Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
61-80 p Hälsa och samhälle
Hälsa och samhälle
SOCIALARBETARNAS
SVARTA LÅDA
– UTVÄRDERING AV DEN KVALITATIVA
JÄMSTÄLLDHETEN
KARIN JONASSON
JOHANNA STRIDH
SOCIALARBETARNAS
SVARTA LÅDA
– UTVÄRDERING AV DEN KVALITATIVA
JÄMSTÄLLDHETEN
KARIN JONASSON
JOHANNA STRIDH
Jonasson, K. & Stridh, J. SOCIALARBETARNAS SVARTA LÅDA.
Utvärdering av den kvalitativa jämställdheten. Examensarbete i socialt arbete -
kvalitet, utvärdering och verksamhetsutveckling 20 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2007.
Svensk titel
SOCIALARBETARNAS SVARTA LÅDA – utvärdering av den kvalitativa jämställdheten English title
BLACK BOX of SOCIAL WORK – evaluation; qualitative gender equality
Abstrakt. Detta examensarbete är en utvärdering av den kvalitativa
jämställdheten på en Individ och -familjeomsorgsavdelning. Som utgångspunkt för utvärderingen har vi använt oss av olika dokument som innehåller riktlinjer gällande jämställdhet. Den jämställdhet som oftast diskuteras, för personal i arbetslivet, idag är en kvantitativ jämställdhet med betoning på antal kvinnor och män. Vi vill därför lyfta fram den kvalitativa jämställdheten som en kvalitets – och utvecklingsaspekt för organisationen och medborgaren. Det övergripande syftet är att utvärdera den kvalitativa jämställdheten vilket ger vår huvudfråga: Hur ser den kvalitativa jämställdheten ut på avdelningen? För att kunna undersöka denna fråga mer precist har vi valt att ställa följande underfråga: Hur ser
socialarbetarnas föreställningar ut om kvinnor och män och deras sociala problem, i den organisatoriska kontexten? Vi anser att dessa föreställningar är omedvetna och viktiga att medvetandegöra i socialarbetarens dagliga arbete. Vår studie bygger på diskursanalys av sekretessbelagda utredningar samt en
enkätundersökning där socialarbetare har tagit ställning till olika påstående angående den kvalitativa jämställdheten. Vi har funnit att resultaten från metoderna är motsägelsefulla. Resultaten från diskursanalysen visar på en låg kvalitativ jämställdhet medan resultaten från enkäterna visar att socialarbetarna har skattat sig mot en hög kvalitativ jämställdhet. Det är denna motsägelse som vi anser är intressant och som vidare problematiseras i studien.
Nyckelord: kvalitativ jämställdhet, föreställningar, kollektiv tolkningsmatris, diskurs, könsperspektiv.
FÖRORD
Vi riktar ett varmt tack till ledningen för avdelningen Individ och Familj utan vars stöd utvärderingen inte kunnat genomföras. Vi vill även tacka de socialarbetare som deltagit i studien. Vårt speciella tack vill vi rikta till våra mentorer Patrik Kronholm och Annikki Tinmark som följt oss under utbildningen och i
uppsatsskrivandet. Tack för goda råd, hjälp och stöd! Självklart tackar vi även vår handledare Birgitta Wanek, för hennes värdefulla kommentarer.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING... 5 1.2 Syfte ... 6 1.3 Problemområde... 6 1.3.1 Kvalitativ jämställdhet ... 6 1.3.2 Föreställningar ... 9 1.3.3 Kollektiva tolkningsmatrisen...10 1.3.4 Diskursteori ...11 2. UTVÄRDERINGSPERSPEKTIV ...12 2.1 Processanalys...13 2.2 Kvalificerad uppföljning...13 2.2.1 Utgångspunkter för utvärderingen ...143. TIDIGARE PUBLIKATIONER OCH TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ...16
3.1 Sociala problem utifrån ett könsperspektiv...17
3.1.1 Mäns våld mot kvinnor ...17
3.1.2 Missbruk...18
3.1.3 Flickor och pojkar...18
3.1.4 Mammor och pappor...19
3.1.5 Kvinnor och män ...19
4. BAKGRUNDSBESKRIVNING AV AVDELNINGEN INDIVID- OCH FAMILJ ...20
4.1 Lagar, riktlinjer, policies...21
4.2 Kön och jämställdhet ...21
4.3 Tillgänglig statistik ...22
5. METOD ...22
5.1 Genomförande av utvärderingen ...23
5.2 Vetenskapsteori: kvalitativt kontra kvantitativt ...24
5.3 Datainsamling...24 5.3.1 Intervjuer ...24 5.3.2 Diskursanalys...25 5.3.3 Enkäter ...26 5.4 Tillvägagångssätt för analys...27 5.5 Urval ...29
5.6 Validitet och reliabilitet ...30
5.6.1 Kritik ...31
5.6.2 Forskarens roll ...32
5.7 Etiska överväganden ...32
6. RESULTAT OCH ANALYS...33
6.1 Diskursanalys ...34
6.2 Enkäter ...39
6.3 Jämförelse av resultatet från diskursanalys och enkäter...42
6.4 Hur ser den kvalitativa jämställdheten på avdelningen ut?...45
7. SLUTDISKUSSION ...47
7.1 Metodreflektion ...47
7.2 Kvalitativ jämställdhet – nyttan av utvärdering ...48
7.3 Vidare forskning...49
7.4 Handlingsplan...50
8. REFERENSER...51
1. INLEDNING
Denna utvärdering är en del i jämställdhetsarbetet 2007, för en Individ och Familjeomsorgsavdelning i en av Malmö Stads stadsdelar. Studien görs i
kvalitetsutvecklande syfte då vi hoppas på att en förändrad syn på jämställdhet ska leda till bättre kvalitet i service gentemot medborgare och för dem som befinner sig i organisationen, socialarbetarna. Studien kan även sägas ha ett
verksamhetsutvecklande syfte då vi anser att viljan till förändring är en bra början till utveckling.
Den socialtjänst där vi genomför vår studie, anser vi, blir allt mer
förändringsbenägna. Vår rapport kan ses som en del i detta utvecklings- och förändringsarbete då socialtjänsten vill öppna dörrar mot ökad jämställdhet och mångfald. Förändringslustan märks tydligt då socialtjänsten i Malmö, där vi genomför vår undersökning, öppnar sina dörrar och arkiv för granskning och att vi får ta del av de sekretessbelagda utredningar som finns inom avdelningen.
Socialtjänsten välkomnar nytänkande och låter oss studera utredningarna i syfte att få ökad kunskap runt jämställdheten på avdelningen. Men då den jämställdhet som idag diskuteras i arbetslivet ofta handlar om antal män och kvinnor på arbetsplatsen, vill vi lyfta fram frågan om den kvalitativa jämställdheten. Riksdagen uppmärksammar att: ”Jämställdhet framöver måste inriktas på att
förändra kvinnors och mäns kvalitativa rättigheter och möjligheter” och ”I ett
maktperspektiv är det angeläget att göra en kvalitativ analys av kvinnors
respektive mäns reella förutsättningar”. Vidare menar Riksdagen att även om det tycks föreligga en jämn fördelning av kvinnor och män ute på arbetsplatserna kan det finnas tecken på ojämställda strukturer i det dagliga arbetet (URF1
2004/05:17). I rapporten Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten, (2004) uppmärksammas problemet som att jämställdhet ur ett brukarperspektiv är ett synsätt som fått lite uppmärksamhet. Rapporten beskriver vidare att om problemen medvetandegörs kan de lyftas upp och ett arbete kan börja med sikte på utveckling.
Kvalitativ jämställdhet, menar vi, i denna undersökning handlar om hur
socialarbetare tänker kring sina klienter som män och kvinnor, diskursen om kön, i den organisatoriska kontexten (se nedan för en mer djupgående diskussion om begreppet kvalitativ jämställdhet). Ett sätt att se på detta är att undersöka de föreställningar som socialarbetare har i en given kontext, alltså i det här fallet, kontexten avdelningen Individ och Familj (IoF). Föreställningar förekommer på individnivå men även på en organisatorisk nivå. Att komma åt dessa
föreställningar är problematiskt då de ofta är latenta (dolda) och existerar på ett omedvetet plan. Vi vill med denna utvärdering uppmärksamma de föreställningar om kön som följer den professionella rollen med hänsyn till den organisatoriska kontexten. Vi kommer bl.a. att undersöka hur ett beslut diskuteras och
argumenteras fram. Utvärderingen ska även mynna ut i en handlingsplan som ska ge ledning i hur jämställdhet på det kvalitativa planet kan se ut i det dagliga arbetet.
Då vi i vårt problemområde ser betydelsen av att definiera begrepp och förklara vår problembild har vi valt att beskriva vårt syfte först för att detta ska bli klar för läsaren tidigt i inledningen av studien.
1.2 Syfte
Det övergripande syftet är att utvärdera den kvalitativa jämställdheten vilket ger vår huvudfråga:
• Hur ser den kvalitativa jämställdheten ut i på avdelningen, i servicen gentemot klienter?
För att kunna undersöka denna fråga mer precist har vi valt att ställa följande underfråga:
• Hur ser socialarbetarnas föreställningar ut om kvinnor och män och deras sociala problem, i den organisatoriska kontexten?
1.3 Problemområde
För att bryta ner vårt syfte och göra det mer hanterbart, ska vi nedan ringa in vårt problemområde. För att ringa in detta område är det viktigt att för läsaren
presentera de begrepp som är utgångspunkter för vår undersökning för att underlätta en gemensam förståelse och genomskinlighet i studien. Då studien är utforskande innebär detta att hållbara begrepp för analysen får sökas under
undersökningens gång och sedan appliceras på materialet (Rosengren & Arvidson, 2002).
Den här undersökningen rör sig inom genusområdet. Genus definieras som
begrepp inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och teoribildning som används för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön (www.ne.se).
Vi avgränsar vårt område till avdelningen Individ och Familj i en stadsdel i Malmö. Vi undersöker socialarbetares föreställningar och är därmed inte intresserade av socialarbetarnas befattning, inom vilken enhet de arbetar, deras könstillhörighet, år i yrket samt ålder.
1.3.1 Kvalitativ jämställdhet
Begreppen kvantitativ och kvalitativ jämställdhet kan användas något motsägelsefullt och ibland påstås de inte kunna särskiljas ifrån varandra. I Nationalencyklopedin anges dock ett starkt samband mellan kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. Förändras den kvantitativa fördelningen mellan könen finns förutsättningar för kvalitativa förändringar och omvänt (www.ne.se). I denna undersökning utgår vi ifrån att det kan finnas en kvantitativ jämställdhet utan att det för den skull finns en kvalitativ jämställdhet, däremot kan det inte vara tvärtom eftersom vi anser att den kvantitativa jämställdheten ingår i den
kvalitativa. Vi anser att dessa dimensioner står i viss konflikt med varandra men att de kan och bör samexistera.
Som vi redan nämnt är vi alltså intresserade av att undersöka den kvalitativa jämställdheten. Det är svårt att hitta en vedertagen definition av begreppet
kvalitativ jämställdhet. Statistiska Centralbyrån har definierat begreppet ”… både
kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället” (SCB, 2004:1). Hos Nationalencyklopedin definieras begreppet ”…ett förhållande där innehåll,
villkor, regler, rutiner, organisation, värderingar, maktförhållanden m.m. är könsneutrala och således inte präglade av tillskrivna könsbestämda
kvalifikationer och kompetenser” (www.ne.se). Den definition som valts inför denna studie överensstämmer till stor del med Statistiska Centralbyrån tolkning av begreppet. Tanken med undersökningen är att studera den kvalitativa
jämställdheten och se hur både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom avdelningen Individ och Familj. Nationalencyklopedins definition trycker på könsneutralitet vilket vi vill gå ifrån då vi anser att strävan efter könsneutralitet kan osynliggöra kvinnor då normen är satt efter männen.
Relationen mellan tre dimensioner. Vår förståelse för definitionen av begreppet kvalitativ jämställdhet har vi brutit ner till tre dimensioner som vi tycker oss skönja i begreppet kvalitativ jämställdhet. Dessa tre dimensioner är jämställdhet, könsperspektiv och könsrollsbevarande. Kvinnor och män har rätt till
jämställdhet, könens specifika erfarenheter ska tas tillvara samtidigt ska män och kvinnor inte låsas fast i traditionella könsroller.
Jämställdhet innebär”… att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter
och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet (www.ne.se). Vår
utgångspunkt i könsperspektiv tar fast på det som Statistiska Centralbyrån menar med att könens specifika erfarenheter, kunskaper och värderingar ska tas tillvara, berika och påverka utvecklingen inom olika områden.
Könsroll är enligt nationalencyklopedin en ”… sammanfattande term för socialt
och kulturellt betingade skillnader mellan könen vad avser beteende, värderingar, normer, föreställningar, resurser, makt och prestige (www.ne.se). Hur vi förstår kön, anser vi, har traditionellt utgått från könsroller. Könsroller utgår därmed från sociala föreställningar om könens olikheter och kan sammankopplas med
könsmaktssystemet, som definieras som en”… samlande term för de strukturer
och processer som ligger till grund för mäns samhälleliga dominans över kvinnor
(www.ne.se).
Relation mellan dessa tre dimensioner – jämställdhet, könsperspektiv samt
könsrollsbevarande, är inte helt okomplicerad (se bild 1 och 2). Sambandet mellan dessa tre olika dimensioner anser vi förhåller sig som så att samtliga dimensioner måste medvetandegöras och lyftas upp i det dagliga arbetet. Det är genom att ha förståelse för och vara medveten om samtliga dimensioner som arbetet med den kvalitativa jämställdheten kan utvecklas och gå vidare. Det samband vi anser finns mellan dimensionerna har utvecklats utifrån definitionerna ovan och är således definitionsmässigt och alltså inte statistiskt undersökt.
JÄMSTÄLLDHE T
KÖNSPERSPEKTIV
KÖNSROLLSBEVARAND E
Likväl som det finns ett samband mellan de tre dimensionerna i kvalitativ jämställdhet så anser vi även där föreligger en konflikt på så sätt att det ena inte förutsätter eller utesluter det andra. Jämställdhet och könsperspektiv förhåller sig till varandra på så sätt att jämställdhet innehåller ”likabehandling” av könen (lika många män och kvinnor, män och kvinnor ska behandlas på exakt lika sätt mm), medan könsperspektivet kräver att könens specifika erfarenheter ska tas tillvara (kvinnor föder och ammar barn, mäns våld mot kvinnor i form av misshandel inom relationer och våldtäkter mm). Detta innebär dock inte att vi ska utgå från könsroller då detta förhållningssätt riskerar att bli könsrollsbevarande.
Jämställdhet och könsperspektivet har alltså ett komplext förhållande till varandra. Enbart begreppet jämställdhet antyder ett mer kvantitativt förhållande och är ett mer neutralt begrepp. I och med det neutrala synsättet osynliggörs kön, medan den kvalitativa jämställdheten som helhet tydliggör maktrelationer, erfarenheter och värderingar. Därför är det viktigt att betona könsperspektivet eftersom det är här könens betydelse och erfarenheter synliggörs och medvetandegörs.
JÄMSTÄLLDHET KÖNSPERSPEKTIV
KÖNSROLLSBEVARANDE
Jämställdhet och könsrollsbevarande kan sägas stå i ett motsatsförhållande till varandra. Jämställdhet indikerar ett köns- och maktneutralt perspektiv i
förhållande till könsroller som bygger på stereotypa föreställningar om kön. Det är i dessa traditionella könsroller som maktrelationen mellan män och kvinnor finns. Det ”manliga” överordnas det ”kvinnliga” som systematiskt nedvärderas.
Hur ser då relationen ut mellan könsrollsbevarande och könsperspektivet? Könsperspektivet är det medvetna förhållningssätet att förhålla sig till män och kvinnor och mäns och kvinnors erfarenheter. Könsrollen är ett mer omedvetet och
Bild 1: Sambandet i kvalitativ jämställdhet (Egen bild).
stereotypt sätt att förhålla sig till kön genom att tilldela män och kvinnor roller med erfarenheter och egenskaper. Att förhålla sig till kön på ett medvetet sätt innebär att arbeta mot att erfarenheter systematiskt nedvärderas, medan det könsrollsbevarande synsättet upprätthåller könsmaktsordningen och att det ”manliga” systematiskt överordnas och det ”kvinnliga” systematiskt nedvärderas. Genom att synliggöra och medvetandegöra blir det därför lättare att bryta det traditionella genussystemet.
Vi har valt att utgå från ett könsperspektiv i våra teoretiska utgångspunkter: nämligen att synliggöra mäns och kvinnors erfarenheter. Vi vill därför
medvetandegöra mäns och kvinnors olika villkor som följer av förståelse av kön utifrån en traditionella könsroller för att uppnå jämställdhet: nämligen den
kvalitativa jämställdheten.
1.3.2 Föreställningar
Vi vill undersöka föreställningar om kön för att kunna medvetandegöra dessa som ofta beskrivs befinner sig på ett omedvetet plan. Genom att vara medveten om föreställningar kan det också diskuteras, problematiseras och resoneras kring dessa. Ansatsen att medvetandegöra det omedvetna kan härledas till
psykoanalytiskt tänkande där psykoanalysen fokuserar processer på det
omedvetna planet och i psykoterapi kan föreställningar lyftas upp till ytan där de kan bearbetas (Jerlang, 2003). Vårt sätt att förstå föreställningar och hur
föreställningar påverkar vårt beteende utgår från ett psykologiskt perspektiv, nämligen det kognitiva. Enligt Nationalencyklopedins definition av kognitiv psykologi är detta den inriktning inom psykologi som studerar hur människor behandlar information (www.ne.se). Tidigare har psykologi inriktat sig mot den del av beteendet som kan iakttas (Perris, 2000), alltså det som vi är medvetna om. Psykologin har senare utvecklats till att även omfatta kognitioner. En föreställning kan sägas ingå i det vidare begreppet kognition, som är ett samlingsnamn för tankar, föreställningar dagdrömmar mm (a a). Kognitiva strukturer bildas genom våra personliga erfarenheter och hänger ihop med hur hjärnan (centrala
nervsystemet) bearbetar information. Den kognitiva strukturen bildar i
kombination med ett objekt, eller en föreställning om ett objekt, en uppfattning om objektet och en ny föreställning bildas (a a).
Föreställningarna finns i vår kognitiva struktur för hur vi behandlar information. Vi har tolkat det som att två processer kan urskiljas: den medvetna och den omedvetna. Den medvetna processen är vårt medvetna förhållningssätt medan den omedvetna processen fungerar automatiskt utifrån ”tyst kunskap” eller ”tysta antaganden” (Perris, 2000). De omedvetna processerna, aktiveras när vi stöter på något som vi redan har erfarenhet av: alltså det som vi redan har bildat oss en uppfattning om och som redan tidigare blivit integrerade i våra kognitiva strukturer: ett exempel på detta kan vara kulturella värderingar (a a). Varför är då föreställningar intressanta? Vi anser att genom att undersöka föreställningar kan vi få en förståelse för vilka antaganden som ligger till grund för organisationens handlande. Föreställningar får konsekvenser för handlandet genom att organisationen handlar i enlighet med föreställningen, eftersom föreställningar ingår i de omedvetna processerna för hur kunskap hanteras, och i det här fallet hur det sociala problemet hanteras. Föreställningar ligger till grund för uppfattningen om verkligheten.
1.3.3 Kollektiva tolkningsmatrisen
Kristensson Uggla anser att hermeneutiken kommit att spela en allt större roll för förhållandet till verkligheten under den senaste tiden. Kristensson Uggla menar att människor som hanterar information, kunskap och lärande ständigt konfronteras med att tolka verkligheten. Vidare menar Uggla att det skett en maktförskjutning från makten över besluten till makten över dagordningen, det så kallade
problemformuleringsprivilegiet. På så sätt vinns makten över verkligheten genom rätten att definiera och tolka verkligheten (Kristensson Uggla, 2002). Ett sätt att definiera verkligheten är genom språket. Utgångspunkterna är antingen att språket konstruerar verkligheten eller att språket beskriver verkligheten. Enligt det
hermeneutiska perspektivet är verkligheten ingen given sanning som ligger och väntar på att upptäckas. Istället föreställer sig hermeneutiken att verkligheten förmedlas genom tolkningar av den, t.ex. via språket (a a). I denna utvärdering avser vi att studera hur socialarbetare, genom språket, har tolkat och definierat det sociala problemet vilket kommer till uttryck i utredningar.
Vårt syfte är att undersöka föreställningar om kön i en organisatorisk kontext. Vi har valt att utgå från Moréns (2001) uppfattning om organisationen, och då särskilt den kollektiva tolkningsmatrisen. Morén beskriver organisationen som bestående av en formell struktur och en informell struktur. Morén definierar organisation som en ”formell struktur som illustrerar hur roller, positioner och
funktioner i en verksamhet samordnas och styrs för att verka mot ett bestämt mål”
(Morén, 2001:23). Organisationen som en kollektiv tolkningsmatris kan sägas komplettera detta perspektiv på organisationen. Den kollektiva tolkningsmatrisen påverkar medarbetares möjligheter att ”tolka och förhålla sig till arbetsuppgiften” (Morén, 2001:19). Morén menar alltså att den kollektiva tolkningsmatrisen innehåller en uppsättning ”sanningar” om arbetsuppgiftens karaktär och att dessa förmedlas i samspel mellan organisationens aktörer. Dessa innehåller ”sanningen” om arbetets karaktär såsom vad som får göras och inte får göras, vad som ska göras och inte göras o s v. På så sätt menar Morén att föreställningar om arbetsuppgiften, t.ex. dokumentation och arbetsinsats, ligger inbyggt i
verksamheten ”som en relationsbunden kod” (Morén, 2001:25). Morén påpekar att förändring ofta sker i den formella strukturen, men att synen på organisation som en kollektiv tolkningsmatris möjliggör förändring från ett inifrån – och ut perspektiv.
Vidare menar Morén att dokumentation inom socialtjänsten har vuxit fram ur förvaltningens krav på rättsäkerhet och kontroll. Dokumentationen nödvändiggörs av juridiska och administrativa krav för underlag till bedömning och beslut. Dokumentationen följer av det handläggningsansvar som finns inom förvaltningen och kräver sitt eget språkbruk. Morén menar att dokumentation är att beskriva med ord och att det då är av vikt att samtidigt förhålla sig till verkligheten. Den överbryggande faktorn blir då att tolkningen av verkligheten förmedlas via språket. Morén beskriver detta som att ”om parterna är medborgaren och
myndigheten så torde dokumentationen i socialt arbete vara en del av den betydelsebärande och maktimpregnerade kommunikationen där samhället utspelar sig” (Moren, 2001:60). Vidare menar Morén att det finns föreställningar inom förvaltningen om dokumentationen som något neutralt, och att den
maktdimension som dokumentationen bär på så sätt osynliggörs. Morén menar att kritisk granskning av dokumentationen kan synliggöra ”nya tolknings- och
handlingsmönster i förhållande till arbetsuppgiften” (Morén, 2001:62). Morén (2001) sammanlänkar vetande och makt, då dokumentationen är ett uttryck för vetande. Detta tänker vi oss hänger samman med socialarbetarnas
problemformuleringsprivilegium (Kristensson Uggla, 2002) då vetande har tydliga kopplingar till makt.
1.3.4 Diskursteori
Diskurser syftar egentligen till ”hur man talar om något”, eller det hegemoniska sättet att uttrycka ett fenomen (Sjöberg, 1999). Makt och vetande är två viktiga aspekter i diskursteorin varför vi har valt att utgå från denna i vår undersökning. Det finns inte någon samstämmig syn på vad diskursteorin innefattar och
utesluter, vilket gör att vi har valt att integrera olika perspektiv på diskursanalys i vår undersökning. Att kombinera sitt valda diskursbegrepp med andra teorier är något som rekommenderas av författarna Winther Jørgensen & Phillips samt Bergström & Boréus. Dessa författare rekommenderar även att ta in andra perspektiv som kan skapa en bredare förståelse för diskursen vilket gör att analysen då får ett särskilt värde (Winther Jørgensen & Phillips, 2000 samt Bergström & Boréus 2000). Nedan beskrivs diskursanalysen så som vi valt att uppfatta och använda den.
I sin bok skriver Winther Jørgensen & Phillips (2000) att Foucault var bland de första att inom diskursanalysen utveckla teorier och begrepp från empirin. Vidare skriver Winther Jørgensen & Phillips att Foucault utgår ifrån att den kunskap vi besitter inte är en klar återspegling av verkligheten. Sanningen konstrueras genom språket och olika kunskapsregimer talar om för oss vad som är sant respektive falskt vetande. De flesta av dagens angreppssätt inom diskursanalysen följer Foucaults tankegång i det att diskurser är förhållandevis regelbundna och sätter gränser för det som ger mening och även att sanning är något som skapas
diskursivt. Foucault menade dock att det endast existerar en kunskapsregim i varje tidsepok men detta är något som de flesta angreppssätt idag går ifrån. Numer diskuteras diskurser allt mer som ett flertal samtidigt existerande som till viss del kämpar om rätten att definiera sanningen. Diskurser ses allmänt som dynamiska då regelsystemen i dem ändras (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). I sina senare arbeten utvecklar Foucault en teori om makt/kunskap och sätter denna i fokus. Makten representeras inte av någon speciell person, staten eller grupper utan makten ses spridd över olika sociala praktiker. Makten ska inte uteslutande ses som ett medel till förtryck utan är även något produktivt enligt Winther Jørgensen & Phillips. Makten konstruerar diskurserna och makt är alltid förbunden med kunskap (a a). Makt utvecklas i relationer och är begränsningar för vissa,
möjligheter för andra. Foucault syn på makt, menar Bergström & Boréus, innebär inte bara begränsningar utan även möjligheter till motprocesser. Om diskursens innebörd lyfts fram kan förändring ske i form av reaktioner på det existerade och motstånd kan uppkomma (Bergström & Boréus, 2000).
Winter Jørgensen & Phillips (2000) beskriver Laclau och Mouffes som de främsta förespråkarna för diskursteorin. Enligt dem konstruerar diskursen den sociala omvärldens betydelse och styr människors beteende. Enligt diskursteorin råder det en strid i samhället om att etablera entydighet, en strid som de refererar till som en hegemonisk kamp. I diskursteorin inkluderas även det icke-lingvistiska, alltså även sådant som inte härrör direkt i språket (a a). Även i vår studie undersöker vi det icke-lingvistiska. Vi tar avstamp i det skriftliga då vi studerar utredningar men
vi har även valt att utöka diskursen till det som skriften styr, så som
föreställningar, beteende och arbetssätt. Vidare skriver Winter & Phillips att ett annat välkänt angreppssätt inom diskursanalysen är den kritiska diskursanalysen som företräds av Fairclough. Detta angreppssätt används främst när förändring ska undersökas. Då vi i vår studie inte har som syfte att studera en förändring inom organisationen utan vill bidra till att skapa förändring har vi valt att inte utgå från den kritiska diskursanalysens förändringsperspektiv (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).
En diskurs innebär hur kunskap och mening produceras genom språk (Sjöberg, 1999). Vi använder oss dagligen av språkliga mönster som sätter gränser för vårt sätt att tänka och handla. Idéer om hur saker och ting ser ut och förhåller sig till varandra förutsätter ett språk som i sin tur organiserar den sociala verkligheten (Bergström & Boréus, 2000). Vi pratar t.ex. om och med kvinnor och män utifrån de bilder och föreställningar vi har av hur dessa beter sig, vad de behöver, vad de saknar etc. Alltså redogör vi inte för en neutral bild av vår omvärld när vi talar och skriver utan spelar en aktiv roll i skapandet av bilder och även förändringen av dem. Diskurserna gör att vi ser vissa handlingar som relevanta och andra som otänkbara (a a).
Diskursbegreppet är ett begrepp med stor spännvidd och i snäv mening kan diskurser ses som interaktioner i en viss organisation (Bergström & Boréus, 2000), i vårt fall interaktioner på avdelningen för Individ och Familj, de
föreställningar och tankar som finns om kön. Vi har valt att undersöka utredningar som görs på de tre olika enheterna som avdelningen för Individ och Familj består av, därför att vi anser att utredningarna speglar organisationens föreställningar om kön och diskursen om denna. Detta stämmer bra överens med det som Sahlin beskriver som det sociala arbetes diskurs, vilket hon översätter till hur socialarbetare talar och skriver i sin verksamhet (Sjöberg, 1999).
Avdelningen Individ och Familj har satt upp riktlinjer och mål för hur arbetet bör se ut. Plan för individ- och familjeomsorgen och mångfalds- och
jämställdhetsplanen är exempel på normativa idéer som beskriver hur
verksamheten bör fungera. Diskursen som utspelar sig i ”black box” 1, alltså i mötet mellan klient och socialarbetare, kan i vissa fall motverka dessa. Winther & Phillips (2000) skriver att Laclau och Mouffe i sin diskursteori talar om att det råder en kamp om att få sätta diskursen, en hegemonisk maktkamp, där olika diskurser kämpar om att få vara den rådande. Kampen, i vårt fall, står mellan arbetet i ”black box” och de normativa idéer som beskrivs i olika dokument som anses relevanta för avdelningen.
2. UTVÄRDERINGSPERSPEKTIV
1 Morén skriver att när processen är svårdefinierad och svåråtkomlig brukar man tala om den
I vårt utvärderingsperspektiv influeras vi av Vedungs (1998) kvalificerade uppföljning samt Moréns (2001) processanalys2. Vi har anpassat
utvärderingsperspektiven för att de ska stämma väl överens med syftet med vår undersökning.
2.1 Processanalys
Morén (2001) tar upp och beskriver olika sätt att förhålla sig till utvärdering i socialt arbete. Han beskriver processanalysen som att det denna öppnar upp det som i socialt arbete kan beskrivas som ”the black box” för att analysera
verksamhetens genomförande. Han menar att det relationsbaserade inslaget i arbetsprocessen skulle kunna vara en del av denna svarta låda. Morén menar också att en sådan analys kan vara bra som underlag för ett beslut, men också för att synliggöra förhållandet mellan insatsen, genomförandet och det faktiska resultatet. Morén menar att det är viktigt att tydliggöra sina perspektiv som omger utvärderingen, alltså i vilket ljus eller med vilka glasögon verksamheten ses. Han fortsätter med att säga att utvärderingar kan vara teoriutvecklande, eller en läroprocess, för att ”utveckla och omvärdera sin bild och sina föreställningar om
arbetsuppgiften och den egna verksamheten” (Morén, 2001:53).
2.2 Kvalificerad uppföljning
Kvalificerad uppföljning menar Vedung (1998), har ett speciellt intresse där organisationen möter medborgaren, i vårt fall där socialarbetaren (via
utredningen) möter klienten. Vidare menar Vedung att syftet med kvalificerad uppföljning är att undersöka hur ett tidigare fattat beslut genomförs på lägre nivåer. Enligt Vedung förhåller sig kvalificerad uppföljning till en
femstegsoperation (a a), vilka även kan sägas spegla strukturen för denna studie. 1 Programteori
Hur beskrivs åtgärden och vad innebär den? Programteorin är ingen direkt avbildning av den faktiska genomförelseprocessen utan en rekonstruktion av en tänkt implementering. Meningen är att
programteorin ska användas som ett verktyg i utvärderingsforskningen (Vedung, 1998).
2 Välja ut ett led i programteorin för uppföljning
Den tänkta genomförelseprocessen ska ligga till grund för det andra steget, nämligen att välja vilket led som ska undersökas (Vedung, 1998). Vi anser att ett lämpligt led att undersöka är där organisationen möter klienten via utredningen. Reflekterar socialarbetarnas
föreställningar att de tagit del av programteorin, alltså våra
utgångspunkter för utvärderingen? Det är alltså studiens syfte speglas i detta steg.
3 Datainsamling
2 Morén har hämtat inspiration från Vedung gällande utvärdering av socialt arbete och förslår
förklarande processutvärdering som utvärderingsmetod. Vedung säger att kvalificerad uppföljning är en sorts processutvärdering då det är en utvald process som utvärderas.
Vedung skriver att datainsamling kan med fördel ske genom att använda upprättad dokumentation som är en del av arbetsprocessen och som finns tillgänglig för textanalys. Vidare förespråkar han triangulering, alltså att flera metoder används för att belysa samma problem (Vedung, 1998).
4 Jämföra det empiriska undersökningsresultatet med värdekriterier som mål och riktlinjer: resultat och analys.
5 Allmänna reflektioner såsom diskussion
Programteori i denna studie menar vi är våra utgångspunkter såsom en rapport från Socialstyrelsen, Individ- och familjeomsorgsplanen och jämställdhets- och mångfaldsplanen (beskrivs nedan). Dessa är riktlinjer som avdelningen Individ och Familj har att förhålla sig till och planerna anger riktlinjer för hur
arbetsuppgiften bör utföras. Att de planer som utarbetats angående jämställdhet är dokument som avdelningen ska arbeta med och efter är något som också
bekräftats av våra informanter, som alla befinner sig på chefnivå inom
organisationen (se kapitel 4). Det led i programteorin som vi väljer att fokusera på är att undersöka den kvalitativa jämställdheten i arbete med klienter genom att undersöka föreställningar om kön och sociala problem såsom det framställs i utredningar. Det är också syftet med vår undersökning. Den första punkten i kvalificerad uppföljning, så som Vedung menar, är inte lika stark i vår utvärdering då vi inte har formulerat en konkret programteori. Vår programteori är våra utgångspunkter för utvärderingen, alltså de dokument avdelningen har att förhålla sig till gällande jämställdhet.
2.2.1 Utgångspunkter för utvärderingen
Nedan kommer våra utgångspunkter för utvärderingen att presenteras. Vi har valt att utgå från en rapport från Socialstyrelsen, Plan för Individ- och
familjeomsorgen och Övergripande plan för jämställdhetsarbetet i Malmö Stad. De planer som vi har valt att utgå ifrån anser vi tar upp aspekter som rör området kvalitativ jämställdhet, dock används inte uttryckligen begreppet kvalitativ jämställdhet. Den stadsdel där vi genomför vår undersökning har även tagit fram en plan för jämställdhetsarbetet. Denna plan fokuserar främst kvantitativa aspekter för jämställdhet och inga aspekter, anser vi, som rör den kvalitativa jämställdheten varför vi har valt att inte utgå från denna plan.
Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten (2004). 2002 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att följa upp, analysera och redovisa könsskillnader på bl.a. socialtjänstens verksamhetsområde. Tanken med rapporten var att utveckla jämställdheten inom socialtjänsten samt att ge ett underlag för fortsatt diskussion om mäns och kvinnors villkor i verksamheten. Rapporten menar att socialtjänstens värderingar om kön påverkar bedömningen av flickors och pojkars, kvinnors och mäns behov och påverkar på så sätt utformningen av verksamheten. I rapporten hänvisas till socialtjänstens behovsperspektiv vilket innebär att män och kvinnor ska ha samma förutsättningar att få sina behov tillgodosedda på ett kunskapsbaserat och kostnadseffektivt sätt. Detta innebär dock inte att kvinnor och män nödvändigtvis alltid ska hänvisas till samma insatser. Att å ena sidan uppmärksamma att män och kvinnor som grupper kan delvis ha olika behov av insatser men å andra sidan inte tillämpa könsstereotyper
som blir konserverande och förhindrar att socialtjänsten ser individens behov, är en balansgång som de hela tiden måste manövrera.
Rapporten påpekar även att jämställdhet ur ett brukarperspektiv fått mycket lite uppmärksamhet inom socialtjänsten. Vidare pekar rapporten på anledningar såsom att socialtjänsten är mycket individbetonad och då har osynliggjort könsperspektivet. En annan anledning kan vara att förarbetena till
socialtjänstlagen inte tar upp könsaspekten och att jämställdhet inte finns med som begrepp i de lagar som styr socialtjänstens verksamheter. I rapporten diskuteras att ett första steg kan vara att öka medvetenheten om förhållningssätt och värderingar, att synliggöra och diskutera de föreställningar om kön som förekommer, vilket belyser vikten av vår studie. Rapporten menar vidare att ett jämställdhetstänkande måste få genomsyra hela arbetsprocessen då ett
jämställdhetsperspektiv är en förutsättning för att befintliga resurser ska kunna användas på ett effektivt sätt. Jämställdhetsarbetet ska alltså ses som en resurs i socialtjänstens utvecklingsarbete.
Rapporten uppmärksammar att det behövs ytterligare studier och forskning ur ett könsperspektiv där båda könen får komma till tals, bl.a. i alla led i socialtjänstens arbete med klienten, från behov av insatser till resultat/effekt av dessa med fokus på behov, anmälan/ansökan, utredning/bedömning. Rapporten pekar även på att det behövs en könsuppdelad statistik över de insatser som görs och vilka resurser de tar i anspråk så att fördelningen mellan kvinnor och män kan följas upp.
Plan för individ- och familjeomsorgen (2006). Individ- och
familjeomsorgsplanen är utarbetad för att förtydliga politikens syften, mål och riktlinjer för all individ- och familjeomsorg i Malmö. Den ska också fungera som ett styrdokument för verksamheterna och kompletteras i vissa fall med andra handlingsplaner där områdena kräver det. Planen revideras efter bestämda intervaller bl.a. efter att den har följts upp och resultat utvärderats. För
kvalitetsarbetet har Plan för Individ- och Familjeomsorgen satt upp inriktnings- och effektmål för verksamhetens olika delar. Dessa ska sedan kompletteras med operativa mål i varje stadsdel för det arbete som bedrivs där.
Planen beskriver att verksamheten ska ha utgångspunkt i demokrati, rättsäkerhet, effektivitet och tjänstemannaetik. Verksamheten som bedrivs grundas på lagar så som socialtjänstlagen (SoL), lagen om vård av missbrukare (LVM), lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samt föräldrabalken. Även förvaltningslagen ska beaktas i det dagliga arbetet. Vidare hänvisar planen till barnkonventionen och andra handlingsprogram både från internationellt och nationellt håll. Det övergripande målet för verksamheten uttrycks i SoL portalparagraf:
”Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
-ekonomiska och sociala trygghet -jämlikhet i levnadsvillkor -aktiva deltagande i samhällslivet
Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna
Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet”
(SoL 2001:453 1§)
För att få igång ett utvecklingsarbete i verksamheterna hänvisar planen till olika utvecklingsområden som ska komplettera de mål som satts upp för verksamheten. Ett av dessa utvecklingsområden är genderperspektivet. I planen beskrivs målet som att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Vidare skrivs att jämställdhet ska integreras i
verksamhetens alla funktioner och är något som samtliga i förvaltningen ska arbeta med. Planen uppmärksammar att jämställdhetsarbetet bl.a. handlar om att se brukare som män och kvinnor och att deras behov kan vara lika som olika. Planen menar att när jämställdhet integreras i arbetsprocessen och kvinnor och män får insatser anpassade till sina olika behov ökar kvaliteten på arbetet.
Övergripande plan för Jämställdhetsarbetet i Malmö Stad (2006). Denna plan
antogs av kommunfullmäktige 2001 men behandlar jämställdhetsarbetet för 2006. Jämställdhetsarbetet i denna plan beskrivs huvudsakligen ur ett arbetsplats
perspektiv, med betoning på en jämställdhetspunkt på arbetsplatsträffar och diskriminering samt sexuella trakasserier, samt mål som jämnare könsfördelning. Dock sägs det uttryckligen i planen att jämställdhet ger kvalitet. I planen framgår också tydligt att jämställdhet ska råda båda i arbetsrelationer samt i servicen gentemot medborgare. Målet är att jämställdhet ska genomsyra all verksamhet i förvaltningen samt att jämställdhetsarbetet ska bedrivas metodiskt. Med detta ska jämställdhet vara en del av personal- och verksamhetsutvecklingen.
3. TIDIGARE PUBLIKATIONER OCH
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Vi har inte funnit någon tidigare forskning om kvalitativ jämställdhet som en verksamhetsutvecklande kvalitetsaspekt. Därför kommer vi nedan att kortfattat återge den forskning som vi anser är relevant. Det har bedrivits åtskillig forskning om jämställdhet och om olika föreställningar i socialtjänsten och vi kommer endast att kunna beröra en liten del av dessa. Utmärkande för kvalitativa studier är att data tolkas kontinuerligt under insamlingsförfarandet och lämpliga teorier att belysa resultat söks under studiens gång (Svensson & Starrin, 1996). Vi anser oss ha fångat relevant litteratur som belyser vårt resultat av utvärderingen och dessa teorier kommer också att användas vid analysen av resultaten. Vi är givetvis medvetna om att annan litteratur också kunde ha använts men litteraturen har valts därför att den är relativt ny och belyser vart forskningen är idag. Den har också valts ut för att den belyser könsperspektivet inom det sociala området. Vi har nedan sammanfattat en del forskning som således används både som tidigare publikationer på området samt teoretiska utgångspunkter.
3.1 Sociala problem utifrån ett könsperspektiv
Begreppet socialt problem började användas under den tidigare delen av 1900- talet enligt Meeuwisse och Swärd (2002). Under 1800- talet användes t.ex. begrepp som ”den sociala frågan” för att sammanfattande relatera till ”en rad
olika farhågor och missförhållanden” (Meeuwisse & Swärd, 2002:26). Debatten kring ”det sociala” menar författarna uttryckte en ny medvetenhet om den sociala tillvaron. Senare har debatten kommit att inriktas på att sociala problem är i botten strukturella problem som individen görs ansvarig för. Vad är då ett socialt
problem? Nationalencyklopedin föreslår denna definition: ”sociala problem,
brister i en befolknings levnadsförhållanden som gäller så många människor att staten eller enskilda organisationer anses böra ingripa” (www.ne.se). Meeuwisse och Swärd menar att ”vad som uppfattas som ett socialt problemvarierar från tid
till tid och mellan olika kulturer och grupper” (2002:45). Vidare menar
författarna att historiska, kulturella och politiska förhållanden inverkar på hur vi ser på och definierar sociala problem och hur samhället ska handskas med dessa (Meeuwisse & Swärd, 2002:47). Slutligen kommer författarna till slutsatsen att även om sociala problem inte kan definieras en gång för alla så är det så att fenomenet ”existerar både i föreställningsvärlden och i verkligheten”. Därför fortsätter de, ”blir det intressant att undersöka argumenten och teorierna bakom
varför vissa fenomen betraktas som sociala problem” (Meeuwisse & Swärd, 2002:53). Vidare påstår författarna att sociala problem ofta har utgått ifrån vilken typ av biståndsappart som finns tillgänglig.
Tidigare forskning har uppmärksammat kön i förhållande till sociala problemet utifrån ett könsmaktsperspektiv/genusperspektiv. Män och kvinnor med samma problematik står i ett könsmaktsförhållande till varandra då beteende och symptom kan sägas befinna sig i en hierarki, och ofta bedöms därefter.
I sin avhandling, Socialarbetarkåren – den lindansande professionen har, har Kåhl (1995) undersökt socialarbetarkårens arbetssituation som, hon anser, präglas av spänningar då de ska ta hänsyn till socialtjänstsökandens behov och intressen men samtidigt förhålla sig till de ramar, regler och restriktioner som återfinns i
organisationen. Genom att genomföra dokumentanalyser på utredningar presenterade i socialtjänstfältet har hon försökt frilägga socialarbetares
föreställningar om och förhållningssätt till de sökande. Vidare har hon studerat de mekanismer som ger upphov till och reproducerar social stratifiering. Kåhl visar på att det är professionella, rättsliga och kulturella influenser som bidrar till den sociala stratifieringen, både mellan sociala grupper och mellan kvinnor och män. Kategorisering av människor görs och moraliska och kulturella antaganden kopplat till kön styr de beslut som tas. Hon pekar bl.a. på att socialt arbete är starkt könsrollsbevarande. Vidare anser Kåhl att kårens professionalisering och den rättsliga utformningen av socialtjänstlagen erbjuder möjligheter att utveckla frigörande strategier i socialt arbete och därför förutsätter situationen att en maktanalys av både samhälle och socialt arbete med ett inkluderat
könsrollsperspektiv (a a).
3.1.1 Mäns våld mot kvinnor
SOU rapporten Ett slag i luften (SOU 2004:121) undersöker mäns våld mot kvinnor ur ett könsperspektiv. Mäns våld mot kvinnor är ett yttersta uttryck för mäns överordnade position och kvinnors underordnade position i samhället. Tidigare har mäns våld mot kvinnor blivit uppmärksammat ur ett könsperspektiv genom t.ex. kommunala handlingsprogram. Mäns våld mot kvinnor har förenat
kvinnor över nations- och klassgränser och kopplas samman med politik och kvinnors mänskliga rättigheter. Författarna till Ett slag i luften tar alltså sitt avstamp i mäns våld mot kvinnor som ett uttryck för mäns överordnade position i samhället gentemot kvinnor, och därför tar rapporten avstånd ifrån andra
biologiska förklaringar där mäns våld mot kvinnor förklaras med ett
avvikelseperspektiv på de män som utövar våld. Här menas således att våldet inte i första hand ska ses som ett individuellt problem för den våldsamme mannen och den våldsutsatta kvinnan, där åtgärden blir individuellt stöd och terapi. Ett slag i
luften vill lyfta upp frågan som politisk och vill hellre bekämpa våldet på en strukturell nivå genom att säkra kvinnors mänskliga rättigheter. Rapporten menar också att könsmaktsordning ligger till grund för hur kön skapas i samhället. Rapporten ger också exempel på det strukturella avvikelseperspektivet som ibland har utgjort en förklaring till mäns våld mot kvinnor, t.ex. i patriarkala kulturer. Avvikelsen består på så sätt i att våldet förklaras som kulturellt, medan våld som utövas i svensk kultur är icke- kulturell (a a).
I Malmö Stads Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor i Malmö (2000) tas även kvinnors missbruksproblematik upp och här beskrivs att kvinnors totala situation behöver lyftas fram. Som det ser ut nu fokuseras missbruket medan den totala situationen med skam och skuldkänslor ibland förbises (Malmö Stad, 2000).
3.1.2 Missbruk
Hydén (2002) uppmärksammar könsperspektivet inom det sociala området. Hydén menar att missbruk beskrivs vara ett mansproblem. Män konsumerar generellt mer alkohol än kvinnor och riskerar oftare att fastna i missbruk. Däremot tillskrivs konsekvenserna för mäns missbruk ofta kvinnor i form av ekonomiska problem och våld. För den missbrukande kvinnan innebär det ”det dubbla förtrycket”, menar Hydén. En kvinna är en kvinna i en patriarkal struktur där mannen anses vara norm samtidigt som normen för missbrukare också utgår från män. Kvinnors problem, menar Hydén, är skuld och skam. Detta hänger ihop med den traditionella bilden av kvinnor som goda mödrar och hustrur som står i motsats till bilden av kvinnor som missbrukare. Kvinnor tenderar också att oftare dölja sitt missbruk hellre än söka hjälp, vilket skulle kunna kopplas ihop med skamkänslor och att de missbrukande kvinnorna inte vill identifiera sig med bilden av den missbrukande kvinnan (a a).
3.1.3 Flickor och pojkar
Utifrån en studie om tillämpning enligt paragraf 3 LVU3, finner Schlytter, enligt Hamreby, att det finns en ”pojknorm” och en ”flicknorm” där flickors sexuella beteende fokuseras betydligt mer än pojkars. Flickors övriga problem relateras ofta också till deras sexuella utsatthet, t.ex. vad gäller bruk av droger och alkohol
3 (1990:52) Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. 3 § lyder: Vård ska också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat social nedbrytande beteende.
Vård ska också beslutas om den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 a §
brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i första stycket. Denna paragraf upphörde att gälla 2007-01-01och har att ersatts med liknande bestämmelser. Vi hänvisar inte till ny lagtext då denna inte är relevant för denna studie.
(Hamreby, 2004). Hamreby uppmärksammar också flickors och pojkars sociala problem och vill belysa att det bedrivits mer forskning kring pojkar än flickor. Det könsneutrala ordet ungdomar har använts i forskning utan att flickors erfarenheter har inkluderats. En teori som framkommer är att pojkars beteende har varit mer till skada för ekonomi och privat egendom, genom att pojkar ofta uppvisar ett utåtagerande beteende medan flickor oftare agera inåt, t.ex. genom
självskadebeteende (a a). 3.1.4 Mammor och pappor
Magnusson har anlagt ett könsperspektiv på psykologiska aspekter och beskriver anknytningsteorin där mammor görs ansvariga för barnen och pappor hamnar i periferin. Tidigare forskning har varit inriktade på mor- barnrelationens betydelse för barnets utvecklingsmöjligheter och även det psykiska måendet senare i livet. Detta har inom psykologin givit upphov till ett starkt skuldbeläggande av mödrar. Pappans roll i anknytningsteorin har främst varit som stöd för modern. Pappans betydelse för barnet kom att spela roll först när barnet blivit lite äldre. Den tidigare mansforskningen var inriktad på hur maskulinitet formas, och då teorin om modern som barnets första anknytningsobjekt fanns tillgänglig, utgick mansforskning ifrån att män (pojkar) behövde knyta an till andra män för att bli
riktiga män (egen kursivering) (Magnusson, 2002).
3.1.5 Kvinnor och män
Magnusson (2002) uppmärksammar i Psykologi och kön, psykologiska aspekter på synen på kvinnors och mäns problem. Hon menar att männen utgör en norm, och med detta följer en syn och förståelse av kön som att kvinnor framställs som att de har ett problem, jämfört med hurdana män är. Det sker en förskjutning från kvinnors problem till att kvinnor är problemet. Vidare menar Magnusson att det intressanta är vad ett problem framställs som, och hur dessa
problemframställningar har påverkat förståelsen av kön. Socialisering och uppfostran in i traditionella könsroller har kritiserats för att ge upphov till de ”problem” som kvinnor anses ha.
Magnusson (2002) menar att även den psykologiska forskningen om kvinnor kom att fokusera problem med utgångspunkt i kvinnors personliga brister. Den
könsteoretiska forskningen har främst gällt kvinnor, och att synliggöra kvinnors erfarenhet och livssituation. Könsforskningen angående män har främst bestått i att lyfta fram män som män, och att beköna män istället för att anta ett neutralt perspektiv på mäns erfarenheter. Maskulinitetsforskning på senare tid har utgått från att undersöka hur manliga överordning produceras och reproduceras i vardagsliv och social kontext.
Sammanfattningsvis vill visa på att sociala problem och kön har ett samband. Det är viktigt att anlägga ett könsperspektiv på sociala problem för att se individen och dennes konsekvenser, bemötande och behandling beroende på kön. Syftet med denna studie är utvärdera den kvalitativa jämställdheten på en Individ och Familjeomsorg. Vi undersöker detta genom att ställa frågan: Hur ser
socialarbetares föreställningar ut om kvinnor och män och deras sociala problem? Teorierna ovan belyser problematiken i att inte se sociala problem utifrån ett könsperspektiv och risker med att låsa fast kvinnor och män i könsroller. Tidigare
forskning visar att socialt arbete är starkt könsrollsbevarande och att socialarbetarna har en viktig roll i förändring av jämställdhetsaspekter.
4. BAKGRUNDSBESKRIVNING AV
AVDELNINGEN INDIVID- OCH FAMILJ
I vår inkännande, sonderande fas tog vi kontakt med enhetscheferna för att få mer information om hur enheterna fungerar, hur de jobbar med jämställdhetsfrågor samt för att diskutera lämpligt urval av utredningar för vår studie. Vi gjorde därmed intervjuer med två enhetschefer och en sektionschef datumen 2007-02-06, 2007-02-26 och 2007-02-08. I texten nedan har vi valt att på grund av
avidentifiering inte skriva ut intervjupersonens position samt datum för intervju. Intervjuerna används som bakgrundsinformation och här kommer därför endast relevanta delar att återges. Intervjuerna kommer inte att analyseras eller tolkas. Nedan följer en beskrivning av kort beskrivning av enheterna så som de beskrivits i intervjuerna. Därefter kommer vi att fokusera de huvudpunkter för intervjun som är lagar, riktlinjer och policies samt kön och jämställdhet. Vi kommer även att redogöra för de svar som vi fått angående statistik kring kön.
Den avdelning vi utför vår utvärdering hos är avdelningen för individ- och familjeomsorg i en av Malmö Stads stadsdelar. Avdelningen består av tre enheter, barn och familj, vuxna samt boende.
Vi bad samtliga intervjupersoner att beskriva sin enhet och i samband med detta frågande vi hur det kommer sig att avdelningen är uppdelad i tre enheter? En chef svarade att på småorter kan en socialsekreterare fortfarande ha hand om alla uppgifter, men fortsätter hon: ”Jag tror att det blev att man ville specialisera sig
att bli duktig på någonting. Man blir ändå bra på någonting. Innan när boende och vuxna var tillsammans tog boendet för mycket tid.” På samma fråga svarade chefen på barn och familj att de organiserar sig efter de behov som uppkommer, men menar att barn och familj är centralt för arbetet. Chefen för vuxenenheten menar att det finns historiska rötter till att avdelningens organisation är uppdelad i tre enheter. Chefen där säger: ”egentligen är ju socialtjänsten orienterat mot
människors olika problem men visst hade man kunnat ha helt andra
uppdelningar”. Vidare menar chefen att organisationen även beror på behov och möjlighet till samverkan.
På barn och familj utgår arbetsuppgifterna från barnet och i huvudsak arbetar enheten efter barnets bästa. Chefen menar att de svåraste ärendena de har …”rör
huvudsakligen små barn, omsorgsvikt, psykiskt sjuka föräldrar, svårt att få kontakt svårt att motivera, anknytningsproblematik, konstiga
familjekonstellationer.” Enheten kommer främst i kontakt med mammor, men om det är bråk i familjen kopplas papporna in: ”Finns kanske pappor där man
psykiska problem och sånt. Alltså på de grunderna att mamman inte klarar av den rollen.” Chefen säger också att de samarbetar mycket internt, då främst med enheten för ekonomiskt bistånd och boende. Enheten för vuxna har inte så mycket samarbete med då den enheten främst har hand om ensamstående personer. Enheten för vuxna arbetar med att ta emot personer som ansöker om bistånd eller som blir anmälda eller på annat sätt söker kontakt med enheten och vill ha bistånd. Chefen säger att enheten behandlar bistånd som inte rör rent
försörjningsmässiga aspekter. I huvudsak handlar det om missbruk, säger chefen. Vidare menar denne att …”många av de människor som kommer till oss som har
missbruksproblem har ju också psykisk problematik. En stor del av det vi håller
på med är t.ex. samarbete med psykiatri och en massa andra aktörer.”
På boende genomfördes intervjun med en chef som beskriver deras uppgift som att de på Boendeenheten tar emot hemlösa eller bostadslösa människor som är i behov av hjälp.
4.1 Lagar, riktlinjer, policies
Lagar som avdelningen förhåller sig till är bl.a. Socialtjänstlagen, lag med
särskilda bestämmelser om vård av unga, och lag med särskilda bestämmelser om vård av missbrukare och förvaltningslagen (kolla upp). Andra riktlinjer kommer ifrån stadsdelens budget, policydokumentet Välfärd för alla, Individ och
Familjeomsorgsplanen och Jämställdhetsplanen. Stadsdelen har också en uttalad syn på individen: ”arbetet ska bygga på individens egen kraft”. Avdelningen förhåller sig också till riktlinjer från Stadsdelsfullmäktige och
Kommunfullmäktige. Stadsdelen har politiska mål som speglas i budgeten, dessa mål ska brytas ner och bli operationaliserbara på varje enhet. Dessa politiska målsättningar ska följas upp och mätas varje år. Implementeringen är viktigt och avdelningen tar även hänsyn till signaler ”underifrån”, från personalen. Chefen på barn och familj säger: ”oftast är de viktigaste signalerna för oss de som kommer
underifrån. Oavsett om vi har planer och mål så säger de inget om hur vi ska hantera situationen om det står klienter i receptionen och behöver hjälp”. Denne fortsätter ”…det dagliga arbetet överskuggar alla planer i mångt och mycket.
Men när du är mer stabil i din yrkesroll och har ganska många fler verktyg i ditt dagliga arbete då är det lättare att titta och förhålla sig till de olika planerna”.
Eftersom det kommer väldigt många policydokument och riktlinjer ovanifrån menar chefen på barn och familj att det är chefernas uppgift att besluta vilka dokument som ska gå vidare ”ner” i organisationen. Chefen för vuxna menar att alla förväntas följa de olika riktlinjerna och styrdokumenten. Denne menar också att enheten bör förhålla sig till socialstyrelsens olika riktlinjer.
4.2 Kön och jämställdhet
På barn och familj säger chefen att de har försökt lite olika saker när det kommer till jämställdhetsarbetet. Chefen säger att ”Vi är samhällsbärande i vår profession
som socialarbetare. Vi går in i situationer och talar om vad som ses som normalt och onormalt. Mycket normbärande. Den medvetenheten är fundamental särskilt när vi som grupp är medelålders tjejer, medelklass. Vi är inte jämställda inom gruppen heller. Värderingarna här blir så mycket viktigare här än i andra verksamheter. Så svårt är det sen inte att driva dem vidare i nästa led. Våra politiker som kanske ska fatta de svåra besluten är lekmän går på känslor och så
och då måste vi ge ett bra underlag. Sen på nästa nivå som är länsrätt och kammarrätt och de blandat professionella och politiker, så vi har väldigt stor makt i hur vi skriver saker här. Det är kanske inte så att vi sätter stämpeln jämställdhet på det direkt det handlar mer om värderingar, normalt och inte”.
Chefen säger vidare att arbetet med planer, riktlinjer och policies ibland får stå tillbaka för uppdraget som enheten har, det faller alltså ibland på tidsbrist. Chefen på enheten för vuxna säger: ”Vi har ju de styrdokumenten som styr oss.
Sen har vi en som är ansvarig för varje stadsdel att driva dessa frågor. Och så är detta med jämställdhet något som vi regelbundet tar upp på våra
arbetsplatsträffar just eftersom den som är ansvarig för det driver det och
aktualiserar frågor som vi tar upp på arbetsplatsträffarna. Sen så återför man det till de samverkansorgan som finns i kommunen och fastställer program för hur jämställdheten ska vara. Man mäter t. ex. det finns t.ex. en målsättning att andelen invandrare ska motsvara…] kommunens [ …antal även bland de
anställda. Det är också en sådan jämställdhetsfaktor som man regelbundet mäter. Kön mäter man också regelbundet”.
Chefen för boendegruppen säger: ”vi försöker att ha först och främst den synen
när vi rekryterar. Tidigare var vi den avdelning som hade främst män. Nu har vi fler kvinnor. Vilket jag tycker är lite olyckligt för det är bra att ha både och. Tänker även på invandrarbakgrund”. På frågan hur de tänker runt jämställdhet när de möter klienter svarar chefen: ”Nä där försöker vi att det ska vara så jämlikt
som möjligt. Vi tänker på det sättet att männen som jobbar här ska kunna träffa vilken klient som helst. Vi tänker utifrån professionen och inte kön”. Chefen hänvisar vidare till jämställdhetsplanen som är stadsdelsövergripande och säger:
”Att det ska vara så jämställt som möjligt”. På frågan om vem som är ansvarig för jämställdheten hänvisar chefen till personalavdelningen.
4.3 Tillgänglig statistik
Det finns kommunövergripande statistik som kommunen i fråga gör varje år för alla hemlösa. Denna statistik innehåller variabeln kön. På barn och familj förs också statistik över olika saker, men chefen menar att kön kan bli en missvisande variabel då ärenden som kommer till enheten registreras i större utsträckning på barnet. På vuxenenheten förs statistik över hur många ärenden som kommer in och hur många utredningar och placeringar som görs. Kön finns inte med som variabel i statistiken men chefen uppskattar kvinnorna till ungefär 25 %.
5. METOD
I det här kapitlet beskriver vi vår vetenskapsteoretiska ansats, våra datainsamlingsmetoder samt tillvägagångssätt för analys. Vi har även problematiserat vårt förfarande i de olika avsnitten.
5.1 Genomförande av utvärderingen
Vi kommer att nedan problematisera vårt val av utvärderingsperspektiv. För en fullständig redogörelse av valt utvärderingsperspektiv se också kapitel 2. Då utvärderingar kan ha olika ändamål kan denna ses som
grundkunskapsutvecklande (Vedung, 1998) på så sätt att det saknas direkta mål eller riktlinjer i verksamheten angående kvalitativ jämställdhet. Då vi ser
jämställdhet som en kvalitetsaspekt, vill vi ge ett tillskott till organisationen i form av verktyg att använda i sitt fortsatta kvalitetsarbete. Vi vill bidra till denna kunskap genom att beskriva hur processerna präglas av föreställningar om män och kvinnor och deras sociala problem. Vi vill medvetandegöra de dolda
föreställningar som präglar organisationen. Resultaten av utvärderingen ska bidra till nytt medvetande i konkreta beslutsituationer. Utvärderingen kan även ses som främjande (a a) då vi önskar att ny kunskap ska kunna leda till en förbättring av den studerade organisationen.
Vi går in och undersöker verksamheten som externa utvärderare. Då
utvärderingen har initierats av interna aktörer upplever vi att det finns ett behov och ett intresse av att lyfta fram den kvalitativa jämställdheten. Utvärderingen kommer att ligga till grund för ett nytt sätt att se på jämställdhet inom
organisationen och användaren kommer att bli de aktörer som befinner sig inom organisationens ramar. Att utföra en extern utvärdering kan motiveras av att objektiviteten ökar men detta kan även ställas emot den kunskap som interna aktörer besitter (Vedung, 1998).
Enligt Vedung (1998) finns många olika utvärderingsmodeller som kan tillämpas. I detta kapitel nämner vi ett fåtal av de utvärderingsmodeller som Vedung
beskriver, detta för att motivera vårt val av utvärderingsperspektiv. Då
målutvärdering, enligt Vedung (1998), koncentrerar sig på verksamhetens mål vid utvärdering är det för vår del inte lämpligt att förhålla oss till denna. Efter en översikt kan det konstateras att det ännu inte finns mål som tar hänsyn till den kvalitativa jämställdheten gentemot medborgaren. I den övergripande planen för jämställdhetsarbetet i Malmö Stad samt Plan för individ- och familjeomsorgen, finns övergripande mål som inte har operationaliserats till en tillräckligt konkret nivå för att vi ska kunna ta hänsyn till dessa i en målutvärdering. Att ta hänsyn till den kvalitativa jämställdheten kan ses som en kvalitetsaspekt i arbetet med
brukarna istället för en renodlad jämställdhetsaspekt, även då dessa uttryckligen är intimt sammankopplade. Vi har också uteslutit ett renodlat effektperspektiv för medborgaren (a a). Diskussionen om konsekvenserna för brukarna kommer endast att tas upp i utvärderingen på en teoretisk nivå. Bieffektsmodellen koncentrerar sig på bieffekter i förhållande till de uppsatta målen (a a), men eftersom målen för den kvalitativa jämställdheten inte är preciserad blir det också svårt att förhålla sig till bieffekter i förhållande till målen. Vårt främsta mål med utvärderingen är grundkunskapsutvecklande, att medvetandegöra och att upplysa om förhållande som kan ligga till grund för beslut inom organisationen för att få en ändamålsenlig förvaltning som sätter medborgaren/brukaren i fokus. Dock finns det inte
utrymme i vår undersökning att göra en renodlad brukarutvärdering, då det inte fyller vårt syfte att undersöka brukare/medborgares upplevelser av avdelningens service.
5.2 Vetenskapsteori: kvalitativt kontra kvantitativt
Positivismen och hermeneutiken är två vetenskapsteorier som står i kontrast till varandra. Positivismens utgår från idealet om objektiv vetenskap medan hermeneutik utgår från människans subjektivitet (se kap1, problemområde). Forskningsproblemet blir vägledande för vilken typ av datainsamlingsmetod som ska användas. Positivismen med objektivitet som ideal använder sig i större utsträckning av kvantitativa metoder, medan hermeneutiken intresserar sig för kvalitativa datainsamlingsmetoder (Lundquist, 1993). Kvalitativa metoder passar bäst när kvaliteter eller egenskaper ska undersökas hos ett fenomen (Svensson & Starrin, 2002), vilket passar denna studies syfte. I förhållande till vårt syfte är vi inte huvudsakligen intresserade av fenomenets kvantiteter (såsom hur mycket, hur många) då kvalitativ jämställdhet och socialarbetarnas föreställningar bäst
undersöks med kvalitativa metoder. Däremot har vår utvärdering en multiansats där det kommer att bli nödvändigt att använda sig av båda metoderna. Vår ansats är främst kvalitativ men kvantitativa metoder som t.ex. sammanställning av statistik från enkäter kommer att användas. Utvärderingsmodellen förklarande-processutvärdering som Vedung (1998) beskriver påbjuder primärt en kvalitativ ansats, han skriver att: ” processanalyser… koncentrerar sig på offentliga
åtgärder i deras naturliga sammanhang, genomförs i nära samspel med uppdragsgivare och potentiella användare och använder sig av kvalitativa indikatorer såsom djupintervjuer, textanalys och direkt observation men även kvantitativa indikatorer som statistik” (Vedung, 1998:166).
5.3 Datainsamling
Nedan kommer vi att motivera våra datainsamlingsmetoder, och varför vi har använt just en viss metod till ett visst förfarande i undersökningen.
5.3.1 Intervjuer
En kvalitativ intervju är ett passande instrument för att utröna, upptäcka och förstå tillstånd eller egenskaper hos någon eller något (Svensson & Starrin, 1996). I det utforskande forskningsintresset passar ostrukturerade intervjuer bäst där det ställs öppna frågor inom valda problemområden som t.ex. teman som har uppkommit genom att innan ställa sig frågor om vad som är intressant, förbryllande eller problematiskt (Rosengren & Arvidsson, 2002). Denscombe (2000) menar dock att gränsen mellan ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer är oklar vilket gör att intervjuaren i sin intervju kan glida mellan dessa två intervjuformer. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer då vi avsåg att inhämta information kring vissa teman kring relevanta områden vi utsett i förväg. Intervjun har inte samma öppna karaktär som den ostrukturerade, utan har varit något styrd med underfrågor inom de olika temaområdena. Innan intervjuerna genomfördes upprättades en intervjuguide (se bilaga 1).
Inledningsvis gjordes alltså semistrukturerade intervjuer med chefer på olika nivåer för att få en övergripande bild av avdelningen. Intervjuerna har spelats in och transkriberats (Svensson & Starrin, 1996). Innan intervjuerna inhämtades skriftligt samtycke från informanten (se kapitel 5.7). Intervjuer gjordes med två enhetschefer och en sektionschef. Vår primära ansats var dock att intervjua tre enhetschefer, men då en enhetschef i sista stund fick förhinder ansåg vi att den information vi var i behov av kunde inhämtas från sektionschefen. Intervjuerna används i första hand som information och kommer inte att bli föremål för tolkning. Vi anser att enkäter initialt inte kunde användas eftersom det är
