• No results found

”Två huvuden är bättre än ett” : En litteraturstudie om skönlitteratur och boksamtalets möjligheter att motverka kränkande behandling i grundskolans mellanår.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Två huvuden är bättre än ett” : En litteraturstudie om skönlitteratur och boksamtalets möjligheter att motverka kränkande behandling i grundskolans mellanår."

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”Två huvuden är bättre

än ett”

En litteraturstudie om skönlitteratur och boksamtalets möjligheter

att motverka kränkande behandling i grundskolans mellanår.

KURS: Självständigt arbete för grundlärare 4–6, 15 hp

PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 FÖRFATTARE: Sofia Granath, Linn Lönkvist

EXAMINATOR: Karin Wennström TERMIN:VT21

(2)

JÖNKÖPING UNIVERSITY Självständigt arbete för grundlärare 4–6, 15 hp

School of Education and Communication Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6

VT21

SAMMANFATTNING

___________________________________________________________________________ Sofia Granath, Linn Lönkvist

”Två huvuden är bättre än ett” - En litteraturstudie om skönlitteratur och boksamtalets

möjligheter att motverka kränkande behandling i grundskolans mellanår.

“Two heads are better than one” - literature study on fiction and the book talks possibilities to

counteract offensive treatment in the middle school years.

Antal sidor: 31

___________________________________________________________________________

Syftet med denna litteraturstudie är att utforska skönlitteraturens och boksamtalens roll gentemot kränkande behandling. Därtill kommer även studien att ge en överblick över hur detta behandlas i det gemensamma klassrummet i grundskolans mellanår. Studiens undersökningsmetod utgick från SMART-modellen och den teoretiska utgångpunkt som genomsyrar studien är det sociokulturella perspektivet. Åtta vetenskapliga artiklar samt tre doktorsavhandlingar har legat till grund för analysen och resultatavsnittet. Resultatet visar på en övervägande positiv attityd till skönlitteratur i kombination med boksamtal och att det har en god potential till ett mobbningsförebyggande arbete i grundskolans mellanår. Det framgår även att det är i det kollegiala samspelet elever får insikt om egna och andras, både lika och olika, tankar och värderingar.

___________________________________________________________________________ Sökord: litteratur, boksamtal, kränkande behandling, värdepedagogik, sociokulturellt

perspektiv

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Syfte och frågeställningar... 2

3. Bakgrund ... 3

3.1 Teoretiska perspektiv ... 3

3.1.1 Det sociokulturella perspektivet ... 3

3.2 Litteratur och skönlitteratur ... 4

3.3 Boksamtal ... 6 3.4 Värdepedagogik ... 7 4. Metod ... 10 4.1 Informationssökning... 10 4.2 Urval ... 12 4.3 Materialanalys ... 14 5. Resultat ... 15

5.1 Informationssökning Att samtala kring skönlitteratur ... 15

5.1.1 Boksamtalet tar vid ... 16

5.1.2 Lärar- och elevledda samtal ... 16

5.1.3 Elever i kollegialt lärande ... 18

5.2 Samtal om skönlitteratur och värden i kampen mot kränkande behandling ... 19

5.2.1 Skönlitteraturens trygga värld ... 19

5.2.2 Litteraturkaraktärernas hjälpande hand ... 21

5.2.3 Betydelse av social samverkan ... 22

6. Diskussion ... 23

6.1 Metoddiskussion... 23

6.2 Resultatdiskussion ... 24

Referenslista ... 28 Bilaga ...

(4)

1

1. Inledning

Skolans uppdrag är att tillgodose alla elevers likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära. En tillitsfull och öppen skolmiljö där alla blir behandlande med respekt och som är fri från kränkningar främjar lärandet (Skolverket, 2019b, s.16). Värdegrundspedagogik och värdegrundsarbete anses vara något som främst förekommer i den dagliga sociala relationen, vilket sker naturligt inom den vardagliga skolverksamheten (Thornberg & Oğuz, 2013, s.53 f.). Att bedriva ett förebyggande arbete mot kränkande behandling genom en öppen och socialt inkluderande skolverksamhet med en trygg lärandemiljö är något skolverksamheten ska tillförsäkra (SFS 2010:800, 5.kap §6; SFS 2008:567, 3.kap. §2). Vi som studenter har upplevt under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) att lite tid ägnas åt att inkludera värdegrundsarbete i den ordinarie undervisningen. Att skapa empati och tillvarata de olikheter som finns i klassrummet sker i form av temadagar där värdegrundsfrågor som exempelvis hur man är en bra kompis uppmärksammas. Men hur effektivt är detta arbetssätt för att främja förståelse för andra och motverka kränkande

behandling i skolan?

Vidare har vi observerat att skönlitteratur oftast inte är uppskattat bland elever. En negativ syn på skönlitteratur var även förekommande hos lärare. Vår erfarenhet är att skönlitteratur främst används som ett medel för elevers läsutveckling. Den så kallade ”bänkboken”, bestående av individuell läsning av olika texter, ses inte som ett läromedel som kan bjuda in elever till meningsskapande, kunskapsutbyte, uppmuntran och lusten att lära. Den ses snarare som en tidsutfyllnad i brist på annat eller för att försöka skapa ett lugn i klassrummet. Kan gemensam läsning av skönlitteratur kombineras med boksamtal för att integrera värdepedagogiskt arbete gällande kränkande behandling i svenskundervisningen? Vår uppfattning, likt Hart et al. (2020, s.485), är att skönlitteratur kan vara en plats att utforska de annars relativt svårbegripna begreppen normer och värderingar på ett enkelt och tryggt sätt.

(5)

2

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna litteraturstudie är att utforska skönlitteraturens och boksamtalens roll gentemot kränkande behandling. Utifrån forskning avser studien att ge en överblick över hur detta behandlas i det gemensamma klassrummet i grundskolans mellanår. Våra frågeställningar är:

• Vilka fördelar och nackdelar finns det med att använda skönlitteratur i kombination med boksamtal?

• Vilka möjligheter och utmaningar finns det i värdepedagogiskt arbete med skönlitteratur och boksamtal?

• Vad kan skönlitteratur i kombination med boksamtal ha för effekter när det kommer till kränkande behandling hos elever?

(6)

3

3. Bakgrund

Följande kapitel kommer presentera studiens bakgrund. Inledningsvis, i avsnitt 3.1 förklaras den teoretiska utgångpunkt som genomsyrar studien. Fortsättningsvis i avsnitt 3.2, 3.3 och i 3.4 beskrivs begreppen litteratur och skönlitteratur, boksamtal och värdepedagogik. Slutligen i avsnitt 3.5 behandlas skolverksamhetens styrdokument läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 samt kursplan med medföljande kommentarmaterial för ämnet svenska, för att tydliggöra och stödja vårt valda ämnesområde.

3.1 Teoretiska perspektiv

3.1.1 Det sociokulturella perspektivet

Det sociokulturella perspektivets uppkomst har sitt ursprung ur den kända psykologen, pedagogen och filosofen Lev Vygotskijs arbeten kring lärande, språk och utveckling. I sitt bokkapitel Den

lärande människan – teoretiska traditioner förklarar pedagogikprofessorn Roger Säljö (2014,

s.308) att perspektivet bygger på en socialkonstruktivistisk syn på kunskap. Lärande är en del av mänskligt umgänge och skolans främsta uppgift är att hjälpa människor att bli delaktiga inom samhällets samfälliga kunskaper.

Perspektivets bakgrund är fascinerande då det uppkom redan under 1920-talet, men försvann sedan mer eller mindre. Det var inte förrän 1980- och 90-talet som intresset började väckas till liv igen och dess inverkan började synas på de utredningar vilka ledde till Sveriges läroplansreform 1994. Säljö (2014, s.307) menar att anledningen till att perspektivet blev intressant igen så många år senare beror bland annat på att vårt samhälle började bli alltmer globaliserat och mångkulturellt vilket ledde till tydliga skillnader både i kunskaper och värderingar. Vygotskij intresserade sig mycket för tänkandets och språkets utveckling och han menade att människor använder sig av olika sätt att kommunicera så kallade medierande redskap, för att förstå och agera i omvärlden (Säljö, 2014, s.298). Vidare menade Vygotskij att människans språk är redskapens redskap, det är människans högra hand. Det är i kommunikation med andra som människan kan uttrycka sig och genom språkliga begrepp får hjälp att organisera sin omvärld (Säljö, 2014, s.301).

Vid läsning, skrivande och samtal används en dynamisk uppsättning av bland annat idéer, bilder, frågor, förväntningar och föraningar vilket professorn Judith A. Langer (2017, s.28) betecknar som

(7)

4 föreställningsvärldar. Dessa världar är i ständig förändring och utvecklas vartefter människor lär sig om sin omvärld och om sig själva (ibid.). Mångfald i föreställningsvärldar är en utgångspunkt i den sociokulturella traditionen. Traditionen ser också på sociala samspel som en essentiell del vid lärande och utveckling. Perspektivet ser på kunskap som något människor deltar i, inte något som bara överförs från person till person. Perspektivet är avsett för att kunna fungera i den vanliga skolan. Därmed krävs inte någon speciell pedagogik eller skola för att det ska fungera. Konsekvenserna av perspektivet ligger i organisationen av samspelet, både mellan elever och mellan lärare och elever samt hur möjligheter för elever att delta i olika kunskaper skapas (Säljö, 2014, s.307). Lärare befinner sig i viss mån utanför elevers föreställningsvärldar som inte inkluderar skol- och klassgemenskapen. Genom litterära erfarenheter kan elever ges möjlighet att utforska relationer, undersöka konflikter och söka efter förståelse med hjälp av litteratur som de läser och interaktionen dem emellan (Langer, 2017, s.78).

3.2 Litteratur och skönlitteratur

Det register av texter vi i dag möter är större än någonsin (Garme, 2010, s.49), och de skrivna texternas samlingsbeteckning definierar vi som litteratur (Nationalencyklopedin, u.å.-a). Ur ett historiskt perspektiv har synen på litteratur antagit olika skepnader. Under antiken teoretiserades och resonerades om hur den påverkade medborgarna och deras åsikter och moral. Vid denna epok yttrade sig Platon om att han ansåg att det nedtecknade språket var som en blek kopia av talet. Han var kritisk till skriften och menade att talet hade tagits ur sitt ursprungliga sammanhang. Inverkan över mottagarnas reaktioner var svåra att fastställa vilket var väsentligt eftersom litteraturens föreställning var en direkt politisk och moralisk effekt på sin publik (Martinsson, 2018, s.76).

Litteraturens tillgänglighet ökade i och med industrialiseringen av tryckkonsten från och med andra halvan av 1800-talet. Detta resulterade i att litteraturen blev allmän i och med att den riktade sig till folket och/eller nationen i stort. Att väcka sinnesföreställningar och känslor sattes i fokus från det tidigare fokuset som låg på handling och kamp (Martinsson, 2018, s.76; Martinsson, 2015, s.204). I samband med litteraturens mer lättillgänglighet alarmerade visionären inom läs- och litteraturpedagogik, Julius Humble (1871, refererad i Martinsson 2018, s.73; Martinsson, 2015, s.201) att alltför mycket läsande hos unga skulle innebära att de gick miste om fysisk aktivitet. Han uttryckte även oro för vad unga läste och att det skulle kunna leda till något negativt på lång

(8)

5 sikt. I boken Litteratur i skola och samhälle (2018) drar professorn i pedagogiskt arbete och didaktik, Bengt-Göran Martinsson en parallell mellan Humbles (refererad i Martinsson, 2018, s.73) rädsla för en okontrollerad och extensiv läsning och dagens syn på ungas alltför intensiva informationsteknologiska aktiviteter. Ungas masskonsumtion av digitala medier och all den tid som de avsätter för dessa aktiviteter leder till att det finns mindre tid för traditionell läsning av böcker (Nordlund, 2020, s.63; Martinsson, 2015, s.203). I denna bemärkelse har konkurrensen från andra medier fått ett övertag gentemot litteraturläsningen (Persson, 2012, s.103). Det är inte längre oroväckande vad unga läser utan bristen på lusten att läsa (Martinsson, 2015, s.204). Litteraturläsning är ingen självklar handling för nutidens unga och deras intresse för skönlitteratur är märkbart negativ. Den nedåtgående kurvan har en möjlig bakgrund i att unga inte ges möjlighet till skönlitteraturens metaperspektiv och de ser inte sig själva som läsare av litteratur (Nordlund, 2020, s.70). De nya vanorna mynnar ut i oro över vad det i det långa loppet kan leda till

(Martinsson, 2015, s.203).

Människor har, traditionellt sett, sedan länge velat genrebestämma olika litterära verk som ett sätt att kunna definiera och klassificera dem (Årheim, 2007, s.17). Genrer är dynamiska och ”flyter in i varandra” (Årheim, 2007, s.17) och till följd av detta är det svårt att rama in litterära verk i endast ett fack. Numera handlar genrebestämning allt mer om hur texten kommunicerar och tolkas av läsaren (ibid.). Litteraturgenren skönlitteratur kan karaktäriseras på olika sätt och har ”dimensioner som sammantaget inte täcks av någon enskild definition” (Petterson, 2015, s.143). Men dess karakteristiska gestaltning (ibid.), att den är skriven med konstnärliga attribut och inte enbart består av faktabetonad verklighetsbeskrivning (Nationalencyklopedin, u.å.-b), utgör ett så centralt kännetecken att vår nutida förståelse av skönlitteratur kan förklaras med ”skrivfäst fiktion” (Petterson, 2015, s.143). Detta yttrande angående preciseringen av begreppet skönlitteratur stöds av Staffan Bergsten, docent i litteraturhistoria, och Lars Ellerström, professor i litteraturvetenskap, som skriver att skönlitteratur avser det som skrivs i konstnärliga syfte men att dra tydliga gränser på vad konstnärligt syfte innebär är inte utan svårigheter. Uppfattningen om innebörden av konstnärligt syfte och därmed skönlitteraturens definition har ur ett historiskt perspektiv förändrats vartefter litteraturen har vidgats genom skilda medier utöver den tryckta boken (Bergsten &

(9)

6 Professorn i litteraturvetenskap, Bo G. Jansson (2006, s.19) menar att det inte är texterna i sig som antingen är fiktiva eller ickefiktiva, utan det grundar sig i en författarintention och/eller läsarens sätt att närma sig texten. En text kan läsas både fiktivt och ickefiktivt beroende på det beslut läsaren tar när hen närmar sig texten utifrån textens indexering, det vill säga dess omslagstext, titel och utgivningsuppgifter et cetera. Beroende på dessa faktorer och hur de är utformade kan texter invitera till mer eller mindre fiktiv läsning (Jansson, 2006, s.20). Fiktiv läsning innebär en uppfattning av texten som en ”uppmaning till en viss låtsatsaktivitet” (Jansson, 2006, s.19) och ickefiktiv läsning, en uppfattning av texten som en serie påståenden vilka kan prövas mot vår verklighet (ibid.).

3.3 Boksamtal

Författaren Aidan Chambers är ett välkänt namn inom litteraturpedagogiken och speciellt när det kommer till arbete med boksamtal i undervisningen. Enligt Gunilla Molloy (2008, s.76), docent i svenska med en didaktisk inriktning, utgår Chambers samtalsmetodik från hur människor vanligtvis talar med varandra om något som berört oss, till exempel en bok eller en dikt. I sin bok

Böcker inom och omkring oss skriver Chambers (2011, s.136), att människor ofta vill berätta för

andra om sina upplevelser. Även de positiva tyckanden kring texten som lästs, så kallade ”gillanden”, kommer ofta på tal. Samtalet flyter sedan vidare och lyfter möjligen även saker som inte tycktes om, så kallade ”ogillanden”. Genom att läsarna tillsammans delar med sig av sina upplevelser kring texten, som även är personligt färgade av varje persons egna erfarenheter, tankar och åsikter, kan deras samtal bidra till att var och en når texten på ett ännu djupare plan (Molloy, 2008, s.77).

Varje elev har en ”litterär ryggsäck” med varierande texterfarenheter som de bär med sig in i svenskämnets texter. Denna ”ryggsäck” innefattar personliga intressen, problem och individens sociala identitet (Langer, 2017, s.79). Det är deras förförståelse som avspeglar sig i den individuella uppfattningen om vad den lästa litteraturen handlar om eller vilket intryck den ger läsaren (Ask, 2005, s.99; Eriksson Barajas, 2012, s.12). En individs uppfattning påverkas alltid av vad hen associerar och identifierar sig med (Langer, 2017, s.79 f.). Tolkningen av det litterära verket förändras genom att läsaren växlar förhållningssätt allteftersom texten fortskrider och händelser och känslor blir en källa för nya funderingar och hypoteser (Langer, 2017, s.28). I samtal

(10)

7 kan det skapas en ny helhet som differentierar sig från den ursprungliga (Stensson, 2006, s.129). Samtalet är en kollektiv process (ibid.) och varje samtal bör ha en samtalsledare som leder deltagarna framåt i sitt samtal, i en klassrumssituation blir detta ofta lärarens uppgift (Molloy,

2008, s.77).

Som samtalsledare menar Chambers att det är viktigt att kunna ställa rätt frågor vid rätt tillfälle för att samtalsdeltagarna ska känna sig bekväma med att dela med sig av sina åsikter. Molloy (2008, s.77) förklarar att ”varför?” är ett bra exempel på en fråga som kan vara problematisk i dessa situationer. Den ger ofta en implikation på att det finns ett ”rätt” eller ”fel” svar, vilket kan göra att elever håller tillbaka på sina tankar. Britta Stensson (2006, s.20), tidigare låg- och mellanstadielärare instämmer, i sin bok Mellan raderna: Strategier för en tolkande

läsundervisning inriktad på läsundervisning, och påpekar att de frågor som samtalas kring måste

vara autentiska eftersom ingen, lärare eller elev, har det rätta svaret. Stensson (ibid.) betonar även vikten av att få elever att förstå att samtalets ändamål inte är att vinna över samtalsgruppen till den egna ståndpunkten.  Det väsentliga är att man är mottaglig för de andras tankar och idéer samt fördjupning av de egna. Inom det sociokulturella perspektivet innebär lärande någonting som sker i det sociala samspelet med andra och under boksamtal är det just detta elever får erfara. Människans kunskaps- och identitetsutveckling är en ständigt pågående process och skönlitteraturens mångsidiga tolkningsbarhet i samspel med boksamtal kan bidra till denna oändlighet (Säljö, 2013, s.16).

3.4 Värdepedagogik

Pedagogikprofessorn Robert Thornberg definierar värdepedagogik som ett perspektiv av den pedagogiska praktiken som leder till att moraliska och politiska värden utvecklas eller medieras till barn och unga (Thornberg, 2014, s.19). Olika värden framställs och kommuniceras i förskolan och skolan både medvetet och spontant i många olika sammanhang, så som undervisningens innehåll, lärares exempel och det aktuella moraliska klimatet i gruppen (ibid). Begreppet

värdepedagogik är enligt Johansson och Thornberg (2014, s.10) inte bundet till någon speciell

etisk teori eller en viss syn på hur moralisk utveckling äger rum. De beskriver detta genom att referera till Taylor 1994 (2014, s.10 f.) som förklarar att begreppet är komplext och innefattar en rad olika teman, som till exempel medborgarskap, moral, demokrati samt social och personlig

(11)

8 utveckling, vilka överlappar varandra. Hur pass mycket dessa teman framkommer i olika skolor och förskolors värdepedagogiska praktiker i olika städer och länder varierar beroende på bland annat den historiska och ideologiska utvecklingen. En skolverksamhets värdepedagogiska innehåll är således präglat av det kringliggande samhälle som lärare och elever inom verksamheten rör sig

i (Johansson et al., 2014, s.111).

3.5 Styrdokument

Redan i läroplanens inledande kapitel slås det fast att ingen inom skolans verksamhet ska utsättas för kränkande behandling och ”alla sådana tendenser ska aktivt motverkas” (Skolverket, 2019a, s.5). Utifrån skollagen (2010:800), anses kränkande behandling vara ”ett uppträdande […] som kränker ett barns eller en elevs värdighet” (SFS 2010:800, 6.kap §3). Utöver verbala nedsättande åsikter över till exempel någons klädsel eller hårfärg, innefattar kränkande behandling även fysiska handlingar i form av exempelvis knuffar eller krokben. Psykiska kränkningar så som utfrysning är även en form av kränkande behandling (Rimsten, 2010, s.110). All skolverksamhet i Sverige ska vila på en demokratisk grund. Skolväsendets utbildning, enligt skollagens (2010:800, refererad i Skolverket, 2019a, s.5) beslut, avser att elever ska både inhämta och utveckla kunskaper och värden (Skolverket, 2019a, s.1). Undervisning i den svenska skolan ska även ta vara på elevers tidigare erfarenheter, bakgrund, språk och de kunskaper de innehar samt bidra till att utveckla elevers identitet och deras förståelse för världen i stort (Skolverket, 2019a, s.6, 257).

I svenskämnets syfte framkommer det att elever ska, genom undervisningen, både möta och få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och andra delar av världen. Elever ska även, genom möte med bland annat olika typer av texter, skänkas förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden (Skolverket, 2019a, s.257). I kursplanens kommentarmaterial för ämnet svenska förklaras att undervisningen kan uppnå detta syfte genom att elever får delta i diskussioner utifrån litteraturen som rör olika livsfrågor (Skolverket, 2017, s.7). Det framgår även i kursplanens syfte att elever ska få förståelse för hur olika sätt att kommunicera kan bidra till konsekvenser både för dem själva och för andra människor (Skolverket, 2019a, s.257). Kommentarmaterialet till kursplanen i svenska belyser att genom denna förståelse kan syftet, att elever ska kunna ta ansvar för sitt eget språkbruk i olika sammanhang och medier, uppnås (Skolverket, 2017, s.8). Det centrala innehållet för svenskämnet

(12)

9 belyser även att elever ska få ta del av berättande texter som illustrerar människors upplevelser och erfarenheter i årskurs F-3. I årskurs 4–6 och 7–9 ska elever få ta del av bland annat skönlitteratur som illustrerar människors villkor samt identitets- och livsfrågor (Skolverket, 2019a, s. 258 ff.).

(13)

10

4. Metod

Följande kapitel behandlar hur sökningsprocessen av forskningsmaterial genomförts. Det inledande avsnittet 4.1 klargör hur informationssökningen genomförts. Vidare i avsnitt 4.2 behandlas de inkluderingskriterier som legat till grund för urvalet av material. Slutligen förklaras hur materialanalysen utförts i avsnitt 4.3.

4.1 Informationssökning

Vi valde att inleda vår sökning i den internationella söktjänsten ERIC (Education Resource Information Center). Detta är en ämnesdatabas vilken innehåller både vetenskapliga och icke-vetenskapliga artiklar och andra dokument med inriktning kring pedagogik. De sökord som användes var booktalk, values (education), virtues, fiction, bullying, students och elementary. Träffarna var många och av varierande kvalité, därför användes även Thesaurus där sökningen breddades till användning av Thesaurus-termer där sökord och termer kombinerades. Även här upplevdes sökträffarna som många vilket gjorde att vi avgränsade sökningarna till peer-reviewed artiklar samt ett årtalsspann mellan årtalen 2000–2020 för att få så aktuell information som möjligt.

Därefter gick sökningen vidare i SwePub som är en svensk söktjänst som innehåller publiceringar ifrån svenska lärosäten för sökning av nationella källor. Samma sökord användes översatta till svenska; värden (värdegrund, demokratiska värden), mänskliga rättigheter, litteratur

(skönlitteratur, fiktion), undervisning, mellanstadie, dygd, elever, moral. Detta gav dock inte några

relevanta resultat för vår studie eftersom artiklarna inte motsvarade våra inkluderingskriterier. Vidare har vi även sökt i den internationella ämnesdatabasen PsycINFO vilken främst riktar in sig på vetenskapliga artiklar och böcker inom psykologi. Därtill innehåller den även en del material kring pedagogik vilket gör den relevant för vår sökning. Denna sökmotor stärkte vårt val av artikeln Building life world connections during school booktalk som vi även hittat via ERIC. Dock gav databasen PsycINFO inte några ytterligare träffar på artiklar vi ansåg användbara.

Tabell: Exempel på hur informationssökningsprocessen genomförts

Databas Sökord Begränsningar Träffar Tillvägagångsätt

ERIC booktalk* AND

(literature* OR fiction* OR story*)

Peer-reviewed 1 Läste abstrakt på artikeln vilket visade sig uppfylla våra inkluderingskriterier

(14)

11 AND school* AND

"reader response"

- Building Life World

Connections during School Booktalk

ERIC Thesaurus Sökning 1: Students OR "Discussion (Teaching Technique)" OR "Group Discussion" OR Inferences OR "Communication (Thought Transfer)" Sökning 2: "Reader Text Relationship" OR "Reading Comprehension" OR Literature Sökning 3: Sammanslagning av sökning 1 och 2, samt adderade sökorden (value* OR ethics* OR moral*) Sökning 1: - Sökning 2: - Sökning 3: Peer-reviewed, academic journals, Sökning 1: 30,808 Sökning 2: 29,551 Sökning 3: 17 Sökning 1 och 2:

För stort antal träffar vilket ledde till att vi preciserade vår sökning.

Sökning 3:

Alla abstrakts lästes och av de 17 träffar fann vi en relevant studie

- Positive Role Models vs.

Bullies: Can They Be Distinguished by Following Articulate Animals into Worlds of Suspended Disbelief? PsycInfo (booktalk* OR texttalk* OR literaturetalk*) AND (literature* OR fiction* OR storie*) AND school

Peer-reviewed 5 Enda relevanta artikel från denna sökning var en artikel som även hittats via en annan databas (ERIC)

- Building Life World

Connections during School Booktalk

SwePub Värdepedagogik Refereegranskat 6 Läste abstrakt på samtliga

artiklar och en

överensstämde med våra inkluderingskriterier

(15)

12 - Teachers' views on

values education: A qualitative study in Sweden and Turkey

Google Scholar Författarsökning: Robert Thornberg Återkommande författare i

referenslistor i lästa artiklar

6 410 Högt antal träffar så läste några abstrakt på artiklar vars rubrik lät tilltalande, på första träffsidan. Gav resultatet

- School Bullying as a

Collective Action: Stigma Processes and Identity Struggling.

4.2 Urval

För att kunna välja ut relevanta artiklar för vår forskning undersökte vi våra träffar för att se om de motsvarade de kriterier vi ansett vara lämpliga för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Exempel på dessa inkluderingskriterier var skönlitteratur generellt eller bara ett specifikt skönlitterärt verk, arbete med boksamtal i klassrum samt dessa två i kombination med värdefrågor och mobbning. En variant av kombinationen skönlitteratur och värdefrågor fann vi exempelvis i artikeln ”Is Sarah a Bully or a Friend?”: Examining Students’ Textbased Written

Expressions of Bullying. Trots att fysiskt boksamtal saknas i artikeln har den ansetts som relevant

då skönlitteratur i kombination med värdegrund- och mobbningsfrågor tas upp. Elevers ålder var ytterligare ett kriterium som togs i beaktande. Vårt inledande fokus låg på grundskolans mellanår, som innefattar årskurserna 4–6. En variation av nationell och internationell forskning har varit betydande i urvalsprocessen för att få en nyanserad bild av ämnet.

Att hitta så aktuell forskning som möjligt har varit viktigt men inte avgörande, om en källa ansetts relevant men gammal har den ändå analyserats. Med hopp om att kunna knyta an funna källor till nuvarande läroplan som utgavs år 2011, påbörjades våra sökningar med en årtalsavgränsning mellan årtalen 2011–2021. Detta resulterade i ett antal artikelträffar som sedan användes för kedjesökning. På så sätt hittades även källor som utgavs tidigare än 2011 men som ändå ansågs relevanta, därav tog vi beslutet att utöka vår avgränsning till årtalen 2000–2021.

(16)

13

Tabell: Urvalstabell i årtalsordning

Titel Författare År Publikationstyp Land/ språk

Building Life World Connections during School Booktalk.

Katarina Eriksson & Karin Aronsson

2004 Vetenskaplig artikel (peer-reviewed)

Sverige Engelska

Texter i dialog: En studie i gymnasieelevers litteraturläsning Birgitta Bommarco 2006 Doktorsavhandling Receptionsforskning Sverige Svenska

I learned how to talk about a book: Children´s perceptions of literature circles across grade and ability level.

Janine Certo, Kathleen Moxley, Kelly Reffitt & Jeffrey A. Miller 2010 Vetenskaplig artikel (peer-reviewed) USA Engelska Samtalets möjligheter: Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan

Michael Tengberg 2011 Doktorsavhandling Sverige Svenska

Positive Role Models vs. Bullies: Can They Be Distinguished By Following Articulate Animals Into Worlds of Suspended Disbelief?

Suzanne Miller 2011 Vetenskaplig artikel (peer-reviewed)

USA Engelska

Students’ perspectives of bullying in schools.

Bonni Gourneau 2012 Vetenskaplig artikel (peer-reviewed)

Storbritannien Engelska

Teachers’ views on values education: A qualitative study in Sweden and Turkey

Robert Thornberg & Ebru Oğuz

2013 Vetenskaplig artikel (refereegranskat)

Sverige, Turkiet Engelska

School Bullying as a Collective Action: Stigma Processes and Identity Struggling. Robert Thornberg 2015 Vetenskaplig artikel (peer-reviewed) Sverige Engelska

Magiska möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete

Malin Alkestrand 2016 Doktorsavhandling Sverige Svenska

“Is Sarah a Bully or a Friend?”: Examining Students’ Textbased Written Expressions of Bullying.

Elizabeth M. Hughes & Sandra Quiñones

2018 Vetenskaplig artikel (peer-reviewed)

USA Engelska

Teaching virtues through literature: learning from the ‘Narnian Virtues’ character education research.

Peter Hart, Gisela Oliveira & Mark Pike

2020 Vetenskaplig artikel (peer-reviewed)

Storbritannien Engelska

(17)

14

4.3 Materialanalys

I materialanalysen presenteras och jämförs det valda forskningsmaterialet som legat till grund för

denna litteraturstudie.

Studiens syfte och frågeställningar kopplas till såväl bakgrund som resultat. Litteraturstudiens urval består av åtta vetenskapliga artiklar och tre doktorsavhandlingar. Material som behandlar litteratur/ skönlitteratur, boksamtal, kränkande behandling samt värdepedagogik har varit vår utgångspunkt och detta söktes i texterna. Allt material innefattade och berörde minst ett av dessa begrepp. I analysarbetet av texterna utgick vi från SMART-modellen (Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies), som är ett sätt att systematiskt genomföra forskningsöversikt (Nilholm, 2017, s.7). Inledningsvis skapades en övergripande översikt av materialet genom noggrann läsning. Det underlag som valdes ut efter våra inkluderingskriterier har lästs noggrant och detaljerat, samt analyserats ett flertal gånger. Det lästa underlaget sammanställdes i en översiktstabell (se bilaga) för att få en helhetssyn av det insamlade materialets publikationstyp, publiceringsår, författare samt syfte och resultat av respektive studie. Vidare utfördes en mer djupgående analys där innehållet i de valda texterna sammanställdes utefter olika teman som hade hög relevans till studiens syfte och frågeställningar. De teman som fokuserades på var skönlitteratur i kombination med samtal, värdepedagogiskt arbete, kränkande behandling och identitetsutveckling. Dessa teman färgkoordinerades och sorterades därefter. Dessa sorteringar gjordes för att upptäcka eventuella samband, likheter och skillnader i det utvalda materialet, i överensstämmelse till studiens syfte och frågeställningar. Forskningsmaterialet analyserades ur en neutral synvinkel där vi var opartiska gentemot forskningens resultat. I anslutning till resultatets slutskede tillämpades en översiktsläsning alltmer.

(18)

15

5. Resultat

Följande kapitel presenterar studiens resultat som har framkommit efter analys av det insamlade materialet. Syftet med denna litteraturstudie är att utforska skönlitteraturens och boksamtalens roll gentemot kränkande behandling. Utifrån forskning avser studien att ge en överblick över hur detta behandlas i det gemensamma klassrummet i grundskolans mellanår. Kapitlet inledes med avsnittet

Att samtala om skönlitteratur (5.1) och underrubrikerna Boksamtalet tar vid (5.1.1), Lärar- och elevledda samtal (5.1.2) samt Elever i kollegialt lärande (5.1.3). Följande avsnitt berör Samtal om skönlitteratur och värden i kampen mot kränkande behandling (5.2) och underrubrikerna Skönlitteraturens trygga värld (5.2.1), Litteraturkaraktärernas hjälpande hand (5.2.2) och Betydelse av social samverkan (5.2.3).

5.1 Informationssökning Att samtala kring skönlitteratur

Elevledda smågruppsdiskussioner om skönlitteratur kan leda till läslust och engagemang bland elever oberoende av deras olika förutsättningar (Certo et al., 2010, s.257). Elever med inlärningssvårigheter uttryckte i Certo, Moxley, Reffitt & Millers intervjustudie, I learned how to

talk about a book: Children´s perceptions of literature circles across grade and ability level (2010,

s.255 f.), att smådiskussionsgrupperna var lärorika men utmanande. Även vana läsare gynnas av boksamtal eftersom de kan ha en tendens att läsa igenom en text snabbt och ibland missa viktiga detaljer. Smågruppsdiskussioner hjälper dem att bli uppmärksamma på detta (ibid.). Lärares didaktiska val av text innebär inte att endast ta i beaktning de möjligheter till lärande som önskas, utan även de potentiella utmaningar som kan infinnas under elevers läsning. Om en opassande text har valts, kan deras läsförståelse förhindras och därmed deras läslust, och vidare tänkbara möjligheter till lärande av andra slag (Tengberg, 2011, s.106). Deltagande lärare i Michael Tengbergs doktorsavhandling Samtalets möjligheter: Om litteratursamtal och litteraturreception

i skolan (2011, s.101) uttrycker att igenkänningsaspekten i texten och vikten av att läsningen inte

ska vara ett för stort motstånd gentemot elevers förkunskaper som viktiga argument i valet av text. Lärarna ”letar efter bryggor till elevernas förkunskaper” (Tengberg, 2011, s.101). Gemensamt för lärarna är även att ett viktigt resultat av samtalet är att upptäcka att en text kan dölja något djupare som inte är omedelbart uppenbart för läsaren (Tengberg, 2011, s.117).

(19)

16

5.1.1 Boksamtalet tar vid

Klassrumsinteraktion genom samtal gör det möjligt för elever att ställas inför varandras eventuella differentierade föreställningar om en text (Tengberg, 2011, s119). Mellan samtalsdeltagarnas olika föreställningar och texten blir det talade språket en bärande länk i litteratursamtalet (Tengberg, 2011, s.21). I Birgitta Bommarcos doktorsavhandling Texter i dialog: En studie i gymnasieelevers

litteraturläsning (2006) noterade och uttryckte en elev:

”Man märker när man diskuterar med andra människor att dom har helt olika uppfattning om boken än man själv och att dom har helt annan syn på allting. Jag tycker det är så märkligt, om man läser samma bok liksom” (Bommarco, 2006, s.93).

Detta beror på att varje läsare är sin egen sociala varelse som även tillhör olika grupper som exempelvis kön, ålder, klass och etnicitet (Bommarco, 2006, s.145). Ett likartat uttalande gör en elev i Tengbergs studie (2011, s.277). Elevens uppfattning är att det är lätt att fastna i sin egen åsikt vid individuell läsning. Däremot kan samtal där tankar och åsikter delas med klasskamrater mynna ut i omvärderingar av sina egna tankar och således bidra till nya förhållningssätt gentemot texten. ”Tankarna kom sen, när hela klassen diskuterade texten. Men det blir på så sätt och vis inte mina tankar, de är framlockade av andras” (Tengberg, 2011, s.277).

5.1.2 Lärar- och elevledda samtal

Ett litterärt verk med bekanta teman för elever kan ge flera olika identifikationsmöjligheter (Tengberg, 2011, s.149). För att uppnå en tolkande läsning och få elever engagerade av det litterära verket måste teman i texten vara igenkännande och helst av allt ska de uppleva en känsla av att den angår dem (Tengberg, 2011, s.147). Detta genererar en utveckling av djupare förståelse hos elever för deras egen realitet. Samtidigt är det viktigt att lärare dirigerar samtalet så att fokus på verkligheten inte tar över (Eriksson & Aronsson, 2004, s.522 ff.). Lärare bör även vara uppmärksamma på att det kan förekomma en nackdel med att dra paralleller mellan textens värld och elevers. Detta eftersom lärare och elever kan ha olika syn på var gränsen mellan det privata och personliga går. Det finns en risk att diskussioner om personliga erfarenheter kan bli för privata vilket kan resultera i att samtalet hämmas (Eriksson & Aronsson, 2004, s.525 f.). Samtidigt ser Tengberg (2011, s.311) många fördelar med lärarlett boksamtalsarbete i litteraturundervisningen.

(20)

17 Bland annat menar han att elever blir medvetna läsare i den bemärkelse att de upptäcker nya förhållningssätt, kan uttrycka sig om sin läsning och blir uppmärksamma på att texten går att se på många olika sätt (ibid.). Dock betraktar Tengberg (2011, s.312) alla fördelar och nackdelar som två sidor av samma mynt, ”att de föreslagna möjligheterna också skulle kunna formuleras i termer av sådana begränsningar som de associeras med” (Tengberg, 2011, s.312). Utöver detta pekar även Tengbergs studie på en rad didaktiska utmaningar med boksamtal, som till exempel till vilken utsträckning elevers egna frågor ges utrymme till i ett samtal (ibid.).

Lärares funktion i samtalet ska likna ett bollplank mer än en ledarroll, vilket en lärare nämnde i en intervju i Tengbergs avhandling. Hen resonerar på så sätt att om lärare styr samtalet utgår elever från och reagerar på lärarens egna tankar, på så sätt är det bara lärarens tankar som kommer fram i samtalet (Tengberg, 2011, s.119). Intressant nog visade senare observationer av lärarens undervisning, att det infinner sig en kollision mellan hens tankar och praktik. Trots att läraren uttryckligen inte ville styra med sina frågor kom de ändå att utgöra medparten av samtalsinnehållet (Tengberg, 2011, s.171). Att undvika en allt för styrande funktion som lärare påvisas vara lättare sagt än gjort. En förtolkning av texten hos lärare där hen utgår från sin egen läsart kan leda till att elever i sin tur ges lite utrymme för sina egna tolkningar och förståelse av texten (Tengberg, 2011, s.178). En elev styrker denna ståndpunkt, att läraren inte ska vara en ledare i samtalet, i studien av Certo et al. (2010, s.253), med sin personliga åsikt om att det är bättre att få idéer från jämnåriga än att få inflytande från lärarens idéer. Majoriteten av eleverna i samma studie uttryckte att de uppskattade öppna samtal om litteratur då de inte behövde räcka upp handen och vänta på en inbjudan ifrån läraren. Däremot redogjorde tre elever i intervjuerna att de kände en viss ängslan och nervositet för att medverka i samtalen, av den anledning att övriga deltagare eventuellt skulle yttra sig kritiskt till vad som sades (Certo et al., 2010, s.250 f.). Det är därför viktigt att som lärare skapa trygghet i samtalet så att elever vågar säga vad de tänker och tycker, vilket en annan lärare i Tengbergs avhandling ser som en av sina viktigaste roller (2011, s.120).

Tengberg (2011, s.128) menar att elever lär sig i tidig skolålder att läsförståelse är likvärdigt med att kunna svara på lärarens frågor om det litterära verkets händelseförlopp, eventuella budskap och karaktärers motiv för handlingar. Därför kan en utmaning i boksamtal vara att elever på förhand har en förutfattad mening om att läraren letar efter ett specifikt svar. Eftersom elever inte vet vilket

(21)

18 svar läraren är ute efter uppstår en rädsla för att göra fel vilket leder till oklara yttranden från elever (Tengberg, 2011, s.189). Men vid användning av boksamtal som arbetssätt är det väsentligt att ha ett avsiktligt ändamål, dock måste lärare vara uppmärksamma på att planeringen inte blir alltför bunden av en förutbestämd agenda gällande vad samtalet ska resultera i. Detta kan leda till att elevers föreställningar om det litterära verket kan komma i skymundan (Tengberg, 2011, s.168 ff.). Det spontana och skapande samtalet får ytterst lite utrymme på grund av att läraren dominerar samtalet genom att hen omformulerar elevers utsagor för att det bättre ska passa planeringen. Med detta i åtanke kan en planering bli problematisk, å andra sidan är det viktigt att det finns ett ändamål som förmedlas till eleverna (ibid.).

5.1.3 Elever i kollegialt lärande

Utveckling ser Tengberg (2011, s.25) som en omtolkning och förskjutning av perspektiv från tidigare uppfattningar vilket leder till nya vidgade synsätt. För att elever ska utveckla sitt litterära tänkande måste de ges tillfälle till att vara aktiva i progressionen av den kollektiva tolkningsprocessen som sker i samtal (Tengberg, 2011, s.180). I interaktion med andra influeras elevens tänkande och förståelse, vilket leder till fler idéer och detaljer som kan implementeras i sin egen förståelse och i sin tur leda till en utveckling av sin tolkning (Certo et al., 2010, s.253). Genom intervjuer i Certo et al. studie framkom det hur elever upplevt detta i sina samtal med varandra då många av intervjuerna mynnade ut i klyschan ”två huvuden är bättre än ett” (Certo et.al, 2010, s.252, vår översättning). Följaktligen ställs och jämförs elevers tolkningar mot varandra i ett meningsutbyte. De kan blicka tillbaka på hur de såg på saker och ting innan samtalet och då få syn på hur deras föreställningar har utvecklats (Bommarco, 2006, s.77, 92).

När elever pratar om texten i sig och hur de själva upplevt läsningen kommer samtalet indirekt även att handla om deras omvärld eftersom omgivningen påverkar dem som läsare. Samtalet blir då ett sätt för dem att se läsningen som en del av en social aktivitet (Tengberg, 2011, s.311). Bommarco (2006) observerade en diskussion i ett elevlett boksamtal där hon såg ett upprepande mönster att eleverna uttalade sig om samma händelser i texter. Detta tolkar hon som ett tecken på att eleverna utgör en del av samma sociokulturella gemenskap. Trots detta visade även observationen på att eleverna hade en individuell förförståelse eftersom de kunde koppla erfarenheter och självupplevda insikter till händelserna i texten (Bommarco, 2006, s.92).

(22)

19

5.2 Samtal om skönlitteratur och värden i kampen mot kränkande behandling

Enligt lärare i Thornberg & Oğuz intervjustudie, Teachers’ views on values education: A

qualitative study in Sweden and Turkey (2013), är en viktig metod i det värdepedagogiska arbetet

att själv vara en god förebild i de dagliga interaktionerna med elever (Thornberg & Oğuz, 2013, s.52). Detta för att de generellt inte interagerar en värdepedagogisk grundtanke i sin vardagliga undervisning, den är istället inbäddad i de vardagliga sociala interaktionerna inom skolans verksamhet. Denna sociala interaktion innefattar exempelvis ingripanden vid trakasserier, kamratkonflikter och oönskat beteende (ibid.). Lärarna i studien uttryckte att deras lärarutbildning inte explicit försett dem med de demokratiska värden som de ska förmedla till elever. I stället drar lärarna kopplingar mellan sitt värdepedagogiska arbete och sin egen barndom och personliga upplevelser, exempelvis användning av sitt sunda förnuft (Thornberg & Oğuz, 2013, s.53 f.). Kunskap förmedlas inte enbart från lärare till elev utan elever lär även av varandra (Gourneau, 2012, s.124). Bonni Gourneau menar i sin artikel

Students’ perspectives of bullying in schools (2012), baserad på intervjuer och enkätundersökningar, att möjligheter till diskussion av verklighetsbaserade scenarion kan ge en positiv förändring i samhället gentemot kränkande behandling (Gourneau, 2012, s.124). Även diskussion om problemscenarion kan vara gynnsamma eftersom elever får chans att öva på att lösa problem med hjälp av deras egna erfarenheter, innan situationerna ens har uppstått (Bommarco, 2006, s.120).

5.2.1 Skönlitteraturens trygga värld

Skönlitteraturen har en potential att vara de demokratiska värdenas katalysator genom att gå från det abstrakta till att kunna appliceras på verkligheten (Hart, Oliveira & Pike, 2020, s.483 ff.). För att uppnå denna potential bör undervisningen utgå från ett skönlitterärt verk där dygder synliggörs, att elever får kunskap om deras dygder och att tilldela begrepp för dygderna som de förstår. Vidare bör utrymme ges för reflektion utanför textens värld och slutligen inspirera elever till självreflektion om hur de kan anta dygderna (Hart et al., 2020, s.485). Detta eftersom elever kan utforska moral och värden på ett enkelt och tryggt sätt inom skönlitteraturens värld vilket leder till övning för implementering av detta i deras vardag (ibid.). Utbildningsprofessorn Suzanne Miller ser en potential i att använda litteratur i samband med undervisning om värden och karaktärsundervisning. I sin pilotstudie talar Miller (2011, s.10) om litteratur med talande djur som

(23)

20 karaktärer och hur denna typ av djurberättelser, även kallade fabler, kan visa på vad som är en bra och en dålig ledare. Hon menar att denna typ av litteratur har en möjlighet att hjälpa mellanstadieelever att enkelt skilja på en bra och en dålig ledare samt makten en följare har. Detta beror på att de talande djuren ger elever möjlighet att emotionellt distansera sig till berättelsen och kan då fritt betrakta karaktärernas beteenden och avgöra vilken typ av ledare de ansåg att karaktären speglade (ibid.). Likartat resonerar Malin Alkestrand i sin doktorsavhandling Magiska

möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete (2016, s.290)

att ett allegoriskt anslag inviterar läsaren att göra jämförelser mellan litteraturens värld och sin egen verklighet. Jämförelserna bidrar till både igenkänning och distansering som i sin tur gör att frågor om verklighetens maktfördelning, så som ledarskapsrollerna i Millers (2011, s.10) studie, kan synas där dessa två sammanlänkas. Millers studie (2011) visade även att eleverna snabbt kunde dra paralleller mellan de talande djuren, andra slags media och deras egna livserfarenheter. Vissa elever delade frivilligt med sig av egna känslosamma upplevelser som berörde ämnen så som

grupptryck och trakasserier (ibid.).

Alkestrand (2016, s.16) ger stöd för att litteraturundervisningen drar nytta av att kombineras med ideologiska frågor som skolans värdegrund tar upp. Hon skriver att skönlitteratur kan ses som ett redskap för att åskådliggöra mänsklighetens gemensamma grundvillkor, vilket kan vara en bra ingång till att diskutera frågor om till exempel mänskliga rättigheter (Alkestrand, 2016, s.177). Vidare menar Alkestrand (2016, s.64) att litteraturen kan ha ett stort inflytande på sin fysiska omvärld. Detta eftersom läsarens olika uppfattningar om sanningar kan påverkas av skönlitteraturen vilket även kan påverka hur läsaren lever sitt liv. En möjlighet som Hart et al. (2020, s.481) ser med skönlitteratur i samband med demokratiska värden är att elever tilldelas flera olika perspektiv på dem. Detta gäller dock inte vilken text som helst, utan det krävs en eftertanke om vad texten förmedlar och vilka påföljande diskussioner den kan leda till (Eriksson & Aronsson, 2004, s.519). Hart et al. (2020, s.484) hävdar även att de texter som behandlas måste ha tydliga moraliska ståndpunkter för att kunna stötta elever i deras värdeutveckling. I motsats till detta utlåtande hävdar Alkestrand att “all sorters skönlitteratur kan potentiellt användas för att diskutera värdegrundsfrågor i en skolkontext” (2016, s.71). Anledningen till detta påstående är att hon anser att alla skönlitterära verk har en didaktisk potential, där potential betecknas som en möjlighet som texten bidrar till. För att det ska kunna relateras till värdefrågor måste det litterära verkets

(24)

21 ideologier ställas mot varandra, både de explicita och implicita och diskuteras med elever (Alkestrand, 2016, s.71).

5.2.2 Litteraturkaraktärernas hjälpande hand

I artikeln “Is Sarah a Bully or a Friend?”: Examining Students’ Textbased Written Expressions

of Bullying (2018, s.12) menar Elizabeth M. Hughes och Sandra Quiñones att läsning och utbyte

av tankar om mobbning är viktigt och har en potential att vara en katalysator för hur skolverksamheten ska ta itu med mobbning och hur man kan förhindra det. Utifrån denna kvalitativa analys kunde ett flertal sammanhängande, beskrivande teman om hur eleverna reflekterade kring kränkande behandling urskiljas. Det visade sig att eleverna kunde använda karaktärerna i böckerna för att visa kopplingar till deras egna liv genom att identifiera sig med både förövaren och den utsatta och sedan reflektera över problemets allvar. Detta stöds även av Hart et al. (2020, s.485) studie som visade på att eleverna, genom att se på en karaktärs beteende, kunde reflektera över hur de själva vill respektive inte vill handla och bete sig. Genom fiktion blir detta tydligt märkbart då den både kan likna och skilja sig ifrån verkligheten. Följaktligen hjälper den läsaren att titta på sina egna fördomar från en annan synvinkel och även se på sin egen omvärld med ett kritiskt öga (Alkestrand, 2016, s.294). Samtidigt kan noteras att eleverna i Hughes & Quiñones observationsstudie (2018, s.10) uttryckte att de tagit lärdom av skönlitterära verk i den bemärkelsen att de uppmärksammade karaktärernas “bra och dåliga” beteenden.

Karaktärerna som finns i skönlitteraturens fiktionsvärldar kan ses som förebilder för elever i deras progression till att bli en samhällsmedborgare som kan stå på egna ben och har en förmåga att tänka kritiskt (Alkestrand, 2016, s.298). De kan även fungera som ett medel för elever att känna igen sig samt att identifiera sig själva (Bommarcos, 2006, s.93). Skönlitteratur är således ett effektfullt redskap för att ge elever chans till att diskutera karaktärernas roller och länka deras beteende till deras egna liv (Miller, 2011, s.11). Detta resonemang stöds av Alkestrand (2016) som drar slutsatsen att skönlitteraturen är kraftfull i den bemärkelsen att den inte bara kan ge elever tillträde till fiktiva världar, utan kan också ge dem lärdomar. Nya insikter och kunskaper utifrån det litterära verket appliceras på deras egna liv utifrån den fiktiva världen. Detta gäller framför allt fiktion även om en dess världar kan skilja sig mycket ifrån den verkliga världen (Alkestrand, 2016,

(25)

22 s.290). Hon menar att det är just på grund av denna skillnad som fiktion kan bidra till genomgripande och djupa lärdomar (ibid).

5.2.3 Betydelse av social samverkan

Robert Thornbergs intervjustudie School Bullying as a Collective Action: Stigma Processes and

Identity Struggling (2015, s.318 f.) ger tydliga bevis för att arbete med att motverka och minimera

mobbning inte enbart ska fokusera på mobbare och offer utan även på den sociala processen i uppkomsten av mobbning. Således måste skolan hjälpa elever i deras strävan mot självändamålet positiv identitet, social acceptans och känsla av tillhörighet. Anna, en av eleverna i Thornbergs studie (2015), förklarade att andra elevers påpekande om hennes utseende tog över hennes egen syn på sig själv som individ på ett negativt sätt. Till följd av detta började Anna tvivla på sig själv vilket påverkade hennes självbild (Thornberg, 2015, s.317). Detta stärks av Bommarco (2006, s.145) som säger att tankarna om det individuella sökandet av identitet färgas av det sociala och kulturella roller som läsaren inkluderas i. Det finns en rad olika handlingar som skulle kunna minimera mobbning enligt Gourneau (2012, s.124). Hon menar att eftersom ignorans resulterar i minimal eller ingen framgång alls, är det viktigt att lägga fokus på skapande av empatiska åskådare som vågar ställa sig upp och säga ifrån (ibid). Elever behöver därför bli utrustade med en variation av sociala färdigheter. Bland annat att tänka empatiskt gentemot andra samt stå upp för sig själva och sina medmänniskor på ett rättvist och respektfullt sätt utan att nedvärdera någon. Detta startar i att elever ges möjlighet att, genom närmare observation på sitt eget jag samt kamraterna som individer, få syn på att alla förtjänar att bli respekterade (ibid.).

(26)

23

6. Diskussion

Denna studie syftade till att utforska skönlitteraturens och boksamtalens roll gentemot kränkande behandling samt ge en överblick över hur detta behandlas i det gemensamma klassrummet i grundskolans mellanår. Kapitlet inleds med en metoddiskussion i avsnitt 6.1 som behandlar studiens valda metod och hur det ledde till det slutgiltiga resultatet. Fortsättningsvis i avsnitt 6.2 presenteras en diskussion om studiens resultat och dess relation till studiens syfte, frågeställningar inklusive bakgrund. Avslutningsvis diskuteras förslag om vidare forskning inom området.

6.1 Metoddiskussion

Forskningsfältet var mindre utforskat än förväntat. En svaghet i arbetet blir därför att vissa källor inte berör syftet till fullo utan bara delar av det. Det var då av stor vikt att delarna ansågs relevanta utifrån syftet, såsom forskning om hur skönlitteratur kan lyfta mobbningsproblematik i undervisningen eller forskning om för- och nackdelar med boksamtal. Varje del kompletterade varandra vilket resulterade i att syftet i sin helhet kunde beröras. Inledningsvis sattes en avgränsning för forskning med fokus på grundskolans mellanår, men för att få både bredare syn och sökfält valdes även forskning om alla åldrar inom grundskolan samt gymnasieåren. Återigen innebär det att studien täcker en stor omfattning av åldrar och årskurser vilket kan betraktas som en svaghet. Vi väljer dock att se detta som en styrka då värdegrundsarbete mot kränkande behandling är ett viktigt arbete i alla årskurser både i grundskolan och på gymnasiet. Det kan även vara en fördel att, som lärare, få en inblick i alla årskurser eftersom alla elever antingen kommer från tidigare årskurser eller kommer fortsätta vidare i högre årskurser. Forskningsmaterialet är jämnt fördelad mellan nationell och internationell forskning vilket är en styrka eftersom forskningsområdet är relevant för skolverksamheter världen över.

Övervägande del av vårt forskningsmaterial är av kvalitativ karaktär där forskarna använt sig av olika metoder så som intervjuer av lärare, elever och klassrumsobservationer i arbetet med att samla in material. Även enkät som metod var förekommande i en av studierna vi valt. Anledningen till att kvalitativa studier främst använts beror på att det var sådana studier som hittades och ansågs vara relevanta för vår studie. Vi drar slutsatsen att detta kan bero på att forskare inom området, likt oss, anser att det är mer användbart med kvalitativa studier inom forskningsområdet. Forskning grundad i denna typ av metod bidrar till en djupare förståelse för deltagarna och deras utsagor, då

(27)

24 den exempelvis tillåter följdfrågor ifall något är oklart. Även om detta bidrar till att ett mindre omfång av underlag inhämtas för analys. Vi har i bearbetningen av underlaget diskuterat de kvalitativa studierna för att tillförsäkra oss om att vi har en gemensam syn på vad studierna avser att förmedla. På så vis har vi fått en samstämmighet vilket bäddar för ett trovärdigt resultat.

Egna positiva erfarenheter och tankar kring skönlitteratur och boksamtal kan ha påverkat analysen av forskningen och därmed arbetet. Enligt tillvägagångssättet i Claes Nilholms SMART (2017, s.89) är en analys inte neutral eftersom den utgår från ett visst perspektiv, i vårt fall ett sociokulturellt perspektiv. Forskningsartiklarna kan ha påverkat resultatet att ta upp mycket positiva vinningar med skönlitteratur och boksamtal i kombination med värdepedagogik på grund av partiska forskare. Dock har vi sett tendenser som belyser båda sidor av boksamtal, exempelvis i Tengbergs studie (2011). Önskvärt vore att hitta mer forskning som ställer sig emot denna undervisningsteknik. Detta skulle kunna använts för att kontrastera de analyserade artiklarnas resultat och bringa en större helhetssyn i arbetet. Fortsättningsvis vill vi även lyfta fram vår medvetenhet kring att Tengbergs studie (2011) förekommer mer frekvent än andra i resultatavsnittet. På grund av detta kan det uppfattas som att hans ståndpunkter inom ämnesområdet är mer relevanta och väsentliga för studien än andra. Vi anser dock att vi stödjer hans studie och utsagor med de övriga artiklarna på ett väl kompletterande sätt.

6.2 Resultatdiskussion

Resultatet i studien visar på en övervägande positiv attityd till skönlitteratur i kombination med boksamtal för att minimera och motverka kränkande behandling i grundskolans mellanår. Enligt svenskämnets kursplan i grundskolan är ett av ämnets syften att genom skönlitteratur ge elever förutsättningar att utveckla sitt språk, sin egen identitet och världen i stort (Skolverket, 2019a, s.257). Detta syfte kan uppnås genom elevers deltagande i diskussioner berörande olika livsfrågor utifrån skönlitteratur (Skolverket, 2017, s.7). Vilket i sin tur kan relateras till Vygotskijs sociokulturella teori som grundar sig i att det sociala sammanhanget bidrar till utveckling och lärande där samspel är en viktig pusselbit. Boksamtalen blir ett sätt för elever att se läsningen som en social aktivitet där de genom kollegialt samarbete kan hjälpa varandra att bredda sitt meningsskapande. Vi ser det kollegiala samspelet som ett viktigt inslag i undervisningen med anledning av att skolan behöver vara en spegel som reflekterar samhället i stort. Med åtanke på att

(28)

25 elever sedan ska kunna komma ut som demokratiska samhällsmedborgare och kunna ta sitt fulla ansvar. Ensam är inte starkast då vi alla, i olika utsträckning, lever i symbios med varandra.

Enligt läroplanen har lärare som uppgift att “ta hänsyn till varje enskild elevs behov, förutsättningar […]” (Skolverket, 2019a, s.12). Den bild vi fått genom det lästa materialet är att boksamtal om skönlitteratur kan leda till både läslust och engagemang. Det verkar även vara ett bra individualiserande arbetssätt som elever med olika förutsättningar kan dra nytta av. Detta är dock inget man kan göra i en handvändning utan även om en god planering finns tillhanda kan vissa faktorer leda till att det meningsskapande samtalet uteblir. Många av de analyserade forskningsartiklarna anser att det är viktigt att knyta an till elevers erfarenheter och verklighet (se Alkestrand, 2016; Miller, 2011; Tengberg, 2016) men att verkligheten lätt kan ta över ett samtal (Eriksson & Aronsson, 2004, s.522). Om denna koppling kommer i skymundan missgynnas det meningsskapande samtalet. För elever är deras integritet viktig men det kan vara svårt för lärare att se vad som är känsligt eller inte eftersom lärare i viss mån kan befinna sig utanför elevers föreställningsvärldar (Langer, 2017, s.78). Värdefrågor i sig kan innebära känsliga samtalsämnen och att beblanda detta med elevers egna erfarenheter anser vi pekar på en problematik i att kombinera skönlitteratur och värdepedagogiskt arbete i svenskundervisningen. Det är dock möjligt så länge läraren har en vetskap kring olika arbetssätt och metoder för att implementera detta i det dagliga arbetet. Trots problematiken som nämnts kan vi se att skönlitteraturen även bidrar med fördelar till det värdepedagogiska arbetet. Både Miller (2011) och Alkestrand (2016) ser skönlitteraturen, framför allt inom fantasy-genren och djurberättelser, som en chans att distansera sig från verkligheten vilket bringar en möjlighet att se den från ett annat perspektiv. Denna distans finner vi vara värdefull i samtal om värdefrågor, som tidigare nämnts kan vara svåra och känsliga att tala om. När elever stöter på icke verklighetstrogna karaktärer och händelser spenderas mindre tid på kopplingar till den egna världen. I stället kan fokus ligga i karaktärernas handlingar och hur de påverkar händelserna i berättelsen. På så sätt drar vi slutsatsen att skönlitteratur kan underlätta för elever att tala om värdefrågor eftersom de icke verklighetstrogna karaktärerna fungerar som en sköld att skydda sig bakom. Skolans demokratiska uppdrag kan således främjas genom skönlitteratur så länge det görs på ett genomtänkt sätt och grundas i beprövad erfarenhet.

(29)

26 enbart bör riktas mot mobbare och utsatta. Det är av vikt att rikta fokus på den sociala process där kränkande behandling uppkommer och genom det arbeta förebyggande. Dessa tankar väckte även tidigare kunskaper om utvecklingsekologi som vi erhållit under tidigare UVK-kurser (utbildningsvetenskaplig kärna). Utvecklingsekologin härstammar ur psykologen Urie Bronfenbrenners tankar som betonar människors utveckling i samverkan med sin omgivning (Nilholm, 2016, s.63). Vi människor lär oss i många olika sammanhang och på olika arenor. Skolan är därmed inte den enda arena som vi tillför oss kunskap på (ibid.). Den utvecklingsekologiska teorin grundar sig på synen att ett barns utveckling sker i relation till flera olika närmiljöer som barnet är en del av (Nilholm, 2016, s.64). Den närmiljö som ligger närmast ett barn, är den som barnet är fysiskt närvarande i, vilket innefattar skola och hem. Vi ser därmed ett samband till att hemmet har en stor inverkan på individens uppfattningar om sanningar, vad som är ”rätt” och ”fel” gällande normer och värderingar. Sambandet vi uppfattat här är att även om skönlitteraturen kan skapa en trygg värld för samtal kring kränkande behandling, är det även viktigt att samtala om elevers värld runtom. Detta eftersom elevers sociala omvärld kan ha en påverkan på deras egna tankar och värderingar vilket också påverkar deras handlingar gentemot andra. Att hata varandra på grund av våra olikheter är inget vi människor föds med, det är ingenting

vi har naturligt.

Sammanfattningsvis visar resultatet i studien att skönlitteratur och boksamtal har en stor potential i ett mobbningsförebyggande arbete. Ur ett värdepedagogiskt perspektiv kan skönlitteraturen vara en väl fungerande språngbräda för samtal kring olika värden eller som Alkestrand (2016) väljer att se det, som ett redskap för att bemöta en oviss framtid. Dock är det inte ett enkelt arbete utan det förekommer många olika vägval som kan hjälpa eller stjälpa beroende på vilken väg man väljer att gå. Vi drar slutsatsen att skönlitteratur stärker elevers möjlighet att möta det främmande som de själva ännu inte upptäckt genom att leva sig in i karaktärer och deras världar. Vi uppfattar även att elever lär mycket genom samtal med varandra och därmed verkar boksamtal vara ett bra sätt att ta sig an abstrakta frågor så som värdegrundsfrågor, eftersom två huvuden är bättre än ett.

Utifrån denna diskussion menar vi att det skulle vara intresseväckande att vidare studera hur elevers utvecklingsekologi kan påverka deras attityd gentemot värdegrundsarbete. Med andra ord hur samspel mellan skola och hem ser ut utifrån ett motverkande arbete mot kränkande

(30)

27 behandling. Vi föreslår även vidare forskning som berör hur olika digitala medier som exempelvis tv-och data-spel samt filmer kan vara utgångspunkt i tolkande samtal om mänskliga rättigheter. Avslutningsvis skulle även en ingång till andra värdegrundsperspektiv än det som har behandlats i denna studie vara av intresse, exempelvis jämställdhet mellan kvinnor och män eller alla människors lika värde.

(31)

28

Referenslista

Alkestrand, M. (2016). Magiska möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans

värdegrundsarbete. [Doktorsavhandling]. Lunds universitet.

Ask, S. (Red.). (2005). Perspektiv på didaktik: Svenskämnet i fokus. Natur och Kultur. Bergsten, S. & Ellerström, L. (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. (2. uppl.).

Studentlitteratur.

Bommarco, B. (2006). Texter i dialog: En studie i gymnasieelevers litteraturläsning. [Doktorsavhandling, Malmö högskola]. DiVA.

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1404447&dswid=-6460

Certo, J., Moxley, K., Reffitt, K. & Miller, J. A. (2010). I learned how to talk about a book: Children´s perceptions of literature circles across grade and ability level. Literacy

Research and Instruction, 49(3), 243–263. https://doi.org/10.1080/19388070902947352

Chambers, A. (2011). Böcker inom och omkring oss. X Publishing.

Eriksson Barajas, K. (2012). Boksamtalets dilemma och möjligheter. Liber.

Eriksson, K., & Aronsson, K. (2004). Building Life World Connections during School Booktalk.

Scandinavian Journal of Educational Research, 48(5), 511–528.

https://doi.org/10.1080/003138042000272159

Garme, B. (2010). Elever skriver. Studentlitteratur.

Gourneau, B. (2012). Students’ perspectives of bullying in schools. Contemporary Issues in

Education Research (CIER), 5(2). 117–126. https://doi.org/10.19030/cier.v5i2.6929

Hart, P., Oliveira, G., & Pike, M. (2020). Teaching virtues through literature: learning from the ‘Narnian Virtues’ character education research. Journal of Beliefs & Values, 41(4). 474– 488. https://doi.org/10.1080/13617672.2019.1689544

(32)

29 Hughes, E. M., & Quiñones, S. (2018). “Is Sarah a Bully or a Friend?”: Examining Students’

Textbased Written Expressions of Bullying. Middle Grades Review, 4(2). Article 6.

https://scholarworks.uvm.edu/mgreview/vol4/iss2/6

Jansson, B. G. (2006). Episkt dubbelspel: Om faktionsberättelser i film, litteratur och

tv. Hallgren & Fallgren Studieförlag.

Johansson, E. & Thornberg, R. (2014). En mångfacetterad bild av värdepedagogisk forskning. I Johansson, E. & Thornberg, R. (Red.). (2014). Värdepedagogik, Etik och demokrati i

förskola och skola. Liber.

Langer, J. A. (2017). Litterära föreställningsvärldar: Litteraturundervisning och litterär

förståelse. (2. uppl.). Daidalos.

Martinsson, B-G. (2015). Läspanikens anatomi – barns och ungdomars läsning och mediebruk i ett historiskt perspektiv. I Tengberg, Michael. & Olin-Scheller,

Christina. (Red.). (2015). Svensk forskning om läsning och läsundervisning. Gleerups Utbildning.

Martinsson, B-G. (2018). Litteratur i skola och samhälle. Studentlitteratur.

Miller, S. (2011). Positive Role Models vs. Bullies: Can They Be Distinguished By Following Articulate Animals Into Worlds of Suspended Disbelief? Forum on Public Policy,

2011(1). https://forumonpublicpolicy.com/vol2011.no1/archive2011.no1/miller.pdf

Molloy, G. (2008). Reflekterande läsning och skrivning. Studentlitteratur. Nationalencyklopedin. (u.å.-a). Litteratur. I Nationalencyklopedin.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/litteratur

Nationalencyklopedin. (u.å.-b). Skönlitteratur. I Nationalencyklopedin.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sk%C3%B6nlitteratur

Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Studentlitteratur. Nilholm, C. (2017). Smart: Ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Studentlitteratur.

References

Related documents

Från andra staters sida, sa jag till den här ambassadören, till exempel i Sov- jetunionen, Västmakterna och Sverige hade man också sedan länge betonat vikten av att polackerna

traditionella könsmönster anser Lindqvist (2010) att det ibland är nödvändigt att gå emot vissa barns önskemål för att se en progress i jämställdhetsarbetet. Detta betyder

Här får du lära dig grundteknikerna för måleri och teckning på olika material. Här får du möjlighet att

Staten - då kommunikationsdepartementet / IT kommissionen OCH kapitalet (SEB, IBM, Micro- soft, m fl) var engagerade parallellt och finansierade riksverksamheten. Samarbetet med både

När en person från Svenska Afghanis- tankommitténs program för personer med funktionsnedsättningar kom till mitt hus berättade jag om allt det som hände mig i gränden och

Genom SAKs nära kontakter med organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter å ena sidan och myndigheter (inte minst det för funktionsnedsatta människor

SAK skulle inrikta sig på hjälp inom hälsoområdet, och eftersom praktiskt taget all internationell hjälp dittills hade gått till projekt bland de afghanska flyktingarna i

– Regnet förstörde hela upplevelsen, tyckte en del turister som ville ha pengarna tillbaka när det de fick se de blommande och gräsklädda sanddynerna.