Bituminösa bindemedel : Kvalitetsuppföljning vid VTI med laboratorieanalys enligt BYA - 1993 års prov

VTI notat

Nr 32-1994 Utgivningsår: 1994

Titel: BITUMINÖSA BINDEMEDEL

Kvalitetsuppföljning vid VTI med labora-torieanalys enligt BYA - 1993 års prov

Författare: Ylva Colldin

Programområde: Vägteknik (Bindemedel/Broisolering/Vägmarkering) Projektnummer: 60055

Projektnamn: Bituminösa bindemedel Uppdragsgivare: Vägverket

Distribution: Fri

BITUMINÖSA BINDEMEDEL

Kvalitetsuppföljning vid VTI med laboratorieanalys enligt BYA - 1993 års

prov 21V

FÖRORD

Projektet har utförts på uppdrag av Vägverket/VTV som också delvis finansierat projektet. Provtagning liksom huvuddelen av analyskostnaden har betalats av regionerna.

Laboratorieprovningen har genomförts vid VTI:s laboratorier inom resursgruppen Bindemedel/Broisolering/Vägmarkering. Analysema har utförts av Ragnhild Pettersson, Karin Ölmén och Jane Salomonsson.

Linköping, april 1994

Ylva Colldin

Laboratorieanalys vid 1993 års kvalitetsuppföljning.

få Ragnhild, BYA-analys _{E1 Jane, kromatografisk analys med}

Iatroscan

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMNIANFATTNING 1. ORIENTERING

1.1

Bakgrund

1.2

1993 års kvalitetsuppföljning

2. SPECIFIKATIONER

3. PROV OCH PROVTAGNING

4. ANALYSMETODER

5. PROVNING OCH PROVNINGSRESULTAT

5.1 Bitumen 5.2 Bitumenlösning 5.3 Vägolja 5.4 Mjukbitumen 5.5 Fluxmedel Bilagor Sid p-.m 10 10 12 12 13 13

SAMMANFATTNING

Kvalitetskontroll av bituminösa bindemedel har sedan 1976 årligen utförts vid VTI. Endast för 1992 års utläggningssäsong och aktuella bindemedel firms-ingen-w

§3.,§<,.4 .a ₃

.-n 'i

motsvarande kvalitetsuppföljning.

Syftet med kvalitetskontroll av detta slag är att dokumentera bindemedlets kvalitet samt att följa upp föreskrivna normer och kravspecifikationer.

Årets kvalitetskontroll har utförts under pågående revidering av BYA 84. En

re-rnissutgåva av BYA 92 föreligger, daterad maj 1993.

28 bitumenprover ingår i kvalitetsuppföljningen för 1993, varav 15 av typ B85 och resten av typ B 180. Övriga 11 kontrollprov utgörs av vägolja, bitumenlösning, mjukbitumen och fluxmedel. Ingen bitumenemulsion ingår.

För bitumenproven ligger erhållna analysresultat inom BYA:s kravspeciñkationer, vilket även är fallet för övriga undersökta prov.

I föreliggande notat sammanfattas också en del erfarenheter och resultat från tidigare års kvalitetsuppföljningar samt berörs i någon mån aktuella specifika-tionsförslag från CEN TC19/SC1/WGI.

I anslutning till årets kvalitetsuppföljningsresultat redovisas en sammanställning och utvärdering av erhållna skillnader vid grafisk respektive experimentell bryt-punktsbestämning under de senaste tio årens kvalitetsprovningar. Ett förslag till förändring beträffande brytpunktsbestämning och -krav vid kvalitetsuppföljning anges.

1. ORIENTERING

Kvalitetskontroll och uppföljning av bituminösa bindemedels kvalitet utförs sedan 1976 årligen vid VTI. Avsikten är att dokumentera bindemedlets kvalitet samt att följa upp och få erfarenhet av föreskrivna specifikationer och analysmetoder. (Endast för 1992 saknas kvalitetsuppföljning.)

Resultat av undersökningar utförda t o m 1983 har avrapporterats i VTI meddel-ande 408 (1984). Därefter har kvalitetsuppföljningen årligen avrapporterats i form av lägesrapport eller VTI notat. I detta notat redovisas 1993 års

kvalitetsuppfölj-ning samt summeras i någon mån erfarenheter från tidigare utförd kvalitetsanalys. Svenska specifikationer för bitumen, bitumenlösning, vägolja och bitumenemul-sion beskrivs i Vägverkets Byggnadstekniska föreskrifter och allmänna råd, BYA 84.

Med BYA 92 införs emellertid en del förändringar samt tillkommer

specifika-tioner för mjukbitumen, modifierade bindemedel och tillsatsmedel, som t ex flux-medel.

Bitumen och vägolja har ingått i kvalitetsuppföljningen sedan starten 1976. An-talet bitumenprov har varierat mellan cirka 20 och 40 per år, och anAn-talet vägoljor har som mest uppgått till 24. Totalt har sedan 1976 analyserats 445 bitumenprov och 209 prov av vägolja. (Ingen vägolja ingick i kvalitetsuppföljningen 1990.) Kvalitetsuppföljningen för bitumenlösning startade 1977. Antalet prov har varie-rat, mellan cirka 5 och 15, och uppgår från uppföljningens start till totalt 156. (Ingen bitumenlösning ingick i kvalitetsuppföljningen 1990).

Kvalitetsuppföljning av bitumenemulsion startade först 1982. Cirka 20 prov har sedan dess analyserats varje år. Totala antalet analyserade prov uppgår idag till 177. Under 1993 har emellertid ingen bitumenemulsion ingått i kvalitetsuppfölj-ningen, men avsikten är att starta upp kvalitetsuppföljningen av bitumenemulsion igen med 1994 års provningar.

Fördelningen av analyserade bindemedelsprov under åren 1976 till 1993 framgår av tabell 1. Antal godkända prov anges inom parentes.

1.1 Bakgrund

Perioden 1976-1983

För perioden har konstaterats att utförda prövningar som regel givit tillfredsställ-ande resultat. Speciellt gäller detta för bitumen, som endast i undantagsfall ej upp-fyllt gällande kravspecifikationer. Antalet bitumenprov uppgick under perioden till 207, huvudsakligen av typerna B85 och B180.

För bitumenlösning (90 prov) och vägolja (150 prov) påträffades under denna

pe-riod ett större antal underkända prov. I många fall rörde det sig emellertid om gränsfall.

Även bitumenemulsionernas kvalitet var under perioden tillfredsställande. Totalt 34 prov undersöktes under 1982 och 1983.

Perioden 1984-1986

Under 1984 tilll986 undersöktes totalt 85 bitumenprov, huvudsakligen av typerna B85 och B180. Med undantag för tre "gränsfall", av typen 885, låg samtliga prov inom BYA:s kravspeciñkationer.

Antalet prov av vägolja (V0 500) sjönk under perioden. Totalt undersöktes 30 prov, varav endast ett avvek från BYA:s kravspeciñkationer.

30 prov av bitumenlösning inkom, huvudsakligen av typen BL 4500 R, varav lika-ledes endast ett prov uppvisade avvikande resultat.

Av de totalt 60 bitumenemulsionsprov som analyserades under perioden var 21 underkända. I de flesta fall rörde det sig dock om "gränsfall".

Frågor som speciellt togs upp i de aktuella redovisningama berörde t ex Fraass brytpunkt. Jämförelser mellan experimentellt och grafiskt (Heukeloms diagram) bestämd brytpunkt redovisades och diskuterades mot bakgrund av otillfredsställ-ande repeterbarhet vid den experimentella bestämningen. För att få en direkt jäm-förelse mellan grafiskt och experimentellt bestämd brytpunkt infördes 1983

överensstämmelse med som regel något högre brytpunkt vid experimentell

be-stämning. Maximal avvikelse uppgick som mest till 5°C (1986).

Högt syratal erhölls som regel för bitumen såväl som vägolja och bitumenlös-ning, mellan cirka 3 och 4 mg KOH/g. (Högt syratal anses indikera att basbitu-menet är av venezulanskt ursprung). Vid 1986 års kontroll påträffades emellertid Också ett antal prov med avvikande lågt syratal (O - 0.3 enheter). Bitumenet ansågs

därmed kunna härstamma från Mellanöstern.

Beträffande bitumenemulsion diskuteras genomgående behovet av att

standardi-sera den s k fransk-ryska ñllermetoden för att på meningsfullt sätt kunna be-stämma en emulsions brytegenskaper. Detta utvecklingsarbete startades upp vid VTI 1986.

Perioden 1987 till 1991

Under perioden analyserades 125 bitumenprov inom kvalitetskontrollverksam-heten. Endast två av dessa prov avvek från BYA:s kravspecifikationer. Vid de tre senare årens uppföljningar ingick även metallhaltsbestämning för bitumen. För denna provning anlitades emellertid Statens provningsanstalt.

Antalet prov av vägolja uppgick till 25. Endast en icke godtagbar produkt

påträffa-des.

Antalet prov av bitumenlösning var 24, med likaledes endast ett avvikande fall. Antalet analyserade bitumenemulsionsprov var 65 under perioden. Med undantag för brytningsindex, som fortfarande ansågs vara en metod under utveckling, var samtliga emulsionsprov utom ett godtagbara under 1987tilll989. Från och med 1990 års emulsionsprov användes emellertid endast sk Glanshammar-ñller vid brytningsindexbestämning. Proven kom då att "underkännas" i fall av endast för högt brytningsindex. Bland 1990 och 1991 års prover godtogs ej 11 av totalt .29 analyserade prov, i de flesta fall p g a för högt brytningsindex.

1.2 1993 års kvalitetsuppföljning

I årets kvalitetsuppföljning ingår 28 bitumenprov, 4 vägoljor och 2 bitumenlös-ningar. Resultat från ytterligare ett antal bitumenprov som analyserats under året har medtagits i redovisningen. Nytt när det gäller kvalitetsuppföljning är mjukbi-tumen (3 prov) och fluxolja (2 prov), med provning enligt nya specifikationer i

BYA 92 (se avsnitt 2).

Årets bitumenprov har avsatts också för kromatograñsk kemisk analys samt för undersökning enligt SHRP Binder Speciñcation, med Bending Beam Rheometer (BBR). Kompletteringar, med resultat från dessa undersökningar kommer att

in-föras i föreliggande notat under 1994, samt planeras för kommande års

kvalitets-uppföljningar.

Tabell 1 Kvalitetsuppföljning av bituminösabindemedel under 1976 - 1993

Bitumen Vägolja Bitumen- Bitumen- Mjuk- Flux-lösning emulsion bitumen medel

BYA 76 1976 39 9 - -1977 21 21 15 -1978 24 16 15 -1979 20 24 17 -1980 26 21 8 -1981 27 19 12 -1982 27 19 (6) 12 13 1983 23 21 (14) 11 21 BYA 84 1984 24 (24) 14 (13) 11(11) 20 (10) 1985 26 (25) 12(12) 11 (10) 19 (12)

1986

35 (32)

4(4)

8(8)

21 (17)

1987

24 (24)

9 (8)

6(6)

18 (17)

1988

21 (20)

6(6)

9(8)

19 (19)

1989

24 (24)

4 (4)

4(4)

17 (17)

1990

24 (23)

-

-

12 (7)

1991

32 (31)

6(6)

5(5)

17(11)

1992

-

-

-

-BYA 92 1993

28 (28)

4(4)

2 (2)

-

3 (3)

2 (2)

2 1976 . 1993 445

209

156

177

3

2

VTI NOTAT 32- 1994

2.

SPECIFIKATIONER

Svenska specifikationer och krav för bituminösa bindemedel föreskrivs i BYA 84. Specifikationerna grundar sig på förslag framtagna inom NVF:s

bindemedelskom-mitté under 70- och 80-talen.

Som alternativ till BYA 84 föreligger idag också enremissutgåva av BYA 92, daterad maj 1993. Till grund för en del av de förändringar och tillägg som införts där, vad gäller bindemedelsspecifikationer, ligger förslag framtagna inom CEN TC19/SC1/WG1.

Specifikationer för bituminösa bindemedel enligt BYA 84 respektive BYA 92 finns

i bilagoma 1 och 2. Aktuellt CEN-förslag har medtagits i bilaga 3.

Beträffande bindemedelsspecifikationer noteras nedan ett antal av de förändringar som tillkommit i BYA 92 samt görs en jämförelse med motsvarande CEN-förslag.

Bitumen

I BYA 92 utökas antalet specificerade bitumentyper från fyra till fem . "Ny" typ är B120.

Kravet på bitumens mjukpunkt (lägst 49°C respektive 46°C för B60 och B85) utgår.

Mjukpunkten bör enligt specifikationen emellertid anges.

Efter upphettningsprov (TFOT) bestäms viktförlust, brytpunkt, dynamisk viskositet och duktilitet, men också penetration vid 25°C. Penetrationens förändring anges och får ej överstiga 40 % för B60, B85 och B120. Motsvarande krav för Bl80 och B370 är 45 %.

Enligt CEN-förslaget specificeras nio bitumentyper med avseende på penetrations-värden, från grade 20/30 till grade 250/330.

Till skillnad från våra svenska specifikationer föreskrivs mjukpunkt liksom mjuk-punktsförändring efter upphettningsprov. Penetrationsförändring efter

upphettnings-prov ingår även i CEN-förslaget, med tillåten förändring från 55 till 35 %, beroende

Duktilitet återfinns ej i CEN-förslaget. Brytpunkt föreskrivs endast som optional property liksom dynamisk viskositet vid 60°C (och vax-innehåll). Föreliggande CEN-förslag (det nionde) kommer sannolikt att modifieras ytterligare, åtminstone vad gäller specificerad viskositet vid både 135°C och 60°C.

Beträffande mjukare bitumentyper med penetrationsintervall mellan 250 och 900, föreligger ett speciellt nordiskt förslag med fyra typer av bitumen. Förslaget har lagts fram för CEN TCl9/SC1/WG1.

Mjukbitumen

Mjukbitumen (MB) definieras i BYA 92 som bitumen (vanligtvis B180) blandad

med en mjukgörare (fluxmedel). Tre typer definieras med avseende på kinematisk

viskositet vid 60°C. Specifikationerna omfattar, förutom viskositet, också löslighet,

flampunkt, densitet samt viktförlust och förhårdningsfaktor efter upphettning. Specifikationer och krav överensstämmer i stort med det nordiska förslag som lagts fram för CEN TC19/SC1/WGI. Upphettningsprov utförs enligt CEN-förslaget vid

120°C, vilket emellertid ej framgår av specifikationerna i BYA 92.

Bitumenlösning och vägolja

Bitumenlösning och vägolja betecknas (liksom tidigare) BL respektive V0, följt av medelvärdet för kinematisk viskositet vid 60°C. Av tidigare förekommande tilläggsbeteckningar R, S och M, för bitumenlösningens torktid, används nu endast R för raskt torkande bitumenlösning. Tre typer av bitumenlösning specificeras i BYA 92, mot tidigare tio stycken i BYA 84.

Beträffande specificerade krav på bitumenlösning är den enda skillnaden att kravet på flampunkt bytts ut mot en hänvisning till andra myndigheters bestämmelser. Detta gäller för övrigt också för vägolja, VO 500.

Bitumenemulsion

Även för bitumenemulsion saknas numera beteckningen S, för sakta brytande emulsion, då denna typ av emulsion inte längre förekommer. En del förändringar med avseende på typbeteckning och ingående bitumentyp införs.

För bitumenemulsioner med ingående bitumen av typ mjukbitumen (MB) införs

krav på kinematisk viskositet vid 60°C på destillationsåterstoden. För övriga

bitu-menemulsioner (utom BE 50 R) bestäms återstodens penetration och får ej avvika med mer än 25 % från det värde som uppgivits i samband med upphandling.

Modiñerade bindemedel

Modifierade bindemedel tas upp i BYA 92, varvid anges ett antal uppgifter som bör krävas från utförarens sida. Mjukpunkt anges liksom penetration och viskositet vid

135°C och 180°C samt elastisk tillbakagång vid 5°C.

Viktförlust, mjukpunkt, elastisk tillbakagång och brytpunkt efter upphettningsprov bör även anges. Inga krav specificeras emellertid.

Fluxmedel

Specifikationer på fluxmedel införs i BYA 92, med krav på viskositet och flam-punkt liksom viktförlust och viskositetsförändring efter upphettningsprov.

3. PROV OCH PROVTAGNIN G

Prov på bitumen, bitumenlösning, vägolja, mjukbitumen och fluxmedel har på an-modan från Vägverket i Borlänge tagits ut för 1993 års kvalitetskontroll. Anan-modan har via Vägverkets kontaktpersoner, inom Bärighets- och Beläggningsteknik, Division Väg- och Trafik, distribuerats till de sju regionerna i landet. (Bilaga 4). Prov har inkommit från samtliga regioner. Totalt har 28 bitumenprov, 4 vägoljor, 2 bitumenlösningar, 3 mjukbitumen och 2 fluxoljor levererats.

Flest prov kommer från Produktion Syd (12 bitumen, 2 vägoljor och 2 bitumenlös-ningar). Bitumenlösning kommer endast från Göteborg, vägolja från Göteborg och Sundsvall samt mjukbitumen och fluxmedel endast från Region Norr.

Inga prov av bitumenemulsion har inkommit för kvalitetskontroll.

Provtagning har utförts enligt Vägverkets anvisningar (bilaga 4) och under respek-tive regions ansvar.

4. ANALYSMETODER

Bindemedelsproven har i huvudsak analyserats enligt aktuella specifikationer i BYA 84. Kompletterande provning har i förekommande fall utförts enligt BYA 92. För bitumenproven gäller dessutom att kemisk karaktärisering med kromatografisk analys (Iatroscan) ska utföras under året samt provning enligt SHRP Binder Speci-fication med Bending Beam Rheometer (BBR). Kvalitetsuppföljningsrapporten för

1993 ska under innevarande år kompletteras med dessa resultat. Bitumen

Bitumenproven (B85 och B180) har analyserats i enlighet med specifikationerna i BYA 84. Därutöver har följ ande parametrar bestämts:

- Penetrationsindex, PI

PI bestäms grafiskt, med hjälp av "Bitumen Test Data Chart" enligt W. Heukelom, ur penetrationen vid 25°C, mjukpunkten samt viskositetsvär-dena vid 60°C och 135°C.

Penetrationsindex är ett mått på bitumenets temperaturkänslighet och ligger

för vägbitumen som regel mellan -2 och +2. Lägre värden erhålls för mer viskösa bituminösa material. Högre värden erhålls för bituminösa material med utpräglat elastiska och tixotropa egenskaper.

- Grafisk mjukpunktsavvikelse

Skillnaden beräknas mellan experimentellt och grafiskt bestämd mjukpunkt (baserad på viskositetsvärden vid 60°C och 135°C), med avläsning i Heukeloms diagram. Lägre grafiskt bestämd mjukpunkt kan vara en indika-tion på kristallisaindika-tion av paraffiner (vaxer) i bitumenet.

- Syratal

Syratal bestäms vid titrering med KOH och utgör ett mått på sura bestånds-delar i bitumenet. Erhållna värden ger indikationer om relativa förändringar hos bitumenet, kan variera med bitumenets ursprung, men är inget absolut mått vad gäller produktens "sura egenskaper". Syratalet har följts från och med 1978 års prover. Erhållna värden ligger som regel mellan 2 och 4 mg KOH/ g, med något lägre värden för bitumen av typ B85 än för Bl80.

- Grafisk brytpunkt efter TFOT

Brytpunkten bestäms grafiskt med hjälp av Heukeloms diagram, ur

penetra-tionen vid 25°C och viskositeten vid 60°C, på material före TFOT

(bryt-punktens förändring vid TFOT har antagits vara marginell).

Bestämningen har utförts i samband med kvalitetsuppföljning sedan 1980 och infördes mot bakgrund av otillfredsställande noggrannhet vid den

expe-rimentella bestämningen. Under 1980 till 1982 bestämdes således brytpunkt

efter TFOT endast grafiskt. Från och med 1983 års uppföljning bestämdes emellertid brytpunkten både grafiskt och medelst experimentellt förfarande, för direkt jämförelse.

Efter tio års jämförelser (265 prover) kan konstateras att överensstämmelsen

huvudsakligen varit god, med avvikelser på högst :ZOC i drygt 80 % av be-stämningarna. Vid avvikelse ligger grafiskt bestämd brytpunkt lägre i 9 fall

av 10 för B180, medan motsvarande siffra för B85 är 5 fall av 10. (Se avsnitt 5).

- Penetration vid 25°C efter TFOT samt penetrationsförändring Provningen utförs enligt nya specifikationer i BYA 92.

Bitumenlösning och vägolja

Proven av bitumenlösning (4500 R) har analyserats enligt BYA 84 liksom proven av vägolja (VO 500). Inga nya kravspecifikationer har som tidigare nämnts tillkom-mit i BYA 92. Utöver analys enligt nämnda kravspecifikationer har även syratal

be-stämts.

Mjukbitumen

Mjukbitumen (MB 2000 och MB 10 000) har analyserats i enlighet med BYA 92,

dvs med avseende på viskositet, löslighet, flampunkt, densitet, samt viktförlust och förhårdningsfaktor efter upphettningsprov. Därutöver har syratal bestämts.

Fluxmedel

Fluxmedel har analyserats enligt BYA 92, dvs med avseende på viskositet, och

flampunkt samt viktförlust och viskositetsökning efter upphettningsprov (till 900C, 120°C respektive 163°C). Därutöver har syratal bestämts.

10

5. PROVNING OCH PROVNINGSRESULTAT

5.1 Bitumen

28 bitumenprov har ingått i 1993 års kvalitetsuppföljning; 15 av typ B85 och 13 av

typ Bl80. Ytterligare ett antal prov, som inte i egentlig mening ingår i

uppfölj-ningen, har medtagits i redovisningen. Samtliga erhållna analysresultat framgår av

tabellerna 2a och 2b.

B85

Samtliga prov uppfyller uppställda krav enligt BYA 84, liksom krav enligt BYA 92 (med avseende på maximalt tillåten förändring i penetration efter upphettningsprov, 40 %).

Erhållna mjukpunktsresultat ligger mellan 47°C och 49°C, penetrationsindex varie-rar från -0.9 till -0.5 och grafisk mjukpunktsavvikelse ligger mellan O°C och 2°C. Syratalet ligger som regel högt (2.8 till 3.3 mg KOH/g), med undantag för ett prov vars syratal uppgår till -0.04 enheter.

Beträffande brytpunkt (efter TFOT) ligger denna mellan -13°C och -18°C. Skillna-den mellan grafiskt och experimentellt bestämd brytpunkt är som mest :2°C, och i 12 fall av 17 är den grafiskt bestämda brytpunkten lägre eller lika med den experi-mentellt bestämda brytpunkten.

Förändringen i penetration efter TFOT ligger mellan 32 och 40 % .

B180

Samtliga prov uppfyller uppställda krav enligt BYA 84, liksom krav enligt BYA 92 (med avseende på maximalt tillåten förändring i penetration efter upphettningsprov, 45 %).

Erhållna mjukpunktsresultat ligger mellan 38°C och 44°C, penetrationsindex varie-rar mellan -1.0 och -0.7 och grafisk mjukpunktsavvikelse ligger mellan O°C och 3°C. Syratalet ligger som regel högt (3.3 till 4.0 mg KOH/g). Avvikande lågt syratal (0-0.3 mg KOH/g) har erhållits för fem prov, varav samtliga också uppvisar jäm-förelsevis låga penetrationsvärden, kring 150 mm] 10.

ll

Brytpunkt efter TFOT ligger mellan -16°C och -21°C. Grafiskt bestämd brytpunkt ligger som regel lägre (som mest 4°C lägre) eller överensstämmer med experimentellt bestämd brytpunkt. I 5 fall av 19 ligger grafiskt bestämd brytpunkt högre (1°C högre) än experimentellt bestämd brytpunkt. Förändringen i penetration efter TFOT ligger mellan 32 och 45 %.

Beträffande brytpunkt

Som tidigare nämnts (avsnitt 4) har brytpunkt efter TFOT under de senaste tio årens kvalitetsuppföljningar bestämts både experimentellt och grafiskt. Vid grafisk be-stämning avläses brytpunkten ur penetrationen vid 25°C och viskositeten vid 60°C (för material som ej genomgått upphettningsprov, TFOT) med hjälp av Heukeloms diagram. Avsikten har varit att utvärdera överensstämmelsen mellan experimentellt och grafiskt bestämd brytpunkt, för att i kvalitetsuppföljningssammanhang even-tuellt kunna utföra endast grafisk bestämning, med tidsbesparande positiv effekt. En sammanställning av erhållna brytpunktsresultat under den aktuella tio-årsperioden har därför gjorts i samband med årets kvalitetsuppföljning, för bitumen av typ B85 respektive B180. Sammanställningen redovisas i form av stapeldiagram i figurerna 1 och 2.

Ur observationema för bitumen av typ B85 (121 st ) kan konstateras att grafiskt be-stämd brytpunkt överensstämmer med experimentellt bebe-stämd brytpunkt, med maximal avvikelse på i2°C, i 93 % av fallen, att den ligger lägre eller överensstäm-mer helt med experimentellt bestämd brytpunkt i 63 % av fallen och att den som mest avviker med -5°C. Avvikelser på mer än i3°C har erhållits vid endast tre till-fällen, varav två vid 1983 års kvalitetsuppföljning.

Ur observationema för bitumen av typ B180 (142 st) kan på motsvarande sätt kon-stateras att grafiskt bestämd mjukpunkt i 77 % av fallen överensstämmer med expe-rimentellt bestämd brytpunkt med avvikelsen iZOC, ligger lägre eller

överensstäm-mer helt i 89 % av fallen och avviker som mest med -6°C.

Mot bakgrund av ovan nämnda resultat och sammanställningar förefaller det möj-ligt att vid kvalitetsuppföljning i första hand bestämma brytpunkt grafiskt . Härvid bör för godtagbart resultat gälla att den grafiskt bestämda brytpunkten för B85 upp-fyller gällande krav enligt BYA (_<_-10°C) med minst 2 graders marginal. Motsvar-ande krav beträffMotsvar-ande godtagbart grafiskt resultat för B180 bör vara uppfyllt med minst 4 graders marginal. I avvikande eller tveksamma fall utförs också brytpunkts-bestämning experimentellt.

12

Vid genomgång av erhållna brytpunktsresultat för B85 under den aktuella

tioårs-perioden (121 resultat med respektive metod) kan konstateras att kravet _<_-10°C (för experimentellt bestämd brytpunkt) varit uppfyllt i samtliga fall. Ett motsvarande tänkt krav, _<_-12°C med avseende på grafiskt bestämd brytpunkt, är också uppfyllt i samtliga fall.

Vid motsvarande genomgång av brytpunktsresultat för B180 (142 prov) kan konsta-teras att samtliga prov uppfyllt gällande krav 5-15°C (för experimentellt bestämd brytpunkt). Ett enligt ovan tänkt krav på 5-19°C för grafiskt bestämd brytpunkt är också uppfyllt för samtliga prov, utom fyra.

Sammanfattningsvis kan konstateras att experimentellt bestämd brytpunkt efter TFOT kan ersättas med grafiskt bestämd brytpunkt, men att aktuellt krav då bör ändras till _<_-12°C och 5-19°C för B85 respektive B180.

5.2 Bitumenlösning

2 bitumenlösningar har analyserats, båda av typ BL 4500 R. Proven uppfyller gäll-ande specifikationer enligt BYA 84 och BYA 92. Proven har högt syratal (3.0 re-spektive 3.2 mg KOH/g).

Erhållna provningsresultat framgår av tabell 3.

5.3 Vägolja

4 vägoljor har analyserats (endast typ V0 500 specificeras i BYA). Proven upp-fyller gällande specifikationer enligt BYA 84 och BYA 92. Proven har högt syratal (mellan 2.2 och 4.2 mg KOH/g).

13

5.4 Mjukbitumen

3 mjukbitumen har analyserats, 2 av typ MB 2000 och 1 av typ MB 10 000. Kraven enligt BYA 92 är uppfyllda. Höga syratal har erhållits (4.2 till 5.0 mg KOH/g).

Resultaten redovisas i tabell 5.

5.5 Fluxmedel

2 fluxmedel har inkommit för analys. Kraven enligt BYA 92 är uppfyllda. Höga

syratal på mer än 6 mg KOH/g har erhållits.

2 a An al ys er för bi tum en B 85 19 93 år s pr ov ov V T I nr gi on (R )/ Pr od uk ti on (P ) s _tum 93 -1 16 -2 R. N o r r H o l m s un d 93 06 14 93 -1 36 -1 R. Mäl ar da len L än n a 93 07 02 93 -1 36 -2 R. Mäl ar da len Bål st a 93 07 05 93 -1 38 -2 R. St oc kh ol m N C CRo te br o-ve rk et 93 07 07 93 -1 38 -3 R. St oc kh olm Nyn äs /S ka ns ka Fars ta ve rk en 93 07 07 93-1 39 -1 R. Mäl ar da le n Råb y 93 07 07 K R A V en li gt B Y A ne tr at io n 25 °C , 10 0g m m / lO 82

84

80

84

80 81 70 -10 0 os itet 60 °C Ns /m 2 19 9 12 2 18 1 18 6 198 19 1

Läg

st

12

0

sk os it et 13 5°C mm 2/ s 38 1 359 36 2 36 1 37 5 35 8 Läg st 26 0 uk pun kt °C 47

47

48 47 48 47 ne tr at ions in de x ra fi sk mj uk pk t avv. " °C -O .6 -O .5 -O .8 -O .8 -0 .8 -0.8 1. 5 0. 5 1. 0 0 li gh et ixyl en vi kt -% 99 .9 8 99 .6 3 99 .9 8 99 .8 5 99 .99 99 .9 9 Läg st 99 .5 ampun kt P-M °C 23 8 25 0 250 25 4 24 3 24 0 it et 25 °C g/ ml 1. 02 3 1.02 5 1. 02 1 1.02 3 1. 02 1 1.02 3 at al m g KO H/ g 3. 0 -0 .0 4 3. 3 2. 8 3. 2 3. 2 F O T för lus t vi kt -% 0. 25 -O .3 1 0. 17 0. 15 0. 23 0. 16 Hög st 0. 4 yt punkt SE °C -1 8 -1 5 -13 -1 5 -1 3 -1 3 Hög st -1 0 yt pun kt *F °C -1 6 -1 6

_1

4

-1 5 -1 5

-1

4

os it et 60 °C N s/ m2 45 7 34 0 39 3 39 1 469 41 4 Hög st 80 0 te n av (1 2) oc h (2 ) 2. 3 2. 8 2. 2 2. 1 2. 4 2. 2 ti li te t 25 °C c m >1 00 >1 00 >1 00 >1 00 >1 00 >100 Läg st 50 ne tr at io n 25 °C , 10 0 g än dr in g m m / l O % 51 49 50

39

39 38 Hög st 40 Exp er im en tell t be st äm d. Gr af is kt be st äm d ur pe ne tr at ione n oc h vi sk os it et en vi d 60 °C ho s pr ove t för eTF OT , me d hj äl p av He uk el om s di ag ra m. 14

be ll 2 a An al yser för bi tum en B 85 19 93 år s pr ov Pr ov V T I nr Re gi on (R)/ Pr 0d uk ti on (P ) Pl at s D a t um 93 -1 39 -2 R. Mäl ar da le n Nyn äs ha mn 9307 05 93 -1 59 -2 P. Syd K a l m a r 93 0705 93 -1 60 -2 P. Syd Göt eb or g 93 06 29 93 -162 -2 P.Syd Norr köp in g 93 07 06 93 -1 70 -2 R. Skån e Dalb y 93 07 01 93 -1 81 -2 R. Mäl ar dale n Dyl ta 93 08 16 K R A V en li gt B Y A ove t I Pe ne trat io n 25 °C , 10 0 g m m / 1 0 82 88 90 87 87 70 -100 Vi skos it et 60 °C Ns /m2 175 181 186 18 3 16 3 18 8 Läg st 12 0 Vi sk os it et 13 5°C m m Z / s 35 3 35 7 35 8 35 9 35 8 36 8 Läg st 26 0 Mj uk pun kt °C

47

47 48 47 .5 48 Pene tr at io ns in de x "G ra fi skmj uk pk t avv. " °C -0 .8 -0.8 -0.8 -0 .8 -0 .8 0. 5 1. 0 1. 0 2. 0 1. 0 1. 0 Lös li gh et i xyl en vi kt-% 10 0. 0 10 0.0 99 .98 99.9 9 99 .9 9 99.9 9 Läg st99 .5 Fl am pun kt P-M °C 26 1 24 7 24 8 25 4 25 7 25 6 De ns itet 25 °C g/ ml 1. 02 2 1. 02 1 1. 02 1 1. 02 1 1. 02 3 1. 02 3 9 Syr at al m g KOH/ g 3. 3 3. 3 3. 2 3. 3 3. 3 3. 3 te r T F O T Vi kt för lus t vi kt -% 0. 12 0. 08 0. 11 0. 10 0. 16 0. 14

Hög

st

0.4

a Br yt pun kt * °C -1 3 -1 7 -1 3

-1

4

-1 6

_1

4

Hög st -1 0 b Br yt pun kt H °C -1 3 -1 6 -1 6 -1 6 -1 5 -1 6 Vi sk os it et 60 °C Ns /m 2 39 1 37 9 387 38 6 432 419

Hög

st

80

0

Kvo ten av (1 2) oc h (2 ) 2. 2 2. 1 2. 1 2. 1 2. 7 2. 2 Duk ti li te t 25 °C c m >1 00 >1 00 >1 00 >1 00 >1 00 >1 00 Läg st 50 Pe ne tr at io n 25 °C , 10 0 g -för än dr in g m m / 1 0 % 55 59 56 52 52 33

33 38 40 40 Hög st 40 Exp er im en te ll t be st äm d. Gr af is kt be st äm d ur pe ne tr at io ne n oc h vi sk os it et en vi d60 °C ho s prove t för e TF OT ,me d hj äl p av He ukel om s di ag ra m. 15

2 a An al ys er för bi tum en B 85 19 93 år s pr ov ov V T I nr gi on (R )/ Pr 0d uk ti 0n (P ) at s _tum 93 -3 02 -2 P. Syd Göt eb or g 93 09 24 93 -304 -2 P. Syd No rr köp in g 93 09 27 93 -3 05 -2 P. Syd K a l m a r 93 0927 93 -1 85 -2 Ej kva li te ts -ko nt ro ll 93 06 04 93 -2 01 -2 Ej kva li te ts -ko nt ro ll 93 08 19 93 -2 77 -2 Ej kva li tets -ko nt ro ll 93 09 13 K R A V en li gt B Y A ne tr at io n 25 °C , 10 0 g m m / l O 86 82 84 77 84

84

70 -1 00 sk os it et 60°C N s/ m2 179 19 4 17 9 22 9 13 4 15 2 Läg st 12 0 sk os it et 13 5°C mm Z/ s 35 3 36 3 36 0 33 6 39 6 Läg st 26 0 uk pun kt °C 47 47

47

49

47 48 ne tr at io ns in de x rafi sk mj uk pk t avv. " °C -O .9 -0 .8 -0 .8 -O .7 -O .6 1. 0 1. 0 2. 0 2. 0 li gh et i xyl en vi kt -% 99 .9 9 99 .9 9 99 .9 9 99 .6 3 99 .8 1 Läg st 99 .5 am pun kt P-M °C 26 0 25 5 26 0 230 24 0 ns itet 25 °C g/ ml 1. 020 1. 02 0 1. 021 1.03 0 1. 02 7 at al m g KO H/ g 3. 4 3. 4 3. 5 0. 5 0. 2 0. 02 FO T kt för lus t vi kt -% 0. 11 0. 11 0. 13 0. 01 -0 .0 6 (ök ni ng ) Hög st 0. 4 yt pun kt i °C

-1

4

-1 5 -1 6 -1 5

-1

4

Hög st -1 0 yt pun kt ** °C -1 5 -1 5 -1 5 -1 3

_1

4

sk os it et 60 °C Ns /m 2 38 3 40 7 37 5

40

4

26 7 Hög st 80 0 te nav (1 2) oc h (2 ) 2. 1 2.1 2. 1 3. 0 1.8 ti li te t 25 °C c m >1 00 >1 00 >1 00 >100 >1 00 Läg st 50 ne tr at io n 25 °C , 10 0 g än dr in g m m / lO % 58

54

56 57 33 34 33

32 Hög st 40 Exp er im en te ll t be st äm d. Gr af iskt be st äm d ur pe ne tr at io ne n oc h vi sk os it et en vid 60 °C ho s pr ove t för e TF OT , me d hj äl p av Heuk el om s di ag ra m. 16

be ll 2 b An al ys er för bi tum en B 18 0 19 93 år s prov Pr ov V T I nr Re gi on (R )/ Pr od uk ti on (P ) Pl at s D a t um 93 -1 16 -1 R. N o r r H o l m s und 93 06 02 93 -1 35 -1 R. Mi tt H är n ös a n d 93 06 23 93 -1 36 -3 R. Mäl ar dale n Råb y 93 07 07 93-1 38 -1 R. Stoc kh ol m NC C Ro te br o-verk et 93 07 07 93 -1 54 -1 R. Mi tt H är n ös and 9307 23 93 -1 59 -1 P. Syd ' K a l m a r 93 07 05 K RA V en li gt B Y A ove t 1 Pe ne tr at io n 25 °C , 10 0 g m m / 1 0 178 185 179 16 5 17 0 19 8 14 5-21 0 Vi sk os it et 60°C N s/ m2 60 57 63 69 66 59 Läg st 45 Vi skos it et 13 5°C mm Z/s 210 20 3 21 4 22 4 219 20 7 Läg st 18 0 Mj uk pun kt °C 38 39 40 40 40 39 Pe ne tr at io ns in de x "G ra fi sk mj uk pk t avv. " °C -1 .0 -1.0 -1 .0 -1.0 -1.0 0 0. 5 1. 0 1. 0 0 Lös li gh etixyl en vi kt -% 99 .9 8 99 .9 8 99 .9 8 99 .9 9 10 0. 0 Läg st 99 .5 Fl am pun kt P-M °C 24 5 24 5 24 5 24 3 25 1 De ns it et 25 °C g/ ml 1. 01 7 1. 01 5 1.01 7 1. 015 1. 014 9 Syr at al m g K O H g 3. 5 3. 8 3. 9 3. 4 3. 6 te r T F O T 10 Vi kt för lus t vi kt -% 0. 31 0. 36 0.29 0. 34 0.19 Hög st 0. 6 a Br yt pun kt f °C -1 8 -1 9 -1 9 -1 9 -1 8 Hög st -1 5 b Br ytpun kt °C -1 9 -2 1 -1 9 12 Vi sk os it et 60 °C Ns /m 2 12 2 13 1 13 0 13 5 11 7 Hög st 35 0 13 Kvo te n av (1 2)oc h (2 ) 2. 0 2.3 2. 1 2.0 2. 0 14 Duk ti li te t25 °C c m >1 00 >1 00 >1 00 >100 >100 Läg st 10 0 15 Pe ne tr at io n 25 °C , 10 0 g -för än dr in g mm /lO % 11 1 12 7

35 36 Hög st45 Exp er im en te ll tbe st äm d.

Gr

af

is

kt

be

st

äm

d

ur

pe

ne

tr

at

io

ne

n

oc

h

vi

sk

os

it

et

en

vi

d

60

°C

ho

s

pr

ove

t

för

e

TF

OT

,

me

d

hj

äl

p

av

He

uk

el

om

s

di

ag

ra

m.

17

2 b An al ys er för bi tum en B 18 0 1993 år s pr ov ov V T I nr gi on (R )/ Pr od uk ti on (P ) s _tum 93 -1 60 -1 P. Syd Göt eb or g 93 06 29 93 -1 62 -1 No rr köp in g 93 07 06 93-1 70 -1 R.Sk ån e Da lb y 93 07 01 93-1 81 -1 R. Mäl ar da le n Kva rn to rp 93 08 16 93 -3 02 -1 P. Syd Göt eb or g 93 09 24 93 -3 04 -1 P. Syd ' No rr köp in g 93 09 27 K R A V en li gt B Y A ne tr at io n 25 °C , 10 0 g 17 0 187 16 2 19 1 18 5 18 5 14 5-210 sk os it et 60 °C Ns /m 2

66

65 73

60

61 62 Läg st 45 os it et 13 5°C m m 2 / 3 21 8 21 6 23 4 21 2 21 2 21 2 Läg st 18 0 pun kt °C 40 39 41 39 40 39 tr at io ns in de x ra fi sk mj uk pk t avv. " °C -O .9 -O .8 -O .9 -l .O -1 .0 1. 0 0. 5 1. 0 1. 0 1.0 0 li gh et ixyl en vi kt -% 99 .9 8 99 .9 8 99.9 9 99 .9 9 10 0.0 10 0. 0 Läg st 99 .5 am pun kt P-M °C 24 6 24 8 256 24 7 24 9 24 5 nsit et 25 °C g/ ml 1. 01 6 1. 01 5 1. 01 7 1. 01 7 1. 01 5 1. 01 4 at al m g KO H/ g 3. 5 3. 3 3. 7 3. 7 3. 7 3. 8 F O T kt för lus t vi kt -% 0. 28 0. 22 0. 19 0. 38 0. 28 0. 28 Hög st 0. 6 yt pun kt * °C -1 9 -19 -2 1 -1 6 Hög st -1 5 yt pun ktM °C -2 2 -2 1 -2 1 -1 9 -2 1 sk os it et 60 °C Ns /m 2 13 9 13 4 15 5 14 3 12 4 12 6 Hög st 350 te n av (1 2) oc h (2 ) 2. 1 2. 1 2. 1 2. 4 2. 0 2. 0 ti li te t 25 °C c m >1 00 >1 00 >1 00 >1 00 >1 00 Läg st 10 0 ne tr at io n 25 °C , 10 0 g mm /l O än drin g % 11 5 11 7 10 3 10 5 11 6 11 5 32 37 36 45 37

38 Hög st 45 Exp er im en te ll t be st äm d. Gr af is kt be st äm d ur pe ne tr at io ne n oc h vi sk os it et en vi d60 °C ho s pr ove t för e TF OT ,me d hj äl p av He uk el om s diag ra m. 18

be ll 2 b An al ys er för bi tum en B 18 0

19

93

år

sp

ro

v

Pr ov VT I nr Re gi on (R )/ Pr 0d uk ti 0n (P ) Pl at s D a t um 93-3 05 -1 P. Syd K a l m a r 93 09 27 93 -1 19-1 Ej kva li te ts -ko nt ro ll 9306 23 93 -185 -1 Ej kva li te ts -ko nt ro ll 93 06 22 93 -2 01 -1 Ej kvali te ts -ko ntro ll 93 08 19 93-2 13 -1 Ej kva li te ts -ko nt ro ll Ti ll VT I 93 09 06 93 -213 -2 Ej kva li te ts -ko nt ro ll Ti ll VT I 93 09 K R A V en li gt B Y A ove t Pene tr at io n 25 °C , 10 0 g m m / l O 188 15 2 12 0 154 17 3 166 14 5-210 Vi sk os it et 60°C Ns /m 2 59 65 11 2 59 63 66 Läg st 45 Vi sk os it et 13 5°C mm z/ s 20 5 25 2 22 3 21 8 22 0 Läg st 18 0 Mj uk pun kt °C 39

44

45 42 42 40 Pe ne tr at io ns in de x "G ra fi sk mj uk pk t avv. " °C -1 .0 -O .8 -1 ,0 -O .9 1.0 3. 0 3. 0 0. 5 Lös li gh et ixyl en vikt -% 10 0. 0 99.7 9 10 0.0 99.8 9 Läg st99 .5 Fl am pun kt P-M °C 24 6 23 6 24 6 24 4 De ns it et 25 °C g/ ml 1. 01 4 1.02 8 1. 017 1. 018 Syr at al m g KO H/ g 4. 0 0. 3 1. 3 0. 03 4. 0 3. 9 te r T FO T Vi kt för lus t vi kt -% 0. 33 0.23 0. 35 0. 34 Hög st 0.6 a Br ytpun kt * °C -2 1 -1 8 -2 1 -1 8 Hög st -1 5 b Br yt pun kt aH E °C -1 7 -1 9 Vi sk osit et 60 °C Ns /m 2 12 0 14 3 13 1 12 9 Hög st 35 Kvo te n av (1 2) oc h (2 ) 2. 0 2. 4 2. 1 2. 0

14

Duk ti li te t 25 °C c m >1 00 >1 00 >l OO >1 00

Läg

st

10

0

Pe ne tr atio n 25 °C , 10 0 g -för än dr in g m m / l O % 11 9 37

Hög st 45 Exp er im en te ll t be st äm d. Gr af is kt best äm d ur pe ne tr at io ne noc h vi sk os it et en vi d 60°C ho s pr ove t för e TF OT, me d hj äl p av He ukel om s di ag ra m. 19

2 b An al ys er för bi tum en B18 0 19 93 år s pr ov ov V T I nr gi on (R )/ Pr 0d uk ti 0n (P ) s _tum 93 -2 13 -3 Ej kvali te ts -kont ro ll Ti ll VT I 93 09 06 93 -2 20 -1 Ej kva li te ts -ko nt ro ll 9309 08 93 -244 -2 Ej kva li te ts -ko nt ro ll 93 09 10 93 -2 77 -1 Ej kva li te ts -ko nt ro ll 93 09 13 K R A V en li gt B Y A ne tr at io n 25 °C , 10 0 g m m / l O 15 1 152 17 8 15 0 14 5-21 0 os it et 60 °C N s / m 2 63 67 63 65 Läg st 45 os it et 13 5°C m m zl s 22 3 25 4 25 2 Läg st 180 uk pun kt °C 42 42 40 42 ne tr at io ns in de x rafi sk mj uk pk t avv. " °C -0 .9 -O .7 -0 .7 2. 0 2. 0 2. 5 li gh et ixyl en vi kt -% 99 .8 1 99 .8 9 10 0. 0 Läg st 99 .5 am pun kt P-M °C 23 7 25 4 25 6 it et 25 °C g/ ml 1. 02 4 1. 02 3 1. 02 5 at al m g KO H/ g 0. 3 0. 04 3. 3 0. 3 F O T för lus t Vi kt -% 0. 18 0. 06 0. 31 -0 .0 4 Hög st 0. 6 yt pun kt * °C -1 8 -1 8 -1 6 Hög st -1 5 yt pun kt ** °C -1 7 -1 8 -1 7 os it et 60 °C Ns /m 2 21 2 12 6 12 4 11 0 Hög st 35 0 te n av (1 2) oc h (2 ) 3. 4 1. 9 2. 0 1. 7 ti lite t 25 °C c m >1 00 >1 00 >1 00 Läg st 10 0 ne tr at io n 25 °C , 10 0 g än dr in g m m / l O % 10 9

27

Hög st 45 Exp er im en te ll t be st äm d. Graf is kt be st äm d ur pe ne tr at io ne n oc h vi sk os it eten vi d 60 °C ho s pr ove t för e TF OT , me d hj äl pav He uk el om s di ag ra m. 20

be ll 3 An al ys er för bi tum en lös ni ng B L 45 00 R 19 93 års pr ov Pr ov V T I nr Re gi on (R )/ Pr 0d uk ti 0n (P ) Pl at s Da t um 93 -1 61 -1 R. Syd Göt eb or g 93 06 29 93 -3 03 -1 R. Syd Göt eb or g 93 09 24 K R A V en li gt B Y A Vi skos it et 60 °C m mZ/ s 44 95 47 05 30 00 -6 00 0 Fr ak ti on er ad de st il la ti on de st .i nt il l 19 0°C v0 1-% 0. 0 0. 0 22 5°C vo l-% 0. 0 0. 0 26 0°C v0 1-% 2. 5 2. 6 Läg st 2 31 5°C v0 1-% 7. 4 7. 5 Läg st 5 36 0°C vo l-% 10 .3 10 .1 Hög st 17 De ståt er st od en s pe ne -tr at io n vi d 25 °C m m / l O 10 5 97 70 -12 0 Lös li gh et ixyl en vi kt-% 99 .9 9 99 .99 Läg st 99 .5 Va tt enha lt vi kt -% 0. 0 0. 0 Hög st 0. 1 Fl am pun kt A-P °C Fl am pun kt P-M °C 64 64 Läg st 30 De ns it et g/ ml 0.99 3 0. 99 4 Syr at al m g KO H/g 3. 0 3. 2

21

4 An al ys er för Väg ol ja V 0 50 0 19 93 år spr ov ov V T I nr gi on (R )/ Pr 0d uk ti 0n (P ) at s _tum je bo la g 93 -1 61 -2 R. Syd Göt eb or g 93 06 29 (N yn äs) 93 -1 69 -1 R. Mitt Sun ds va ll 93 08 03 Sh el l 93 -2 44 -1 R. Mi tt Sun ds va ll 93 09 17 Sh el l 93 -3 03 -2 R. Syd Göt eb or g 93 09 24 Nyn äs K R A V en li gt B Y A skos it et 60 °C m m 2 / s 56 6 57 5 58 6 54 8 35 0-70 0 ak ti on er ad de st il la ti on .i nt il l 26 0°C v0 l-% 0. 0 0. 0 0. 0 0. 0 Hög st 1 31 5°C vo l-% 1. 5 1.9 1. 5 1. 5 Hög st 7 36 0°C v0 l-% 8. 6 9. 2 9. 3 9. 0 Hög st 12 st åt er st od ens vi sk o-t vid 60 °C m m Z / s 31 62 26 27 26 22 29 27 20 00 -5 00 0 li gh et i xyl en vi kt -% 10 0.0 99 .9 3 99 .9 6 10 0. 0 Läg st 99 .5 tten ha lt vi kt -% 0. 0 0. 0 0. 0 0. 0 Hög st 0. 4 am pun kt P-M °C 88 91 96 93 Läg st 55 ns it et vi d 25 °C g/ ml 0. 97 7 0. 98 1 0.97 9 0. 97 9 sk os it et vi d 5°C Ns /m 2 at al m g KO H/ g 4. 0 2. 2 2. 2 4. 2

22

be ll 5 An al ys er för mj uk bi tum en M B 20 00 oc h M B10 00 0 19 93 år s pr ov Pr ov VTI nr Re gi on (R )/ Pr od uk tion (P ) Pl at s D a tum M B 93-1 37 -1 P. Mi tt N. Skär vån ge n 93 07 07 2000 M B 20 00 93-2 08 -1 R. Mi tt Me ll an st röm 93 08 20 MB 10 00 0 93 -1 40 -2 R. N o rr Till V T I 93 07 26 K R A V en li gt B Y A M B 20 00 K R A V en li gt B Y A MB 10 00 0 Vi sk os itet 60 °C m m 2 /s 21 19 19 71 94 79 M a x avv. fr ån no mi ne ll t vär de i 20 % M a x avv. fr ån no mi ne ll t vär de i 20 % Lös li gh et i xyl en vi kt -% 99 .9 9 10 0. 0 10 0. 0 Läg st 99 .5 Läg st 99 .5 Fl am pun kt P-M °C 98 22 7 21 9 Läg st 16 0 Läg st 16 0 De ns it et 25°C g/ ml 0. 99 2 0. 99 1 1. 00 3 5 Syr at al m g KO H/ g 4. 7 5. 0 4. 2 te rT -F O T 6 Vi kt för lus t vi kt -% 1.59 1. 24 0.8 3. 0 2. 5 7 Vi sk os itet 60 °C m m 2 / s 82 2 31 93 1877 8 8 För hår dn in gs fa kt or 1. 8 1. 6 2. 0

3. 0 3. 0 23

6 An al ys er för fl uxm ed el

19

93

år

s

pr

ov

ov V T I nr 93 -1 40 -1 gi on (R )/ Pr od uk ti on (P ) R. No rr at s - An k o m V T I t um 93 07 26 93 -2 08 -2 R. N o r r Me ll an st röm 93 08 20 K R A V en li gt B Y A sk os it et 60 °C m m z/ s 5 9 60 16 -6 5 am pun kt P-M °C 20 7 20 7 >1 6O at al mg KO H/ g 6. 1 6. 3 -F O T kt fÖr lus t d 90 °C vi kt -% 0. 09 0. 12 <1.0 d l2 0°C vi kt -% 0. 30 0. 46 <2 .0 d 16 3°C vi kt -% 2. 44 2. 91 <5 .0 sk os itet vi d 60 °C te rT -F OT 90 °C mm 2/ s 60 62 sk os it et sök ni ng % 1. 7 3. 3 te rT -F OT 12 0°C mm 2/ s 61 63 sk os it et sök ni ng % 3. 4 5. 0 te r T-FO T 16 3°C mm Z/ s 69 69 sk os it et sök ni ng % 16 .9 15 .0

<2 5 24

VTI NOTAT 32-1994

mellan grafisk och experimentell metod.Brytpunkt enligt Fraass för bitumen 385. Avvikelse Figur 1 An ta l pr ov 35 30 25 20 15 10

Awi

ke

ls

e

ib

ryt

pun

kt

en

li

gt

FR

AA

SS

(G

ra

fi

sk

-Exp

er

im

en

te

ll

)

88 5_ l80 .X LS Di ag ra m 5

B8

5

Ill lll loo

§8

9

D

8

8

D8 7

.

8

6

D

8

4

Si da 1 . 8 3 4 5 6 Awi ke ls e (g ra de r C) _T 25

26 0 8 2 : 9 mm _9 __ »< 0 v. _O Q w mm vw

_4._ 9 m: om

0

2

m

om om

^_

_m

_=

os

_öa

xm

-§5

t

h

8

5

.

5

5

:

5

:

§2

5

_3

.3

33

..

N 8 9 0 0 5 3 8 m _10 mm_ mm > o ñ _2 5. .

Bilaga 1 Sid 1 (3)

Bindemedelsspecifikationer enligt BYA 84

.02.02 Specifikationer för bitumen

Bitumen betecknas med B. De därpå följande siffrorna anger medelvärdet (för de mjukaste kvaliteterna avrundat) för specifikationsgränserna med avseende på penetration vid 25°C. Bitumen skall vid användningstillfället uppfylla fordringar i tabell 7:01-5.

son B 60 l 8 35 B 130 B 370 l egenskap Lägst Högst Lägst Högst Lägst Högst Lägst Högst Penetration vid 25°c mm 10 50 70 I 70 100 i 145 210 300 430 | Dynamisk viskositet i J l 1 vid 50%* Ns m2 200 F 120 . 45 I 20 i Kinematisk viskositet ' i i | P vid 135°C mstZ' 310 i 260 l 180 5 130 (Mjukpunk: 'C 1 49 i 46 l 3: 1 31 f Lösligheten 1 toluen i 5 g 1

Leller xylen vikt- d 1 99.5 r 99,5 ! 99.5 : 99.5

.: Flampunkt PM =c i 41 f 4 l 4 i 4: Densitet vid 25°C kg,m3 i 3 g 3' i 3' 5 3' g Efter upphettningsprov ; _ s i : Viktförlust vikt-9a - 1,0 i 1,0 l 1.5 * 10 j Brytpunkt =c r -8 ' -10 ' -15 20 - Dynamisk VlSKOSitet v _ ; vid 60"C Ns m? 1 300 i 800 350 ' 150 5 Duktilitet vid 25=C cm i 25 i 50 100 | Duktilitet vid 10°C cm lg 75

1) *l Nsm2 = 10 pois. Vid GC°C motsvarar 1 Ns/m2 ungefä: 1 000 mmZ-s. 2) l mmzrs = 1 centistok lcSt).

3) Ingen fordran, men bör besrämmas vid fullständig analys.

4) Skall bestämmas Vld fullstandig analys. Av anora myndigheter utfärdade bestammelser skall

uppfyl-las.

Tabell 7:07-5 Specifikationer för birumen

Bilaga 1

Sid 2 (3)

.02.03 Specifikationer för bitumenlösning och vägolja

Bitumenlösningar betecknas BL och vägolja VO. Siffrorna anger medelvärdet av viskosi-tetsgränserna vid 60°C uttryckt i mml/s. Bokstaven R. 5 eller M anger produktens torkhastighet enligt följande:

- R att bitumenlösningen torkar raskt - S att bitumenlösningen torkar sakta

- M att bitumenlösningcn torkar mellan raskt och sakta

Bitumcnlösningar skall bestå av bitumen (ett eller flera) uppfyllandc fordringarna i tabell

7:01-5 och petroleumdestillat.

Vägolja skall vara framställt ur petroleum och bestå av destillationsátersrod eller blandning

av destillationsåtcrstoder och destillat från råolja.

Bitumcnlösning och vägolja skall vid användningstillfâllet uppfylla fordringar i tabell 7:01-7.

Sort BL 20 R" l BL 1500 R l BL 4500 B f BL 45 M E BL 1500 M 6 BL 4500 M Äldre beteck- RA 0 i RA 75 BA 90 ; MA 15 i MA 75 MA Bo

ning _{l l}

Egenskap lLagst Högst Lägst HögSt Lägst Högst LagSt Högst Lagst Högstl Lagst Högst

I l l 1 Viskositet vid 1 g _{i i} i60°c mmzls i 15 30 ; 1 000 2 000 : 3 000 6 000 l 30 50 j 1 000 2 000 I 3000 6 000 loestmat intill i l i l l 190°C vol-Wo l 5 l _J :225=c voi-Wo l 25 g ;250% 1701.95 ; 35 . 5 2 1 5312% voi-'Po g 40 ; 10 : 5 i , l:3150<'c vom. ; 55 1 22 : 17: 50 221 17 ;Best återstodens i 1 ' [penetration vid I i l i 1 125°c :mn/10 70 120 g 70 120 F .70 120 5 170 350 5 130 300 170 300 lLöslighet i toluen l 2 ;T i : ;

Eller xylen vikt-95 l99.5' * 99.5 5 99.5 3 9515 T 99.5 l 99.5

liattennalt ww. i 0.1 i 0,1 5 0.1 i ° 0.1 i . 0.1 : 0.1

;Flampunkt enl Abel 5 , 1 ' i i !

;Pensky =C 21 ' :1 ; 2l , 21 . 21 i 21 lOensitet vid 25°C 31 31 t 31 § 31 31 31 3 l . i \# Sort i BL 250 s BL 500 5 f BL 1500 s BL 4500 s i vo 500 \ Äldre beteck-E - SA 60 SA 75 ; SA 50 I PC) 60 ning 1 i _i

Egenskap lLagst Högst ' LagSt Högst Lagst Högst : Lägst Högst L3951 HögSt

Viskositet v1d ; _{= l} 60°C mm2 3 i 175 350 i 350 700 l 1 000 2 000 3 000 6 000 ! 350 700 Destillat intiil _ i i ' 260°C vol-°'o 1 l 1 1 ; l 315°C vom., ; 7 l 7 3 . 2 i 7 360°C vol-Wo Ä 12 12 i 10 i S J 12 Dest. återstodens l i i l % viskositet wa 60°C mmZ-s ? 500 2 000 I; 2 000 5 000 i 3 500 - ' 5 000 - i 2 000 5 000 Lösligheten l toulen ; :i . eller xvlen mm., : 99,5 - 99.5 * 99.5 1 99.5 99 5 Vattenhalt - Vikt-wo 0.2 _ 0,2 i 0.2 : 0.2 0.4

Flampunkt enl. Abel . i ' .

Penslty 'C . 21 g ;1 ; 21 s 2» i 21

Densitet vid :SC 31 31 i 31 * 3. 2 31

1) Betecknas BL 20 RK (äldre beteckning RAK) efter tillsats av v1dha'ftn1ngsmedel.

Zl Skall bestämmas vid fullstandig analvs. Av andra myndigheter utfärdade bestammelser skall UDDfY" las.

3l Skall bestammas vid fullstandig analvs.

Tabell 7:07- 7 Specifikationer for bitumen/osning och vago//a

Bilaga 1 Sid 3 (3)

.02.04 Specifikationer för bitumenemulsion

Bitumenemulsioner indelas i två huvudtyper. katjonemulsion och anjonemulsion.

I Sverige används nästan uteslutande katjonemulsioner varför specifikationer är framtagna endast för dessa.

Bitumenemulsioner betecknas BE och de därpå följande siffrorna anger den minsta mängden ingående bitumen. Den därpå följande bokstaven R. 5 eller M anger produktens brytningshastighet enligt följande:

- R att emulsionen bryter raskt

- S att emulsionen bryter sakta

- M att emulsionen bryter mellan raskt och sakta

Bokstaven Y anger användningsområdet ytbehandling på grus.

Emulsion skall bestå av bitumen som emulgerats i vatten med hjälp av emulgatorer. Emulsion kan innehålla lösningsmedel. Ingående bitumen skall uppfylla fordringar i tabell 7:01-5.

Analyser av emulsion skall utföras och avslutas inom fem dygn efter provtagning.

Bitumenemulsion skall vid användningstillfälleti uppfylla fordringar i tabell 7:01-9.

assomvj BEGO M BE esrvi BE 603

Zl i 8180 8180 ingående B 180 , Sort BE 50 R BE 60 R BE 65 R I i I bitumensort 8180 li 8180 ! i l 8 180 Lägst Högst Lägst Högst

Egenskap Lägst HögstiLägst HögmllLägst Högsthagst Högst Lägst Högst

Dest. till 260°C ' Återstod vikt-% 60 65 _ . _ W _ 60 60 65 60

1

l

Lösn.mede/ VOl-O/'o 3 3 3 8 5 8 i Bryregenskaper I 9 I 100 90 _90 i 140 g 140 140 90 i Konsistens iViskositetSTV 4 mm I 25°C s 8 i 50°C s 20 20 45 10 258 20, 60 12 Homogeniter iSilrest på sikt 0.5 mm ' 25°C vikt-% 50°C vikt-Wo 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Lagringsbeständ/gheti i Laboratorielagring '

vid 25°C efter 28 dygn

viskositet s silrest vikt-qo ' 10 25 8 20 25 60 i 0,1 0,1 0,1 I i l Laboratorielagring

vid 50 °C efter 7 dygn i i' l

45 0,1 20 20 0,1 viskositet s 10 silrest vikt-% 12 0,1 Återstoden efter . dest. till 260°C 1 ?Viskositet vid 60°C i I i i mm2 5 63000 8000 4) 41 3 I 4 dl i . _ _ . _ _ v_ I ! IlPenetration 4)

1) Mjukgörning med oljedestillat tillåts.

2) Framställt av normenligt vägbitumen mjukgjord med vägolja eller annat oijebaserat fluxmedel. 3) E_j obiigatoriskt krav men rekommenderas vid köp av emulsioner.

4) Återstodens penetration skall vid upphandling skriftligt anges. Avvikeise från angivet värde får uppgå till

högst 25%.

Tabell 7:07-9 Specifikationer för kar/'onakriva emulsioner

Bilaga 2 Sid 1 (4)

Bindemedelsspecifikationer enligt BYA 92 (remissutgåva)

Tabell 6.8-3

Specifikationer för bitumen

Typ

B 60

B 85

B 120

B 180

B 370

Egenskaper Lägst Högst Lägst Högst Lägst Högst Lägst Högst Lägst Högst Penetration vid 25 °C mm . 10-1 50 70 70 MX) 100 145 145 210 300 430

Kinematisk viskositet 2)

vid 135 °C

mz/s

310

260

215

180

130

Dynamisk viskositet

vid 60 °c

Ns/m2 1) 200

120

30

45

20

Mjukpunkt

°c

3)

3)

3)

3)

3)

Löslighet i tanten

.

eller xylen

vikt %

99.5

99,5

99,5

99,5

99,5

_HampunktPM.

°C

i 4)

4)

4)

4)

4)

Densitet vid 25 °C kg/m3 3)

3)

3)

3)

3)

Efter upphettningsprov

(TFOT)

Vikrförlust

vikt-96

0,3

0,4

0,5

0,6

0,9

Brytpunkt

' °c

- 8

- 10

-12

-15

- 20

Dynamisk viskositet

' vid 60 °C Ns/m2

1300

800

500

350

150

Penetration vid 25 °c

förändring i %(mm- 101) 40 -5 40 v-B 40 _-5- 45 --a- 45 --9

Duktilitet vid 25 °C cm

25

50

75

100

Dttktilitet vid 10 °C cm

75

1)

1Pa.s=1Ns/m2=10pois

2) v

1 mm2/s = 1 centistok (CST)

.

3) Ingen fordran. Men bör bestämmas vid fullständig analys

4)

Skall bestämmas vid fullständig analys. Av andra myndigheter

utfärdade bestämmelser skall uppfyllas.

Bilaga 2 Sid 2 (4)

Tabell 6.8-6

Specifikationer för bitumenlösning och vägoglja_

Typ

13120121)

BL 150012 BL 450011 v0 500

Egenskaper Lägst Högst Lägst Högst LägstHögst Lägst Högst

M 1

Kin. viskositet vid 60 °C mmzls 15.

30,2 1000 2000- 3000 6000 350 700

Destination man '

190 °c

vol-9b

5.

225 °C

1:01-90

25

1

260 °c

51-90

35

5

2

315 °c

vom

40

.

10

5

7

360 °c

vol-96

55 1

22

17

12

Destátexstodcns penetration

vid 25 °c

mm - 10-1

70

120

70

120. 70

120

Dest. återstodens kin.

viskositet vid 60 °C m2/s

2000 5000

Löslighet i tolnen eller xylen

vikt-96

99,5

99,5

99,5

995

Vattenhalt vikt-96 0,1 0,1 0,1 0,4

Flampunkt enl. PM °C 2)

30

30

30

55

Densitet vid25 °c

3)

3)

3)

3)

l)

Betecknas BL 20 RK efter tillsats av vidhäftningsmedel.

2) Skall bestämmas vid fullständig analys. Av andra myndigheter

utfärdade bestämmelser skall uppfyllas

3) Skall bestämmas vid fullständig analys.

Tabell 6.8-8

Bilaga 2 Sid 3 (4)

Specifikationer för katjonaktiva emulsioner

Typ BESOR BE65R BE60M BE65M BEGOM/

2000 2) BEÖOM/5000 2) 3560/65M . Ingående bitumentyp Egenskaper B 180 13 stHö Återstod efter dest vid 260 °C vikt-9B Oljedcst vol-96 Filler'orytindcx_{. . .d} vid 25 °C. 5 vid 50 °C. s lerest m °C vikt_{96 .} vid 50 °C vikt % 0.1 B 180 LägstHögst B 180 L! tI-lögst B180 LågstI-Iögst MBZOOO LågstHögst MBSOOO

Masi

MB65 LägstHÖgst 65 3 90 20 45 0.1 0.1 0,1 60 90 0.1 0.1 60 90 12 0.1 lagrings- 3) beståndlghet. EMM vid2§ :Q . Utrirmingstid vid 50 °C, s Sim-:st vikt-96 EMS!! M Utrinningstid, vid 50 °C. s ' Silrest vikt-% . 0.1 20 45

0.;

2560 0.1 . 0,1 10 25 0.1 Återstodens egenskaper efter dest.till 260°C Kinviskositet vid 60 °C mm2/s Pcnen'ation vid 25 °Cmm- 10'1 4) 4) 4) 1500 3000 3000 8000 45 85

1)

2)

3)

4)

VTI NOTAT 32-1994

Mjukgöting med oljedestillat tillåts

Framställt av mjukbitumen.

Inte obligatoriskt krav. Utföres på anmodan.

Återstodens penetration skall vid upphandling skriftligt anges. Avvikelse från angivet värde får uppgå till högst 25 %.

Bilaga 2 Sid 4 (4)

Tabell 6.8-5

Specifikationer för mjukbitumen.

Typ

_

MB>15000 1413300015000 MB<3000

Egenskaper Lägst Högst Lägst Högst Lägst Högst Maximal avvikelse från nominell kinematisk viskositet

vid 60 °c

mmZ/s

-20 % +20 % -20 % +20 %

-20 % +20 %

Löslighet i toluen eller

xylen vikt % 99,5 99,5 99,5

Flampunkt enl. PM. °C 160 160 160

Densitet

kg/m3

1)

1)

1)

Efter upphettning (TFOT)

Viktförlust

%

2,0

_ 2,5

3,0

Förhárdningsfaktor 2) 3,0 3,0 ' 3,0 1

1) Densitet skall bestämmas vid fullständig analys.Vid upphandling

skall densiteten vid 25 °C och 60 °C anges av leverantören.

2) Förhárdningsfaktom bestämmes genom att dividera viskositet

60 °C efter TFOT med viskositet 60 °C före TFOT.

Tabell 6.8-12

Specifikationer för fluxmedel

Egenskaper Sort Värde

Kin. viskositetvid60°C

mm2/s

16- 65

Flampunkt enligt RM. °C >160 , Efter upphettningsprovCI'FOT) Viktförlust

vid90 °c

vikt-96

< 1,0

vid 120 °C vikt-96 < 2,0 vid 163 °C vikt-96 < 5,0

Ökning i kin. viskositet

efter upphettningsprov % av ursp.värde < 25

9 t h P R O PO S A L S F O R S P E CS . FO R P AV I N G G R A DE S

no

cun

suw

ca

n

10

19

SC

I

sa

l

00

0

E B B L E 1: GRA D E S F R O M 20 to 3 3 0P E N E TRA T I ON G R AD E . . . -§5 5. _CIm ml l o \ P en e t r ati o n E 25

§o

ft

en

in

q

Po

in

tL

_°C

K i n.vi sco s itv @ 13 5°C . m m zzs g m in ( i n dic a tive o n l y as at 2794 ) Res i st a n ce to H a rd e n ing -C h a ng e of mass , % ma x., + / -R o t a ine d pe n. , % min.

-S.

Pt

.

af

te

r

RT

FO

T/

RF

T,

°c

,m

in

+ Flas h Poin t. 000[ °c. min. S olub ili t v. %m i n

20

/3

0

30

/4

5*

35

/5

0

40

/6

0*

*5

0/

70

70

/1

00

10

0/

15

0

'g

qg

lzzo

25

0/

33

0

<- ---- ---- ---- -as ab ove ---- ---- ---- ---- ---- -2 55 -6 3 5 2 -60 5 0 -58 47-5 5 46 -5 4 43 -5 1 39 -47 35 -4 3 30-3 8 51 5 400 36 5 30 5 28 5 23 5 18 5 15 0 10 5 (RTF OT or RF T; on ly R FTO T for r e f e ree pur po se s) 0. 5 0. 5 0. 5 0. 5 0. 5 0. 8 0. 8 1. 0 55 53 53 50 50 46 43 37 54 52 48 45 41 37 24 0 24 0 230 23 0 23 0 220 < -0 _ -_ -_ un -_ _ -O u -n -O u *k O P T IO N AL P RO P E RT I E S E g ; C o nt e n t, %m a x + + a n . vi s o os i tv @ G O Q Q JP a . s. . mi n . Fr aass Po int, °c. max. R e sis t anc e to K a r don gg I n cre a se in S.Pt ., C, max. o r L In crea se in S. Pt., 0C, max. +++ Fo rus e in the manuf ac tur e of Güs sa spha lt. < - -E i t he r 2. 2 by the DI N meth od or 4. 5by th eAF NO Rme th od -- -> < --- -val ue s to be d e c i d ed a f t er d a t a st ud y/RR ) --- --- --> --5 -5 -7 -8 -1 0 -1 2 -15 -1 6 9 9 9 9 9 9 10 11 11 10 11 11 11 11 11 12 12 12 ** Fo r use in the ma nuf ac tur e of Ho t Roll ed As ph alt. Th ePe ns ky-Ma rten CC me thod sh all be us ed to inve st igat e poss ib le co ntam in atio n. + Vali d fo r ali mite dpe ri od only; wher eth is o corr espo ndin g limi ts sh all be s mee t o n l y one of th em, pt iona l prop er ty is adop te d, bo th te st meth od s an d

pe

ci

fi

ed

as

eq

ua

l

al

te

rn

at

ive

s

an

d

a

sup

pl

ie

r

sh

al

l

be

re

qui

re

d

to

at hi s own choi ce .

++

+I

f

ma

x.

Fr

aa

ss

va

lue

s

ab

ove

an

d/

or

PI

va

lue

s

>

-1

.5

an

d

<

+0

.?

ar

e

me

t

on

t

Note : De nsit y is not sp ecif ied, but he or igin al bitum en. it sh all be dete rm in ed, wh en ne ce ss ary, by ISO 38 38 Sid 1 (2)Bilaga 3

Bilaga 3

Sid 2 (2)

CEN TCB/SCI/WGJ.

SPECIFICAIIONS FOR PAVING BITUMENS 250/900

Nordic proposal 'Gr-ade 250/330 I 330/430 Slip/Sgt) 650/900 Pencu'adon, 15 °C 1/10 mm 80 - 130 100 - 170 160 - 260 200 - 360 Vimity, 60 'C ha min. 20 15 8 5 ViscosiLy, 133 °C mmzls min. 105 90 65 55 RTFOT loss of mass :11-95 mm. 1.0 1.0 1.5 1.5

viseoaily ratio, 60 *c

1118:.

4.0

4.0

4.0

4.0

Flash point, ?Moe 'C min. 180 180 180 180

Salubility :11-96 min. 99.0 99.0 99.0 99.0

Bredäng point,

Frans: 1) 'C max. -16 -18 i - .

i Danity

leg/m*

1

for information mñy

I) Optimal for very cold climatas.

SPECIFICATIONS FOR SOFT PAVING 31W

Nordic proposal

Ra:

mm ' mooo

moon

11112000-Viscosity, 60 'c

mmm

1000.-2000 2000.4000 4000-8000 8000- 16000

< Flash point, mm:

'0

min.

160

160

180

180

8010me m-% 99.0 99.0 99.0 1 99.0

?FCT 120 'C ' *

10:: of weight

111-96

max.

2,0

*117

1.4

1.0

Viscosity, 60 'C mmzls max. 6000 12000 20000 32000

viscoslty ratio

max.

3.0

3.0

2.5

2.0

D611st

1:31:11*

no limits, for information only