• No results found

Uppföljning av CG-provvägen Nyängsleden, Västerås -81

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Uppföljning av CG-provvägen Nyängsleden, Västerås -81"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VTInatat

Nummer: V 03 -

Datum: 1986-11-14

Titel: Uppföljningav CG-provvägen Nyängsleden,Västerås-81

Författare: Sven-Olof Hjalmarsson

Avdelning:

(Vägkonstruktionssektionen)

Projektnummer: 4132803-0

Projektnamn: Provväg Västerås

Uppdragsgivare: Stiftelsen Svensk Betongforskning/Vägverket

Distribution:fri/nyförvärv/begränsad/

Statens väg- och trafikinstitut

?, Veatg-och Trafik-

Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-204000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 1436

(2)

Uppföljning av CG-provvägen Nyängsleden Västerås -81

av Sven-Olof Hjalmarsson

1 BESKRIVNING AV PROVVÄGEN

I samband med Västerås gatukontors nybyggnadsprojekt Nyängsleden i Västerås, bilaga 1, utfördes där några sträckor med varianter av CG -bär-lager jämte en referenssträcka med konventionell uppbyggnad (AG).

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) medverkade vid planläggning, utföran-de och uppföljning av utföran-dessa provsträckor, av VTI benämnda "Nyängsleutföran-den Västerås -81".

Provsträckorna är belägna på Nyängsleden i Västerås där hela nybygg-nadsdelen 1931 utfördes med CG -bärlager.

Provsträckornas uppbyggnad framgår av bilaga 2.

Som synes omfattar provvägen tre provsträckor med CG-bärlager samt en referenssträcka med AG -bärlager. Provvägens totala längd är ca 300 m och vägbredden ca 9.2 m.

2 TIDIGARE RAPPORTER

VTI meddelande nr 326 "Nyängsleden Västerås -81, Prov med verkblandat CG-material som bärlager, Byggnadsrapport".

VTI Utlåtande nr 261 "Uppföljning av CG-provvägen Nyängsleden, Västerås -81.

VTI Utlåtande nr 299 "Uppföljning av CG-provvägen Nyängsleden, Västerås -81.

(3)

3 UTFÖRDA MÄTNINGAR

Tabell 1

Dynamisk Spårbild- Jämnhet Skadein-

Prov-provbe- ning i längd- spektion borr

-lastning (Primal) led ning

(Fallvikt) (Chloe)

1981

Juni Sept Okt -

--Okt Okt

1982

Sept Sept Sept Okt Nov

1983

Sept - Sept Sept Sept

1984

Okt - Okt Nov

-1985

Okt Sept Sept Sept Sept

4 MÄTRESULTAT

Resultat av ovanstående mätningar redovisas i tabell +» samt figur 4 =:

5.1

KOMMENTARER

Bärighetsmätning

Resultatet av bärighetsmätningarna, vilka utförts med VTlIs 5 tons fall-viktsapparat redovisas i tabell 2 samt figur 1. De beräknade E-modulerna är medelvärde av 26-32 mätpunkter per provsträcka.

(4)

Tabell 2 Sammanställning av beräknade lagermoduler dels för slitlager (BG-lager + slitlager) Ej, dels för CG-lager E samt för under-laget (samtliga obundna överbyggnadslager + undergrund) E3.

Str Lagertjocklek 31-10 32-09 Ast. CG Ej E E3 Ej E E3 1 65 110 5300 6600 211 5000 6900 359 2 60 115 5500 9600 85 4000 5700 179 3 60 145 5300 21000 92 5000 18000 187 0 140 - 4600 =- 91 6300 - 182 Str 33-09 84-10 35-10 Ej E> E3 Ej Ez E3 Ej Ez E3 1 3300 4600 314 5500 4500 184 7100 3000 234 2 3600 6000 147 4500 5800 97 5800 5550 136 3 3300 12000 130 5000 10000 106 5900 7300 1538 0 3200 - 149 6000 - =70 4700 - 134

Vid utvärderingen av fallviktsmätningen har den nya beräkningsmodellen som användes 1984 även fortsättningsvis använts.

CG-lagret särskiljes från slitlagret och 3 st E-moduler uträknas, detta innebär att Ej-modulen representerar slitlagret, (sträcka 0 slitlager + AG), Ez-modulen representerar CG-lagret och E3-modulen representerar samt-liga obundna överbyggnadslager + undergrund.

(5)

MPa X400

(2) qeso pes (©) ysco (1) vsvs

, D

så J r a

häjpts

o..-. L'0: .'& 0; &-4' 2 o

n l

&+ !aszCAAA,...! td

20

-100 man(Mmm) 100 man (40 773) 100 man (40) W") 48 - 9 ("v 80) (20 ram) > ( ev 50) (Om m) 3( 60) (20 mm)

120 men CQ MC. f5öOmmn CG STP.C. "Om CG gr.R.C. 80 mm BAmu, Grus SO: ".a. 2vs Gomm BAti.gavi

46 =- ForsrALdbt;LAGE£ LAST 44 = 42 -40 * e u 6 -4 -= q oa 4 1 T U " -841 -82 -83 - 84 -g5 TIDPUNKT

Figur 1 Sammanställning av CG-lagrets E-modul (Ez) och utveckling för de olika provsträckorna under 5 år.

Av figur 1 framgår följande: Sträcka 1

Tidigare mätresultat visar på en nedgång av E-modulen. Denna nedgång har fortsatt under 1985. Sträcka 1 har sedan 1983 erhållit den lägsta E-modu-len av de tre provsträckorna. Ez-modulen är nu nere i 3000 MPa.

Sträcka 2

Efter den kraftiga nedgången av E7-modulen första året har sträcka 2 inte visat någon nedgående tendens. E2-modulen hos sträcka 2 är nu 5500 MPa. Sträcka 3

Den sjunkande Ez-modulen fortsätter men fortfarande har provsträcka 3 den klart högsta E2-modulen. hos sträcka 3 är nu 7300 MPa. Sträcka 0

Sträckan visar för AG normala värden. De variationer som förekommer av E-modulen vid de olika mättillfällena kan hänföras till variationer av beläggningens temp. Ej -modulen för sträcka 0 är 4700 MPa.

(6)

5.2 Spårdjupsmätning

Jämnhetsmätning i tvärled (spårdjupsmätning) har utförts med VTlIs Primal-mätare. 25 st tvärprofiler på de olika provsträckorna har uppmätts och utvärderats. ste 1 ste 3 9 P & 0 v 4 1 00 A N : o 0 3 VM 4 9 -% 4 en va r - m ALLA, rn ste 2 ste O 8 e | 6 6 f '" 4 i 4 | 2 S _la * L ål _LE 11 M 1 £ 2 4 m m 040008 3 4 m

Figur 2 Jämnhetsmätning i tvärled (Primal) i riktning mot soptippen.

Resultatet redovisas som spårdjup uttryckt i mm.

Av figur 2 framgår att spårdjupen genomgående är ringa. Redan 1981 fanns

en stor del av spårdjupen. Detta

tYder på att trafiken ej orsakat några

deformationer. Detta trots att E2-modulerna hos sträckorna sjunkit, t 0 m

i något fall med ca 50%. (Jmf figur 1).

Spårdjupsökningen har varit störst för sträcka 2 3,2 mm -81, -85.

Sträcka 3 1,6 mm, str 1 0,8 mm samt ref.sträckan 2,4 mm. Dessa små

spårdjupsökningar kan direkt hänföras till det slitage som uppstått under

åren -81 t om -85.

(7)

5.3 Jämnhetsmätning i längdled

Jämnhetsmätning i vägens längdled har utförts med VTls Chloe-mätare. Mätresultatet har bearbetats och redovisas som trafikeringsvärdet PSI (figur 3), ett tal på en femgradig skala, där 5 anger bästa tänkbara jämnhet. 01 -1 0% 4 v F FY F F FFF FE FE i i i i Str 2 81 -1 0TTTTTTTTT TT! TT v FTF ? i i i Datum i Figur 3 Ps ! 2 1

o +F FFF EEE EET EG EEE EFG E TTT EEE EGET E E FF F 3 E F + 41 0 i å V 3 & Str 3 8 3 2 1 VSTIIIITIIIIIIIIIIIIITIIllilllllllllllllllllllll i V å 3 & Datum

Jämnhetsmätning i längdled (Chloe). Resultatet redovisas som ett trafikbarhetsvärde, PSI.

Mätningarna visar på en god jämnhet. Sträcka 0 har hela tiden legat på en stabil nivå. Sträcka 1 har haft den högsta jämnheten, men har vid sista mättillfället sjunkit ned i nivå med de övriga sträckorna. Sträcka 2 har vid senaste mättillfället också haft ett något sjunkande PSI. Sträcka 3 har däremot erhållit en liten ökning, svårförklarad men ändå mätbar. Noteras bör att förändringen av jämnheten hos samtliga sträckor är mycket liten.

(8)

5.4 Provborrning

Provborrning har utförts med VTlIs diamantborrutrustning av fabrikat Prefix. Vid provtagning användes diamantborrkronor med diametern 100 mm. 3 borrkärnor uttogs per provsträcka. Två i högra hjulspåret och en mellan hjulspåren i riktning mot soptippen. Resultaten redovisas som ett medelvärde per provsträcka i figur 4. Även tidigare utförda provborrnings-resultat är medtagna. TRYCK HALF. MPa B + STe 1 6 + 4 4 2 + -82 -83 -85 AF MPa MP:s ste 3 40 -8

L

ste 2

8 +

6 +

6 +

4 f

4 +

198

b.

44

-$2

-85

-85

-"

. m

-28

AF

Figur 4

Provborrningsresultat från tre olika tillfällen, -32, -83 och -35.

Av figur 4 framgår att tryckhållfasthet hos borrkärnorna för de olika

provsträckorna ej förändrats under den tid som gått sedan vägen

färdig-ställdes. De avvikelser som finns kan hänföras till spridningen som

före-kommer hos tryckhållfasthetsvärdena.

5.5

Skadeobservationer

Vid inspektion 86-09 kunde ett mindre antal nya sprickor noteras både i

längd- och tvärled. Några skador förekom ej (se bilaga 3).

(9)

5.6 Sammanfattning

Av de mätresultat som föreligger framgår att provsträckornas kvalitet efter 4 års trafikering är god.

Bärigheten ligger på en godkänd nivå, jämnheten i längdled har hela tiden bestått och spårbildningen är ringa. En del sprickbildning både längd- och tvärled förekommer, men ej till olägenhet för trafiken.

(10)

Tn &. # Ö n st a v äg e n VA hl &RCN

(11)

-at-0 / 3 0 0

©

0/

35

©

Q/

as

0

4o

ze

_

10

0

H

A

B

Om

m)

(

rv

SC

)

(2

0

mm

)

10

0

BQ

&

,(

80

m

m

)

12

Om

m

e -m . G E v V FÖ ES TA LI OJ NG ONLA GE L V ä s t e r å s -8 1 LL L U L U Ldd e d d X X X X X X X X X X X X X X X XXX X X X X X X X X X X X 1 0 0 m a B ( 4 0

mm

)

10

0

ma

s

(4

0m

m)

J

(

"

5

0

(2

0m

m)

>

(t

v5

0)

(2

0m

m)

10

0m

as

(4

0

m

m

)

3

(

%

s0

)

(2

0

m

m

)

12

0m

m

9

6

M.

C.

80

m

m

BA

RL

,G

RU

S

44

#1

FO

RS

TA

RK

CM

HN

NN

OG

OS

LA

GE

ÅK

f5

Om

m

C

G

ST

.P

L.

C

,

*

SD ?-um us BA RL , G R u s FO KS TA ECKM HN NG 5L AGE £ G O m m Br at t. .© GR yS E 1 Z O m m C G ST.P L. C.

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT

Bil,Z

(12)

--ESI >- 3

INSPEKTIONSPROTOKOLL. VÄGBREDD 7 M.

PROVVÄG: VASTERAS CG DATUM: 86-09-17 SIGN: S-0+%

200 060 490 050 480 04O 395 0 4790 4/030 LROGNING 760 750 v 4 440 840 '430 830 kAGNiIW G 3 720 820 0940 310 810 080 0 0/00 9/800 030

(13)

INSPEKTIONSPROTOKOLL. VÄGBREDD 7 M. Bu 3:2

PROVVÄG: VASTERAS CG DATUM: 86-09-17 SIcN: S-04

350 340 330 320 310 4/3500

(14)

Figure

Figur 1 Sammanställning av CG-lagrets E-modul (Ez) och utveckling för de olika provsträckorna under 5 år.
Figur 2 Jämnhetsmätning i tvärled (Primal) i riktning mot soptippen.
Figur 4 Provborrningsresultat från tre olika tillfällen, -32, -83 och -35.

References

Related documents

• Detaljplanen möjliggör för att mark för näringslivsändamål skapas och att Västerås kan erbjuda goda etableringsförutsättningar för företag och verksamheter

3.1 Jämförelse mellan enkelarmerade och dubbelarmerade putsremsor I figur 4 visas uppställningarna för enkelarmerad putsremsa (remsa med armering Al) med armering nära insidan

Dessutom kommer uppgifterna att överlämnas till Markör för utförandet av kundundersökningen Löpande Insikt. Uppgifter som skickas in till en kommun kan bli offentliga och får

Socialnämnden har fastställt en intern kontrollplan där uppföljning och granskning för 2019 skall omfatta om genomförandeplaner är upprättade och om målen uppfylls inom

Lärarna menar att det troligtvis beror mycket på vilket fokus och syfte; vilken inställning läraren har till ämnet, som avgör vilken typ av feedback eleverna får.. I

Samma typ av resultat finns att se från studierna av Woo-Bock Lees, Åsa Pecks samt Sara Engbergs utställningar, där verk som skapar mycket interaktion med besökare är de större

I varje stavfelkategori gör eleverna från 2015 fler stavfel per elev som gör den typen av stavfel samtidigt som fler elever gör de olika stavfelen någon gång.. Däremot är

I de fall två punktlaster verkar på konsolplattan med samma avstånd till kantbalk och på ett avstånd från varandra mindre än fördelningsbredden för en punktlast kan