Fou r apport 20 1 3:1 C ar oline Mell gren & Karl K r on K vis t M al M ö högs K ol tr y gghet i lo K al o M r ådet
Caroline Mellgren
& Karl KronKvist
trygghet i loKaloMrådet
Resultat från Oxie områdesundersökning 2012
Om upplevelser av trygghet, brott och lokala problem
FoU rapport 2013:1
© Caroline Mellgren & Karl Kronkvist, 2013
Omslagsbild: Shadows of people © Chalabala | Dreamstime.com ISBN 978-91-7104-484-6 (tryck)
ISBN 978-91-7104-485-3 (pdf) ISSN 1650-2337
Caroline mellgren
& karl kronkvisT
TryggheT i lokalområdeT
Malmö högskola, 2013
Institutionen för kriminologi, Hälsa & samhälle
Resultat från Oxie områdesundersökning 2012.
Publikationen finns även elektroniskt, se www.mah.se/muep
innehåll
FöRORd ... 7
1. IntROdUktIOn ... 9
Studiens övergripande syfte ...10
Centrala utgångspunkter ...11
2. OtRyggHet, lOkalOMRådet OCH RISkSaMHället .... 12
Om att mäta trygghet ...12
Olika förklaringar ...14
Otrygghetens konsekvenser för individen och lokalområdet .. 16
3. BeSkRIvnIng av OxIe OMRådeS- UndeRSöknIng, 2012 ... 20
Förutsättningar för trygghetsskapande strategier ...21
Frågeområden och innehåll ...22
Undersökningens upplägg ...24
Resultat ...30
4. tRIvSel OCH SOCIal SaMManHållnIng ... 31
Områdets förändring ...32
trivsel och social sammanhållning i bostadsområdet ...33
5. lOkala PROBleM I BOStadSOMRådet ... 39
6. BROttSUtveCklIng OCH UtSattHet FöR BROtt ... 44
Utsatthet för brott ...44
Upplevd brottsutveckling ...45
7. tRyggHet, ORO FöR BROtt OCH UPPlevd RISk ... 47
Många är trygga – men inte i Oxie centrum ...47
Oro för brott ...52
8. tRyggHetSSkaPande StRategIeR OCH
kOnSe kvenSeR av OtRyggHet ... 59
9. SäRSkIlda HändelSeR - ”det kan Hända vad SOM HelSt, vaR SOM HelSt” ... 62
10. vad BeROR OtRyggHet På – en SaMBandSanalyS . 71 tillvägagångssätt ...74
Resultat ...76
11. UngdOMaRS UPPlevelSe av tRyggHet I näROMRådet ... 81
Beskrivning av Oxie ungdomsundersökning, 2012 ...82
Upplevelse av närområdet...84
vad beskrivs som otryggt? ...90
12. SlUtSatSeR OCH dISkUSSIOn ... 92
konsekvenser av otrygghet ...94 Inriktning för prevention ...96 avslutande kommentar ...100 ReFeRenSeR ...102 BIlaga 1 ...107 BIlaga 2 ...111
Förord
Otrygghet har hög prioritet bland politiker och beslutsfattare idag. Otrygghet kan ha betydande konsekvenser för den enskilda indi viden, lokalområdet och samhället i stort. I föreliggande rapport presenteras resultaten från två trygghetsundersökningar bland boende i Oxie stadsdel i Malmö. Den första enkäten riktade sig till den vuxna befolkningen och skickades ut till slumpvist utvalda invånare. Den andra enkäten handlade om ungdomars upplevelser av närområdet och delades ut bland elever i årskurs 7, 8 och 9. Studien initierades av Oxie stadsdelsförvaltning med bakgrund av att polisens årliga trygghetsundersökning visat att otryggheten i Oxie ökat. Studien genomfördes av forskare vid institutionen för kriminologi, Malmö högskola.
Studiens övergripande syfte var att kartlägga upplevelsen av trygg het i lokalområdet för att veta vad som föranlett den ökade otrygg heten samt för att kunna utforma anpassade förebyggande åtgärder. Vi vill rikta ett stort tack till de drygt 700 personer i Oxie som genom att de tagit sig tid att besvara enkäten och dela med sig av sina erfarenheter har gjort denna undersökning möjlig.
Rapporten har granskats av professor Eva Tiby vid krimino logiska institutionen, Stockholms Universitet, som kommit med värdefulla kommentarer. De förslag och synpunkter som förs fram i rapporten, liksom eventuella felaktigheter, är helt och hållet författarnas ansvar.
1. inTrodukTion
I samhällsdebatten och inom kriminologisk forskning finns ett stort intresse för frågor som rör trygghet och otrygghet. En anledning till det stora intresset är att otrygghet påverkar enskilda individer genom att exempelvis leda till att man undviker vissa platser och låter bli att gå ut på kvällen. Men intresset beror kanske fram förallt på att upplevelser av otrygghet har effekter för samhället i stort. Om konsekvensen på individnivå är att vardagslivet begrän sas är konsekvensen för lokalområdet att färre vuxna rör sig ute på allmänna platser, ”färre ögon på gatan”, som i förlängningen kan leda till ett lägre förtroende för rättsväsendet. Därför beskrevs otrygghet i början av 1990talet som ”… troligtvis en minst lika viktig välfärdsfråga som den faktiska risken att utsättas för brott” (Wikström, 1991:49). Otrygghet är även ojämnt fördelat geo grafiskt och drabbar människor i olika delar av en stad olika. Därför har otrygghet även lyfts fram som ett ojämlikhetsproblem 20 år senare (Wilkinson & Pickett, 2009).
Otrygghet kan ses som ett uttryck för djupare sociala problem i närområdet eftersom forskning visat att det till viss del är en direkt reaktion på den sociala och fysiska närmiljöns utformning. På så sätt utgör människors upplevda otrygghet även en indikation på hur olika samhällsaktörer lyckas med sina uppdrag att skapa hälsofräm jande miljöer för befolkningen. Eftersom otrygghet är viktigt för människors vardagsliv är de även viktiga (kriminal)politiska frågor.
Med utgångspunkt att studera trygghet i närområdet – inte bara för att beskriva hur den ser ut utan också för att förstå vad som påverkar den och vilka eventuella konsekvenser en otrygg upple velse kan få, genomfördes en fördjupad områdesundersökning med
vuxna och ungdomar i Oxie stadsdel i Malmö. En följdfråga är: varför ytterligare en undersökning, räcker det inte med polisens årliga trygghetsmätning? Ett svar är att för att kunna införa åtgärder krävs att vi kan identifiera olika faktorer som påverkar otryggheten i ett specifikt lokalområde.
Allt för ofta resulterar enkätundersökningar i ett antal beskrivande frekvenstabeller som visar att tryggheten varierar mellan olika befolk ningsgrupper och över tid. Resultaten kan ge olika indika tioner på att något borde göras, men sällan vägledning i hur det identifierade problemet bör hanteras och vilken part eller vilka parter som är bäst lämpad att stå för insatsen. För att kunna utforma åtgärderna så att de påverkar det som orsakar otrygghet krävs svar på vad variationer i (o)trygghet beror på. Beror de på något i närmiljön, individuella egenskaper hos de som upplever otrygghet eller tidigare erfarenheter av det man känner otrygghet inför, alternativt på en kombination? En annan tänkbar påverkansfaktor är den generella brottsutveck lingen. Ett sätt att söka svar på vad som påverkar upplevelsen av otrygghet är att ställa frågor som gör det möjligt att studera relatio nen mellan ovan nämnda faktorer och otrygghet. Nedan redogörs för projektets övergripande syfte och några av de utgångspunkter som ligger till grund för att en områdesunder sökning genomfördes i Oxie.
studiens övergripande syfte
Oxie områdesundersökning 2012 syftar övergripande till att ge en bild av hur boende i Oxie upplever sitt närområde avseende bland annat (o)trygghet, allmän trivsel, problemnivå och utsatthet för brott men framförallt är syftet att erbjuda en förklaring till varför en del av befolkningen känner sig otrygga i Oxie. En lokal undersök ning ger möjligheten att ställa lokalspecifika frågor om platser som de boende upplever som särskilt problematiska. De boende ges även möjlighet att beskriva vad det är i miljön som upplevs som obehag ligt samt ge förslag på åtgärder. Förhoppningen är att resultatet ska ligga till grund för beslut om förebyggande åtgärder som i förläng ningen leder till en ökad upplevelse av trygghet i närområdet.
Centrala utgångspunkter
Projektet har formulerats utifrån ett antal centrala utgångspunkter. • Vikten av lokalt förebyggande åtgärder: Ett framgångsrikt
förebyggande arbete måste bygga på kunskap om de problem som förekommer i det område där åtgärderna ska genomföras. • Otryggheten i Oxie antas ha ökat: Resultatet från polisens årliga
trygghetsundersökning i Malmö visar att de boendes otrygghet har ökat jämfört med tidigare år och jämfört med resultatet för hela Malmö. Andelen otrygga har ökat till 33 procent i 2011 års undersökning jämfört med 25 procent 2010.
• Behovet av kartläggning och fördjupad analys: För att kunna svara på frågan varför de boendes otrygghet ökat krävs en fördjupad analys med ett större antal lokalt inriktade frågor med möjlighet till öppna svar där respondenten ges utrymme att förklara sin upplevelse av bostadsområdet.
• Ungdomsperspektiv: Ungdomar under 16 år omfattas inte av traditionella undersökningar av otrygghet vilket emellertid visar på ett kunskapsgap och därmed även ett behov av att öka kunskapen om ungas upplevelse av sin närmiljö.
• Lokala åtgärder kräver lokalt kunskapsunderlag: Upplevelsen av trygghet varierar mellan såväl befolkningen som mellan stadsdelar och bostadsområden. En anpassad, fördjupad analys av en plats kan förhoppningsvis utgöra underlag för välgrundade förslag på lokalt anpassade förebyggande åtgärder. Detta betyder att man även måste ta hänsyn till invånarnas definition av vad i problemen består och vara beredda på att problemen som identifieras kan ligga utanför olika aktörers traditionella arbetsuppgifter. På så vis blir samarbete mellan aktörer som polis, skola, lokala näringsidkare och stadsdelsförvaltning viktiga för att utveckla strategier för tryggare boendemiljöer.
2. oTryggheT, lokalområdeT
oCh risksamhälleT
om att mäta trygghet
Sedan de första trygghetsundersökningarna genomfördes i Sverige på 1990talet (se till exempel Wikström, 1990 och Wikström m.fl., 1997) har ett stort antal både lokala och nationella undersökningar genomförts. Det finns ingen universellt accepterad definition av otrygghet och på grund av detta har kritik riktats mot denna typ av forskning. I engelsk litteratur används begreppet fear of crime som snarare betyder rädsla men otrygghet är det begrepp som kommit att användas synonymt med fear of crime i Sverige. Ord som vanli gen används tillsammans med otrygghet är (o)trygghet, rädsla, oro, risk och säkerhet (Torstensson Levander, 2007). Paraplybegreppet otrygghet omfattar ett antal reaktioner, känslor och riskuppfatt ningar som betyder olika saker för olika människor beroende på vem du är och var du är. Otrygghet (fear of crime) har definierats som en känsla av personlig säkerhet i samhället (Conklin, 1971), som en känslomässig reaktion på ett uppfattat hot att utsättas för fysisk skada (Covington & Taylor, 1991) och som rädsla eller ångest kopplat till brott eller annat som symboliserar brott (exempelvis ordningsstörningar) (Ferraro & LaGrange, 1987).
Ett sätt att fånga de olika betydelser som ingår i begreppet är att dela in det i dimensioner och eftersträva att mäta så många delar som möjligt. I den här rapporten används begreppet otrygghet som ett paraplybegrepp som omfattar olika typer av reaktioner kopplade till brott: riskuppfattning, otrygg ute sent en kväll, oro för brott,
rädd för särskilda personer i området och avstått från aktiviteter eller från att gå ut på kvällen (för en utförligare diskussion av trygg hetsbegreppet se Litzén, 2006).
Den generella otryggheten är här operationaliserad som hur trygg man känner sig när man vistas på vissa platser såsom i bostad sområdet, i Oxie centrum eller i skolan (d.v.s. när vissa aktiviteter utförs). Den allmänna otryggheten omfattar i den här studien inte oro för särskilda brottstyper eller händelser. Svaren på frågan ger en uppfattning om hur befolkningen känner sig när de vistas i sitt bostadsområde och i den direkta närheten av sin bostad.
Under det som vi kallar den mer konkreta otryggheten ställs istäl let frågor som rör speciella personer som respondenterna är rädda för och om de avstått från någon aktivitet eller har agerat på ett speciellt sätt som begränsat deras handlingsutrymme på grund av otrygghet (s.k. brottspreventiva och trygghetsskapande strategier).
Frågor som ställs om oro för brott är relaterade till specifika brottstyper. Ofta är frågor om oro att utsättas för särskilda typer av brott formulerade så att respondenterna ska ange om de är mycket eller lite oroliga. En sådan frågeformulering kan leda till en överes timering av förekomsten av oro (se t.ex. Jackson, 2009). Istället for mulerades frågorna i den här undersökningen så att respondenterna, för ett antal olika brott, skulle ange om och i så fall hur ofta de oroar sig för att utsättas för respektive brott. Denna typ av frågor är för modligen mer lämpliga för att mäta oro för brott/otrygghet än den traditionella frågan ”hur känner du dig när du går ensam ute en sen kväll?” eftersom de efterfrågar mer specifika händelser där känslor av oro uppstått (Farrall & Gadd, 2004). Studier har även visat att ett sådant mått är högre korrelerat med självuppskattad livskvalité (Jackson m.fl., 2007). Altruistisk eller indirekt oro handlar istället om oro för att andra närstående ska utsättas för brott eller på något sätt fara illa.
Trygghet har diskuterats i olika sammanhang som exempelvis i förhållande till brottslighet, hälsa, ekonomi och uppväxtförhål-landen. I denna rapport är det i första hand trygghet kopplat till sociala företeelser som kan upplevas som obehagliga eller hotfulla (brott, hot om brott, människor, mörker etc.) som står i fokus.
olika förklaringar
Dagens samhälle och kultur har beskrivits som upptaget av säkerhet, risker och rädsla (Furedi, 2002) och medias upptagenhet av brott och rädsla och presentation av nya hot och risker antas påverka vårt sätt att leva. Vissa menar till och med att otrygghet (fear of crime) är en politisk konstruktion (exempelvis Hollway & Jefferson, 1997). Otrygghet är starkt förknippat med brott och ett vanligt antagande är att otryggheten i samhället i stor utsträckning är beroende av brottsnivån, men otryggheten varierar mellan stadens olika delar såväl som mellan olika grupper i befolkningen. Dessa variationer förklaras vanligen genom någon eller några av faktorerna nedan (Hale, 1996; Torstensson Levander, 2007):
• Sårbarhet: vissa grupper, bland andra kvinnor och äldre, rapporterar större otrygghet och upplever att de är särskilt sårbara vid utsatthet för brott.
• Brottsligheten i samhället: kännedom om brott, lokalt och nationellt.
• Egen utsatthet för brott eller om någon i din familj utsatts för brott.
• Närvaron av olika typer av ordningsstörningar i lokalområdet. • Massmedias beskrivning av brottsligheten.
Ett vanligt antagande, som dock inte är belagt med forskning, är att om man upplever att brottsligheten är hög i samhället eller i det område där man bor, så är man mer otrygg. Upplever man dessutom att det är den grova brottsligheten som ökar så ökar otryggheten ytterligare. Sambandet blir särskilt intressant att studera i en under sökning om trygghet i Malmö med tanke på den senaste tidens hän delser i Malmö stad med bland annat dödsskjutningar och anlagda bränder. Händelserna har fått stor medial uppmärksamhet både lokalt och nationellt.
En annan möjlighet är att den upplevda tryggheten framförallt är kopplad till andra faktorer än brott och utsatthet för brott. Detta är vanligtvis fallet i bostadsområden som karaktäriseras av låg brotts lighet men samtidigt hög andel otrygga. I studier där man undersökt hur individuella egenskaper respektive områdesegenskaper påverkar trygghetsupplevelsen kan vanligtvis det mesta av variationen för
klaras med variationer i ålder, kön, och socioekonomisk situation (Mellgren, 2011). Detta är faktorer som inom forskning indikerar människors olika sårbarhet. Sårbarhet har beskrivits som bestående av personens uppskattade sannolikhet att bli utsatt för brott, känsla av kontroll över situationer samt en bedömning av konsekvenserna av utsatthet (Jackson, 2009). Att det mesta av variationen beror på individen själv och att trygghet därmed är en subjektiv upplevelse har lett till ett ifrågasättande av att mäta trygghet. Forskningsfältet är dock etablerat och metoder för att mäta just upplevelser är väl utvecklade. Det viktigaste är att man mäter det man avser att mäta (validitet) och att man gör det på ett tillförlitligt sätt (reliabilitet). Men det är viktigt att komma ihåg att det inte finns något entydigt samband mellan hot, brott och otrygghet som gäller för alla utan att upplevelsen av otrygghet varierar mellan människor och mellan olika platser.
Ett alternativ till brottslighet och individuell sårbarhet som otrygg hetsskapande faktor är olika former av fysiska och sociala ordnings störningar som exempelvis ungdomsgäng, nedskräpning, skadegö relse, klotter och störande trafik. Den här förklaringsmodellen, mest känd som ”Broken Windows” (Wilson & Kelling, 1982), handlar enkelt uttryckt om att närvaron av ordningsstörningar, oavsett om de är fysiska eller sociala, är en indikator för grövre brott som sig nalerar närvaron av så kallat stökiga personer, att ingen bryr sig i området och att den sociala kontrollen är låg.
Människor som bor i områden där närvaron av ordningsstör ningar är hög rapporterar oftare högre otrygghet och avstår oftare aktiviteter på grund av otrygghet. Detta kan leda till ”färre ögon på gatan” och en försvagning av den informella sociala kontrollen vilket på sikt kan leda till fler (och grövre) brott i området.
Forskning om brott och otrygghet har de senaste decennierna alltmer kommit att fokusera på sociala förhållanden i bostadsområ den som förklaringar till varför brott koncentreras till vissa platser och varför människor i vissa områden är mer otrygga än andra. En sådan social process på områdesnivå är kollektiv styrka som beskri ver invånares förmåga att gå samman och kontrollera sitt bostads område samt förhindra att brott och ordningsstörningar får fäste (Sampson m.fl., 1997). Den kollektiva styrkan påverkas av i vilken utsträckning invånarna delar samma normer och värderingar och
i vilken utsträckning de boende ingriper (antingen direkt genom att själva agera eller genom att larma polis) om de identifierar ett problem i bostadsområdet, exempelvis då ungdomar klottrar på väggar eller om det pågår ett slagsmål utanför bostaden (se bl.a. Sampson m.fl., 1997 och Mellgren, 2011).
Enligt Furedi (2002) är en konsekvens av risksamhället en ökad rädsla för andra människor och socialt avståndstagande med sämre social sammanhållning som följd. Om en konsekvens av risksam hället är sämre social sammanhållning och avståndstagande är det särskilt viktigt att titta på lokalområdets sociala sammanhållning för att förstå upplevelsen av otrygghet. Anita Heber som forskar om medier, brott och otrygghet sammanfattar risksamhällets konse kvenser för individen så här:
”Den dagliga oron över den osäkra framtiden och det otrygga nuet, tillsammans med mediernas fokusering på brott och våld, skapar en upplevelse av att den egna säkerheten ständigt hotas. Därför uttrycks osäkerheten för framtiden som en personlig räd-sla för brott.” (Heber, 2007:2223)
otrygghetens konsekvenser för individen och lokalområdet
Otrygghet och oro att utsättas för brott påverkar inte bara den enskilda individens vardag utan har även konsekvenser för samhäl let i stort. De konsekvenser som diskuteras i den här rapporten är främst anpassning av individens livsstil i form av tillämpandet av brottspreventiva och trygghetsskapande strategier samt de effekter en otrygg befolkning har för lokalområdets sociala liv.
Otrygghetens konsekvenser för lokalområdet
En hög nivå av otrygghet riskerar att försvaga den informella sociala kontrollen (sannolikheten att någon ska gripa in och reagera på över trädelser) i lokalområden vilket i sin tur kan leda till en ökad risk att utsättas för brott. I områden där brottsnivån visserligen är låg, men där tydliga tecken på ”områdesförfall” (nedskräpning, skade görelse etc.) och en hög nivå av ordningsstörningar sänder signaler om brister i den sociala kontrollen och den lokala ordningen, kan de boende ändå ha en relativt hög grad av otrygghet. Detsamma gäller områden där de sociala nätverken är svaga (Hale, 1996).
Det är alltså inte med nödvändighet den grövre kriminaliteten som skapar otrygghet, utan de tecken på oordning eller ”fara” som människor möter i vardagslivet, särskilt i det egna bostadsområdet.
Resonemanget ovan styrks av resultaten i de svenska studier av brott och trygghet som hittills genomförts. Resultaten visar för det första att de områden med hög tätortsgrad, svag social integration och svag informell social kontroll (städer och i synnerhet de större städerna), har en större andel invånare som upplever sig otrygga och som har varit utsatta för brott. För det andra är upplevelsen av otrygghet och utsatthet för brott betydligt större i centrum områden och bostadsområden där allmännyttan äger en majoritet av bostä derna. Dessa områden är också de områden som har den svagaste sociala integrationen, det vill säga svaga lokala nätverk mellan de boende, och den svagaste informella sociala kontrollen, det vill säga de boende är i mindre utsträckning benägna att bry sig om och reagera på det som händer i området.
Resonemanget ovan bygger på den redan nämnda teorin om ”Broken Windows” (Wilson & Kelling, 1982; Kelling & Coles, 1996). Teorin får bland annat stöd i de trygghetsmätningar som tidigare gjorts på den vuxna befolkningen i Sverige (se t.ex. Wikström m.fl., 1997). Specifikt kan otryggheten medföra följande konsekvenser för ett lokalområde: • Människor undviker vissa platser i bostadsområdet vilket kan
få till följd att vissa platser blir så kallade ”nogo areas”. Detta kan särskilt gälla dåligt upplysta platser som därmed upplevs som obehagliga. Konsekvensen är att människor slutar att vis tas på dessa platser och de upplevs som än mer otrygga.
• Otrygghet i bostadsområdet kan leda till att människor väljer att flytta ifrån området. I förlängningen kan konsekvensen bli att den resursstarkare befolkningen flyttar ut och att det blir en koncentration av resurssvagare hushåll. En hög befolkningsmo bilitet riskerar även att minska den sociala sammanhållningen och sociala kontrollen i ett bostadsområde, där följden kan bli att områdets brottsnivå ökar ytterligare.
• En tredje konsekvens av otrygghet är att de boende skyller sin otrygghet på aktörer i lokalområdet såsom fastighetsägarna,
detta leder till minskad legitimitet bland de boende (Hale, 1996). En trygg befolkning i ett tryggt område borde därmed vara en prioritet för de aktörer som ansvar för lokalområdet.
Otrygghetens konsekvenser för individen
– brottspreventiva och trygghetsskapande strategier
Rädsla kan medföra att man ändrar sina vardagsrutiner för att und vika situationer som upplevs som obehagliga. Antingen undviks vissa platser (den mörka parken), olika aktiviteter (gå på bio eller åka buss), vid olika tidpunkter (ta en kvällspromenad) eller i olika sammanhang (vänta vid centralstationen en sen kväll). En hypotes är att detta drabbar olika befolkningskategorier i varierande grad; kvinnor är mer rädda för att gå ute i mörkret, äldre är mer rädda att vistas utomhus. Användandet av dessa strategier är en konsekvens av otrygghet. Enligt Hindelang m.fl. (1978) blir individen försikti gare i sina vardagsaktiviteter om den känner oro inför att utsättas för brott, men det är inte vad man gör som förändras utan hur man gör det. I senare forskning har man dock funnit att oro för brott faktiskt påverkar, inte bara hur man utformar sin vardag, utan även vad man gör (Hale, 1996) eller avstår från att göra. Kvinnor avstår vanligtvis i större utsträckning än män från att utföra vissa rutin aktiviteter på grund av otrygghet. En otrygg befolkning som avstår från vissa aktiviteter kan i förlängningen leda till att den informella sociala kontrollen minskar och därmed att otryggheten och brotts ligheten ökar ytterligare (Goodstein & Shotland, 1980).
En studie av tågresenärers otrygghet och tillämpning av brotts preventiva och trygghetsskapande strategier i en given kontext (tågstation) visade att det är vanligt att människor använder sig av olika strategier för att hantera sin otrygghet (Mellgren, 2006). Exempel på sådana strategier är att undvika att köra bil till statio nen av oro för inbrott och vandalisering, att ställa sig nära andra resenärer och att hålla särskild uppsikt över bagage. Studien visade också att oro för lindrigare brott som cykelstöld påverkade hela trygghets upplevelsen.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att människors trygg hetsupplevelse sannolikt påverkas av omgivande faktorer som hur miljön är utformad fysiskt men även socialt, tidigare upplevelser av brott och kännedom om lokal och nationell brottslighet. Men
i vilken utsträckning dessa faktorer ”tillåts” påverka en människas vardagsliv varierar med vem du är. Med detta som utgångspunkt kan vi granska sambandet mellan människors trygghetsupplevelser å ena sidan och kännedom om, eller erfarenheter av, brottslighet och upplevelser av närmiljön å den andra.
Ovan har vi beskrivit en kunskapsram inom vilken otrygghet kan förstås. Flera olika förklaringsmodeller har beskrivits och sannolikt är det så att en kombination av faktorer påverkar otryggheten vilket gör det till ett svårt problem att angripa. Otrygghetens orsaker måste naturligtvis styra de eventuella åtgärderna för att öka tryggheten bland befolkningen och sannolikt varierar möjligheten att påverka beroende på vad otryggheten består i. Beror otrygghet på männis kors ångestbenägenhet är möjligheten mindre medan om otrygghe ten istället beror på hur en särskild plats är utformad, eller på sär skilda personer som upplevs som hotfulla, är möjligheten troligtvis större att påverka det som upplevs som obehagligt och hotfullt. Här utgör en lokal områdesundersökning en viktig kunskapskälla.
3. Beskrivning av oxie
områdesundersökning,
2012
Oxie områdesundersökning bygger på den tradition av lokala under sökningar som utvecklades vid den idag nedlagda forskningsenheten vid Polishögskolan och Brottsförebyggande rådets före detta forsk ningsavdelning. Frågeformuläret som används i den här undersök ningen bygger på det formulär som utvecklades inom det så kallade ”Stockholmsprojektet” (Wikström, 1990). Undersökningsdesignen som utvecklades i början av 1990talet var ett instrument för polis organisationen att kartlägga nivåer och variationer av människors upplevda trygghet i närområdet och inkluderade frågor om både individ och miljö. Sådan kunskap är av central betydelse om man vill påverka denna upplevelse eller de förhållanden som påverkar den. Även polisens nuvarande årliga medborgarundersökningar bygger på dessa undersökningar.
Idag genomförs regelbundet internationella, nationella och lokala trygghetsundersökningar med det övergripande syftet att förse myn digheter, kommuner och stadsdelsförvaltningar med information om utsatthet för brott och upplevelsen av trygghet (tillsammans med andra välfärdsindikatorer) i befolkningen. En enkel sökning på ”trygghetsundersökning/trygghetsmätning” med hjälp av sökmo torn Google resulterar i cirka 5,500 träffar. Många av träffarna går till städers och kommuners hemsidor och gäller undersökningar som genomförts av polismyndigheter i samarbete med kommuner.
I det här kapitlet presenteras undersökningens frågeområden, undersökningens uppläggning, urvalsförfarande, bortfall samt en översiktlig beskrivning av materialet.
Förutsättningar för trygghetsskapande strategier
Vid en diskussion kring strategier, åtgärder och prevention är det av stor vikt att urskilja olika typer av interventioner med olika mål. Trygghetsskapande arbete är främst åtgärder som ämnar öka trygg heten i befolkningen genom att påverka de faktorer, både fysiska och sociala, som påverkar människors upplevda trygghet. Brottsföre-byggande åtgärder är insatser som avser att minska brottsligheten och dess konsekvenser.1 Samtidigt som det kan vara svårt att sepa rera trygghetskapande åtgärder från brottsförebyggande åtgärder är det viktigt att vara medveten om att de båda inte nödvändigtvis har samma mål (Wikström & Torstensson, 1997). Med andra ord medför inte alltid ett brottsförebyggande arbete med dess specifika mål en ökad trygghet bland befolkningen och vice versa.
Utifrån en sådan definition kräver framgångsrika åtgärder en noga utvecklad preventionsteori som bygger på kunskap om det specifika problem som ska åtgärdas (otrygghet). En sådan teori kan sedan fungera som en plattform för det förebyggande arbete som ska genomföras och kan även förse de inblandade och mest lämpade aktörerna med en specifik kontext inom vilken förebyggande akti viteter kan planeras och samordnas. En framgångsrik strategi kan sammanfattat sägas vara:
• Baserad på kunskap och teori om det aktuella problemet. • Inriktad mot de faktorer som påverkar problemet.
• Områdesbaserad och genomförd av lokala aktörer med god kännedom om lokala förhållanden.
• Multisektoriell, det vill säga genomföras tillsammans med andra preventionsområden och insatser.
Det bör dock poängteras att ett multisektoriellt tillvägagångssätt måste tillämpas med försiktighet. Wikström (2007) framhåller åter kommande problem, så kallade fallgropar, inom det brottspreven tiva arbetet och påpekar bland annat riskerna med att implementera flera olika interventioner samtidigt. Tanken att ”låta tusen blommor blomma” och att någon av de implementerade interventionerna borde ge effekt äventyrar potentiella utvärderingar av arbetet. Vilka 1 Det brottspreventiva arbetet delas vanligtvis in i två huvudgrupper. Social brottsprevention som avser att minska benägenheten hos individer att begå brott och situationell brottsprevention som
strategier hade en faktisk effekt och hur bör det fortsatta arbetet för (i detta fall) en ökad trygghet fortsätta? För att en insats ska kunna användas och vid ett senare skede bedömas är det alltså av yttersta vikt att den kan utvärderas på ett tillförlitligt sätt (Wikström & Torstensson, 1997).
För att en undersökning likt Oxie områdesundersökning ska vara av nytta bör den resultera i, åtminstone delvis, följande information: • En tydlig beskrivning av problemet.
• Genom kunskap och teori identifiera påverkansfaktorer av otrygghet.
• Identifiera särskilt otrygghetsskapande platser och miljöer. • Identifiera särskilt otrygga befolkningsgrupper.
Med dessa utgångspunkter går vi vidare med att presentera undersökningens frågeområden och innehåll samt undersökningens upplägg och genomförande.
Frågeområden och innehåll
Undersökningen innehåller frågor som rör allt från utsatthet för brott till hur kontakten med grannarna ser ut och om det finns något särskilt som man tycker om eller inte tycker om med sitt bostads område. Frågeundersökningar som den här är ofta fokuserade på utsatthet för brott samt rädsla och oro, men vi vet från tidigare forskning att helhetsupplevelsen påverkas av andra faktorer än brott och genom att ställa varierande typer av frågor är förhoppningen att kunna presentera en flerdimensionell bild av hur Oxieborna upple ver sitt område. De frågeområden som behandlas i denna rapport är trivsel och social sammahållning, lokala problem, brottsutveck-ling och utsatthet för brott, (o)trygghet, oro för brott och upplevd risk; trygghetsskapande strategier och konsekvenser av otrygghet och avslutningsvis särskilda händelser. Utöver dessa frågeområden ingick frågor om respondenternas bakgrund (kön, ålder, civilstånd, boendeform etc.) för att kunna identifiera särskilt otrygga grupper. En majoritet av frågorna hade fasta svarsalternativ, d.v.s. att respon denterna fick ta ställning till på förhand givna svar på diverse frågor och påstående. Enbart denna typ av svarsalternativ riskerar att ge en ytlig bild av befolkningens trygghetsupplevelse. Av denna anled ning inkluderades även ett antal frågor där möjlighet gavs till öppna
svar och att förklara sin oro eller ge exempel på otrygga platser, varför de upplevedes som otrygga etc. Vi tror att kombinationen av fler frågeområden tillsammans med öppna svarsalternativ bidrar till en beskrivning av helhetsupplevelsen av området, placerar oro och otrygghet i ett sammanhang och låter flera bilder av närområdet representera Oxie, inte bara en samlad problembild.
Trivsel och social sammanhållning
Gällande trivsel tillfrågades respondenterna bland annat huruvida det fanns något särskilt i bostadsområdet som de tyckte om res pektive inte tyckte om, men även om de vid fritt val skulle välja att flytta från sin nuvarande bostad och i så fall vart. Andra aspekter av trivselfrågor berörde sociala nätverk (t.ex. att man pratar med sina grannar), social sammanhållning (att boende i området är pålit liga och hjälpsamma) samt förväntad informell social kontroll (att boende skulle göra någonting åt problem i bostadsområdet gällande klotter, skadegörelse, m.m.).
Lokala problem
De problem som respondenten skulle ta ställning till gällde i vilken utsträckning trafik, nedskräpning, skadegörelse, störande grannar, berusade personer, folk som bråkar och slåss samt störande ung domsgäng utgör ett problem i bostadsområdet. För att komplettera bilden av de problem som förekommer i området gavs de svarande möjlighet att i öppna svar beskriva vad de upplevde som proble matiskt. På så sätt bygger analysen i den här undersökningen på de boendes definition av vilka problemen är i större utsträckning än om enbart fasta svarsalternativ förekommit.
Brottsutveckling och utsatthet för brott
I det tredje frågeområdet ingår frågor om hur respondenterna upp lever att brottsligheten i Malmö i allmänhet och i Oxie i synnerhet utvecklats under de senaste tre åren. Dessutom tillfrågades respon denterna om de blivit utsatta för brott, såväl egendom som person brott, under de senaste tolv månaderna.
(O)trygghet, oro för brott och upplevd risk
Frågeområdet (o)trygghet, oro för brott och upplevd risk innehåller frågor om respondenternas upplevelse av trygghet generellt i lokal området, mer specifikt om oro inför att utsättas för specifika brott
samt hur de upplever sannolikheten att de ska bli utsatta för något brott. I frågeområdet ingår även frågor om det finns lokala platser som upplevs som särskilt otrygga och obehagliga.
Trygghetsskapande strategier och konsekvenser av otrygghet En vanlig konsekvens av otrygghet är att anpassa sina vardagsruti ner genom att exempelvis avstå från att utföra vissa aktiviteter, att ta omvägar för att undvika vissa personer eller att helt avstå från att gå ut på kvällen i bostadsområdet. Enkäten innehöll frågor kring om man valt att avstå från att utföra eller delta i aktiviteter, om man avstått ifrån att gå ut eller tagit en annan väg för att undvika obe hagliga platser eller personer.
Särskilda händelser
Vi inkluderade en fråga i enkäten där respondenterna ombads ta ställning till om de påverkats negativt av den senaste tidens händel ser i Malmö med bland annat dödsskjutningar. I en följdfråga gavs möjlighet att förklara på vilket sätt man påverkats.
De flesta frågorna i enkäten behandlar problem, trivsel och samman hållning i förhållande till bostadsområdet, där ett bostads område definieras som: det direkta området runt respondentens hus och ett område inom ett par minuters gångavstånd från hemmet (anslutande gator, hus, affärer, parker och liknande).
undersökningens upplägg
Oxie områdesundersökning genomfördes som en surveyundersök ning med postenkäter. Med hjälp av SPAR (Statens Person och AdressRegister) skapades en urvalsram bestående av personer mellan 16 och 85 år som vid urvalstillfället var folkbokförda på adresser i stadsdelen. Därefter drogs ett obundet slumpmässigt urval av 1000 individer. Urvalet motsvarar drygt åtta procent av befolk ningen i Oxie vid undersökningstillfället, då det totala antalet invå nare den 1 januari 2012 var 12 254.2
Det första utskicket genomfördes i slutet av april 2012 och följdes av ytterligare två påminnelser (innehållandes en ny enkät samt en skriftlig påminnelse) i slutet av maj och slutet av juni. Responden terna informerades om praktiska detaljer kring studien, till exempel det slumpmässiga urvalet och vikten av respondentens deltagande, 2 Se avsnittet Befolkning på http://www.malmo.se/
men även information gällande undersökningens syfte och hur respondenternas svar behandlas konfidentiellt.
Svarsfrekvens och bortfall
Ett problem med surveyundersökningar är det externa och interna bortfallet. Såväl det externa (de respondenter som av någon anled ning inte kan, vill eller har möjlighet besvara enkäten) som det interna bortfallet (då respondenten utelämnat svar, kryssat i flera alternativ på envalsfrågor etc.) riskerar att påverka undersökningens reliabilitet och därmed även de slutsaser som dras ur materialet. Det externa bortfallet medför i första hand att eventuella undergrup per i populationen blir underrepresenterade. Exempel på sådana är kriminellt belastade individer eller individer med andra sociala problem (Brottsförebyggande rådet, 2000) samt bland invånare med begränsade svenskkunskaper (Wikström, 1991). Dessutom fram hålls i den årligen genomförda Nationella trygghetsundersökningen (NTU) att såväl yngre som äldre åldersgrupper tenderar i högre grad att avstå medverkan i jämförelse med andra åldersgrupper (Brottsfö rebyggande rådet, 2013). Detta medför således att denna studie med största sannolikhet kommer att representera den konventionella befolkningens erfarenheter och åsikter kring den samlade områdes bilden, vilket är ofta förekommande i studier av detta slag (se t.ex. Wikström m.fl., 1997 och Torstensson, 1999). Även det interna bortfallet påverkar studiens tillförlitlighet, då svar har utelämnats eller förbisetts av respondenten, och inte bidrar till den samlade bedömningen av en viss erfarenhet eller åsikt bland befolkningen.
Sammanställningen av det insamlade materialet visar att 502 ifyllda enkäter returnerats till forskningsteamet, vilket motsvarar 50,2 procent av det totala urvalet. Denna siffra bör självfallet vara så hög som möjligt för att kunna ge en generaliserbar bild av Oxie befolkningens åsikter och erfarenheter gällande sitt bostadsområde. Utöver de besvarade enkäterna erhölls direkt eller indirekt informa tion kring 50 av de respondenter som på grund av olika skäl inte haft möjlighet och/eller lust att besvara enkäten (se Tabell 1). Av dessa 50 respondenter räknas de som genom uppgift konstaterats avlidna eller utflyttade bort, vilket således minskar det totala urvalet till 978 individer vilket i sin tur ökar den totala svarsfrekvensen till 51,3 procent.
Tabell 1. Urval och bortfall antal Procent Bruttourval 1000 övertäckning (avlidna/utflyttade) 22 nettourval 978 100 Svarande 502 Bortfall 498 Sjukdom/ålderdom 2 vill ej delta 24 Flyttat 8
giltig eftersändning saknas 12
avliden 2
övrigt 2
Okänd anledning 448
Deltagandet i olika undersökningar har minskat generellt de senaste åren och denna trend märks både i Sverige och internationellt. En förklaring till det minskade deltagandet i undersökningar som använder sig av postenkäter är att det genomförs alltfler enkäter vilket leder till en viss ”undersökningströtthet”. Men även under sökningar som använder telefonintervjuer drabbas av ett minskat deltagande bland annat på grund av att fler anmäler sig till spär registret (NIX). Som exempel kan nämnas att deltagandet i Statens Folkhälsoinstituts nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor minskat från 60,8 procent 2004 till 52,1 år 2010 (Boström, 2010) och deltagandet i NTU har sedan 2006 minskat från 78 procent till 67,6 procent 2012 (Brottsförebyggande rådet, 2013). Bortfallet i NTU har ökat ungefär lika mycket bland män och kvinnor men i åldersgruppen 1629 år har bortfallet ökat betydligt. Bland de över 66 år har bortfallet istället minskat. En annan förklaring till den låga svarsfrekvensen är att den här undersökningen skiljer sig från till exempel polisens årliga mätning genom att vara mer omfångsrik och innehålla frågor som kräver öppna svar. Båda dessa faktorer har visat sig påverka svarsfrekvensen negativt (Litzén, 2006). En viss avvägning mellan värdet av hög svarsfrekvens och värdet av att fånga in fler dimensioner och få befolkningens upplevelser doku
menterade måste alltså göras. I det här fallet bedömde vi att det var viktigast att få en så mångfacetterad bild som möjligt av hur boende i Oxie uppfattar sitt lokalområde för att tillhandahålla bästa möjliga underlag för lokala aktörer och uppfylla undersökningens syfte. En möjlighet att ge öppna svar var ur det här perspektivet särskilt betydelsefullt.
Beskrivning av materialet
För att uppskatta materialets generaliserbarhet jämfördes det insam lade materialet med registerdata om den demografiska kompositio nen i Oxie avseende kön, ålder, utländsk bakgrund, utbildningsnivå och bostädernas upplåtelseform.3 Kvinnor är representerade i något högre utsträckning än män, vilket inte är ovanligt i studier av det här slaget (se ex. Torstensson, 1999). En jämförelse mellan register data och det förliggande materialet pekar på marginella skillnader mellan populationen och urvalet gällande utländsk bakgrund och bostädernas upplåtelseform. De största skillnaderna mellan popula tionen och det föreliggande materialet avser ålder, nämligen ålders grupperna 45 till 64 år samt 65 till <80 år.
De skillnader mellan urval och population i ålder som framgår ur Tabell 2 var väntade då trenden från bland annat NTU visar att den äldre åldersgruppen svarar i något högre utsträckning än den yngsta. Trots dessa skillnader mellan det slumpmässiga urvalet och den totala populationen gällande åldersstruktur, är det ett material som återspeglar Oxies befolkning på ett adekvat sätt.
1998 genomfördes en liknande undersökning som omfattade hela Malmö (Torstensson, 1999). För vissa frågeområden kommer jäm förelser att göras med hur boende i Oxie svarade för 14 år sedan. Vissa resultat kommer även att redovisas i relation till polisens tryg ghetsmätning i Malmö från 2011. Det är dock svårt att jämföra undersökningar med varandra eftersom de genomförts på delvis olika sätt metodologiskt. Utifrån syftet att bidra med ett komplement till polisens trygghetsundersökningar bland den vuxna befolkningen görs även vissa jämförelser med resultatet från NTU. Observera att NTU endast används som ett exempel och att jämförelser bör tolkas med försiktighet eftersom det även här rör sig om olika material med delvis olika formulerade frågor och definitioner.
Tabell 2. demografisk komposition över Oxie stadsdel, Malmö stad registerdata 2008 (N=11234), i jämförelse med surveydata (N=502)
variabel Registerdata % Surveydata %
kön Män 50 43 kvinnor 50 55 Bortfall (%) = 2 ålder1 16-24 år 12 8 25-44 år 25 23 45-64 år 29 41 65-80 år 13 24 Bortfall (%) = 4 Utländsk bakgrund Födda i utlandet 21 19 Bortfall (%) = 2 Utbildningsnivå (20-64 år)2,3 Förgymnasial 18 22 gymnasial 51 45 eftergymnasial 25 33 Bortfall (%) = 10 Bostadsupplåtelseform Hyresrätt 8 9 Bortfall (%) = 3
1. notera att andelen procent i registerdata representerar hela populationen i Oxie. andelen procent i surveydata återspeglar emellertid andelen procent i åldrarna 16 till 85 år.
2. klassificering har genomförts med definitioner ur svensk utbildningsnomenklatur (SUn) (se SCB, 2000).
3. Respondenter som angett ”annan skolutbildning” (6 procent) eller ”folkhögskola” (2 procent) har ej kategoriserats p.g.a. brist på relevant information för klassificering enligt SUn.
Majoritet bor i villa eller radhus
Respondenterna som deltog i Oxie områdesundersökning till frågades om de ägde eller hyrde sin bostad. Av de svarande (n=485) bodde knappt var tionde person (9,5 procent) i en hyrd bostad och
resterande ägde sin bostad. I efterföljande fråga ombads respondent erna ange vilken typ av bostad de förfogade över. Bland de svarande (n=492) bodde nio av tio (89,2 procent) i antingen villa eller radhus. Av de respondenter som svarade på hur deras bostadsområde var utformat (n=490) uppgav merparten (83,5 procent) att de bodde i ett område bestående av huvudsakligen enfamiljshus (villa och/eller radhusområde), medan resterande uppgav att de bodde i områden som huvudsakligen bestod av antingen flerfamiljshus (8,8 procent) eller blandad bebyggelse (7,8 procent). Oxie är alltså ett delområde som domineras av enfamiljshus.
Familj
Respondenterna ombads även svara på en fråga rörande sin nuva rande familjestruktur. Av de respondenter som besvarade frågan (n=467) var den huvudsakliga delen samboende eller gift utan hem mavarande barn under 18 år (53,5 procent). Drygt var tredje respon dent (31,5 procent) var gift eller sambo med hemmavarande barn under 18 år. Knappt en tiondel av respondenterna (12,4 procent) var ensamstående utan hemmavarande barn under 18 år medan en avse värt mindre del (2,6 procent) var ensamstående med hemmavarande barn under 18 år. Denna fråga medförde ett relativt stort internt bortfall (7 procent), vilket delvis kan bero på att yngre responden ter (som vid undersökningstillfället fortfarande bodde inneboende hos sina föräldrar) samt de respondenter som var gifta, sambo eller ensamstående med barn över 18 år inte fann ett adekvat svarsalter nativ och således utelämnade svar på denna fråga.
Sysselsättning
Bland de avslutande frågorna ombads respondenterna ange huru vida de förvärvsarbetade föregående vecka (respondenterna ombads svara ja även om de var tillfälligt frånvarande på grund av exem pelvis kortvarig sjukdom eller liknande). Av de svarande (n=486) förvärvsarbetade merparten (60,3 procent). Bland de respondenter som svarade att de inte arbetade och som beskrev sin alternativa sysselsättning (n=196) var merparten pensionerade inklusive förtids eller sjukpensionerad och änkepensionerad (62,2 procent). Ansen ligt färre var studerande (16,3 procent) alternativt arbetslösa, per mitterade eller väntande på arbete (8,7 procent). Endast en mindre
andel respondenter arbetade i eget hushåll, var sjukskrivna eller hemmafru/man (3,1 procent) alternativt tjänstledig/föräldraledig (3,1 procent) medan resterande angav någon annan typ av syssel sättning (6,6 procent).
resultat
Resultatredovisningen är indelad i två delar. I den första delen som består av kapitel 4, 5 och 6 presenteras de resultat som handlar om trivsel och social sammanhållning, upplevelsen av lokala problem och utsatthet för brott bland de som besvarat enkäten.
I resultatredovisningens andra del presenteras de resultat som rör de olika dimensioner av otrygghet som undersöktes, mer spe cifikt allmän otrygghet, oro för brott, riskuppfattning och konse kvenser av otrygghet. Kapitel 7 redovisar i vilken utsträckning de boende i Oxie känner otrygghet när de vistas ute i bostadsområ det och om det finns särskilda platser som upplevs som obehagliga. I detta kapitel presenteras även de resultat som rör oro för brott och den uppfattade risken att utsättas för brott. Kapitel 8 handlar om i vilken utsträckning människor tillämpar trygghetsskapande strategier och konsekvenser av otrygghet diskuteras. Kapitel 9 upp märksammar hur händelser utanför det egna bostadsområdet kan påverka människors trygghetsupplevelse. I kapitel 10 presenteras en tänkbar modell för att förklara vad människors oro för brott beror på. I kapitel 11 presenteras resultatet från ungdomsundersökningen.
4. Trivsel oCh soCial
sammanhållning
Enkäten innehöll flera frågor som handlade om trivsel och uppfatt ningen om olika typer av problem i bostadsområdet.
I områden med hög befolkningsomflyttning och där de boende, om de hade möjlighet, skulle välja att flytta ifrån sitt område är det sannolikt så att de boende trivs sämre och inte är lika engagerade i vad som händer i området jämfört med områden där de boende är bosatta under en längre tid. Vi frågade de boende hur länge de varit bosatta i sin nuvarande bostad. Vi ställde även frågan:
• Om du fick välja fritt, skulle du då flytta från din nuvarande bostad?
Svarsalternativen var ”ja, helt säkert”, ” ja, ganska säkert”, ”nej” och ” vet ej”. De som svarat ja på frågan fick följdfrågan:
• Om du skulle välja att flytta ifrån din nuvarande bostad, var skulle du vilja flytta då?
Svarsalternativen var: ”inom samma bostadsområde”, ”till en annan del av Oxie”, ”till en annan del av Malmö” och ”utanför Malmö”.
Befolkningsstabiliteten i Oxie är bland de som svarat hög. Drygt hälften av respondenterna (57,5 procent) har varit bosatta i sin nuvarande bostad längre än tio år, medan betydligt färre har varit bosatta mellan fem och tio år (16,2 procent) och mellan ett och fem
år (22,3 procent). Endast en liten del respondenter har varit bosatta i sin nuvarande bostad i mindre än ett år (4,0 procent).4
Respondenterna tillfrågades även huruvida de (vid helt fritt val) skulle vilja flytta från sin nuvarande bostad. Resultaten visar (n=491) att knappt var fjärde antingen helt säkert (10,2 procent) eller ganska säkert (14,7 procent) skulle vilja flytta från sin nuvarande bostad. En följdfråga bland de svarande (n=439) visade att drygt sju av tio respondenter vid helt fritt val antingen skulle välja att flytta till en annan del av Malmö (35,3 procent) eller till en annan plats utanför Malmö (35,1 procent). Resterande respondenter skulle välja att antingen flytta inom sitt nuvarande bostadsområde (15,9 procent) eller till en annan del av Oxie (13,7 procent).
områdets förändring
Relaterat till stabilitet och flyttningsbenägenhet är upplevelsen av hur området förändrats, antingen positivt eller negativt. I enkäten inkluderades tre påståenden om utvecklingen i bostadsområdet de senaste fem åren. Svarsalternativen var ”förbättrats”, ”varit ungefär detsamma” och ”försämrats”.
• De senaste 5 åren har säkerheten i mitt bostadsområde… • De senaste 5 åren har sammanhållningen mellan de som bor i
mitt bostadsområde…
• De senaste 5 åren har nedskräpningen i mitt bostads område… Tabellen som följer visar hur svaren fördelat sig.
En majoritet svarar på samtliga påståenden att utvecklingen i bostadsområdet de senaste fem åren varit ungefär densamma. Mellan sju och nio procent anser att säkerheten, den sociala samman hållningen och nedskräpningen försämrats. Andelen som tycker att bostadsområdet förbättras är ungefär densamma.
4 Något som även överensstämmer med registerdata från Malmö stad där befolkningsmobiliteten bland invånarna i Oxie låg på ca 10 procent, vilket var lägre än stadsdelsgenomsnittet och lägre andelar återfanns endast i LimhamnBunkeflo och Husie (se avsnittet Områdesfakta för Malmö 2008:
Tabell 3. Förändring i bostadsområdet gällande säkerhet, sammanhållning och nedskräpning de senaste fem åren (N=502)
de senaste fem åren har… Förbättrats
%
densamma %
Försämrats %
Säkerheten i mitt bostadsområde… 6 83 8
Sammanhållningen i mitt bostads-område…
10 80 7
nedskräpningen i mitt bostads-område…
6 82 9
Trivsel och social sammanhållning i bostadsområdet
En aspekt av trivsel i bostadsområdet rör sociala nätverk. I enkäten ställdes därför bland annat frågor kring om det fanns någon eller några personer i bostadsområdet som respondenten kunde utbyta små tjänster med, exempelvis hjälpa till med blomvattning eller lån av saker. Dessutom ställdes frågor om hur vanligt det är att grannar pratar med varandra när man möts i området och i vilken utstäck ning man då pratar om eventuella problem, men även vad som kan förbättras, i bostadsområdet.
Tabell 4. Fördelning av respondenter som uppfattar att de har en eller flera
personer/familjer som de kan utbyta mindre tjänster med (N=502) andel
% n
Ja, flera personer/familjer 41,6 209
Ja, en person/familj 26,9 135
nej 29,7 149
Missing 1,8 9
Som kan utläsas ur Tabell 4 anger omkring två tredjedelar av samtliga respondenter att det finns en eller flera personer eller familjer i bostadsområdet som man kan utbyta mindre tjänster med. Samtidigt är det en stor majoritet som anger att det är ganska eller mycket vanligt att grannar pratar med varandra när man möts i området (se Tabell 5) och en tydlig majoritet instämmer antingen delvis eller helt och fullt i påståendet att man ofta pratar med sina grannar om vad som händer i bostadsområdet, vilka problem som finns och vad som kan förbättras (se Tabell 6).
Tabell 5. Fördelning av huruvida respondenter uppfattar att grannar pratar med
varandra när de möts i området (N=502)
andel
% n
Ja, mycket vanligt 44,8 225
Ja, ganska vanligt 46,8 235
nej, ganska ovanligt 5,0 25
nej, mycket ovanligt 0,6 3
vet ej 1,0 5
Missing 1,8 9
total 100 502
Tabell 6. Fördelningen av respondenter som uppfattar att man ofta pratar med
sina grannar om vad som händer i bostadsområdet gällande problem och förbättringar (N=502)
andel
% n
Instämmer helt och fullt 23,5 118
Instämmer delvis 46,8 235
Instämmer inte 18,5 93
Instämmer absolut inte 4,6 23
vet ej 3,4 17
Missing 3,2 16
Vidare ställdes frågor om hur respondenterna uppfattade den sociala sammanhållningen i bostadsområdet, det vill säga hur väl man kommer överens med sina grannar, om grannar är hjälpsamma mot varandra och om det finns en gemensam tillit sinsemellan – med andra ord ett sorts mått på grannsämja. I Tabell 7 redovisas svaren gällande följande fyra frågor:
• Vuxna i mitt bostadsområde känner igen vilka barn det är som bor här.
• De som bor i mitt bostadsområde kommer inte särskilt bra överens.
• De som bor i mitt bostadsområde är hjälpsamma mot varandra.
• Man kan lita på dem som bor i mitt bostadsområde.
Svarsalternativen var ”instämmer helt och fullt”, ”instämmer delvis”, ”instämmer inte” ”instämmer absolut inte” och ”vet ej”.
Tabell 7. Fördelningen av respondenter gällande uppfattning av social
samman-hållning i bostadsområdet Boende känner igen barnen Boende kommer inte överens Boende är
hjälpsamma lita på de Man kan boende
% % % %
Instämmer
helt och fullt 25,3 2,0 36,7 42,6
Instämmer delvis 51,8 14,5 50,2 40,4 Instämmer inte 6,0 33,1 2,8 2,8 Instämmer absolut inte 1,4 33,7 0,6 1,2 vet ej 13,1 13,3 6,8 10,2 Missing 2,4 3,4 3,0 2,8 total 100 100 100 100
Resultaten visar att respondenterna generellt sett uppfattar sina bostadsområden positivt utifrån dessa frågor. Drygt åtta av tio instämmer helt eller delvis i påståendet att boende i området är hjälpsamma mot varandra, men även att man kan lita på dem som bor i bostadsområdet. Omkring tre av fyra respondenter uppger även att de helt eller delvis instämmer i påståendet att de vuxna i bostad sområdet känner igen vilka barnen är som bor där. Omkring två tredjedelar är dock negativa till påståendet att de boende i området inte kommer väl överens, vilket tyder på att respondenterna i relativt hög grad anser att boende i området kommer bra överens. Samman taget indikerar resultaten att den sociala sammanhållningen bland de boende i Oxie är stark.
Respondenterna gavs även möjligheten att med egna ord uttrycka om det fanns något speciellt i bostadsområdet som de tyckte om. En förhållandevis stor andel respondenter besvarade denna fråga (n=343). Nedan följer några utdrag från respondenternas svar:
”Hjälpsamhet, god grannsämja, skön natur. Nära till buss, tåg.
Lugnt område.” Kvinna, löpnummer 159
”Kommunikationerna (tåg och buss) superbra!! Läget! Många
härliga grönområden. Gammal bykänsla. Lugnt. Tystnaden. Trygg heten. Nära till Malmö, nära till Köpenhamn. Man har landets fördelar + storstaden ’runt hörnet’.” Man, löpnummer 408
”Jag tycker om att det är utanför storstaden men ändå nära till
både storstad, natur och stora motorvägar dvs. lätt att ta sig till ställen.” Kvinna, löpnummer 329
Frekvent återkommande reflektioner över positiva sidor med bostadsområdena rör lugnet, närheten till naturen och intilliggande grönområden samt affärer och kollektivtrafiken. Ett visst mönster bland de boende kan urskiljas gällande närheten till storstaden trots en landsbygdskänsla i bostadsområdet. Många framhåller även goda grannar, god grannsämja och grannar i allmänhet som något positivt i bostadsområdet.
Utöver sociala nätverk och social sammanhållning undersöktes den informella sociala kontrollen i bostadsområdet. Till skillnad från formell kontroll (d.v.s. övervakning genom exempelvis polis
och kameror, m.m.) är den informella sociala kontrollen något som utövas bland de boende i ett område. Annorlunda uttryckt handlar det om vilken förmåga och vilka förväntningar de boende har på varandra att göra någonting åt ett visst problem, exempelvis genom att ingripa (antingen direkt eller indirekt), om det pågår ett slagsmål. I enkäten ombads respondenterna därför ta ställning till hur troligt de ansåg att det var att grannarna skulle ingripa i olika situationer. De efterfrågade scenarierna var följande:
• Om det uppstår ett problem i bostadsområdet, hur troligt är det att grannarna arbetar tillsammans för att lösa problemet? • Om några barn klottrade eller målade graffiti på väggarna
(klotter/graffiti) i Ditt bostadsområde, är det troligt att de som bor i området skulle göra något åt det?
• Om det pågick ett slagsmål utanför det hus Du bor i och någon blev slagen eller allvarligt hotad, hur troligt är det att någon av Dina grannar skulle ingripa för att stoppa händelsen? • Om ett barn betedde sig respektlöst mot en vuxen, eller annat
barn/ungdom, hur troligt är det att dina grannar skulle göra något åt det?
Svarsalternativen var ”mycket troligt”, ”troligt”, ”inte särskilt troligt” ”inte alls troligt” och ”vet ej”.
Som kan utläsas ur Tabell 8 uppskattade omkring tre av fyra respondenter att det var mycket troligt eller troligt att de boende i området skulle arbeta tillsammans för att lösa ett uppkommet problem. Även när mer konkreta situationer som kräver ingripande var andelen som trodde att grannarna skulle agera stor. Omkring 70 procent ansåg att det var mycket troligt eller troligt att de boende skulle ingripa om de såg ett barn som klottrade på en vägg och ungefär lika stor andel bedömde det som troligt att grannarna skulle ingripa vid ett slagsmål eller hot (cirka 65 procent) och för att tillrättavisa barn som uppträde respektlöst mot en vuxen (63 procent).
En förhållandevis liten andel respondenter uppfattade att det inte var alls troligt att de boende i området skulle göra någonting åt de angivna händelserna. Dock uppger omkring fem procent att så är fallet gällande att göra någonting åt ett pågående slagsmål eller hot, vilket sannolikt till viss del kan förklaras av att en sådan handling kan uppfattas som en direkt fara för personen som ingriper.
Tabell 8. Fördelning av respondenternas uppfattningar av de boendes sannolikhet att ingripa vid uppfattade problem.
arbeta till-sammans göra något åt klotter göra något åt slagsmål/hot göra något åt respektlösa barn % % % % Mycket troligt 28,1 28,3 27,5 19,5 troligt 46,2 41,6 38,4 43,4
Inte särskilt troligt 9,4 9,6 10,8 14,1
Inte alls troligt 1,8 3,2 4,8 3,6
vet ej 13,3 15,7 16,9 17,9
Missing 1,2 1,6 1,6 1,4
5. lokala proBlem i
BosTadsområdeT
Något som bidrar till den allmänna trivseln i ett bostadsområde och även har visat sig påverka otryggheten är närvaron och upplevelsen av olika typer av sociala och fysiska problem eller ordningsstörnin gar. I enkätundersökningen efterfrågades respondenternas bedömn ing av i vilken utsträckning sju olika typer av sociala och fysiska ordningsstörningar upplevdes som ett problem i bostadsområdet. De problem som efterfrågades var:
• Trafik • Nedskräpning • Skadegörelse • Störande ungdomsgäng • Störande grannar • Berusade personer
• Folk som bråkar och slåss
Respondenterna fick ta ställning genom att ange huruvida de angivna problemen var ett stort problem, litet problem, förekom mande men inte ett problem, ickeförekommande eller att de saknade uppfattning (m.a.o. vet ej) i bostadsområdet. Samma frågor ställdes i polisens trygghetsundersökning och den trygghetsundersökning som genomfördes i Malmö 1998. I tabellen presenteras resultaten från de tre undersökningarna tillsammans.
Tabell 9. andel som upplever problem i sitt bostadsområde i jämförelse med Oxie 1998 och polisens trygghetsmätning 2011
Oxie 2012 Oxie 1998 Polis 2011
% (N=502) n % (N=191) % (N=226) Problem i bostadsområdet: trafik 44,6 223 40,8 54 nedskräpning 44,2 222 34,6 44 Skadegörelse 30,1 151 28,9 54 Störande ungdomsgäng 24,1 121 36,1 39
Störande grannar 19,5 97 8,9 n/a
Berusade personer 10,8 54 17,9 17
Folk som bråkar och slåss 8,8 44 13,8 19
notera: andel respondenter som upplever ett stort eller litet problem (för
fullstän-dig fördelning se Bilaga 1).
Som kan utläsas ur Tabell 9 upplevs de fysiska ordningsstör ningarna trafik och nedskräpning som de mest centrala problemen i bostads området. Skadegörelse, störande ungdomsgäng och störande grannar upplevs som ett problem i bostadsområdet av mellan en fjärdedel och en femtedel. Knappt var tionde upplever att berusade personer och folk som bråkar och slåss är ett problem i det egna bostadsområdet.
I jämförelse med den undersökning som genomfördes 1998 (Torstensson, 1999) har andelen som upplever nedskräpning eller skade görelse som ett stort eller litet problem ökat något medan sociala ordningsstörningar som ungdomsgäng, berusade personer och folk som bråkar och slåss har minskat. Resultatet skiljer sig även från polisens undersökning som visar betydligt högre närvaro av samtliga problem med undantag för nedskräpning där nivåerna ligger lika.5 5 Resultaten avseende närvaron av ordningsproblem skiljer sig åt mellan de olika undersökningarna och vi vill återigen påpeka att jämförelser är behäftade med osäkerhet. Urvalsförfarande och urvals storlek skiljer sig åt mellan de olika undersökningarna. Osäkerheten i resultatet minskar som regel med ökande urvalsstorlek vilket talar för resultaten i den här undersökningen som har störst urvalsstorlek. Generaliserbarheten minskar dock med ökande bortfallsstorlek vilket talar för polisens trygghetsmät ning som har högst svarsfrekvens.
För de respondenter som upplevde att trafiken var ett problem följde ytterligare en fråga kring vilka eller vilket det specifika pro blemet med trafiken var. Drygt 70 procent (Tabell 10) ansåg att bilar som körde för fort var ett problem i deras bostadsområde, följt av buskörning med mopeder och/eller mc samt att trafikregler inte respek teras på runt 30 procent vardera. Kring var femte ansåg att tung trafik och/eller buller samt dåligt vägunderhåll och/eller gatu planering var ett problem i bostadsområdet, medan drygt var tionde respondent uppfattade något annat problem med trafiken. Endast fem procent ansåg att brist på cykelbanor var ett problem i bostads området.
Tabell 10. Fördelning av uppfattade trafikproblem i bostadsområdet (n=221).
andel
% n
Problem med trafiken:
Bilarna kör för fort 70,6 156
Buskörning med mopeder/mc 36,7 81
trafikregler respekteras inte 31,2 69
tung trafik/buller 18,1 40
dåligt vägunderhåll/gatuplanering 16,7 37
annat 12,6 28
dåligt med cykelbanor 5,0 11
notera: tabellen baseras på respondenter som anser trafiken vara ett problem
samt uppfattar något av ovanstående specifika problem. Respondenterna hade möjlighet att kryssa i fler än ett alternativ.
Det går inte att utsesluta att upplevelsen av olika sociala och fysiska företeelser som problem skiljer sig åt bland annat beroende på kön och ålder. Därför undersöktes även huruvida uppfattningar av ordningsstörningar och problem i området varierade i förhållande till respondentens kön och ålder (se Bilaga 1). Män uppfattade (om än marginellt) fler ordningsstörningar och problem i det egna bostadsområdet gällande samtliga kategorier, förutom nedskräpning,
som uppfattades som ett problem i något högre utsträckning av kvinnor. I förhållande till ålder framgår att den yngre ålderskatego rin, 1632 år, uppfattade fler problem i bostadsområdet gällande skadegörelse (36,5 procent), störande ungdomsgäng (33,8 procent), störande grannar (25,3 procent) och folk som bråkar och slåss (13,5 procent) i jämförelse med de övriga ålderskategorierna. Respon denter mellan 3348 år uppfattade dock flest problem gällande trafiken (52,7 procent) och nedskräpning (50,0 procent), medan respondenter mellan 4964 år var den grupp som uppfattade flest problem med berusade personer (12,9 procent). En korrelations analys mellan de olika problemen visar att den som upplever en företeelse som ett problem tenderar att uppfatta fler företeelser som problem (analysen redovisas ej).
”vi flyttade in bredvid hästhagar och cykelväg
– nu är det bilväg och en massa hus”
På samma sätt som vi bad respondenterna berätta om det fanns något speciellt i bostadsområdet som de tyckte om gavs de möjlighet att berätta om något de inte tyckte om. 272 respondenter besvarade frågan. Nedan följer ett utdrag från respondenternas svar som fram förallt handlade om lösa hundar, nedskräpning i form av hundbajs, störande trafik och dålig underhållning av buskage och likande.
”Stor väg ligger i närheten - orolig för mitt barn. Bilar kör snabbt i gatan.” Kvinna, löpnummer 996
”För mycket nedskräpning. För mycket liv av skrikiga barn som är ute jämnt!” Kvinna, löpnummer 935
”Dåligt skött i samfälligheten (stopp i avloppsbrunnar, trots tillsägelser). Mycket onödig biltrafik på gångbanor. Väldigt stökigt på Oxie centrum (smutsigt och skräpigt).” Man, löpnum-mer 921
”Vi flyttade in bredvid hästhagar och cykelväg - nu är det bil-väg och en massa hus. 4H-gården har lagt ner. Synd att gamla skolan inte används.” Kvinna, löpnummer 907
”Störande ljud från motorvägen (E65) och damm som blåser in från återvinningsanläggningen på andra sidan motorvägen.” Man, löpnummer 861
”Oxie centrum, men undviker att gå dit p.g.a. ungar som smut-sar, skriker, röker, spottar, sitter i gäng gör att man känner sig osäker där, kör jätte snabbt på gågator, skrämmer andra - det känns otrevligt.” Kvinna, löpnummer 852
En frågeundersökning som har som huvudsyfte att undersöka invå narnas upplevelse av sitt eget bostadsområde kopplat till trygghet kan även fylla en annan funktion för de som besvarar den. Att besvara enkäten blir ett sätt att framföra allmänna åsikter om sitt område, vilket vi ser exempel på i utdragen ovan. Saker som dålig snöröjning, få aktiviteter för ungdomar och dåligt underhållna vägar och grön områden påverkar helhetsupplevelsen och därmed sannolikt även trygghetsupplevelsen, trivseln och viljan att flytta ifrån området.
”Att det finns mycket annat folk som inte bor här som kör runt. Det har funnits och finns en del skumma typer runt om i området och på kvällarna mest.” Kvinna, löpnummer 789
”Nybebyggelsen runt omkring. Harmonin försvinner, naturen försvinner.” Man, löpnummer 733
”Mycket dålig snöröjning under vintersäsongen.” Kvinna, löpnummer 672
”Här är INGET ATT göra för ungdomarna? Förstår det inte!” Man, löpnummer 593
”Att det börjar byggas mer och mer på åkrarna runtomkring. Det har blivit mer trafik de senaste 2-3 åren. Har flyttat in nya familjer som inte känner för området som vi som bott här längre gör, som inte anpassar sig till regler ang t.ex. bilkörning, sopor, etc.” Kvinna, löpnummer 577
”När personer som har fyrbenta vänner inte tar upp bajs efter dem.” Kvinna, löpnummer 560.
Den som genomför en trygghetsundersökning bör vara beredd på att det kan dyka upp önskemål och annat från de boende som inte har med trygghet att göra. Mottagaren bör därför ha en plan för hur detta ska kunna hanteras. I annat fall kan det upplevas som meningslöst att besvara liknande frågeundersökningar i framtiden och förtroendet för lokala aktörer kan minska.
