• No results found

Erfarenheter av personcentrerad vård : En allmän litteraturöversikt utifrån sjuksköterskors perspektiv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Erfarenheter av personcentrerad vård : En allmän litteraturöversikt utifrån sjuksköterskors perspektiv"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Akademin för hälsa, vård och välfärd

ERFARENHETER AV

PERSONCENTRERAD VÅRD

En allmän litteraturöversikt utifrån sjuksköterskors perspektiv

ALEXANDRA BROSTRÖM

EMILY GRAN

Huvudområde: Vårdvetenskap med

inriktning mot omvårdnad

Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp

Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap

Handledare: Carina Palesjö & Tina Pettersson Examinator: Annelie Gusdal

Seminariedatum: 2021-06-03 Betygsdatum: 2021-06-30

(2)

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Begreppet personcentrerad vård betecknar god omvårdnad, både internationellt

och nationellt. Det huvudsakliga fokuset inom personcentrerad vård är att lära känna

personen bakom patienten. Sjuksköterskor ansvarar för att tillämpa lagar och styrdokument samt erbjuda patienter kontinuitet, trygghet och säkerhet i vårdandet. Patienter upplever att det är viktigt att bli sedd som en helhet samt bli bekräftad som personen är bakom patienten.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård. Metod: En

allmän litteraturöversikt som omfattar 13 artiklar av kvalitativ ansats och två artiklar av kvantitativ ansats. Resultat: Att vårda patienter utifrån ett holistiskt synsätt med

personcentrerad vårdanvändning, är något sjuksköterskor erfar som tillfredsställande och äkta i en vårdrelation. Sjuksköterskor kan utifrån sina erfarenheter betona att

kommunikation har en betydelsefull grund i klinisk miljö och personcentrerad vård. Däremot kan en stressig arbetsmiljö inverka negativt på sjuksköterskors förhållningssätt under

personcentrerad vård. Slutsats: Sjuksköterskor besitter kunskap om personcentrerad vård men kunskapen kommer ständigt behöva fyllas på och utvecklas i sjuksköterskeprofessionen. Om chefer inte eliminerar hinder i arbetsmiljön såsom hög arbetsbelastning, kan inte

sjuksköterskor fullt ut genomföra personcentrerad vård.

Nyckelord: erfarenheter, kommunikation, patientsäkerhet, personcentrerad vård,

sjuksköterskor, vårdrelation.

(3)

ABSTRACT

Background: Person-centered care is a concept that characterize high-quality care, both

internationally and nationally. The main focus in person-centered care is getting to know the person. Nurses are responsible for enforcing laws and governing documents by offering patients continuity, security and safety in care. Patients feel that it is important to be seen as a whole and confirmed as the person behind the patient. Aim: To describe nurses'

experiences regarding person-centered care. Method: A general literature review that includes 13 articles of qualitative approach and two articles of quantitative approach.

Results: Caring for patients from a holistic approach by utilizing person-centered care, is

something that nurses find important in forming a genuine care relationship. Nurses, based on their experiences, understand that communication has a significant foundation in the clinical environment and for person-centered care. On the other hand, a stressful workplace can have a negative effect on nurses' attitudes during person-centered care. Conclusion: Nurses possess knowledge of person-centered care but the knowledge will constantly need to be supplemented and developed within the nursing profession. If managers don’t eliminate obstacles in the work environment such as a high workload, nurses cannot fully implement person-centered care.

Keywords: care relationship, communication, experience, nurse, patient safety,

(4)

INNEHÅLL

1 INLEDNING ... 1

2 BAKGRUND ... 1

2.1

Begreppet personcentrerad vård ... 1

2.2 Sjuksköterskors roll i personcentrerad vård ... 2

2.3 Lagar och styrdokument ... 4

2.4 Tidigare forskning ... 5

2.5 Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv ... 5

2.5.1 Vårdande ... 6

2.5.2

Den hela människan och vårdrelationen ... 6

2.6 Problemformulering ... 7

3 SYFTE ... 7

4

METOD ... 7

4.1 Datainsamling och urval... 8

4.2 Genomförande och analys ... 9

4.3 Etiska överväganden ... 10

5

RESULTAT ... 11

5.1 Artiklarnas syfte ... 11

5.2 Artiklarnas metod ... 12

5.2.1 Deltagare ... 12

5.2.2 Datainsamling ... 12

5.2.3

Dataanalys ... 13

5.3 Artiklarnas resultat ... 14

5.3.1 Teamsamverkan och dess betydelse ... 14

5.3.2 Patientsäkerhet och dess betydelse ... 15

(5)

5.3.4 Kommunikation och dess betydelse ... 16

5.3.5 Arbetsmiljön och dess betydelse ... 16

6 DISKUSSION ... 18

6.1 Resultatdiskussion ... 18

6.2 Metoddiskussion ... 20

6.3 Etikdiskussion ... 23

7 SLUTSATS ... 24

7.1 Förslag till vidare forskning ... 24

REFERENSLISTA ... 25

BILAGA A. SÖKMATRIS

BILAGA B. KVALITETSGRANSKNINGSTABELL

BILAGA C. ARTIKELMATRIS

(6)

1 INLEDNING

Hälso- och sjukvård omfattas av lagar och styrdokument som reglerar hälso- och

sjukvårdspersonalens arbete. Det innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen bär ansvar avseende att vårda personer med vårdbehov, samtidigt som god vård bör uppfyllas. God vård innefattar personcentrerad vård, där sjuksköterskors huvudsakliga fokus är att lära känna personen bakom patienten. Det krävs av sjuksköterskor i en personcentrerad tillämpning att besitta kompetens för att kunna behandla personer i vård. Dessutom bör sjuksköterskor ge bästa möjliga förutsättningar gentemot personer med vårdbehov baserat på evidensbaserade val. Under första verksamhetsförlagda utbildningen inom äldreomsorgen uppmärksammades sjuksköterskors förhållningssätt gentemot äldre patienter. Vissa sjuksköterskor gjorde sig tillgängliga för patienterna på äldreboendet medan andra sjuksköterskor tillägnade mindre tid. I efterhand reflekterar författarna till detta examensarbete, om det kan vara så att vissa sjuksköterskor saknar kunskap inom området personcentrerad vård, eller kan det vara så att vissa sjuksköterskor åsidosätter att vårda personcentrerat? Med inspiration från

forskargruppen ComCare på MDH (Mälardalens högskola) inom Akademin HVV (Hälsa, Välfärd och Vård), väcktes ett intresse fram med avsikt att uppmärksamma vikten av personcentrerad vård utifrån sjuksköterskors erfarenheter.

2 BAKGRUND

I detta avsnitt presenteras personcentrerad vård som ett begrepp följt av sjuksköterskors ansvar, lagar och styrdokument, tidigare forskning, vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv och problemformulering.

2.1 Begreppet personcentrerad vård

Begreppet personcentrerad vård betecknar god omvårdnad både internationellt inom Europa och nationellt. Begreppet kännetecknas oftast av en humanistisk människosyn vilket innebär att människor med funktionshinder, ohälsa eller fara för ohälsa inte bedöms utifrån

funktionshindret eller ohälsotillståndet. Det bedöms istället utifrån vilka resurser som varje människa nyttjar, människans mening med livet och vilket behov människan har av vård (Vårdhandboken, 2020). Personcentrerad vård kan uppfattas som den omvårdnad som strävar efter att synliggöra hela människan samt prioritera de psykiska och fysiska behoven.

(7)

och upplevelse kring sin sjukdom och ohälsa. Utifrån hälsans betydelse kan personers egna tolkning förse vårdprocessens arbete med förutsättningar som är hälsofrämjande.

Personcentrerad vård innefattar även ett förhållningssätt där individens enskilda behov är lika viktigt som det professionella perspektivet (Svensk sjuksköterskeförening, 2020a). Personcentrerad vård utgår från tre olika nyckelbegrepp: partnerskap, patientberättelse och

dokumentation. Partnerskap är centralt i personcentrerad vård och står för ömsesidig

respekt mellan patientens och vårdpersonalens kunskap. Partnerskapet omfattar patientens och närståendes kunskap och upplevelser om hur det är att leva med en sjukdom men också vårdpersonalens kunskap vad gäller vård, rehabilitering eller behandling vid specifikt tillstånd. I möte mellan patienter och vårdpersonal formas ett partnerskap utifrån patientberättelsen, där vårdpersonalen har ett stort ansvar av att se personen bakom patienten och inte sätta sjukdomen i fokus. Patientberättelse handlar om vårdpersonalens ansvar att visa lyhördhet mot patienters berättelser avseende tillstånd och livsvärld. Det i sin tur bildar förutsättningar för fortsatt vård via gemensam planering för vård och omsorg, samt rehabilitering. Via överenskommelse formas sedan en hälsoplan som består av genomförbara strategier och mål samt kort- och långsiktiga uppföljningar. Dokumentation innefattar ett behov av levande innehåll, där journalföring av patientberättelser och hälsoplaner ska föras in i patientjournaler. Dokumentationen ska vara tillgänglig för patienter och samtidigt följa deras vårdtid kontinuerligt (Gothenburg’s Centre for Person-Centered Care [GPCC], 2020). Personcentrerad vård grundas även på fyra viktiga byggstenar. Den första byggstenen i personcentrerad vård fokuserar på sjuksköterskors egenskaper av att kunna ge

personcentrerad vård. Den innefattar att sjuksköterskor bör vara professionella och

kompetenta genom att visa engagemang i sitt arbete samt vara medvetna om värderingar och övertygelser. Den andra byggstenen fokuserar på vårdmiljöns sammanhang vid överlämning av vård där maktdelning och effektiva personalrelationer inkluderas. Den tredje byggstenen fokuserar på personcentrerade processer där sjuksköterskor vid överlämning av vård, visar engagemang gentemot patienter och tillgodoser deras fysiska behov. Den fjärde byggstenen omfattar de resultat som förväntas uppnås i personcentrerad vård och inkluderar exempelvis skapandet av en terapeutisk miljö. En grundläggande aspekt i personcentrerad vård

inkluderar partnerskap mellan sjuksköterskor och patienter, där ett behov av mänskligt samspel och kommunikation bör eftersträvas. Kommunikationen kräver en blandning av verbal och verbal kommunikation där verbal kommunikation innefattar tal medan icke-verbal kommunikation innefattar kroppsspråk vilket kan beskrivas som närhet, hållning, gester och ögonkontakt (McCance & McCormack, 2016).

2.2 Sjuksköterskors roll i personcentrerad vård

Att lära känna personen bakom patienten är det huvudsakliga fokuset inom personcentrerad vård. Det innebär att sjuksköterskor har ett ansvar att se individers historia, önskemål, värderingar, befintliga situation och framtida mål. Det är viktigt att vara medveten om den maktbalans och beroendeställning som finns mellan patienter och sjuksköterskor.

(8)

vem personen är eller hur personen avser att se på sin tillvaro. Ansvaret sjuksköterskor har kräver ett engagemang som innebär att kunna förstå andra personer för den värld han/hon befinner sig i, det innebär att sjuksköterskor kan bilda förståelse för vad som formar personers val och verklighet (McCance & McCormack, 2016). För att sjuksköterskor ska kunna erbjuda personcentrerad vård krävs kunskap, åtgärder, vetskap, uppföljningar och förutsättningar. Dessutom behöver sjuksköterskor ha kännedom om personers åsikter samt behov. Ansvaret sjuksköterskor har avser även att understödja personer i den roll han/hon önskar att kännas vid, oavsett sjukdom eller ohälsa. Personcentrerad vård behöver en

värdegrund för att kunna ge sjuksköterskor förutsättningar att kunna arbeta personcentrerat. Det krävs personliga och organisatoriska prioriteringar för att personcentrerad vård ska kunna ges. Patienter och deras närstående bör inkluderas i vårdprocessen där en likvärdig rätt till beslut om medel, innehåll, uppföljning och mål ska finnas (Svensk

sjuksköterskeförening, 2020a). Vid personcentrerad vård behöver fokus på de insatser och arbetsuppgifter som ska utföras, flyttas över till personer som söker vård. Det är personerna som erhåller vård som är självaste kärnan i det personcentrerade arbetet, snarare än de insatser eller arbetsuppgifter som ska genomföras. Personcentrerat arbetssätt kräver skicklighet, kunnighet, trygghet, engagemang och flexibilitet hos sjuksköterskor vid vård av personer. Därför är sjuksköterskors kompetens och kunskap inom personcentrerad vård värdefull. I personcentrerad vård behöver sjuksköterskor se och respektera alla patienters mänskliga natur, värdighet, rättighet samt individualitet vid alla insatser som skall utföras (Hewitt-Taylor, 2018).

Sjuksköterskor ansvarar för att ge vård genom att ge patienter utrymme för att läka. Det är sjuksköterskors plikt att värna om patienters säkerhet inom personcentrerad vård. Att som sjuksköterskor vara medvetna om eventuella risker som kan uppstå i arbetsmiljön, gör att sjuksköterskor bidrar till minimerad risk för vårdrelaterade skador. Personcentrerad vård avser att sjuksköterskor ansvarar för att respektera samt visar hänsyn för patienters kultur, tidigare erfarenheter och individuella behov. Sjuksköterskor delar lika ansvar avseende att säkerställa en god vård för samhället och patienter genom att erbjuda effektiv, säker och högkvalitativ vård (Oldland m.fl., 2020). Dessutom ansvarar de även för stöttning, peppning och besked vad gäller patienters styrkor, självständighet eller skyldighet (Bala m.fl., 2018). Patienters delaktighet i de egna vårdbesluten är en viktig del i sjuksköterskors

personcentrerade arbete, vårdbesluten utgår främst från patienters egna önskemål. Skulle patienter däremot inte ha förmågan att ta egna beslut, får sjuksköterskor finna andra

alternativ (Ross m.fl., 2015). Sjuksköterskors ansvar innefattar även enskilt ansvar för hur de beter sig gentemot kollegor och patienter. Även om sjuksköterskor är medvetna om den kunskap de besitter och de handlingar och val som utförs, kan de i ett växlande arbetsklimat uppmuntra teamsamarbeten. Sjuksköterskors förmågor att kunna utföra självständigt arbete stärker teamsamarbetet samt patientrelationen och dess närstående i personcentrerad vård (Eldh m.fl., 2016).

(9)

2.3 Lagar och styrdokument

Sjuksköterskors kompetens och behörigheter omfattar ett brett ansvar där yrkesutövningen kräver självständigt arbete. Det handlar om att sjuksköterskor ska på eget initiativ hålla sig uppdaterade om aktuell forskning och samtidigt följa de föreskrifter och lagar som styr sjuksköterskors arbete inom hälso- och sjukvårdslagen (Svensk sjuksköterskeförening, 2020b). Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) 3 kap. 1 § är en central lag som reglerar samtliga hälso- och sjukvårdsverksamheter. I 5 kap. 1 § beskrivs att kraven för god vård ska bedrivas av hälso- och sjukvårdsverksamheter. Det innebär att hälso- och

sjukvårdsverksamheter är skyldiga att tillämpa de krav som hälso- och sjukvårdslagen kräver för att kunna tillgodose patienters behov av kontinuitet, trygghet och säkerhet. Hälso- och sjukvårdspersonal ska även främja goda kontakter med patienter som bygger på respekt för patienters självbestämmande och integritet. I 5 kap. 4 § beskrivs att kvaliteten i

verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Vidare i hälso- och sjukvårdslagen 3 kap. 1 § beskrivs målet med hälso- och sjukvård. Målet omfattar att alla vårdtagare ska erbjudas vård på lika villkor. I 3 kap. 2 § beskrivs även att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa.

Ytterligare en lag är patientlagen (2014:821) 1 kap. 1 § som syftar till att inom hälso- och sjukvårdsverksamheter ska patienters autonomi, integritet och delaktighet vid vård stärkas. I 1 kap. 2 § beskrivs att hälso- och sjukvårdsverksamheter ska utgå från bestämmelser på hur verksamheten ska bedrivas och organiseras. I 1 kap. 5 § avser även åtgärder för att

medicinskt kunna utreda, förebygga och behandla skador och sjukdomar. I 1 kap. 7 § beskrivs att patienter ska få omsorgsfull hälso- och sjukvård som omfattar god kvalitet i

överensstämmelse med beprövad erfarenhet och vetenskap. I 1 kap. 6 § beskrivs även att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela

befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges

företräde till vården.

Patientsäkerhetslagen (2010:659) 1 kap. 1 § syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet. I lagen finns bestämmelser om vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. I 3 kap. 1 § beskrivs att vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. I 3 kap. 2 § beskrivs även att vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas. I Kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) beskrivs att sjuksköterskor ska ha handlingsberedskap för att på ett förebyggande sätt kunna arbeta där regelverk ska följas. Legitimerade sjuksköterskor bör därför vara

riskmedvetna för att på ett patientsäkert sätt kunna arbeta genom att rapportera negativa händelser och identifiera risker.

(10)

2.4 Tidigare forskning

I denna del presenteras patienters upplevelser av personcentrerad vård.

Tidigare forskning beskriver utifrån patientperspektivet att det är viktigt att bli bekräftad som personen bakom patienten och att bli sedd som en helhet, samt att sjuksköterskor bemöter vid förnamn och inte identifierar patienter som objekt eller patient med sjukdom (Arakelian m.fl., 2017). Patienter associerar medkänsla som den viktigaste ingrediensen i personcentrerad vård, då medkänslans uttryck bekräftar patienters lidande och ger svar på hur lidandet kan lindras. Enligt patienter beskrivs god vård behöva inkludera ett

partnerskap, där sjuksköterskor bör ägna tid åt att lära känna dem som människor och samtidigt bekräfta deras individualitet. Partnerskapet beskrivs av patienter att det inte tas förgivet, det ses snarare som en exklusiv rättighet på grund av deras uppfattningar om sjuksköterskors höga arbetsbelastningar (Sharp m.fl., 2016).

Patienter upplever att det är viktigt att få känna sig delaktig i sin vårdplanering tillsammans med sjuksköterskor (Bala m.fl., 2018; Marshall m.fl., 2012). Upplevelsen av delaktighet i sin egenvård uttrycks öka känslan av trygghet (Bala m.fl., 2018). Vidare framgår det att patienter kan uppleva sig distanserade när de nekas en roll i att fatta beslut tillsammans med

sjuksköterskor avseende frågor om deras vårdprocess (Laird m.fl., 2015). När patienter inte upplever sig delaktiga i sin egenvård, beskrivs det som en minskad möjlighet till att kunna ge uttryck för sitt välbefinnande. Särskilt i situationer där sjuksköterskor enbart koncentrerar sig på att ställa frågor om sjukdomen. Patienter kan uppleva sig exkluderade i situationer där sjuksköterskor mellan varandra diskuterar över huvudet på dem avseende nuvarande och framtida medicinska beslut, samtidigt som de undviker att involvera patienters åsikter (Alharbi m.fl., 2014). Patienter upplever även att de bidrar till egenvård när de får chans att medverka i samtal med sjuksköterskor. Detta på grund av att samtalet ses som en möjlighet att få vara en del av sin vårdprocess. Patienter upplever att det ger möjlighet till att kunna påverka, ifrågasätta och neka till viss vård (Wolf m.fl., 2017). Sharp m.fl. (2016) beskriver att när patienter blir inlagda på sjukhus så genererar det stress och ångestladdade känslor, då den normala vardagen ersätts med en obekant miljö. Mohammadipour m.fl. (2017) beskriver att patienter upplever att sjuksköterskors närvaro är hjälpsamt vid stress och att tillgången till tydlig information och utbildning stärker deras egenvård. Patienter upplever även att sjuksköterskor är ansvarsfulla när de visar trovärdig närvaro, engagemang och lyhördhet för deras önskemål.

2.5 Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv

I detta examensarbete har delar av Katie Erikssons caritativa vårdteori valts som teoretisk utgångspunkt. Fokus ligger på Erikssons syn på vårdande, den hela människan och vårdrelationen. Därför betraktas denna teori som relevant för detta arbete då författarna anser att det finns en koppling mellan Erikssons vårdteori och personcentrerad vård.

(11)

2.5.1 Vårdande

Vårdandet beskrivs som något naturligt av människan där kärleksgärningar idkas, genom att kunna överlämna och anamma kärlek kan människan få styrka till att både utvecklas och växa. Att vårda innebär att erkänna den mänskliga existensen genom en gärning av kärlek. I vård består vårdandet av kärlekens styrka, det betyder att när kärlekens styrka verkställs sker det genom ömhet, närhet och ansning (Eriksson, 2014).

Eriksson (2015) beskriver, genom att förstå vårdandets kärna bör dess ursprung sökas fram. Vårdandets kärna kommer ursprungligen från fornsvenskans ‘varpa’ som omfattar bland annat att bry sig om och ansvara för. Eriksson (2014) beskriver att vårdande, även nämnt caring grundat på caritas omfattas av varierande former bestående av ansning, lekande och lärande. Målet med ansning, lekande och lärande är att främja hälsoprocesserna genom att framkalla tillstånd bestående av tillfredsställelse, tillit, andligt och kroppsligt välbefinnande och förståelse för en föränderlig utveckling. Eriksson (2015) beskriver att ansning är den grundläggande komponenten som bildar vårdandets karaktär, där ansning vanligen

karaktäriseras med närhet, värme och beröring. Ansning innebär en vänskaplig känsloyttring med ambition att vilja ombesörja andra gediget, genom att erkänna andra människors

existens och att vårda i form av kärleksgärningar. Leken är vårdandets medel som

ombesörjer människans hälsoprocesser genom övning, prövning, skapande, lust och önskan. Lärandet omfattar en utveckling och föränderliga processer inom människan. Det naturliga vårdandet är en del av lärandet och under människans inlärningsprocess skapas

förutsättningar och möjligheter mot högre anknytning av helhetskänsla. Vårdandet bygger på att all inlärning genomförs genom samspel mellan människan och vårdaren, vilket leder till att lärandet sker genom en regelbunden process och gedigen trygghet.

2.5.2 Den hela människan och vårdrelationen

Vårdprocessen har för avsikt att se hela människan som en helhet, det vill säga att bemöta människan genom att tillvarata de kroppsliga, själsliga och andliga. Vårdprocessen bör utifrån ett helhetsperspektiv ta hänsyn till människans hälsohinder och samtidigt

individualisera människans unika särdrag. Mänskligt vårdande baseras på ödmjukhet och respekt gentemot den enskilda och unika människan, där vårdarens ansvar är att bemöta människan som lider. Människan är en levande varelse och i en biologisk mening mer än bara ett liv, då människan äger bland annat hopp, livsvilja, tankar och önskningar. Den enskilda mänskliga faktorn vill gärna vara med, påverka och utveckla meningen med livet (Eriksson, 2014).

Eriksson (2014) beskriver vårdrelationen som en relation mellan patienter och vårdare, vilket även är kärnan för vårdandet och vårdprocessen. När mänskliga relationer uppstår bildas utrymme för tillväxt, i en patient-vårdare relation ska vårdaren ge patienten utrymme och förutsättningar så att patienten kan formulera sina tankar i ord såsom behov, begär och problem vid aktuellt tillstånd. Patienten får i en vårdande relation lära sig att både ge och ta emot, dock får inte givandet eller tagandet förnimmas som en självklarhet. Den vårdande

(12)

relationen grundar sig i ömsesidighet mellan patienter och vårdare, däremot får vårdaren inte påskynda en vårdrelation.

2.6 Problemformulering

Personcentrerad vård är känt i det europeiska hälso- och sjukvårdsarbetet. Verksamma sjuksköterskor har inom hälso- och sjukvård ett ansvar att värna om patienter utifrån lagar och styrdokument som reglerar arbetet. Personcentrerad vård innefattar partnerskap mellan sjuksköterskor, patienter och deras närstående. Partnerskapet grundas på att sjuksköterskor är lyhörda inför alla patienters berättelser avseende tillstånd och livsvärld. Det i sin tur bildar förutsättningar för fortsatt vård via gemensam planering för vård och omsorg samt

rehabilitering. En gemensam planering skapar underlag för en hälsoplan som ska

dokumenteras i patientjournal. Dokumentation ska följa patienters vårdtid kontinuerligt. Tidigare forskning visar att när människan blir patient, kan vårdmiljön generera stress och ångestladdade känslor hos patienter. Patienter betonar att god vård innebär att bli sedd och bekräftad genom vård som tar tillvara på det kroppsliga, själsliga och andliga. Inga personer vill bli identifierad som ett objekt eller patient med sjukdom. Om sjuksköterskor inte

införlivar patienters delaktighet i vårdprocesser så kan ett onödigt lidande framkallas, därmed kan patienter känna sig exkluderade i sin egenvård. Hög arbetsbelastning i

arbetsmiljön kan påverka sjuksköterskors arbete med att upprätthålla ett partnerskap med patienter, om sjuksköterskor inte arbetar personcentrerat kan inte partnerskapet tillgodoses. Eftersom personcentrerad vård kännetecknas av holistisk människosyn så krävs ökad

förståelse hos sjuksköterskor, för att vårdande relationer ska uppnås mellan sjuksköterskor och patienter. Genom att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård, kan det leda till ökad förståelse och kunskapsutveckling i omvårdnadsarbetet för andra

sjuksköterskor.

3 SYFTE

Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård.

4 METOD

I detta avsnitt presenteras datainsamling och urval följt av dataanalys och etiska

(13)

samt kvantitativa artiklar under analysarbetet, därför valdes Fribergs (2017a) allmänna litteraturöversikt i detta examensarbete.

4.1 Datainsamling och urval

Inledningsvis valde författarna att söka artiklar från databaserna Cinahl Plus och PubMed, eftersom databaserna är vårdvetenskapligt förankrade. Östlundh (2017) beskriver att användning av databaser utgår från vilket ämnesområde som ska fokuseras på. Innan

fritextsökningen valdes avgränsningar som omfattade “Peer review” och detta för att försäkra att artiklarna innehöll tillförlitligt och granskat material. Ytterligare en avgränsning vägdes in innan fritextsökningen; årtalen för publicering skulle vara mellan 2012 och 2021. Anledning till vald tidsram på tio år handlade om att hitta vetenskapliga artiklar som innehöll den senaste och mest aktuella forskningen. Östlundh (2017) beskriver att vetenskaplig substans kännetecknas som färskvara och att en tidsavgränsning kan göras, såvida inget intresse finns för äldre vetenskapligt material. Vidare sattes sökprocessen igång, fritextsökning blev en början. Inklusionskriterierna som valdes under sökningsprocessen innefattade legitimerade sjuksköterskors perspektiv med fokus på erfarenheter, artiklarna skulle innehålla

personcentrerad vård samt vara av vårdvetenskaplig karaktär inom vald tidsram.

Exklusionskriterierna innebar att exkludera artiklar som inte besvarade syftet, det vill säga artiklar som inte omfattade sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård. Därför bestämdes att artiklar som var utifrån följande perspektiv skulle exkluderas: sjuksköterskor med specialistutbildning, sjuksköterskestudenter och patienter med demenssjukdom att bortses.

Författarna började använda sökorden person centered care AND nurse, sökresultatet visade 2468 träffar vid användandet av avgränsningsfunktionerna “abstract available”, “full text” och “free full text”. Användandet av dessa avgränsningsfunktioner efterföljdes under urvalet av artiklar (se bilaga A. Sökmatris). Östlundh (2017) beskriver, om antalet sökträffar blir för många kan avgränsningsfunktionerna användas i databaserna så att sökningens antal träffar minimeras. I och med de många sökträffarna bestämdes sökningen göras mer avancerad, för att minimera antalet träffar till ett mer hanterbart antal sökträffar. Östlundh (2017)

beskriver, om ett begripligt urval avseende valda artiklar är ämnat att uppnås, bör booleska operatorer vara ett alternativ att använda. I sökprocessen kan användning av booleska operatorer inkluderas, exempelvis operatorerna AND, NOT och OR vid sökning av vetenskapliga artiklar. Nya tankegångar ledde till en förändrad metodsökning i

examensarbetet, då en ny testsökning gjordes genom användandet av sökorden person

centered care AND nurse role or nursing role AND leadership. Testsökningen visade en

sökträff på 65 artiklar vilket författarna ansåg var hanterbart vid genomläsning av artiklarnas abstract, ständigt efterföljdes avgränsningarna peer reviewed och tidsramen. Eftersom testsökningen visade ett hanterbart antal sökträffar, gav det bekräftelse på att blocksökning var ett alternativ att använda tillsammans med operatorer vid kommande sökningar efter artiklar. Även brittiska och amerikanska ord kombinerades exempelvis person-centred care

OR person-centered care AND nurse experiences, samtliga blocksökskombinationer adderas

(14)

Sökorden som användes i databaserna för att få fram ett mer hanterbart antal sökträffar var

person-centred care, person-centered care, nurse perspective, patients experiences, nursing care, nurse care, perspectives of patients and nurses, create conditions for development, insufficient person-centred approach, nurses’ attitudes, nurse attitudes, dementia, older people, insufficient person centered care, insufficient person centred care, professionals’ experiences, nurse role, nursing role, leadership, registered nurse, relatives or family, climate, work environment, staff, task focused care, nurse-patient relations, attitude of health personnel, nurse experiences, nurses experiences, nurs*, experience, experiences, implementing person centred, communication, nurse perceptions, students. En

sökkombination ovan visade att författarna nyttjade en sökteknisk funktion kallad trunkering. Det innebar att en asterisk “*” lades till efter ordstammen “nurs”.

Samtliga titlar lästes i urvalsprocessen som framkom i sökprocessen, för att få en uppfattning om vilka artiklar som inte handlade om sjuksköterskors erfarenheter inom personcentrerad vård. Därefter lästes artiklarnas abstract där författarna fokuserade på artiklarnas syfte och resultat. Totalt lästes 25 artiklar i fulltext, där femton av artiklarna gick vidare för

kvalitetsgranskning. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades för att bedöma artiklarnas kvalitet i en tabell (se bilaga B. Kvalitetsgranskning). Tabellen redovisade relevanta frågor där samtliga frågor besvarades med “ja” eller “nej” svar. Varje fråga som besvarades med “ja” gav 1 poäng och varje “nej” svar gav 0 poäng. Författarna bestämde att om artiklarna visade 9 poäng ansågs kvalitén vara hög och således relevant att nyttja. Däremot om någon artikel visserligen skulle svara “nej” på två frågor ansågs kvalitén inte vara lika hög och heller inte relevant att nyttja. Frågor som låg till grund för kvalitetsgranskningen löd: Finns det en tydligt beskriven problemformulering? Finns det ett tydligt beskrivet syfte? Finns det en tydlig beskriven metod? Finns det en tydlig beskrivning av deltagare? Svarar resultatet på syftet? Framförs resultatet på ett tydligt sätt? Förs det en diskussion kring metoden? Förs det en diskussion kring resultatet? Förs det ett etiskt resonemang? Slutligen svarade fjorton av femton artiklar “ja” på samtliga frågor i kvalitetsgranskningen, vilket ansågs vara av hög kvalité. Medan en artikel svarade ja på samtliga frågor förutom en fråga: “Förs det ett etiskt resonemang?” där svaret förblev “nej”. Slutligen kvarstod alla artiklar då de ansåg svara på examensarbetets syfte, artiklarna redovisas mer ingående i bilaga C. Artikelmatris.

4.2 Genomförande och analys

Vald analysmetod utgår från Fribergs (2017a) allmänna litteraturöversikt, där

genomförandet i analysarbetet struktureras efter Fribergs analyssteg. Friberg (2017a) beskriver att, genomförandet i första steget omfattar en ny beskrivning av artiklar för att en helhetsbild ska skapas. Sedan bör varje artikel sammanfattas på några sidor som ett fortsatt stöd i analysarbetet. I första steget lästes de femton utvalda artiklarna på nytt, det vill säga skapandet av en helhetsbild började. Därefter tolkades artiklarnas innehåll genom en fördjupad inläsning och detta för att uppnå ökad förståelse. Vidare skapades ett enskilt dokument med avsikt att förenkla processen och stödja det fortsatta analysarbetet, därmed

(15)

sammanställdes och reducerades all relevant fakta från varje artikel med olika

färgmarkeringar. Författarna fann under sammanställning av relevant fakta, att en artikel behövde exkluderas. Artikeln exkluderades på grund av att den fokuserade på

patientperspektivet, vilket inte hade uppmärksammats tidigare. Sammanställningen gav bekräftelse på att artiklarna hade uppfattats rätt och att innehållet var väsentligt för examensarbetet.

Friberg (2017a) beskriver att i andra steget ska artiklarnas material placeras i tabell utifrån syfte, metod och resultat exempelvis. Vad som tas med kan variera, däremot bör valet kopplas samman med det problemområde och forskningsfrågor som finns. I andra steget skapade författarna tre olika tabeller för att sortera in syfte, metod och resultat utifrån de valda artiklarna. Tabellerna användes sedan som en grund för det fortsatta analysarbetet för att likheter och skillnader lättare skulle kunna plockas ut. De valda artiklarnas fynd

numrerades och märktes upp.

Friberg (2017a) beskriver att det tredje steget handlar om att identifiera likheter och skillnader bland de områden som valts, dock bör koncentrationen ligga på att studera artiklarnas resultat. Friberg beskriver även att det är till fördel att skapa jämförelser mellan artiklarnas resultat som hanterar samma område. Vidare i tredje steget identifierades de valda artiklarnas likheter och skillnader i två tabeller, genom att jämföra artiklarnas syfte och metod. Processen förenklades genom att färgmarkera likheter med en färg och skillnader med en annan färg. Vidare plockades väsentliga delar ut ur artiklarnas resultat som svarade på syftet, därefter omformulerades text med egna ord för att kunna identifiera och jämföra likheter och skillnader i tabell. Friberg (2017a) beskriver att artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats presenteras på varierande sätt då fokus ligger på ord eller siffror. De kvalitativa artiklarna presenteras därför som kategorier och teman medan kvantitativa artiklar presenteras med siffror. Slutligen skapades en sammanhängande text baserat på de kvalitativa och kvantitativa artiklarnas resultat under lämpliga rubriker, det vill säga efter teman som författarna bildade avseende att svara på examensarbetets syfte.

4.3 Etiska överväganden

CODEX (2021) beskriver oredlighet inom forskning på ett sätt där fusk förekommer i form av till exempel, plagiering på redan befintliga vetenskapliga data. Kjellström (2017) beskriver oredlighet på ett sätt där en individ medvetet planerar att förvränga vetenskapligt

originalmaterial. Viktiga grundvärden inom vetenskapligt arbete innefattar hederlighet och uppriktighet. American Psychological Association (2019) beskriver att en grundläggande del i den vetenskapliga kommunikationen stödjer författarna att redogöra för sina idéer på ett exakt, inkluderande och tydligt sätt. I examensarbetet beaktades de etiska överväganden utifrån ovanstående källor, detta för att säkra kvalitén i arbetet. Referenshantering har använts utifrån American Psychological Association. Om de etiska övervägandena inte hade beaktats under examensarbetet, fanns det en risk att problem kunde uppstå genom att pålitligheten i arbetet påverkades negativt om felaktiga fakta inkluderades eller om korrekt

(16)

källhänvisning inte skedde och att det därmed blev plagiat. Förförståelse och tidigare erfarenheter diskuterades ständigt och kontinuerligt under skrivandets gång.

5 RESULTAT

I detta avsnitt presenterar resultatet från tretton kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar. Följande avsnitt redovisar likheter och skillnader i artiklarnas syfte, artiklarnas metod följt av tre underrubriker deltagare, datainsamling och dataanalys. Under

artiklarnas resultat redovisas likheter och skillnader genom fem teman Teamsamverkan och

dess betydelse, Patientsäkerhet och dess betydelse, Vårdrelationer och dess betydelse, Kommunikation och dess betydelse och Arbetsmiljön och dess betydelse.

5.1 Artiklarnas syfte

Det fanns likheter mellan fyra artiklar då deras syften beskrev sjuksköterskors erfarenheter av patientdeltagande i förhållande till personcentrerad vård (Boström m.fl., 2020; Harper m.fl., 2020; Nilsson m.fl., 2019; Oxelmark m.fl., 2018), dock rör erfarenheterna helt skilda områden. I en kvalitativ artikel beskrevs sjuksköterskors erfarenheter av patientdeltagande i vård parallellt med hinder och hjälpmedel med hänsyn till deltagandet (Oxelmark m.fl., 2018). I två kvalitativa artiklar framkom sjuksköterskors sätt att ge och införa

personcentrerad vård på respektive arbetsplats inom akutavdelning (Harper m.fl., 2020; Nilsson m.fl., 2019). Ytterligare en artikel beskrev sjuksköterskors erfarenheter av att praktisera personcentrerad vård över telefon med patienter (Boström m.fl., 2020). I fyra andra artiklar beskrevs sjuksköterskors uppfattningar av vårdförhållanden (Andersson m.fl., 2015; Canzan m.fl., 2014; Ellis & Rawson, 2015; Kullberg m.fl., 2018). Däremot sågs en skillnad där en artikel vars syfte lyfte både sjuksköterskors uppfattningar av omvårdnad och patienters uppfattningar av vård (Canzan m.fl., 2014), medan en artikel fokuserade på sjuksköterskors uppfattningar om förflyttningsprocesser gällande äldre människors flytt till vårdhem (Ellis & Rawson, 2015).

Det fanns även likheter mellan fyra andra artiklar, där sjuksköterskors inställning till personcentrerad vård tydligt framkom (Hardiman & Dewing, 2019; Rokstad m.fl., 2015; Sharp m.fl., 2018; van Belle m.fl., 2020), en kvalitativ artikel beskrev betydelsen av personcentrerad vård (Rokstad m.fl., 2015), en kvalitativ artikel beskrev utförandet av personcentrerad vård (Sharp m.fl., 2018), en kvalitativ artikel beskrev sättet att anamma personcentrerad vård (van Belle m.fl., 2020) och en kvalitativ artikel beskrev strävan om att skapa en personcentrerad kultur (Hardiman & Dewing, 2019). En övergripande skillnad identifierades mellan de tolv ovan nämnda artiklarna och de tre övriga artiklarna. En kvalitativ artikel beskrev sjuksköterskors vilja att förbli kvar på sin arbetsplats och således

(17)

förhållandet mellan personalens egenskaper, den upplevda arbetsmiljön och personcentrerad vård på vårdavdelningar (Sjögren m.fl., 2015), dock beskrev en kvantitativ hur

sjuksköterskors tillfredsställelse påverkades gällande ett personcentrerat enhetsklimat (Lehuluante m.fl., 2012).

5.2 Artiklarnas metod

Nedan presenteras artiklarnas metoder följt av underrubriker deltagare, datainsamling och

dataanalys där likheter och skillnader redovisas.

Tretton artiklar av kvalitativ ansats (Andersson m.fl., 2015; Boström m.fl., 2020; Canzan m.fl., 2014; Ellis & Rawson, 2015; Hardiman & Dewing, 2019; Harper m.fl., 2020; Karlsson m.fl., 2019; Kullberg m.fl., 2018; Nilsson m.fl., 2019; Oxelmark m.fl., 2018; Rokstad m.fl., 2015; Sharp m.fl., 2018; van Belle m.fl., 2020) och två artiklar av kvantitativ ansats (Lehuluante m.fl., 2012; Sjögren m.fl., 2015), valdes ut för att artiklarna besvarade på examensarbetets syfte.

5.2.1 Deltagare

I samtliga artiklar deltog legitimerade sjuksköterskor. Den stora skillnaden visade på antal sjuksköterskedeltagare mellan de kvalitativa och kvantitativa artiklarna. Tre kvalitativa artiklar påvisade en likhet då de alla inkluderat 20 sjuksköterskor (Andersson m.fl., 2015; Canzan m.fl., 2014; Oxelmark m.fl., 2018) och i en kvantitativ artikel deltog på 206 sjuksköterskor (Lehuluante m.fl., 2012). En kvantitativ artikel skiljde sig dock avsevärt då 1169 vårdpersonal inkluderades, där legitimerade sjuksköterskor var medräknade under yrkestiteln “vårdpersonal” (Sjögren m.fl., 2015).

5.2.2 Datainsamling

I nio artiklar samlades data in via enskilda intervjuer (Andersson m.fl., 2015; Boström m.fl., 2020; Ellis & Rawson, 2015; Hardiman & Dewing, 2019; Kullberg m.fl., 2018; Nilsson m.fl., 2019; Oxelmark m.fl., 2018; Rokstad m.fl., 2015; Sharp m.fl., 2018) och fem artiklar

samlades data in via semistrukturerade intervjuer (Boström m.fl., 2020; Canzan m.fl., 2014; Karlsson m.fl., 2019; Kullberg m.fl., 2018; Oxelmark m.fl., 2018). Tre artiklar samlade in data via fokusgruppsintervjuer (Nilsson m.fl., 2019; Rokstad m.fl., 2015; Sharp m.fl., 2018). I jämförelse med ovanstående artiklar var två artiklar utmärkande gällande datainsamling (Harper m.fl., 2020; van Belle m.fl., 2020), där en artikel samlade in data via passiva observationer (van Belle m.fl., 2020) och den andra artikeln samlade in data via online eller pappersbaserade undersökningar eller fokusgruppsdiskussioner (Harper m.fl., 2020). Det fanns en skillnad gentemot ovanstående artiklar, där två kvantitativa artiklar samlade in data via enkäter (Lehuluante m.fl., 2012; Sjögren m.fl., 2015).

(18)

genomfördes på sjukhus (Andersson m.fl., 2015; Boström m.fl., 2020; Canzan m.fl., 2014; Hardiman & Dewing, 2019; Karlsson m.fl., 2019; Kullberg m.fl., 2018; Lehuluante m.fl., 2012; Nilsson m.fl., 2019; Oxelmark m.fl., 2018; Sharp m.fl., 2018; van Belle m.fl., 2020). Två artiklar genomfördes på vårdhem (Ellis & Rawson, 2015; Rokstad m.fl., 2015). Åtta artiklar genomfördes i Sverige (Andersson m.fl., 2015; Boström m.fl., 2020; Karlsson m.fl., 2019; Kullberg m.fl., 2018; Lehuluante m.fl., 2012; Nilsson m.fl., 2019; Oxelmark m.fl., 2018; Sjögren m.fl., 2015), fyra artiklar genomfördes i Europa (Canzan m.fl., 2014; Hardiman & Dewing, 2019; Rokstad m.fl., 2015; van Belle m.fl., 2020) och tre artiklar genomfördes utanför Europa (Ellis & Rawson, 2015; Harper m.fl., 2020; Sharp m.fl., 2018).

5.2.3 Dataanalys

Det fanns likheter mellan tre kvalitativa artiklar gällande val av analys. Tre artiklar genomfördes genom tematisk dataanalys (Ellis & Rawson, 2015; Harper m.fl., 2020; Oxelmark m.fl., 2018). Fyra kvalitativa artiklar genomfördes genom kvalitativ

innehållsanalys (Boström m.fl., 2020; Kullberg m.fl., 2018; Nilsson m.fl., 2019; Rokstad m.fl., 2015). I jämförelse med sju ovanstående artiklar genomfördes sex andra artiklar genom iterativ analys, konceptanalys, hermeneutisk analys, ramanalys, metaanalys och systematisk textkondensering (Andersson m.fl., 2015; Canzan m.fl., 2014; Hardiman & Dewing, 2019; Karlsson m.fl., 2019; Sharp m.fl., 2018; van Belle m.fl., 2020). En kvalitativ artikel

genomfördes genom iterativ analys (Andersson m.fl., 2015). En kvalitativ artikel

genomfördes genom konceptanalys (Canzan m.fl., 2014). En kvalitativ artikel genomfördes genom hermeneutisk analys (Sharp m.fl., 2018). En kvalitativ artikel genomfördes genom ramanalys (van Belle m.fl., 2020). En kvalitativ artikel genomfördes genom

metaanalys (Hardiman & Dewing, 2019). En kvalitativ artikel genomfördes genom systematisk textkondensering (Karlsson m.fl., 2019), dock genomfördes två kvantitativa artiklar genom korrelationsanalys (Lehuluante m.fl., 2012; Sjögren m.fl., 2015).

Tabell 1: Översikt över dataanalyser i artiklar.

Vetenskapliga studier Tematisk analys Kvalitativ innehållsanalys Iterativ analys Konceptanalys Systematisk textkondensering Hermeneutisk analys Ram-

analys Meta- analys Korrelations-analys

Oxelmark m.fl., (2018) Harper m.fl., (2020) Kullberg m.fl., (2018) Andersson m.fl., (2015) Canzan m.fl., (2014) Boström m.fl., (2020) Karlsson m.fl., (2019) Rokstad m.fl., (2015) Ellis & Rawson (2015)

(19)

Fortsättning Tematisk analys Kvalitativ innehållsanalys Iterativ analys Konceptanalys Systematisk textkondensering Hermeneutisk analys Ram-

analys Meta- analys Korrelations-analys

Nilsson m.fl., (2019) Sharp m.fl., (2018) van Belle m.fl., (2020) Hardiman & Dewing (2019) Lehuluante m.fl., (2012) Sjögren m.fl., (2015)

5.3 Artiklarnas resultat

Fem teman identifierades i dataanalysen. Dessa teman är Teamsamverkan och dess

betydelse, Patientsäkerhet och dess betydelse, Vårdrelationer och dess betydelse, Kommunikation och dess betydelse samt Arbetsplatsen och dess betydelse.

5.3.1 Teamsamverkan och dess betydelse

Under detta tema beskrivs sjuksköterskors erfarenheter av teamsamverkan i förhållande till personcentrerad vård.

Det beskrevs att personcentrerat arbetssätt är gynnsamt för samarbetet mellan

sjuksköterskor (Harper m.fl., 2020; Kullberg m.fl., 2018; Nilsson m.fl., 2019). Utbytet mellan kunskap och erfarenheter beskrevs vara viktigt inom teamsamverkan, för att kunna uppfylla personcentrerad vård (Nilsson m.fl., 2019). Det beskrevs att sjuksköterskor präglades av en inställning att arbeta individuellt (Harper m.fl., 2020; Sharp m.fl., 2018). Vissa

sjuksköterskor ville däremot slutföra arbetsuppgifterna som ett team (Harper m.fl., 2020), medan andra sjuksköterskor ville slutföra samtliga vårdmoment enskilt innan arbetspassets slut för att sjuksköterskor på nästa arbetsskift inte skulle besväras av ofärdigt arbete, de ville inte svika eller belasta sina kollegor (Sharp m.fl., 2018). Vägledning och förmedling beskrevs vara betydande för personcentrerad vård när sjuksköterskor emellan informerade om

patienters situationer och önskemål. Det beskrevs vara viktigt att uppmuntran framkom från chefer och mellan kollegor, för fortsatt ihållande personcentrerad vård av patienter

(Andersson m.fl., 2015). Det beskrevs att förtroende är grundläggande i teamsamverkan. Att lyssna, avlasta och ställa upp för varandra beskrevs vara betydande för en hållbar

teamsamverkan (Karlsson m.fl., 2019). Aktivt deltagande i vård gjorde att sjuksköterskor betraktade sig själva som förebilder för övrig vårdpersonal. Motivation, stöttning och bekräftelse av vårdpersonalens färdigheter och deltagande i vård, bidrog till en uppskattad teamsamverkan (Rokstad m.fl., 2015). Dock var 62% (p=0,05) (Lehuluante m.fl., 2012) och 65% (p=0,001) (Sjögren m.fl., 2015) av sjuksköterskor nöjda med teamsamverkan, då det fanns positiva samband mellan tillfredsställelse och personcentrerad vård (Lehuluante m.fl.,2012; Sjögren m.fl., 2015).

(20)

5.3.2 Patientsäkerhet och dess betydelse

Under detta tema beskrivs sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i förhållande till personcentrerad vård.

Det beskrevs att om patienter involverades i sin vårdprocess ökade patientsäkerheten (Andersson m.fl., 2015; Kullberg m.fl., 2018; Oxelmark m.fl., 2018). Lyftes diskussioner och frågor till patienter avseende tidigare olyckshändelser såsom fallolyckor främjades

patientsäkerheten. Det beskrevs att patientsäkerheten gynnas om förebyggande åtgärder vidtas tidigt, genom att exempelvis visa patienter trygghetslarmets funktion och dess

användbarhet att nå sjuksköterskor vid behov. Välinformerade patienter bidrog till att främja patientsäkerheten (Kullberg m.fl., 2018; Oxelmark m.fl., 2018). Det upptäcktes att

främjandet av patientsäkerheten kunde skilja sig åt (Andersson m.fl., 2015; Canzan m.fl., 2014; Karlsson m.fl., 2019). Sjuksköterskors hantering gällande att föra regelbunden journaldokumentation och vårdplan under patienters vårdvistelse, beskrevs främja

patientsäkerheten. Värnandet om patientsäkerheten beskrevs som, att patienter involverades i egenvård och att sjuksköterskor visade hänsyn mot patienters integritet och önskemål (Andersson m.fl., 2015). Sjuksköterskors strävan att vilja uppnå en god arbetsmiljö, bidrog till en förbättrad patientsäkerhet och personcentrerad vård (Canzan m.fl., 2014; Karlsson m.fl., 2019). Dock beskrevs att om sjuksköterskor inte fick tid för återhämtning mellan varje arbetspass kunde den personcentrerade vården påverkas och således patientsäkerheten, även när arbetsbelastningar såsom personalbrist och förändringar inom personalstyrkan

försvårade att upprätthålla rutiner (Karlsson m.fl., 2019).

5.3.3 Vårdrelationer och dess betydelse

Under detta tema beskrivs sjuksköterskors erfarenheter av vårdrelationer i förhållande till personcentrerad vård.

Att vårda patienter utifrån ett holistiskt synsätt och att se personen bakom patienten i personcentrerad vård beskrevs som tillfredsställande och äkta i en vårdrelation.

Uppgiftsfokuserade vårdmoment förknippades med att se patienter som en sjukdom, vilket inte beskrevs som tillfredsställande (Andersson m.fl., 2015; Karlsson m.fl., 2019). Dock beskrevs tillämpning av personcentrerad vård som att ha förståelse för hela patienten och medkänsla för patienters intressen och vårdbehov (Ellis & Rawson, 2015). Att göra patienter sedda genom att visa lyhördhet för deras livsberättelser skapade goda förutsättningar för ett patientdeltagande i vårdrelationen. Om sjuksköterskor i ett tidigt stadie valde att lära känna patienter så främjades tillhandahållandet av individanpassad personcentrerad vård (Kullberg m.fl., 2018; Oxelmark m.fl., 2018). Vissa sjuksköterskor beskrev att det var viktigt att ta sig tid för vårdande samtal så att vårdrelationer kunde inledas med patienter. Under vårdande samtal kunde sjuksköterskor således dra nytta av patienters åsikter i vård (Andersson m.fl., 2015; Oxelmark m.fl., 2018). Sjuksköterskor beskrev att deras medkänsla, etiska inställning och kompetens bör genomsyra vårdrelationen i förhållande till personcentrerad vård. Patienters åsikter avseende egenvård beskrevs vara viktiga. Att visa respekt och värna om

(21)

vårdrelationen omfattas av hjälpsamhet och lyhördhet inför alla patienters sjukdomshistoria då alla patienter är expert på sin egen kropp (Andersson m.fl., 2015). Andra sjuksköterskor beskrev att vårdrelationen mellan sjuksköterskor och patienter bör präglas av ett

sjuksköterskeansvar, att se patienters behov av vård och omsorg. För att kunna åstadkomma en personcentrerad vårdrelation, behövdes lyhördhet för patienter och deras anhöriga. Detta för att uppnå ett ömsesidigt förtroende (Karlsson m.fl., 2019). Kontinuitet i vården behövdes för att kunna skapa vårdrelationer då kontinuitet i vården gav patienter bekräftelse på att sjuksköterskor är några att lita på. Dock beskrev sjuksköterskor att det var betydelsefullt i en stressad och upptagen vårdmiljö, att försöka upprätthålla en trygghet och ett lugn hos patienter (Nilsson m.fl., 2019).

5.3.4 Kommunikation och dess betydelse

Under detta tema beskrivs sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation i förhållande till personcentrerad vård.

Sjuksköterskor beskrev att en central del i alla människors liv är kommunikation.

Kommunikation beskrevs som en betydelsefull grund i klinisk miljö och i personcentrerad vård. Genom att ta sig tid att tillämpa personcentrerad vård och lära känna patienter öppnades en möjlighet till god kommunikation, dock är det också beroende på språkliga färdigheter. Sjuksköterskor beskrev att en betydande aspekt för kommunikation handlade om deras förståelse för att ett varsamt språk användes i kommunikationen med patienter, då sjuksköterskors varierande tonlägen kunde inverka på patienter. Kroppsspråket beskrevs vara betydelsefullt vid kommunikationsöverföring då kroppens rörelser och utstrålning omedvetet påverkade patienter (Hardiman & Dewing, 2019). Sjuksköterskor beskrev att tillhandahålla personcentrerad vård genom telefonsamtal medförde en svårighet att kunna bekräfta patienters ansiktsuttryck, vilket ledde till att de blev tvungna att lyssna med sina sinnen. Sjuksköterskor beskrev att kommunikation vanligen bestod av att se och utforska patienters ansiktsuttryck och kroppsspråk. Dock uppmärksammade de fördelar med kommunikation på avstånd, då patienter kunde uppleva trygghetskänslor av att vara i sitt hem utan fysisk kontakt. Det beskrevs även att kommunikation med slutna frågor bör undvikas och att patienters uttryck bör bli bekräftade så de upplever sig hörda (Boström m.fl., 2020). Sjuksköterskor beskrev att patienter alltid bör äga möjligheten att kunna ställa frågor om sin vårdprocess (Kullberg m.fl., 2018). Andra sjuksköterskor i vårdarbetet kommunicerade på ett uppgiftsfokuserat sätt, det vill säga att fokus i kommunikationen låg på det fysiska vårdandet. Sjuksköterskor beskrev även att om de prioriterade

omvårdnadsuppgifter såsom att hjälpa patienter med deras behov så borde de alltid sträva efter att bemöta patienter med vänlig kommunikation genom ögonkontakt och med en ödmjuk ton (van Belle m.fl., 2020).

5.3.5 Arbetsmiljön och dess betydelse

Under detta tema beskrivs sjuksköterskors erfarenheter av hur arbetsmiljön påverkar upprätthållandet av personcentrerad vård.

(22)

Sjuksköterskor beskrev att en stressig arbetsmiljö såsom hög arbetsbelastning och beslut kunde inverka negativt på arbetslaget, vilket gjorde att de kunde mista sin styrka att

upprätthålla en god relation inom arbetslaget då stödet gentemot varandra förlorades. Det i sin tur påverkade den personcentrerade vården (Harper m.fl., 2020; Sharp m.fl., 2018). Sjuksköterskor beskrev att en viss oro fanns över bland annat brister avseende tid och personal på arbetsplatsen, vilket medförde tidspress och stress. De beskrev att stress

associerades med ogjort arbete på grund av att de erfor sig vara mer uppgiftsorienterade och inte personcentrerade i vårdarbetet, vilket bidrog till att de kände sig otillräckliga när de hade gått hem för dagen. Sjuksköterskor beskrev att det gav upphov till känslor av misslyckande som slutligen kom ikapp dem i deras privatliv (Sharp m.fl., 2018).

I och med stress samt brister på arbetsplatsen, beskrev andra sjuksköterskor att hög arbetsbelastning och personalförändringar påverkade deras förmåga att kunna skapa en helhetsbild av patienter på minimal tid. Det i sin tur drabbade deras arbete att kunna uppfylla personcentrerad vård. Vidare beskrevs att om tiden inte räckte till i deras arbete följde en känsla av att de inte hade gjort ett tillräckligt väl genomfört personcentrerat arbete. Det ledde till frustration då lyhördheten för patienters behov blev åsidosatt. Ytterligare beskrevs att när tiden inte räckte till ständigt blev även förmedling av information gällande återhämtning, behandling, planering och slutförandet av omvårdnadsåtgärder påverkat. Deras målsättning var att slutföra arbetsmomenten utan uppehåll så arbetsmomenten inte skulle påbörjas om på nytt. De beskrev att det kunde bli både tidskrävande och frustrerande att upprätthålla personcentrerad vård om arbetsmomenten förblev avbrutna. Sjuksköterskor beskrev att den höga arbetsbelastningen och patientomsättningen medförde att

omvårdnadsuppgifter inte kunde genomföras på ett säkert sätt och heller inte utifrån evidensbaserade direktiv. Sjuksköterskor beskrev att den minimala tid som fanns att återhämta sig mellan varje arbetspass påverkade personcentrerat vårdande och således patienter. Sjuksköterskor beskrev att en ordentlig återhämtning var viktig för att inget missnöje eller ointresse skulle uppstå i personcentrerat vårdarbete. Sjuksköterskor beskrev även att den höga personalbristen påverkade deras återhämtning negativt, då de inte kunde få ledigt när de önskade. Därför beskrev sjuksköterskor att en hög personalbemanning skulle kunna vara ett alternativ för att minimera stress och utbrändhet på arbetsplatsen, vilket i sin tur skulle bidra till en ökad personcentrerad vård (Karlsson m.fl., 2019).

På en arbetsplats där patienter med demenssjukdom vårdades hade personcentrerad vård en betydande roll i vårdarbetet. Den bidrog till en hög arbetstillfredsställelse och låg

samvetsstress. Personcentrerad vård bidrog även till tillfredsställande psykosocialt klimat och en minskad arbetsbelastning (Sjögren m.fl., 2015). Att arbeta i ett klimat som

genomsyras av personcentrerad vård ansågs vara säkert och tillfredsställande 58% (p=0,01) (Lehuluante m.fl., 2012), vilket även Sjögren m.fl. (2015) presenterade vara av signifikant betydelse 68% (p=0,001).

(23)

6 DISKUSSION

I detta avsnitt kommer examensarbetets resultat presenteras i förhållande till tidigare forskning och vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv, en metoddiskussion avseende vald metod och genomförande samt en etikdiskussion gällande etiska överväganden.

6.1 Resultatdiskussion

Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård. I resultatet ur temat teamsamverkans betydelse framkom att sjuksköterskor beskrev personcentrerat arbetssätt som gynnsamt för teamsamverkan. Att sjuksköterskor delade kunskaper och erfarenheter med varandra var viktigt för att kunna förverkliga personcentrerad vård. För att upprätthålla personcentrerad vård var det viktigt att uppmuntran gavs från chefer och att det fanns i teamet. Ovanstående kan kopplas till tidigare forskning som beskriver att

sjuksköterskor bär enskilt ansvar för sitt egna uppförande inom teamsamverkan. Om sjuksköterskor reflekterar över egen kunskap samt val och handlingar som utförs, kan ett teamsamarbete stärkas (Eldh m.fl., 2016). En reflektion är att positiv uppmuntran i team samt sjuksköterskors reflektioner över hur arbetet ska utföras, anses vara gynnsamt i personcentrerad vård.

I resultatet ur temat patientsäkerhetens betydelse framkom av sjuksköterskors erfarenheter att patientsäkerheten ökade såvida patienter involverades i egenvård. Värnandet om

patientsäkerheten omfattade att patienter involverades i dennes egenvård samt att önskemål och integritet respekterades. Detta kan kopplas till tidigare forskning som beskriver att patienters delaktighet är värdefullt enligt sjuksköterskor vid personcentrerat vårdande (Ross m.fl., 2015). Det kan även kopplas till vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv som beskriver att vårdandet omfattas av en interaktion mellan vårdaren och människan. Människan som lider ska vårdas med respekt och ödmjukhet, då människan är en levande gestalt som gärna vill påverka och prestera i tillvaron (Eriksson, 2014). Resultatet visade även att

sjuksköterskors hantering av journalföring och vårdplan beskrevs vara främjande för

patientsäkerheten. Detta kan kopplas till tidigare forskning som beskriver att dokumentation bör hanteras som ett levande innehåll. Det levande innehållet bör utgå från patienters

berättelser samt hälsoplaner (GPCC, 2020). En reflektion är att sjuksköterskor kontinuerligt bör beakta patienters säkerhet, vilket således kan minimera upplevelsen av vårdlidande. Därför är dokumentation ett viktigt verktyg i vården, då sjuksköterskor kan ta del av

patientinformation och således planera och följa upp sina patienter dagligen. Dessutom kan sjuksköterskor alltid hänvisa till sin dokumentation om vårdarbetet skulle bli ifrågasatt, vilket bör stärka patientsäkerheten.

I resultatet ur temat vårdrelationens betydelse framkom att ett holistiskt synsätt och att se personen bakom patienten, beskrevs vara tillfredsställande och gediget under

personcentrerade vårdsammanhang. Detta kan kopplas till Eriksson (2014) som beskriver att vårdrelationen bygger på att värna om och se hela människan, samtidigt som vårdaren tar hänsyn till människans kropp, själ och ande. Resultatet visade att vårdrelationer gynnades

(24)

om sjuksköterskor ägnade god tid för vårdande samtal. Patienters åsikter under vårdande samtal kunde således vara användbara för sjuksköterskor i vård. Detta kan kopplas till Eriksson (2014) som beskriver att patient-vårdare relation utgör vårdkärnan, där vårdarens ansvar handlar om att bjuda in patienter för att utrymme och förutsättningar ska skapas i vårdrelationen utifrån patienters behov, begär och problem. I jämförelse med resultatet och Eriksson (2014) beskriver tidigare forskning utifrån patientperspektivet att, samtal med sjuksköterskor ses som en möjlig utväg för att kunna påverka, ifrågasätta och neka vård (Wolf m.fl., 2017). Vidare visade resultatet att ett sjuksköterskeansvar bör prägla

vårdrelationen genom att se patienters individuella vårdbehov. Sjuksköterskor beskrev att en personcentrerad vårdrelation bör framhäva lyhördhet mot både patienter och deras

anhöriga, men också en trygg och lugn atmosfär. Detta kan kopplas till Eriksson (2014) som beskriver att vårdandets handlingar innefattar att göra varje individ sedd, samtidigt som varje individs existens blir bekräftad med hjälp av kärleksgärningar i form av kärlekens styrka såsom ömhet, närhet och ansning. Detta kan kopplas till tidigare forskning där Mohammadipour m.fl. (2017) beskriver att patienter upplever att sjuksköterskor är ansvarsfulla när de tillgodoser patienters önskemål genom att visa genuin närvaro, engagemang och lyhördhet. En reflektion är att patienter kan uppleva otrygga känslor om sjuksköterskor inte tillgodoser patienters behov, begär och problem. Redan vid inskrivning bör sjuksköterskor därför bemöta patienter på ett värdigt sätt så att ett förtroende i

vårdrelationen kan inledas.

I resultatet ur temat kommunikationens betydelse framkom att sjuksköterskor erfor kommunikation som betydelsefull i diverse vårdsammanhang och grundläggande för personcentrerat vårdande. God kommunikation ansågs framkallas av att ägna tid åt att bekanta sig med patienter, dock ansågs språkliga förmågor vara avgörande för att kunna uppnå god kommunikation. Varsamt språk beskrevs enligt sjuksköterskor vara betydande för personcentrerad vård. Till skillnad mot resultatet så beskriver McCance och McCormack (2016) att partnerskap inom personcentrerad vård är i behov av mänskliga interaktioner samtidigt som kommunikation behöver eftersträvas. Kommunikation kräver en kombination av icke-verbal och verbal karaktär. Ytterligare ses en koppling till tidigare forskning som beskriver att sjuksköterskor är ansvariga för att ta hänsyn till patienters styrkor och andra förmågor (Bala m.fl., 2018). En reflektion är att alla människor är olika och trots att språkliga förmågor som är avgörande för att kunna uppnå god kommunikation bör sjuksköterskors ansvar alltid spegla ett hänsynstagande mot patienters förutsättningar.

Resultatet visade att personcentrerad vård via telefonsamtal medförde en problematik enligt sjuksköterskor på grund av svårigheten att kunna se, bekräfta och utforska patienters mimik samt kroppsspråk. Dock ansågs ändå kommunikation via telefonsamtal vara en lösning för patienter som inte föredrog fysiska vårdmöten. Relaterat till personcentrerat vårdande beskrevs slutna frågor inte vara lämpligt att nyttja vid vårdkontakt, dock beskrevs patienters möjlighet att kunna ställa frågor gällande deras vård vara en viktig aspekt. Detta kan kopplas till tidigare forskning som beskriver utifrån patientperspektivet att sjukhusmiljön kan

medföra ångestladdade och stressade känslor, när den normala vardagen ersätts med en okänd miljö (Sharp m.fl., 2016). En reflektion är att kommunikation via telefonsamtal är ett smidigt alternativ för sjuksköterskor att kunna följa upp patienter på eller ge rådgivning via.

(25)

fullständiga helhetsbilden av patienter uteblir vid samtal, det i sin tur skulle kunna drabba patienter ifall felaktig rådgivning överlämnas. Utifrån författarnas erfarenheter inom tidigare verksamhetsförlagd utbildning inom psykiatrin, uppmärksammades att uppföljningssamtal per telefon skapade trygghet hos patienter. Det observerades att vissa patienter inte föredrog fysiska vårdmöten på grund av vårdmiljön, vilket kan kopplas till resultatet och tidigare forskning.

I resultatet ur temat arbetsmiljöns betydelse framkom av sjuksköterskors erfarenheter att arbetsmiljön kunde påverkas negativt av skiftande påfrestningar, såsom arbetsuppgifter och hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor beskrev att det medförde stress och att det kunde leda till svårigheter att kunna upprätthålla personcentrerad vård samt tillfredsställa patienters vårdbehov. Det framkom att en stressande arbetsmiljö förknippades med känslor av otillräcklig arbetsinsats och frustration. Till skillnad mot resultatet så beskriver tidigare forskning att partnerskap anses utgöra grunden för god vård. Detta för att sjuksköterskor ägnar adekvat tid, bekantar sig samt bekräftar samtliga patienters personlighet (Sharp m.fl., 2016). Kärnan för personcentrerad vård handlar om personer som är i behov av vård snarare än de insatser eller arbetsuppgifter som behöver genomföras (Hewitt-Taylor, 2018). En reflektion är att arbetsmiljöns skiftande påfrestningar kan skapa tidsbrist och påverka

sjuksköterskor negativt. Genom gynnsammare villkor på arbetsplatsen skulle sjuksköterskors stress och frustration kunna minimeras och möjligen stärka personcentrerad vård. Det i sin tur kan leda till att sjuksköterskor upplever en känsla av tillräcklig arbetsinsats. Vidare visade resultatet att såvida arbetsmiljön präglades av personcentrerad vård beskrevs vårdarbetet vara säkert och gynnsamt. Resultatet kan kopplas till tidigare forskning som beskriver att om sjuksköterskor reflekterar över tänkbara risker som kan förekomma på arbetsplatser så kan sjuksköterskor motverka förekomsten av skador, både för sig själva och för patienter

(Oldland m.fl., 2020). Resultatet kan även kopplas till hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) 5 kap. 1 § som beskriver att verksamheter inom hälso- och sjukvården har skyldighet att

tillgodose patienters behov genom att bland annat erbjuda säkerhet, trygghet och kontinuitet. En reflektion är att det kan vara lämpligt att sjuksköterskor ibland blir påminda om vad relevanta lagar och styrdokument inom hälso- och sjukvården omfattas av så vårdkvalitén inte går förlorad. Alternativt kan sjuksköterskor i praktiken behöva få tillgång till stöd genom utbildning som motsvarar att stärka säkerheten, för hållbar vårdkvalitet på arbetsplatsen.

6.2 Metoddiskussion

Syftet med examensarbetet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård. Detta examensarbete har förhållit sig till metodens induktiva tillvägagångssätt,

eftersom syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter. Genom användandet av både kvantitativa och kvalitativa artiklar kunde syftet besvaras med brett omfång, då både fynd från kvantitativa och kvalitativa artiklar redovisades i examensarbetets resultat. Mårtensson och Fridlund (2017) beskriver att pålitligheten kan påvisas genom att författarna redogör sin förförståelse i examensarbetet. En reflektion är att för cirka ett år sedan valde Fribergs allmänna litteraturöversikt, metoden var ett givet val att efterfölja. Dock fanns en svaghet

(26)

angående vald metod, det förekom en svårighet att hitta kvantitativa artiklar i de utvalda databaserna relaterat till syftet. Därför kunde litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans (2002) vara lämpligare att nyttja eftersom metoden enbart fokuserade på kvalitativa artiklar. Om Evans litteraturstudie hade valts ansåg författarna att pålitligheten kunde ha ökat då metoden avsåg att lyfta fram fenomen, vilket hade varit enklare med tanke på

svårigheten att finna kvantitativa artiklar. Därför kan en föreliggande risk avseende giltighet och tillförlitlighet, ha negativt påverkat detta examensarbete på grund av det ojämna antalet mellan valda kvantitativa och kvalitativa artiklar.

Henricson (2017) beskriver att sökning efter artiklar i flera databaser kan stärka arbetets sensitivitet och således tillförlitligheten. Därför blev användandet av PubMed och Cinahl Plus gynnsamt i detta examensarbete, då Cinahl Plus och PubMed innehåller vårdvetenskapliga artiklar. En reflektion var att användandet av databaserna gjorde att tillförlitligheten

stärktes. Utifrån de valda artiklarna hittades svar mot examensarbetets syfte och när sökning av artiklar gjordes var författarna tvungna att förhålla sig till engelska sökord eftersom Cinahl Plus och PubMed är engelska databaser. Under sökningsprocessen framkom att

fritextsökning begränsade behovet av att finna fler artiklar. Därför förändrades sökprocessen genom att sökord adderades via blocksökning, till exempel centred care,

person-centered care AND nurse experiences. Det resulterade i att antalet sökträffar blev hanterbart.

Genom hela sökprocessen valdes artiklar ut som inte översteg spannet på 10 år, därför användes årtalen 2012 till 2021 för att åtkomsten av nyare forskning skulle vara tillgänglig. Henricson (2017) beskriver att artiklar som är peer reviewed, genererar ökad tillförlitlighet då artiklarna anses vara vetenskapliga. I detta examensarbete valdes det medvetet att fylla i peer reviewed vid användandet av databaserna innan sökandet efter artiklar, artiklarna som visades var granskade av oberoende ämnesexperter. Baserat på Henricson kunde urvalet stärkas i detta examensarbete, vilket visade på ökad tillförlitlighet kopplat till peer reviewed. Dysthe m.fl. (2011) beskriver att vetenskapliga artiklar vanligen omfattar mycket information som presenteras kort och koncist. Varje vetenskaplig artikel ger vägledning genom olika avsnitt, vilket gör att artiklarnas konstruktion blir tydlig. Dysthe beskriver att detta kallas för IMRoD (i engelskan IMRaD) som står för introduktion, metod, resultat och diskussion. I examensarbetet fanns det alltid i åtanke att tänkbara artiklar följde IMRaD formatet under bearbetning av urval, vilket var betydelsefullt i arbetets olika avsnitt. Henricson (2017) beskriver att valda inklusions- och exklusionskriterier blir betydelsefulla för artikelns kvalitet. I examensarbetet diskuterades inklusions- och exklusionskriterier, det vill säga artiklar som inte svarade på examensarbetets syfte exkluderades men artiklar som

fokuserade på sjuksköterskors erfarenheter var av intresse. Kriterierna gjorde det lättare att rama in vad som var relevant att inkludera eller exkludera under urvalsprocessen, därför ansågs de valda kriterierna inte vara för vida. Henricson (2017) beskriver att såvida artiklar under sökningsprocessen återkommer vid olika kombinationer av sökord så betyder det att resultatets sensitivitet ökar och således tillförlitligheten. I sökprocessen möttes samma artiklar på flera gånger trots sökordens varierande kombinationer, vilket enligt Henricson (2017) är ett bra betyg med hänsyn till att sensitiviteten ger ökad tillförlitlighet avseende examensarbetets urval av artiklar.

Figure

Tabell 1: Översikt över dataanalyser i artiklar.

References

Related documents

Gunnarson pekar också på hur patienternas orientering riktades mot den egna kroppen, men också hur sängen bildade grunden för en privat on för patienten.. Det är en on

[r]

Duali­ teten mellan centrum-periferi och nu-då upplöstes (s. Kommunikationen mellan Stockholm och be­ fålhavaren i Skåne skedde genom ett utbyggt och täm­ ligen effektivt

På bilden av barnet framför datorn går det att tillämpa flera av de diskurser som Johansson berör i detta kapitel: barnet som har rätt till en dator, det kompetenta barnet, det

Men det är viktigt att betona att vi inte upplever att det finns risk för att det kommer fler EU-migranter till Stockholm om vi gör en bra verksam- het - än det hade gjort

Syfte med denna pågående studie är att få ett bredare underlag för att kunna belysa hur ett större antal yngre personer med stroke uppfattar sin kognitiva och fysiska förmåga,

Han ansträngde sig att sätta sig in i det nya, men blev vid ett tillfälle så trött att han utbrast: ”Min söta vän, gå, gå, jag förmår inte mer.” Det Siri hade att

Men som bevis för att Kökars konvent varit tillägnat S:ta Anna duger plattan givetvis icke. Vad man kanske kunde önska, vore en undersökning av metallege- ringen i