Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 : Trafikverket Region Mitt

VTI notat 8:5-2012

w

-

.www.vti.se/publikationer'-Utgivningsår 2012

*

'

*

I

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars

funktion är 2011

Trafikverket Region Mitt

Sven-Olof Lundkvist

Per Henriksson

Mohammad-Reza Yahya

vti

FlNDlNG A BETTER WAY

Förord

Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontakt-person.

De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Per Henriksson med bistånd av Sven-Olof Lundkvist. Sven-Olof Lundkvist har varit projektledare på VTI.

Linköping december 2011

Sven-OlofLundkvist

VTI notat 825-2012

Kvalitetsgranskning

Intern peer review har genomförts 2012-01-20 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Proj ektledarens närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 20 12-01 -20.

Quality review

Internal peer review was performed on 20 January 2012 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 20 January 2012.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... .. 5

Summary ... .. 7

1 Bakgrund, begränsningar och syfte ... .. 9

2 Begrepp och metod ... .. 10

3 Analys ... .. 11

4 Resultat... .. 12

4.1

Antal objekt som ingått i analysen ... .. 12

4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten ... .. 13

4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass ... .. 15

4.4 Resultat per delobjekt, län och vägklass ... .. 18

5 Slutsatser ... .. 25

Referenser... .. 26

Bilaga

Bilaga 1 Detaljerade resultat

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion är 2011 -Trañkverket Region Mitt

av Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson och Mohammad-Reza Yahya VTI

581 95 Linköping

Sammanfattning

I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Mitt 2011. Mätningarna har utförts under perioden 18 juni-15 oktober med det mobila instrumentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Region Mitt:

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

0 På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Mitt 40 % av delobjekten godkända

0 På övriga Europavägar och riksvägar godkändes 23 % av delobjekten 0 På de primära länsvägarna godkändes 28 % av delobjekten

0 Vägmarkeringarnas funktion var bäst i Jämtlands län. Gävleborgs län hade en högre andel godkända vägmarkeringar än Dalarnas län, som i sin tur låg på jämförbar nivå med Västernorrlands län.

Retroreflexionen för våta vägmarkeringar

0 På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Mitt 25 % av delobjekten godkända

0 Våtfunktionen på Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 for-don/dygn har mätts i två av länen och andelen godkända delobjekt var i dessa lika stor.

Condition assessment of road markings of Region Mitt in Sweden in 2011 by Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson and Mohammad-Reza Yahya

VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE-581 95 Linköping Sweden

Summary

This note presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Mitt, Sweden 2011. The measurements were carried out during the period 18 June to 15 October by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance.

From the results, the following conclusions can be drawn:

Dry road marking retroreflectivizjy

0 On European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 40% ofthe measured objects fulfllled the requirements in the Swedish regulations. 0 On other European highwaysand national roads the corresponding figure was

23%.

0 On county roads 28% of the objects were approved.

0 The performance of the road markings was best in Jämtland county. Gävleborg county had a higher percentage of approved road markings than Dalarna county, whose performance was similar to Västernorrland county.

Wet road marking retroreflectivity

0 On European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 25% ofthe measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. 0 The performance was equal in the two counties where wet road marking

function was estimated.

1

Bakgrund, begränsningar och syfte

Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Liksom år 2009 görs denna skattning för proñlerade markeringar (ej körfälts-markeringar) på europavägar, dock endast för vägar med ÅDT 2 4 000 fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls vid våtfunktionsskattningen även värden på friktion och Qd. Från och med år 2010 har objektens längd kortats ned från 20 km till 10 km med syfte att kunna mäta fler objekt.

Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar:

0 Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarke-ring uppfylls

0 Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna.

När Trañkverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trañkverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarke-ringamas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år 2011. Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat. l föreliggande notat redovisas resultatet från Region Mitt. Förutom de sex notaten med varje regions resultat, har ett notat utgivits som sammanfattar och jämför alla regioners resultat (VTI notat 8-2012).

2

Begrepp och metod

Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan:

0 Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt 0 Delobj ekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-,

mitt-eller körfältslinj e). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser 0 Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet

0 Mätpunkt Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses.

Indelning i vägklasser har under 2011 års mätningar gjorts enligt följ ande: 0 Vägklass A Europavägar med ÅDT 2 4 000

0 Vägklass B Europavägar med ÅDT < 4 000 samt riksvägar (9-99) 0 Vägklass C Primära länsvägar (100-404).

Enligt VTI meddelande 901 (Lundkvist, 2001) kan antalet objekt som slumpmässigt väljs ut för funktionskontroll inom en sådan Vägklass väljas enligt:

n=k-\/N

där N är antalet objekt i aktuell Vägklass i regionen och k är en konstant som för 2011 års mätningar sattes till:

k = 1,4 för Vägklass A k = 1,2 för Vägklass B k = 1,0 för Vägklass C

n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobj ekt som kommer att mätas blir då vanligen 3-14; två kantlinj er och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinj er på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobj ekt proportionellt mellan länen i regionen

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar, samt för profilerade markeringar på europavägar även makrotexturen, har mätts mobilt med Road Marking Tester (RMT). De mätplatser i ett delobj ekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobj ekt blivit avkortade och att andra utgått.

3

Analys

Analysen av data har gjorts enligt följande:

Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, RAW och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobj ektet beräknats som:

n Z RL,torri __ i=l RL,t0rr _ 00h n

ZMPDZ.

MPD : _izl , n

där RLJOW- avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPDi makrotexturen på mätplats i, och n antalet mätplatser i delobjektet.

Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion, RLyåt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009):

R_L,våt =-8+0,l4-R_{L ,torr} +18-MPD

Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext - vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010: 109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår ur följande tabell.

Tabell 1 Defznition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion.

Torrfunktion Våtfunktion

ÅDT < 2 000 ÄDT 2 2 000 ÅDT 2 4 000

Högst 20 % av mätplatserna har Högst 20 % av mätplatserna har Högst 20 % av mätplatserna

RWrr < 100 mcd/mz/lx.

RW < 150 mcd/mz/Ix.

har RL,våt < 35 mCd/mZ/Ix.

Godkänt delobjekt. Godkänt de/objekt. Godkänt de/objekt.

Krav på våtfunktion finns enbart på kantlinj er på vägar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn. I bilaga 1 återfinns detaljerade resultat.

4

Resultat

4.1

Antal objekt som ingått i analysen

Totalt har 44 Vägsträokor, objekt, mätts i Region Mitt under 2011. Fördelning på län, Vägklass och Vägtyp framgår ur tabell 2.

Tabell 2 Antal uppmätta objekt per län är 2011.

Antal uppmätta objekt pä

.. . .. .. . .. Primära

Lan/Reglon Vag klass Europavagar lesvagar l.._ansvagar.. Totalt

A 0 Dalarnas län W B 3 5 8 C 3 Summa 5 11 A 5 B Gävleborgs län X 5 5 C 2 Summa 5 5 12 A 1 Jämtlands län Z B 3 2 5 C 5 5 Summa 4 2 5 11 A 4 4 Västernorrlands län Y B 1 2 C 4 4 Summa 5 1 10 A 10 10 REGION MITT B 7 13 20 C 14 14 Totalt 17 13 14 44

För delobjekten i Vägklass A bestäms Våtfunktionen enligt funktionen i kapitel 3. Våtfunktionen bestäms endast för kantlinj erna. Antalet delobj ekt för Våtfunktions-skattningen framgår ur tabell 3. Skattningar har gjorts i tVå aV länen.

Tabell 3 Antal uppmätta delobjekt år 2011 per län (RAM ,vägklass A).

Län/Region Antal

Gävleborgs län X 8

Västernorrlands län Y 8

REGION MITT 15

4.2

Deskriptiv statistik för delobjekten

I tabell 4-6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroretlexionen för torra Vägmarkeringar år 2011 per län och totalt för Region Mitt.

Tabell 4 Beskrivande statistik över Rum, för vägklass A.

RL, torr, Väg/dass A

Region Mitt Gävleborgs Jämtlands Västerborr/ands Region Mitt Ian X lan Z Ian Y

Medelvärde 172 167 178 174 Standardfel 33 23 13 17 Standardavvikelse 128 39 46 94 Minimum 47 133 93 47 Maximum 504 210 235 504 Antal delobjekt 15 3 12 30 Konfidensintervall 95 % 101-243 70-265 149-207 139-209 20:e percentilen 74 143 148 94 50:e percentilen 148 159 194 164 80:e percentilen 216 189 212 211

Tabell 5 Beskrivande statistik över Rum, för vägklass B.

RL, torr, Väg/dass B

Region Mitt Dalarnas Gävleborgs Jämtlands Västerborr/ands Reg/.on Mitt

lan W lan X Ian Z Ian Y

Medelvärde 146 126 190 94 147 Standardfel 11 7 25 8 9 Standardavvikelse 56 29 96 20 67 Minimum 67 71 68 75 67 Maximum 241 176 370 124 370 Antal delobjekt 24 15 15 6 60 Konfidensintervall 95 % 123-170 110-142 137-243 73-114 129-164 20:e percentilen 96 94 114 81 94 50:e percentilen 127 132 165 85 132 80:e percentilen 206 146 312 113 183

VTI notat 8:5-2012

Tabell 6 Beskrivande statistik Över RUM, för vägklass C.

RL, torr, Vägklass C

Region Mitt Dalarnas Gävleborgs Jämtlands Västernorrlands Region

län W /än X län Z län Y Mitt Medelvärde 92 204 127 75 116 Standardfel 12 18 19 4 10 Standardavvikelse 34 44 73 14 64 Minimum 41 123 20 58 20 Maximum 123 243 288 105 288 Antal delobjekt 8 6 14 12 40 Konfidensintervall 95 % 63-121 157-250 85-169 66-83 95-136 20:e percentilen 55 189 81 62 67 50:e percentilen 108 213 97 72 94 80:e percentilen 121 240 192 82 190

Motsvarande statistik för våta Vägmarkeringar presenteras i tabell 7.

Tabell 7 Beskrivande statistik Över Rum, för vägklass A.

RL, våt, Vägklass A

Region Mitt Gävleborgs Västernorrlands Region

län X län Y Mitt Medelvärde 36 33 34 Standardfel 8 4 Standardavvikelse 23 16 Minimum 6 22 6 Maximum 72 40 72 Antal delobjekt 8 8 16 Konfidensintervall 95 % 1 6-55 27-38 26-43 20:e percentilen 15 29 28 50:e percentilen 36 32 34 80:e percentilen 53 39 40 14 VTI notat 8:5-2012

4.3

Andel godkända delobjekt per län och vägklass

Totalt sett i regionen blev endast 28 % av delobjekten godkända på torrfunktionen, se tabell 8. I ñgurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt- rött eller godkänt- grönt.

Tabell 8 Antal och andel godkända delobjektför RUM, efter län och vägklass.

Antal Andel

Län/Region Vägklass Summa godkända

Godkända % A - - _ _ 24 1 Dalarnas län W B 19 5 2

C

8

0

8

0

Summa 27 5 32 16 A 10 5 15 33 0

Gävleborgs län X

B

15

0

15

C

1

5

6

83

Summa 26 10 36 28

A

1

3

33

Jämtlands län Z B 9 15 60

C

14

43

Summa 16 16 32 50

A

6

12

50

Västernorrlands län Y B 6 0 C 12 12 Summa 24 30 20

A

18

12

30

40

REGION MITT

B

46

14

60

23

C

29

11

40

28

Totalt

93

37

130

28

Resultatet för våtfunktionen var i samma paritet, se tabell 9. Observera att det finns ett objekt i vägklass A i Z-län, men detta har inte proñlerade vägmarkeringar och har

därför inte mätts med avseende på Rleåt.

Tabell 9 Antal och andel godkända delobjektför RLVåt, efter län.

Län/Region Antal Summa goâkgäba

Godkända % Gävleborgs län X 6 2 25 Västernorrlands län Y 2 25 REGION MITT 12 4 16 25

VTI notat 825-2012 15

Resultatet av en undersökning om det förelåg signifikanta skillnader mellan länen avseende andel godkända delobj ekt presenteras i tabell lO. Antalet godkända delobj ekt per län antogs vara binomialfördelad. Testen utfördes på risknivån 5 %.

Tabell 10 Jämförelse mellan länen. Signifzkant Skillnad Oa/nej) mellan län iRegion Mitt efter vägklass.

Vägklass RUM

RL,va°_t__

Län A B C Alla A

W-X - ja ja ja

-W-Z - ja ja ja

-W-Y

-

ja

nej

nej

-X-Z nej ja ja ja

-X-Y nej nej ja nej nej

Z-Y nej ja ja ja

Inga signifikanta skillnader noterades beträffande klass A-vägar. Beträffande B-vägarna, var Jämtlands län bäst och Dalarnas län näst bäst. Med alla delobj ekt under-kända i både Gävleborgs och Västernorrlands län hamnade de naturligtvis sist. På de primära länsvägama var andelen godkända vägmarkeringar klart högst i Gävleborgs län och näst högst i Jämtlands län. Även i denna vägklass återfanns två län med samtliga delobj ekt underkända. Sett över alla tre vägklassema, framträdde Jämtlands län som bäst. För övrigt var Gävleborgs län bättre än Dalarnas län, som i sin tur låg på jämförbar nivå med Västernorrlands län.

I de två länen där våtfunktionen skattades var godkännandeandelen densamma.

Resultaten i tabell 8 åskådliggörs även i figur 1, men strukturerat efter vägklass och län.

Andel god- och underkända, torrfunktion, efter län och vägklass, Region Mitt I åggig'âigda

lm*

IIIIIIIIIIIIIIIIII

90%

IIIIIIII

III...

m"

IIIIIIIII

IIIIII

m'

IIIIIIIII

IIIIIII

60%_

...II

II

IIIIIII

50% w i I

I I

I I °

'o\

I I I

'

I

m'

I

3

II W III

I

30% *W '--- "är-"- 300 fo O\o

20V

_°

\° \° 3 §2

_{:a än}

_{8 .,}

_e

_<r

ä

_a\°

_°\°

3

_{., o\°}

o m m o\ ° 00 o 00 o\ °°

104, --- _- -- -- *ra-__-

_N

m

__-

N--o\---N-- _-0--N

_{3 N} 0%

gååååååååååååäåååååå

mäoääz'âäbääziäääziäoääz

åäåêåêäêêåêäêåååêåêå

esêgeeeêgeeeêgeeeêse

D :å C D :å C D :ä C D :r>U C 0 E 0 E 0 E 0 E

Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC

Figur 1 Andel godkända/underkända delobjektför RUM, efter väg/class och län.

Motsvarande resultat för våtfunktionen presenteras i flgur 2.

Andel godkända och underkända, våtfunktion, efter län i vägklass A, Region Mitt _IUnderkandaGOdkänfja 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 25% 25% 25% 0% _{5 i}

Dalarnas IänW Gävleborgs IänXä Jämtlands IänZ * Västernorrlands REGlON MITT

ä 1 IänY

VägklassA

Figur 2 Andel godkända/underkända delobjektför RLyåz, efter län.

4.4

Resultat per delobjekt, län och vägklass

I detta kapitel Visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända delobj ekt per län och vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga 1 i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-Värden där sådana mått har skattats. I Dalarnas län finns inga Vägar i vägklass A.

Gävleborgs län X, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass A 100% 90% 80%

70%

60% 50% 86 % 40% 30% 20%

'3

2%

10% 0% i

o

vi

0 o; m i 1 00 l l 5 <r_H ;4 I X14 (E4), 150 WI I-95 2' Kf -7 5 i Hk -50 ' ;c I X

i

l

3 Kf -3 58 Vk -5 04 Vk -1 28 Vk -1 90 x

I

1

X 9 (E4), 150 16 (E4), 150

X 20 (E4), 150 I Underkända Godkända

'8

7%

Kf -8 6 Vk -1 72 i l å

ä

5 Hk -1 94 x 22 (E4), 150 Figur 3 Gävleborgs län, andel godkända/underkända mätplatser avseende

toriffunktion, vägklass A.

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Jämtlands län 2, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass A I Underkända_Godkända

o\° oo - oo °\° rx LD 4 _,ho\° 00 Hk-159 Ml-210 Vk-133 Z 17 (E14), 150

Figur 4 Jämtlands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, väg/dass A. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 10% 0% 20% <

Västernorrlands län Y, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass A I Underkända

Godkända 100% 90 % 91 % 86 % 80 % 73 % 58 % 40 % O

Hk-227* Kf-147 IVk-zol

v7 (E 4), 150 Hk-235' Kf-1055Vk-214 Y5 (E 4), 150

Hk-206 M|-193IVk-164

Y 13 (E 4), 150

E N

Hk-194å Kf-93 IVk-154

Y 14 (E 4), 150 Figur 5 Västernorrlands län, andel godkända/underkända mälplatser avseende

torrfunktion, väg/class A.

" u . " IlJnderkända

Dalarnas Ian W, Andel god- och underkanda, torrfunktion, vagklass B Godkända

100%MIIIIIIIIlIIIIIII|.

a

9%"lllllllll ° IIIIII"

80WIIIIIIII

IIIIII

W

70%*"IIIIIII| Mm 'IIII

mm

5

60WII'Illamm IIII mmmmmmM

500 ,N 7 ., . ._____ _ . , i .__.. ..._.. må... ..._°\°_..

'6"I

IW

I

I5 5*

o _ i i . Q*WOIW OX__ > , u_ n ft*m,qwm am_ Mm. M

40Ã) % . NR 00 m Ne ; 7 L :3

30% «

l -

_{I 5:}

_§

r

hm 4-- m°\°

_D

_.

m :m *m*

_i

Wi . mäm .a

.. - , W M m m m mmm L° '\°r..5 m w w m M... 1096 5, i , mägm_ _W_ ,m_ *__ mm_.mwésmmñ1mw *g* 0"_.W M W M m M_. _ 0% W i § i g: ' 1: kr 8* § LnOO§ChNEOO#OämOONm)MN1kDLnl\kDII\I\OOOH)x-lm omgoo LDELONNOPCDCDCWäO mimmmopme-(thom

:Såå3023:133::(3312:233323323

_{I) I;§§> :§2 I) I)§ > 1)! >}

w 6 (E45), ws (E45), w 13 (E45), w 23 (50), w 30 (50), w 50 (70), w 33 (50), w 109 (80),

150 150 100 150 150 100 150 150

Figur 6 Dalarnas län, ana'el godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B.

IlJnderkända

Gävleborgs län X, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass B _Godkanda,_

W"

IIII

mk

IIII

WW

IIII

m*

IIIII

m*

IIII

m"

IIIIw

m*

_3%*

_{x x}

_{: III :: 5}

IIII

20% 3-* r* 9"" of ' ' *mmm ä > §1 8 I ä 'o\° 10% ___Ni , m 3 , x_WNmmm m... .<7 , _ H_ 0% * g r g ?a i g 3 N v-l ) m m i H g go m m 00 m i m ( <1- v-I o ( o m 0 v 00 (x i I\ <1* m <1- :) oo , N 00 ; <r 5 m

äggviw'ggzåw'w'å'vvêå'w'

*T'äjgw'

å

Håg&å,åå(&å@&

X 51 (80), 150 X 55 (80), 150 X 58 (83), 150 X 65 (83), 150 X 86 (84), 150

Figur 7 Gävleborgs län, ana'el godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B.

Jämtlands län Z, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass B I Underkända Godkända 100% ä. l ... ..._. 90% -«-« m M r--w m m I M __ __ 80% - --- mm mm --- _- . __. M .M 70% -w --- --- -- w_- w _____ ___. _ 60% -- --- --- -- m --- m __.__ ___._ ._ 50% dm§w§_§_°å än_ -- o\° ä...

3 CD 8 8 m 8

2 g 3

40% -m --- -- ---- 3-- m _- --- m -- --- '-°\O 30% --- m -w- --- _- --- ä ä ä' ä n... ____. .. m m Ln 20% -- -- m _- ---- _- --- m.- ...._ m ____ ... ... __ °\° 10% «- -» --»- m --- --- ---- _-4_- mgm m ... ...m ..__ 0% , En 0 m N m 1 o i o o i 00 <r LD ; 00 N o LD m \-| <r v H 00 :x 00 m \-| 0 LD H v (\ ao P vT' P 9 *T* I 9 *7* *T' *T* *T* -' *T' *T' *T' *T*

ä

2

å

ä

2 å 'å

i g 2

å

ä

å ä

2 ( ä

2 28 (E45), 100

2 29 (E45), 100

2 34 (E45), 150

2 65 (84), 100

2 76 (87), 100

Figur 8 Jämtlands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Västernorrlands län Y, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass B

I Underkända Godkända ø\° m |\

-

80

m - .,\° m N v-l ( ) Hk-82 5 WII-124 J Vk-81 Hk-ll3 'VH-88 å Vk-75 Y 23 (E 14), 150 Y 48 (90), 100

Figur 9 Västernorrlands län, andel godkända/underkända matplatser avseende torrfunktion, vägklass C.

I Underkända Godkända

Dalarnas län W, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass C

100% N *

90% «

80% a r

70% -« r

60% -« 50% *

40% .

76 % 30% m 20% m

x

10% -«--- g :

14

%*

_,1

6%

-i i

Vk-41 Hk-108 ; MI-har

inte 0% g MI-107 * Vk-119 Hk-123 Vk-123 Hk-48 _ MI-67

w 119 (247), 150 w 126 (270), 150 w 146 (311), 100 Figur 10 Dalarnas län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, väg/dass C. Objekt 146 saknar mittlinje.

Gävleborgs län X, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass C I underkända

Godkända 100% 1 . , _ ._ , , , , i. ,1 V .- V 90% mm i - i i _ .W W m,... 80% *m W 70% m3- ' m 60% -W 1 ., g.

50%

_o

W

<=\°

3*

_-se 3 8 är 6

40% »W »m

5

'

° fw

30% *W 20% WW : i g.

10% -m .

_:

ä

_{N: :}

W

E 1 Hk-240 Ml-123 Vk-243 Hk-189 3 MI-211 Vk-215 X 110 (303), 150 X 116 (307), 100

Figur 11 Gävleborgs län, ana'el gOa'kända/una'erkäna'a mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C.

IlJnderkända Godkända

Jämtlands län 2, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass C

100% 90%

I

I

1

)

80%

_IIII

70%

_IIII

"

60%

_IIII

0

M

50%

3,5

ä_--Ill

3

m

°

40%

_III

a

m

30% WWW

--II =\°

20%w-mm \0 g... å m_ 0 , 00 _m

10%---

§

Ng

Vo\°

---

-v4 9 3:5

0%

""

ooogmmgvammmmvmlom mooåowoomowoomooowmmoomow

32%.:353333-*2315'3

_{I§å>Ig I IE' I >}

i

i

l

i

2 79 (296), 100

2 87 (315), 100

2 93 (320), 100 2 107 (323), 100 2 125 (340), 100

Figur 12 Jämtlands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion,

vägklass C. Tort/funktionen har inte ma'tts på objekt 8 7:s mittlinje.

Västernorrlands län Y, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass C ' underkända

100%

-90% m

80%

»-70% m

60%

50%

40%

-30%

m-20% m'

10% --

l

°\°

å

ä

N

-OO Godkända i x-i x-l i 2 i i

Hk-105lMl-81IVk-92 Hk-83)MI-60(Vk-73 Hk-74(MI-58§Vk-68 Hk-725MI-67 Vk-61

38 % 37 %

1

2

%

_

13% _{8% 9}% 0% Y 92 (346), 100 Y 95 (348), 100 Y 97 (348), 100 Y 101 (348), 100 Figur 13 Västernorrlands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende

torrfunktion, vägklass C.

I Underkända Godkända

Region Mitt, Andel god- och underkända, våtfunktion,, vägklass A

lm

90%

* lllll

7

i

WWWWMEEEHHIII

M W

llllliii

60% -W m

_

..

,,

50%

2

O_{F. .4}O

l ...

_I

40% -W m-

* I

I - m

30% -W m

n §52

_{o l}

-

_{m 55}

ä-»x

20%»m-

I

mmm-MW

10% .H

m män

I

_.- WW;

H . 0% i 3 N

3 in-§Vk- Hk- Vk- Hk-6Vk-7 Hk-âVk- IHk- Vk- Hk-in- Hk- Vk-IHk- Vk-g

g

60; 72 28 42

g 36% 35

i 31 40 39| 40 29 22 §33 29%

w X9(E4), X16(E4),§X20(E4),§X 22(E4), z Y7(E4), Y5(E4), Y13(E4),§Y14(E4),i

35

35 I 35 i 35 g

35

35 _ 35 g 35 i

Figur 14 Region Mitt, Gävleborgs län och Västernorrlands län, andel godkända/under-kända mätplatser avseende välfunktion, vägklass A.

5

Slutsatser

Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningama 2011:

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

På europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn vari Region Mitt 40 % av delobjekten godkända

På Övriga europavägar och riksvägar godkändes 23 % av delobjekten På de primära länsvägama godkändes 28 % av delobjekten

Vägmarkeringamas funktion var bäst i Jämtlands län. Gävleborgs län hade en högre andel godkända vägmarkeringar än Dalarnas län, som i sin tur låg på jämförbar nivå med Västernorrlands län.

Retroreflexionenfo'r våta vägmarkeringar

0 På europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Mitt 25 % av delobjekten godkända.

I de två länen där våtfunktionen skattades, uppmättes var godkännandeandelen densamma.

En generell slutsats från tillståndsmätningama 2011 är att vägmarkeringarnas retroreflexion, och därmed synbarhet i mörker, är alltför dålig på europa- och

riksvägama. På detta viktiga vägnät uppfylls inte kravet i Trafikverkets regelverk på nästan hälften av sträckorna som mättes, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att entreprenören bör tillse att allt är godkänt.

Referenser

Lundkvist, S-O: En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige. Fältmät-ningar med metodstua'ie. VTI meddelande 901. Väg- och transportforskningsinstitutet. Linköping. 2001.

Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Roaa' Marking Tester. Status RMT

version 2. VTI notat 20-2009. Statens Väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 2009.

Vägverket: Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägmarkering. Publikation 2009:66. Vägverket. 2009.

Bilaga 1

Sidan 1 av 9

Detaljerade resultat

I tabellerna i denna bilaga används följande förkortningar:

Vägtyp

MV

motorväg

2+1

mötesseparerad trefältsväg

Zkf

tväfältsväg

Delobjekt

vänster kant b

vänster kantlinje i bakriktningen

höger kant f

höger kantlinje i framriktningen

Sträcka

k

korsning med väg

lgr

länsgränsen

rpl

rastplats

tpl

trafikplats

GK

Godkänd

UK

Underkänd

t

torrfunktion

v

vätfunktion

VTI notat 825-2012

Da la rn as län W Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ S t r äc k a D a t um Delo bj ek t RL ,t An de l GK t GK /U K EV E4 5 2k f No rr a Kät tb o (k 54 6) -rp l Si lj an sf or s 11 -6 9-16 Hög er ka nt f 16 5 6, 63 6 UK Mi tt li nj e 12 8 6, 33 3 UK V än s t e r k a n t 89 6, 66 7 UK EV E4 5 2k f Ge sun da (9 44 ) -Vi näs (k 94 7) 11 -6 9-16 Hög er ka nt f 67 6, 62 2 UK Mi tt li nj e 15 8 6, 56 7 UK V än s t e r k a n t 74 6, 64 3 UK EV w 13 E4 5 2k f Ta ll he d (k 97 6) -Em åd al en (k løø7 ) 11 -6 9-16 Hög er ka nt f 126 6, 48 2 UK Mi tt li nj e 88

9,

19

4

UK V än s t e r k a n t 98 6, 34 5 UK RV w 23 56 2k f lg r T/ w -Kl en sh yt ta n (k 61 1) 11 -6 9-12 Hög er ka nt f 19 2

9,

74

2

UK Mitt li nj e 19 3

9,

92

7

GK V än s t e r k a n t 26 3 6, 89 9 GK RV w 39 1 56 2k f No rr a Ba ck a in d, Om r, (k 66 3, Zk f st ar t) -Or näs (b ro , k8 36 ) 11 -6 9-14 Hög er ka nt f 16 2 6, 61 2 UK Mi tt li nj e 12 6 6, 26 5 UK V än s t e r k a n t 12 5 6, 36 3 UK RV w 56 76 2k f S är n a h e d e n -Mör kr et (k 16 56 ) 11 -6 9-69 Hög er ka nt f 97

9,

44

9

UK Mi tt li nj e 96 6, 36 7 UK V än s t e r k a n t 97 6, 36 7 UK RV w 33 2 56 2k f Fa lun (k 86 ) -Ho bb or n (k 87 4) 11 -6 9-14 Hög er ka nt f 22 7 6, 67 1 UK Mi tt li nj e 216

9,

84

2

GK V än s t e r k a n t 22 8 6, 75 6 UK VTI notat 8:5-2012 1E rs ät te r ob je kt 26 . 2E rs ät te r ob je kt 64 . Eükagea1

Sidan 2 av 9

VTI notat 8:5-2012 Da la rn as län W Väg Ob je kt Väg Nr V äg t yp Väg kl as s S t r äc k a D at um De lo bj ek t RL ,t An de l GK t GK /UK RL , An de l GK v GK/U K Qd Fr ik ti on RV W 16 9 86 2 +1 Ho sjö (k 26 6, 2+ 1 st ar t) -In get sa mh äl le (k 77 1) 11 -6 9-14 Hög er ka nt f 24 1 6, 97 1 GK Kör fäl ts li nj e 16 1 6, 68 3 UK Vän st er ka nt b 22 5 6, 95 6 GK LV W 11 9 247 2k f Nyh am ma r (k 56 4) -Sun na ns jö (k 24 5) 11 -6 9-12 Hög er ka nt f 12 3 6, 23 7 UK Mi tt li nj e 16 7 6, 14 3 UK V än s t e r k a n t b 1 2 3 6, 16 6 UK LV W 126 27 6 2k f He de mo ra (k 76 ) -Vi bb er bo (k73 5) 11-6 9-16 Hög er ka nt f 48 6, 66 6 UK Mi tt li nj e 67 6, 66 6 UK V än s t e r k a n t b 4 1 6, 66 6 UK LV W 14 6 31 1 2k f Li ll fj ät en (k 16 66 ) -lg r W/ Z 11 -6 9-69 Hög er ka nt f |1 68 6, 56 3 UK Mi tt Li nje sa kn as Vän st er kant b '1 19 6, 76 4 UK Sidan 3 av 9

Bilaga 1

Gävl

eb

or

gs

län

X

An de l GK GK /U K RL , An de l GK GK /U K Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ Väg kl as s St räc ka Da tum De lo bj ek t RL ,t t t v v v Qd Fr ik ti on

tpl

Söd

er

ha

mn

Söd

ra

Hög

er

ka

nt

f

38

8

1,

88

8

GK

68

1,

88

8

GK

14

3

8,

82

8

EV

X

9

E4

MV

A

(ks

ø,

mv

sta

rt)

-11

-8

9-21

Kör

fäl

ts

li

nj

e

35

8

1,

88

8

GK

14

6

8,

63

4

I t h ul l k 3 "

ge

sam

3

e

(5

8

d

m

Vän

st

er

ka

nt

b

58

4

1,

88

8

GK

72

1,

88

8

GK

15

9

8,

47

3

Ig ge sun d (k 66 9) _ Hög er ka nt f 1 6 4 0 , 5 7 6 UK 13 5 0 , 8 1 9

EV

x

14

E4

2k

f

A

tpl

Hud

iks

val

l

11-

89-23

Mit

tli

nje

95

8,

82

4

UK

13

1

8,

93

4

S" d k8 4, Zk f 1 t n

o

Pa

(

5U

)

Van

ste

r

kan

t

b

12

8

8,

31

8

UK

13

8

8,

85

4

Hög er ka nt f 14 8 0, 49 2 UK 28 0, 17 2 UK 14 8 0, 91 0 11 -0 9-21 Kör fäl ts li nj e 75 0, 00 0 UK 17 3 0, 92 3 Vän st er ka nt b 19 0 0, 86 2 GK 42 0, 60 0 UK 15 2 0, 93 3m tp l Sk og st a (k 75 8) -EV X 16 E4 2+1 A Si lj a( 75 9) CL Hög er ka nt f 58 8, 88 8 UK 6 8, 88 8 UK 14 7 8, 95 31 , 11 -8 9-21 Mi tt li nj e 71 8, 88 8 UK 16 6 0, 94 89 Vän st er ka nt b 47 8, 88 8 UK 7 8, 88 8 UK 14 6 0, 96 4ç Jät te nd al (k 30 7) -EV X 29 E4 2k -F A Gn ar p(2 k1 c sl ut )

nl'nnn Hög er ka nt f 19 4 0, 87 0 GK 36 0, 58 0 UK 14 2 0, 87 9 11 -0 9-21 Kör fäl ts li nj e 86 0, 00 0 UK 16 1 0, 92 0 Vän st er ka nt b 17 2 0, 72 5 UK 35 0, 54 4 UK 15 5 0, 91 6 In ge t sa mh äl le (k 79 2) -EV X 22 E4 2k ? A lg r X/ Y tp l In ge t sa mh äl le (2 k1 c st ar t) -Hög er ka nt F 13 2 9, 27 5 UK RV X 51 80 2k 'F B * tp l Sa nd vi ke n väs tr a 11 -0 9-17 Kör fäl ts li nj e 91 0, 00 6 UK k 8 0 , 0 1 , 2 k f 1 t u ( S Va ns te r ka nt b 14 5 8, 47 2 UK Hög er ka nt f 13 9 0 , 4 6 6 UK 11 -0 9-18 Kör fäl ts li nj e 71 0 ,00 0 UK Vän st er ka nt b 17 6 0 , 6 8 4 UK Va lb o (k 56 )

-RV

x

55

88

MV

B

Gävl

e

(M

)

VTI notat 815-2012 Bilaga 1

VTI notat 825-2012

Gävl

eb

or

gs

län

X

Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ S t räc k a D a t um De lo bj ek t RL ,t A n d e l G K t GK /U K RL , A n d e l G K v GK/U K Qd F r i k t i o n RV X58 83 2k f rp l No rr la nd sp or te n -Ki la fo rs (k 61 1) 1 1-0 9 -xx Hög er kant f 14 5 0, 30 6 UK Mi tt li nj e 95 0, 02 8 UK V än s t e r k a n t 14 8

9,

39

4

UK RV X 65 83 Zk f Va ll st a (k 66 3) -Si me ä (k 69 1) 11 -0 9-20 Hög er kant f 10 9 0, 01 7 UK Mi tt li nj e 89 0, 00 0 UK V än s t e r k a n t 12 4 0, 13 8 UK RV X 86 84 2k f Näs vike n (k 75 3) -In get sa mh äl le (k66 7 väs tr a) 11 -0 9-23 Hög er ka nt f 13 1 0, 28 3 UK Mi ttli nj e 14 0 0, 233 UK V än s t e r k a n t 15 0 9, 51 7 UK LV X 11 0 30 3 2k f Oc ke lb o (k 27 2) -Hamr ån ge fj är de n (k 4) 11 -0 9-18 Hög er ka nt f 24 0 0, 91 1 GK Mi tt li nj e 12 3 0, 20 2 UK V än ste r k a n t 24 3 0, 881 GK LV X 11 6 30 7 2kf Ha ss el a (k 30 5) -Äl ge re d (k 74 1) 11 -1 0-15 Hög er ka nt f 18 9 0, 97 3 GK Mitt li nj e 21 1 0, 98 9 GK V än s ter k a n t 21 5 0, 97 3 GK

Sidan 5 av 9

bnaga 1

VTI notat 8:5-2012 Jäm tl an ds län Z Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ S t r äc k a D a t um De lo bj ek t RL ,t A n d e l G K t GK /U K G K / U K v Qd Fr ik ti on EV E1 4 2k f Op eb ac ke n (k 60 5, Zk f st ar t) -Br un fl o (k 45 ) 11 -9 6-23 Hög er ka nt f 15 9 0, 66 7 UK 15 8 9, 85 9 Mi tt li nj e 210 0, 87 8 GK 17 8 0, 76 6 V än s t e r k a n t 13 3 0, 37 0 UK

15

2

6,

89

2

EV E4 5 2k f Yt te rh og da l (k 31 4) -Öve rh og da l kza 11 -0 9-08 Hög er ka nt f 31 0

1,

66

6

GK Mi tt li nj e 14 6 0, 98 7 GK V än s t e r k a n t 34 2

1,

66

6

GK EV E4 5 2k f Öve rh og da l kza -Sör tj är n (k 51 7) 11 -0 9-98 Hög er ka nt f 31 9

1,

66

6

GK Mi tt li nj e 13 6 0, 98 4 GK V än s t e r k a n t 37 0

1,

66

6

GK EV E4 5 2k f Rör ön (k 54 3 syd ) -Sk uc ku (k 54 6) 11 -0 9-08 Hög er ka nt f 180 9, 65 2 UK Mi tt li nj e 16 8

0,

56

7

UK V än s t e r k a n t 11 4 0, 23 9 UK

RV 84 2k f Än ge rs jö (k 59 8) -lg r Z/ X 11 -0 9-08 Hög er ka nt f 10 6 0, 55 9 UK Mi tt li nj e 68 0, 05 6 UK V än s t e r k a n t 11 2

6,

57

4

UK RV 87 2k f Ha mm ar st ra nd (k 32 3) -In ge t sa mh äl le (k 77 4) 11 -0 6-20 Hög er ka nt f 14 0 1, 00 0 GK Mi tt li nj e 17 6 0, 96 9 GK V än s t e r k a n t 165

1,

66

6

GK LV 29 6 2k f

Sän na (k 45 ) -lg r Z/ X 11 -0 9-09 Hög er ka nt f 19 0

1,

66

6

GK Mi tt li nj e 28 8 9, 94 8 GK V än S t e r k a n t 19 9 0, 98 3 GK

Sidan 6 av 9 Bilaga 1

VTI notat 8:5-2012 Jäm tl an ds län Z An de l GK GK /U K RL , An del GK GK /U K Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ Väg kl as s St räc ka Da tum De lobj ek t RL ,t t t v v v Qd Fr ik ti on

Hög

er

ka

nt

f

82

|

9,

16

4!

UK

J

LV

28

7

31

5

Zk

f

c

G

de

mg

e

(

51

5)

11

-9

9-68

Mi

tt

li

nj

e

Rät m1 (k 45 ) Mät ni ng ar ej ge no mf örda

Vän st er ka nt b 94' 6, 28 4[ UK I Hög er ka nt f 81 6, 13 2 UK

LV

29

3

32

9

2k

f

c

Häl

le

sj

ö'

11

-9

9-92

Mi

tt

li

nj

e

52

6,

61

8

UK

Sör byg de n (k 71 1) Vän ster ka nt b 82 6 ,13 7 UK

Hög er ka nt f 99 6, 43 3 UK

LV

2

19

7

32

3

Zk

f

c

ås

jum

m

'

11

-9

9-92

Mi

tt

li

nj

e

12

2

9,

82

3

GK

Ha mmar st ra nd (k 87 ) Vän st er ka nt b 94 6 ,34 2 UK Hög er ka nt f 18 2 6 , 9 7 1 GK bilaga 1

LV

z1

25

34

9

2k

f

c

Sk

äwa

ng

en

(k

83

3)

'

11

-6

6-

22

Mi

tt

li

nj

e

29

9,

91

4

UK

Hög gs jövi k (k 68 9) Vän ster ka nt b 19 5 6 ,99 6 GK Sidan 7 av 9

VTI notat 825-2012 Väs te rn or rl an ds län Y Väg Ob je kt Väg Nr V äg t yp Väg kl as s S t r äc k a D a t um De lo bj ek t RL ,t A n d e l G K t GK /U K RL , An de l GK v GK /U K Qd Fr ik ti on EV 'Y 7 E4 2 + 1 Här nös an d (k 71 9, 2+ 1 st ar t) -Äl an ds br o (2 +1 sl ut ) 11 -9 8-31 Hög er ka nt f 22 7 9, 96 6 GK 31 9, 24 1 UK 14 8 9, 76 2 K ör f äl t s l i n j e 14 7 9, 49 9 UK 15 7 9, 84 1 V än s t e r k a n t b 29 1 1, 99 9 GK 49 1, 99 9 GK 14 6 9, 89 3 EV Y 53 E4 2 + 1 Häs sj ö (k 68 5) -St ig sj ö (k 79 8) 11 -9 9-91 Hög er ka nt F 23 5 9, 89 5 GK 39 9, 67 4 UK 15 9 9, 81 9 K ör f äl t s l i n j e 19 5 9, 94 2 UK 14 1

8,

87

5

V än s t e r k a n t b 21 4 9, 91 2 GK 49 9, 84 9 GK 14 7 9, 86 6 EV Y 13 E4 2k f Ul lån ge r (k 82 5, Zk f st ar t) -Do ck st a (k 87 2, Zk f sl ut ) 11 -9 8-31 Hög er ka nt f 29 6 9, 89 9 GK 29 9, 24 3 UK 15 1 9, 77 8 Mi tt li nj e 19 3

8,

86

4

GK 16 9

8,

88

7

V än s t e r k a n t b 16 4

8,

58

2

UK 22

8,

82

8

UK 15 5

8,

82

1

EV Y 14 E4 2 + 1 Do ck st a (k 87 2, 2+ 1 st ar t) -Sk ul näs (k 88 1, 2+ 1 sl ut ) 11 -9 8-31 Hög er ka nt f 19 4

9,

72

6

UK 33

8,

41

4

UK 14 9

8,

84

5

K ör f äl t s l i n j e 93

8,

81

8

UK 13 9 9, 97 9 V än s t e r k a n t b 15 4 9, 51 1 UK 29 9, 17 2 UK 14 8

8,

91

1

EV Y 23 E1 4 2k f Ro gs ta (k 52 5) -To rp sh am ma r (k 59 1) 11 -9 6-19 Hög er ka nt f 82 9, 91 8 UK Mi tt li nj e 12 4

8,

17

3

UK V än s t e r k a n t b 81 9, 99 9 UK RV Y 48 99 2k f Fo rs mo (k 95 8) -Ba ck sj ön (k 99 8) 11 -9 6-19 Hög er ka nt f 11 3 9, 72 6 UK Mi tt li nj e 88 9, 32 5 UK V än s t e r k a n t b 75 9, 91 2 UK LV Y 92 34 6

2k f Va ll en (k 98 1) -Jun se le (k 90 ) 11 -9 6-19 Hög er ka nt f 19 5 9, 38 3 UK Mi tt li nj e 81 9, 97 9 UK V än s t e r k a n t b 92 9, 37 9 UK 3 E m m n xo m d d l L Sidan 8 av 9 Bilaga 1

VTI notat 825-2012 Väs te rn or rl an ds län Y Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ Väg kl as s St räc ka Da tum De lo bj ek t RL ,t An de l GK t GK /U K RL , An de l GK v GK /U K Qd *F ri kt io n LV 34 8 2k f S o l b e r g ( k 1 9 3 5 ) _ In ge t sa mh äl le (k 1ø4 4) 11 43 64 9 H ög e r k a n t f 83 9 , 1 3 4 UK

Mi

tt

li

nj

e

69 9, 91 7 UK Vän st er ka nt b 73 9, 94 2 UK LV Y 97 34 8 2k f Jär vb er ge t (k 19 37 ) _ Yt te rt äl lm o (k 10 43 ) 1 1 -6 6 ' 1 9 H ög e r k a n t f 74 9, 98 8 UK Mi ttli nj e 58 9 , 9 1 1 UK Vän st er ka nt b 68 9, 97 7 UK LV

Y19 1 34 8 2k f Br ed byn (k lø3 5) _ Me ll an se l (k 93 4) 11 '9 6' 18 H ög e r k a n t f 72 9, 11 8 UK Mi tt li nj e 67 9, 91 3 UK Vän st er ka nt b 61

ø,

99

4

UK Sidan 9 av 9 Bilaga 1

www.vti.se

vti@vti.se

VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.

VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.

HUVUDKONTOR/HEADOFFICE

LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG

POST/MAIL SE-581 95 LINKÖPING POST/MAIL BOX 760 POST/MAIL BOX 6056 POST/MAIL BOX 8077

TEL +46(0)13 20 40 00 SE-781 27 BORLÄNGE SE-171 06 SOLNA SE-402 78 GÖTEBORG