är där den är idag kopplat till min teoretiska referensram.

Om organisationen var bristfällig 1999 så är det tvärtom 2004. Mycket har hänt och som jag tidigare nämnde så har det skett en rejäl inventering av hela organisationen. Idag drivs föreningen som ett företag och intresset kring föreningen har växt på både gott och ont, detta kommer jag att gå in på mer ingående i avsnittet 5.3. Det finns många områden inom

45 Angelöw, B, Jonsson, T, 1990 46 Angelöw, B, Jonsson, T, 1990 47 Angelöw, B, Jonsson, T, 1990

föreningen som under de senaste fem åren har genomgått en stor förändring, exempelvis supporterkulturen, uppmärksamheten i media etc. Resultaten i min fallstudie visar på att den främsta skillnaden mellan 1999 och 2004 är att föreningen sköts som ett företag. Detta har medfört att marknadsföringen har varit ett viktigt redskap i kampen om att ta sig tillbaka. Detta visar inte minst föreningens satsning på Nätverket. I sin marknadsföring använder sig föreningen av sina egna spelare, vilket innebär att samhällsmedborgaren möter den direkta produkten vilket i sin tur skapar ett intresse. Föreningen arbetar mycket med att invånarna i Malmö ska kunna förknippa sig med spelarna och känna stolthet över sitt lag. En marknadsföring som denna är oftast den effektivaste, där folk kommer i direkt kontakt med produkten och kan föra detta vidare till sin omgivning genom den s.k. mun-mot-mun-metoden. Asplund kallar detta för social responsivitet och menar att en persons handling är ett svar på en annan persons handling. I detta fall handlar det om fotboll som produkt och intresset kring föreningen Malmö FF som bidrar till att den sociala responsiviteten uppmuntras. Asplund menar att den sociala responsiviteten består av ett växelspel mellan två individer48. I Malmö FF:s fall skulle jag vilja gå ett steg längre och tala om en utveckling av den sociala responsiviteten där den får utvecklas och där samspelet inte enbart består av två individer utan interagerar med andra intressenter. Det är just interaktionen mellan olika intressenter som jag anser är en faktor till att intresset kring föreningen har ökat så pass kraftigt de senaste åren.

Den symboliska interaktionismen innebär att människor tolkar eller definierar varandras handlingar utifrån tidigare erfarenheter, responsen från en annan människas handling sker inte direkt utan bygger på erfarenheter som förknippas med denna handling49. Detta kan till en början låta som en tangering av den sociala responsiviteten, men jag menar att den symboliska interaktionismen vidareutvecklar Asplunds tänkande till att omfatta ytterligare en aspekt nämligen symbolikens påverkan av en människas handling i interaktionen mellan olika människor. Det intressanta i den symboliska interaktionismen och i den sociala responsiviteten är att båda perspektiven lägger sitt fokus på att en handling framkommer av interaktionen mellan individer och detta menar jag kan kopplas till en rad faktorer som rör Malmö FF under de senaste åren. Vidare menar den symboliska interaktionismen att en handling börjar med en impuls utan direkt mål, men människan försöker hela tiden att

48

Asplund, J, 1987 49

tillfredsställa impulsen genom att anpassa sig till omgivningen50. Symbolikens påverkan på en individ är ofta väldigt effektiv, dessa symboler kan vara av olika art. I Malmö FF:s fall handlar det om att föreningens varumärke har stärkts och idag förknippas Malmö FF:s emblem med framgång och något som många malmöbor och andra fans till Malmö FF vill förknippas med. Det har blivit en aning ”mainstream” att hålla på Malmö FF och den symboliska interaktionismen menar att människan söker efter impulser för att anpassa sig till omgivningen och idag är impulserna att man ska hålla på Malmö FF. Symbolikens påverkan och interaktionen mellan olika människor har bidragit till att Malmö FF har fått en rad positiva effekter såsom ökat publiksnitt, ökad supporterskara, stärkt varumärke, fler sponsorer och bättre organisation.

Mina resultat från fallstudien visar på att det är svårt att jämföra Malmö FF 1999 och 2004. Det är mycket som har inträffat och förutsättningarna är annorlunda nu jämfört med för fem år sedan. Det är många faktorer som har bidragit till denna utveckling och dessutom är det många faktorer som har varit beroende av varandra, den ena faktorn kan inte utesluta den andra. Jag återkommer till detta i nästkommande avsnittet.

5.2 Föreningens resurser

En av förutsättningarna för att en organisation ska lyckas är att den har goda resurser. Inventeringen av organisationen, som Malmö FF gjorde 1999 har medfört att föreningen har lyft på stenar som tidigare varit orörda och där har man funnit möjligheter som föreningen utvecklat. Försäljningen av Zlatan Ibrahimovic gjorde att föreningen fick en god och trygg ekonomisk grund att stå på. Utöver detta startades Nätverket, där företag gick in med pengar i Malmö FF och där man skulle samlas kring fotbollen. Satsningen på företag har gjort att föreningen har en närmare koppling till näringslivet vilket i sin tur medfört att föreningen drivs som ett företag. Detta styrks av resultatet från min fallstudie.

Det finns också en framgångsrik historia inom föreningen. Många intressenter förväntar sig alltså att Malmö FF ska ligga i toppen av Allsvenskan. Dessa förväntningar förändrades i och med degraderingen och som jag tidigare nämnde ledde detta till ett kraftigt uppvaknande. Det som Malmö FF började arbeta med var att stärka varumärket och att sätta upp målsättningar

50

om att föreningen skulle tillbaka till toppen igen. I fallstudien framkommer att man hade en klar strategi och den har man hela tiden jobbat efter, detta har fått både bra och dåliga konsekvenser51. Thomas teorem är en del av den självuppfyllande profetian och innebär att om ens idéer eller tankar uppfattas som verkliga så leder det till handlingar. Thomas menar att en individ handlar utifrån hur hon/han har tolkat situationen eller handlingen oavsett handlingens innebörd52. I detta sammanhang menar jag att Malmö FF har sedan 1999 haft en klar strategi som hela organisationen trott på och därför har det fått verkliga konsekvenser som mestadels är bra för föreningen. Den huvudsakliga resursen, som jag ser det, har varit föreningens inre kompetens och dess tro på organisationen.

5.3 Synergieffekter

I min fallstudie finner man en rad synergieffekter som Malmö FF:s utveckling har inneburit, både interna och externa. Det har hänt mycket inom föreningen de senaste åren och jag har tidigare diskuterat en del av dessa effekter. Dessa effekter har i mångt och mycket varit till gagn för föreningen53, men dessa effekter har också medfört en del negativa konsekvenser. Det ironiska är att den mest märkbara, ur ett negativt och positivt synsätt, konsekvensen eller synergieffekten är den ökade publiktillströmningen. I och med Malmö FF:s framgångar har publiksnittet ökat de senaste åren från 7.000 till dryga 20.00054. Det positiva är att publiken skapat en bra stämning på arenan och många går på matcher bara för stämningens skull, dessutom generar biljettförsäljningen inkomster till föreningen. Sett till det negativa, som jag kommer att gå in på mer ingående i detta avsnitt, är den ökade supporterskaran och risken för våldsamheter. Föreningen har än så länge i stort varit förskonade från C-supportrar55, men säkerhetsansvariga inom Malmö FF och polisen i Malmö kan skönja en utveckling som innebär att s.k. nätverk går på matcher av andra orsaker än fotbollsmässiga.

Förutom denna utveckling inom supporterklacken visar min fallstudie att det dels skett en föryngring och dels en könsmässig förändring inom kärnklacken. Själva supporterkulturen har blivit allt hårdare och extremare. Ur supportrarnas vinkel är det de som är klubben. Det har

51

Jag kommer in på detta under rubriken 5.3 Synergieffekter, men i korthet handlar det om publiktillströmning som medfört supporterbråk men också att populariteten i föreningen har gjort att ungdomsspelare söker sig till föreningen, vilket inte är bra för runtomliggande småföreningars spelarrekrytering.

52

Levin, I, Trost, J, 1996 53

Ekonomiskt uppsving, stärkt varumärke, bättre organisation och större intresse kring föreningen. 54

www.svenskfotboll.se 55

bildats mindre grupperingar inom klacken med olika inriktningar, den huvudsakliga inriktningen är tifoverksamheten. Denna utveckling går mot ett internationellt synsätt där klackramsor och flaggbudskap har utländsk text56. Det finns två intressanta teoriinriktningar när det gäller huliganism och supporterkultur. Dels är det Elias cilvilisationsteori som främst behandlar huliganism och dels Cultural Studies som behandlar supporterkulturen. Det är väsentligt att skilja på dessa två inriktningar då de står i strid med varandra57. Civilisationsteorin utgår från en civilisationsprocess där individen sakta men säkert civiliseras in i samhället och genom denna civilisering utvecklas samhället. Elias menar att huliganism består av män från arbetarklassen som inte följt med i den samhälliga civiliseringen58. Sett till Malmö FF:s utveckling de senaste åren stämmer inte denna teori. Mitt resultat visar på en omvänd effekt. Kärntruppen har blivit yngre och de äldre har valt sittplats, men det har framförallt skett en förskjutning när det gäller könsfördelningen. Vad denna utveckling beror på är svårtydbar, men mitt resultat visar att det blivit ”trendigt” att hålla på Malmö FF och att tjejer i 15-16 årsåldern skulle vara särskilt känsliga av trender. Marknadsföringen av spelare i bl.a. skolor tror jag också har bidragit till uppsvinget. Fokus har flyttats från laget Malmö FF till den enskilde fotbollsspelaren i Malmö FF. Jag tror att många tonårstjejer går på fotboll för att se på spelaren istället för laget i sin helhet.

En del av forskarna inom Cultural Studies menar att huliganer och fans gör ett subkulturellt motstånd mot den kommersialisering som fotbollen är på väg mot. Det var genom det subkulturella motståndet som klackramsor och allsång skapades bland fansen59. Det framkommer i min fallstudie att dessa tendenser finns, dock inte i någon större utsträckning i MFF. Att dessa grupperingar ser sig själva som viktigare än laget understryker Cultural Studiesforskarna. Forskarna menar att våldet från supportrarna inte blir farligt förrän den informella kontrollen rubbas. Detta sker genom externa krafter såsom polis, media etc.60 Mycket av det supportervåld som kan skönjas i föreningen idag har alltså sin källa i att den informella kontrollen rubbas. Min fallstudie visar på att den främsta orsaken till oroligheter är när polisen ”störtar” klacken.

56

Mer om detta kan läsas i en nyutgiven bok av Birger Peitersen som heter ”Dem der ikke hopper”. 57 Andersson, T, Radmann, A, 1998 58 Dunning, E, 1999 59 Andersson, T, Radmann, A, 1998 60 Andersson, T, Radmann, A, 1998