• No results found

Utomhuspedagogik i förskolan - En studie av några pedagogers förhållningssätt till och erfarenheter av utomhuspedagogik

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Utomhuspedagogik i förskolan - En studie av några pedagogers förhållningssätt till och erfarenheter av utomhuspedagogik"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lärande och samhälle Barn Unga Samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet

barndom och lärande

15 högskolepoäng, Grundnivå

Utomhuspedagogik i förskolan

En studie av några pedagogers förhållningssätt till och

erfarenheter av utomhuspedagogik

Outdoor Education in Preschool

A study about some teachers’ attitude and experience of

outdoor education

Sara Mossfeldt-Olsson

Examinator: Sara Berglund Handledare: Magnus Wikdahl Lärarexamen 210hp

(2)
(3)

3

Sammanfattning

Utomhuspedagogik i förskolan handlar dels om att förlägga verksamheten utanför de ordinarie lokalerna och dels om att använda omgivningarna som en pedagogisk resurs, inte minst för att lära barnen mer om naturen.

Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Jag har också velat ta reda på vad pedagoger i förskolan har för inställning till utomhuspedagogik och vad de ser för möjligheter och hinder med ämnet. För att samla in empirin till mitt arbete och få svar på mina frågor har jag gjort kvalitativa intervjuer på två olika förskolor. Den ena förskolan har en riktning mot utomhuspedagogik och den andra är en ”vanlig” kommunal förskola. Denna jämförelse gjorde jag för att se om attityden och inställningen till utomhuspedagogik skiljer sig mellan pedagogerna på förskolorna.

Resultatet av min undersökning visar att de intervjuade pedagogerna ser utomhuspedagogik som något positivt och något som de använder sig av i verksamheten mer eller mindre. Har pedagogerna själva positiva tankar om naturen och att vistas utomhus överförs detta till barnen. De hinder som pedagogerna ser är oftast saker som pedagogerna själva inte kan påverka i någon större utsträckning, men att de i övrigt inte ser hindren utan möjligheterna istället.

(4)
(5)

5

Innehållsförteckning

1. Inledning

7

2. Syfte och frågeställning

9

3. Litteraturgenomgång

10

3.1 Learning by doing 10 3.2 Utomhuspedagogik 11

3.3 Utemiljön 13

3.4 Friluftsliv 14

3.5 Fyra examensarbeten om utomhuspedagogik 14 3.6 Sammanfattning 16

4. Metod och genomförande

17

4.1 Metodval 17

4.2 Genomförande och urval 17 4.3 Etiska övervägande 19

5. Analys och resultat

20

5.1 Begreppet utomhuspedagogik 20

5.2 Utomhusmiljö 23

5.3 Aktiviteter 24

5.4 Material och platser 25 5.5 Positivt eller negativt? 26 5.6 Utomhuspedagogikens utmaningar 29

6. Sammanfattning och avslutande diskussion

31

6.1 Sammanfattning 31 6.2 Metod diskussion 32 6.3 Avslutande diskussion 33 6.4 Fortsatt forskning 34

(6)
(7)

7

1. Inledning

Efter att ha läst kursen Naturkunskap och teknik under min utbildning på förskollärarutbildningen fastnade jag för ämnet utomhuspedagogik, som var ett inslag i kursen. Utomhuspedagogik syftar till att använda sig av det som naturen har att erbjuda, som till exempel material, men även att man tar verksamheten inomhus och förflyttar den till ett annat rum, i detta fall utomhus. Många av mina kurskamrater visade en ganska negativ attityd till utomhuspedagogik och uttryckte detta flera gånger.

En av kommentarerna från mina kurskamrater var att det var jobbigt att vara utomhus och att det var svårare att uppfylla verksamhetens mål när man är utomhus. En annan kommentar var att man lika gärna kan vara inne, eftersom allt material redan finns där och att det tar längre tid att genomföra aktiviteter om man skulle vara ute.

Tanken om att bedriva förskolans verksamhet utanför lokalens fyra väggar får stöd i förskolans styrdokument. I förskolans läroplan omnämns utemiljön flera gånger. Om förskolans uppdrag står det att:

Barn ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen […] Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter i planerad miljö och i naturmiljö. (Lpfö98 rev. 2010, s.7)

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev.2010, s.12) står det vidare att arbetslaget ska ge barnen möjlighet att lära känna sin närmiljö och få bekanta sig med det lokala kulturlivet.

Flera forskare har också betonat vikten av att barn får vara ute och ta del av allt som erbjuds i naturen. Enligt Brügge och Szczepanski (2011, s.26) är det viktigt att förstå att naturen inte är någon miljö som alla människor känner sig bekväma med. Man behöver jobba med naturen på många olika sätt och se den ur olika perspektiv för att kunna få ett positivt förhållningssätt till den.

Brügge och Szczepanski (2011, s.33) menar också att det är genom att göra saker tillsammans med andra som grunden för en gemensam förståelse läggs och där viljan och intresset att lära sig mer växer.

(8)

8

När examensarbetet skulle skrivas dök ämnet utomhuspedagogik upp i huvudet och jag kom att tänka på mina kurskamrater. För även om det står om utemiljön och naturen i läroplanen för förskolan, och forskare uttrycker att det är viktigt att barn har möjlighet att vistas i utemiljön, är det kanske ingen självklarhet för alla pedagoger att flytta aktiviteterna utanför verksamhetens lokaler. Detta märkte jag under kursens gång på mina kurskamraters attityd, då de ansåg att utomhuspedagogik var något omständligt och svårt. Är det kanske så att de inte är bekväma i naturen och sin naturmiljö eller är det kanske deras inställning till naturen som avgör deras syn på utomhuspedagogik? Samtidigt dök också frågan upp om den attityd mina kurskamrater hade, om det var en attityd som fanns hos pedagoger överlag i förskolan.

Jag tyckte därför att det skulle vara intressant att se hur, eller rättare sagt om, tankegångarna kring utomhusverksamheten skiljer sig mellan pedagoger på olika förskolor. Och vad är det i så fall som gör att det är på det ena eller andra sättet? Jag tycker även det skulle vara intressant att se om synen på utomhuspedagogik skiljer sig mellan pedagoger som jobbar på en förskola med riktning mot utomhuspedagogik och en förskola som inte har någon speciell inriktning och varför det i så fall är så.

(9)

9

2. Syfte och frågeställning

Syftet med min studie är att studera hur pedagoger i förskolan ser på utomhuspedagogik.

Jag har valt följande frågor för att fördjupa mitt syfte.

- Vilka hinder och möjligheter upplever pedagoger med utomhuspedagogik? - Vilka erfarenheter har pedagoger som arbetar med utomhuspedagogik och vad

(10)

10

3. Litteraturgenomgång

För att leva upp till mitt syfte och för att kunna besvara mina frågor har jag valt att gå igenom relevant forskning inom ämnet. Jag ville veta vad andra forskare sagt om utomhuspedagogik. Jag valde också att se om andra lärarstudenter på Malmö Högskola haft liknande ämnen i sina examensarbeten och vad de i så fall har kommit fram till. Jag har valt att dela upp denna litteraturgenomgång i olika avsnitt. Det första avsnittet behandlar filosofen och pedagogen John Dewey där jag presenterar några av hans tankar. Avsnitten som kommer efter handlar om vad olika forskare säger om utomhuspedagogik, hur de ser på utemiljön och vad friluftsliv kan innebära. Därefter presenterar jag fyra olika examensarbeten som handlar om utomhuspedagogik, och avslutningsvis summerar jag hur denna litteraturgenomgång påverkat min frågeställning.

3.1 Learning by doing

John Dewey (1859-1952) var en amerikansk filosof och pedagog. Dewey var i första hand filosof, men han kom att ägna sig åt pedagogiska frågor, framför allt från en filosofisk utgångspunkt, genom analyser och idéer. Dewey var också pragmatiker och arbetade i första hand med att undersöka de praktiska konsekvenserna av olika idéer och fenomen.

Hartman et al. (2003, s.28) menar att enligt Dewey är erfarenhet en grundläggande och viktig tillgång för all pedagogisk verksamhet, men att erfarenhet inte kan komma direkt ur praktiska aktiviteter. Det är genom samspelet mellan aktivitet och reflektion som erfarenhet uppstår. Erfarenheter kan inte heller uppstå om reflektionen saknar stöd i handling. Dewey använde uttrycken Learning by doing och Intelligent action för att beskriva detta samband.

Dewey (2004, s.17) menar att uttrycken learning by doing och intelligent action ger en syn på människan som är aktiv tillsammans med sin omvärld och att man lär sig genom att prova och testa olika saker i verkligheten, att uppleva med sin kropp och sina sinnen

(11)

11

samtidigt. Ett växelspel mellan teori och praktik och mellan erfarenhet och reflektion menar Dahlgren (2007, s.48) är när lärandet kommer i uttryck på bästa sätt.

All pedagogik handlar om att återge kunskaper, färdigheter och värderingar från en generation till en annan menar Dewey (2004, s.23). Detta menar han (2004, s.17) ställer höga krav på pedagogernas pedagogiska kunskaper och såväl på pedagogernas ämneskunnande för att kunna ta vara på individens intressen och använda de intressena som utgångspunkt när man planerar verksamheten; en utgångspunkt där pedagogen aktivt stimulerar, breddar och fördjupar kunnandet tillsammans med barnet.

3.2 Utomhuspedagogik

Forskning om utomhuspedagogik har gjorts utomlands i ett flertal år, men är ett relativt ungt forskningsområde i Sverige. Det har bland annats forskats ur ett miljö- och rörelseperspektiv, samt ur ett neurologiskt perspektiv. Neurologiprofessorn Antonio Damiso visade i sin forskning att människan inte enbart tänker med hjärnan, utan att kropp och huvud handlar tillsammans med varandra. Forskningen ur miljö- och rörelseperspektiv tittade bland annat på samspelet mellan människan och naturen, de fysiska aktiviteterna utomhus samt hur naturmiljön formar barns lek. (Szczepanski, 2007:21-25)

Kärnan i utomhuspedagogiken menar Dahlgren och Szczepanski (2004, s.13) är att förflytta lärandeprocessen utanför de formella läranderummen, för att sedan kunna reflektera och göra erfarenheter kring det man upplever. Lärandet inom fyra väggar är ett relativt ungt fenomen i människans utbildningshistoria menar Brügge och Szczepanski (2011, s.49) och här försöker utomhuspedagogiken återskapa meningsfulla sammanhang i verkliga situationer.

En tydlig formulering för utomhuspedagogiken enligt Szczepanski (2008, s.13) är att gripa för att begripa och som sammanfattar det viktigaste inom utomhuspedagogiken. Han menar att det är genom att göra saker med hela kroppen och med alla sinnen som kan göra att man förstår saker och ting lättare. Detta kan man då jämföra med Deweys begrepp och se att det är liknande tankar som Dewey och Szczepanski har angående utomhuspedagogik, d.v.s. att det är genom tanke och handling som man skapar ett

(12)

12

lärande. Barr, Nettrup och Rosdahl (2011, s.14) menar att det är en rik utevistelse med verkliga situationer som främjar barns lärande. Naturen utgör då en bra mångdimensionell miljö eftersom den hela tiden ändras, bland annat efter årstiderna. Brügge och Szczepanski (2011, s.51) menar att enligt Dewey är den praktiska kunskapen lika mycket värd som den teoretiska kunskapen. Denna kunskap fås till stor del genom aktiviteter utomhus och i utemiljön, där utomhuspedagogiken kan ses som en kompletterande form av kunskapskälla som grundas i äkta mänskliga behov. Barr et al. (2011, s.12) menar att det bara är pedagogens egen kompetens som begränsar och hindrar en i arbetet med att utmana barns frågeställningar och kunskaper.

Dahlgren och Szczepanski (2004, s.10) menar att utomhusdidaktik kopplar samman olika delar av lärandet och det är: det språkliga, estetiska, biologiska, känslomässiga

och kulturella. Dessa delar kompletterar och går in i varandra och gör att lärandet

upplevs på olika sätt.

Hur lär man sig då att undervisa utomhus? Szczepanski (2007, s.26) menar att det finns fem didaktiska frågor som är centrala för allt utomhuspedagogiskt arbete: var, vad, när,

hur och varför.

- Var sker lärandet någonstans och har platsen någon betydelse för lärandet? - Vad kan man göra utomhus? Kan man ta alla aktiviteter som man gör inomhus

och förflytta de till ett annat rum, nämligen utomhus? - När är det lämpligt att vara utomhus?

- Hur gör man?

- Varför ska man välja utomhuspedagogik?

Om pedagoger har detta i tankarna när de planerar för utomhuspedagogik kanske det gör det lättare att se på utomhuspedagogik som något som är lika lätt och självklart som att planera aktiviteter inomhus.

I innemiljön i förskolan finns där oftast redan lärandeobjekt som är förutsägbara och som har något underförstått för vad just de objekten ska användas till menar Helldén, Jonsson, Karlefors och Vikström (2010, s.193). I utemiljön kan de olika lärandeobjekten bli till något annat än vad pedagogerna avser från början beroende på olika omständigheter. Detta kan bidra till att barnens intresse och koncentration bevaras.

(13)

13

Helldén et al. (2010, s.193) menar också att det är när barn möter naturen som det kan uppstå många olika upplevelser som i sin tur kan leda till lärande och utveckling och att barn har en möjlighet att gå ut på upptäcktsfärd och utforska tillsammans med pedagoger som lyssnar och samtalar om barnens frågor och funderingar. Watts (2013, 30) menar att vuxna måste kunna dela barns glädje över att hitta till exempel insekter, eller stötta och vägleda de barn som kanske inte tycker om insekter. Som pedagog bygger man på så sätt upp en trygg relation till både barnen i förskolan och även så att barnen känner sig trygga ute i naturen.

3.3 Utemiljön

Om pedagoger i förskolan ska kunna bedriva verksamheten utomhus, och inte bara inomhus, krävs det att utemiljön lockar för såväl stora och små barn. Enligt Watts (2013, s.17) är det viktigt att de vuxna gör miljön inbjudande för barnen och gör det bästa med de utrymmen som finns tillgängliga. Miljön ska vara utformad så att den tillmötesgår de behov som barnen har på förskolan. Det vanliga är att utomhusmiljön glöms bort till förmån för inomhusmiljön, där man tillbringar den mesta av tiden under dagen på förskolan.

För att göra utemiljön, till exempel förskolegården, inbjudande till barnen menar Watts (2013, s.18) att det är av betydelse att först titta på miljön som redan finns och se vad det finns för möjligheter i denna. Watts menar också att man bör har en dialog med barnen och lyssna på vad de tycker är intressant och spännande för att försöka förstå hur de använder de platser och ytor som redan finns.

I läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev. 2010, s.11) står det att förskollärare ska ansvara för att barn i förskolan får stöd och stimulans i deras motoriska utveckling. Utomhus kan detta stärkas på olika sätt genom att barnen bl.a. kan springa omkring, klättra i träd och upptäcka saker på olika platser som kan vara kluriga att ta sig till; att utomhusmiljön ger barnen en utmaning för att de ska få en möjlighet att utveckla de motoriska färdigheterna, både fin- och grovmotoriken. Nelson (2007, s.114) menar att om barn är fysiskt aktiva och upptäcker sin omvärld med kroppen och sinnena redan som små barn skapas ett minnesspår. Detta minnesspår aktiveras genom ett lärande där

(14)

14

kroppen, känslor och intryck förmedlas och där flera olika delar av hjärnan engageras för att skapa associationer.

3.4 Friluftsliv

När man hör ordet friluftsliv är kanske det första man tänker på olika föreningar som spenderar mycket tid utomhus, som till exempel Scouterna och Friluftsfrämjandet. Men det behöver inte bara vara dessa personer som bör förknippas med ordet friluftsliv. Om pedagoger i förskolan har en utgångspunkt i friluftsliv, där de kommer nära naturen, menar Brügge och Szczepanski (2011,s. 25) att det finns en möjlighet för dem att närma sig andra ämnesområden också. Då kan de få en förståelse för att bättre kunna arbeta med detta i till exempel förskolan.

Sandell (2011, s.22) menar att friluftslivets kanske största pedagogiska styrka ligger i att man får möjlighet att uppleva andra världar och förhålla sig till naturen. Man lär sig uppskatta och ta hand om naturen, får ett förhållningssätt och något positivt med sig när man är eller har varit i naturen. Kan man redan som liten lära sig detta och ta med sig de erfarenheterna genom livet, skapar man kanske ett friluftsinriktat och naturorienterat förhållningssätt.

Om man har en aktiv naturkontakt menar Glantz, Grahn och Hedberg (2011, s.171) att man utvecklar en relation mellan sig själv och naturen. Den här kontakten med naturen har alltid funnits för människan, men den har ändrats under åren och ser olika ut i olika kulturer. Glantz et al. (2011, s.174) menar också att avståndet till naturen är ett hinder för friluftslivet. Har man inte nära till naturen och utemiljön kanske man drar sig från att gå ut och upptäcka naturen, vilket i sin tur kanske präglar på hur man ser på naturlandskapet och dess möjligheter.

3.5 Fyra examensarbeten om utomhuspedagogik

Jag har läst och tagit del av fyra olika examensarbeten som alla har kopplingar till ämnet utomhuspedagogik, för att se vad andra studenter har kommit fram till i sina

(15)

15

undersökningar om utomhuspedagogik. De olika författarna har valt att fördjupa sig i olika aspekter av utomhuspedagogik. Gemensamt för alla arbeten är att författarna har valt att inrikta sig på pedagogernas arbete i förskolan.

Ivarsson och Holmbro (2011, s.38) kom fram till att utomhuspedagogik var ett svårdefinierat begrepp för det pedagoger de intervjuade, men att de hade en positiv inställning till att dagligen vara ute. Pedagogerna såg många möjligheter och få hinder för utomhuspedagogik. Möjligheterna som de nämnde var bland annat att utomhuspedagogik främjade många olika delar av barns utveckling, så som den motoriska och sociala. De hinder som pedagogerna såg var att alla kanske inte hade rätt kläder för aktiviteterna i verksamheten.

Härstedt och Johansson (2012, s.32-33) slutsats var att pedagogerna i deras undersökning bedrev utomhusvistelse och inte utomhuspedagogik. Pedagogerna hade inte det ämneskunnandet som de själva önskade för att kunna genomföra utomhuspedagogik. Härstedt och Johansson (2012, s.33) hittade endast ett skäl för att inte kunna bedriva utomhuspedagogik när de gick igenom tidigare forskning och det var att det ibland inte finns kläder för olika typer av väder.

Pedagogerna som Fransson och Fäldt (2011, s.31) intervjuade menade att de lärandesituationer som man gjorde inomhus kunde man även göra utomhus. Men några pedagoger kände sig mer bekväma inomhus och tyckte att det var jobbigt att flytta ut inneaktiviteterna. Pedagogerna pratade också om att det var hälsofrämjande att vara ute. De använde utemiljön för barns lärande, nyfikenhet och sociala samspel (Fransson & Fäldt, 2011:38).

Karlsson (2014, s.31) menade att de flesta pedagoger i hennes undersökning såg möjligheterna med utomhuspedagogik. Där fanns dock några pedagoger som inte ansåg att det var nödvändigt att vara ute och ville fortsätta sin verksamhet inne istället. Karlsson intervjuade pedagoger i en uteförskola, en traditionell förskola och en skola. Pedagogerna på uteförskolan såg utomhuspedagogik som givande för barns lärande och utveckling. Pedagogerna i skolan och den traditionella förskolan tyckte inte att utevistelse behövdes varje dag. De tyckte att det räckte med en promenad i friska luften då och då.

(16)

16

3.6 Sammanfattning

Efter denna litteraturgenomgång kan jag konstatera att utomhuspedagogikens essens är att man förflyttar lärandemiljön utanför de traditionella fyra väggarna och tar med sig det ut utomhus. Utomhuspedagogiken handlar också om att uppleva andra världar tillsammans med andra och med hjälp av alla sina sinnen, för att kunna göra nya upptäckter och skapa nya erfarenheter. Med detta som bakgrund är det intressant att se hur man ute på förskolorna uppfattar utomhusverksamheten.

Litteraturgenomgången visar också att för att främja intresset för utomhuspedagogik hos pedagoger så handlar det mycket om vad pedagoger tänker om ämnet. Det handlar om att ha en attityd och ett förhållningssätt som är positivt och ett engagemang som gör att barnen också skapar sig en liknande attityd. Man kan till exempel arbeta efter de didaktiska frågor som Szczepanski formulerat (se avsnitt 3.3), om man tycker det är svårt att arbeta med utomhuspedagogik.

Litteraturen berättar vidare att hinder och möjligheter med utomhuspedagogik bottnar sig i bland annat pedagogers kompetens och kunnande. Använder pedagoger utemiljön som ett läromedel krävs det oftast att man vet vad som sker och varför olika saker sker, och på vilket sätt det sker för att kunna förmedla denna kunskap vidare till exempelvis barnen på förskolan. Pedagogernas relation till naturen kan också antingen stjälpa eller hjälpa en på vägen mot en positiv attityd gentemot utomhuspedagogik.

När jag har gått igenom den litteratur som jag valt har jag inte hittat några direkta negativa åsikter om utomhuspedagogik som arbetssätt. Det talas inte heller om eventuella svårigheter som kan uppstå med utomhuspedagogiken. Dock skrivs det mycket om möjligheterna som finns när man arbetar med utomhuspedagogik.

När det inte kommer fram några utmaningar och hinder med utomhuspedagogik i litteraturen, kan man undra om detta verkligen är hela sanningen. De examensarbeten jag har tittat på nämner inte heller så många negativa tankar om utomhuspedagogik, utan talar om hinder i form av förutsättningarna runt omkring utomhuspedagogik och inte om hinder för utomhuspedagogik som arbetssätt.

(17)

17

4. Metod och genomförande

4.1 Metodval

För att samla in empirin till mitt arbete och för att kunna besvara mina frågor valde jag en kvalitativ metod med riktning mot intervjuer. Kvale (2009, s.17) menar att forskaren genom den kvalitativa intervjun försöker att förstå världen utifrån intervjupersonernas erfarenheter och deras eget sätt att se på världen. Detta menar också Bryman (2011, s.413) då den kvalitativa intervjun är riktad mot informantens åsikter och upplevelser. Bryman menar också att i den kvalitativa intervjun är det önskvärt om intervjun rör sig i olika riktningar, då det kan ge kunskap om vad informanterna upplever vara betydelsefullt och viktigt.

I mina intervjuer ville jag få veta hur informanterna såg på begreppet utomhuspedagogik och vilka hinder och möjligheter pedagogerna upplever med utomhuspedagogik, samt vad pedagogerna hade för erfarenheter med utomhuspedagogik. Jag valde också den kvalitativa metoden för att jag hade en begränsad tid att samla in material till mitt arbete.

4.2 Genomförande och urval

Intervjuerna är gjorda på två olika förskolor i mindre samhällen i Skåne. Den första förskolan som jag valde var en förskola som jag kände till sen innan, eftersom jag redan innan pratat med pedagogerna på förskolan om mina tankar om examensarbete och pedagogerna på förskolan hade sagt att de kunde tänka sig att ställa upp. Den andra förskolan jag valde låg i samma kommun som den första förskolan, men jag visste inte så mycket om den. Jag tog kontakt med förskolorna genom att ringa till dem och fråga om de ville vara med i min undersökning. Båda förskolorna var positiva till min förfrågan och de ställde gärna upp.

(18)

18

Den ena förskolan är en I-Ur-och-Skur-förskola med riktning mot utomhuspedagogik och den andra är en förskola som inte har någon speciell inriktning. Jag valde dessa två förskolorna för att se om pedagogernas tankar skiljde sig beroende på vilken förskola pedagogerna jobbade på. Sammanlagt genomförde jag sex stycken olika intervjuer med sex olika pedagoger på de två förskolorna. Pedagogerna har olika lång yrkeserfarenhet och är anställda som antingen förskollärare eller barnskötare. Åldern på pedagogerna sträcker sig mellan åldrarna 25-60 år och alla intervjuade pedagoger är kvinnor.

Intervjuerna genomfördes enskilt som semistrukturerade intervjuer. Frågorna behandlade bl.a. ämnena utemiljön och dess utformning, betydelsen av utomhuspedagogik, betydelsen av material och platser i utemiljön och positiva eller negativa saker med utomhuspedagogik. Informanterna fick möjlighet att uttrycka sig

ganska fritt inom de intervjufrågor som ställdes. Beroende på hur informanterna sedan svarade ställde jag följdfrågor, som varierade utefter svaren som jag fick. Detta gjorde jag för att få en större inblick i hur pedagogerna tänkte. Bryman (2011, s.415) menar att i den semistrukturerade intervjun har forskaren en lista, ofta kallad intervjuguide, över några särskilda teman som ska beröras under intervjun, men att informanten har stor frihet att formulera svaren på sitt eget sätt.

Alla intervjuer spelades in för att jag dels skulle kunna fokusera på intervjun och kunna ställa följdfrågor om det behövdes, dels för att inte behöva anteckna allt som sades och dels för att kunna gå tillbaka senare och lyssna på intervjuerna igen för att kunna analysera intervjuerna ordentligt. Bryman (2011, s.420) menar att inspelade intervjuer är viktigt för den detaljerade analysen och om man bara antecknar kan viktiga saker som informanten säger gå förlorade.

Alla intervjuer som genomfördes var mellan 25-30 minuter långa och har transkriberats för att jag lättare skulle kunna analysera materialet. Transkriberingen av alla sex intervjuer resulterade i sammanlagt 39 A4-sidor, då alla informanter kom med långa och utförliga svar på frågorna som jag ställde. Detta gjorde att jag fick ut mycket av informanterna och empirin till mitt arbete blev stor. Vissa delar i intervjuerna har jag valt att inte transkribera då de inte hade någon relevans för mitt arbete och inte skulle påverka min analys, utan var mer samtal om allmänna saker.

(19)

19

4.3 Etiska övervägande

I dokumentet Forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet) finns fyra grundläggande huvudkrav som man kan ta i beaktning när man genomför en undersökning. De fyra kraven är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet. De personer som ingår i undersökningen ska bli informerade om syftet

med undersökningen, att deras medverkan är frivillig och att de kan välja att dra sig ur undersökningen om de vill. De personer som ingår i undersökningen ska också få veta att allt de säger kommer att vara anonymt och att allt material bara kommer att användas i forskningssyfte.

Alla informanter har gett sitt samtycke till att ingå i min undersökning. Alla pedagoger som jag intervjuade har blivit informerade om att allt som de sa under intervjuerna kommer att vara anonymt i uppsatsen. Informanternas namn och namnet på förskolorna kommer att ändras i texten. Alla informanter har också fått veta att intervjuinspelningar kommer att raderas när arbetet är sammanställt och färdigt. Informanterna har också haft möjligheten att dra sig ur undersökningen om de ville det.

(20)

20

5. Analys och resultat

Som jag nämnde i föregående kapitel, har jag intervjuat pedagoger på två förskolor. I detta kapitel kommer jag att benämna de olika förskolorna för Molnet och Huset, där Molnet är en I-Ur-och-Skur-förskola och Huset är en förskola som inte har någon speciell inriktning. Namnen på pedagogerna är fingerade.

På förskolan Molnet jobbar pedagogerna: Mia, Matilda och Maja. På förskolan Huset jobbar pedagogerna: Hanna, Hedda och Hilda.

I det här kapitlet kommer jag först att beröra frågan om vilka erfarenheter pedagogerna har av att arbeta med utomhuspedagogik och vad de själva lägger för innebörd i begreppet utomhuspedagogik. Jag har valt att tematisera dessa erfarenheter under rubrikerna: begreppet utomhuspedagogik, utomhusmiljön, aktiviteter, material och

platser och positivt eller negativt?.

Det sista avsnittet i det här kapitlet heter Utomhuspedagogikens utmaningar, där jag kommer att lyfta fram pedagogernas åsikter om vad de anser vara utmaningar i arbetet med utomhuspedagogik.

5.1 Begreppet utomhuspedagogik.

Pedagogerna beskriver utomhuspedagogik på olika sätt, men de anser alla att begreppet innebär att man på något sätt använder och tar tillvara på naturen och miljön utomhus.

Hanna pratar om att för henne innebär begreppet att man tar tillvara på naturen i

verksamheten och att man använder materialet som finns där ute. Hanna värderar utemiljön högt och hon anser att pedagoger i förskolan inte tar tillvara på det som utemiljön har att erbjuda.

Hanna menar vidare att det är en viktig del i utomhuspedagogiken att visa att det inte finns så tydliga gränser mellan inne och ute, och att dessa gränser kan suddas ut och att pedagoger gör barnen medvetna om detta. Hanna menar att pedagoger kan lära barnen att de saker man har inne kan man ta ut och saker som man har ute kan man ta in. Men

(21)

21

samtidigt menar Hanna att de också är viktigt att barnen lär sig att de saker man tar in eller ut har de själva ansvar för så att de kommer tillbaka på rätt plats igen.

Sen måste man (som barn) någonstans lära sig, för det handlar /…/ om ett förhållningssätt, kan jag tycka. Om jag tar ut den här dockan, då har jag ansvar för att den kommer in. Jag har kanske ansvar för att /…/ inte skita ner den.[…] (Man bör) sudda ut /…/ gränserna liksom och (lära barnen att) värdera allt material likadant oavsett (om det är) ute- eller innematerial. (Hanna 2014-04-25)

Hedda beskriver utomhuspedagogik som ett lärande utomhus och att man nyttjar

naturen och utemiljön i det pedagogiska arbetet. Hedda menar, precis som Hanna, att ute finns det ett färdigt skafferi av material och aktiviteter som bara väntar på att användas och att man som pedagog inte använder det alla gånger. Kanske för att man inte riktigt vet hur man ska göra på bästa sätt så att det främjar arbetet i verksamheten eller för att man inte orkar och att det känns jobbigt.

Hilda menar att hon lägger all pedagogik i begreppet utomhuspedagogik. Hilda menar

att man kan göra det mesta ute, till exempel med experiment och matte, och att det finns helt andra möjligheter ute än vad det finns inne. Det blir på något sätt ett friare liv ute, och ute finns där också mycket mer material att välja på. Därför tycker Hilda att utomhuspedagogik är viktigt och intressant.

För Mia är utomhuspedagogik ett vitt begrepp men hon menar att när barnen slutat på förskolan ska de känna sig trygga i naturen och kunna vara ute i naturen. Mia menar att vara ute ska kännas lika naturligt som att vara inne för barnen. Det Mia säger bekräftar Watts (2013, s.39) som menar att barn borde uppleva naturen varje dag och att vuxna bör förstärka detta samspel med hjälp av diskussioner och reflektioner. Mia menar att vara inne lär sig alla, men att vara ute måste man lära sig. Barnen ska få ett positivt förhållningssätt för att vilja vara i naturen.

De två första orden som Matilda tänker på när hon hör ordet utomhuspedagogik är att det ska vara roligt och lustfyllt, och att barnen upplever det som roligt och lustfyllt. Hon menar att barnen på förskolan ska ha en valmöjlighet att välja att vara ute, men att det inte är ett måste utan att där finns möjligheter att vara inne också. Hon tror att de personer som inte har koll på I-Ur-och-Skur-verksamheten tror att de alltid är ute, så som uteförskolor oftast är. Matilda tror att det finns förutfattade meningar om att vara

(22)

22

utomhus eller om utomhuspedagogik för att man inte är medveten om vad det egentligen är. Det kan kännas krångligt och jobbigt, fast att det är enkelt.

Jag tänker ofta på det här att alla barn föds med ett intresse för naturkunskap och teknik, och jag tror att det är väldigt lätt för oss ledare och släcka det beroende på hur man möter barnen. (Matilda 2014-04-22)

Maja menar att utomhuspedagogik är att vara ute och hon menar att allt man kan göra

inne kan hon göra ute, och vice versa. För Maja handlar utomhuspedagogiken om att använda sig av naturen som hjälpmedel, både material och utrymmet som finns i skogen och i ens närhet. Maja pratar också om upplevelsebaserat lärande som innebär att för att man ska lära sig någonting så ska man helst uppleva det.

Med alla sinnen kan jag känna (om att uppleva saker). Får man lov att vara med hela tiden så lär man sig på ett helt annat sätt. Jag tror att det blir ett bestående lärande, att det finns här inne någonstans (i kroppen och hjärnan). (Maja 2014-04-22)

De pedagoger som jobbar på förskolan Huset ser begreppet utomhuspedagogik som ett sätt att ta tillvara på det som finns i naturen, med miljöer och material. De pratar om ett skafferi utomhus där det redan finns färdigt material att använda sig av i verksamheten. Pedagogerna som jobbar på I-Ur-och-Skur förskolan Molnet pratar istället om upplevelser som barnen skapar genom att vara ute. Pedagogerna ser begreppet utomhuspedagogik mer som ett förhållningssätt än ett arbetssätt. Den enda pedagogen som pratar om att använda naturen som hjälpmedel på förskolan Molnet är Maja.

Pedagogerna på de två förskolorna pratar om begreppet utomhuspedagogik på olika sätt. På förskolan Molnet ser pedagogerna till barnen på förskolan när de pratar om vad de själva lägger för innebörd i begreppet utomhuspedagogik. Detta skiljer sig från pedagogerna på förskolan Huset, som istället pratar om sig själv som pedagog och hur de använda sig av naturen i sitt arbete i verksamheten. Och att det är då det räknas som utomhuspedagogik för dem.

(23)

23

5.2 Utomhusmiljö

Pedagogerna, Mia, Matilda och Maja, på I-Ur-och-Skur förskolan Molnet, pratar om utomhusmiljön som något viktigt, att man har många olika rum utomhus och att barnen kan hitta sitt rum i rummet och att barnen hittar sina egna kryp in och gömställen. På förskolan har de ett tillåtande klimat som gör att barnen kan springa omkring och får lov att prova på olika saker. Molnet har ganska stora ytor på förskolegården som gör att barnen kan springa omkring och klättra i träd. Pedagogerna tillåter barnen att göra detta och menar att det gör att barnen kan utmana sig själva och hitta sina egna gränser för vad de kan och inte kan göra.

Kommer man (barn och pedagoger) då från en uppbyggd lekplats, där man till och med hade avsågade grenar på träden, för att barnen inte fick klättra, och kommer till detta fria, så (blir de överraskade) … Här finns allt eller så skapar man det. (Maja 2014-04-22)

Förskolan Molnet har också en motorikbana där barn och pedagoger kan förändra miljön utefter vad behovet är just för tillfället. Miljön överlag på förskolan är föränderlig och den styrs mycket efter barnens behov och intressen säger pedagogerna. De tankar som pedagogerna på Molnet har om utemiljön bekräftar Grahn (2007, s.59) då han menar att förskolegården bör tillskrivas betydelse eftersom just den utemiljön kan vara den enda utemiljön som förskolebarn möter och leker i under veckodagarna. Pedagogerna Hanna, Hedda och Hilda på förskolan Huset är överens om att utemiljön är viktigt, men på frågan om för vem den är viktigt går svaren lite isär. Hanna menar att utemiljön kanske inte är så viktig, men att pedagogerna nog värderar den högre än vad barnen gör. Eftersom de flesta barn oftast har större fantasi än vad vuxna har så är det lättare för barnen att komma på nya idéer och lekar. Hanna menar att man inte ska ha så mycket färdiga leksaker och kulisser på gården, utan att barnen själv hittar sina ställen att leka på och att lekarna kan ändras efter vilka barn som leker där. Samtidigt menar Hanna att det kan vara en fördel för de barn som inte har särskilt stor fantasi, att de kan dra nytta av färdiga leksaker och kulisser.

Hedda däremot menar att utemiljön är viktigt både för pedagogiken och för barnens trivsel, att det finns en inspirerande förskolegård där det finns saker att göra. Hedda

(24)

24

menar att utomhusmiljön inte bara behöver bli en förvaring där pedagogerna ”släpper ut” barnen för att de ska springa av sig.

Men jag tror själv också att man kan göra den (utemiljön), så att den inte är så fantastisk från början. Jag tror att man kan göra utemiljön ganska spännande med ganska lätta metoder egentligen […] Jag tror att man kan göra ganska mycket själv utan att det ska bli speciellt dyrt eller så, med överblivit material så att säga. (Hilda 2014-04-25)

Gemensamt för alla pedagoger är att de tillskriver utemiljön betydelse, men pedagogerna på förskolan Molnet ser miljön på förskolegården som något betydelsefullt för barnen då den ändras för deras skull med jämna mellanrum. Pedagogerna på förskolan Huset var inte helt överrens om för vem miljön har betydelse, om det är för barnen eller pedagogerna. Samtidigt uttrycker de att där behöver vara olika aktiviteter för barnen att välja mellan under tiden de vistas utomhus på förskolegården.

5.3 Aktiviteter

Alla aktiviteter som man kan göra inne kan man också göra ute. Men vissa aktiviteter lämpar sig bättre för innemiljön menar Matilda, och syftar då på den finmotoriska träningen eftersom barnen kan behöva en mer avskärmad miljö, men hon anser att man kan hitta de rummen ute också om man bara letar. Den grovmotoriska träning lämpar sig bättre utomhus eftersom där finns större ytor att röra sig på, men samtidigt kan man hitta de rummen inomhus också.

I-Ur-och-skur har mål som går under Friluftsfrämjandet och deras motto är att vissa saker gör man inne och andra saker gör man ute. Såklart kan man göra alla aktiviteter ute menar Mia, men att det är vissa saker som hon inte plockar ut som till exempel pussel och pärlor eftersom det lätt försvinner på ett annat sätt ute än inne. Maja menar också att alla aktiviteter kan man göra ute, men att hon precis som Mia väljer att inte ta ut vissa saker eftersom de lämpar sig bättre för innemiljön.

Hedda, som jobbar på förskolan Huset, anser att alla aktiviteter kan man absolut göra ute, men hon menar samtidigt att man kanske inte måste göra alla aktiviteter ute. För när

(25)

25

Hedda tar ut vissa saker är det ju egentligen den friska luften som hon vill åt. Hedda menar också att för henne är det inte utomhuspedagogik, utan utomhuspedagogik är när man använder sig av utomhusskafferiet.

Här kan man se ett annat tankesätt hos de pedagoger som jobbar på I-Ur-och-Skur förskolan Molnet gentemot Heddas tankar, som jobbar på förskolan Huset. Hedda menar att det inte är utomhuspedagogik när man tar ut de aktiviteter som man gör inne, utan hon menar att det är inte är utomhuspedagogik förens man använder sig av det material som finns utomhus.

Pedagogerna på Molnet menar istället att de allra flesta aktiviteter kan man göra ute och att det räknas till utomhuspedagogik. Det behöver inte bara betyda att pedagoger och barn använder sig av material som finns i naturen, utan att man anpassar aktiviteten till var man är någonstans, om det så är inne eller ute.

5.4 Material och platser

Att ta tillvara på olika platser, fenomen och material som finns i naturen är en stor del i I-Ur-och-Skur-verksamheten hos Molnet. Barnen och pedagogerna tar tillvara på naturmaterialet som finns både på tomten och i närmiljön runtomkring förskolan, genom att ta med det tillbaka till förskolan. Materialet syns sen i verksamheten genom pyssel som görs i förskolan.

Fenomen som händer i naturen är också en viktig del i verksamheten, menar pedagogerna på Molnet, då barnen har möjlighet att diskutera och reflektera tillsammans med varandra och med pedagogerna över vad som händer och varför det händer. Det blir på riktigt för barnen och gör att de kan upptäcka med kroppen och sinnena. Kanske att man som pedagog någon gång lyssnar på vad det finns för ljud i skogen, eller funder på vad som är skillnaden på en tall och en gran, tillsammans med barnen.

Förskolan Huset har olika platser utanför förskolegården som de använder sig av när de vill upptäcka nya saker. Pedagogerna på Huset tycker, precis som kollegorna på Molnet, att det är viktigt att ta tillvara på det material och de platser som finns i närmiljön. Ute

(26)

26

har man tillgång till allt och det förändras ju hela tiden till exempel beroende på vilken årstid det är eller vad det är för väder ute. Det sker nya saker från dag till dag och detta gör att det blir mer konkret för barnen menar Hanna. Det är ju den världen barnen lever i och intresserar sig för och vill veta mer om.

Pedagogerna på förskolorna säger också att när de planerar för att göra uteaktiviteter, eller för att ta sig utanför förskolegården, har de alltid gjort en planering innan. Men det är inte ofta som planeringen följs då barnens intressen ofta styr vad som händer i aktiviteten. Blir barnen intresserade av något som händer på väg till den planerade aktiviteten byter pedagogerna perspektiv. De menar att det är viktigt att följa barnen i deras tankar och funderingar och att ta tillvara på dem. Detta menar också Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2011, s.59-60) då barn oftast är intresserade av andra saker än vad vuxna är intresserade av och att det kan öppna upp för nya frågor och upptäckter som man annars kanske inte hade upptäckt. När barnen sen inte kommer vidare i sina undersökningar måste pedagogen vara beredd att komma med en produktiv fråga.

5.5 Positivt eller negativt?

Alla pedagoger såg utomhuspedagogik som något positivt att använda sig av i verksamheten och jobba med. Pedagogerna på de båda förskolorna ansåg att det nästan inte kunde komma på något som de ansåg vara negativt med utomhuspedagogik. Matilda menar att utomhuspedagogik är viktigt för att, inte bara för att förstå naturen och allt som finns i den, utan också för att förstå och ta hand om sig själv och sin kropp. Matilda menar att man har lättare för att förstå hur saker och ting fungerar om man upplever det själv och får upptäcka det. Strotz och Svenning (2004, s.29) bekräftar det Matilda säger då de menar att vissa saker, eller fenomen, kan inte bara beskrivas för att förstås, utan att de måste upplevas och förkroppsligas på något sätt för att få en förståelse.

Matilda ser också utomhuspedagogik som något positivt för att man kan få känna att naturen är något som man kan känna sig trygg i och kan komma tillbaka till när man

(27)

27

växer upp. Att den känslan skapar och blir en slags trygghet för barnen att veta att till exempel skogen alltid finns där.

Detta anser också Mia som menar att utomhuspedagogik är bra för att barnen får en sund inställning till naturen och att de vågar vara ute i den. Det är viktigt att vuxna och barn får lära sig att vara ute i naturen inte är något konstigt eller svårt och att man får andra upplevelser av att vara ute än inne. Det Mia säger bekräftas av Wohlin (2004, s.52) som menar att en viktig sak för pedagoger i framtiden är att nästa generation ska känna respekt för bl.a. naturen. Pedagogernas uppgift blir också att ha ett arbetssätt där man integrerar olika ämnen i ett sammanhang. Mia talar också om att ett av deras mål är att man som vuxen hittar ut i naturen och känna sig trygg och att man ser att det ger någonting för sig själv.

För att vara inomhus och vara inne det lär vi oss alla till en vis mån. /…/ det kan alla, men att vara ute och känna sig trygg och kunna sitta där, det är något /…/ som man måste uppleva som liten för att få med sig. (Mia 2014-04-22)

Hanna menar att det handlar om ett förhållningssätt, att man som pedagog själv måste vara engagerad och intresserad för att generera det till barnen. Har man inte det intresset förmedlar man istället ett missnöje till barnen. Hedda menar också att det handlar om ett förhållningssätt och att ens engagemang som pedagog smittar av sig på barnen. Att vara medupptäckare och medupplevare innebär att se barnens upptäckter och utgå från dem sen när man planerar. Detta menar också Ericsson (2002, s.4) att barn framförallt behöver engagemang och uppmärksamhet när de upptäcker saker.

Ens engagemang (som pedagog) det smittar av sig /…/ på barnen och det är /…/ genom engagemang och lust som man lär sig. (Hedda 2014-04-25)

Hilda menar att utomhuspedagogik är positivt för att barnen får vara ute i friska luften, något som hon menar är hälsosamt. Hon ser att det inte blir lika mycket konflikter ute som inne. Och det tror Hilda beror på att barnen har mer ytor att röra sig på.

Hilda tror också att om man som liten har gjort saker som känns trevlig och roliga ute i naturen, så uppskattar man det sen när man växer upp och blir vuxen. Grahn (2007, s.58) bekräftar detta då han menar att barns tidiga kontakt med miljön utanför huset, alltså utemiljön, är av stor betydelse för hur barn lär sig att förstå naturens egenskaper.

(28)

28

Grahn menar också att det handlar om hur de olika delarna av naturen presenterar sig genom sinnesintryck för barnet.

Då blir det /…/ så att man kommer ihåg /…/ bra grejor. Och det vill man /…/ gärna plantera in i dem. Att man kan ta tillvara på naturen och ha trevligt och att det är en avkoppling. Att man kan ha skönt när man är ute. (Hilda2014-04-25)

Ute- och innemiljön skapar ett komplement till varandra och pedagogerna på de två förskolorna är överrens om att barnen i förskolan ska ges möjligheten att välja om de ska vara inne eller ute. Pedagogerna menar på att det kanske inte alltid man känner för att vara ute, och det gäller både vuxna och barn, och att man då inte ska tvingas till att vara ute, och samtidigt menar pedagogerna att när man känner för att gå in så är det tillåtet.

Jag skulle inte vilja att barnen som kommer härifrån (förskolan) har en tråkig känsla av utevistelse. Jag vill att den ska vara positiv. Det ska vara roligt att vara ute, oavsett om det regnar eller så… men man ska också ha möjlighet att gå in när det blir för jäkligt. (Maja 2014-04-22)

Pedagogerna på de två förskolorna ser på utomhuspedagogik som något positivt att använda sig i verksamheten. Gemensamt för alla pedagoger är att de pratar om att skapa ett förhållningssätt till naturen som är positivt och som barnen kan ta med sig genom livet. Pedagogerna nämner inte några negativa aspekter av utomhuspedagogiken som arbetssätt, men de pratar om att utomhuspedagogik bör vara ett komplement till verksamheten som bedrivs inomhus. Barnen på förskolorna bör också ha möjligheten att välja om de vill vara ute eller inne, menar pedagogerna.

Pedagogerna Hanna och Hedda pratar också om pedagogernas eget förhållningssätt till naturen är av betydelse. Sitt eget engagemang och intresse för naturen och det som finns i naturen, har också betydelse för hur man väljer att presentera det för barnen. De menar att om man inte själv har ett intresse för naturen kanske man skapar det för barnen också.

(29)

29

5.6 Utomhuspedagogikens utmaningar

Pedagogerna på de två förskolorna menade att de ibland kunde se utmaningar, eller hinder, för att kunna införliva utomhuspedagogik i verksamheten. De hindren kunde vara sådant som man inte själv som pedagog kunde påverka i någon större grad. Pedagogerna pratade om att klädesvalen, både för pedagoger och barn, och vädret kunde vara ett hinder.

De menade att har inte man själv som pedagog ordentliga kläder, varför skulle då barnen ha det? Detta menar också Brügge, Glantz och Svenning (2011,s. 228) kan bli ett hinder då de människor som är ovana vid att vara ute i bl.a. dåligt väder kan få negativa upplevelser av detta. De menar att det är viktigt att man har kläder efter väder och även att man är mentalt förberedd när man går ut.

Matilda menar att det nästan största hindret för att vara ute är vädret. Med de små barnen kan det vara svårt att vara ute till exempel på vintern när det är kallt ute, eftersom de minsta barnen inte rör sig på samma sätt som de större barnen och att de då har lättare för att frysa.

Ett annat hinder som pedagogerna såg med utomhuspedagogik var pedagogers

inställning och humör. Mia menar att humöret hos både pedagoger och barn kan utgöra

både ett hinder och en möjlighet i verksamheten. Mia menar även att det för det mesta handlar om inställningen hos pedagoger som gör det möjligt att utföra utomhuspedagogik i verksamheten. Detta menar också Hanna som har mött pedagoger som anser att ute är till för att ”rasta” barnen och det är inomhus som lärandet sker. Hanna menar då att det är oftast ute som hon får syn på vad barnen är intresserade av när de får göra och springa omkring lite som de vill.

Hedda pratar om att vara ovillig pedagog i utemiljön och att det finns en möjlighet till att bli en mer villig pedagog om det händer saker i utemiljön hela tiden. Har man en rik förskolemiljö, där man som pedagog inte behöver anstränga sig för att komma på olika aktiviteter hela tiden kanske bidrar till en positivare inställning till utemiljön.

Matilda pratar om att man som pedagog inte alltid uppmärksammar det barnen hittar ute och att man kanske inte förstår att det är viktigt att reflektera tillsammans med barnen om vad det är man hittat, vad det har funktion etc.

(30)

30

Det är kanske för att man som barn inte har fått uppmärksamhet och erkännande när man har kommit med något, att det inte har lyfts upp. (Detta kan ha bidragit till) att det inte har varit så lustfyllt. (Matilda 2014-04-22)

Alla pedagoger är överrens om att det till synes handlar om ens egen inställning till att vara ute i naturen som inverkar mycket på om man väljer att jobba med utomhuspedagogik. Brügge et al.(2011, s.229) menar att det krävs att alla som är inblandade, till exempel pedagoger i förskolan, ser möjligheten med att bedriva verksamheten utomhus. De menar att om de flesta ser svårigheterna blir det mesta problematiskt. Detta bekräftar vad pedagogerna säger när de menar att det oftast krävs ett visst tänk för att utomhuspedagogik ska fungera i verksamheten och i arbetslaget. Pedagogerna menar att det är en fördel om arbetslaget på förskolan har ungefär liknande tankar om vad de vill att utomhuspedagogiken ska tillföra till verksamheten.

(31)

31

6. Sammanfattning och avslutande

diskussion.

6.1 Sammanfattning

I inledningen av den här uppsatsen angav jag att syftet med min undersökning var att studera hur pedagoger i förskolan ser på utomhuspedagogik. Och för att fördjupa mitt syfte formulerade jag två frågeställningar.

- Vilka hinder och möjligheter upplever pedagoger med utomhuspedagogik? - Vilka erfarenheter har pedagoger som arbetar med utomhuspedagogik och vad

lägger de själva för innebörd i ordet utomhuspedagogik?

Pedagogerna på de två förskolorna har ganska lika synsätt på utomhuspedagogik. De ser det som något positivt i verksamheten och också som något intressant att använda sig av. Pedagogerna på Molnet jobbar på en förskola som har en riktning mot utomhuspedagogik och som genomsyrar deras verksamhet. På förskolan Huset är pedagogerna överrens om att utomhuspedagogik är något positivt, men ibland går åsikterna lite isär.

Pedagogerna nämner att deras eget förhållningssätt och mentalitet utgjorde en viktig faktor i hur de såg på utomhuspedagogik. Alla kan ha dåliga dagar då man inte känner för att gå ut, men att det egentligen bara var att gå ut och göra det bästa av situationen. De pedagoger som jobbade på I-Ur-och-Skur förskolan menade att det visste var det var för förskola och vad som förväntades av dem när de valde att jobba där. Pedagogerna på den andra förskolan hade ett förhållningssätt till naturen som var positivt och som de sa att de hade tagit med sig genom livet.

Några hinder kunde pedagogerna inte direkt se med utomhuspedagogik. De menade att nästan allt som man gör inne kan man göra ute. Det fanns dock vissa aktiviteter som pedagogerna ansåg var bättre att gör inomhus, men att man mycket väl kunde göra de aktiviteterna ute också.

(32)

32

Pedagogerna försökte utnyttja de platser, miljöer och material som fanns tillgängliga i närheten av deras förskolor. De ansåg att det fanns mycket för barnen, och de själva, att upptäcka och utforska och en chans för alla på förskolan att se nya saker.

Hur de definierar begreppet utomhuspedagogik är också ganska likt pedagogerna mellan. De uttrycker det på olika sätt och med olika ord, men kärnan i det som de säger och uttrycker är ändå likt varandra. De menar att utomhuspedagogik ska vara något roligt och lustfyllt för både barn och även för de vuxna som jobbar i förskolan. De menar också att man som vuxen har ett förhållningssätt till exempelvis naturen och vad som händer i den, som smittar av sig till barnen, det vill säga att väcka ett intresse och kunskap hos barnen som de kan ta med sig i resten av deras liv, och som de i sin tur kan föra vidare till nästa generation.

6.2 Metod diskussion

Utöver intervjuerna jag gjorde hade jag också tänkt genomföra observationer på förskolorna, då jag ville veta hur deras förskolemiljö och platserna runt om förskolan såg ut. Detta för att jag skulle skaffa mig en egen uppfattning om hur miljön såg ut. Jag kunde tyvärr inte genomföra de tänkta observationerna på förskolorna. Detta eftersom den dagen jag skulle genomföra mina intervjuer och observationer på I-Ur-och-Skur-förskolan var det många av pedagogerna som var sjuka. Detta gjorde att pedagogerna som fanns på förskolan, redan innan jag kom, fick pussla för att få ihop verksamheten. Jag valde då bort observationen och fokuserade på intervjuerna istället, då jag kände att jag ändå hade behövt ha en pedagog i närheten när jag observerade miljön och inte ville försvåra deras arbete. Hos den andra förskolan valde jag också bort observationen då jag hade varit där innan och kände att jag hade ganska bra koll på utemiljön och platserna runt om förskolan.

Jag anser att det material som jag har samlat in, genom intervjuerna, till min undersökning har varit tillräcklig för att jag ska kunna uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar. Eftersom informanterna har svarat utförligt på alla intervjufrågor som jag ställde känner jag att där finns tillräckligt med material för att analysera svaren

(33)

33

och ställa dem mot vad tidigare forskning säger, ställa pedagogernas svar mot varandra, samt ge svar på det syfte och de frågeställningar som jag hade.

Med tanke på att jag inte genomförde några observationer av förskolemiljöerna har jag nu efteråt funderat på om observationer av pedagogerna, i arbetet med utomhuspedagogik, hade hjälpt mig se om där fanns några andra hinder eller utmaningar med utomhuspedagogik som pedagogerna inte nämnde i intervjuerna. Det hade också varit intressant att se hur pedagogerna konkret använder utomhuspedagogik i verksamheten.

6.3 Avslutande diskussion

Forskningen som jag valde att använde mig av beskriver utomhuspedagogik som en kompletterande kunskapskälla och att det är ett lärande som förflyttas utanför lokalens fyra väggar (Brügge och Szczepanski, 2011:49 & Dahlgren och Szczepanski, 2004:13). En aktiv naturkontakt mellan sig själv och naturen skapar en relation som gör att man själv skapar ett visst förhållningssätt. Den största pedagogiska styrkan i friluftslivet är att man upplever andra världar än vad man kanske vanligtvis gör och att man lär sig att förhålla sig till naturen.

Ett hinder som kan påverka ens sätt att förhålla sig till naturen är avståndet. Är avståndet för stort kanske man drar sig från att gå ut, som i sin tur formar hur man ser på naturen, utemiljön och dess möjligheter. Några forskare (Dewey, 2004:17 & Szczepanski, 2008:13) menar att det är genom att uppleva saker i verkligheten med kroppen och sinnena samtidigt som man lär sig. Några direkta hinder eller negativa saker sägs det inte så mycket av i den litteratur jag har läst. Det kan då få en att undra om det verkligen inte finns något som kan vara svårt med att arbeta med utomhuspedagogik. Pedagogerna som jobbar på Molnet har stor erfarenhet av att arbeta med utomhuspedagogik och det skulle vara intressant att höra deras åsikter om de negativa aspekterna med utomhuspedagogik. Detta kom inte fram genom intervjuerna jag gjorde.

Vad är det då som gör att de här sex pedagogerna på de här två förskolorna har en positiv attityd till utomhuspedagogik? Är det erfarenheter och upplevelser som de har

(34)

34

tagit med sig från en ung ålder som gör detta? Eller handlar det om sin egen inställning och attityd till naturen?

Detta är frågor och funderingar som har dykt upp under tiden som jag har skrivit arbetet. Jag själv, som har ett positivt förhållningssätt till naturen och utemiljön, finner att det som pedagogerna har sagt i intervjuerna är relativt likt min uppfattning av ämnet. Men vad händer då när förhållningssättet inte är positivt? Jag tänker här igen på mina kurskamrater som såg negativt på utomhuspedagogiken, är där något som kan göras för att de kan ändra deras uppfattning om utomhuspedagogik? Jag tänker att utomhuspedagogik kanske borde utgöra en större del i lärarutbildningen och att det kanske bör finns fler tillfällen för blivande pedagoger att bekanta sig med utemiljön och naturen.

Är detta något som man kanske också kan jobba med i ett arbetslag? Och hur viktigt är det att pedagoger i förskolan har ett positivt sätt att se på utomhuspedagogik eller naturen överlag? För i förskolans läroplan står det flera gånger om natur, miljö och naturkunskap, och vad förskolan har för ansvar för detta, och har då tillskrivits betydelse i läroplanen. Betyder det då att utomhus- och inomhuspedagogiken bör ta lika stor plats i förskolans verksamhet?

6.4 Fortsatt forskning

Med mina kurskamraters och de intervjuade pedagogernas åsikter om utomhuspedagogik i tankarna tycker jag att det skulle vara intressant att se hur inställningen och attityden till utomhuspedagogik ser ut hos blivande pedagoger i förskolan. För även om inte alla förskolor jobbar med utomhuspedagogik är man ute i verksamheten i vis mån på de allra flesta förskolor. Det hade också varit intressant att se på varför man har en vis inställning och var den i så fall kommer ifrån, trots att man ännu inte har en egen praktisk yrkeserfarenhet av att arbeta ute. Det hade också varit intressant att se om attityden skiljer sig mellan manlig och kvinnliga pedagoger.

(35)

35

7. Käll- och litteraturförteckning

Litteratur:

Barr, Anette, Nettrup, Annica & Rosdahl, Anna (2011). Naturförskola: lärande för

hållbar utveckling. Stockholm: Lärarförbundets förlag

Brügge, Britta, Glantz, Mats & Svenning, Stephan (2011) Planera för friluftsliv I: Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) Friluftslivets pedagogik: en miljö-

och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. 4., [uppdaterade, rev. och

utök.] uppl. Stockholm: Liber

Brügge, Britta & Szczespanski, Anders (2011) Pedagogik och ledarskap. I: Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) Friluftslivets pedagogik: en miljö- och

utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. 4., [uppdaterade, rev. och utök.]

uppl. Stockholm: Liber

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (2004) Rum för lärande – några

reflektioner om utomhusdidaktikens särart. I: Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.) Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur

Dahlgren, Lars Owe (2007) Om boklig bildning och sinnlig erfarenhet. I: Dahlgren, Lars Owe (red.) Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur

Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., [utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur

Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor & Wehner-Godée, Christina (2008). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära. 1. uppl. Stockholm: Liber

Ericsson, Gunilla (2002). Lära ute: [upplevelser och lärande i naturen] :

Friluftsfrämjandets handledning i att leda och lära barn i och om naturen genom friluftsliv och upplevelser. Hägersten: Friluftsfrämjandet

Fransson, Pernilla & Fäldt, Camilla (2011): Pedagogers tankar om utomhuspedagogik. [Examensarbete]. Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen

Glantz, Matz, Grahn, Patrik & Hedberg, Per (2011) Tätortsnära friluftliv. I: Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) Friluftslivets pedagogik: en miljö- och

utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. 4., [uppdaterade, rev. och utök.]

uppl. Stockholm: Liber

Grahn, Patrik (2007) Barnet och naturen. I: Dahlgren, Lars Owe (red.)

(36)

36

Hartman, Sven G., Roth, Klas & Rönnström, Niclas (2003). John Dewey: om reflektivt

lärande i skola och samhälle. Stockholm: HLS förl.

Helldén, Gustav, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor & Wehner-Godée, Christina (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. 2. [dvs 1.] uppl. Stockholm: Liber

Härstedt, Anna & Johansson, Anna (2012): Hur ser förskolepedagoger på

utomhuspedagogik? [Examensarbete] Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen

Ivarsson, Annika & Holmbro, Ida (2011): Utomhuspedagogik i förskolan – möjligheter

och hinder. [Examensarbete]. Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen

Karlsson, Ewa (2014): Utomhuspedagogik. En studie om hur pedagoger uppfattar

utomhuspedagogik. [Examensarbete]. Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Nelson, Nina (2007) Den växande individens hälsa. I: Dahlgren, Lars Owe (red.)

Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur

Sandell, Klas (2011) Från naturliv till friluftsliv. I: Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för

kunskap, känsla och livskvalitet. 4., [uppdaterade, rev. och utök.] uppl. Stockholm:

Liber

Strotz, Håkan & Svenning, Stephan (2004) Betydelsen av praktisk kunskap, den tysta kunskapen. I: Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.)

Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur

Szczepanski, Anders (2007) Uterummet – Ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I: Dahlgren, Lars Owe (red.) Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir

lärmiljö. Lund: Studentlitteratur

Szczepanski, Anders (2008). Handlingsburen kunskap: lärares uppfattningar om

landskapet som lärandemiljö. Lic. avh. Linköping : Linköpings universitet, 2008

Watts, Ann. (2013). Outdoor learning through the seasons: an essential guide for the

early years

Wohlin, Ammi (2004) Kulturlandskapet och torpet i undervisning. I: Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.) Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur

Elektroniska källor:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

(37)

37

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer, inom humanistisk – samhällsvetenskaplig

References

Related documents

läroplanen för förskolan (2018) i din tanke när du som förskollärare är utomhus och att kunna koppla utevistelsen med mål i läroplanen. Resultat visar att när barnen går

I resultatdelen presenteras vilken syn de responderande pedagogerna har på utomhuspedagogik, hur de använder utevistelsen för att främja barnens lärande samt

Observationerna och intervjuerna visade att oavsett vilken typ av nyckelord som används finns alltid risken att tvingas konkurrera med andra, även företag som inte säljer

Att patienten själv får notera utförd träning och resultat av denna i till exempel en träningsdagbok nämns av informanterna som en metod som används för att tydliggöra framsteg

This view on problems is related to the concept of constructive alignment and to an educational model called 6 languages for knowledge and learning that

För dem som dok- torerat inom medicinska vetenskaper är utbildningen i hälsoekonomi alltför begränsad för att de senare ska kunna söka medel för egen forskning inom

On the other hand, when comparing the effects of production systems producing modular products to the ones producing integral products it was found that the modular approach

Meciar vann för att han var den som högst och ljudligast bland annat lova- de att 70 procent av Slovakiens industri skulle stanna i statlig ägo och att han inte tänkte