Gör njutning dig mer uthållig?
Flow och dess relation till Grit
Magnus Quensel
C-uppsats i psykologi, HT 2020 Handledare: Jacek Hochwälder Kurskod: PSA122
Examinator: Per Lindström Akademin för hälsa, vård och välfärd
Gör njutning dig mer uthållig?
Flow och dess relation till Grit
Magnus Quensel
Medan Flow är ett njutbart medvetandetillstånd där ens agerande tycks ske automatiskt så definieras Grit som uthållighet och passion i strävan mot ett långsiktigt mål. Studien undersökte om det fanns ett positivt samband mellan generell Flow och Grit samt mellan arbetsrelaterad Flow och Grit. Arbetsrelaterad Flow definieras av absorption, arbetsglädje och inre motivation. 75 yrkesverksamma personer, varav 50 coacher, deltog i studien genom att svara på en enkät som publicerades på sociala medier. Enkäten utgjordes av mätinstrumenten Flow Short Scale, WOLF (arbetsrelaterad Flow) samt Grit Scale. Materialet undersöktes med korrelationer och regressionsanalyser. Flow och absorption korrelerade positivt med både uthållighet och passion och arbetsglädje visade ett positivt samband med uthållighet. Flow hade det starkaste sambandet med uthållighet medan absorption visade den starkaste relationen till passion. En framtida studie skulle genom en intervention kunna undersöka hur Grit påverkas om förutsättningarna för Flow påverkas.
Keywords: flow, grit, absorption, enjoyment, motivation
Inledning
Enligt Csikszentmihalyi (2014) har den vetenskapliga psykologin historiskt sett nästan exklusivt haft ett patologiskt fokus och koncentrerat sig på vad som är fel på människan och på det som inte fungerar. Som kontrast till det patologiska synsättet har sedan slutet av 1990-talet den positiva psykologin vuxit fram, vilken i stället fokuserar på vad det är som gör att människor blomstrar och hur man bygger upp positiva kvaliteter (Csikszentmihalyi, 2014).
Flow och Grit är ämnen inom den positiva psykologin som fått mycket uppmärksamhet under 2000-talet både inom och utanför forskningskretsar. Till synes kan områdena verka ganska väsensskilda. Medan Flow är ett medvetandetillstånd som kan upplevas som naturligt, spontant och automatiskt är Grit en egenskap som har att göra med att härda ut och fortsätta sträva mot uppsatta mål trots svårigheter och motgångar. Möjligtvis är det denna skillnad som gör att det finns förvånansvärt få studier som undersökt direkta samband mellan Flow och Grit. Den här studien ämnar skapa en större förståelse för hur de två begreppen relaterar till varandra.
Flow – generellt och på arbetet
Flow beskrivs som en optimal upplevelse som uppstår när en individs samlade psykologiska energi - tankar, känslor och intentioner - är fokuserade mot samma mål. I det här medvetandetillståndet är personen så uppslukad av det den gör att handlingarna blir
automatiska, spontana och tycks ske av sig självt. Individen upphör att vara medveten om sig själv som skild från det den håller på med (Csikszentmihalyi, 2003).
Csikszentmihalyi beskriver åtta olika komponenter som ingår i Flowupplevelsen: Koncentration, Tydliga mål, Omedelbar feedback, Balans mellan kompetens och utmaning, Djupt engagemang, Upplevd känsla av kontroll, Förändrad tidsuppfattning samt att Självupptagenheten försvinner (individen ”blir ett” med det den håller på med). Tydliga mål, omedelbar feedback samt balans mellan kompetens och utmaning anses vara förutsättningar (pre-conditions) för Flow, medan de andra komponenterna karaktäriserar upplevelsen i sig (Abuhamdeh, Csikszentmihalyi & Nakamura 2005). Påverkas någon av förutsättningarna, till exempel genom att göra målen mer tydliga eller anpassa utmaningsnivån till ens kompetens ökar mängden upplevd Flow.
Just kompetens inom området som fokuseras på ses som en central aspekt av Flow. Med hög kompetens är det större chans att en person klarar av de utmaningar som den ställs inför samtidigt som stressen inte blir övermäktig och individen undviker att fastna i oro och huvudbry. Om individen kontinuerligt ökar sin kompetens kan större och större utmaningar gripas an vilket ökar upplevelsen av Flow. När en person har tydliga mål och får kontinuerlig feedback att hen är på rätt väg flödar energin och en känsla av kontroll upplevs. Oron tar mindre plats i medvetandet då det inte finns någon tvekan om individen är på rätt väg, och i stället kan all energi och kraft gå till det personen vill uppnå. Denna “ordning i medvetandet” beskriver Csikszentmihalyi (2003) som en nödvändighet för en optimal upplevelse.
Eftersom Flow är en högst njutningsfull upplevelse så är själva utförandet av uppgiften en tillräcklig belöning och det krävs inga yttre gratifikationer, såsom lön eller befordran, för att utföra sina aktiviteter (Csikszentmihalyi & Nakamura, 2002). Upplevelsen är alltså starkt motiverande i sig. Asakawa (2004) beskriver Flow som det optimala tillstånd i vilken människan känner sig kognitivt effektiv, djupt involverad och högt motiverad. Dessutom karakteriseras tillståndet av en hög grad av tillfredsställelse.
Flow kan uppnås under olika betingelser och aktiviteter, men det verkar som att det är på jobbet som människor har de flesta Flowupplevelserna (Csikszentmihalyi, 2003). Bakker (2007) intresserade sig för Flow i just arbetslivet och baserade på tidigare studier definierade han Flow på arbetet som en kortsiktig peak-upplevelse som kategoriseras av absorption, arbetsglädje och inre motivation.
Med absorption på arbetet menas fullständig koncentration när en person fokuserar på sin arbetsuppgift. Tiden upplevs försvinna iväg och individen glömmer allt som sker runt omkring sig (Csikszentmihalyi, 2003). Arbetsglädje är en naturlig följd av att Flow är en njutningsfull upplevelse i sig. Medarbetare som känner glädje på jobbet bedömer sitt arbetsliv i stort som mycket positivt (Veenhoven, 1984). Med inre motivation på arbetet menas att arbetet utförs för att individen vill det och inte för att någon utifrån säger att den måste. Tillfredsställelsen av att utföra arbetsuppgiften räcker som belöning. Eftersom Flow är en njutningsfull upplevelse som stärks när en person utmanar sig själv och är absorberad i det den företar sig, är det inte konstigt att det är en upplevelse som gör att arbetet blir både produktivt och djupt meningsfullt (Allan et al., 2015).
Grit
Inom psykologin beskrivs Grit som en egenskap som är en blandning mellan passion och uthållighet i relation till ett långsiktigt mål (Duckworth, Kelly, Matthews, & Peterson, 2007). Med passion menas fokus, engagemang och nedlagd tid i ett dedikerat ämne som intresserar en person djupt. Att passionen gäller just ett specifikt område och att vi inte byter intresseområde med jämna mellanrum är en central del av aspekten passion. Med uthållighet
menas ett ihärdigt strävande mot ett uppsatt mål trots motgångar och svårigheter (Disabato, Goodman, & Kashdan, 2018).
När Duckworth, Kelly, Matthews och Peterson (2007) introducerade Grit rönte det stort intresse. Deras forskning visade att Grit var en lika viktig eller till och med viktigare indikator på att nå framgång i livet än vad man kunde tillskriva en människas talang. Ett talande exempel var när de studerade kadetter på militärakademin i Westpoint och såg att höga Grit-poäng var en viktigare faktor att klara sig kvar på akademin än faktorer som betyg, samvetsgrannhet (”conscientiousness”) och intelligens (Duckworth & Quinn, 2009). Grit har i studier visat sig ha ett positivt samband även med andra områden i livet så som akademiskt och i arbetslivet (Asahi, Ishikawa, Suzuki, & Tamesue, 2015).
Båda Grits delaspekter uthållighet och passion tros vara bidragande faktorer för att uppnå framgång. Uthållighet behövs då varje väg till att uppnå briljans inom ett ämne kommer att kantas av motgångar och svårigheter som måste övervinnas. Passion och dedikation för ett specifikt ämne behövs då det normalt sett krävs många timmars övning för att uppnå briljans (Ericsson, Krampe, & Tesch-Römer, 1993). Med andra ord så kommer människor som ger upp när de möter motgångar eller som byter intresse så ofta att de inte dedicerar tillräcklig tid för något specifikt, aldrig att uppnå verklig framgång.
Samtidigt som det finns omfattande forskning som visar på ett samband mellan Grit och framgång, så finns det även de som menar att Grit spelar en större roll för vissa uppgifter och mindre roll för andra. Att ha hög Grit kanske är mer relevant när det gäller komplexa arbetsuppgifter som är väldefinierade (Hambrick, MacNamara, & Oswald, 2014). Till exempel att klara av sina studier eller genomföra en militärutbildning kan ses som relativt komplexa och väldefinierade målsättningar. Om uppgiften är enkel eller är av mer oprövad och odefinierad karaktär kanske Grit är av mindre betydelse. I det senare fallet krävs mer kreativitet och en öppenhet att till och med ge upp den inslagna vägen för att testa något nytt (Credé, Harms, & Tynan, 2017). Å andra sidan kan man hävda att återkommande behöva ge upp den inslagna vägen för att samla ihop sig och testa ytterligare en ny väg torde kräva stor ihärdighet. Grit har framförallt studerats i förhållande till prestation och framgång (Beal, Duckworth, Eskreis-Winkler, & Shulman, 2014), men det finns forskning som även tyder på att det påverkar det allmänna välbefinnandet (Bronk, Burrow, & Hill, 2016). En studie på 519 sjuksköterskor visade att Grit var en faktor när det gällde välbefinnande och att individer som hade hög Grit hade låg grad av utbrändhet (Seguin, 2019).
Det finns en debatt om personlighetsdraget samvetsgrannhet, som är en del av femfaktorteorin, går att särskilja från Grit (Brackett & Ivcevic 2014). Samvetsgrannhet kan definieras som en benägenhet att vara självdisciplinerad, agera plikttroget och att planera snarare än att agera spontant. Att det åtminstone finns ett starkt samband mellan Grit och samvetsgrannhet är inte så svårt att lista ut när man tittar på begreppen (Credé, Harms, & Tynan, 2017). Att ta i beaktande eventuella likheter och skillnader mellan Grit och samvetsgrannhet ligger utanför ramarna för denna studie.
Hur Flow relaterar till Grit
Trots att bara enstaka studier fokuserat på relationen mellan Flow och Grit, finns det flera studier som visat på samband mellan aspekter av Flow och Grit. Att ha förmågan att vara djupt koncentrerad på en specifik uppgift, vilket är en aspekt av Flow, verkar ha ett positivt samband med Grit (Marty-Dugas & Smilek, 2018). Flow verkar i sin tur ha ett positivt samband med uthållighet (”perserverance”) och ihärdighet (”persistence”) vilka är egenskaper som ingår i begreppet Grit (Marty-Dugas, Ralph, Smilek, & Smith, 2020).
Oavsett vilken aktivitet det gäller beskriver människor Flow som en njutningsfull upplevelse (Csikszentmihalyi, 2003). Det verkar sannolikt att det är enklare att gå i mål med en uppgift om vägen till målet kantas av njutningsfulla stunder, vilket skulle betyda att Flow gör människor mer ”gritty”. Self-efficacy har i tidigare studier visat ett positivt samband med Flow (Hsin-Hui Lin & Wan-Chu Yen, 2020; Mateo, Mesurado, & Richaud, 2016), något som ligger i linje med att Flowupplevelsen innefattar en känsla av att ha kontroll över ens handlande Csikszentmihalyi (2003). Eftersom self-efficacy är en egenskap som korrelerar positivt med Grit (Disabato, Goodman, & Kashdan, 2018), torde även Flow ha ett positivt samband med Grit.
Tydliga mål är en annan förutsättning för Flow och Flowupplevelsen blir starkare om individens mål konkretiseras. Kortsiktiga delmål gör att vi snabbt får feedback på om vi är på rätt väg och det skapar den tydlighet som Csikszentmihalyi (2003) beskriver som en förutsättning för att energin ska kunna fokuseras och Flow uppnås. Duckworth och Gross (2014) hävdar samtidigt att personer med hög Grit har större möjligheter att uppnå långsiktiga mål genom att bryta ned dem till mer hanterbara delmål.
Det ligger även nära till hands att se kompetens som en koppling mellan Flow och Grit. Kompetens är en nyckel i kompetens-utmaning balansen för Flow. Ju högre kompetens en person tillförskaffar sig, desto större utmaningar kan denne gripa sig an vilket i kombination med varandra ökar Flowupplevelsen. Det är rimligt att anta att förmågan att gripa sig an större utmaningar skapar självförtroende vilket i sin tur är en indikator på hög Grit (Disabato, Goodman, & Kashdan, 2018).
Flow på arbetet kan som nämnts definieras genom hög absorption, arbetsglädje och inre motivation (Bakker, 2007). Grit har visats ha ett positiv samband med välbefinnande (Disabato et al., 2018), och steget är inte alltför långt att misstänka att det även hänger ihop med glädje på arbetet. Glädje på arbetet borde öka förutsättningen både för att lägga ned dedikerad tid i det en individ företar sig och att fortsätta när individen stöter på motgångar.
Det finns ett dokumenterat samband mellan låg Grit och låg förmåga att fokusera (”inattention”). Med tanke på att absorption handlar om fokus på ens arbetsuppgifter verkar det rimligt att förmågan att uppnå Flow kan ha en positiv påverkan på Grit (Marty-Dugas & Smilek, 2018). Det finns även forskning som visar på en positiv korrelation mellan inre motivation och uthållighet (Hirt, Karlen, Merki, & Suter, 2019). Att en stark inre motivation hjälper en individ att härda ut när hen strävar mot något den vill uppnå kan också tyckas logiskt.
Syfte
Trots att aspekter av begreppen kopplats samman i tidigare studier finns det ingen forskning på om förmågan att uppleva Flow har ett samband med hur hög Grit en individ har. Med mer vardagliga termer skulle frågeställningen kunna vara om en individs förmåga att vara i nuet och få sina handlingar att ske spontant och njutningsfullt hänger ihop med förmågan att härda ut i strävan mot ett dedikerat mål. För att mäta generell Flow har skalan Flow Short Scale använts (Engeser, Rheinberg, & Vollmeyer, 2003) och för att mäta Grit användes Grit Scale (Duckworth, Kelly, Matthews, & Peterson, 2007), vilken delar upp Grit i passion respektive uthållighet.
Den andra frågeställningen studien önskar att undersöka är hur Flow på arbetet relaterar till Grit. För att mäta Flow på arbetet användes WOLF-skalan (Bakker, 2007), vilken definierar Flow som en kombination av absorption, arbetsglädje och inre motivation. Som en avslutande frågeställning ville studien undersöka vilken av aspekterna Flow, absorption, arbetsglädje och motivation som är den starkaste indikatorn för hög grit. Med hänsyn till tidigare forskning
verkar det rimligt att förmågan att uppleva Flow, både generellt och på arbetet, har ett positivt samband med Grit. Fortsättningsvis i studien refererar Flow till generell Flow. Flow på arbetet (WOLF) beskrivs genom dess delaspekter absorption, arbetsglädje och inre motivation). Följande frågeställningar formulerades:
1. Hur ser relationen ut mellan (generell) Flow och Grit?
H1a: Det finns ett positivt samband mellan Flow och uthållighet.
H1b: Det finns ett positivt samband mellan Flow och passion.
2. Hur ser relationen ut mellan WOLF och Grit?
H2a: Det finns ett positivt samband mellan absorption på arbetet och
uthållighet.
H2b: Det finns ett positivt samband mellan absorption på arbetet och
passion.
H2c: Det finns ett positivt samband mellan arbetsglädje och uthållighet.
H2d: Det finns ett positivt samband mellan arbetsglädje och passion.
H2e: Det finns ett positivt samband mellan inre motivation på arbetet och
uthållighet.
H2f: Det finns ett positivt samband mellan inre motivation på arbetet och
passion.
3. Vilket av Flow, absorption, arbetsglädje och inre motivation är den starkaste prediktorn för uthållighet respektive passion?
Metod
Deltagare
Enkäten skickades ut via Facebook till två grupper bestående av medlemmar som arbetade med jobbrelaterad coaching. Grupperna innehöll totalt 791 personer varav 50 av dessa svarade på enkäten. Enkäten publicerades även på författarens privata nätverk (590 personer) på sociala medier, från vilket ytterligare 25 svar erhölls. Totalt svarade 75 deltagare på enkäten och det fanns inget internt bortfall.
Deltagarna utgjordes av 57 (76%) kvinnor och 18 (24%) män. Åldern varierade från 32 till 66 år med ett medelvärde på 50.91 år och en standardavvikelse på 6.88. Alla personer var yrkesverksamma, antingen som anställda (55%) eller som egna företagare (45%). I genomsnitt arbetade deltagarna 87% av heltid. 77% av deltagarna hade examen från eftergymnasiala studier.
Material
Dataunderlaget samlades in via en fyrdelad enkät bestående av 39 frågor. Den första delen inkluderade sex demografiska variabler. Av dessa var kön, utbildningsnivå och arbetsform flervalsfrågor. Arbetsform angavs som antingen anställd eller egenföretagare/företagare.
Arbetstiden uppskattades i procent och yrke samt ålder angavs i fritext. De tre övriga delarna bestod av frågor baserade på svenska översättningar av vedertagna instrument. Översättningen av Flow Short Scale samt WOLF utfördes av författaren till denna uppsats (ingen backtranslation gjordes). Gritskalan var översatt till svenska av Jacek Hochwälder.
Flow Short Scale. För att mäta generell Flow användes skalan Flow Short Scale (Engeser,
Rheinberg, & Vollmeyer, 2003). Mätinstrumentet täcker alla de komponenter som enligt Csikszentmihalyi ingår i Flowupplevelsen (Chatzilia et al., 2018). Skalan bestod av 10 påståenden av typen ”Jag upplever att jag utmanas på rätt nivå” och ”Jag är helt absorberad av det jag gör”. Skattningen skedde via en femgradig Likertskala med svarsalternativ från Aldrig till Ofta. Aldrig kodades med 1 och Ofta med 5 vilket gav en sammanlagd minimal poängsumma på 10 poäng och en maximal poängsumma på 50 poäng. Reliabiliteten på skalan testades genom en Cronbachs alfa analys och tillförlitligheten var α = .73.
The work-related flow inventory (WOLF). För att mäta Flow på arbetsplatsen tog Bakker
(2007) fram instrumentet WOLF som består av de tre delskalorna absorption, arbetsglädje och inre motivation. WOLF-skalan har visat sig vara positivt korrelerad med den etablerade Flowskalan, Flow Short Scale, vilket gör att den kan ses som ett tillförlitligt instrument för att mäta Flow på arbetet (Bakker, 2007). Delskalan absorption bestod av fyra påståenden av typen ”När jag arbetar glömmer jag allt runt omkring mig”. Delskalan arbetsglädje innehöll fyra påståenden såsom ”Mitt arbete får mig att känna mig bra” och delskalan inre motivation bestod slutligen av fem påståenden av typen ”Jag arbetar för att jag tycker om det”.
Skattningen skedde via en femgradig Likertskala med svarsalternativ från Aldrig till Ofta, där Aldrig kodades med 1 och Ofta med 5. För delskalorna absorption och arbetsglädje var den minimala poängsumman 4 poäng och den maximala poängsumman 20 poäng. För delskalan inre motivation var den minimala poängsumman 5 poäng och den maximala poängsumman 25 poäng. För den aktuella studien uppmättes Cronbachs alfa till α = .85 (absorption), α = .86 (arbetsglädje) och α = .73 (inre motivation).
Grit Scale. Gritskalan (Duckworth, Kelly, Matthews, & Peterson, 2007) bestod av två
delskalor innehållande fem frågor vardera vilka mätte egenskaperna uthållighet respektive passion. För att mäta passion användes fem påståenden av typen ”Mina intressen varierar från år till år” och för att mäta uthållighet användes fem påståenden såsom ”Jag avskräcks inte av motgångar. Jag ger inte upp så enkelt”. Skattningen skedde via en femgradig Likertskala med svarsalternativ från Liknar inte alls mig till Liknar mig väldigt mycket. Det första alternativet kodades med 1 och det senare med 5. Fem frågor kodades omvänt innan totalindex beräknades. Den minimala poängsumman för varje delskala var 5 poäng och den maximala poängsumman 25 poäng. För den aktuella studien uppmättes Cronbachs alfa till α = .74 (uthållighet) samt α = .72 (passion).
Procedur
Deltagarna kontaktades genom att en länk till enkäten publicerades i de nämnda sociala nätverken. Godkännande att använda de två slutna medlemsgrupperna efterfrågades och erhölls. Tillsammans med länken förklarades att studien skedde som del av en C-uppsats i psykologi, att enkäten handlade om ämnena Flow och Grit som berör områden som fokus, uthållighet och passion, samt att enkäten skulle ta ca 5-10 minuter att fylla i.
Enligt Vetenskapsrådet (2017) innefattar forskningsetiken hur deltagare och andra som påverkas och deltar i forskningen får behandlas. Detta inkluderar att informera deltagarna om
de etiska krav som efterlevs i studien, såsom konfidentialitet och frivilligt deltagande. I studien gjordes detta genom ett missivbrev som deltagarna fick godkänna innan de började att fylla i enkätfrågorna. Förutom om konfidentialitet informerades deltagarna mycket övergripande om ämnena Flow och Grit och att studien var en del av en C-uppsats på Mälardalens högskola. De fick återigen informationen om hur lång tid det förväntades ta att svara på enkäten samt hur många frågor enkäten innehöll.
Databearbetning
Det insamlade materialet exporterades från enkätverktyget SurveyMonkey till det statistiska dataprogrammet SPPS för vidare bearbetning. Efter att relevanta frågor omvänts skapades index för skalan Flow samt de fem delskalorna absorption, arbetsglädje, inre motivation, uthållighet och passion.
För att besvara frågeställning 1 och 2 genomfördes korrelationer av typen Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient. För att se om det även fanns andra intressanta samband inkluderades samtliga ingående variabler i beräkningarna. Frågeställning 3 besvarades genom utförandet av två simultana linjära regressionsanalyser, först med uthållighet som beroende variabel och därefter med passion som beroende variabel.
Resultat
I Tabell 1 redovisas resultaten för de första två frågeställningarna. Gällande den första frågeställningen kunde båda hypoteserna H1a (p < .001) samt H1b (p = .002) stödjas
statistiskt. Flow har alltså ett positivt samband både med uthållighet och passion. För den andra frågeställningen hittades stöd för hypoteserna H2a (p = .010), H2b (p = .001), H2c (p =
.043) samt H2e (p = .018). Absorption visade med andra ord ett positivt samband med både
uthållighet och passion. Arbetsglädje samt inre motivation korrelerade båda positivt med uthållighet. Inget statistiskt signifikant samband kunde konstateras för hypoteserna H2d (p =
.122) eller H2f (p = .140). Dessa hypoteser fick alltså inte stöd. Från analysen kan även
nämnas att absorption, arbetsglädje och inre motivation alla korrelerar positivt med Flow. Beträffande den tredje frågeställningen hade både modellen för uthållighet (F4,70 = 9.57, p
< .001) och passion (F4,70 = 3.81, p = .007) statistisk förklaringsstyrka (se Tabell 2). För
uthållighet förklarades 35% av variansen av de oberoende variablerna och motsvarande för passion var 18%. Av de oberoende variablerna var Flow den starkaste prediktorn för uthållighet. Flow visade även en tendens att positivt predicera passion, men den starkaste indikatorn för passion var absorption. Arbetsglädje och inre motivation visade en tendens att predicera uthållighet.
Tabell 1
Pearsonkorrelationer mellan variablerna samt deskriptiv statistik
Variabel M SD 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1. Grit Uthållighet 19.84 3.18 2. Grit Passion 16.08 3.48 .45*** 3. Könb iaa ia -.01 -.08 4. Ålder 5.91 6.88 -.20 -.07 .14 5. Utbildningc ia ia -.06 -.00 .07 -.09 6. Arbetstid 87.47 19.33 -.08 -.13 .22 -.23* .12 7. Urvalsgrupp ia ia -.05 -.01 -.12 -.19 -.09 .04 8. Arbetsform ia ia -.02 .18 -.18 .15 -.15 -.29* -.190 9. Flow 35.60 3.91 .56*** .35** .14 -.08 -.14 .01 .05 .07 10. Wolf absorption 13.68 2.70 .30* .37** -.03 -.01 -.12 -.05 -.05 .14 .51*** 11. Wolf arbetsglädje 15.47 1.99 .23* .18 .12 -.01 -.07 -.17 -.18 .22 .56*** .47*** 12. Wolf motivation 18.41 2.92 .27* .17 .05 .13 -.09 -.20 -.18 .42*** .29* .43*** .51*** Not. N = 75. *p < .05, **p < .01, ***p < .001.
a ia: Icke applicerbart
b Män kodades med 0 och kvinnor med 1.
Tabell 2
Simultana regressionsanalyser för beroende variablerna uthållighet och passion
Grit Uthållighet Grit Passion
Variabel βa p β p Flow .63 <.001 .26 .071 Wolf absorption -.01 .941 .28 .040 Wolf arbetsglädje -.22 .095 -.11 .446 Wolf motivation -.21 .077 .03 .800 Modellsammanfattning F-värde 9.57 <.001 3.81 .007 (df) (4, 70) (4, 70) R2 .35 .18 Not. N = 75
a β anger standardiserade regressionskoefficienter.
Diskussion
Den första frågeställningen antog att förmågan att uppleva Flow har ett positivt samband med uthållighet respektive passion. Båda hypoteserna fick stöd. Den andra frågeställningen berörde sambandet mellan arbetsrelaterad Flow (WOLF: absorption, arbetsglädje och inre motivation) och Grit (uthållighet och passion). Absorption visade sig ha ett positivt samband både med uthållighet och passion. Arbetsglädje samt inre motivation korrelerade båda positivt med uthållighet. Den tredje frågeställningen visade att av variablerna Flow, absorption, arbetsglädje och inre motivation var Flow den starkaste prediktorn för uthållighet medan absorption var den starkaste prediktorn för passion.
Vad gäller den första frågeställningen ligger resultatet att Flow relaterar positivt med uthållighet i linje med tidigare forskning. Martin-Dugas och Smilek (2018) påvisade att fokus och koncentration, vilka är centrala delar av Flow, båda relaterar positivt till uthållighet. Eftersom Flowupplevelsen i sig själv är djupt inre motiverande (Csikszentmihalyi, 2003) och inre motivation korrelerar positivt med uthållighet (Hirt, Karlen, Merki, & Suter, 2019), styrker resultatet tidigare teorier. Det finns även en logik i att om en person upplever fler njutningsfulla stunder på vägen mot sitt mål så är benägenheten större att härda ut och fortsätta trots eventuella motgångar.
Flow innebär att en individ upplever en balans mellan sin kompetens och sina utmaningar. Om kompetensen i stället är för hög i förhållande till utmaningen blir individen uttråkad och om den är för låg så uppstår oro (Csikszentmihalyi, 2003). I det första fallet slutar vi med aktiviteten för att den upplevs långtråkig och i det senare fallet för att stressen blir övermäktig. Eftersom passion innebär att långsiktigt engagera sig i ett dedikerat område (Duckworth, Kelly, Matthews & Peterson, 2007), ter det sig också logiskt att passionen påverkas positivt av en sund balans mellan kompetens och utmaning.
När det gäller den andra frågeställningen var det väntat att absorption relaterar positivt med uthållighet. Absorption definieras som fokus på ens arbetsuppgifter (Bakker, 2007) och fokus relaterar positivt med uthållighet (Martin-Dugas & Smilek, 2018). Att absorption har ett positivt samband med passion har författaren till denna studie inte hittat något tidigare stöd för. Det kan dock tyckas rimligt att en stor passion för något per automatik borde göra oss absorberade i det vi företar oss, medan det omvända inte är lika självklart.
Arbetsglädje visade sig ha ett positivt samband med uthållighet. Även om det saknas studier på denna specifika relation verkar det troligt att om en medarbetare känner glädje på jobbet så kommer denne även att ha lättare att härda ut och fortsätta när det går tungt. Arbetsglädje visade inget samband med passion, det vill säga ett ihållande intresse i ett dedikerat ämne. Det skulle kunna sammanfattas med att glädje på arbetet hänger ihop med en individs uthållighet men det säger inget om denne kommer att byta intresseområden med jämna mellanrum. Att inre motivation hade ett positivt samband med uthållighet går i linje med tidigare studier om relationen mellan motivation och Grit (Hirt, Karlen, Merki, & Suter, 2019).
Utanför studiens frågeställningar visade resultatet att Flow korrelerade positivt med alla egenskaper av arbetsrelaterad Flow (WOLF). Detta styrker Bakkers (2007) påstående att instrumentet WOLF är ett tillförlitligt verktyg för att mäta Flow på arbetet.
När det gäller den tredje frågeställningen och vilken av aspekterna Flow, absorption, arbetsglädje och inre motivation som är den bästa prediktorn för uthållighet respektive passion, visade sig Flow predicera uthållighet starkast. Detta verkar sannolikt, då fokus som visat sig ha ett starkt samband med uthållighet (Marty-Dugas, Ralph, Smilek & Smith, 2020), är den kanske mest centrala aspekten av Flow.
Att absorption inte är en prediktor för uthållighet kan tyckas underligt då absorption handlar om just fokusering på de uppgifter en person företar sig. Det kan vara så att frågorna för att mäta Flow respektive absorption överlappar varandra och Flow helt enkelt är ett bättre instrument för att mäta uthållighet än vad absorption är. Absorption var däremot den bästa prediktorn för passion, även om Flow visade en tendens att predicera passion i nästan lika stor grad. Resultatet skulle kunna tydas som att om en individ önskar att bli framgångsrik och dedicera sig för ett visst ämne, är det vitalt att undvika distraktioner och upprätthålla fokus på det hen gör.
Styrkor och svagheter med studien
En styrka med studien är att den utnyttjade väletablerade instrument. Instrumenten mäter alltså det studien utsatt sig att undersöka, vilket innebär en hög validitet. Alla skalor hade Cronbachs alfa värden på minst 0.72 vilket är över det allmänt accepterade värdet på 0.70 (Cortina, 1993). Att instrumenten översattes till svenska kan dock ha varit ett hot mot reliabiliteten, särskilt då några påståenden var svårare än andra att direkt översätta från originalspråket. Det gjordes heller inte någon backtranslation vid översättningen av Flowskalorna. En annan styrka med studien är att samtliga deltagare besvarade alla frågor, det fanns med andra ord inget internt bortfall.
Det förhållandevis begränsade underlaget till studien gör att resultaten bör ses med viss försiktighet. Urvalsgruppen var inte helt homogen, då två tredjedelar arbetade inom ett coachingrelaterat yrke och resterande tredjedel hade en varierad yrkesbakgrund. Något som stöder reliabiliteten är dock att det inte fanns någon skillnad vare sig gällande Flow, WOLF eller Grit mellan coacher och övriga yrkesgrupper. Detta styrker att resultatet kan generaliseras till andra yrkesroller. Det finns även en risk att de personer som var mest intresserade av ämnena var de som svarade på enkäten. Det är inte orimligt att anta att personer som upplever mer Flow eller har hög Grit lockas mer av att svara på enkäten än andra individer. Att slumpmässigt skapa urvalsgrupperna hade varit att föredra, men i denna studie prioriterades att få så många svar som möjligt på kort tid.
Trots att det uttrycktes att studien var konfidentiell finns det en risk att deltagarnas sociala önskvärdhet och egna subjektiva tolkningar bidrog till att de svarade på ett sätt som inte helt
överensstämmer med verkligheten. Gritskalan hanterar detta till viss del genom att omvända hälften av frågorna, vilket inte görs för Flow- eller Wolfskalan.
Frågeställningarna använde sig av korrelationsanalyser, vilket utgör en begränsning i vilken utsträckning det är möjligt att dra kausala slutsatser. Detta betyder att trots att författaren erhållit ett signifikant resultat för sambandet mellan till exempel Flow och Grit kan inga slutsatser dras gällande riktningen på sambandet, utöver författarens eget resonemang att det rimligtvis finns en sådan riktning.
Slutligen behöver situationen med coronapandemin tas i beaktande som något som uppenbart påverkat resultatet av studien. För att mäta Flow och Grit kanske det har en mindre betydelse då frågorna för att mäta dessa begrepp är mer allmängiltiga och inte syftar på någon speciell tidpunkt. För att mäta arbetsrelaterad Flow (WOLF) ställdes dock frågor som hänvisade till upplevelsen av de sista två veckorna på jobbet. Denna upplevelse påverkades rimligtvis av att de flesta människors arbetsvardag ser mycket annorlunda ut under pandemin än annars.
Slutsats
Trots ovan begränsningar i studien kan den utgöra ett intressant bidrag till fortsatt forskning om relationen mellan Flow och Grit. Kanske behöver strävan mot ens mål inte bara kantas av att ta i och härda ut utan även av glädje och lycka. Borde människor till och med fokusera mer på att uppleva dessa stunder av njutning som Flow innebär än på att bita ihop och härda ut? Uthållighet är kanske helt enkelt ett resultat av att vi ofta befinner oss i Flow. Det ter sig åtminstone lockande att tänka att det är njutning som skapar långsiktig ihärdighet och på så sätt framgång. Ett intressant perspektiv för framtida forskning skulle vara att studera hur det som Csikszentmihalyi (2003) kallar förutsättningarna för Flow (”pre-conditions”) påverkar Grit. Om en individ gör sina mål tydligare, anpassar utmaningarna efter sin kompetens och ser till att hen får kontinuerlig feedback på det den gör, till vilken utsträckning påverkar det Grit. Att göra en kausal studie genom en intervention skulle vara intressant men den bör ske över tid då Grit handlar om långsiktiga mål.
Referenser
Abuhamdeh, S., Csikszentmihalyi, M., & Nakamura J. (2005). Flow (Dweck, C., Elliot, A., Yeager, D.). In Handbook of competence and motivation, 598-608. New York: Guilford Press.
Allan, B. A., Dik, B. J., Duffy, R. D., O'Donnell, M. B., Shim, Y., & Steger, M. F. (2015). Purpose and meaning in career development applications. Counseling Psychologist, 43, 558–585. doi:10.1177/0011000014546872
Asahi, K., Ishikawa, Y., Suzuki, Y., & Tamesue, D. (2015). Grit and work engagement: A cross- sectional study. PLoS ONE, 10, 1-11. doi:10.1371/journal.pone.0137501
Asakawa, K. (2004). Flow experience and autotelic personality in Japanese college students: How do they experience challenges in everyday life? Journal of Happiness Studies, 5, 123–154. doi:10.1023/b:johs.0000035915.97836.89
Bakker, A. B. (2007). The work-related flow inventory: Construction and initial validation of the WOLF. Journal of Vocational Behaviour, 72, 400-414. doi:10.1016/j.jvb.2007.11.007
Beal, S. A., Duckworth, A. L., Eskreis-Winkler, L., & Shulman, E. P. (2014). The grit effect: Predicting retention in the military, the workplace, school and marriage. Frontiers in
Psychology, 5, 1–12. doi:10.3389/fpsyg.2014.00036
Brackett, M., & Ivcevic, Z. (2014). Predicting school success: Comparing conscientiousness, grit, and emotion regulation ability. Journal of Research in Personality, 52, 29–36. doi:10.1016/j.jrp.2014.06.005
Bronk, K., Burrow, A., & Hill, P. (2016). Persevering with positivity and purpose: An examination of purpose commitment and positive affect as predictors of grit. Journal of
Happiness Studies, 17, 257–269. doi:10.1007/s10902-014-9593-5
Chatzilia, V., Flora, K., Galanakis, M., Kyriazos, T. A., Prassa, K., & Stalikas, A. (2018). The Flow Short Scale (FSS) dimensionality and what MIMIC shows on heterogeneity and invariance. Psychology, 9, 1357-1382. doi:10.4236/psych.2018.96083
Cortina, J. M. (1993). What is coefficient alpha? An examination of theory and applications. Journal of Applied Psychology, 78, 98–104. doi:10.1037/0021-9010.78.1.98 Credé, M., Harms, P. D., & Tynan, M. C. (2017). Much ado about grit: A meta-analytic
synthesis of the grit literature. Journal of Personality & Social Psychology, 113, 492–511. doi:10.1037/pspp0000102
Csikszentmihalyi, M. (2003). Flow: Den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm: Natur & Kultur.
Csikszentmihalyi, M., & Nakamura, J. (2005). The concept of flow (Lopez, S. J., & Snyder, C. R.). In Handbook of positive psychology (pp. 89-105). Oxford: Oxford University Press. doi:10.1007/978-94-017-9088-8_16
Csikszentmihalyi, M. (2014). Flow and the foundations of positive psychology: The collected
works of Mihaly Csikszentmihalyi. Springer. doi:10.1007/978-94-017-9088-8
Disabato, D. J., Goodman, F. R., & Kashdan, T. B. (2018). Is grit relevant to well-being and strengths? Evidence across the globe for separating perseverance of effort and consistency of interests. Journal of Personality, 87, 1–18. doi:10.1111/jopy.12382
Duckworth, A. L., Kelly, D. R., Matthews, M. D., & Peterson, C. (2007). Grit: Perseverance and passion for long-term goals. Journal of Personality and Social Psychology, 6, 1087– 1101. doi:10.1037/0022-3514.92.6.1087
Duckworth, A. L., & Quinn, P. D. (2009). Development and validation of the Short Grit Scale (Grit–S). Journal of Personality Assessment, 91, 166-174. doi:10.1080/00223890802634290
Duckworth, A., & Gross, J. J. (2014). Self-control and grit: Related but separable determinants of success. Current Directions in Psychological Science, 23, 319–325. doi:10.1177/ 0963721414541462
Engeser, S., Rheinberg, F., & Vollmeyer, R. (2003). The assessment of flow experience.
Diagnosis of Motivation and Self-Concept. Göttingen: Hogrefe.
Ericsson, K. A., Krampe, R. T., & Tesch-Römer, C. (1993). The role of deliberate practice in the acquisition of expert performance. Psychological Review, 100, 363–406. doi:10.1037/0033-295X.100.3.363
Hambrick, D. Z., MacNamara, B. N., & Oswald, F. L. (2014). Deliberate practice and performance in music, games, sports, education, and professions: A meta-analysis.
Psychological Science, 25, 1608 –1618. doi:10.1177/0956797614535810
Hirt, C., Karlen, Y., Merki, K. M., & Suter, F. (2019). The role of implicit theories in students’ grit, achievement goals, intrinsic and extrinsic motivation, and achievement in the context a long-term challenging task. Learning and Individual Differences, 74, 1-12. doi:10.1016/j.lindif.2019.101757
Hsin-Hui, L., & Wan-Chu, Y. (2020) Investigating the effect of flow experience on learning performance and entrepreneurial self-efficacy in a business simulation systems context. Interactive Learning Environments. doi:10.1080/10494820.2020.1734624
concept and exploring relations with inattention, absorption, and personality.
Psychological Research, 83, 1760–1777. doi:10.1007/s00426-018-1031-6
Marty-Dugas, J., Ralph, B. C., Smilek, D., & Smith, A. C. (2020). Examining the relation between grit, flow, and measures of attention in everyday life. Psychology of
Consciousness. doi:10.1037/cns0000226
Mateo, J. N., Mesurado, B., & Richaud, C. M. (2016). Engagement, flow, self-efficacy, and eustress of university students: A cross-national comparison between the Philippines and Argentina. Journal of Psychology, 150, 281–299. doi:10.1080/00223980.2015.1024595 Seguin, C. (2019). A survey of nurse leaders to explore the relationship between grit and
measures of success and well-being. Journal of Nursing Administration, 49, 125-131. doi:10.1097/NNA.0000000000000725
Veenhoven, R. (1984). Conditions of Happiness. Dordrecht: D. Reidel. Retrieved from http://link.springer.com
