Jämförelse mellan VTIs två tunga fallviktsutrustningar

V Zfnotat

Nummer: V 100 Datum: 1989-07-07

Titel: Jämförelse mellan VTIs två tunga fallviktsutrustningar

Författare: Birgitta Bergstedt

Avdelning: Vägavdelningen (Vägkonstruktionssektionen) Projektnumuer: 4104901-6 med flera andra

Projektnamn: _: Jämförelse mellan VTIs olika fallviktsutrustningar

Uppdragsgivare: VTI Distribution: fri

Statens väg- och trafikinstitut iivagochTmrk Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-11 52 00. Telex 50125 VWSÖI S

FÖRORD

I detta VTInotat görs en enkel sammanställning av olika jämförelser som gjorts mellan VTIs båda tunga fallviktsutrustningar.

Arbetena har utförts med hjälp avFoU-pengar,erhållna dels från VTI och dels från FortF.

Fältarbetena har utförts av Åke Söderström,Lennart Carlbom,Krister Ydrevik och

Håkan Carlsson.Kalibrering av utrustningarna har utförts avAnders Örbomw

Gunilla Sjöberg har skrivit ut Bilaga l.Alla inblandade tackas härmed för hjälpen.

Linköping i juli 1989

Jämförelse mellan VTIs två tunga fallviktsutrustningar

Orientering

Under 1980 - talet har i olika sammanhang jämförelser mellan VTIs två tunga fallviktsutrustningar gjorts.Jämförelserna har mestadels utförts som.samtidiga mätningar i fält,men även som kalibreringsmätningar av kraft och

belastnings-tid på VTI.Varje jämförelse genomgås ej'i detalj i detta notat,utan här görs i

endast ett försök till sammanfattning av resultaten.

I två stycken VTInotat finns redovisat några av de jämförande mätningarna som

utförts.Det är mätningar gjorda på två militära flygfält.

Det ena flygfältet är intressant för att undergrunden är homogen och består av lera,medan överbyggnadens tjocklek och ålder varierar.Se VTInotat V 86 och tabell 1 nedan.

Det andra flygfältet är intressant för att där växlar undergrunden efter banan

och många mätpunkter finns.Se VTInotat V 850 och tabell 2.

I bilaga 1 finns de först gjorda jämförelserna,som.inte publicerats tidigare.

Det var samtidigamätningar gjorda på en väg med de två tunga utrustningarna

och samtidiga mätningar gjorda på ett mindre flygfält.I det senare fallet var dock nya fallvikten utrustad för att ge lasten 5 ton på enbelastningsplatta

med diametern 30 cm.Vid utrustning för tung last så menas här enlast på ca 13 till 14 ton på en platta med 45 cm.diameter.

Sammanställning av resultat från några olika försök

Tabell 1.Mätningar på flygfält med homogen undergrund av leraeMedeltemperaturen i beläggningen var omkring 20 grader CQDO=Deflektionen i belastnings=

centrum.D1000=Def1ektionen på 1000 mm avstånd från centrum.

Provområde nr I II III Total över-byggnads= 820 380 340 tjocklek,mm De bitumenw bundna laga 270 180 140 rens tjocka lek,mm Gamda FWD 0073 1.42 1.74 D0,mm Nya FWD 0049 1.28 1.64 D0,mm D0,Diff. i mm ' 0024 0.14 0.10 D0,Diff° i % 33 10 6 av gamla FWD Gamla FWD 0627 0.37 0.37 D1000,mm Nya FWD 0021 0.32 0.33 D1000,mm D1000,Diff. i mm 0.06 0.05 0.04 D1000,Diff. i % 22 14 11 av gamla FWD

Siffrorna i tabell 1 är hämtade ur VTInotat V 86.Mätningarna utfördes i slutet

av apriloFlygfältet är beläget i södra Sverige.: provområde I består det tjocka bitumenbundna lagret egentligen av många olika gamla lager nyligen överlagda

med samma lager som finns i provområde II,vilket är ca 100 mm AG och med

slit-lager av MAB överst.Provområde III är också nybyggt och liknar provområde II,

Tabell 2.Mätningar på ett flygfält med växlande undergrund.Medeltemperaturen i beläggningen var ca 10 grader C.D0=Deflektionen i

belastningscen-trummD1000=Deflektionen på 1000 mm avstånd från centrum.

Provområde nr Undergrund Total Över- byggnads-tjocklek,mm De bitumen-bundna lag-rens tjock-lek,mm Gamla FWD D0,mm Nya FWD D0,mm D0,Diff. i mm D0;Diff. i % av gamla FWD Gamla FWD D1000,mm Nya FWD D1000,mm D1000,Diff. i mm D1000,Diff. i % av gamla FWD 2+3

Sand,grus, morän,II sand,grov- ler,mo, m0,I-III finmo ca 550 195 0.62 0.51 0.11 18 0.17 0.16 0.01 ca415 195 0.76 0.67 0.09 12 0.26 0.22 0.04 15 5+6 200 0.66 0.50 0.16 24 0.20 0.17 0.03 15 ca 535* 7+9 mjäla ca 545 195 0.97 0.80 0.17 18 0.25 0.22 0.03 12 8+10 lera ca 540 220 1.18 0.96 0.22 19 0.35 0.30 0.05 14

Jämförande mätningar gjordes också på de båda banändarna av cementbetong.På

lerundergrund blev den procentuella skillnaden ca 20 % räknat på gamla FWD på

alla avstånd från centrum.På sand-grusundergrund blevskillnaden mellan 15 och

20 %,men i det fallet var cementbetongen överlagd med ett tunt lager av repara-tionsbeläggning av MAB.

Mätningarna utfördes på våren i april,när bärigheten beräknades vara sam lägst efter det att tjälen lämnat jorden.

Tabell 3.Medelvârde av två mätserier (i och mellan hjulspår) på en väg.Medel-värde för temperaturen i beläggningen var ca 13 grader C0(Temperaturen var 10 respektive 15 grader vid de olika mätningarna.D0=Deflektionen

i centrumoD500=Deflektionen 500 mm från centrum.D1000=Deflektionen 1000 mm från centrumo

Undergrund Sediment,växlande lagerföljd,mellansand

Total över» byggnadsm m. 680 tjocklek,mm . De bitumenw bundna laga rena tjocka 130 lek,mm Gamla FWD DO,mm, 0094 Nya FWD D0,mm, 0.83 DO,Diff. i mm 0.11 D0,Diffø i % av gamla FWD 12 Gamla FWD DSOO,mm 0059 Nya FWD D500,mm 0.50 D500,Diff. i mm 0.09 D500,Diff, i % av gamla FWD 15 Gamla FWD -D1000,mm 0031 eNya FWD D1000,mm 0.27 DlOOO,Diff. i mm 0004 D1000yDiffo i % ' av gamla FWD 13

Diskussion och sammanfattning

Det har betydelse vilken fallvikt som används.Den nya automatiska fallvikten

ger systematiskt mindre nedsjunkning än den gamla.Detta framgår av tabellerna

1 till 3.Beräkningarna i underbilga 6 till bilaga 1 redovisas ej i

huvudtext-en,men de visar ocksåatt den nya fallvikten som resultat av en bärighetsmät-ning ger en högre bärighet.Vid tunnare och nyare belåggbärighetsmät-ningar ser skillnaderna ut att bli minstâl tabellerna ovan harcentrumnedsjunkningen och nedsjunkningen

1000 mm från studerats.Största skillnaden mellan fallvikterna har erhållits på

den äldsta och tjockaste överbyggnaden vid den högsta temperaturen och på ler-undergrund.I detta fall har fallvikterna inte mått exakt samtidigt,men ett par graders temperaturskillnad kan inte förklara 33 % skillnad i centrumdeflektion och 22 procent skillnad i deflektion 1000 mm från centrum.Alla andra skillnader

ligger mellan 6 och 24 %.För att se om.det finns något samband mellan tjocklek och % - tal ritas några kurvor och görs några enkla statistiska beräkningar.Se

bilaga 2.För deflektionen i centrum.ser det ut att finnas sådant samband med tjocklekarna.Se figurerna nedan.För deflektionen 1000 mm från centrum fås inga tydliga samband med tjockleken.Dessa yttre värden avspeglar mera undergrundens egenskaper än centrumdeflektionen som även ger variationen i de översta lagren. %,D0 -_ * 30+ - i: 20+ * 0 2

2 *

*

10+ *

Z

*

-

+

+

TL

TL

%

H,bit

150 175 200 225 250 i mm

Figur 1.Centrumdeflektionsavvikelse i % av den gamla fallviktens nedsjunkning

300 400 500 600 700 800 i mm

Figur 2.Centrumdeflektionsavvikelse i % av den gamla fallviktens nedsjunkning

som funktion av total överbyggnadstjocklek i mm.

Fösök att se någon tendens att olika undergrunder inverkar på % w skills

naden har inte lyckats.Dels är materialet inte så stort och dels är det fråga om ganska tjocka överbyggnader.

Ett sätt att korrigera för vilken fallvikt man använt skulle vara att gå in

i de kurvor som.uppritas och läsa av en korrigeringsprocent.Det finns ändå så

mycket osäkerhet i dessa kurvor och man vet inte hur väl de skulle gälla för

andra förhållanden,därför föreslås ett enklare sätt.Nämligen att hela tiden

räkna med ett medelvärdesprocenttal.

I de tre tabellerna finns 9 % m tal för varje studerat deflektionsavstånd.0m nu

det högsta och det lägsta värdet strykes och medelvärde tas av de resterande

7 värdena fås följande % -tal : standardavvikelsen

För centrumdeflektionen 16 + 5 % För deflektionen 1000 mm

från centrum 13 + 2 %'

För praktiskt bruk rekommenderas för centrumnedsjunkningen 16 %,för

Litteraturreferenser

w Bergstedt B.Jämförande bärighetsmâtningar med VTIs två tunga fallviktsutrust-ningar på ett flygfält med Växlande undergrund.VTInotat V 850,890412.

w Bergstedt B.Jämförelse av elasticitetsmoduler erhållna på olika sätt för bi-tumenbundna lager på ett militärt flygfält.VTInotat V 86,890530.

Bilaga 1,sid.7(7)

Bärighetsklassificering enligt PCN:metoden

Om bärighetsklassificering enligt VTIs standardmetod utföres så blir

resultatet med den gamla fallvikten PCN BUF/B/X/T och med den nya

fallvikten PCN 3? /F/B/X/T. Hur räkningarna tillgår i detalj redovisas i

bilaga 4. Diskussion

Att olika utrustningar ger lite olika resultat, trots att de är tillverkade enligt samma prinCip, är ej ovanligt, men här finns en systematisk skill-nad på mer än 10%. Vad beror denna skillskill-nad på? Ett förhållande som är olika hos de båda fallvikterna är belastningstiden. I bilaga 5 görs en teoretisk utredning om vad denna skillnad kan ha för betydelse. Den

ut-räknade skillnaden blev ca 2% och kan alltså inte förklara mer än knappt

l/S-del av den uppmätta skillnaden.

På ett mindre flygfält utfördes i november 1984 samtidiga mätningar

med samma fallvikter, som i delförsöket ovan, men man hade olika

plattor och olika laster vid det tillfället. Se bilaga 6. Även dessa

mät-ningar visade att PCN-talen genomgående blir högre och därmed ned-Sjunkningarna mindre för den nya fallvikten jämfört med den gamla Vid

samma belastning.

Planering av fortsatta försök

Ytterligare några försök på andra undergrunder och vid varmare väder

önskas, samt kontrollmätningar av belastningstiderna. Den gamla

fall-vikten har ingen kraftgivare utan kontroll av kraften på denna fallvikt behöver göras.

Önskvärt vore om också institutets fallvikter utrustade för 5 ton kunde jämföras.

Bilaga 1,sid.1(7)

Jämförande mätningar med VTIs tunga fallviktsutrustningar

Institutet förfogar nu Över två fallviktsutrustningar för laster över 10 ton. Dessa används huvudsakligen på flygfält. Den äldsta fallvikten har använts i ca tio år och den nya helautomatiska har använts då och då de senaste två åren. Den nya fallvikten är vanligtvis utrustad för 5 ton och används då på vanliga vägar, men kan ganska enkelt göras om för större last. Den gamla fallvikten används endast för tung belast-' ning. Nu är det intressant att få reda på hur valet av fallvikt inverkar

på resultatet av t ex en bärighetsklassificering av ett flygfält.

i \_r . . r ' .-4 ll I ,, _twhn ___ . . _' t 4. ."i-E'rhr."4,1. w Kv". 1 ',_._ , . . . u .. . s . . . _ ?J av..

Bilaga l,sid.2(7) ' r. .ä

:-Hammam-

_{1IIIIII_I i.}

1 Vi Nu' 7

Figur 2 Den nya fallvikten i transportläge FörsökSplanering

Att samtidigt mäta med de båda tunga fallviktsutrustningarna på några olika undergrunder och olika förhållanden vad gäller årstid, temperatur i beläggningen och fuktighet i de obundna lagren.

Delförsök på en provväg

I detta VTI-notat redovisas en första samtidig mätning på en riksväg i mellersta Sverige. Mätningarna utfördes den 15 och 16 oktober 1986. Mede1temperatur i beläggningen var den 15 ca IOOC och den 16 ca

0 15 C.

Måtningar gjordes var 10:e m i höger hjulspår och mellan hjulspåren i

båda riktningarna. Fältprotokollen från den gamla fallvikten finns i bilaga 1 och från den nya fallvikten i bilaga 2.

Provsttäckans uppbyggnad: 1/

4/

war

:

5/

_Några data om fallvikterna

Lastens storlek 1 N Belastningsplattans diameter i mm Belastningstid 1 ms, Def1ektionsgivare Givarnas avstånd i mm från centrum

1)

2)

3) 4) 5) Den gamla 135 000 3 geofoner 0, 500, 1000 Bilaga 1,sid.3(7)

80 kg/m2 HAB

ca 13 cm

220 kg/m2 AG

20 cm krossat bärlagermateria1 35 cm förstärkningslagermate-ria1

Undergrund bestående av sedi-ment med växlande lagerföljd,

den dominerande jordarten är mellansand Den nya 138 000 450 450 50 35 6 accelero-metrar 0, 500, 750, 1000, 1250, 1500

Bilaga l,sido4(7)

Denna sida saknas,men skulle varit identisk med sidan 2 i VTInotat V 85e (föra utom figurnwmren).$idan utgör två foton med närbilder på fallvikterna.

Bilaga 1,sid.5(7)

Denna sida saknas,men skulle varit identisk med sidan 3 i VTInctat V 850

Bilaga l,sid.6(7)

Medelvärden av nedslunknlngarna och ex på defleknonsprofiler

I bilaga 3 finns samtliga uppmätta deflektioner och skillnaden i varje punkt mellan den gamla och den nya fallviktens mätvärden. Deflektions-värdena från den gamla fallvikten är hela tiden större än från den nya

fallvikten. I tabellen nedan är varje siffra medelvärde av tio mätpunkter.

D D D .

m0" "3700 1000

Avsnitt . Anmärkningar

Gamla Nya A Gamlal Nya A Gamla] Nva A

Höger hjulspår 0.91 0.81 0.10 0.59 0.50 0.09 0.31 0.27 0.04 861013 mot staden ca l0 C Höger hjulspår 0.92 0.33 0.09 0.58 0°5l 0.07 0.30 0.27 0.03 861013 mot landet ca lO C Mellan hjulspår 0.97 0.83 0.14 0.58 0.48 0.10 0.31 0.27 0.04 861013 mot staden ca 15 C Mellan 6 hjulspår 0.96 0.85 0.11 0.59 0.49 0.10 0.31 0.27 0.04 861018 mot landet ca 15 C Medel- Tempö värde 0.94 0.83 0.11 0.59 0.50 0.09 0.3! 0.27 0.04 10-15 C A ° 100 I TempO MV 11.7 - - 15.3 - - 12.9 - - lO-JS C

Under dessa försöksbetlngelser ger den gamla fallvikten ca 13% större

nedslunkning än den nya fallvikten räknat i % på den gamla fallviktens de flektioner.

De flektionsprofiler

= Gamla fallvikten = Nya fallvikten

2500

1000

500

'0

500

900

/500

.--

,lo-'-Bilaga 1

Förteckning över underbilagor

Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

Sammanställning av fältprotokoll från mätning med gamla fallvikten

Fältprotokoll från mätning med nya fallVikten Sammanställning av samtliga fallviktsmätningar Detaljredovisning av PCN-beräkningarna

Detaljredovisning av teoretiska beräkningar för belastningsm

tidens betydelse

Bärighetsklassificering av ett flygfält med nya och gamla

Bilaga 1

Underbilaga 1 sid.1(4)

Sammanställning av fältprotokoll från mätning med den gamla fallvikten

Höger hjulspår mot staden

Sektion Deflektionsvärden i mm

D0

D500

D1000

8/700 0.91 0.63 0.33' 8/710 0.92 0.63 0.33 8/720 0.87 0.59 0.32 8/730 0.99 0.62 0.33 8/740 0.94 0.60 0.33 8/750 0.84L 0.54 0.30 8/760 0.89 0.55 0.30 8/770 0.85 0.56 0.30 8/780 0.86 0.55 0.29 8/790 0.98 _ 0.60 0.30 MV i std.avv 0.91 i 0.05 0.59 i 0.03 0.31 : 0.02 Mätningen utfördes 1986-10-15.

Bilaga 1

Underbilaga 1 sid.2(4)

Sammanställning av fältprotokoll från mätning med den gamla fallvikten

Höger hjulspår mot landet

Sektion Deflektionsvården i mm

D0

D500

D1000

8/790 0.88 0.55 0.27 8/780 1.04 0.63 0.30 8/770 0083 0.51 0.25 8/760 0096 0054 0.28 8/750 0084 0.57 0.32 8/740 1.03 0.64 0.33 8/730 0.31 0.58 0.31 8/720 0988 0.59 0.31 8/710 0.80 0.59 0.33 8/700 0.92 0.61 0.33 MV istd.avv 0092 i 0907 05.58: 0.04 0.30 :0.03 Mätningen utfördes 19864045. 0 Medeltemperatur i beläggningen ca +10 C.

Bilaga 1

Underbilaga 1 sid.3(4)

Sammanställning av fältprotokoll från mätning med den gamla fallvikten

Mellan hjulspår mot staden

Sektion Deflektionsvården i mm DO D500 DlOOO 8/700 0.99 0.60 0.31. 8/710 0.94 0.61 0.31 8/720 0.93 0.60 0.31 8/730 1.04L 0.62 0.32 8/740 0.97 0.61 0.33 8/750 0,88 0.54 0.30 8/760 0.96 0.55 0.30 8/770 0.90 0.54 0.29 8/780 1.14 0.56 0.29 8/790 0.98 0.57 0.29 MV istd.avv 0.97 i 0.07 0.58: 0.03 0.31: 0.01 Mätningen utfördes 1986-10-16. Medeltemperaturen i beläggningen ca +150C.

Bilaga 1

Underbilaga l sid°4(4)

Sammanställning av fältprotokoll från mätning med den gamla fallvikten

Mellan hjulspår mot landet

Sektion Deflektionsvärden i mm DO D500 D1000 8/790 0.94 0.55 0.27_ 8/780 1007 0.64 0.30 8/770 0.88 0.52 0.26 8/760 0,94 0.56 0630 8/750 0.90 0056 0.32 8/740 1002 0.64 0.34 8/730 0098 0.60 0.34 8/720 0094 0.59 0.32 8/710 0.93 0.59 0.32 8/700 0698 0.61 0.33 Mv :std.a,vv 0096 i0.06 0059: 0.04 0.31: 0.03 Mätningen utfördes 1986-10-16. Medeltemperaturen i beläggningen ca +150C°

-_-._ .o*mw_ -_*_-_- . ._-_-___-øo-_*ma-_____-_ga-_-.-_-u_.__u--_-a__-_nm_ m_*_w - w*a_. MA-.."- _._. ._ ____.. __. .m v I .1 . i. .. . I .i ån . I. .. i. . . L L S .-. .. _L u_ C _ D. .. _1%. . 1 ? L .5 .. . .. _ .. .JI... _J_ *Än : I...-. m 3. .. , .. .. .L -_A J . am . HH , 4. . .i i _.r _ 5.. . En . -w ut .. A-a _ä_ _L H_ 7. ...i C _ .h. . »1 r : . _»... . b . u: d.:.. _ : _i a.. _L_ m.|4 ? t r Ca _ _ . .. r nr . 1. .?M V.0". . 1. 2. 1 w. . _: --__--__-___-__q-__ø-_.-.-h y ...mn _GM- _'_u-_-_m*_-__-u_- :6. 3 _na-...--.1-r _ -mm._n _..-..._.+ ...4. '4 d i s., P_ .2 ._ _{.I i..}. *Mn-...øüødn-*un._*duu-_m_w _..L i. . .I -_.. . . 4 = 2

m_-___*____.__- ___.__-_ __*no--_-v...-_ .._. .... ._... ...v4 .__ ..._- ... ...a v...- .1..._..- .... a... M,...

A-Sid.1(4) Bilaga 1 Underbilaga 2

._*_-«*________m_-___-______-_.__-._n-_--c---__--__-u___a______-____.___-__-___ __ M_-____ : E _A.. ri .. _.2 .. .5 T . _{.1 ...}Fp _{.1. _i} I . T L .-1 ni... it..I ... .-1 _l ur _ .ul _Lt_ . .... Ju...1... _HH_ _rf_ .E..-Lrn ...1.. ...- 7... .4.. . 11 ). .._i. _ .. 3 ;7 7 .-4. ... nr ... ... -_H . .5 : r. : L.. . 7. 2 . 2 an. .. ... nu .4. 2. 3 . n.. t. \_ .. .F -T. .. 1. .r .-. L . XL ." .L go .m ha a. .9 _ u . _q .4 ._ r... , Jb . _1 8. . .. .r r _. .. -i. .. _-.. _{.www .W} T. .. ? . 24... 4.. . .H_ .4. ... uu _l ur a_ . i 7. 4. _{4.. .i}. .. .i .w.I : _...ä 7._ .C. _.HJ _....H -_p å_ _.1... .3 .. . nu 7. _ 7 L. To .. _w_ _ .. .a 4. . _l ur _ _H _ ... 1. _a ub lh I 7...4.; . . ._ .v. .r _U F_ 1.u .: _...2 ?L _H_ Y _5. ..- ._ .L _ .H2 ...M .WH n _i v- .-..L . .A J .. .J u _H _ .1...t ..._H_ _....n .att_ahr _ .. .. L. 3 _ ; _._ ... 2 _M M_ : i rn .. .: 2 _4 :_ :l f .1. ...0.. . 7. .. _ .M .o0 _{_n}u_ 7: _...L _Q.. _.A: : a r: 2 me .HQ X: '4.0 _.m m ..2 3 _H . ... 4. _. ... C .. .C nu. .. 2_ .. _ .. .i . 1 5 : X . : .H U . . . C. .. 2 nu T ' . 2 _.I.1 0.. ... . ... 2. _.1 = _al. _. nr _H _ 41 1. u_ .H D _H u_ : n u .HU .Wz ....2 .HU I . . C. .. 1.. ... år . ni na .. U _a f_ _7._ 7. .. ? L M. ...zum .n . . _,._ i _i) : i _4... . _ . i _H _ ..1 2 n.z4. .2 5:._T_i.. _{_p}r_ _...z _{_uu_ T}L .: J....1. _ l -w-__* _{.-...-.._.q^-._._..__..___Fn_\..+._.__-.__.q._.___uy-_.på..._.__.._...m..._._- ...}l 1.. . _L t_ .. w. . l. .1in . ... .2. Cu. Tii -. ... -..,_. _ B I u. .. :v . 8 _ ._ _ * . u _ _ _ _ _ _ _ _ . . _ . _7: .

-v....øu-w_ Sid°2(4) Bilaga 1 Underbilaga 2

-mm--__--_-_ -_-_- __-_--__-.I_ ___-_"___-_______ -_*_-_n__.W J. .. 9. .. .. . J.. . PL ?-* h a T _....9. .. hur .. .. .L .1 . . . S P .1 : oi .. .? - ₇ _. hr . .1 . -. l . w t. .. .u 7. .. * .4 : _6 .5 ._ _. 4 _ .5 .. . s ..4_.5... E ( l .ä .. .4 . :; ...i.. 7|$ . 3 2 5 . _ . _ Z Z .4.._.IF _{Z 4..} . ur _ A. . .3 .. . Du 2... . ... I _ _ _4... :. _r _ ? i s .. .e n 0. _x_ _ _-C _...x _g å_ ₂ .. .i _.. -3. . ..a....i.LL ...2 .. . _ . . _H _ 7 . ? L a du. . ri .. . ål _{_}... w _m an _ q. . _2_ _ _4 5. T . .2 : s. 7 :. 4: . .1 5. . t _i_ -, C.. . 4... 7. .1.1. Koi. . ? 1 5 . ... . _ 1 : .-...0.. . .3 .. . I i. . nån .. .. .L _.2 . i .b ra :_s._ q. .._ 3 3. Ph .. . mm. I. ox_ 3 En. 5: .1 1 _ -L. . am .: E 8... . L. .. .0 .C... ...i . 2 . L Q. .. .4 .. . .. .E 2 2 -o _ 1 -. . . .._. Ca. 3 7... _._.- T. di n .. .U h .W 2 T. . 7. L . E --- +---+ ---+---+"----+_m_-o_n*o__n-_-*_-__*--_u._ç_-hum_bun*n:nu:mm*w1 .a -_n *wM l -...-__.___+___._._.r---+*_---+_{--a*-+--*--+---+ ...}2 _g _ . # 2 . . .s 2 . L L _{E_ .i .Lz} .1 : P. :* »mc-u .i E z.. _....w 3... E El.. .. _ g 2..._ _. ...W U -B 3 . S:12 _ _ _ . _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Sid.3(4) Bilaga 1 Underbilaga 2

Underbilaga 2Bilaga 1 Sid.4(4) _ __-_-._..._ _-_-..m_-_ wø--a-_u w .-lpå +_._ .1.1 . _Hu_ .3.-. än .. man . :5 . .H U max. . ...n u _ L. 5 H , _ = 3 x . a . . n g . _ .m2 ; 7._ _ .._ t.. .i 2 _i_ 7... ... .i t_ .4 E .-. 3 E 2... 2 i_ E .4 1,_ 2 E _ u u 4. L .3 .-_ . 3 ,_ nu u + _ .. ...2 H _ = ._ : n_ _H_ :. .nu .1.4. z. . :3. an_ rn. G.. H. ... c _ l : .-3 3 = .. x a 2 _ .i 3 .U = f; _ .. ._ mug ü. a :q :4 3% :g :4 :; w .h ç _ .; _. :_ .A __ u_ ?a i_ i; ?h 1; i_ . .: mm MH _ .m 7; M + _ . .Ja mm _ _ Cu Du mc mo .C mo mü :a a: .1 _b -. yu _ . . . 1 _ _ J 13 1: w: 3: 34 :q :4 . mm, ... 5 .1 ; ... .L 4:. .. .. .L .1-.. .. .L 4.. .. 1.,. .. 4x. . ,.-l 5 -1-1 . . _ _ -. _. .. .n .1 mm. _ .i _ nu. m. hu av rä .: __ :_ ; av av m. .: b Gu *g .4 mm m n _u_ _ m. _ 1 E 3 2 t.. 3_ i E 2 _ 2 2 å .ä _-.m ...3. .-_ _ 2 3 I i : i l l 2 I 7 2 2 t 1. B nu 5 : .._ _ . .4... nu. .nu .HU än . .md 2%. in. a... _ ...T än.. _H_ .mm 3... nu. av. 3.. . i : 2. . 1. .. _ _ :_ Am du + ? _ .H U. .M _ x 3 4:... man. 4.:. . ._ nu. ...3 .ung 1% 4,.. C. .H .4 Ex. . ...L än.. ä. .2. : i .... . . ._ . L 1. . m.. . _4. _ T. . u,.. . . i . Ä _J _ _ _i_ ... m . 4 .n u _1... _ nu. _ _4._ t_ ._. _h_ :... ._ _ .nu : a a a I 3 I 7 I 1 I = 1 t a s. 5 .r ... 7. 2 _ ü. _H_ _H_ ü... 9.. nu. .U ü.. B.. ...40 _ _H_ _n_ 3.. nu. m,... 3.. .5. + . x 3.. 1 . _ _.. .. x .2 .3 .s nu +. _ _w_ .t i e .i _ A,... _H_ _H_ .... _ m_ 3 3 z... 8 2 .6 _. _....__..._ t.. ...ü F äm i. n. H-_ ?b :g :a i; ?5 ?L 1_ Th i_ ?b _ 1. Du th av Gm :m 3 .an s .W i . _ w ;0 ma n_ _ c .. 2 a .. a .. .. a a .. .. .. s .. .. ... .ri .. ... . . _Mn _ _ .H U .H U är.. . _H _ G.. . .H U _in _ .H m ...L U är . _ .n u 3.. . du. . Du_ Cr . nu. . i.. =; hum .1 h. Q. :. 4g q qx .r .a 1; .3 av 3; ta :4 :4 Th ?g :4 3. Gu _ . L 1: .2 .i :U :U 4 M :. .3 C _. .. _. 42 _ ...x ,1: . . .z .. .. än ... ... 0. _H W_ _1.._{._} år _ G. .. _H F_ .3 . .4. ..._..._._. 1. .. .L :u ha i; Ca 1: :a :v .H a m» i: .a ...1. 3..._ .nu .. :2. 2.... z-. 3. c,... _ .4 + _ _ _ _ _ . % .2. _. 2 . _.d 11 L .1.. . ...nu : 2 I 8 I .. : J : .. a .r i 1 .1.4 . ...vi .1 : .-1 0 .at t ... i .fn .1 3 .441 . .10 0 .1 . .a _ _ .. fb r_ ... 9. .L L _2.. ._ _L P_ _....r ...0. .. ....2 .. 1..._ _2.3 ._ . .... : _ *-_**_-m* __*_-+H__-ø-i_ .au-__-l-I-'9% .'12 i 1. 7, .. .v mf aj ni 3; a» aa .J :x me .7 a_ 41 ,c .1 l a. I i I 2 .. J 2 .. .W ._ . C. 7 .. 2... _ _ -C C.. . r.-. 1. _ C.. . . q .. ... C.. . , .h mm . _4, _ ... än .. a s t : t : u i t 3 .. : z 2 3 .. a. . .H U _M u_ _H _ mun . .. .U _H m_ .nu. MH . .H U nu. * .á . in . mm m. . _ar_ F: 5. 4: . 7 T .3 _ l : 0. ! I. . 2 2 E.. . n.. . I : I. . I ! 2 3 : 1 i : I : I ! 8 : i ? i ! nl .. I . i. . I . 6 ' I . I i . . 74 . .1 nu.. . .. G... .H . rm... R. . _av_ _Mr_ _Hur _ ....w. . ...ä Sn_ x :. 2. T: å. : .q i; åk 4; nä .; * _x. . « 7; m _, f; _ q, _ i i i .. I .-S _ 2 . O m : U 2 ; C_u : u C ; C _ 2 _ C a 1.... _-r.: å ._. .-L... .... 1. .x . 1 -m. i 3 ..._...;.._..._...._... 1.1 H ...3... i l. .-...ag....__-_.«--.-m _u*____--___n_-_____--____-_-________-.____-_____-.-_.-_---_m_- u_-ân* n *_

Bilaga 1 Underbilaga 3

Sammanställning av samtliga fallviktsmätningar.

A = skillnaden mellan mätvärdet från den gamla och den nya fallvikten 1 en punkt.

0 500 1000

mm mm mm

Avsmtt v » ° n . Anmarkningar

Gamla Nya A Gam1a Nya A Gam1a Nya A

0.91 0.82 0.09 0.63 0.55 0.08 0.33 0.30 0.03 1 belagñmngen 0.92 0.82 0.10 0.63 0.48 0.1.5 0.33 0.26 0.07 ca +10 C Höger 0.87 0.80 0.07 0.59 0.52 0.07 0.32 0.31 0.01 861015 hjulspår 0.99 0.88 0.11 0.62 0.61 0.01 0.33 0.27 0.06 mot 0.94 0.84 0.10 0.60 0.52 0.08 0.33 0.24 0.09 stad 0.84 0.74 0.10 0.54 0.46 0.08 0.30 0.23 0.07 0.89 0.81 0.08 0.55 0.45 0.10 0.30 0.30 0.00 0.85 0.77 0.08 0.56 0.47 0.09 0.30 0.22 0.08 0.86 0.77 0.09 0.55 0.50 0.05 0.29 0.28 0.01 0.98 0.89 0.09 0.60 0.46 0.14 0.30 0.29 0.01 0.88 0.85 0.03 0.55 0.50 0.05 0.27 0.24 0.03 1 be1aggmngen 1.04 0.97 0.07 0.63 0.55 0.08 0.30 0.32 -0.02

Höger

0.33

0.74

0.09

0.51

0.46

0.05

0.25

0.24

0.01

ca 110%

hjulspår 0.96 0.78 0.18 0154 0.50 0.04 0.28 0.23 0.05 861015 mot 0.84 0.75 0.09 0.57 0.50 0.07 0.32 0.26 0.06 landet 1.03 0.92 0.11 0.64 0.51 0.13 0.33 0.25 0.08 0.91 0.84 0.07 0.58 0.47 0.11 0.31 0.31 0.00 0.88 0.83 0.05 0.59 0.52 0.07 0.31 0.34 -0.03 0.90 0.81 0.09 0.59 0.54 0.05 0.33 0.25 0.08 0.92 0.85 0.07 0.61 0.55 0.06 0.33 0.28 0.05 0.99 0.811L 0.15 0.60 0.47 0.13 0.31 0.28 0.03 1 belaggmngen 0.94 0.82 0.12 0.61 0.48 0.13 0.31 0.28 0.03 Mellan 0.93 0.84 0.09 0.60 0.48 0.12 0.31 0.33 -0.02 ca ?1506 hjulspår 1.04 0.92 0.12 0.62 0.51 0.11 0.32 0.29 0.03 861016 mot 0.97 0.79 0.18 0.61 0.52 0.09 0.33 0.23 0.10 staden 0.88 0078 0.10 0.54 0.46 0.08 0.30 0.28 0.02 0.96 0.83 0.15 0.55 0.46 0.09 0.30 0.23 0.07 0.90 0.80 0.10 0.54 0.47 0.07 0.29 0.21 0.08 1.14 0.81 0.23 0.56 0.46 0.10 0.29 0.27 0.02 0.98 0.84 0.14 0.57 0.48 0.09 0.29 0.26 0.03 0.94 0.86 0.08 0.55 0.45 0.10 0.27 0.26 0.01 1 belaggmngen. 1.07 0.99 0.08 0.64 0.56 0.08 0.30 0.30 0.00 Mellan 0.88 0.79 0.09 0.52 0.41 0.11 0.26 0.30 -0.04 ca +150C hjulspår 0.94 0.80 0,14 0.56 0.48 0.08 0.30 0.27 0.03 861016 mot 0.90 0.78 0.12 0.56 0.43 0.13 0.32 0.27 0.05 landet 1.02 0.93 0.09 0.64 0.55 0.09 0.34 0.26 0.08 0.98 0.84 0.14 0.60 0.50 0.10 0.34 0.29 0.05 0.94 0.84 0.10 0.59 0.54 0.05 0.32 0.22 0.10 0.93 0.83 0.10 0.59 0.47 0.12 0.32 0.23 0.09 0.98 0.85 0.13 0.61 0.54 0.07 0.33 0.28 0.05 Max A 0.23 0.15 0.10 Mm A 0.03 0.01 -0.04 Variationswctl 0.26 0.16 0.14 AMV :std.avv 0.10 :0.04 0.09 :0.03 00% 0.04

Bilaga 1

Underbilaga 4 sid.1(8)

Detaljredovisning av PCN-beräkningarna

Året indelas i perioder på följande sätt

Årstid

Periodlängd

Periodens

mån medeltemperatur

°c

Tjällossmng 1,5 + 6

Sommar 5,0 + 19,5

Höst 2,5 + 6

Hur själva indelningen går till visas i underbilaga l.

Med hjälp av tvåskiktsiterationsprogrammet ITERCHEV framtages

genom-snittliga elastlcitetsmoduler för det bitumenbundna lagret och under-liggande obundna lager (inklusive undergrunden) vid mättillfället. Förklaringar till de nedan använda beteckningarna:

EI = elasticietsmodul för bitumenbundet lager 1 MPa

EII elasticitetsmodul för obundna lager i MPa

D0 Medelvärde av centrumdeflektlonen med en standardavwkelse tillagd i mm

D500: Medelvärde av deflektionen 500 mm från centrum med en

standard-avvikelse tillagd i mm

hl = det bitumenbundna lagrets tjocklek i mm

3

h

__ LW

{ EI-

, ekv1valenttjockleken 1 mm enligt

Bilaga 1 Underbilaga 4 sid°2(8) Gamla fallvikten I hjulspår,

+ 10%:

D 0, mm 0.938 D 500, mm 0163 D 1000, mm O°34 Mellan hjulspår,

+ 15%

1.04 0.63 0.33

Då skillnaderna i deflektionsvärdena är små tages till ITERCHEV värde av ovanstående deflektioner. Temperaturerna tages också

medel-värde påo

Resultat av beräkningarna

Använda deflektioner EI En hekv

mm MPa Mpa mm

D 0 = 1.02

D 500 = 0963

9303

126

545

D 0 = 1002

D 1000 = 0.34

10155

122

568

Följande E-moduler används Vid de fortsatta räkningarna EI = 9300 MPa

och 511 = 125 MPaa

Bilaga 1

Underbilaga 4 sid.3(8)

Nya fallvikten

I hjulspår,

Mellan hjulspår,

+ 10%

+ 15°C

D 0, mm 0.88 0.89

D 500, mm

0.55

0.53

D 750, mm 0.38 0.37

D 1000, mm

0.31

0.31

D 1250, mm 0.24 0.24

D 1500, mm

0.21

0.22

Till ITERCHEV tages medelvärde av ovanstående deflektioner. Temperaturerna tages också medelvärde på.

Resultat av beräkningarna

Använda deflektioner E1 E11 hekv

mm MPa MPa mm D 0 = 0.89 10098 151 528 D 500 : 0.54 D 0 = 0.89 D 750 : 0938 10317 149 5341 D 0 = 0 89 D 1000 _ 0 31 13363 137 598 D 0 = 0.89 D 1250 _ 0 24 .13L198 136 602 D 0 = 0.89 D 1500 0 22 17645 122 682

Följande E-moduler används vid de fortsatta räkmngarna EI = 10100 MPa och EII = 150 MPa.

Bilaga 1

Underbilaga 4 sid.4(8)

1

På ett, kurvblad med standardkurvor över elasticitetsmodulernas temperaturo

beroende för vanliga bitumenmassor prickas EI-modulerna m vid medelo

fälttemperaturen. Genom dessa punkter dras sedan kurvor, jämnlöpande med standardkurvorna., Därefter går man in med medeltemperaturen för respektive period och läser av EI-modulerna ur de uppritade kurvorna.

I följande figur visas denna procedur.

n 03 3 "E di n-4. P . O C

%

0 \

å

1 r... I A 1e .r 'då Be larc ün 1.

.3

V? ! 0 I I C K HD '* 3353.5 Vår

. d W W F' N V

Bilaga 1

Underbilaga 4 sid.5(8)

EI-modulerna är nu kända för de olika perioderna. Som EII-moduler tages värdena som framitererats med ITERCHEV-programmet till sommar- och höstperioden.

För tjällossningsperioden sänkes EII-modulerna. Hur mycket de sänks beror på materialet i undergrunden. Rekommendationerna i VTI-meddelande nr 86, sid 19, studeras och EII-modulerna sänkes i detta fall med ca 45%.

Eftersom mätningarna gjorts på en ganska nybyggd väg sättes

materialkonstanten C i Kingham's formel till 4.2. Vid gamla belägg-ningar användes C : 4.1.

Poisson's tal för det bitumenbundna lagret sättes till 0.4. För de obundna lagren användes genomgående ett Poisson's på 0.35. I underbilaga 2 finns en tabell över vanliga värden på Poisson's

tale

Med dessa ingångsvärden för materialen beräknas med hjälp av

ADBDIM-programmet tillåtet antal överfarter för några olika laster och ringtrycket 630 = 1.25 MPa (standard enligt ICAO

ACN/PCN-metoden). I ADBDIM-programmet användes som

kriterium för översta lagret horisontell töjning 1 underkant på lagret enligt Kingham's formel och för det obundna lagret

Bilaga 1

Underbilaga 4 sid06(8)

E-moduler i MPa, som insätts i ADBDIM-programmet:

Gamla, fallvikten vår sommar höst Nya, fallvikten vår sommar höst E I 13100 5700 13100 13G00 6200 13900 EII 65 125 125 80 150 150

Antalet överfarter, som avläses i utdatalistor från

ADBDIM-programmet: Lasten 1 N 60 000 120 000 180 000 240 000 Gamla fallvikten

é

_bit

:.23x105

1.93x104

?003x103 3.58x103 av

479Hx106

1.08x10 3.6zx10 1.?Hx10 Nya fa11v1kten

Cint

45V

1.89x105

/..28x106

25mm

134x105

1.08x104

655x104

5L55x103

ânqxlo4

Bilaga 1

Underbilaga 4 sid.7(8)

Exempel på utdatalistor från ADBDIM-programmet finns i underbilaga 3.

I diagrammet nedan visas ett exempel på hur PCN beräknas. Enligt standardmetoden avläses lasten vid tillåtet antal överfarter = 10 000. Denna last i N divideras med 5 000 N vilket ger PCN-talet.

Bilaga 1

Underbilaga 4 sid.8(8)

Resultatet med gamla fallvikten blev PCN Bl/F/B/X/T och med

Bilaga 1

Underbilaga 4 .

Bilaga 1 till underbllagan

Sid.1(7)

Metod för indelning av året i perioder

Med hjälp av kartan 1 figur 6 (sid 26) och tabell 4 (sid 27) i VTI

Meddelande nr 86 av Hans-Erik Carlsson placeras orten in i en lämplig tjällossningszon och indelning av året i klimatperioder

görs. __

För att få reda på medeltemperaturen i de bitumenbundna lagren för respektive klimatperiod används följande procedurer.

Tabell 7 (sid 57) i VTI Meddelande nr 86 utnyttjas. Den tabellen anger medeltemperaturen i bitumenlagret på dagen för varje månad

för en rad orter utspridda över Sverige. Den närmaste orten tas

eller också görs en interpolering mellan två orter, varvid man vid valet av dessa orter också bör tänka på skillnad i klimat mellan

kustland och inland och mellan orter på olika höjd över havet. Ur en standardkurva för en bitumenmassas temperaturberoende av-läses elasticitetsmodulen för varje månad. Därefter ritas. en för orten typisk kurva upp med bitumenmassans elasticitetsmodul som funktion av årets månader. I denna graf prickas tjällossningsperioden och övriga klimatperioder in. Nu görs förenklingar så att konstant elasticitetsmodul antages under en period. Viktigt är att tjälloss-ningsperioden får vara en egen period och att dess längd är riktig.

Senvår och höst kan för vissa orter slås ihop till en period.

Vinter-perioden med tjälad överbyggnad behöver man ej ta med l de fort-satta beräkningarna. När periodindelningen är slutligt bestämd avläses respektive periods medelelastlcitetsmodul. Nu går man med dessa värden in i den tidigare använda standardkurvan och avläser mot-svarande temperatur, som är den sökta periodens medeltemperatur. På de följande bladen visas proceduren med ett exempel. Det finns mycket i metoden som är diskutabelt t ex hur tabell 7 i VTI

Meddelande nr 86 beräknats. Ibland är det svårt att bestämma hur många perioder året skall indelas 1. Om det följande exemplet kan

man säga att indelningen är lite för grov. Fyra till fem perioder är ofta lämpligare än tre att räkna med.

Bilaga 1 till underbilagan Underbilaga 4

Sid°2(7)

Bilaga 1

MED HAN SYN i ZONER RME TILL TJALLOSSNINGEN INDELNING AV SV FIG 6 ANRF HA ManFI TI

Bilaga 1 Underbilaga 4

Bilaga 1 till underbilagan Sid.3(7)

I tabell 4 redovisas ett förslag till periodindelning

av året för de i fig 6 angivna klimatzonerna.

Den föreslagna periodindelningen är anpassad för

dimen-sioneringen med hänsyn till bärigheten/trafikbelast-ningen.

Tabell 4. Indelning av året i klimatperioder

Årsperiod

Zon

Län

Vinter

Tjälloss-

Senvår-höst

Sommar

ning I 0-2 l/l-l/B 1/3-15/3 15/3-1/5 1/5-31/9

i

(2.0 mån)

(0.5 mån)

1/10-31/12

(5.0 mån)

M (4.5 mån) N II O-l 15/12-15/3 15/3-15/4 ' 15/4-1/5 1/5-31/9

i

(3.0 mån)

(1.0 mån)

1/10-15/12

(5.0 mån)

F (3.0 mån) G H E D

AB

g

III S 1/12-1/4 1/4-15/5 15/9-1/12 15/5-15/9

g

(4.0 mån)

(1.5 mån)

(2.5 mån)

(4 mån)

U C X IV Z 15/11-15/4 15/4-15/6 1/9-15/11 15/6-31/8

åc_2

(5.0 mån)

.(2.0 mån)

(2.5 mån)

(2.5 mån)

BD- 2

v

AC-l

1/11-15/4

15/4-15/7

1/9-1/11

15/7-31/8

BD-l (5.5 mån) (3.0 mån) 2.0 mån) 1.5 mån)

Bilaga 1

Underbilaga 4

VTI MEDDELANDE 86

Bilaga 1 till underbilagan Sid.4(7)

Tabell 7.-MedelcemperaCur i asfaltbeläggning (djup 5 cm), oC, under dagen

kl. 08-18, 1931-1960. (IA = TL (1+0,025 ° TL))

Kommun Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Karesuando »9,0 »8,8 »6,2 »0,9 5,9 15,8 22,6 18,9 9,0 »0,4 »5,8 »8,0 Kiruna »8,4 »8,2 »5,7 »1,0 5,1 14,2 20,8 17,1 8,0 »0,6 »5,6 »7,5 Stensele »8,4 »7,4 »4,0 1,8 9,6 17,2 22,4 19,2 10,7 2,2 »3,5 »6,5 Haparanda »7,8 »7,5 »5,0 1,1 9,2 18,6 26,5 22,8 12,5 3,2 »2,3 »5,5 Umeå »6,1 »5,4 »2,3 3,6 11,5 19,4 25,9 23,9 14,3 5,3 »0,6 »3,6 östersund »6,5 »5,4 »2,0 _ 4,0 11,5 18,2 23,9 21,9 13,0 4,5 »1,1 »4,1 Särna »8,1 »6,5 »2,6 3,3 12,7 19,1 23,7 20,6 12,4 3,3 »3,1 »6,4 Malung »6,6 »5,2 »1,2 5,5 14,8 21,7 26,1 23,1 14,3 5,4 »1,2 »4,2 Falun »5,4 »4,1 »0,1 6,8 16,8 23,3 28,0 25,2 16,1 6,9 0,8 »2,7 Stockholm »2,6 »2,3 0,7 7,3 15,4 23,5 29,0 26,7 18,2 9,5 3,3 0,2 Örebro »3,2 »2,6 0,9 8,4 17,4 24,4 29,2 26,5 17,9 8,9 2,5 »0,5 Nyköping »2,8 »2,2 1,0 8,1 15,8 24,4 28,0 27,6 18,6 9,3 3,1 0,1 Linköping »2,4 »1,9 1,6 9,3 17,7 25,3 30,0 27,8 19,1 10,0 3,2 0,3

Vänersborg

»1,8 «1,7

1,1

7,4 15,6 22,9 27,4 25,7 18,6 10,3

4,0

1,0

Skara »2,7 »2,4 0,9 8,2 17,1 24,0 28,0 25,9 17,4 9,0 3,0 »0,2 Göteborg »0,9 »0,6 2,5 8,9 17,4 23,7 28,0 26,7 19,8 11,8 5,3 2,1

* Kalmar

41,0 »0,8

1,1

6,3 13,1 21,3 26,9 26,1 19,8 11,8

5,1

1,9

Visby »0,5 »0,9 0,7 6,0 12,8 21,2 26,5 25,9 18,7 10,9 5,1 1,9

Jönköping

»2,0 m1,7

1,3

8,0 15,1 22,9 27,2 25,9 18,2

9,7

3,7

0,6

Borås »2,3 »1,7 1,8 8,8 17,6 24,0 28,2 26,1 17,9 9,7 3,3 0,1 Nässjö' »3,8 »2,9 0,6 7,4 15,9 23,4 27,2 25,2 16,6 8,1 1,9 »1,0 Växjö »2,3 »1,7 1,6 8,6 17,4 24,6 28,0 26,3 18,4 9,7 3,6 0,2 Malmö 0,2 0,3 3,0 10,0 17,7 24,4 28,0 27,6 21,0 12,7 6,4 2,8 Kristianstad »0,6 0,2 2,5 9,9 17,6 25,2 28,6 26,3 20,3 11,9 5,5 2,0

Bilaga 1

Underbilaga 4

Bilaga 1 till underbilagan Sid.5(7)

Temat). °C,

*30

+30 +JD

8+0U^ den' CL Kurva.

0 _AG-MASSAJ F' »modul (5 Rx Månmömr °C

l'

3,'4

10 100

Q. .-1,0 _{10 Lioo}

3

1.4,

%500

H

93

₀₀₀₀

S 127? .i H<DD b åSJS I &,00

'11'

_?30.0

_'

_8'00

8

_aag

₁₀₀₀

9

WA

1100

10 10.0 _{'-1 500}

H

_3.:

_7-500

li

0,3

G 000

Bilaga 1

Underbilaga 4

Bilaga 1 till underbilagan

Sid.6(7) A

.b

I

I I

_|

es? '

_{ko _b}

I I

_|

i

;

I

_|

3 =

' a

l

/

så

t a

LLL

i

I |

_I

1 |

_!

1 l 9 '

510%

l

_'

I

|

I

I

I

_'

a '

/

'

I ' I V

_'

1.0-.. _I

1

I I

_,

_I

.=

F ! * ä.

5

*

å

'

i *

Vavdwv- 4 WN. var' Samman- 39+ "31'th

n

.z

3

H

7%

8'

9

'0

I!

IL

hr-Bilaga 1 Underbilaga 4

Bilaga 1 till underbilagan Sid.7(7) Tempo 4k

OC

+30<= +10 --_ ___ __

m.:

4

Ho»

+°b. ._'-_-' -' :20 I : 'L'okvxåkfå kurva

f

AG 'MÅSSCL

o .

f

i

'

L

1 | I | 1 L A 1 1 L 1 __.5

I

31

3

H

6

'+

8

9

to

E modul CSR» 4 P { dews

PerIoA

:Am-LM mån.

M90.

:Ägg/Wampoc

ançcr 3.0 _ __

TÃMMSMM

1.5'

6 000

+ 49.0

Linkl.v:t)

gommow 5,0 3,000 +19,5 H'ä'ü' 2'5- (a 000 _i_ é'o

Bilaga 1

Underbilaga 4

Bilaga 2 till underbilagan

Poisson's tal, vanliga, uppskattningar

Materialtyp E-modul Temperatur Poisson's

O tal MPa C

<10

0.50'

* 100.50 0.40 Obundna 50=250 0.30 >25O 0.25 H, _ 30 0.50 Bitumenbundna 15-30 * 0045 0-15 0.40 <0 0.30 96%* Cementbundna högklassig CB 0.15 CB 0.20 sprucken CB 0.25 CG 0.25

För leror används ofta 0.45 och för förstärknings- och

bärlager-material 035

*ae

Vanligt vid PCN-beräkningar 0.45 för sommarperioden och

0.40 för övriga perioder *96*

Bilaga 1

Underbilaga 4

Bilaga 3 till underbilagan

Å$X**$*##*$$$$$*$$K$*$$$$*$*$$##$*#$$$#*$$$**$$#ä$*$#$$$$$$#$$$$$

BELQSTNING: SINGELHJUL Pm 18G.HN RINGTRYCKz 1.25MPÅ

TJDCHLER PERIUD: 1 2 3

1 35:? .. 1 1 '1:313 . CN:) 5700 .. OC? l 1 1:1 U .. C1 '5:1 C3 .. 410 0.535 .. CN:) 1 125 .. CH:) l . *3:15:35 *53 .. 31".:

MEDELTEMP &.ü 1?.5 é.ü

PERIGD l 2 3

ET O.418&EM03 0.5004Emü3 9.3478EM03

EVISU. .1975EWOE *.24üéE*ü2 *.lñléEWOü

PRITERIUM I

NTx2.1aE«14 * 1.1aue1.8*T+323 x leTuü

T: PERIDDENS MEDELTEMP I "G

G: 4.2ü

LRITERIUM II NVmIOuiLUGiE.8E*EKåBSiEU33!O.2§3

PERIGDNR PEHIGDLÄNGD BELAGGNINB,X*NEDBRYTNING,LRITERIUM I

1 1.5 45.?

3 5.6 18.9

-'"'1 EZ' TIS. 5":

4:. a LJ -...' 5...* I .42.

?QR DBUNDNQ LQGER QNUÄNDES RRITERIUM II

PERIDDNR PERIDDLÄNBD LQGER 5,2*NEDBRYTNING

1 1.5 11.2

2 Suü 82.3

3 2.5 á.5

LIUSLÄNGD MED HÄNSYN TILL UTMÅTTN. I BEL.

TILL. TUT QNTQL DUERF * w 0.703E+04

LIUSLÃNGD MED HÄNSYN TILL UTMQTTN. I 23 130.

Bilaga 1 Underbilaga 5

Sid.1(3)

Detaljredovisning av teoretiska beräkningar för belastningstidens betydelse Elasticitetsmodulen hos bitumen och därmed också hos bitumenmassor

varierar med temperatur och belastningstid. Detta framgår t ex av

van der Poel's nomogram (se underbilaga 1) och diagram ur Shell

pavement design manual (se underbilaga 2).

Belastningstiden för den gamla fallvikten är 5.0 x 10-2 s och för

den nya 3.5 x 10-2 s.

'

Medeltemperaturen i beläggningen har varit lika för de olika

utrust-ningarna.

I en skrift utgiven 1980 av S.F. Brown från Nottinghams Universitet

"An Introduction to the Analytical Design of Bituminous Pavements"

finns bl a en formel som härletts av dansken Per Ullidtz för

bitumen-styvheten, Sb.

s = 1.157 x 10"7 x t'0'368 x 2.718'P1x (SP - T)5

_b

T : Fälttemperaturen 1 0C

SP = Mjukpunkt med kula och ring i OC

t = Belastningstiden i s PI = Penetrationsindex

Vid denna jämförelse kan formeln förenklas till t-O.368

5b: C x där C = en konstant

Den procentuella skillnaden i Sb beroende på fallwkternas olika belastningstid blir

-2)-O.368 _{- C x (5.0 x 10}-2 -O.368)_{) x 100} -2)'00368

(c x (3.5 x 10

_{= 14.0%}

Bilaga 1 Underbilaga 5

Sid.2(3)

För att få, reda på hur stor belastningstidens inverkan på

bitumen-lagrets elasticitetsmodul, Sm, är används följande formel tagen ur den ovan nämnda skriften av S.F., Brown

257.5 = 2.5 VM/q

Sm = 1 + n (VMA -= 3) J

0; ;

4

där n = 0.83 log

minä-19_-Sb

513 l MPa Vb = bitumenvolym VMA :- Vb x Vv Vv= luftfylld,halrumsvolym

Här antages VMA vara, 18% och 5 = 100 MPa° Diagram i figur 4_b och figur 11 i S.F. Brown's skrift studeras vid val av dessa värden.

Deras storlek har ej så stor betydelse vid %-beräkningarna.

Om Sb : lOO MPa gäller för gamla fallvikten blir

Sb : 1.14 MPa för nya fallvikten enligt ovan.

.9.83 [oxå-5%??

2 3. - .2,5 l

sm=1ooh +

5 5

H *8

=?89L{ Hpafoamiç

om 1 .5.19- .ue-3>

Og 100 «

3

. 'f

-

25?

3

:g

"023%

1043:9355-'5 _ ,S ' (

smzm I +

HM

:gsçg npqgmjaj

0183 '08195 Skillnad i % (8518 -= 7894) x 100

_{= 7.9% '}

7894

För att nu se vad en 8%-ig skillnad i bitumenlagrets modul betyder görs ett par beräkningar med CHEVRON-programmet med moduler i närheten av de verkliga., Se underbilaga 3.

Bilaga 1 Underbilaga 5 Sid.3(3)

Skillnad i nedSJunkning mitt under lasten blir

(0.879 - 0.861) x 100

0.879 : 2.0%

Resultatet av dessa teoretiska beräkningar blir att den nya fall-vikten borde ge ca 2% mindre nedsjunkning än den gamla.

NJ'

4

Bilaga 1 Underbilaga 5

Bilaga 1 till underbilagan

191] ('.111 01' JU [1:5 4 4 -l JM U-I.1..1.\.'11( Pimp] I. 4 ['01 D '71 1)I_ l\' i 00-kan . a k : . n x gm . i S C C . n ya ; L I , . . . Z. \ \\ h_ . N L . : T T / .v . _ -u: h0 7. ". 36 4 ö m7 .: 1/ ) 5; 0. 0_ 00 _ oxu_ to _ 0 9 no _ 1C . no _ NO _ 0_ _ TC _ ? 8 ? L v. 0. ? 0 . 0. 0_ ; o wn wuo vn . u0 1 u Z e M uo wn t o vu J a wa du. : L a_o vu 6 3 N Ha v a 3. .. .f l u .. .vu .. .i ca : wa r . . F . V L . . b «\ ? .. r år Q » » » .# L. » k , .1 4 1 . . F . h u. 7 . 7 b . . L ». t . : ' l f , -r X -L . I r .. r -1 . ! . n |». v . m . . _ H . _ . _ _ . . _ . 7 . _ _ N 1... .? m 7: : c. I. . m ... 1: m :0 . ;0 0. ;0 . .. 83 vo m vn Q ;0. :d .8 .0 5 .u .. .8 .9 :m \_ _ _0_ no ,.o. 70, wo_ ...2 .ä 5 A . . _ m ,r å: b i t t i .E ur uui : E L 3 0 m : 1 5 1 5 . 1 : öl ul d. .M . .. dm I.-. xxm m ». \._ ,.. ,7 st xr Når ". r r J. \. \|. '. .\ v. . H 4 ' V ' V I . t ' a n J » \ 4 i , . « .L ä ,0 . A , f un n y _2 ._ r _. Ã_ .0 .L f Hr. U r un o h un ? ut g å :a 0 > wx 3 5 : 3 u. : wc h us c u. . ; m i . 6 : 2 0 C L J H K E S 30 _ .E u . ? . . . 5 1 1 0 v . . 3. .. I. d u .J I. . .0 .I . L . 3 5 vi 3 0_ .S v _um es g r o : wo _uue åác ä o_ n ne t: 3. 0. 3 .a .20 ? L ....a ,: x 2 . : . : N; 1. 3. 5; : ut : c h v _cc_ .5 0. .0 2.. .; .0 (0 .3 2; 0 2 . 5 0 5 4 3 3 3 N .9 8 C HU nc ao _ n n u: 3 z_ p l z ao _ x mn w §3 0 _ r 3 C 9 : : a f »0 .d är av . 5 . 3 0 8 n o .g ot 32 .5 2. 3. :. "E x ...e n2 E ? 5 0 3 5 S i m 9 . 6 0 8 S o i F em 2... _ T... 0 u+ f å 8 : 8 3 3 . : 0:. . n E g m äuwäi w; h a -I i_; 3. . ... kan 2 3 3 2 ? . : 5.. .; 2 0 3 a 3 8 » :o .2 6 -A: .r 2 . . q u 5.. .., : 3 . O u. . n _ u ? P e n t i um .H ul k ?. .. .xxzk auq u .K ÖK ; d e ün åo 5 3 0 _ :0 S o m r a s a ; 0 3 5 . 6 0 3 : 4 5 0 3 cc . . . s o a g äug C a c c o u o wn . m a a M m åâo uwi äl g 0k .. .. svöm uo qq u.u. .s._ <u$ .. ..m ? E m o 0k ; na m . 11 4x. uf -? fl d; lc -zâs t . 7 . 3 -1 1 1 3 en .: ... ) . i . K g o n vâ 1 . . . " . ñM J : . v. d . ñ. : 4 . . . . . 1 . : . _ . . . . . . d a . . . . . . . . . . . . _ . _ . _ . _ _ 7. . W . _ , Y _ . l .v. ._ .L 0 ( D O D O N n u_ 90 . O S 0 0 " O m . O V _ On UN .. .0 : 0 0 Om . O m Om 2. 0 O m U.. . k m D u V \ M n Or . O m : . U0 . uuZ ua mun zo wa s h a a ua äuk / NOllVULBN 30

n I . . va ti ll .. : 0 1 1 I. : . . .( I i. wr a. .. -Å . 4 s... \ . \\ \ o ...re ,. 4. . 4 .... . 3 / 1 , . . m i n It .. ., . ' Q i l b 1 l e n V 4 \ r \ l x| '. Vw. \ .l f. {i ./ . . 9 5 1 6; .. .. 1 \ . | \. 5 \ n V \ x \ s \ . . / ø, . . / 1 / / r r r. . . ; l \. , . . .. . . ø t i d n i n ; ul l. . |. .\\ 1\|. r YU I! ! ,( 7 \. | \.| Jl .\ u? 'n pl öq ll ul ,.l lI. A.l 1./f b / ' i f AV ' 5 1 4 . ! I . ) 1 7 4 3 $ -, \\ . \ \ .. .._\. .. .F . p .. O g r \ l l l l r h \ l wh . . . l v ..r 1 l V I \ .l \h 1 { I . . S Y l yo l || l, 4 1 1 : .. . \ v 1 * . v3 ||\ ^ |, . u) . n \ \ \. . x . : r 1 :1 . 5 ) . , y . X Il l : H ål l : L. -s |1 ! xp : ik h. -.. .. 3 .. \-t .r 3. . M _ r/ r ? ., N .. -. \1 \ .x . .x \r _ . A _. .. . , . G .. Aux -_ V\ \r x-. \\ .. . . x .. . 4 N + \I r|. ll .|ø\ :s .. \ ||_ |I |! 1. In n|i hX ||. a. .||A I. 11 t; ||l l|. .n yv! 5|||: l\ vv\ .n .. .. .y Å. .. u' . . \|. :_ 1. ;l v 4). . n l e ' l IV.. . ? vi l l . 3 i l l ; . '-.. .v. :x, 1. . \ \ \ |\ N $ \\ |. :||i , , \\ 1\ r \\x. .\ Y. . \\ .x x .. \ : 4 . 5 x . V. m 7 : 1 1 -1 2 ! ! ; . . a n Ji nx» \ \ \ 4 . -2 -i -1: x .1 .1 ! X J r i -) \x. \ : ..\ ..2 4 1 V .\ L -. \ . \ x \ »5 c t f n |o 1 Ha .. .? l i . l l l : \ vk q i r l . l l a l \ \ H : ; . I l n xi : _ Y \ l |2 l H xvl r vl l l ||. | -l .1-.1 3 M 1 ' . 1 : . P ? \ av. " . _T al a_ ' .v A I * -l n . \ ) . \ . \ l \ |l \ \ \ |v|l 3 k \ \ \ . \ . | \ \ \ | \ _-N .W S 1 \ L| ' ( i , I || v .1 ; -J WM I|, 1»1 -i .. .xi l 0 \ |l . . vi .. :s 7 x| ;9 | AI M. . .15 0 x 0 2 . ! ||x ... .| \ 7 |o 4 ' lut . | | IV-3 K | A .|l \u. |L F1 x... \. \. n, \ \ .\ 0 P \ o .0. n K i» I I I cs . l a l H l l i l l l l ' i e r i i i . . . b l I ; . || |I . s i n i k \ k .. ||I \ I W \ \ | Ii \ < .i -K * \ \. .\| ...0 .. |) I|r .. I li ll .: \. \\ .l ||||v \\ .. |l || I -i |\ ||\ l \ I ll . \ .. |\ |I | ..' || L ln. \ \ \. ||\ | .|. l I \ | L \ L |\ I m n

Bilaga 1 Underbilaga 5

Bilaga 2 till underbilagan

20" Max stuffness Smx, N/m 2 4 6 8 2 4 6 8 2 4 6 8 2 4 6 8

105

1065

107

108

109

Batumen stuffness 3b , N/m2 CHART M-1

Bilaga 3 till underbila an Sid.1(2) 9 Bilaga 1 Underbilaga 5 ' ÅvL åá' H * §d -3 9 L ÅE ' U -?V ? S E äQ ' U # U U + W E % / R ' U # U U + R U U U U ' E L 0 + W C U U S ' U -L U + R C O U S ' U -0 U + B U H S 3 ' D -H ' U U '_V hi I U '0 2,' "W 1 l *i 3 i) lä v' 1 "W 3 I .I :133 I. W i) I 1. i! A N V '4 53, 'W I (1 V 2' 'H' I - ?'1-EJN *d i I V 3 I J M i! Fu i' ., . . . I C O . . . -. . . . . . . C O O O O O U O O O O C O O D O 0 0 . . . . . . U 1 S I C I O O O O O O I O C O C . . . O -. . . . . . . O O O C C I C C O . O O -O . . C I V 3 1 3 l H B V âD V T d S I G .J '1 ; U? .U 24') (f) LJ 0 8 1 0 6 ' U_G L f m I' WG UL ' ? V H ll ?E EÃÅW W

'äl

IH

Id

HI

-I

MH

S

SI

an

_v

ns

_ç'

u

UI

lV

_ä

3+

0

Låt'á'

lJEä-

_L

sas

zm

zêi

nnj

.

('H'V

(ni

_wr

u

(1:21.

1*5'23

3=.s<

_1s;s

-;I_uc

x

'<_:(.!

_("".{:

l.

*H

V1

th

sal

_u

l,

www

* w' V R * " S n l a wu a vu1 C W ' W ) . . . Q F H S S ÄH C J H H ° T_E H ÖC I . " C H I U '\ i' HJ ]

?a

_v

sza

jf

na

_vn

wuj

ma'

v*

un

ri

?H

₁

a La T uwt h T H Q H ÅI I U A M F * a xxxxxxxxxxxxx# xx* x I

* w* * k * w* * * w* * k * * * * * * J H F G L I K A ; t L A R T H I A h S T I U T E U R E T I áK T @ P äüç 1 T H F P R U äL c â P F Q A M E T Q L S A R E T D T A L L O A ü_ , 1 áb vüt . ud I I R E P R E S S U H E . . . 8 5 L o a n H äD I U S . . 2 5 4 . 3 4

LA

YE

R

1

vi

*

lñn

ul

us

TM

MU

W.

PO

IS

GO

HS

RA

TI

O

4.

4ün

an

n

TH

IC

KH

Eçñ

13

W.

HH

LP

Yt

R

?

näs

HW

DU

LU

S

13

m.

PO

IS

SÖJ

S

RA

TI

O

0.

53

4

nwv

19

SE

HL

-I

qF

LM

IT

F.

S 1 P E S 3 E 3 D I S P L ÅC E I E J E S { R A I N 9 Cül V F i T I C Q L i üüüF êT I i l H ññl f l . . . O C -. . . . . . . O D C O C C U . . . I -. . . I C O C O O G O O D C D O U O . . . 0 . 0 . 0 . 0 . . . 4! f \/ i: il T I C7 1\ |-'T -Å ?4 V? ?5 x3 | I I' l_ bi lål ) I 9. L. §3 !? EF IÄ$ 2 äl tf fz .'--4 L... n,-7

H

0

a.

-n

Suuuv+

nn

"0

.5

21

7E

+0

1

«n

.5

21

?ü+

n1

O.

HH

HJ

&+

HH

*

m.

%«;

.:

+n

n

*

n.

sn

7?

E-w5

-n

.?

sn

AE

-n

å

-n

.?

<n

u

(F r... Lou! (N Bilaga 1 Sid02(2) Underbilaga 5

Bilaga 1 Underbilaga 6

Sid.1(2)

Bärighetsklassificering av ett flygfält med nya och gamla fallvikten, men°med olika plattor och laster.

Försöksförutsättningar:

I november 1984 utfördes på uppdrag fallviktsmätningar för bärighets-klassificering av ett mindre flygfält. För FoU-medel från VTI ut-vidgades mätningarna så att Jämförande mätningar med två fall-vikter gjordes, nämligen den gamla tunga och den nya helautomatiska,

som dock vid detta tillfälle var utrustad med 30 cm belastningsplatta

och lasten som anbringades på den var 5 ton. Den gamla fallvikten

hade 45 cm platta och lasten 13.5 ton. Därför kan inte deflektionsvärdena

jämföras direkt. I underbilaga 1 finns de olika avsnittens uppbyggnader och temperaturen i beläggningen vid själva mätningarna.

Beräkningar:

Beräkningar utföres för de båda fallvikterna var för' sig enligt VTIs standardmetod för PCN-klassificering. I underbilaga 2 finns båda

fallvikternas deflektionsvärden samlade i gemensamma tabeller och även medelvärden i standardavvikelser samt kvoten mellan centrum-Sjunkningarna för varje avsnitt. Indelning i avsnitt har gjorts efter över-byggnadens uppbyggnad. De båda fallvikternas deflektionsprofiler för

rullbana 01-19 finns på blad

underbilaga 2.

Kvoterna mellan centrumdeflektionerna för de olika avsnitten blev 3.08, 3.17, 2.88 och 2.14.

Kvoten mellan belastningsintensiteterna är gås-lig: 1.20 0.707

Kvoten mellan belastningstiderna' är

5.0 x 10-2 z 1 43

2

Bilaga 1 Underbilaga 6

Sid.2(2)

I underbilaga 3 redovisas PCN-beräknlngarna i detalj. Några beräkningar på plattan görs ej vid denna jämförelse mellan fallvikterna.

Sammanfattningav räkningarna

PCN

Gamla fallvikten Nya fallvikten

r v V Rullbana 85%. 8 661%. g 0-0/500 5.6 10.2 7.2 15.2 0/500-1/800 4 9.4 10.2 23.6 Taxibana 7.4 17.2 9.8 22.6 Skillnad V'

5524

8

1.6 5.0 6.2 14.2 24 5.4

Det är töjningen i underkänt på asfaltlagret 5b , som är avgörande

kriterium. Resultat

Den gamla fallvikten ger genomgående ett lägre PCN-tal. På två avsnitt

är skillnaden ca 2 enheter, men på tredje avsnittet är skillnaden ;6 PCN-enheter.

Lageruppbyggnader

Rullbanan, nybyggd del 0/000-0/500

2)

Bilaga 1 Underbilaga 6

Bilaga 1 till underbilagan

l) ca 105 mm bitumenbundet 4 ;

2) Bärlager, förstärkningslage'r och

undergrund

De olika lagertjocklekarna e) närmare kända. Det bitumenbundna lagrets

tjocklek har erhållits genom uppmätning av borrkärna.

Temperatur i beläggningen vid fallviktsmätnlngarna var ca +50C.

Rullbanan, 0/5000 l /800

3/

/

5/

Temperatur +2,5OC Taxibanan l) ca 30 mm AB, 1984

2) ca 40 mm AB 16T, byggd 1978

3) ca 200 mm Grusbärlager, byggd 1978

4) ca 700 mm Förstärkningslager,

byggd 1978 5) Undergrund av sandig-moig moränmark eller lera

Uppbyggnad antages lika med rullbaneavsnltt 0/500-1/800

Bilaga 1

Ruumna

Underbilaga 6

Bllaga 2 till underbilagan

Prov- Lage Gamla FWD Nya FWD Sid. 1 (2)

punkt sjunkning i mm sjunkning 1 mm 50 gamla

r

8o

S500 S1000 s0

S300 5450 5600 5900

so.nya

1 0/050 V 1.82 0.99 0.45 0.59 0.41 0.34 0.26 0.14 2 O/lOO H 1.81 1.12 0.53 0.68 0.48 0.35 0.31 0.19 3 0/150 V 1.96 1.08 0.52 0.61 0.43 0.34 0.29 0.18 4 0/200 H 1.81 1.08 0.53 0.53 0.39 0.34 0.28 0.17 5 0/250 V 2 05 1010 0053 0070 0.51 0.40 0.31 0019 6 0/300 H 1.98 1.10 0.55 0962 0.47 0.37 0°32 0.20 7 0/350 V 1.88 1.03 0.51 0.60 0.44 0.33 0.27 0.16 8 0/400 H 2.22 1.20 0.53 0.74 0.53 0.40 0.32 0.18 9 0/450 V 1.97 1.07 0.48 0.61 0.43 0.36 0.29 0.17 1 94 1.09 0.51 0.63 0.45 0.36 0.29 0.18 3.08 Mede1v. :std.avv. 0.13 0.06 0.03 0.06 0.05 0.03 0.02 0.02 10 0/500 H 1.48 0.97 0.46 0.54 0.42 0.31 0.28 0.18 '-11 0/550 V - - - 0.42 0.30 0.27 0.23 0.12 12 0/600 H 1.42 0.80 0.38 0.50 0.36 0.28 0.21 0.13 13 0/650 V 1.76 0.87 0.37 0.56 0.38 0.29 0624 0.15 14 0/700 H 1.29 0.79 0.34 0.51 0.37 0.31 0.23 0.15 15 0/750 V 2.97 0.88 0.38 0.56 0.38 0.31 0.26 0.12 16 0/800 H 1.85 0.89 0.36 0.62 0.39 0.32 0.21 0.16 17 0/850 V 1.85 0.79 0.39 0.58 0.42 0.29 0.23 0.12 18 0/900 H 1.81 0.98 0.36 0.63 0.41 0.31 0.22 0.13 19 0/950 V 1.98 0.98 0.39 0.61 0.42 0.31 0.26 0.12 20 1/000 H 1.83 0.95 0.41 0.61 0.43 0.34 0.26 0.16 21 1/050 V 1.68 0089 038 0.56 0937 0.28 0.22 0.09 22 1/100 H 1.44 0.76 0033 0.49 0.34 0.28 0.20 0.12 23 1/150 V 1.79 0.91 0.41 0.54 0.40 0.30 0.24 0.10 24 1/200 H 1.52 0.77 0.34 0.50 0.34 0.27 0.21 0.15 25 1/250 V 1.60 0.81 0.36 0.53 0.36 0.27 0.22 0.11 26 1/300 H 1.45 0.78 0.32 0.50 0.35 0.25 0.21 0.11 27 1/350 V 1.67 0.86 0938 0.53 0.38 0.31 0.24 0.13 28 1/400 H 1.50 0575 0.33 0.49 0.34 0.25 0.19 0.06 29 1/450 V 1.63 0.84 035 0046 0.32 0.27 0.19 0.13 30 1/500 H 1.64 0.77 0.31 0.51 0.36 0.27 0.21 0.10 31 1/550 V 1.54 0.70 0.26 0.53 0.34 0.26 0.18 0.11 32 1/600 H 1.65 0.80 0.33 0.54 0.36 0.26 0.19 0.08 33 1/650 V 1.67 0.76 0.28 0.55 0.34 0.25 0.17 0.10 34 1/700 H 1.67 0.77 0.30 0.51 0.35 0.26 0.17 0.10 35 1/750 V 1.96 1.01 0.40 0.59 0.41 0.31 0.25 0.11 36 1/800 H 1.80 0.95 0.40 0.55 0.40 0.30 0.22 0.11 Medelv. 1.71 0.85 0.36 0.54 0.37 ' 0.29 0.22 0.12 3.17 :std.av v. 0.31 0.09 0.04 0.05 0.03 0.02 0.03 0.03

Taxibana och platta Tax1bana 37 0/050 C 1.47 0.68 0.29 0.48 0.33 0.22 0.20 0.10 38 0/100 C 1.40 0.64 0.23 0.49 0.28 0.21 0.13 0.04 39 0/150 C 1.32 0.68 0.29 0.44 0.27 0.22 0.20 0.10 40 0/200 C 1.49 0972 0.27 0.51 0.33 0.24 0.16 0.09 41 0/250 C 1.69 0.90 0.35 0.63 0.44 0.34 0.23 0.12 Medelv. 1.47 0.72 0.29 0.51 0.33 0.25 0.18 0.09 2.88 :std.avv. 0.14 0.10 0.04 0.07 0.07 0.05 0.04 0.03 Platta9 LmJe 1 42 0/015 2.62 035 0 31 1.00 0 0.29 .22 0.09 43 0/035 2937 0,79 0 2 1000 0 41 0.24 0.17 0.10 44 0/055 1.15 0096 0 34 0089 0 48 0.33 0.26 0.13 45 0/075 2.04 069 0 26 0,82. 0 39 0.25 0.17 0.10 46 0/095 2.14 0.80 0 31 0087 0.39 0.28 0.20 0.11 47 0/115 1.49 0.89 0 0.51 0.37 0.30 0.26 0.16 1.1er 11 48 0/015 2.01 1.19 0.36 1.40 0.56 0.35 0.23 0.11 49 0/035 1.10 1.10 0.35 1.05 0.49 0.33 0.21 0.16 50 0/055 2.13 0.88 0035 076 0.40 0.28 0.18 0.13 51 0/075 2.10 0.95 0.29 0.92 0.44 0.28 0.18 0.09 52 0/095 2.20 0.80 0.31 0.90 0.43 0.28 0.19 0.10 53 0/115 1.24 0.85 0.45 0.38 0.33 0.27 0.26 0.14 Mede1v. 1a88 0.90 0.33 0.88 0.43 0.29 0.21 0.12 2.14 : std.avv. 0.51 0.14 0.06 0.26 0.06 0.03 0.04 0.03

Bilaga 1

Underbilaga 6

Bilaga 2 till underbilagan Sid°2(2) Rullbana. Deflektionsprofilero Rullbana

§§_*<_EL°.E_

0/000 - 0/500 i :' 500 /000 Sektlon

= Nya fallvikten 5 ton, plattans 95 30 cm

PCN-»beräkningar enligt VT'Is standardmetod

Året indelas i perioder på följande sätt.

Periodlängd, månader Tjällossning 1,5 Sommar 2,5 Höst 4,0 Bilaga 1 Underbilaga 6

Bilaga 3 till underbilagan Sid.1(4) Beläggningens medel-temperatug under perioden, C + 8,5 + 22 + 8,5

Med tvåskiktsiterationsprogrammet framtages medelelasticitetsmodulen

för de olika lagren med hjälp av de uppmätta deflektionerna med en

standardavvikelse tillagd.

Rullbana 01 -= 19

fwsnitt O/OOO -= 0/500

Det bitumenbundna lagjrets tjocklek ca 105 mm. Beläggningstemperatur

vid mättillfället ca +5 C. Gamla fallvikten Använda radier, mm 0, 500 0, 1000 Använda deflektioner, mm 2.07, 2.07, 0.54 Elasticitetsmodul 5779 5539 lager 1, MPa Elasticitetsmodul 72 73 lager 2, MPa Ekvivalenttjocklek 4-53 445 han' ) i mm ae 3

h

_{ckv '}

- h

_{1 51}

5'

h - 1

1- agertjoc e

kl k

El och E2 elasticitetsmoduier

Använda radier, rTm Använda deflektioner mm Elasticitetsmodul x lager 1, MPa Elasticitetsmodul lager 2, MPa Ekvivalenttjocklek hekv_ i mm

I de fortsatta räkningarna användes följande moduler

El, MPa E2, MPa Nya fallvikten 0, 300

(l69,(L§O

6814 86 451 Gamla 5800 72 Bilaga 1 Underbilaga 6

Bilaga 3 till underbilagan

(L450

(L69,CL39

6990 85 457 Sid.2(4) 0,600 0.69, 0.31 7465 83 470 Nxa 7000 85

dam

CL69,(L20

7627

83 474

Dessa moduler gäller vid temperaturen +50C. I ett diagraöm över

bitumen-bundna massors temperaturberoende prickas El in vid +5 C. Jämnlöpande

kurvor med standardkurvorna drages och motsvarande El moduler för de

olika perioderna avläses ur den så uppritade kurvan. Med följande moduler i MPa insatta i ADBDIM-programmet framräknas PCN-talen.

Tjällossning Sommar Höst PCN,66%.

PCN,åV

Gamla El 4300 E2 40 El 1300 E2 72 El 4300 E2 72 5.6 -10.2 Nva 5300 55 1800 85 5300 85 7.2 15.2

Bilaga 1

Underbilaga 6

Bilaga 3 till underbilagan Sid.3(4) Avsnitt 0/500 - 1/836 Bitumenlagertjocklek = 70 mna Beläggningstemperatur = +25 C Gamla fallvikten Använda radier, mm 0, 500 0, 1000 Använda deflekticner, mm 2.02, 0.94 2.02, 0.40 Elasticitetsmodui 11011 9900 lager 1, MPa Elasticitetsmodul 90 93 lager 2, MPa Ekvivalenttjocklek 348 332 hekv. 2 i mm Nya fallvikten Använda radier, mm 0, 300 0, 450 0, 600 0, 900 Använda deflektioner, mm 0.59, 0.40 0.59, 0.31 0.59, 0.25 0.59, 0.15 Elasticitetsmodul 19471 20769 25026 22016 lager 1, MPa Elasticitetsmodul 115 110 104 108 lager 2, MPa. Ekvivalenttjocklek 387 402 435 412 haku' I) 1 mm

I de fortsatta räkningarna användes modulerna

Gamla Nxa

El 11500 19500

E2 90 115

Moduler i MPa till ADBDIM-beräkningar

Gamla Nxa Tjällossning E1 7800 15700 E2 60 70 Sommar E1 2800 7900 E2 90 115 Höst E1 7800 15700 E2 90 115 PCN, 8,5* 4 10.2 \

PCN, av

9.4

23.6

Bilaga 1 Underbilaga 6

Bilaga 3 till underbilagan Sid.4(4) Taxibanan Belägningstjocklek = 70 mm Gamla fa11v1kten Beläggningstemp ca OOC Använda radier, mm 0, 500 0, 1000 Använda deflektioner, mm 1.61, 0.82 1.61, 0.33 Elasticitetsmodul 18730 13604 1ager 1, MPa . r . Elasticitetsmodul 103 1 13 lager 2, MPa Ekvivalenttjocklek 397 346 hakv. mm Nya fallvikten Använda radier, mm 0, 300 0, 450 0, 600 0, 900 Använda deflektioner, mm 0.58, 0.40 0.58, 0.30 0.58, 0.22 0.58, 0.12 E1astiatetsmodu1 20240 20086 18984 15540 lager 1, MPa Elasticitetsmodul 115 114 118 128 lager 2, MPa Ekvivalenttjocklek 392 392 381 347

I de fortsatta beräkningarna användes modulerna

Gamla Nya

E1 18000 20000

E2 100 115

Moduler 1 MPa till ADBDIM-beräkningarna.

Gamla Nxa

Tjällossning

E1

12800

14800

E2 65 70 Sommar E1 5400 7000 E2 100 115 Höst E1 12800 14800 E2 100 115 PCN, 5353+, 7.4 9.8 PCN, eV 17.2 22.6

Bilaga 2,sid.1(2)

Beräkningar och kurvor gjorda med % - tal i tabellerna 1 till 3 i huvudtexten.

Indata

Avsnitt %,D0 %,D1000 H,bit H,tot

F1ygfält,lerundergrund 33 22 270 820 W 10 14 180 380 W " 6 11 140 340 F1ygfält,var.undergrund 18 6 195 550 " " 12 15 195 415 " " 24 15 200 535 " " 18 12 195 545 " " 19 14 220 540 Väg,undergrund av sand 12 13 130 680

Centrumdeflektionsavvikelse som funktion av det bitumenbundna lagrets tjocklek %,D0 * -a * 30+ _ 'k 20+ * m 2 a i: 'k 10+ *

i

.1

_..._ 4: + + + % _Hp 150 175 200 225 250 i mm

Centrumdeflektionsavvikelse som funktion av total överbyggnadstjocklek

%,D0 = _. * 30+ + T + 0 _H, 300 400 500 600 *700 800 i mm

Deflektionsavvikelse 1000 mm från centrum.som %,D1000 u 20.0+ 15.0+ m* 10.0+ Bilaga 2,sid.2(2) funktion av bit.1agertjocklek * I _ + % % H ' 150 225 250 i mm

Deflektionsavviklese 1000 mm från centrum som funktion av totala överbyggnads-tjockleken %,D1000 = 2000+ 15.0+ * * :B i: n *

i

*

10.0+ +-- + + -+--- + + - H,tot 300 500 600 700 800 i mm

N MEAN MED IAN TRMEAN STDEV SEMEAN

%,D0 9 16.89 18.00 16.89 8.15 2.72 %,DlOOO 9 13056 14.00 13.56 4.22 1.41 H,bit 9 19107 195°0 191.7 41.3 13.8 H,tot 9 533.9 540.0 533.9 149.6 49.9 MIN MAX Q1 QB %,D0 6.00 33.00 11.00 21.50 %,D1000 6.00 22.00 11.50 15.00 H,bit 130.0 270.0 160.0 210.0 H,tot 340.0 820.0 397.5 615.0