Viktig information till Sveriges papperskorgar : En omtolkning av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”

Viktig information till

Sveriges papperskorgar

En omtolkning av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”

Christian Eriksen

För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen Informativ Illustration

Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson

Handledare Johan Sundström

Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola

Sammanfattning

År 2018 mottog 4,8 miljoner svenska hushåll broschyren Om krisen eller kriget

kommer. Denna utformades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

[MSB] och ämnade göra svenska folket bättre förberett på följder från allvarliga olyckor, extremt väder, it-attacker eller militära konflikter. Detta skulle uppnås genom instruktioner och tips på hur man ska förhålla sig när en samhällskris vänder vardagen upp och ner.

Det riktades emellertid en del kritik mot broschyren. Undersökningen

Effektmätning av broschyren Om krisen eller kriget kommer gjord av

Enkätfabriken vittnar om att trots att informationen gjorde ett intryck så kastades många exemplar. 31% av de tillfrågade uppger att de inte har sparat den (2019, 19). Enligt MSB:s sida Din Säkerhet.se (publicerad 2019) är det 64% av läsarna som vid tillfrågan hävdat att de har övervägt handling, men att bara 22% har inspirerats att utföra något konkret.

Här uppkom bland annat de viktiga frågorna: hur kan man utforma en potentiell framtida version av broschyren så att mottagaren vill spara den och hur kan den bli mer till gagn för den tilltänkta målgruppen utan att för den delen upplevas som propagandistisk och militärförskönande? Genom undersökningar, enkäter och jämförelser med tidigare versioner, anammandet av önskemål och feedback görs en gestaltning som tacklar dessa frågor och sedan presenteras för

respondenter för utvärdering. De prototyper som framtagits visar på ett ökat tilltalande, överskådlighet, läslighet och högre nivå av förståelse.

Flera metoder användes för att försäkra sig att det slutgiltiga designförslaget uppfyllde målet att genom kognitions- och perceptionsregler och teorier framställa en prototyp som uppnår de behov som respondenterna sade sig ha. Examensarbetet har resulterat i:

• Ett nytt omslag som i större grad upplevs som tilltalande.

• Ett mer användbart mittuppslag där text omtolkats till multimodala illustrationer.

• En extra sida där viktig information som givit knapphändig

textbeskrivning mer utrymme för att gestalta och förklara via illustration och sekventiellt berättande.

Abstract

In 2018, 4.8 million Swedish households received the pamphlet If crisis or war

comes (Om krisen eller kriget kommer). This pamphlet was designed by the

Swedish Civil Contingencies Agency (Myndigheten för samhällssskydd och beredskap) [MSB] and sought to prepare the Swedish population for the consequences of serious accidents, extreme weather, Cyber-attacks, or military conflict. This was to be relayed through instructions and handy tips for when everyday life was turned upside-down.

The pamphlet did however receive a fair amount of criticism. Research shows that despite making an impact on its readers, a large amount of the pamphlets was discarded. According to MSB themselves in a report on a survey published 2019, 64% of readers declared having considered acting upon the provided information, but only 22% declared having taken any concrete action. By some metrics that was a success, but for an official publication of this size and importance the results were not as favorable as expected. Something about the pamphlet seemed to have polarized the Swedish populace.

The purpose of this work is to tackle the big question; how to design a pamphlet that begs to be kept for later, and how can information that has been described as propagandistic and military-promoting be redesigned to increase the appeal for the target demographic? Through research, surveys, and comparative studies of prior versions of the pamphlet, a consensus was founded based on feedback from respondents and a redesign is made. The new design-prototype is then tested and evaluated in a survey to see how it measures up against the original 2018 design and if it delivers on the expectations expressed in the first survey. The prototype design shows an increase in appeal, readability, and

understandability. The methods used ensure quality and that the final prototype achieves its goal of adhering to cognition theory and principles as well as delivering the necessary aspects of the redesign.

The results were: A new cover with increased appeal. A middle spread with improved usability, a transference of textual information into multimodal illustrations. A spill-over page with necessary information conveyed clearly through illustrations, as opposed to the original text instructions.

4

Förord

Det har varit en lång resa med många uppförsbackar. Att i karantän skriva om en broschyr om hemberedskap som för några år sedan ansågs vara onödig är en minst sagt underlig upplevelse. Jag minns väl min första kontakt med den

memento mori-liknande broschyren Om krisen eller kriget kommer och hur

abstrakt och främmande det upplevdes med tanken på krig och kris.

Hade jag använt den i dagsläget? Tveksamt. Så länge internet fungerar ser jag ingen anledning att lägga ännu ett ”viktigt” dokument i den där lådan i hallen där jag förvarar mina reflexer, solglasögon och regler om tvättrummet. Vi det enda nordiska landet som gör massutskick som varnar om potentiella hot. Inget av våra grannländer delar denna tradition. Det må ha motsvarigheter till MSB, men de har sin närvaro främst på internet och några pappersutskick till miljontals medborgare är det inte tal om.

Men om krisen eller kriget kommer; är vi förberedda? Jag undrar det. Om min mobil tappar uppkoppling och varningslarmen ljuder kommer jag att vallfärda till närmsta wifi-hotspot för att försöka ta del av nyheterna. Men skulle jag gå inomhus, stänga dörrarna och ventilerna, dra igång vev-radion för att lyssna på P4? Det är mycket du begär av mig, MSB.

Jag vill tacka min handledare Johan Sundström för hans fantastiska hjälp. Jag vill också tacka min man, Mattias, som stöttat mig genom processen.

Innehållsförteckning

2.1 Tidigare forskning – aktuellt kunskapsläge ... 11

3 Metoder och tillvägagångssätt ... 13

3.1 Analys av de utvalda sektionerna ... 13

3.2 Enkätundersökning ... 14 3.3 Kvalitativ intervju ... 15 3.4 Analysmetoder ... 15 3.5 Forskningsetik ... 15 4 Empiri ... 17 4.1 Analys ... 17

4.1.1 Analys av Om krisen eller kriget kommer (2018) ... 19

4.1.2 Mittuppslaget ... 23 4.1.3 Sammanfattning ... 24 4.2 Enkätundersökning ... 25 4.2.1 Analys av enkätundersökningen ... 25 5 Gestaltningsförslagen ... 27 5.1 Omslag ... 27 5.2 Mittuppslag ... 28 5.3 Uppslaget Så gör du ... 31

6

5.4.1 Kvalitativ intervju ... 34

5.4.2 Designförslagsutprovning – Enkätundersökning om prototyp .... 34

5.4.3 Analys av den andra enkäten ... 35

6 Sammanfattning ... 38

6.1 Slutsats ... 39

7 Reflektioner ... 40

Käll-, litteratur-och figurförteckning ... 42

Litteratur: ... 42

Publikationer av Om kriget kommer (i utgivningsordning): ... 42

Onlineresurser: ... 43

Bilagor ... 44

Enkätundersökning 1 ... 44

Kvalitativ intervju – annoterad ... 80

1 Inledning

Vi var nog många som blev förvånade när det en dag i maj 2018 dök upp en broschyr i våra brevinkast, brevlådor och brevfack. På omslaget stod det ”Om krisen eller kriget kommer”, och texten ackompanjerades av dramatiska scener på allvarliga ansikten, soldater som pekar med hela handen och broar som sprängts. Färgvalet med sina starka röda och orangea toner gjorde det klart att det här var inget trevligt. För mig kändes kriget och krisen så avlägset, så broschyren upplevdes som onödigt alarmistisk. Näslund et al. skriver i sin analys En bomb i brevlådan eller ett blad bland andra? denna förvirring som uppstod och man kunde inte vara säker på om man skulle uppleva den som ”’en bomb’ i brevlådan som ryckte mottagaren ur sin föreställning om en trygg tillvaro, som en angelägen påminnelse om att beredskap kan behövas eller som ett blad bland andra att lägga i pappersinsamlingen” (2019).

Själv var jag en av de som tänkte; ”Varför ska jag behöva bry mig om detta? Risken att något faktiskt händer är mikroskopisk. Dom bara skrämmer folk i onödan. Dessutom ser det ut som militärpropaganda!” Första intrycket var definitivt inte gott. Därför hamnade broschyren rakt i pappersinsamlingen. Att MSB:s försökte övertyga en stadsbo att hamstra potatis inför ett ospecificerat hot kändes minst sagt löjeväckande. Vad skulle vi vara oroliga för?

Plötsligt är året 2020. Covid-19 har försatt oss i karantän och världen ömsom applåderar och förfäras över svenskarnas asociala beteenden. Om internet hade slutat fungera hade den där broschyren nog kunnat vara till hands.

1.1 Bakgrund

MSB:s broschyr Om krisen eller kriget kommer fick ett splittrat mottagande av svenska folket. Enkätfabriken summerar det i sin slutsats som ”Den vanligaste känslan som broschyren ger upphov till är eget ansvar följt av oro. Män känner klart större nyfikenhet medan kvinnor i större utsträckning känner oro. En större andel yngre känner både nyfikenhet och oro, medan en större andel äldre känner eget ansvar.” De som trots första intrycket tog sig tid att läsa broschyren ansåg att innehållet är informativt. Enligt Enkätfabrikens effektstudie började 64% av läsarna reflektera över hemberedskap, medan 44% gjorde något

konkret. MSB:s hemsida rapporterar under titeln Undersökning visar att MSB:s

broschyr skapat reflektion å andra sidan att enbart 22% gjort något konkret för

att förbättra sin hemberedskap. Problemet kvarstår dock att en stor del av mottagarna läste den men gjorde sig av med den.

Vi har mycket forskning att luta oss mot vad det gäller det textmässiga innehållet i broschyren. Däremot har vi desto mindre i den grafiska

8

människor kan ge upphov till många känslor och åsikter. Realism efterfrågas av många, men bara den realism som ämnar uppvisa och reflektera deras

verklighet.

Den genomgående hypotesen har varit att illustrativa manér är väl anpassade för att beskriva potentiella framtidsscenarier på ett inte för skrämmande vis. Detta skriver även Alfredsson & Erlandsson i Viktig information till Sveriges

invånare ” De tecknade bilderna kan tolkas fördelaktiga då verklighetsbaserade

foton kan tolkas skapa en för hög nivå av intensiva känslor som kan göra mottagare defensiva, vilket istället kan leda till oönskad effekt” (2019, 22). McCloud visar i sin bok Understanding Comics: The invisible Art (1994) hur fler kan representeras genom ett lågikoniskt manér, men är det något som efterfrågas estetiskt, och vilken nivå är då att föredra?

Figur 1 Understanding Comics: the Invisble Art (McCloud 1994, 31).

Vart den perfekta gestaltningen av människan kommer att hamna, om det är låg-ikonicitet i stil med piktogram, herr Gårman, symboler eller fotografier är i detta examensarbete upp till respondenterna. Målet är att ge målgruppen det som behövs för att begränsa motvilligheten i att sätta sig in i, och identifiera sig med karaktären som avbildas.

1.2 Problemformulering

MSB:s broschyr Om krisen eller kriget kommer upplevs av många som skrämmande (Näslund, Skoglund & Ström 2019, 25). De illustrativa inslagen har i stort sett enbart dekorativa funktioner, vilket gör att informationen är svårare att förstå (Eriksson 2019, 21). Somliga illustrationer kan tolkas säga emot den tillhörande texten (Erlandsson & Alfredsson 2019, 26).

1.3 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att utforma ett designförslag på förbättringar på utvalda delar ur broschyren Om krisen eller kriget kommer. Designförslaget ska vara mer tilltalande och mindre obehagligt så att mottagarna vill läsa broschyren. Informationen som presenteras ska göras tydligare genom informativa illustrationer.

1.4 Frågeställning

Mottagare av Om krisen eller kriget kommer upplevde i många fall den som obehaglig eller ointressant. Examensarbetets fråga ämnar besvara hur man kan förbättra en sådan broschyrs mottagande och förhöja informationsvärdet. Detta görs genom följande två frågeställningar.

• Vilket visuellt uttryck och nivå av ikonicitet bör användas för målgruppen?

• Hur kan informationen i broschyren göras tydligare?

1.5 Målgrupp

Målgruppen för Om krisen eller kriget kommer kan sägas vara hela Sveriges befolkning. Broschyren skickades ut till alla hushåll i landet och förväntas därför vara så många som möjligt till nytta. Den behöver därför vara inkluderande utan att vara polariserande. Det kan givetvis tyckas en smått omöjlig uppgift, men med feedback från respondenter kommer ett designförslag att kunna utvecklas för att tillfredsställa åtminstone deras önskemål och behov, explicita som implicita tolkade utifrån analysmetoder beskrivna i Denscombes

Forskningshandboken.

1.6 Avgränsningar

Projektet avgränsas till broschyrens omslag och mittuppslag. Hela broschyren kan tänkas göras om på liknande manér utifrån förslag som tas fram via enkät och analys. Dock kan det utsnitt som utarbetas sägas vara representativt för helheten.

Detta examensarbete utgår från den broschyr som skickades ut 2018. Det finns flera varianter tolkade på flera språk och enklare svenska tillgängliga på msb.se. Dessa kommer inte att behandlas då de har andra förutsättningar.

Designförslaget är tänkt att behandla modern problematik men med utgång från det originella textmässiga innehållet i broschyren. En framtida version av Om

krisen eller kriget kommer skulle definitivt lägga mer fokus på det

smittskyddande då detta upplevs som något som inte behandlas till stor utsträckning i den befintliga.

10

Designförslag ska förbättra den befintliga broschyrens utformning samtidigt som det ska utvecklas ett manér inför potentiella, framtida broschyrer. Området Informativ illustration är fokus varav minimal textbearbetning kommer att förekomma. De enda textmässiga förändringarna är placering av text och utbyte av rubrik.

Därtill avgränsas utprovningen till att mäta hur tilltalande, förtroendeingivande och tydliga illustrationerna är. Det görs inget försök att mäta vilka detaljer i bilderna som är informationsbärande.

2 Teorier

Gestaltning, prototyp och undersökningar grundar sig i ett kognitions- och perceptionsteoretiska ramverk. För att uppnå ett gott resultat baseras tillvägagångssättet på teorier inom informationsdesign. Tre huvudsakliga litteraturer användes som teorier under undersökningen och analys av

originalet, under designprocessen och skapandet av de färdiga designförslagen.

Forskningshandboken, Denscombe (2018). Grundad teori används för att skapa

en struktur för insamlandet och analys av data, motiverat av dess lämplighet för kvalitativ forskning (2018, 155). På grund av rådande omständigheter med Covid-19 blev det tvunget att all insamling av data utfördes på distans. Därför ansågs det vara passande med en teori som stödjer metoder som genererar kvalitativa data, som till exempel öppna frågor i ett frågeformulär som tillåter utrymme för annat än på förhand fastställda alternativ (2018, 160).

Bildens tysta budskap, Yvonne Eriksson (2017). Erikssons bok används som

teori för utformningen av relation mellan text och bild. För att broschyren Om

krisen eller kriget kommer ska kunna förbättras måste man förstå vad som gör

information lättillgängligt och hur man med illustrationer kan göra en text mer lättbegriplig. ”Forskare som har intresserat sig för bildens roll i läromedel har entydigt kommit fram till att illustrerad text är betydligt effektivare för inlärningen än enbart text” (2017, 50).

Information Visualization, Colin Ware (2013). Här behandlar Ware

perceptionsteorin på ett ingående sätt och tar upp hur visualisering hjälper människan att se mönster i data och mönsterseende (2013, 5). Teorin innefattar en rad riktlinjer inom perceptionsläran gällande färg, form och struktur, som alla är av intresse för designprocessen och skapandet av de färdiga

designförslagen. Vid valet av färger bör man till exempel ha i åtanke att färgblindhet kan göra att information går förlorad (2013, 98).

2.1 Tidigare forskning – aktuellt kunskapsläge

Den valda forskningen har synat broschyren ur olika vinklar men fokuserar främst på det textmässiga innehållet.

Journalinslaget En bomb i brevlådan (Näslund, Skoglund & Ström 2019) studerar främst myndighetsspråk och framtoning i skriftlig kommunikation. Genom enkätundersökningar framkommer att en majoritet av de tillfrågade är positiva till broschyrens språk, illustrationer och färgsättning. ”Innehållet beskrivs som tydligt och viktigt men också som skrämmande” (2019, 32). De pekar på att trots att broschyren upplevs som viktig och informativ så finns ett

12

till konkreta handlingar i hemberedskapssyfte (2019, 33). Utformningen av broschyren Om krisen eller kriget kommer kan hävdas ha lyckats väl med att väcka mottagarnas känslor.

Omdömen som förekommer i minst två fritextsvar på frågan: Hur uppfattar du informationen i broschyren?

Adjektiv/adverb Antal belägg

Viktig/viktigt 14 Skrämmande 7 Neutral 4 Informativ/informativt 3 Bra 3 Partisk 2

Tabell 1 Utdrag ur Näslund, Skoglund & Ström: En bomb i brevlådan eller ett blad bland andra? (2019, 25)

Examensarbetet Viktig information till Sveriges invånare (Erlandsson & Alfredsson 2019) utgår från koncept som riskkommunikation och studerar hur Sverige, civilister och myndigheter porträtteras i broschyren. De drar slutsatsen att utformningen i avseenden är missledande och har underliggande idéer som kan leda till oönskade effekter. Ett område som behandlas genomgående är känslor i riskkommunikation och deras användningsområde för att förbereda samhällets medborgare på kris. Därtill dras intressanta slutsatser om

igenkänning med de representerande gestaltningarna i broschyren:

”Individerna förmedlar en känsla av allvar genom ansiktsuttryck och position som kan leda till objektifiering. Detta gör att individerna kan ses som vem som helst vilket kan leda till att fler känner igenkänning” (2019, 39). Erlandsson & Alfredsson skriver vidare att i ”broschyren ’Om krisen eller kriget kommer’ illustreras även dessa hot och kriser genom bilder vilket kan komplettera texten och väcka mottagarnas känslor på en högre nivå vilket kan öka effekten av kommunikationen” (2019, 22).

Enkätfabrikens undersökning Effektmätning av broschyren Om krisen eller

kriget kommer (2019) förser oss med många intressanta kvantitativa data om

mottagandet. Det är en genomgående studie med många demografiska data att luta sig mot.

3 Metoder och tillvägagångssätt

Det användes ett antal metoder under detta examensarbete.

• Först gjordes bildanalyser av 2018 års utgåva av broschyren Om krisen

eller kriget kommer. Det gjordes även bildanalyser och kronologiska

studier av de tidigare versionerna av broschyren med start i 1943 års utgåva.

• Därefter gjordes en enkätundersökning där respondenterna fick svara på frågor om framsidan och utvalda uppslag ur de olika versionerna av broschyrerna, som ansågs beskriva ungefär samma ämne.

• Därefter gjordes en svarsanalys av enkäten, och med stöd av svaren utformades ett antal designförslag.

• Sist gjordes en prototyputprovning med hjälp av ännu en enkät för att se om de önskade resultaten har uppnåtts.

3.1 Analys av de utvalda sektionerna

En initial förhoppning var att kunna jämföra vår svenska Om krisen eller kriget

kommer med våra grannländers motsvarigheter. Här uppstod det dock ett

problem. Som tidigare nämnt är vi i Sverige unika med att ge ut denna form av allmän information. Ett annat alternativ behövdes i jämförandesyfte. Därför jämfördes de utvalda sektionerna med ungefär motsvarande i de äldre

versionerna av broschyrerna för att se om något effektivt manér, tilltalssätt eller narrativ gått förlorat eller tillkommit.

Bildanalysen av de utvalda delarna av broschyren genomfördes enligt

”ikonografisk/Ikonologisk” metod som Eriksson beskriver i boken Bildens tysta

budskap (2017). Metoden består av tre steg där man i ordning:

• Beskriver en bild • Analyserar den • Tolkar

Tolkningen ska ske i kontext och förstås i ett större sammanhang och med särskild hänsyn till det semiotiska (Eriksson 2017, 70).

14

3.2 Enkätundersökning

En enkätundersökning utfördes för att samla in data om behov och önskemål från målgruppen. Här undersöktes om data från tidigare studier fortfarande gällde eller om åsikter förändrats. Insamlade data var nödvändiga för att ge designförslaget en riktning, värdeord att förhålla sig till och designmässiga principer att implementera i den slutgiltiga gestaltningen.

Enkätundersökningen är det som primärt ligger till grund för detta

examensarbete. Detta val är i stor utsträckning nödvändigt på grund av det rådande karantänläget och för att undvika att smittas av, eller sprida Covid-19. Intervjuer under rådande situation hade sannolikt inte gett större mängd eller bättre data. Målet är att via denna datainsamling utarbeta en utformning och genom en andra enkätundersökning fastställa till vilken grad målen uppnåtts i designförslaget. Enkätundersökningen tar stöd i och finner inspiration i tidigare utgivna rapporter/examensarbeten som behandlat ämnet och nått stor framgång i sina undersökningar.

Enkäten utformades för att jämföra för- och nackdelar mellan de olika versionerna av broschyren utgivna 1952, 1963, 1983–87 (en kombination då dessa var i stort sett identiska med ytterst små skillnader) samt 2018. Det ansågs få tjäna funktionen som omvärldsanalys i liten skala. Manér, färgval, text- och bildmässig komposition och hur de upplevdes mäts i enkäten för att utröna dels vilken design som upplevdes som mest tilltalande, dels vilka aspekter som gjorts rätt och vilka som gjorts mindre väl. Respondenterna fick besvara ett antal frågor om vardera års utgåva och några generella frågor om manér och behovet av dramatik. En andra enkät utformades och fick namnet

utvärderingsenkät för att vid senare tillfälle användas för att utröna om målen

hade uppnåtts.

Den stora nackdelen med enkäter är att de inte är flexibla. Frågor måste utformas väl för att ge ett spann av förväntade resultat. Rätt sorts svar. Det sätter givetvis en stor press på utformningen och att frågorna utformas korrekt utan att vara ledande. För att motverka denna stelhet och skapa möjlighet för enkäterna att generera kvalitativa data skapades fält för att kunna ge fria svar. Här kunde frustrationer ges trots utöver den strikta naturen i

surveyundersökningens struktur. Fördelarna är, som Denscombe beskriver i sin bok Forskningshandboken att enkäter är lätta och snabba att få ut och kan generera såväl kvantitativa som kvalitativa data. Nackdelarna är dock att man kan få en väldigt liten svarspool då få har intresse att delta och att djupet i svaren inte är så konduktivt att basera forskning på (2018, 55). En annan sak att tänka på är att bara för att man åstadkommer snygga grafer att inte förlita sig på att staplarna ”talar för sig själva” (Denscombe 2018, 54).

3.3 Kvalitativ intervju

En kort, kvalitativ intervju hölls med en handfull frivilliga deltagare (3

personer) utfört över ett chatprogram med syfte att utvärdera designförslag för omslagen till broschyren. Det visades sex olika förslag och de tre deltagarna fick bedöma och kritisera fritt i ett mindre organiserat men mer spontant format. Anteckningar fördes och resultaten användes för att fastställa att en större, mer omfattande enkätundersökning behövdes för att göra ett mer informerat beslut.

3.4 Analysmetoder

Såväl intervju- som enkätsvar omtolkades och kategoriserades till vad Denscombe inom Grundad teori kallar för nyckelbegrepp (2018, 404). Med detta menas att inom svarsanalysen så gjordes tolkningar för att förtydliga ”jag tycker inte om rött” till ”var försiktig med färgpaletten”, som exempel.

Till nyckelbegreppen applicerades även en behovsanalys föreslagen i boken

Process och Metod av Wikberg Nilsson et al. (2015, 97). Detta för att djupare

förstå bakomliggande behov och strukturera utifrån dessa istället för att alltför direkt utarbeta en lösning. Genom att kombinera Grundad Teori med

behovsanalys gjordes behoven mer påtagliga och beskrivande. Behoven är av stort intresse, som Wikberg Nilsson et al. skriver ”behov är ofta mer långlivade än lösningar” (ibid.).

3.5 Forskningsetik

Respondenterna informerades i enkäterna och under intervjun om sina

rättigheter och att deras data skulle användas i ett examensarbete. De fick också veta att deras svar lämnades med full anonymitet. Den enda utmärkande

demografiska indelning som gjordes var en åldersmässig. Hur yngre personer, kontra äldre personer upplever grafiska utformning ansågs vara intressant då inslag av äldre natur förutsätter ett visst mått av hermeneutisk läsning. Ett kvalitativt svar avfärdades som icke relevant. Under enkätundersökning 1 mottogs ett önskemål som inte ligger i linje med vad som anses vara progressiv gestaltning av människor. Detta var inte förenligt med designförslagets önskade inkluderande natur och avfärdades. Booth et. al skriver angående detta i boken

Forskning och skrivande att man absolut inte bör ”förlöjliga och förvränga”

åsikter som går mot de egna (2019, 372). Ej heller ämnar det döljas kritiska röster och invändningar.

Demografiska aspekter var inget som undersöktes, men det bör antas att mediet för enkäten gjorde det sannolikt att vissa demografer hade mer inverkan på slutresultatet än andra. På sju delningar på Facebook kommer man inte så långt bort från den egna, personliga demografin och intressesfären. Resultatet är att respondenterna i många avseenden kan förväntas reflektera egna värderingar

16

och världsåskådningar. Dock stöttes det på vissa element som upplevdes sticka ut från mängden.

Huvudprinciperna för etisk forskning har eftersträvats. Dessa är: • Deltagarnas intressen ska skyddas.

• Informerat och frivilligt samtycke uppnås.

• Vetenskaplig integritet och inga falska förespeglingar. • Utförda enligt nationell lagstiftning.

(Denscombe 2018, 438)

Valda metoder tillåter anonymitet för enkätens respondenter och minimerar risken för att de ska komma till skada.

En aspekt som valdes utan grund i undersökningar eller vetenskap är att svenska flaggan valdes att pryda omslaget till designförslaget. Detta bör, för absolut genomskinlighet, erkännas att det var grundat på ett önskemål från en biträdande handledare som under upptakten till examensarbete där svenska flaggans roll och funktion ledde till ett hetsigt samtal om dess varande eller icke-varande ville se denna representerad i större utsträckning. Som en utmaning valdes därför att pryda omslaget med svenska flaggan för att mäta reaktionen. Med risk för att gå händelserna i förväg kan sägas att reaktionerna var de förväntade. Dock har flaggan en tydlig funktion som identitetsbildande och framförallt bidrar den med starka kontrastfärger som kan återanvändas genom publikationen för att ersätta de röda och orangea.

Information söktes från MSB men eftersom organisationen var överbelastad med den aktuella situationen (läs: Covid-19) så dröjde deras svar för länge för att deras information skulle vara användbar.

4 Empiri

4.1 Analys

Broschyren Om krisen eller kriget kommer analyserades grundligt, med fokus på det bildmässiga och grafiska innehållet. En formanalys utfördes av innehållet med fokuserar på bildkomposition, färg, material och materialbehandling. Om detta skriver Eriksson att hur saker placeras får betydelse för hur vi uppfattar dem. En obalanserad placering upplevs ofta som dynamisk medan en jämnt balanserad utformning upplevs harmoniskt (2017, 69). Det gjordes också en normkritisk läsning informerad av Eriksson (2017, 72) för att undersöka vilka stereotypa roller som gestaltas.

Tidigare publikationer analyserades för att ge en djupare förståelse för deras grafiska form, narrativ, människogestaltning och generella utveckling. Dessa är:

• Om kriget kommer från 1943, utgiven av Statens Informationsstyrelse. • Om kriget kommer från 1952, utgiven av Kungliga

Civilförsvarsstyrelsen.

• Om kriget kommer från 1961, utgiven av Tjänste-/Kungl. Inrikesdepartementet.

• Om kriget kommer från 1983, utgiven av Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och 1987 av Styrelsen för psykologiskt försvar. Som förväntat har trenderna förändrats mycket sedan den första utgåvan Om

kriget kommer (1943) och det blev snabbt tydligt att man förr i tiden hade en

annan inställning till informationsdesign i offentliga publikationer. Var tids utgåva har haft sitt särskilda fokus. 1943 rörde det sig om flygplansbomber, men i 1952 års utgåva är det atombomben som är det nya skrämmande. 1961 låg mycket av fokus på evakuering och att söka sig till skyddsrum.

Den allra första (1943) saknar nästan helt grafiska inslag, och saknar sidor som motsvarar de utvalda. Den kan ses som historiskt intressant, men ger inget stöd till utformningen av designförslaget.

18

1952 års utgåva innehåller endast en sida med instruktioner, i detta fall om vad man ska göra och vad man ska ta med sig om flyglarmet går. Figurerna på bilderna är enklare figurer. En liten bild på föremål som är bra att ha förekommer. Broschyren i dess helhet kännetecknas av obehagliga bilder på spindlar, radioaktivitet och

varningssymboler i rött.

Om kriget kommer från 1961 har rikligt med informativa illustrationer och fotografier. Det görs tydliga försök att eftersträva realism. Broschyren har en begränsad palett som går i färgerna grönt och rött. Motsvarigheten till 2018 års hemberedskapsuppslag tillåts här ta tre sidor och består av fotografier på en familj och allt som man behöver.

Figur 4 Utdrag ur Om kriget kommer (1961)

Figur 3 Utdrag ur Om kriget kommer (1952)

1983 och 1987 års utgåvor delades inte ut till allmänheten. På omslaget till 1987 års utgåva utläser vi skälet: ”Denna utgåva är avsedd att användas för utbildning och information inom totalförsvaret” (Om kriget kommer 1987).

Likheter mellan de olika utgåvorna

undersöktes och vilka hot och faror som för tiden för utgivning ansågs vara de mest

aktuella. Broschyrerna studerades för att utläsa visuell retorik, de gestaltade karaktärernas agens och hur civila kontra militära figurer framställs. Vilka kodas som offer och vilka kodas som hjältar? Vilka är de aktiva och scenarierna och vilka spelar passiva roller? Därtill analyserades även manér och färgval samt balans mellan bild och text.

4.1.1 Analys av Om krisen eller kriget kommer (2018)

Första intrycket av broschyren kan sannolikt upplevas ganska dramatisk och dyster med allvarliga ansikten och soldater. Färgvalet är en kombination av intensiva nyanser av rött och orange samt en dämpad grå. Broschyren är indelad i tre sektioner som kännetecknas av varsin färg. Information om totalförsvaret markeras med röd färg, krisberedskap med orange och varningssystem med grå. I publikationen finns illustrationer som främst har en gestaltande och dekorativ funktion. De följer ett realistiskt manér i gråskala som visar människor i olika situationer, från vardagliga förberedelser till katastrofer. Mycket av utrymmet ägnas åt illustrationer på Försvarsmakten, krigsmateriel och militärer.

Av tidsskäl avgränsades arbetet till tre utdrag ur broschyren som ansågs vara särskilt viktiga eller i behov av förbättringar; framsida (omslag), mittuppslaget om hemberedskap med checklistor för saker som är bra att ha hemma och tänka på och den överflödiga sidan om militärer som inte fyller någon funktion för den civila läsaren som ändå bör anses vara primär målgrupp.

Figur 5 Utdrag ur Om kriget kommer (1983 och 1987)

20

Figur 6 MSB:s publikation Om krisen eller kriget kommer – i exploderad vy (msb.se 2018. Visualisering gjord 2020-05-21)

Framsidan visar bilder från andra sidor i broschyren, täckta med orangea och röda tonplattor som skapar ränder ihop med den vita bakgrunden bakom titeln. De tre indelningarna i broschyren går igen i valet av färger; ordet krisen och bilden på en familj som förbereder sig är orange, medan ordet kriget och bilden på soldater och en

katastrofzon är röd, och resten av texten är mörkgrå. De färglagda orden i titeln sticker ut mot de tunnare mörkgrå. Färgerna sänder starka semiotiska varningssignaler och konnoterar fara. Samtidigt ser inte familjen i det orangea fältet ut att vara i någon större brådska.

Figur 7 Omslag till Om krisen eller kriget kommer (Msb.se 2018)

Bilden på familjen är även intressant ur ett normkritiskt perspektiv. Mannen på bilden kan tolkas som en urtypisk traditionell patriark medan kvinnan och flickan sköter hemberedskapen och den unga pojken tittar på. Ett intressant faktum är att kvinnorna och männen kan upplevas som gestaltade med olika etniska kodningar. Det kan anses vara progressivt då bilden i övrigt föreställer den traditionella kärnfamiljen. En av de intervjuade uttryckte däremot att bilden lider av ”Lady och Lufsen-syndromet” – att söner ser ut som sina fäder och döttrar sina mödrar.

Figur 8 Bild från Lady and the Tramp II: Scamp's Adventure (Disney 2001)

Detaljerna framgår tydligare när man studerar den större versionen av bilden i inlagan.

22

Den nedre bilden i rött består av ett kollage av flera illustrationer från inlagan. Till vänster är en bild på en översvämning, i mitten överst är en bild på en sprängd bro, och till höger är en bild på soldater och militärhelikoptrar. De respektive delarna kan antas symbolisera naturkatastrofer, terroristdåd och krig. Bilden på översvämningen visar flera saker som kan gå fel, och allt samtidigt. Utöver det höga vattenståndet som människorna måste vada genom har även ett träd fallit över elledningen och huset ser ut att vara fallfärdigt. Bildens mjuka manér trubbar av den obehagliga känslan i inlagan, men på framsidan gör den röda tonplattan att hela världen även ser ut att brinna. Erlandsson och

Alfredsson skriver att ”Den orangea färgen kan tolkas skapa en association till brand och den röda färgen kan tolkas konnotera en känsla av hot utifrån den kontext av kris och krig färgerna är placerade i” (2019, 23).

Figur 10 Översvämning. Illustratör: Arvid Steen (MSB.se 2018)

Bilden på den kollapsade bron kan vid första anblick vara svårtydlig. Det ser nästan idylliskt ut med den lilla båten i floden. Den sticker ut som en ensam, mörk prick omgiven av mer detaljerade ytor och drar uppmärksamheten tills sig genom vad Ware kallar för ”Enclosure”-principen inom pop-out effects (2013, 154). Blicken letar sig från båten fram till den fallande bron. Inget i bilden berättar hur eller varför det sker. McCloud kallar detta för brist på ”Closure” (1994, 66), vi söker en anledning till scenariot, medan Ware kallar det Visual query (2013, 396) och är något som läsaren söker finna lösningen till. Är det något som händer i detta nu eller har olyckan redan skett? Vad har orsakat kollapsen? En naturkatastrof, ett dåligt bygge eller ett terroristdåd? Är båten involverad? Hjärnan vill uppnå closure och först när vi förstår bilden upplever vi detta (McCloud 1994, 64). I inlagan används denna bild i miniatyr för att illustrera terroristdåd eller sabotage av transportmedel. Den röda färgen på framsidan gör illustrationen svårtydd och mycket mer dramatisk.

Figur 11 Kollapsad bro. Illustratör: Arvid Steen (MSB.se 2018)

Bilden på soldaterna är en detalj från en illustration i inlagan, på samma sida som bron. I denna händer mycket mer än vad som syns i utsnittet på omslaget. Krigsskepp, jaktflygplan, helikoptrar och pansarvagnar står uppställda på rad. Den röda himlen förstärker känslan av fara, medan soldaterna framställs som aktiva och auktoritära.

Figur 12 Soldater. Illustratör: Arvid Steen (MSB.se 2018)

4.1.2 Mittuppslaget

I mittuppslaget finns en lista med rubriken ”Tips för din hemberedskap.” Hela

uppslaget går i en jämn gulaktig nyans, en färg som inte återses i någon annan del av broschyren. Uppslaget består av generella tips samt fem listor med saker att ha hemma eller att tänka på. Listorna har vita checkboxar med god kontrast att kryssa för. Huvudfokus hamnar på den stora orangea bollen som med sin pop-out effekt skriker åt läsaren att uppmärksamma den.

Figur 43 Mittuppslaget. Tips för din hemberedskap (MSB.se 2018)

24

4.1.3 Sammanfattning

Illustrationerna fyller en främst dekorativ och stämningssättande roll och förmedlar potentiella scenarion. Illustrationerna håller en hög detaljnivå och ikonicitet och med detta menar Eriksson ”en bild som har hög ikonicitet liknar det som den avbildar i större utsträckning än den som har låg” (2017, 29). Bakgrunderna är mindre detaljerade och ibland mycket förenklade.

Perspektivval och bildkomposition i vissa av broschyrens illustrationer kan te sig förvirrande när motiven avbildas från en låg vinkel så att betraktaren befinner sig på en lägre höjd än de gestaltade. Illustrationerna är tydligt underordnade texten i viktighetsgrad och är återfinns oftast placerade i uppslagens utkanter.

4.2 Enkätundersökning

Den första enkätundersökningen gjordes via Google Forms och spreds via Facebook. Den delades sju gånger och besvarades av 37 personer. Det visade sig att de kvalitativa svaren som respondenterna delade med sig av var långt mer intressanta än de staplar som genererades. Här testades respondenternas åsikter gentemot de tidigare versionerna av broschyren såväl som de nya. Här följer några utdrag som är värda att notera angående Om krisen eller kriget

kommer 2018:

”Utgå mer från individen, inte från att kommunen har ett ansvar.” ”1980-talsaktigt. Mjölkflaskor? "Transistor"-radio från 70-talet. Var är smarttelefonen och en ackumulatorladdare?”

”Tycker hemberedskap är ett otydligt ord. Jag hade skrivit typ "Saker som är bra att ha hemma" som rubrik. Det är mycket tydligare vad det handlar om.”

4.2.1 Analys av enkätundersökningen

Genom att omvandla dessa till nyckelbegrepp och kategorisera dem via en behovsanalys upptäcktes några viktiga punkter med behov och förväntningar:

• Läsaren bör kunna se sig som huvudkaraktär. Praktiska tips för gemene man. Inga soldater. Inkluderande

(kön/ålder/läggning/funktionsvariation).

• Försvarbar nivå av stressande och motiverande till handling. Visa på syfte med vardagsförändring. Allvar behövs för att motivera att följa råd. Broschyren ska kunna tas på allvar och sprida lugn och förtroende. • Visualisera moderna förhållanden. Radio förlegad. Medicin och

moderna nödvändigheter. Behandla modern, relevant problematik och aktuella hotbilder.

• Göra det obehagliga intressant, och det viktiga gripande. Vara relevant utan att behöva sälja. Mer info än känsla. Få läsaren att vilja spara. Bildmässiga förväntningar och förhoppningar:

• Mer nutida detaljer som smartphones. Färgval ska visa på aktualitet, modernitet. Skapa förtroende Tematik inte för dramatisk Tilltala alla åldrar.

• Ikoniskt är tydligare än realistiskt. Generiska figurer är inte polariserande. Använd enkla figurer – men inte för enkla. Linjeteckningar = slående och neutrala. Foto för anknytning till motiven. Foto och stiliserat. Foto för relation och illustration för detaljer. Ikoniskt för människor – foto för tillbehörigheter.

• Använd begränsad palett. Färgen rött har negativa konnotationer. Rött bör användas försiktigt. Röd färg = allvarligt. Använd rött och grönt vid rätt och fel. Tänk på färgblindhet.

26

• Viktighetsgrad och värdering. Vad visas, vad visas inte? Budskapet styr utformning. Informationssyftet styr visuellt uttryck. Ingen dekoration som kan distrahera. Tydlig visuell hierarki.

• Illustration ska upplevas som informationsbärande. Undvik plotter med lagom text och bild. Variation med illustrationer och infografik.

5 Gestaltningsförslagen

Designen genomgick en rad tolkningar. Fokus hamnade snart på det som var bärande för att designförslaget skulle uppnå sitt syfte – ökad tydlighet, bli mer tilltalande och förtroendeingivande. Först utformades flera designförslag för omslaget. Därefter utformades ett nytt mittuppslag med sin lista över

hemberedskap och sist gjordes två illustrationer som designförslag till en Så gör du-sida.

5.1 Omslag

Som tidigare biblioteksanställd kan det inte understrykas tillräckligt hur viktigt omslaget är. Det syns även i feedback från enkäten om tidigare utgåvors

omslag. Trender förändras givetvis med tiden, men färglära är en hel vetenskap för sig och inom perceptionsteorin finns det principer man bör hålla sig till. Kontrastmässigt så är gult och blått en väldigt bra idé då, som Ware skriver, en stor andel av världens befolkning har svårt att skilja på rött och grönt, men nästan alla kan skilja på färger som varierar åt de blå-gula hållet (Ware 2013, 124).

28

Därför beslutades att använda svenska flaggan som utgångspunkt, då den kan anses vara en symbol för Sverige och därmed inge förtroende. Kopplingar till främlingsfientliga partier och intressegrupper var den främsta källan till oro, men feedback efterfrågade något mer officiellt. Det bedömdes svenska flaggan uppfylla, och därför är den ett genomgående drag i prototyperna ovan och bidrar till den begränsade palett som genomsyrar broschyrens inre. Det ska upplevas som en sammanhållen publikation där delar stöttar varandra. Färgerna fyller funktionen att förstärka och rikta fokus.

5.2 Mittuppslag

Det ursprungliga mittuppslaget om hemberedskap informerar om allt man behöver för att klara sig i hemmet under en krissituation; mat, vatten, värme, kommunikation och ”övrigt” där övrigt innefattar saker till bilen, medicin och ficklampor. Här förutsätts att man har gjort en värdering och strukturerat därefter, varav även nytolkningen följer denna ordning. Som ett första steg undersöktes hur mycket utrymme som fanns till förfogande och det framgick tidigt att utrymmet inte räckte till. Därtill innehöll texten information som endast var av tangentiell relevans till uppslaget. Genom att ersätta delar av ett annat uppslag, som bedömdes ha liten relevans för målgruppen, gavs denna tangentiella information sitt eget uppslag som fick namnet Så gör du. Detta låste upp utrymme att nyttja för att skapa bättre överskådlighet och

informationsdjup genom multimodalitet. ”Studies have shown that images and words in combination are often more effective than either in isolation” (Ware 2013, 332) och eftersom ytan är begränsad för denna viktiga information förutsätts effektivitet.

Första skissen var ett försök att visualisera de olika föremålen som beskrivs på uppslaget, för att få en överblick över hur stort utrymme de behöver för att bibehålla sin igenkänningsfaktor och vara uttydbara.

Figur 15 Mittuppslag med idéskisser (MSB.se 2018. Skisser av Christian Eriksen 2020-05-05)

Nedan syns hur mycket text som kvarstår efter uppdelningen av informationen. Detta lämnar det öppet att förenkla och strukturera en tydligare överblick. Här syns också den första prototypen som visualiserade varorna på ett sätt som kan tänkas i verkligheten. Genom att nyttja sig av Depth Cue Theory (Ware 2013, 240) kan bilden förses med känslan av djup så att varorna behåller sina storlekar, känns realistiska men ändå går att placera ihop relativt tätt. En koppling kan skapas och en visualisering av föremålen in situ kan bidra till att skapa minnen och relationsbanor. Bildens struktur dvs. hur något är uppställt eller gestaltat påverkar på vilket sätt vi minns detsamma (Eriksson 2017, 27).

30

Figur 16 Planering av layout av mittuppslag.

När alla objekt avbildats försköts de åt vänster för att ge mer utrymme åt de övriga sakerna som är bra att ha i hemmet och i bilen. Dessa föremål grupperades ihop efter närhetsgestaltlagen som är en kraftfull

organisationsprincip (Ware 2013, 181). Tonplattor under Utrustning till hemmet bidrog till att skapa balans, harmoni och struktur utan att försämra läsligheten genom att orsaka dålig textkontrast.

Figur 17 Färdigt designförslag för mittuppslaget.

Med färgschema som matchar omslaget fick de olika delarna av uppslaget sina unika identiteter. Tanken är att läsaren ska kunna se över vad som i

utformningen gjordes till ett bord och relativt snabbt bilda sig en uppfattning av vilka basvaror man bör ha i hemmet samtidigt som denne ska kunna identifiera dem via text och visuell konnotation.

Det var en utmaning att efterlikna det som Ware kallar för prototypen av ett föremål, den kanoniska gestaltningen, (2013, 315) utan att rakt av plagiera. Varorna är placerade baserade på ordningen de nämns i broschyren. Här antas att det finns ett skäl till denna och därför följs den så gott som möjligt. De viktigaste varorna står längst fram och de minst viktiga längst bak.

5.3 Uppslaget Så gör du

Baserat på respondenternas önskemål i den första enkätundersökningen framställdes två illustrationer i skilda manér för att avbilda människor. En lågikonisk där minimalt med utmärkande drag hos figurerna kan läsas in. På denna bild, i herr Gårman-manér, kan man läsa in att det är ett barn i klänning och en maskulin figur som motiv.

Bilden tecknades digitalt i Adobe Illustrator, med svenska vägskyltar som referens.

32

Figur 18 Designförslag för Herr Gårman-versionen.

Den andra versionen illustrerades i ett mer realistiskt manér. Detta manér var vad majoriteten av respondenterna i den första enkätundersökningen uppgav att de föredrar för gestaltning av människor. Det har sina utmaningar i form av att man vid realistisk gestaltning måste göra fler medvetna val vad det gäller normkritik och inkludering. Vilka sorters personer som avbildas och vilka som inte blir viktiga frågor.

Figur 19 Designförslag för en realistisk version av Så gör du-sidan.

Bilden tecknades digitalt i Clip Studio Paint, med hjälp av programmets befintliga perspektivverktyg och 3D-mannekänger. Efter en grov konturering i vektorgrafik färglades bilden med mål att inte stjäla fokus från det centrala

34

filtar. Mörkret runtom förstärker det ljusa och trivsamma i kojan under bordet. Två män och ett barn avbildas för att visa på en alternativ familjekonstellation. Alla har varma kläder på sig. Avbildningen av kojan baseras på texten som tidigare fanns på mittuppslaget och visar en representation av hur detta kan åstadkommas i verkligheten.

5.4 Utprovning

När alla designförslag var klara förbereddes de för en utprovning. Omslagen utvärderades först i liten skala i en chatgrupp i Discord, där deltagarna fick komma med synpunkter. Sedan hölls en kvalitativ intervju för att få en djupare förståelse och sist utfördes en enkätundersökning likt den första angående originalet i hopp om att ungefär samma respondenter skulle ge sitt

godkännande.

5.4.1 Kvalitativ intervju

Tre kontakter intervjuades över Discord, en applikation i samma stil som Skype eller Zoom. De tillfrågades om sina åsikter angående omslagsprototyperna som hade framställts och svarade väldigt uttömmande. De intervjuade var överens om att de föredrog framsidesdesignförslaget med svenska flaggan i sidled över en nedsläckt stad.

5.4.2 Designförslagsutprovning – Enkätundersökning om prototyp

Den kvalitativa intervjun gav skäl att ta designförslaget till nästa nivå för att testa det på en större krets personer. Förhoppningen var att det som Denscombe beskriver som ”snöbollsprocessen” (2018, 37) skulle inträffa igen. Att något delas utanför ens personliga sfär och når personer bortom.

Enkäten var tillgänglig i fem dagar, och på den tiden delades den endast tre gånger och endast 15 respondenter deltog. Först fick deltagarna svara på frågor gällande de sex designförslagen för framsidan. Sedan frågades de om

mittuppslaget ”Saker du bör ha hemma.” Sist fick de ge synpunkter på de två tolkningarna av sidan om hemberedskap.

5.4.3 Analys av den andra enkäten

Precis som i den första enkätundersökningen gjordes den andra via Google Forms och spreds via Facebook. Den delades tre gånger och besvarades av 15 respondenter.

Först testades respondenternas åsikter om de sex designförslagen på en ny framsida tillsammans med originalomslaget som pryder Om krisen eller kriget

kommer 2018.

Figur 20 Designförslag för omslaget med namn (MSB.se och Christian Eriksen 2020)

Här följer några utdrag som är värda att notera: ”Originalet ser ut som Studiefrämjandets reklam.”

” Detta är viktigt. Det får inte slarvas bort med nån intetsägande

’mellanmjölksbild’. Svenska flaggan väcker intresse och uppmärksamhet på olika sätt.”

Andra var, som förväntat, inte så positiva till att se den svenska flaggan: ”Upplevs spontant som SD-propaganda. Negativ association för mig, andra kanske ser det tvärtom.”

36

”Jag undrar lite vad som ligger bakom valet med den svenska flaggan. Det känns väldigt nationalistisk och bär därför också med sig vissa mindre bra konnotationer. Känner nyanlända att informationen riktar sig även till dem?” ”Hade även här sett att om flaggan vore mindre hade den nationalistiska känslan inte varit så påtaglig.”

De två populäraste omslagen visade sig vara Version 2 – Flagga över stad och något överraskande Version 5 – Flagga över skog.

Att version 5 (Flagga över skog) fick så positiv respons överraskade. Den är väldigt dramatisk med röda färgtoner och är potentiellt skrämmande i sitt uttryck. Till stor del det som ogillades med originalets utformning.

Figur 21 Resultat från utvärderingsenkäten.

För att förklara denna motsägelse söktes svar bland de kvalitativa data som erhållits. I den första enkätundersökningen ställs frågan: Hur viktigt tycker du

att behovet av dramatiserande gestaltningar i denna sorts broschyr är? Här

finner vi en respondent som sammanfattar det hela väl:

”Det är allvar så till viss mån behövs det. Då blir jag mer motiverad att följa råden. Det ska inte kännas läskigt, men det ska visa på att det är allvar.”

Det nya designförslaget för mittuppslaget jämfördes med originalet som bestod av text med checkboxar. Det var överväldigande positiv respons för den det nya designförslaget. Den upplevdes ha förbättrat värde i de mätta värdena: tilltalande, praktisk, tydlig och

överskådlig.

Figur 22 Mittuppslag i miniatyr.

Men den är inte perfekt, som kvalitativa data från fria svar berättar:

• ”Visuellt mycket mer överskådlig, men strukturellt svår att följa eller ’checka av’.”

• ”Bra med bilder för att enkelt visa vad man ska ha, men är nog lätt att info försvinner bland bilderna.”

• ”Kul idé.”

•

För uppslaget Så gör du var respondenterna alla överens om att ett realistiskt manér var att föredra. Sannolikt för att det representerar ett verkligt scenario, och en bild säger som bekant mer än tusen ord.

Figur 23 Resultat från utvärderingsenkäten. Överväldigande preferens för den högikoniska gestaltningen.

Figur 24 De två förslagen sida vid sida.

De fria svaren vittnar om det realistiska manérets fördelar:

”V2 visar även att det kan behövas extra kläder för att hålla värmen.”

38

6 Sammanfattning

I arbetets första fas gjordes en datainsamling genom en analys av broschyren som också jämfördes med tidigare utgåvor i en omvärldsanalys. Både MSB och tecknaren Arvid Steen kontaktades men MSB:s svar kom för sent för att kunna inkorporeras. Arbetet lutades också på studier av litteratur inom ämnet

Informationsdesign. Tidigare uppsatser om ämnet var också vägledande och inspirerande. Det blev tydligt att de flesta som skrivit om broschyren gjorde det ur ett helhets- eller främst textmässigt perspektiv, och att det fanns ett behov av ett arbete som fokuserar på det grafiska.

Nästa steg var att med hjälp av vetenskapliga metoder fastställa en

frågeställning och examensarbetets syfte och mål. En enkät förbereddes med utdrag ut broschyren samt dess tidigare utgåvor, som publicerades på

plattformen Google och som spreds över Facebook. Den första undersökningen fick en större spridning än man vågat hoppas på, och den data som insamlats var till stor nytta för utformningen av designförslagen. Många brister i broschyrens grafiska utformning pekades ut, och tydliga önskemål hos respondenterna klargjordes.

När problemformuleringen och målet var fastslaget kunde arbetet med att hitta lösningar börja. Att broschyren ansågs vara skrämmande kan lösas genom ett mindre intensivt färgspråk och genom att göra läsaren till huvudperson istället för en stat eller myndighet kan ett intresse för broschyrens innehåll väckas. Detta gav upphov till en rad olika idéer på designförslag. På grund av tidsbrist avgränsades arbetet till enbart framsidan och mittuppslaget, men ska fungera som ett förslag på hur hela broschyren kan göras om. Eftersom ett av målen var att få broschyren att kännas mindre krigsförhärligande beslutades att ta bort bilder på militären på ett annat uppslag, och låta mittuppslagets information spilla över till det utrymmet.

När designförslagen var färdiga inleddes arbetets slutfas. En första, mindre studie utfördes genom en kvalitativ intervju, och efter att ha fått mestadels positiv respons därifrån skapades en ny enkät för att pröva resultatet i större skala. Dess spridning blev mindre än den första, men var ändå tillräcklig för att man skulle se att de flesta av examensarbetets mål har uppnåtts.

6.1 Slutsats

Vilket visuellt uttryck och nivå av ikonicitet bör användas för målgruppen?

Det implicita behovet av dramatik vinner över behovet av saklighet och lugn som explicit efterfrågades. Det skrämmande och dramatiska uttrycket kan därmed sägas vara väl lämpat för temat och förklarar också varför detta manér har brukats under tidigare utgivningar av broschyren.

Ett realistiskt manér med högikoniska, men inte fotorealistiska människoavbildningar, är det som lämpar sig bäst för denna kontext.

Hur kan informationen i broschyren göras tydligare?

Tydliggör broschyrens information genom illustrationer som förstärker textens budskap. Gör informationen mer överskådlig genom visualisering och

40

7 Reflektioner

Resultaten har varit förvånansvärda i många avseenden. Dels att det vinnande omslaget gick emot explicita önskningar om ett mer välkomnande och mindre dramatiskt manér och färgval, dels att det var så många som först efterfrågat linjeteckningar och lågikoniska människogestaltningar, men när det färdiga resultatet presenterades föredrogs ändå den mer realistiska tolkningen. Blev den slutgiltiga gestaltningen perfekt? Nej. Men med hjälp av kvalitativa och kvantitativa data har en artefakt framställts som i utprovning visats tilltala och vara en större mängd personer till gagn. Den har förmedlat information på ett tydligt och effektivt vis och skapat ett mer tilltalande – om än mer

dramatiskt – omslag. Bildens kommunikativa funktion har framhävts och används fördelaktigt för att bära en större del av informationsmängden. Det kommer vara hjälpligt för människor som är mer visuellt orienterade och tycker att texttyngd information är svårgenomtränglig.

Trots respondenters kommentarer om att svenska hemförhållanden och

familjekonstellationer ska se ut på särskilda vis och gärna avbildas stereotypt så kan det idag upplevas som att det finns ett behov av att skildra många olika sorters vardagsscenarier. Därför behövs en ökad mängd inslag av inkluderande natur. Hade ett större urval av sidor gjort hade fler gestaltningar av människor visats och fler inkluderingsaspekter beprövats och visats. Det hade varit en mycket intressant uppgift och gått mer in på områden som agens och vem som styr handlingen i illustrationerna när soldater och myndigheter skjutits åsido till förmån för läsaren som protagonist. Vid vilken punkt upplevs det som för mycket inkludering? Är något sådant möjligt? Det vore intressant att mäta vart denna gräns går eftersom det idag upplevs som att vi har en kulturell, outtalad överenskommelse om vad som är lagom mycket alternativt i en gestaltning. Därtill vore det intressant att undersöka detta behov av drama som vi bär på. Att omslagsförslaget med den geometriska flaggan såg ut som ”reklam från

Studiefrämjandet” vittnar om att trots att saklighet och lugn efterfrågats så finns det ändå en tilldragelse till det spännande och otäcka. Sedan är frågan hur stort behovet är för olika målgrupper och vart gränsen går. Hur mycket är etiskt försvarbart att skrämmas för att sälja behovet av en produkt och hur viktigt måste något vara för att förtjäna att en myndighet pryder omslaget med en dödskalle.

Framtida versioner av broschyren kommer kanske inte att vara pappersprodukter. Redan idag finns många resurser på MSB:s sida

dinsakerhet.se och det vore i linje med hur resten av Norden går till väga att lägga all information online.

Eftersom detta är ett examensarbete inom området informationsdesign saknas många nödvändiga kunskaper om försvarsmaktens arbete. Det är en utmaning att avbilda soldater som slåss mot ett ospecificerat hot. Det hade varit en intressant upplevelse att få ta del av de förhållningsregler som finns för just dessa gestaltningar och hur ”hotet” avbildas när det måste vara vagt och outtalat.

42

Käll-, litteratur-och figurförteckning

Litteratur:

Booth, Wayne C. Colomb, Gregory G. Williams, Joseph M. Bizup, Joseph. Fitzgerald, William T. 2019. Forskning och skrivande: Konsten att skriva

enkelt och effektivt. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Denscombe, Martyn. 2018. Forskningshandboken. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Eriksson, Yvonne. 2017. Bildens tysta budskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

McCloud, Scott. 1994. Understanding Comics: The Invisible Art. USA: Harper Collins Publishers.

Ware, Colin. 2013. Information Visualization: Perception for Design. 3. uppl. USA: Morgan Kaufmann.

Wikberg Nilsson, Åsa. Ericson, Åsa. Törlind, Peter. 2015. Design. Process och

metod. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Publikationer av Om kriget kommer (i utgivningsordning):

Statens Informationsstyrelse. 1943. Om kriget kommer. Stockholm: Nordisk Rotogravyr.

Kungliga Civilförsvarsstyrelsen. 1952. Om kriget kommer. Stockholm: Nordisk Rotogravyr.

Tjänste-/Kungl. Inrikesdepartementet. 1961. Om kriget kommer. Stockholm: Nordisk Rotogravyr.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. 1983. Om kriget kommer. Stockholm: Karl Erik Lindgren/Stellan Stål Tryck.

Styrelsen för psykologiskt försvar. 1987. Om kriget kommer. Solna: Esselte Rotogravyr.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2018. Om krisen eller kriget

Onlineresurser:

Alfredsson, Therese. Erlandsson, Amanda. 2019. ”VIKTIG INFORMATION

TILL SVERIGES INVÅNARE” -En kvalitativ innehållsanalys av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps broschyr ”Om krisen eller kriget kommer”

(Dissertation). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-71918 (2020-05-20)

Figur 8. Disney. 2001. Bild från Lady and the Tramp II: Scamp's Adventure.

https://movies.disney.com/lady-and-the-tramp-2-gallery

Enkätfabriken. 2019. MSB. Effektmätning av broschyren Om krisen eller kriget

kommer.

https://www.msb.se/siteassets/dokument/amnesomraden/krisberedskap-och- civilt-forsvar/befolkningsskydd/kbv-utvarderingar/effektmatning-om-krisen-eller-kriget-kommer_msb_2019.pdf (2020-05-20).

Lindholm, Felicia. Welander, Rebecka. 2019. ”Viktigt meddelande till Sveriges

invånare” - Hur påverkas du? En kvalitativ retorisk textanalys av MSB:s informationsbroschyr Om krisen eller kriget kommer. (Dissertation). Hämtad

från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42950 (2020-05-25). Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. 2019. Undersökning visar att

MSB:s broschyr skapat reflektion.

https://www.msb.se/sv/aktuellt/nyheter/2019/maj/undersokning-visar-att-msbs-broschyr-skapat-reflektion/ (2020-05-23).

Näslund, Shirley. Skoglund, Astrid. Ström, Peter. 2019. En bomb i brevlådan

eller ett blad bland andra? En receptionsstudie av Om krisen eller kriget kommer. Ur Journalen HumaNetten, (43), 17–36. Hämtad från

44

Bilagor

Enkätundersökning 1

En kort enkät om bilder och text i kombination och manér.

Vilken kombinationen av information (bild och text) gör att DU tar till dig information bäst?

Svaren är anonyma och kommer att användas i ett examensarbete inom Informationsdesign.

Testet tar cirka 10 minuter

Ålder

Under 20, 20-30, 31-40, 41-50, 51-64, 65+ Resultat:

Broschyren

Nu kommer du att få se utdrag ur de olika utgåvorna av informationsbroschyren.

De har haft olika namn och manér under åren, men ändamålet har varit ungefär detsamma.

Utdragen har syftet att informera och förbereda läsaren på en krissituation och vilka föremål som är bra att ha tillgängliga.

Efter varje utdrag får du svara på några frågor gällande tydlighet och design. Ordningen går från senaste till äldsta utgåva.

Fick du ett exemplar?

Har du den kvar?

46

Svar på frågor från 1 (Inte alls informativt) till 6 (Mycket informativt).

Svar på frågor från 1 (Passar inte) till 6 (Passar helt).

48

Svar på frågor från 1 (Nej, inte alls) till 6 (Ja, definitivt).

Frisvar: Nej

Informativt!

Jag funderar över ordet krisberedskap utifrån klarspråksprinciperna. Förstår människor som inte har svenska som modersmål vad det ordet betyder? Vet att broschyren kan laddas ner på andra språk, men hur många gör det?

Utgå mer från individen, inte från att kommunen har ett ansvar Get woke go broke i familjebilden

Inte på utdraget ovanför, men bilderna i början (broschyren i helhet) är väldigt små och svåra att se, så kan inte riktigt avgöra om bilderna är bra eller inte. Saknar samverkan mellan text och bild, de ger inget stöd till varandra. Lady och Lufsen-familj på picknick

nej

1980-talsaktigt. Mjölkflaskor? "Transistor"-radio från 70-talet. Var är smarttelefonen och en ackumulatorladdare?

kanns lite utdaterat - bade val av typsnitt, illustration och i viss man farger. Bara for att det ska passa alla., vara funktionellt och inte 'upprora nagon' sa behover det inte vara trakigt.

52

Frisvar: Nej

Färgvalet kändes som en gammal blekt tidning

Tycker hemberedskap är ett otydligt ord. Jag hade skrivit typ "Saker som är bra att ha hemma" som rubrik. Det är mycket tydligare vad det handlar om.

Det fattas någon sorts rubrik som förklarar att jag ska sätta check på de uppräknade sakerna om det inträffar något sådant här

Nä men ryssen kommer någon gång så gör oss förberedda Tråkig Checklista

Filtar och sovsäckar kan finnas på samma rad. Likaså stearinljus och värmeljus - det är samma syfte.

54

Frisvar: Färgchock!

Krig fordrar ofta en snabbare reaktion än en pandemi så man märker att dessa alster är från en annan tid.

Tycker det är tydligare med enkla streckfigurer än de tecknade bilder som finns i den senaste versionen.

Bilderna är tydliga och samverkar med texten

Bra med såna figurer jämfört med generiska teckningar som försöker vara jämställda och integrerade/ jämställda/politislt korrekta. Dessutom liknar de utrymningsväg-gubbarna. En sammanhållen kommunikationsstrategi. Den röda starka färgen förstärker känslan av oro och varning i detta fall. En annars varm färg i andra sammanhang " coca cola" " jul" etc.

Kalla kriget är bäst

enkla förståeliga illustrationer

Ugh, hemskt att läsa svart text mot röd bakgrund. Extremt mycket text på vissa ställen.

Tråkig bildstil och onödigt kontrastrikt Enkla Härgårman-figurer

Informativt/uttömmande.Mycket att läsa men gör ett seriöst intryck. Man kan överväga sidantal och papperskvalitet som inbjuder till att spara dokumentet.

Fargvalet har forvisso funkat historiskt om man sager sa.... Men har ar det inte tillrackligt mycket finess. blir mest alarmistiskt. Det ar en fin balansgang mellan att 'ta det pa allvar' och 'panik!'. Gillar hur man anvander typsnitten, aven om det kunde finlirats lite mer.

Känns mer allvarligt med röd färg

Frisvar:

Behöver kanske uppdateras, annars vettig information. Informativt!

I och med Corona-krisen så blir det mer påtagligt att en kris kan dyka upp, därför tror jag att jag tar till mig detta mer nu än om jag skulle ha sett den för ett

58

Illustrationen saknar objekt från checklistan. Varför? Är det någon inbyggd värdering av viktighetsgrad?

enkelt och stilrent.

Trist att bilden bara visar ett utsnitt av det som är i listan, det blir en illustration som pynt istf informationsbärare

Kortfattat och bra

Det enda är bilden på radion. En ung person vet inte vad det föreställer. Jag saknar en bild på nutidens telefon-

vacker minnen! Nej

60

Frisvar:

Känns som att titta på ett lapptäcke. Obehagliga, men intressanta ämnen.

Mitt första intryck var att det var väldigt plåttrigt. Mycket information att ta in med all text och alla bilder på sidorna.

Rörig layout, otydligt Passade för tiden.

Om man bortser från ändamålet och vad broschyren handlar om, så är den väldigt elegant utformad. Påminner om propagandaposters under kalla kriget. 5/7 would read again

rörigt intryck

Fint manér men rörigt. Känns heller inte så "allvarligt" om man tänker på att det är en myndighet som ger ut broschyren, utan mer att dekorationerna/"känslan av budskapet" har fått en väldigt stor roll i utformningen snarare än

informationsinnehållet.

Trevlig bildstil och härlig variation med infografik och inte bara illustrationer Obehagligt och därmed gripande

Tilltalar min generation. Kanske för detaljerad.

Har har vi gatt All in med grafisk design. Love everything about it. Ger ett spretigt intryck