En ridsport
för alla
En rapport om ridsport och integration
i samarbete med Malmö högskola
En ridsport för alla
© Susanna Hedenborg och Anna Maria Hellborg,
Malmö Högskola på uppdrag av Svenska Ridsportförbundet 2017 Redaktör/text exempel: Margareta Borg
Grafisk form: Jenny Gemzell/ Kate redaktionell design Retusch och prepress: Matilda Boström/BT Studio Tryck: Strokirk Landströms
Rapporten är kompletterad med erfarenheter och exempel från Skånes Ridsportförbund, Viarps KRK, Föreningen Nyckelryttarna, Umeå RK och Nykvarns RK. Projekten ingår inte i den ursprungliga rapporten och har finansierats på olika sätt, inte enbart genom Handslaget/Idrottslyftet.
En ridsport
för alla
En rapport om ridsport och integration
i samarbete med Malmö högskola
Ridsport för alla hela livet är Svenska Rid
sportförbundets paroll. Men idag finns få
med utländsk bakgrund inom vår sport.
Vårt uppdrag är att arbeta för en inklu
derande idrott. Och som ett led i att öka
mångfalden inom ridsporten och skapa
en hållbar strategi för inkludering, har
vi tagit hjälp av idrottsprofessor Susanna
Hedenborg och doktoranden Anna Maria
Hellborg på Malmö Högskola. Genom deras
forskning kan vi lära oss mer om de utma
ningar vi står inför, och hur vi bättre kan ta
till vara kraften och gemenskapen i stallet
för att öppna dörrarna för fler.
Tillsammans med hästar är vi alla lika.
I stallet suddas ofta sociala och kulturella
gränser ut. Vårt mål är att bygga en nyfiken,
välkomnande och hållbar verksamhet
där alla känner igen sig och vill vara kvar.
Där det sker möten mellan människor
och hästar och människor och människor.
Oavsett bakgrund.
FO
TO: ANDRÉ L
ARS
Del I
Syfte 9
Bakgrund 9
Disposition 10
Vem är ”vi” och ”de”?
Svårdefinierade begrepp 10
Vem är med i idrotten? 12
ExempelFöreningen Nyckelryttarna
Nycklar till en ny värld 14
Del II
Studier om idrott och integration i Sverige 19
Integration: ridsport och andra idrotter 22
ExempelVingåkers Ryttarförening
”Ett sätt att öppna samhället” 26
Del III
Svenska Ridsportförbundsets arbete med integration – Handslag och
Idrottslyft år 2004–2007 31
Idrottslyftet. Mer & fler 33
Svenska Ridsportförbundets Idrotts lyftsprojekt med inriktning integration, så här gjorde vi 34
En kartläggning 35
Kvalitativ analys av ansökningar, återrapporter och intervjuer 36
Målgrupp och typ av projekt 37
Projektens utgångspunkter 39
Projektens utmaningar 41
Nya samverkanspartners och möjliga
förändringar av verksamheten 47
ExempelViarps Kör- och ridklubb
Viarp välkomnar hela familjen 52
Del IV
SWOTanalys 57
Styrkor och möjligheter 57
Svagheter och hot 59
”Vi” och ”de” 60
ExempelUmeå Ryttarförening
Nyfiken satsning gav nya perspektiv 62
Sammanfattning
Sammanfattning 69
ExempelIntegrationssamordnare
Hästkraft utan gränser i Skåne 72
Notförteckning 74
Referenser 77
Bilaga 1 80
Bilaga 2 81
Innehåll
I över hundra år har Svenska Ridsportförbundet arbetat för att ta till vara hästkraften och utveckla svensk ridsport. Idag är vi en av Sveriges största idrotter, den näst största ungdomsidrotten och en engagerad folkrörelse, där hästen är vår hjälte. Vi finns i cirka 900 ideella föreningar över hela landet varav 462 driver ridskola.
SYFTE
Svenska Ridsportförbundets (SvRF) föreningar har, liksom andra idrottsfören-ingar inom Riksidrottsförbundet, sedan länge arbetat med integrationsfrågor. Utgångspunkten för denna studie är att Ridsportförbundet vill förstå hur detta arbete sett ut hittills för att kunna lägga grunden för hur arbetet med integra-tionsfrågor ska se ut i framtiden.1 Syftet med studien är därför att analysera hur
Svenska Ridsportförbundet och dess föreningar har arbetat med integrations-frågor.2 Närmare preciserat besvaras följande frågor:
Vilka satsningar har Ridsportförbundet gjort vad gäller integration inom Handslaget och Idrottslyftet?
Vilka målgrupper ser föreningarna för projekten? Hur beskriver föreningarna sitt arbete med integration?
Vilka är utmaningarna och möjligheterna med integrationsprojekten? BAKGRUND
Inom EU finns ett starkt stöd för tankar om att idrott ska vara öppen för alla och att idrott kan främja integration. Det visar inte minst den Europeiska kom-missionens så kallade ”White Paper on Sport”. Där framgår att alla bör ges lika möjligheter att delta i idrottsaktiviteter och att idrottsaktiviteter kan möjliggö-ra integmöjliggö-ration samt stärka en interkulturell dialog.3 Även i Sverige har idrottens
öppenhet och dess potential som arena för integration framhållits. En utgångs-punkt för statens stöd till Riksidrottsförbundet (RF) är att idrotten ska vara öppen för alla oavsett ålder, kön, sexuell läggning, social, etnisk och kulturell bakgrund och redan 1981 inrättades en tjänst på central nivå, som invandrar-konsulent på RF.4 Dessutom utarbetades ett handlingsprogram som hette: Idrott
för invandrare. I detta fastslogs att ”alla invandrare – oavsett ålder och förmåga – ska känna sig välkomna i den svenska idrotten”. Liknande formuleringar har sedan återkommit i RF:s liksom i Svenska Ridsportförbundets idéprogram.5
Men idrottsrörelsen har inte bara velat vara öppen för alla. Man har även ar-betat aktivt med integration. Under 2015 intensifierades arbetet som en följd av att en ökande mängd människor flydde krig i Syrien, Afghanistan och Irak
Del I
om att ge människor möjligheter att försörja sig. Snarare handlar det om käns-lan av att ingå i ett sammanhang. Det har forskare kallat sekundär integration. Sammanhanget kan i och för sig stärka någons möjligheter att få arbete eller i bostadskarriären.9
För att förstå deltagande inom idrotten har även termerna social inkludering och exkludering använts. Några forskare har pekat på att begreppsparet är pro-blematiskt, eftersom vi, när vi talar om att någon inkluderas, i samma andetag skapar exkludering.10 Enkelt uttryckt handlar det om att ”vi” som redan är här,
ska inkludera ”de andra” – de som avviker, de som inte tillhör gruppen ”vi”. Fors-kare har även försökt se social inkludering och exkludering som ett spektrum. Det vill säga för att förstå deltagande inom idrotten måste vi studera olika grader av inkludering och exkludering snarare än att vi ser deltagandet som uttryck för statiska binära motsatser (att någon är antingen inkluderad eller exkluderad). För det andra, är det viktigt att förstå att både inkludering och exkludering kan ses både ur individuella perspektiv och organisatoriska perspektiv. Det innebär att en person kan välja att inte vara med, medan en annan person inte får vara med.11 För det tredje beror graden av inkludering och exkludering i idrotten på
vilken del av idrotten som studeras. Lite förenklat kan man säga att alla är inklu-derade i den idrottsliga diskursen (dels genom att idrottens idédokument beto-nar att idrotten ska vara öppen för alla, dels genom att vi förhåller oss till idrott på olika sätt – vi gillar den, ogillar den, gillar en sorts idrott, men inte en annan), men alla är inte inkluderade i den idrottsliga praktiken.
I rapporten används även begrepp som ”invandrare” eller ”utländsk bak-grund”. Inte heller dessa begrepp är lätta att definiera. För att förstå problemati-ken är det bara att gå till det egna språkbruket. När du säger att någon är ”invand-rare” eller att någon har ”utländsk bakgrund” handlar det då om att personer är och tog sig till Europa. 163 000 av dessa sökte uppehållstillstånd i Sverige6 och
den svenska regeringen fattade då beslutet att ge RF ökat stöd för att arbeta med integration. För 2015 beviljades ett särskilt bidrag på 32 miljoner kronor. Sedan 2016 har beloppet höjts till 64 miljoner.7
Idrotten tillskrivs många möjligheter, men om idrotten verkligen är öppen för alla och om integration är en följd av deltagande inom idrotten har ifråga-satts och diskuterats inom forskningen. Det finns flera exempel på att idrotts-liga praktiker kan vara selekterande och diskriminerande. Studier visar även att idrotten kan vara exkluderande, genom att vända sig till speciella grupper. Vidare kan idrotten stänga ute genom att organiseras på sätt som gör att vissa grupper väljer bort aktiviteter. Inte minst framkommer att den socioekonomis-ka bakgrunden spelar stor roll för vem som socioekonomis-kan idrotta och vilken idrott som är möjlig för olika grupper. Här framkommer även att grupper själva väljer att inte idrotta, för att ägna sin tid till andra aktiviteter.8
DISPOSITION
Den här rapporten består av fyra delar. I den första delen diskuteras några be-grepp. Dessutom tecknas en bild, baserad på internationell forskning, av vem som är med i idrotten. I rapportens andra del görs en sammanställning över tidigare svenska studier om idrott och integration för att läsaren ska förstå sammanhanget för de integrationsprojekt som bedrivs inom Svenska Ridsport-förbundet. Del III utgör det empiriska (vetenskapliga studier av verkligheten) bidraget för denna text. Först presenteras Ridsportförbundets arbete med in-tegration inom Handslaget och Idrottslyftet. Därefter analyseras 38 ridskolors ansökningar och återrapporter inom Idrottslyftet i perioden 2010 till 2015 till-sammans med intervjuer som gjorts med ansvariga för några av projekten. I Del IV diskuteras resultaten.
VEM ÄR ”VI” OCH ”DE”? SVÅRDEFINIERADE BEGREPP
I rapporten talar vi om integrationsprojekt. Vad integration betyder är inte helt lätt att sätta fingret på och forskare har haft problem att definiera begreppet. Lite kort skulle man kunna säga att det handlar om utbyten av erfarenheter, tra-ditioner, kunskap mellan olika individer eller grupper. Men frågan är om det verkligen är ett utbyte som avses när vi talar om integrationsprojekt? Ibland verkar det mer handla om en process som brukar benämnas assimilering – en process där en minoritetsgrupp ska överge sina värderingar så att kulturskillna-der försvinner.
Bland några forskare betonas att integration handlar om att alla ska ges sam-ma möjligheter och rättigheter när det gäller primära behov, som bostäder, arbe-te, språkkunskaper och utbildning. Det långsiktiga syftet är då att ge människor möjligheter att försörja sig själva. Forskare kallar detta primär integration. När idrotten ska användas som arena för integration så handlar det inte i första hand
” Men om idrotten verkligen är öppen
för alla och om integration är en
följd av deltagande inom idrotten
har ifrågasatts och diskuterats
inom forskningen.”
lighet.18 Utifrån begreppen inkludering och exkludering har muslimska
kvin-nors låga deltagande inom idrotten diskuterats i relation till social exkludering med utgångspunkt i ras och/eller etnicitet. Studier har till exempel visat att lågt deltagande kan bottna i språksvårigheter, att en person inte känner igen sig i ”mainstream sport” och att en person inte bär med sig vissa kroppsliga kompe-tenser. Förutom de ovan nämnda faktorerna pekar forskningen på att ansvar för hushållsarbete utgör ett hinder för deltagande inom idrotten. Att kvinnor i hö-gre grad än män tar detta ansvar gäller visserligen alla kvinnor, men det verkar som att ansvar för hushållsarbetet i västerländska samhällen är en starkare hin-drande faktor för kvinnor från etniska minoriteter.19 Studier visar även att olika
typer av trakasserier hindrar kvinnor från att delta.20 Samtidigt konstateras att
det behövs mer forskning på området som kan belysa på vilket sätt och i så fall hur denna faktor förändras i relation till ålder och till hur länge kvinnorna och deras familjer har varit i ett nytt land.
Även om forskningen pekar på muslimska flickors och kvinnors låga delta-gande, är det viktigt att understryka att det finns faror med att se gruppen som homogen.21 Inte minst är det ett problem eftersom det kan finnas skillnader
inom gruppen som har betydelse för hur idrotten skulle kunna organiseras för att nå fler. Studier pekar även på att intersektioner, skärningspunkter, mel-lan social klass, genus och etnicitet kan förklara vem som deltar i idrotten och inte.22 Dessutom påverkas deltagandet av hur personer identifierar sig själva i
relation till idrotten (om och på vilket sätt idrottsdeltagande påverkar en per-sons identitet).23
Det går inte heller att tala om deltagande i idrotten utan att understryka att detta skiljer sig åt mellan olika idrotter. En studie från Nederländerna visar till exempel att flickor med så kallad majoritetsbakgrund i högre grad deltar i den organiserade idrotten (bland annat ridsport) än flickor med minoritetsbak-grund. Här framgår även att de senare orienterar sig i högre utsträckning, än flickor med majoritetsbakgrund, mot idrotter som av forskarna kopplas sam-man med maskulinitet (till exempel kampsport), snarare än idrotter som för-knippas med feminitet (till exempel ridsport). Samtidigt visar studien att delta-gande i idrotten inte nödvändigtvis speglar om en grupp är integrerad. Flickor i minoritetsgruppen är kanske inte med i idrotten, men kan ha bra betyg i skolan, vilket forskarna menar kan tolkas som ett uttryck för att de är integrerade.24
födda i andra länder? Eller kan någon vars föräldrar är födda i ett annat land vara ”invandrare” eller ha ”utländsk bakgrund”? Och i hur många generationer kall-las i så fall någon ”invandrare” eller har någon en ”utländsk bakgrund”? De här begreppen inrymmer också en problematik som har att göra med att de skapar föreställningar om homogena grupper. Det vill säga, att vi genom att tala om gruppen ”invandrare” eller de med ”utländsk bakgrund” verkar förutsätta att personerna i grupperna är alltigenom lika. Det stämmer naturligtvis lika lite på gruppen ”invandrare” som på gruppen ”svenskar”.
Migrationserfarenhet är ett annat begrepp som försöker ringa in hur någon påverkas av att ha flyttat från ett land till ett annat. Men vi måste fråga oss om vi menar erfarenheter av migration mellan vilka länder som helst? Och om skill-naderna är större mellan länder än mellan olika delar inom ett och samma land? Etnicitet och ras är ytterligare begrepp som återkommer i studier om integra-tion. Etnicitet, exempelvis svenskhet, handlar om föreställningar om kultur, medan ras, exempelvis vit, kopplas till föreställningar om normer, värderingar och beteenden relaterade till hudfärg.12 Vi har försökt använda samma begrepp
som forskarna själva, men ber samtidigt läsaren att hålla i minnet att begreppen är svåra att definiera. För att göra det än svårare förändras språkbruk med tiden. De studier vi presenterar i rapporten kommer från olika tider och platser och forskarna använder olika begrepp – i många fall utan att problematisera dem. I analysen av de empiriska resultaten kommer vi tillbaka till begreppen.
VEM ÄR MED I IDROTTEN?
Europeiska studier13 av vem som deltar i organiserad idrott visar att generellt
sett:
deltar män i högre utsträckning än kvinnor (förutom i idrotter som är starkt feminint kodade);
minskar deltagande med stigande ålder;
deltar personer med lägre inkomst, status och utbildning, långa arbetstider och som inte har tillgång till bil i lägre utsträckning; deltar ”vita” personer i högre utsträckning;
deltar personer som själva rapporterar att de har dålig hälsa, i lägre utsträckning.14
I västerländska samhällen har en grupp pekats ut som aktiva i särskilt låg grad inom idrotten – muslimska kvinnor och flickor.15 Flera forskare pekar på att
det inte är islam i sig som gör att muslimska kvinnor och flickor inte är med i idrotten – snarare handlar det om hur idrotten är organiserad.16 Det betyder
att det lägre deltagandet inte handlar om religiösa hinder utan kanske om att det saknas könssegregerade platser för idrott.17 Studier visar även att kvinnorna
möj-ningar. Bland annat ensamkommande flyktingpojkar.
– Men vi undrade samtidigt var alla tjejer höll hus, säger Mia Axén.
Genom ekonomiskt stöd från Motala kom
mun och samarbetet med projektet ”Din grej” hos fritidsgården Hallen, fick tjejer i gymnasieålder, som förmodligen aldrig skulle hitta till ridskolan annars, möjlighet
– I mitt hemland är det krig. Bomber faller och människor dör, säger en flicka från Somalia och stryker handen över ponnyn Labellas hals.
Hos Föreningen Nyckelryttarna öppnar sig en ny värld för 16 tonårsflickor med utländsk bakgrund.
– Det finns ju så många nysvenskar och
nyanlända svenskar så vi måste ju visa hur
bra den svenska ridskolan är, säger ridlärar en Mia Axén som tillsammans med Maggan Forsberg driver ridskolan utanför Motala.
Här ger hästarna växtkraft och nycklar till en ny värld.
– Ridskolan är öppen för alla och en häst är en väldigt ärlig individ. Visar du dom tillit så visar dom dig tillit.
Nyckelryttarna har länge arbetat med barn och ungdomar med olika förutsätt
Nycklar till en ny värld
att upptäcka en ny värld. ”Din grej” går ut på att testa nya saker. Det kan vara vad som helst. Som att cykla Vättern runt. Eller testa ridsport.
– När Hallen hade ”Ladies Night” passa de vi på att marknadsföra oss. Gensvaret blev jättestort så vi fick göra två grupper för att alla skulle få plats, berättar Mia.
Vid fem tillfällen har tjejerna kommit till stallet. Tack vare samarbetet med fritids gården hämtar ungdomscoachen Matilda Hägglund upp tjejerna i skolan med en minibuss.
I klubbrummet börjar alla med att byta
om till de rejäla skor med stålhätta som köpts in speciellt till projektet.
Första mötet i stallet handlar det mest om att närma sig hästarna. Sista gången får de som vill sitta upp.
– Jag har testat att rida tidigare, säger en flicka från Syrien.
– Jag gillar djur jättemycket, säger en flicka från Gaza med ett stort leende.
– Den hästen jag har haft idag är jättesnäll. När man är tillsammans med den känns det som en kompis.
FO TO: MARGARET A BORG Föreningen Nyckelryttarna Föreningen Nyckelryttarna är en ideell förening som samar-betar med stall Nyckelby som driver ridskolan. I verksam-heten finns ett 20-tal hästar och ponnyer. Klubben har en rik breddverksamhet och även aktiv tävlingssektion. 2017 utsågs Föreningen Nyckelryt-tarna till ”Sveriges schysstaste stall för sin fina och välkom-nande ungdomsverksamhet”.
Högstadieläraren EvaLena Rehn som numera jobbar med häst och hundunder stött socialt arbete, är också en del av projektet och har alltid med sig sina tre pedagoghundar, tre golden retrievers.
– Hundarna har en viktig uppgift och tjejerna tycker dom är väldigt spännande. Hundar är ju lite annorlunda än hästarna, reagerar på ett annat vis. Det är lärorikt, säger EvaLena.
Efter stallpasset är det fika i klubbrummet.
En värdefull stund där många tankar, frå gor och berättelser kommer fram.
– Det har varit ännu roligare och ännu intressantare än vi trodde, säger Mia Axén
om satsningen som förhoppningsvis ska få en fortsättning.
– Alltså det är en sådan energi och gläd je. Man blir så glad varje gång de kommer.
En flicka från Somalia stryker sin hand över
ponnyn Labellas hals och berättar om hur hon flytt kriget. Kontakten med hästarna är något helt nytt.
– Jag älskar hästar men det brukade jag inte förut. Det här blev första gången. Jag tänkte att jag skulle prova. Det är jätteroligt att vara här och jag lär mig så många saker. Både svenska och hur man gör med hästar na, ryktar och så. Och jag ska fortsätta rida. Jo, det ska jag, säger hon bestämt.
STUDIER OM IDROTT OCH INTEGRATION I SVERIGE
Det finns ett antal svenska studier om idrott och integration. I flera av dessa un-derstryks att det är problematiskt att diskutera ”invandrare” som enhetlig grupp, eftersom det inom gruppen finns stora skillnader i relation till faktorer som kön, geografi, socioekonomi och identitetsformering. Etnologen Jesper Fundberg påpekar exempelvis att de effekter bilden av den förtryckta invandrartjejen får kan i sig verka hindrande för tjejerna att utöva idrott.25 Med detta i minne pekar
forskarna ändå på vissa mönster. Pedagogen Per Nilssons studie ”Fritid i skilda världar” från 1998 visar i korthet att ungdomar med utländsk bakgrund inte var lika aktiva inom föreningsidrotten som ungdomar med svensk bakgrund.26 De
var inte heller lika fysiskt aktiva. Studien bygger dels på en rikstäckande under-sökning gjord tillsammans med SCB där 3 000 ungdomar i åldrarna 13 till 25 år besvarade en enkät om sina fritidsaktiviteter; dels på en kontextuell studie där 1 600 ungdomar från fyra geografiskt avgränsade områden svarade på en enkät. Av studien framgår att det fanns stora skillnader mellan olika områden. I Luleå var 67 procent av flickorna och 69 procent av pojkarna aktiva i en idrottsfören-ing, medan andelen aktiva i det invandrartäta Stockholm Syd var mycket lägre: 28 procent av flickorna och 59 procent av pojkarna.
I en annan studie ”Idrotten som integrationsarena” från 2000 visar sociolo-gen Tomas Peterson att den lägre aktivitetsgraden inte bara gällde ungdomar-nas eget idrottande utan även ledarna.27 Studien använder data från Petersons
projekt ”De avgörande åren”. Ungdomarna var födda 1984 och var 13 år vid det första undersökningstillfället. Det var 23 procent (210 stycken) av dem som ingick i projektet som hade utländsk bakgrund. Undersökningen, som hand-lar om föreningsfotbollens utformning i relation till idrottens idédokument, pekar på att föräldrar till invandrarbarn var underrepresenterade som idrotts-ledare. Här kom det fram att de aktiva ungdomarna hade olika drömmar om sitt framtida idrottsengagemang: fler invandrarpojkar än pojkar med svensk bakgrund angav att de vill bli fotbollsproffs. Peterson visade även att invand-rarpojkar klarade sig bra inom fotbollen (de gick vidare i den selektionsprocess som Peterson studerade).
I pedagogen Rolf Carlssons studie ”Etnicitet och social mångfald – belastning
Del II
mångfald samt funktionsnedsättning. Flera rapporter och andra texter har skri-vits som utvärderat och problematiserat dessa. I Raul Reyes rapport ”Handsla-gets speciella insatser. En utvärdering av fleråriga projekt med inriktning mot integration och mångfald” studerades samtliga projekt med inriktning integra-tion och mångfald inom Handslagssatsningen.32 Det var 28 stycken, vilket
mot-svarade 700 sidor projektansökningar, läges- och slutrapporter. Satsningarna i dessa projekt omfattade cirka 16 miljoner kronor. Utvärderingen handlar om måluppfyllelse utifrån frågor som: vilka grupper har idrottsrörelsen med sin nuvarande verksamhet svårt att nå; vilka formella och informella hinder finns för att nå dessa grupper; samt hur skall eventuella hinder överkommas? Enligt Reyes kan de integrations- och mångfaldsprojekt som fått medel genom hand-slaget delas upp i fyra grupper: flyktingar och asylsökande (8 stycken), idrottan-de invandrar flickor (5 stycken), idrott, skola, samhälle (12 stycken) och ledar-försörjning (3 stycken). I likhet med tidigare studier visar denna att idrotten har haft svårigheter att nå flickor med utländsk bakgrund. Här specificeras gruppen till flickor födda utanför Europa. Reyes konstaterar även att projekten var svå-ra att utvärdesvå-ra eftersom svå-rapporterna var bristfälliga. Samtidigt som frågan om ifall idrottsföreningarna skulle behöva ha särskilda strategier för att nå denna grupp talas det i rapporten om att för denna grupp, anses en av svårigheterna vara att de inte har råd med idrott. Andra slutsatser betonar att för att arbeta med flyktingar och asylsökande krävs särskilda förutsättningar och kunskaper. Ett hinder är gruppens rörlighet och ett annat är att det finns kommunikations-barriärer som kan kopplas till språk. I studien understryks även att integration liksom arbete med folkhälsa kräver långsiktighet och engagemang från flera håll i samhället. Studien visar att samarbete med migrationsverket ibland fun-gerade, ibland inte. Långsiktigheten var svår att nå i projekten eftersom för-eningarna upplevde att det var svårt att behålla gruppen efter projektets slut. Vidare gjorde ledarkrisen det svårt för föreningarna att ta emot grupper. Reyes avslutar med att understryka att det behövs komplettering av ledarskapspro-grammen inom föreningsidrotten för att kunna möta detta nya behov.33
Att barns egna tankar och idéer om idrotten måste höras och påverka hur idrotten är organiserad om vi vill att de ska delta i föreningsidrotten understryks i flera studier.34 Det gäller förstås även barn som migrerat till Sverige. Suzanne
Lundvall har gjort intervjuer med flickor som inom Handslaget deltagit i speci-eller tillgång inom barn- och ungdomsidrotten” från 2001 framgår också att
in-vandrarungdomar generellt sett var mindre aktiva inom idrotten än svenska ungdomar (som utgjorde en kontrollgrupp). Undersökningen bygger på 734 elever i åldrarna 11 till 16 år. Av pojkarna med invandrarbakgrund var 59 pro-cent med i en idrottsförening (74 propro-cent i kontrollgruppen) och av flickorna var 30 procent med i en idrottsförening (54 procent i kontrollgruppen). Invand-rarungdomarna var också generellt sett mindre fysiskt aktiva än ungdomarna i kontrollgruppen (40 procent av flickorna var fysiskt inaktiva, mot 18 procent i kontrollgruppen; bland pojkarna var 21 procent inaktiva, mot 13 procent i kon-trollgruppen).28
Senare studier har visat på ett något annat mönster där pojkar med utländsk bakgrund är lika aktiva, eller till och med mer aktiva än pojkar med svensk bak-grund. År 2002 gjorde RF tillsammans med SCB en enkätundersökning för att ta reda på hur invandrarungdomar idrottar och motionerar. Studien visade att 58 respektive 39 procent av pojkar respektive flickor med migrationsbakgrund idrottar, vilket jämfördes med att 51 procent av ungdomar med svensk bak-grund gör det. Undersökningen kunde dock inte svara på om idrottsverksam-heten faktiskt fungerande integrerande. Därför gavs Jesper Fundberg i uppgift att utreda detta.29 För att svara på frågan intervjuade Fundberg sju flickor och tio
pojkar i åldrarna 15 till 21. I studien diskuteras hur ungdomarna väljer fotboll respektive basket för att det är billiga sporter, men även för att deras föräldrar stöttar dem eller för att de har vänner som håller på med just de här idrotterna. I likhet med vad Petersons studie visade framgår här att idrotterna även lockar ungdomarna eftersom de anses göra det möjligt för dem att ”bli någon” och att slå sig ur en underordnad position i samhället. Att flickorna väljer basket fram-för fotboll handlar även om hur de ser på fotbollens koppling till maskulinitet.30
Att flickor med utländsk bakgrund är aktiva i lägre grad än flickor med svensk bakgrund och att pojkar med utländsk bakgrund är lika eller till och med mer aktiva än pojkar med svensk bakgrund återkommer i flera undersökningar från senare år. RF-studien ”Idrott och integration – en statistik undersökning 2010” är gjord av SCB och bygger på en enkät till 4 000 ungdomar mellan 13 och 20 år. Här framkommer att flickor med utländsk bakgrund är aktiva i lägre grad (31 procent) än pojkarna med samma bakgrund (52 procent). För flickorna gäller även att de är aktiva i lägre grad än flickorna med svensk bakgrund (47 procent). Pojkarna med utländsk bakgrund är aktiva i något lägre grad än de svenska poj-karna (54 procent).31
År 2003 beslutade riksdagen om en satsning på den breda barn- och ungdoms-idrotten över fyra år i syfte att öppna dörrarna för fler och att få fler att stanna inom idrotten. Satsningen kallades ett ”Handslag med idrotten” och samman-lagt fick föreningsidrotten en miljard kronor. Delområdena var att samverka med skolan, satsa på flickidrott, att delta i kampen mot droger samt att hålla tillbaka avgifterna. Här fanns även speciella satsningar på integration och
” Idrotten har haft svårigheter att nå
flickor med utländsk bakgrund.”
Om man jämför pojkars och flickors deltagande i olika idrotter utifrån ungdo-marnas svenska respektive utländska bakgrund framträder intressanta möns-ter. Av Fundbergs studie, från 2003, framgår att 56 procent av pojkar med mig-rationserfarenhet som idrottar spelar fotboll (motsvarande andel för ungdomar i Sverige är 37 procent) och att 12 procent av alla flickor med migrationserfa-renhet som idrottar spelar basket.38 Som tidigare sagts, visar studien ”Idrott och
integration – en statistik undersökning 2010” att ungefär hälften av alla ung-domar är med i föreningsidrotten (41 procent av ungung-domarna med utländsk bakgrund och 50 procent av ungdomarna med svensk bakgrund). Det är ingen större skillnad mellan andelen killar med svensk respektive utländsk bakgrund som är med i föreningsidrotten (54 respektive 52 procent). När det gäller flick-orna däremot är 47 procent av dem med svensk bakgrund med i en idrottsfören-ing medan siffran bland tjejer med utländsk bakgrund är 31 procent. Fotboll är den största idrotten för alla grupper som föreningsidrottar. Pojkar med utländsk bakgrund som är med i föreningsidrotten är med i fotbollen i högre utsträck-ning än pojkar med svensk bakgrund 71 respektive 57 procent). Flickor med ut-ländsk bakgrund som föreningsidrottar spelar också fotboll (42 procent), men där är fotbollen inte lika dominerande som för pojkarna. När det gäller ridsport är andelen aktiva högst för flickor med svensk bakgrund. Av dessa anger 28 pro-cent att de är aktiva inom ridsporten, mot 10 propro-cent av flickorna med utländsk bakgrund och 3 procent av pojkarna med svensk bakgrund. Inom basketen ut-gör flickor med utländsk bakgrund en större andel än andra aktiva (28 procent). Tennis och basket är vanligare för flickor med utländsk bakgrund än för flickor med svensk bakgrund.39RF-studien visar även att idrottande utanför förening är
vanligare i gruppen ungdomar med utländsk bakgrund (för killarna är de vikti-gaste aktiviteterna styrketräning och joggning och för flickorna är det promena-der och joggning). Pojkarna med utländsk bakgrund spelar även fotboll utanför förening i högre grad än pojkar med svensk bakgrund och flickor med utländsk bakgrund dansar i högre utsträckning än flickor med svensk bakgrund. Enligt studien framgår även att det är fler i gruppen med utländsk bakgrund som anger att kostnaderna är ett hinder för deras idrottande.40
ella insatser med etnicitet i fokus. I dem framgår att den personliga och sociala aspekten var viktig för de unga flickorna och kvinnorna. Idrotten ses som en tillgång i utformningen av den egna identiteten och en personlig livssfär. I sam-band med utvärderingen av projekten gjordes även intervjuer med idrottslärare verksamma i så kallade ”mångkulturella områden” och projektledare.35
Lund-vall ställer frågor om långsiktigheten i projekten, om projekten gett avtryck på en strukturell nivå och om individer med annan bakgrund än svensk kommit att inkluderas som ledare eller som medlemmar i styrelser. Studier har dock vi-sat att både ledare och styrelsemedlemmar i huvudsak har ”svensk” bakgrund. Lundvall pekar på att idrotten medvetet eller omedvetet har skapat kategorise-ringar om vad som kännetecknar idrottens normalitet och att vissa sätt att tänka eller tycka är mer ”rätt” än andra. Det kan exempelvis handla om föreställning-ar om hur en ”idrottstjej” eller ”-kille” ska se ut eller vföreställning-ara. Denna konstruerade normalitet kan verka utestängande för dem som inte ”passar in”. Genom att tala om ”kontraproduktiv färgblindhet” understryker hon betydelsen av att förstå att om idrotten förklarar utanförskapet med hänsyn till en grupps etnicitet eller kulturella bakgrund så skapas exkludering. Vidare påpekas att för den som inte känner igen sig i en viss syn på kroppen, delar föreningsidrottens värderingar eller uttrycker status genom träning väljer bort idrotten.36
I en annan studie, byggd på intervjuer med nyanlända barn, framkommer vikten av att förstå att barns erfarenheter och behov kan se väldigt olika ut. En del har lång erfarenhet av idrott som de känner igen i Sverige, medan andra sak-nar denna erfarenhet. Av studien framkommer även att möjligheter att delta i föreningsidrotten påverkas av språkkunskaper, kulturell förståelse, sociala nät-verk och om någon har relevanta färdigheter.37
INTEGRATION: RIDSPORT OCH ANDRA IDROTTER
För att kunna studera och förstå ridsportens arbete med integration är det viktigt att jämföra hur olika grupper (socioekonomisk bakgrund, utländsk/svensk bak-grund) deltar i ridsporten i jämförelse med andra idrotter. I det följande kommer deltagandet i ridsport jämföras med fotboll, gymnastik, ishockey och basket. I Sverige är fotbollen den största föreningsidrotten för barn och ungdomar räknat i antal medlemmar och aktivitetstillfällen (se tabell 1). Majoriteten av medlem-marna är pojkar. I ridsporten, som också är en av de största idrotterna, är majo-riteten av medlemmarna flickor. Så är det även i gymnastiken, medan ishockey domineras av pojkar. Basketen är mer jämställd – 47 procent av medlemmarna är flickor.
Idrott Antal medlemmar i 1000-tal Antal aktivitetstillfällen i 1000-tal (andel män/pojkar i procent)
Fotboll 373 (67) 18 266 Ridsport 146 (10) 2 609 Gymnastik 145 (24) 2 456 Ishockey 78 (86) 4 010 Basket 60 (53) 2 359 Källa: Riksidrottsförbundet, 2014.
TABELL 1: Antal medlemmar, andel män/pojkar och antal aktivitets tillfällen i några av de största barn- och ungdomsidrotterna: fotboll, ridsport, gymnastik, ishockey och basket.
I ishockeyn är andelen flickor som lägst bland de idrotter som jämförs här (14 procent).48 Precis som är fallet inom ridsporten kommer pojkar som spelar
ishockey i långt högre utsträckning från de högre socialgrupperna än från de lägre (det är 8 gånger så vanligt att en pojke som kommer från socialgrupp 1 spelar hockey än att någon från socialgrupp 5 gör det).49 Det är även så att pojkar
med svensk bakgrund är överrepresenterade.50
Liksom i ridsporten är majoriteten av medlemmarna inom gymnastiken kvinnor och flickor (76 procent).51 Andelen flickor är högre i de lägre
ålders-grupperna. Precis som i ridsporten är flickor i högre socioekonomiska grupper och flickor med svensk bakgrund överrepresenterade bland deltagarna. Det har inte heller skett någon förändring under de senaste 25 åren med avseende på utländsk bakgrund.52
Även Ung Livsstil pekar på att basket skiljer sig från fotboll, gymnastik och ridsport. Ungefär hälften av dem som är med i en basketförening är flickor (47 procent).53 När det gäller pojkarna deltar både de med svensk och utländsk
bak-grund i ungefär samma utsträckning. När det gäller flickorna deltar flickor med utländsk bakgrund i högre utsträckning än flickor med svensk bakgrund. Andra generationens invandrarflickor deltar mest. Pojkar och flickor med olika socio-ekonomisk bakgrund deltar i ungefär samma utsträckning.54
Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att den svenska ridsporten, liksom den holländska som presenterades ovan, når många flickor, men trots att det är en av de största barn- och ungdomsidrotterna har den haft svårt att nå pojkar med svensk och utländsk bakgrund och flickor med utländsk bakgrund. Ridsporten är inte den enda föreningsidrotten som inte når alla grupper av barn och ungdomar. Det gäller exempelvis även gymnastik och ishockey. Att skapa en ridsport för alla är därmed en utmaning och det är rimligt att tänka sig att det betyder att Ridsportförbundet och de ridskolor som bedriver projekt med in-riktning integration, har mött större svårigheter än en del andra idrotter (jämför exempelvis basket och fotboll).
Forskningsprojektet Ung livsstil i Sverige studerar sedan 30 år tillbaka RF-idrot-ten och omfattar mer än 100 000 ungdomar. För att se om idrotRF-idrot-ten faktiskt når mål som handlar om jämställdhet och jämlikhet har forskningsprojektet Ung Livsstil undersökt barns och ungdomars (10–19 år) aktivitet i 14 specialidrotter år 2016.41 Det är ett stratifierat och slumpmässig urval. De idrotter som
under-sökts är ridsport, gymnastik, fotboll, basket, friidrott, golf, handboll, innebandy, kampsport, simning och tennis.42 I studien av ridsporten har 54 000 flickor
be-svarat enkäten.43 Liksom tidigare studier visat kan man utifrån Ung Livsstil
kort-fattat konstatera att ridsporten domineras av flickor med svensk bakgrund från de högre samhällsgrupperna.44 I studien är det inte så stora skillnader mellan de
flickor som kommer från det som kallas socioekonomisk grupp 1–3, men det är minst 10 gånger vanligare att tjejer i den så kallade ”socioekonomisk grupp 1” är med i en ridklubb än att tjejer i ”socioekonomisk grupp 5” är det. Skillnaderna kvarstår även efter kontroll för utländsk bakgrund.45 Det är även tydligt att
flick-or med svensk bakgrund deltar i högre utsträckning än flickflick-or med utländsk bakgrund och de senare inte har ökat sedan de första studierna gjordes för 25 år sedan. Sambanden kvarstår efter kontroll för familjernas ekonomiska resurser. Det är minst tio gånger vanligare att tjejer som, liksom sina föräldrar är födda i Sverige, är med i en ridklubb än första generationens invandrartjejer.46
Skillna-derna är inte lika stora om man jämför flickor i den grupp som har en förälder född utomlands eller där barnet är fött utomlands.
Att föreningsidrotten har svårt att nå flickor med utländsk bakgrund gäller inte bara ridsporten. Enligt Ung Livsstil deltar pojkar med utländsk bakgrund i ungefär samma utsträckning som pojkar med svensk bakgrund i fotbollen. Detsamma gäller för pojkar med olika socioekonomisk bakgrund – de deltar i ungefär samma utsträckning. Fotbollen når inte flickorna på samma sätt. Flick-or med utländsk bakgrund är med i en fotbollsförening i lägre utsträckning än flickor med svensk bakgrund – här har inte heller skett någon förändring de se-naste 10 åren. Flickor från de högre socialgrupperna är med i högre utsträckning än flickor i de lägre socialgrupperna.47
Idrott Pojkar med Pojkar med Flickor med Flickor med svensk bakgrund utländsk bakgrund svensk bakgrund utländsk bakgrund
Fotboll 57 71 49 42
Ridsport 3 0 28 10
Basket 8 20 10 28
* Källmaterialet bygger på en enkät som skickats till 4 000 ungdomar i åldern 13–20 år. Svarsfrekvensen var 49%. Utländsk bakgrund: Enligt SCB:s definition en individ som är antingen utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna utrikes födda; Svensk bakgrund: en individ som är född i Sverige med en eller två föräldrar födda i Sverige.
Källa: Riksidrottsförbundet, 2010, s 10.
TABELL 2. Andel pojkar och flickor i idrotterna fotboll, ridsport och basket utifrån svensk
respektive utländsk bakgrund (i procent) av de som föreningsidrottar.*
” Att föreningsidrotten har svårt att
nå flickor med utländsk bakgrund
gäller inte bara ridsporten.”
Vingåkers Ryttarförening vill att ridspor-ten ska vara öppen för alla och har genom olika satsningar fått asylsökande att hitta till stallet.
– En kille fick just sitt allra första, svens-ka sommarjobb här hos oss, säger ridsko-lehef Marie Lindqvist.
Tillsammans med andra lokala idrottsför eningar har Vingåker projekt som riktar sig mot asylsökande i den sörmländska orten. Projekten har framförallt finansierats via Idrottslyftet men också genom till exempel Jerring fonden och Sörmlandsidrotten.
– Vi har inga pengar för detta själva så det förutsätter att vi söker medel, säger Marie Lindqvist.
Genom projektet får ett 40tal ungdomar
från ett boende för ensamkommande asyl sökande och elever från en högstadieskola, upptäcka hästarna och ridskolan genom en kravlös verksamhet.
Alla är välkomna, men mest har det kommit killar. I början var de väldigt blyga, berättar Marie.
– De två första gångerna höll sig alla till sina kompisar, men sedan lossnade det. Det var mycket skratt, och ganska häftigt att se hur några av killarnas machoatti tyd släppte när de kom nära hästarna. Vi delade in alla i grupper med olika teman: samarbetsövningar, hästkunskap, fören ingslära (med tolk), ridande och ledande. Efteråt var det fika och en gång sponsra
des vi med smörgåstårta, berättar Marie Lindqvist i ett reportage i förbundets med lemstidning Häst & Ryttare (2017).
– I början kunde vi ibland märka att vissa killar hade lite svårt att ta kommando från våra unga ledare. Men hästtjejerna pekar ju med hela handen och det var inga problem alls när de lär sig förstå hur vi tänker och arbetar, säger Marie.
Genom samarbetet med fritidsgården
löser klubben skjutsen ut till stallet, något som annars kan vara ett problem.
– Vi skulle ju hoppas att de tog sig ut till oss på egen hand också, för vi märker ju att många verkligen gillar att vara tillsammans med hästarna här hos oss. Men många har nog svårt att förstå att man bara kan hänga här helt gratis. Ideellt arbete och ridsport som inte kostar skjortan, finns liksom inte i den kultur de kommer ifrån.
Ingen av killarna har börjat rida mer regelbundet på ridskolan.
– Men vi har fått namn och ansikten på varandra, möts och hejar på Ica. På så vis blir det i alla fall ett sätt att öppna samhäl let, och vi har fått visa att vi finns, säger Marie Lindqvist till Häst & Ryttare.
– Via kommunen fick en kille just sitt allra första, svenska sommarjobb här hos oss.
Någon tvekan om att projektet ska rida vidare hos Vingåkers Ridklubb i höst, finns inte.
– Absolut. Vi kör så det ryker!
” Ett sätt att
öppna samhället”
FO TO: SUS ANNE W ALS TRÖM Vingåkers RFVingåkers Ryttarförening var den första ridskolan i Sverige som uppfyllde de nya kraven för Svenska Ridsportförbun-dets kvalitetsmärkning.
Här finns drygt 400 med-lemmar, fem anställda och 250 ridande elever per vecka på ridskolan. På anläggning-en finns 23 hästar varav 17 i ridskoleverksamheten.
RIDSPORTFÖRBUNDETS ARBETE MED INTEGRATION – HANDSLAG OCH IDROTTSLYFT ÅR 2004–2007
Enligt rapporten ”Handslaget sätter ridsporten i rörelse” har handslagsatsningar nått över hälften av Svenska Ridsportförbundets 1 000 ridklubbar. Totalt deltog 53 000 barn och unga i olika projekt. Nästan hälften av ansökningarna bevilja-des (se tabell 3). Vid tilldelning av medel gjorbevilja-des ingen skillnad mellan fören-ingsdrivna ridskolor eller ridskolor som drivs av privat ägare/arrendator. Av del-tagarna var cirka 85 procent flickor och 15 procent pojkar.
Enligt rapporten gav verksamhetsstödet förbundet en möjlighet att anställa en egen handläggare, genomföra regionala träffar, bedriva utvecklingsprojekt och utvärdera satsningen. Dessutom bedrevs två centrala utvecklingsprojekt: Ledar-konvent och Ridsporten Vill. Inom Handslaget fanns det för ridsporten inga fär-diga mallar. För att förstå om prioriteringarna inom Handslaget var lyckade öns-kade Ridsportförbundet få svar på följande frågor i sin utvärdering: Hur lockar ridsporten nya målgrupper?; Hur lockar ridsporten fler till att börja träna och/ eller tävla i någon av disciplinerna?; Fritidsverksamhetens betydelse och effek-ter55?; Hur ser ridsporten till att behålla ungdomar i ridsporten?; Hur utvecklar
ridsporten sin handikappverksamhet?; Hur får ridsporten in den fysiska kom-pletterande träningen? I rapporten kommenteras även de projekt som har haft inriktning ”Barn och unga med invandrarbakgrund”. Här konstateras att trots
Del III
År i Handslaget Antal ansökningar Antal beviljade
År 1 (1/1–30/11 2004) 734 267
År 2 (1/8 2004–30/6 2005) 460 281
År 3 (1/7 2005–30/6 2006) 420 279
År 4 (1/7 2006–30/6 2007) 470 294
Källa: Svenska Ridsportförbundet (2007/2008), s 12.
”Samverkan med skolor” utgjorde den största satsningen (11 579 637 SKR). ”Ledarutveckling” var näst störst (9 785 320 SKR). Därefter kom ”Anläggningsstöd” (5 503 000 SKR)
och till sist så kallade ”Speciella insatser” (1 679 430 SKR).
TABELL 3. Antal ansökningar samt antal beviljade projekt inom Svenska Ridsportförbundets Handslagssatsning 2004–2007.
IDROTTSLYFTET – MER & FLER
I en av de utvärderingsrapporter om Idrottslyftet som gjorts av forskare, ”Utvär-dering av Idrottslyftet”, understryks att idrottslyftets projekt har fungerat på lite olika sätt: när en del projekt avslutats så har även verksamheten avslutats, andra har istället blivit permanenta, ytterligare andra har förändrat verksamheten. I rapporten fastslås att generellt sett har Idrottslyftet öppnat dörrarna för fler, men att ”få har klivit över tröskeln”, det vill säga stannat kvar. Snarare verkar det sammanlagda antalet aktiviteter ha sjunkit. Slutligen konstateras att en stor del av Idrottslyftet har hamnat i stora barn- och ungdomsidrotter samt tätbefolka-de och socioekonomiskt välmåentätbefolka-de sammanhang. Dessutom har stora förbund fått mest medel.57
När det gäller ridsporten konstateras i rapporten att det med tiden blivit van-ligare att ridsportförbundet har erbjudit ”paketlösningar”, snarare än att fören-ingar ansökt om medel för nya projekt.58 Fyra av ridsportens idrottslyftsprojekt
studeras närmare. Tre av dem har etnicitet och kultur som gemensam nämnare. Generellt sett var det ett tiotal projekt som fokuserade på ”invandrarbarn”. Vida-re understryks att med tiden har satsningar på att öka antalet deltagande pojkar och barn och unga med utländsk bakgrund ökat.
Ett av de projekt som utvärderats av forskarna är MCR:s samarbeten med åtta skolor i närområdet i Malmö. Vissa av projekten har finansierats av Skånes idrottsförbund och andra av Svenska Ridsportförbundet. Precis som i tidigare utvärdering av denna verksamhet understryks betydelsen av att föräldrarna får information. Av utvärderingen framkommer att föreningen uppnått målet att få fler att prova. I en annan förening, Malmö Ridklubb (MRK), framhölls ock-så betydelsen av att öppna dörrarna för fler. Inte minst att ge barn, som annars inte skulle haft möjligheter att rida, denna chans. I den tredje föreningen, Åhus, handlade det om att grupperna flyktingar och funktionsnedsatta skulle mötas.59
att ridsporten är en av de största barn- och ungdomsidrotterna så har man haft svårt att rekrytera barn och unga med utländsk bakgrund.
Idrottslyftet, som startade i juli år 2007, kan ses som en fortsättning på Hand-slaget. Staten avsatte årligen 500 miljoner kronor för Idrottslyftet. Av rapporten ”Vilket lyft! En summering av Idrottslyftet Ridsport år 1, 2, 3, 4” framgår att 73 101 barn och unga har varit med i snitt 6,3 aktiviteter inom idrottslyftet. Även i denna satsning fanns prioriterade områden. Bland de beviljade projekten var ”tränings-stödet” det största (38 procent), därefter kom ”ungdomsledarkurs” (19 procent) (se tabell 4). Endast 1 procent av denna satsning gick till integrationsprojekt.
Av de projekt som tilldelades medel inom området integration lyfter Ridsport-förbundet fram Malmö Civila Ryttarförenings (MCR) samarbete med en arabisk-talande friskola i Malmö. I rapporten uttrycks att de som drivit projektet menar att långsiktighet och information till föräldrarna om hur svenskt föreningsliv fungerar i Sverige har varit nycklar till ett framgångsrikt projekt. De menar även att en stor ovana att hantera hästar var en utmaning. Slutligen konstateras att projektet har lett till en viss nyrekrytering, men att det är svårt att få projektet att överleva utan bidragen. I rapporten ”Idrottslyftet utvecklar svensk ridsport” kommenteras att Ridsportförbundet uppmärksammar att ungdomar stannar kvar om de har möjlighet att påverka sin verksamhet. Vidare omtalas att några föreningar har valt att använda pengar till projekt där skolor bjudits in och för att ge barn på flyktingförläggningar möjlighet att umgås med hästar och få en inblick i föreningslivet. Man har även arbetat med flexibla ridlösningar.56
Områden Andel beviljade stöd, av totalt stöd (procent)* Träningsstöd 38 Ungdomsledarkurs 19 Föreningsutveckling 13 Prova på 8 Hästkunskap 7 Allmänt 9 Samverkan skolan 4 Aktiviteter för funktionsnedsatta 2 Killsatsning 1 Integration 1
Källa: Svenska Ridsportförbundet, 2011?; *) På grund av avrundning är summan högre än 100.
TABELL 4. Svenska Ridsportförbundets prioriterade områden inom Idrottslyftet år 1–4, samt deras andel av beviljade stöd.
” Långsiktighet och information till
föräldrarna om hur svenskt fören
ingsliv fungerar har varit nycklar
till ett framgångsrikt projekt.”
som beviljats medel (tre till fem beviljade projekt) valdes ut för intervjuer, men eftersom den ansvariga personen inte var tillgänglig för intervju på en av ridsko-lorna består underlaget för undersökningen av sju intervjuer. De personer som intervjuades hade samtliga varit direkt involverade i ridskolornas projekt som verksamhetschefer och/eller ridlärare. Det är rimligt att tänka att de utvalda ridskolorna har väldigt olika förutsättningar för sin verksamhet, eftersom de ligger i olika delar av Sverige och i stora städer eller på landsbygden. Dessa skill-nader framkom dock inte i intervjuerna och kommer därmed inte att kommen-teras här.65
Intervjuerna tog mellan 17 och 40 minuter. Sex av intervjuerna genomfördes av Anna Maria Hellborg på telefon med högtalarfunktion. En av intervjuerna gjordes av Hellborg på den aktuella klubbens anläggning. Alla intervjuerna spe-lades in med hjälp av diktafon och transkriberades. Intervjuerna var semistruk-turerade. Det betyder att intervjuaren utgick från en intervjuguide med vissa te-man och intervjuerna gjordes som samtal.66 Frågorna behandlade hur projektet
upplevts, hur de klarat av den ekonomiska situationen, vad som varit svårt med projektet, vad de tycker om projektformen, vad de fått för resultat, vad de lärt sig och råd till andra klubbar. Därtill har vissa föreningsspecifika frågor ställts. Om exempelvis en ridskola samarbetat med en grundskola har frågor om hur detta samarbete fungerat ställts.
I och med att vi valt ut de projekt som sökt och beviljats medel flera gånger kan vi anta att de föreningarna tycker om att arbeta i projekt, är framgångsrika när det gäller att söka projektpengar samt erfarna av att genomföra projekten. Vi skulle kunna säga att det är representanter för de goda exemplen som vi pratat med. Fördelen med det är att vi kan få reda på vad som krävs för att lyckas med projekten då flera klubbar talar utifrån kunskap om vilka projekt som fungerat och vilka som inte gör det. Nackdelen är att vi saknar berättelser om problem som inte gick att lösa, samt varför en ridskola väljer att bara söka en gång eller inte alls. Intervjuerna har oftast gjorts via telefon vilket kan bidra till vissa pro-blem med att etablera kontakt och få informanterna att prata, svaren riskerar att bli kortare och det är svårare att helt förstå varandra utan att se kroppsspråk och minspel.67 Trots detta anser vi att intervjuerna bidragit med värdefull
informa-tion om svårigheter och lösningar om att arbeta med integrainforma-tion. EN KARTLÄGGNING
Mellan åren 2013 och 2015 beviljades 51 ansökningar från 38 föreningar medel till sina idrottslyftsprojekt med inriktning integration. Totalt utbetalades 1 014 900 kronor i stöd till projekt som hade inriktning integration under pe-rioden och föreningarna fick i snitt 20 000 kronor per projekt (och cirka 36 pro-cent av det de sökt) (se tabell 5). Projekten aktiverade, enligt föreningarna, 2 772 unika deltagare (med reservation för att vissa individer kanske deltagit i fler än ett projekt). Av dessa var 1 600 flickor och 1 172 pojkar.68 Projekten aktiverade
RIDSPORTFÖRBUNDETS IDROTTSLYFTSPROJEKT MED INRIKTNING INTEGRATION – SÅ HÄR GJORDES UNDERSÖKNINGEN
I det följande analyseras Ridsportförbundets projekt med inriktning integra-tion. Underlaget består av ansökningar och återrapporter från 38 ridskolor samt intervjuer med representanter från sju av dessa.60 Nedan återges citat från hela
underlaget och vi hänvisar då till ”ridskola”, ett nummer och en eller flera bok-stäver.61 Ridskolorna har anonymiserats, men numret i hänvisningen står för en
unik ridskola. Eftersom en del ridskolor har haft flera projekt står bokstäverna a–e för unika ansökningar och/eller återrapporter. Bokstaven ”i” står för inter-vju. (a–e).62
För att hitta de projekt som skulle undersökas gjordes en sökning på ”inte-gration” i IdrottOnline av en representant från Svenska Ridsportförbundet för perioden 2013–2015. I denna sökning återfanns 51 ansökningar från 38 olika föreningar. Därefter kompletterades denna sökning med en sökning bakåt till 2010 i IdrottOnline i syfte att se om de som ansökte under perioden 2013–2015 även hade sökt och erhållit projektmedel tidigare. Vi ville genom detta försöka hitta projekt som varit långsiktiga och föreningar som jobbat med flera projekt. Sammanlagt hittades 69 ansökningar i dessa två sökningar. Föreningarna har också fått lämna in återrapporter efter varje projektår och underlaget för denna studie består av både ansökningar och återrapporter.63
Både ansökningar och återrapporter är formulerade på blanketter som erhål-lits från Ridsportförbundet. Det gör att många av uppgifterna i dokumenten är standardiserade. Samtidigt finns det under några av rubrikerna möjlighet för representanter för föreningarna att skriva längre kommentarer. Ansökningar-na innehåller projektAnsökningar-namn, start- och slutdatum, inriktning, sökt belopp och totalsumma för projektet. Föreningarna ombeds även ge en kort beskrivning av projektet, dess syfte och mål, samt berätta om genomförandet och hur projektet skulle utvärderas. Rapporterna innehåller även grundinformation från ansö-kan och uppgifter om antal deltagare uppdelade på kön och ålder. Här återfinns även eventuella kommentarer om dessa, såsom exempelvis:
Det har varit väldigt svårt att få exakt ålder på våra deltagare då de ännu inte fått personnummer. Språket har varit ett hinder i förståelsen hur gamla de är.
(Ridskola 32a)
Andra uppgifter som föreningen skulle ange var hur många ledare som deltagit i projektet och om det förekommit någon ledarutbildning inom ramen för pro-jektet samt propro-jektets ekonomi. Vidare skulle föreningen beskriva om målen med projektet uppnåddes, och, i de fall de inte uppnåddes, vad som orsakat det-ta. Slutligen skulle föreningen berätta om sina lärdomar och vad som hänt efter projektets avslutande.
Vidare har integrationsarbetet undersökts genom telefonintervjuer med per-soner som varit ansvariga i sju olika projekt.64 Representanter från åtta ridskolor
och ur denna läsning har olika teman och begrepp framträtt i anslutning till de ställda frågorna.
MÅLGRUPP OCH TYP AV PROJEKT
I ansökningarna anger föreningarna att de riktar sig till barn och ungdomar som har erfarenhet av migration. Dessa kallas flyktingbarn, ensamkommande flyktingbarn, invandrare eller asylsökande. Det talas även om att gruppen har en annan etnicitet, annan bakgrund eller annan kultur.
… ridning är också en sport där invandrare är kraftigt underrepresenterade … (Ridskola 5a)
… människor från olika kulturer … (Ridskola 4b) … annan etnisk bakgrund … (Ridskola 7a)
Vid de ridskolor där personerna som intervjuats varit verksamma har flera oli-ka typer av projekt bedrivits. I huvudsak anges att projekten riktats mot barn på flyktingförläggningar eller ensamkommande flyktingbarn. Men i några av intervjuerna talas det om att verksamheten varit öppen även för barn och unga med olika typer av funktionsnedsättningar. Projekten har varit inriktade på att erbjuda ridning som aktivitet en gång per vecka eller liknande, men det finns även projekt där ridskolan gjort satsningar på exempelvis ”öppet hus” eller fri-luftsdagar. Så här berättar några av de intervjuade om projekten:72
Vi började med mindre barn som bor på flyktingförläggning … sedan fyllde vi på med ensamkommande flyktingbarn, då rör det sig om äldre barn upp till 18 år
(Ridskola 26i).
Vi riktar oss mot ensamkommande och flyktingfamiljer, men som en bieffekt av detta så fick vi även många med någon typ av funktionshinder (Ridskola 15i).
Att låta invandrarbarn komma och rida i vanlig grupp … (Ridskola 21i) Friluftsdagarna med skolan och de här barnen fungerade väldigt bra …
(Ridskola 21i)
Projektformerna har varierat. Några projekt gjordes i samverkan med skolor på orten eller i området. Andra projekt bedrevs tillsammans med andra föreningar eller med kommunen. På någon ridskola fanns det en stor vana bland medlem-marna att, som yrkesverksamma, arbeta med nyanlända sedan tidigare. På något annat ställe var personalen nära vän med någon som arbetade på ett flykting-boende. Dessa kompetenser och kontakter har uppfattats som väldigt viktiga för att projekten ska kunna fungera. Det fanns även projekt där ridskolan varit ensam aktör.
I projekten erbjöds, som redan påpekats, ridning (och det var en förutsättning barn och ungdomar i alla åldrar, men majoriteten var i åldersgrupperna 7–12
och 13–16.69 De vanligaste inriktningarna för projekten var ridsport för alla (20
projekt) och integration (13 projekt).70 Nästa alla distrikt (19 av 23) var
represen-terade.71 Flest ansökningar beviljades i Götaland (21). I Norrland beviljades 16
ansökningar och i Svealand 14 ansökningar.
Av tabell 5 framgår att föreningar i Götaland beviljades fler ansökningar och fick störst belopp totalt sett, medan föreningarna i Norrland fick mest i genomsnitt per förening. Samtidigt är det så att föreningarna i Svealand erhöll en större an-del av det belopp de sökt (40 procent). Föreningarna i Götaland aktiverade flest deltagare, både flickor och pojkar. Varför det är skillnader mellan olika delar av landet är svårt att säga. Det kan ha att göra med befolkningstäthet. Det bor ju exempelvis fler människor i Götaland än i Norrland, vilket kanske kan förklara varför projekten inte engagerat lika många barn och ungdomar i Norrland som i Götaland. Men det förklarar inte varför föreningarna i Svealand får en högre andel av det sökta beloppet. För att förklara detta behövs en djupare analys av hur olika föreningar kommit fram till de sökta beloppen och hur handläggarna bedömt de olika ansökningarna, vilket vi inte har utrymme för i denna studie. KVALITATIV ANALYS AV ANSÖKNINGAR, ÅTERRAPPORTER OCH INTERVJUER I det följande presenteras en kvalitativ analys av ridskolornas ansökningar och återrapporter samt de intervjuer som gjorts för denna studie. Följande frågor har styrt läsningen av dessa material: Vilken är målgruppen för projekten?; Varför behöver projekten genomföras (hur legitimeras projekten)?; Finns det problem med projekten och vad består dessa problem av i så fall?; Varför vill föreningar-na göra denföreningar-na satsning och vad får föreningarföreningar-na ut av projekten? Ansökningar-na, återrapporterna och transkriptionen av intervjuerna har lästs flera gånger
Regioner Norrland *) Sveland **) Götaland ***)
Antal beviljade ansökningar 16 14 21
Totalsumma (kr) 333 400 250 000 431 500
Genomsnitt per förening (kr) 20 838 17 857 20 547
Procent av sökt belopp 33 40 36
Antal unika deltagare 546 395 1 841
Deltagande flickor 355 202 1 043
Deltagande pojkar 191 193 798
Personer per projekt i genom 39 (33) 30 (46) 92 (42) snitt (andel killar i procent)
Anmärkning: Vad gäller antal deltagare, deltagande tjejer och killar samt individer per projekt fanns ett visst bortfall p g a saknad återrapport. *) 2 stycken; **) 1 stycken ***) 1 stycken.
TABELL 5: Svenska Ridsportförbundet projekt med inriktning integration i perioden 2013–2015. Antal beviljade ansökningar, beviljade summor, genomsnitt per förening, procent av sökt belopp och unika deltagare (flickor och pojkar, samt person per projekt) uppdelade efter region.
Det finns även ansökningar som riktar sig till funktionsnedsatta och någon an-sökan som nämner socioekonomisk status (en benämning som finns förtryckt i ansökan).
Låta barn från Fritidsgården i xx (namn på en ort, vår kommentar), som är en helt annan samhällsklass, komma till oss under hösten och rida gratis. (Ridskola 33a)
PROJEKTENS UTGÅNGSPUNKTER
I ansökningar och intervjuer framkommer flera orsaker till att ridskolorna val-de att arbeta med integrationsprojekt. I några av ansökningarna unval-derströks att ”flyktingar” bär hemska upplevelser med sig och att de nu befinner sig i en oro-lig vardag i väntan på uppehållstillstånd och att de därmed kan behöva något roligt att se fram emot. Några av de intervjuade i föreningarna framhöll även att de valt att göra projekt som handlat om integration för att de har sin verksamhet i områden eller på orter där det finns flyktingförläggningar eller där det funnits många personer med utländsk bakgrund. De underströk att projekten bidragit med kunskap om ”svensk hästkultur” och att de hoppades att de som fått pröva på skulle vilja fortsätta rida. De intervjuade talade även mer specifikt om att de genom sitt arbete velat bidra till integration och påtalade att exempelvis flyk-tingbarn, genom projekten, fått se andra delar av samhället än de annars skulle fått se och att de fått träffa andra barn än de som bodde på förläggningen.
Vi har haft ett stor antal utländskt födda barn (i den här orten, vår kommentar).
(Ridskola 34i)
Ridskolan ligger i ett så kallat utsatt område och… vår ridskola ska vara en ridskola för alla. (Ridskola 15i)
Men det är inte bara hästkulturen som omtalas, utan även det faktum att många i den svenska ridskolan är flickor och kvinnor. Det betyder att projekten kan bidra till jämställdhet, sa en av de intervjuade.
Det som är bra hos oss är att du får ett jämställdhetsperspektiv … Det är en bra sport, det är ändå sporten där män och kvinnor deltar på samma villkor … Det tror jag är bra ur en jämnställdhetsynpunkt … (Ridskola 29i)
De intervjuade menade även att ridskolan har unika möjligheter att jobba med integration eftersom hästar inte har fördomar mot olika grupper i samhället och att ridskolan därför kunde bli en plattform för olika typer av möten. Ridsko-lan beskrevs även som en plats att gå till efter skoRidsko-lan – en fritidsgård.
Den svenska ridskolan är unik och … vi visar vad som finns i Sverige … (Ridskola 26i) Vi har erbjudit en fristad … och flera har fått nya att heja på i byn. (Ridskola 29i)
för medlen), men ridskolorna arrangerade även andra typer av verksamheter. Så här berättade en av de ansvariga:
Mellan 15 och 20 minuter rider varje barn. Vi tar hit en hel klass och har ena halvan ihop med en lärare… och så har lärarna någon typ av undervisning med den halvan av klassen som inte vi har ansvar för (Ridskola 34i).
Det som erbjöds målgruppen, förutom att rida, var att ta hand om hästen i stallet och ofta ingick teoriundervisning. Omsorgen om hästen var central i aktiviteten. På några av ridskolorna understryker de intervjuade personerna att just häst-skötsel var en viktig del av verksamheten – och att det gällde alla medlemmar.73
Om man är medlem så får man komma hit och sköta … (Ridskola 15i) Ridningen lockade, hästhanteringen gjorde det inte … (ridskola 1a)
Sen måste man göra iordning hästen själv … det finns ingen som gör det innan du kommer. Så hos oss får man göra tungt skitjobb från dag ett … (Ridskola 29i)
Ridsporten skiljer sig genom detta från andra idrotter. Att omsorgsaktiviteten åter-kommer i rapporter och intervjuer pekar tydligt på betydelsen av den omsorgs-fostran/föreningsfostran som tidigare studier av ridsporten uppmärksammat.74
I de flesta av ansökningarna riktade sig föreningarna till både flickor och poj-kar, men det var fler flickor som nåddes av satsningarna. I några fall riktade sig föreningarna direkt till killar, särskilt ensamkommande flyktingbarn. I några fall erbjöds pojkarna något annat än de traditionella ridaktiviteterna. Ett fåtal ansökningar riktar sig enbart till flickor och då var det oftast ”invandrartjejer”.
… ensamkommande flyktingbarn/ungdomar, de är i stort sett alltid killar … (Ridskola 26d)
… prova på tillfällen med olika teman som vi tror attraherar pojkar … sagotema där vi leker och utbildar ”riddare”. (Ridskola 32d)
Flickor från andra kulturer är en … stor grupp som vi tyvärr ännu inte har nått ut till … (Ridskola 16a)
” I de flesta av ansökningarna riktade
sig föreningarna till både flickor
och pojkar, men det var fler flickor
som nåddes av satsningarna.”
Ett annat spår är ridsportens speciella bidrag – att låta människor umgås med djur. Målgruppen ska, i projekten, få möjlighet att umgås med djur och framför allt hästar. De ska få lära sig att ta hand om hästar men även vara nära naturen.
… De får komma till en stressfri miljö och komma nära hästen och närheten till djur och natur. (Ridskola 21d)
Många av barnen i den här gruppen har aldrig upplevt att vara i den svenska natu-ren, rida m.m. Familjerna har inte den traditionen. Vi vill ge dem den upplevelsen.
(Ridskola 37a)
Här finns dessutom fostrande inslag. I dessa framgår att de som ansökt och åter-rapporterat projekt menar att en viss typ av fostran behövs.
Många ungdomar har inte vanan att infinna sig till bokade aktiviteter …
(Ridskola 29b)
För deltagande pojkar har det varit en ny erfarenhet med en kvinnodominerad idrott vilket gett nya insikter för alla involverade. (Ridskola 29b)
PROJEKTENS UTMANINGAR
Ansökningar, rapporter och intervjuer visar att de projektansvariga har identi-fierat flera utmaningar. Ofta underströks att det handlar om ekonomi. Uppfatt-ningen om att gruppen flyktingar och ensamkommande flyktingbarn inte har pengar att lägga på ridsporten motiverade satsningen av Idrottslyftet på fören-ingens projekt. En annan vanlig förklaring som angavs i ansökningarna till var-för målgruppen inte finns inom ridsporten, är att de inte har vana av hästar och ridning från sina hemländer, samt att det i dessa länder finns en föreställning om ridsporten som en dyr sport och endast för vissa samhällsskikt.
Utmaningarna kan se lite olika ut och de intervjuade berättar även hur de löst en del av de problem som uppstått. Som vi förstår materialet kan utmaning-arna delas in i följande kategorier: ekonomi, transporter, ledare (både i betydel-sen personer som leder verksamheten och personer som kan leda hästarna när
… vi har ju ridskolan öppen från sju på morgonen till tio på kvällen och vi ser till att det finns plats för ungdomarna att sitta, äta, umgås … (Ridskola 4i)
… flickorna från xx (ett namn på ridskola, vår kommentar) ska få en insikt i, och förståelse för, hur det är att bo och leva i Sverige om man kommer från en annan kultur. (Ridskola 16a)
Dessutom underströk några av de intervjuade att verksamheten kan fungera utan att de som finns där talar samma språk. Någon menade exempelvis att rid-sport är en aktivitet som går att genomföra utan att man har samma språk. Sam-tidigt talades det i intervjuerna om att språket kunde vara ett problem (något vi återkommer till nedan).
Även om integration angavs som den viktigaste drivkraften för att genomfö-ra projekten talade representanter för föreningarna om att de behövde fler med-lemmar och att det var få av deras medmed-lemmar som hade utländsk bakgrund. Projekten blev ett sätt att visa upp verksamheten, eller att marknadsföra sig, för nya grupper.
… klubben har nästan inga utlandsfödda barn … så det är ett sätt att marknadsföra oss … (Ridskola 34i)
Vi behöver få in fler i klubben. (Ridskola 29i)
Projekten har även varit bra för hela verksamheten, inte minst eftersom några upplevt att ridskoleverksamheten har varit i en svacka och antalet ridande har sjunkit.
… just vår förening har haft flera olika projekt … och det har nästan varit räddningen kan man säga för ridskoleverksamheten när det har varit en svacka … (Ridskola 21i)
Vad målgruppen förväntas få ut av projekten handlar även om mer generella aspekter. Främst handlar det om att ”flyktingar och flyktingbarn” får möjlig-het att umgås med personer som inte är flyktingar och därmed integreras i det svenska samhället samt i det svenska föreningslivet. Det talas även om att delta-gande i projektet kan förbättra personers självkänsla.
… Vi vill erbjuda en fritidssysselsättning, ett umgänge med djur och en hjälp till inte-grering i samhället, svenska språket och nya bekantskaper … (Ridskola 1b)
… Ensamkommande flyktingbarn … (som oftast är killar i övre tonåren) vill vi hjälpa få ett kontaktnät och etablera personliga kontakter i det svenska samhället genom att visa hur en förening fungerar … Vi tänker låta dessa killar medverka i det arbete vi gör för vår förening och därigenom stärka deras position i samhället. Att hjälpa dem få en känsla av att ha betydelse och att hitta sin roll i en större grupp människor och i ett sammanhang. (Ridskola 32c)
