) V//
madde/agge
436
*
o
1985
Mc-hastigheter på landsväg
Göran K Nilsson
w Väg-00,7 Trafik-
Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581 01 Linköping
wedge/agge;
436 i, *
y ,935
Mc-hastigheter på Iandsväg
Göran K Nilsson
VTI, Linköping 1 986
f' 00/7 Wii/(- Statçns väg- och trafikinstitut (VTI) 0 587 01 Linköping
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
gg
REFERAT
_
I
0 ABSTRACT
L
II
SAMMANFATTNING
>
III
SUMMARY
'
*
v
1
UPPDRAGET
J
1
2
MATERUM.0CHLHVARDERMK;
2
3 ANALYS OCH RESULTAT - 6
BILAGA 1 Resultatexempel från ADB-rutinen BILAGA 2 Redcvisning av varje enskild mätning
Nic-hastigheter på landsväg av Göran K Nilsson
Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 581 Gl LINKÖPING
REFERAT
I och med att antalet motorcyklar har ökat kraftigt de senaste åren, har vi fått ett stort antal mc-olyckor. Jämfört med andra fordonsslag har motorcyklarna höga olycksrisker. En av olycksorsakerna kan vara höga hastigheter.
VTI fick därför i uppdrag av TSV att undersöka motorcykelhastigheterna och hur de förhåller sig till personbilshastigheterna.
Vi har analyserat mätningar under sommarhalvåret från 1980-1984L på landsvägar. Underlaget består av 80 olika mätningar på 25 platser. När vi ser på resultaten från de mätplatser som återkommer vid samma tid, ser vi att andelen mc för 1981 är 0,63 %, 1982 0,85 0/0 och 1983 1,73 %.
Genom regressionsanalys får vi fram att det starkaste sambandet finns mellan personbilarnas och motorcyklarnas medelhastigheter. Vi ser även att denna skillnad i hastighet minskar vid ökande hastighetsnivåer;
0 på 70-vägarna körde mc ll km/h fortare än personbilarna 0 på 90-vägarna körde mc 7 km/h fortare än personbilarna 0 på llO-vägarna körde mc 5 km/h fortare än personbilarna
Dessutom har - jämfört med personbilarna - mc en större hastighetssprid-ning, vilket beror på en del mycket höga 'registrerade mc-hastigheter.
II
Motorcycle speeds on rural roads by Göran K Nilsson
Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI) 5-581 01 LINKÖPING
Sweden
ABSTRACT
The rapid increase in the number of motorcycles in the last years has been accompanied by an increased number of accidents with motorcycles. Compared with other roadusers themotorcyclists have high accident risks. One possible cause of these accidents may be high speeds.
The VTI was therefore commissioned by the TSV (Traffic Safety Office) to investigate motorcycle speeds and to make a comparison with car speeds. Measurements during the summers of 1980-1984 on rural roads have been analysed. The basic data consist of 80 different measurements from 25 sites. W'hen looking upon the results from the measuring sites that are recurrent at the same time of the year, we see that the proportion of motorcycles in traffic was 0.63 % in 1981, 0.85 % in 1982 and 1.73 °/o in 1983. Through regression analysis it was found that the strongest correla-tion exists between the mean values of car speeds and motorcycle speeds. Another finding was that this difference in speed decreases at higher speed levels;
o at a speed limit of 70 km/h the motorcycles went 11 km/h faster than the cars,
o at a speed limit of 90 km/h the motorcycles went 7 km/h faster than the cars,
o at a speed limit of 110 km/h the motorcycles went 5 km/h faster than the cars
In addition to this the motorcycles in comparison with cars show a greater variation in speed. This is caused by registration of some very high motorcycle speeds.
III
Nic-hastigheter på landsväg av Göran K Nilsson
Statens väg- och trafikinstitut (VTI
581 01 LINKÖPINGSAMMANFATTNING
Antalet motorcyklar i trafiken har de senaste åren ökat kraftigt. I samband med det har även olyckor med mc inblandade visat en stark ökning. Detta antas bero på flera orsaker som att mc:n är svår att manövrera, förarna är unga och har ej tillräcklig körvana. Dessutom har man tyckt sig märka att motorcyklarna ofta kör fortare än andra trafikanter, vilket ökar såväl risker som skadeföljder.
Av denna anledning gav TSV i uppdrag åt VTI att söka dokumentera det faktiska förhållandet vad gäller motorcyklarnas hastigheter i jämförelse med personbilarnas på landsväg. Studien kom att avse 70-, 90- och 110-vägar med i möjligaste mån högt trafikflöde under sommarhalvåret åren 1980-1984. För att göra denna undersökning har vi använt material från våra uppföljande hastighetsmätningar som har pågått sedan december l979. Data för motorcyklar har ej utvärderats tidigare, varför en omprogramme-ring av statistikprogrammet fick bli det första steget.
Redovisningen för varje mätning omfattar en 24-timmar5period och presen-terar medehastiheter, percentilhastigheter, standardavvikelser samt ande-lar som överskrider vissa hastigheter.
AnalySen bygger på 80 olika mätningar på 25 platser med rak och plan väg. Medelhastigheterna för motorcyklar kan variera mycket mellan olika mättillfällen. De extremaste hastigheterna uppträder oftast när vi har ett litet antal motorcyklar. Därför slår vi ih0p mätresultaten platsvis och får så stabilare värden. Antal mätningar per år varierar mellan en och två. Största antal mc per mätning har vi under 1983 när vi mätte i juli månad. På de flesta av våra mätplatser kan vi konstatera en ökning av andelen mc. Från 1981 till 1982 ökade andelen mc på en del av dessa platser från 0,63 till 0,85 procentenheter och från 1982 till 1983 var ökningen från 0,85 till 1,73 procentenheter.
IV
Vi gör en regressionsanalys av medelhastigheten för motorcyklar och ll Olika variabler. Genom att med hjälp av ttest utesluta den variabel som -har svagaste sambandet får vi till slut samtidig signifikans på 95 %-nivân för de tre variablerna: procent tung trafik, medelhastigheten för personbi-lar och medelhastigheten för personbipersonbi-lar med släp. Av de tre variablerna finner vi sedan att medelhastigheten för personbilar har starkaste samban-det med mc-medelhastigheten. Regressionen mellan dessa visar slutligen att skillnaden mellan dessa hastigheter avtar vid högre farter. Se figur 2 sid 17.
Detta illustreras även av skillnaderna i de olika vägkategorierna:
0 på, 70-vägarna körde mc i medeltal 11 km/h fortare än personbilarna och 43 % fortare än 90 km/h
0 på 90-vägarna körde mc i medeltal 7 km/h fortare än personbilarna och 31 % fortare än 110 km/h,
0 på llO-vägarna körde mc i medeltal 5 km/h fortare än personbilarna och 12 % fortare än 130 km/h.
Tabell I. Andel motorcyklar (MC) respektive personbilar (PB) som överskrider hastighetsgräns. Inom parentes inklusive sex extra mätningar på 90-vägar 1984. Se även tabell 12 sidan 18.
vä _ Antal 96 över HAGR
g
mät'
MC
PB
typ platser79"
5
88,7
82,0
vagar
:åéar
2
71,5
62,9
8_9rn
(4)
(59,3)
(46,3)
4 ...____4 73,6
62,8
(10)
(64,4)
(50,9)
:géar
2
75,7
62,6
llo'
5
42,5
23,9
vagar
10
48,3
35,5
Mmmm"
5
54,1 '
45,0
vagar
VTI MEDDELANDE 436
Motorcycle speeds on rural roads by Göran K Nilsson
National Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI) 5-581 01 LINKÖPING
Sweden
SUMMARY
The number of motorcycles in traffic has increased markedly in later years. The increase has been accompanied by a strong increase in the number of accidents with motorcycles. Accidents can be caused by several different factors such as the difficulty to manoeuvre a motorcycle, and the many young drivers combined with insufficient driving experience. In addition to this there is an assumption that the motorcyclists often drive faster than other drivers of other vehicles,which makes both risks and injuries more severe.
For this reason the VTI was commissioned by the TSV (Traffic Safety Office) to investigate the speed of motorcycles compared to the speed of cars on rural roads. The study used speed measurements from different roads with speed limits 70, 90 and 110 km/h. The data covered the summers (may-oct) from 1980 to 1984. Most data were originally collected for follow-up studies of Speed which have been going on since December 1979. Data on motorcycles have not been evaluated before, so the first step was to develop a new computer program.
The results from each measurement comprise a period of 24 hours and shows mean speed, speed percentiles, standard deviations and percentage over certain speeds for different vehicle categories.
The analysis is based on 80 different measurements from 25 sites on straight and level roads. The mean speed of motorcycles sometimes varies greatlybetween different occasions. The most extreme mean speeds occur mostly when the number of motorcycles is small. The average results are consequently more stable for a site than for one measurement. The number of measurements per year and site varies between one and two. The greatest number of motor-cycles per measurement is in the month of July VTI MEDDELANDE 436
VI
1983. For most of the measuring sites we can see an increase in the proportion motorcycles. From 1981 to 1982 theproportion motorcycles on some of these sites increased from 0.63 0/0 to 0.85 °/o of the traffic which means about 35 %. From 1982 to 1983 the increase was from 0.85 % to 1.73 % which means about 105 %.
When making a regression analysis of the mean speed of motorcycles with 11 different independant variables, and using the t-value to eliminate variables, we finally get significans on at least the 95 °/o-1eve1 when three variables remain; percent heavy traffic, mean speed of cars and mean speed of cars with trailer.
The mean speed of cars has the strongest c'orrelation with the mean speed of motorcycles. The regression between these speeds shows that the difference between them is reduced at higher car speed. See figure 2 page 17. This is also illustratedby the difference for different road categories;
o on roads with 70 km/h speed limit motorcycles drove on the average 11 km/h faster than cars and 43 % of them drove faster than 90 km/h, 0 on roads with 90 km/h speed limit motorcycles drove on the average
7 km/h faster than cars and 31 % of them drove faster than 110 km/h, o on roads with 110 km/h speed limit motorcycles drove on the average
5 km/h faster than cars and 12 0/0 of them drove faster than 130 km/h. Table I. Proportion motorcycles (MC) and cars (PB) respectively
ex-ceeding speed limit. See also table 12 page 18. 96 exceeding
Seesd-
speed limit
limit MC PB 70 km/h 88,7 82,0 90 km/h 73,6 62,8 110 km/h 48,3 35,5
VTI MEDDELANDE 436
l UPPDRAGET
De senaste årens ökningmav antalet registrerade motorcyklar har gett upphov till ett ökat intresse vad gäller trafiksäkerheten för detta fordons-slag.
Många av motorcykelförarna är nybörjare och har ej så stor körvana. Dessutom är motorcyklar särskilt lockande för ungdomar, som har en högre olycksrisk än övriga trafikanter. Detta har bl a. fått till följd att antalet mc-olyckor har ökat. Förarna blir ofta svårt skadade på grund av att de är jämförelsevis oskyddade och att de ofta färdas med höga hastigheter. Det måste således anses vara viktigt att få kunskap om
motorcykelhastigheter-na.
I vår rutinredovisning av resultat från hastighetsmätningar har hittills uppgifter om motorcyklar saknats. Därför gav TSV i uppdrag åt VTI att lämna särskilda resultat även för motorcyklar från VTIs punkthastig-hetsmätningar på rak, plan landsväg vid torrt väglag och uppdraget avsåg 0 hastighetsdata m m för mc enligt ny utvärdering
o motsvarande hastighetsdata m m för lätta och tunga bilar enligt rutin-utvärdering samt
0 översiktlig analys av ovannämnda data med bl a jämförelser mellan motorcyklars och bilars hastighet
2- MATERIAL OCH UTVÄRDERING
, Sedan några år tillbaka, från vintern 1979/80, följs hastighetsutvecklingen upp av VTI med återkommande mätningar på olika platser i södra Sverige. Hastigheterna har mätts med den vid VTI utvecklade differentierande trafikanalysatorn, DTA-Z. Denna apparat registrerar på hålremsa data i kodad form, som sedan kan bearbetas vidare i dator.
Vid mätning ställer man ut en DTA-Z-apparat med en ackumulator på 24V. Tre slangar spännes rätvinkligt över ett s k mätsnitt, som avser ett eller flera körfält, och oftast över hela vägen. Slangarna ges ett inbördes avstånd av 1,65 m och anslutes till apparaten. När ett fordon passerar över slangarna, uppstår luftpulser i dessa, och ordningsföljden på dessa pulser gör att man kan avgöra om axelavståndet är mindre än 1,65 m, mellan 1,65 och 3,3 m eller mer än 3,3 m. Detta ligger sedan till grund för indelningen i olika fordonstyper. Två av slangarna utnyttjas till att bestämma hastig-heten på grundval av tiden det tar för ett hjulpar att rulla l,65 m.
Efter mätningen konverteras mätdjata från hålremsa till magnetband. Detta köres i sin tur i dator mot ett rutinmässigt använt statistikprogram, som ger trafikflödet uppdelat på varje timma, antalet av olika fordonstyper samt medel- och percentilhastigheter, m m. Därtill kommer diagram över hastighetsfördelningar för personbilar, lastbilar med och utan släp och i denna undersökning även mc dels för en period med' dagsljus hela året på mätplatserna (kl 9-15) och dels för hela dygnet. Ett exempel på resultaten av utvärderingsrutinen ges i bilaga 1. Denna standardrutin har inriktats på en koncentration till de allra viktigaste resultaten. Som exempel på förenklingen kan nämnas, att då ett mätsnitt tar med fordon med olika körriktning- exempelvis med givarna över hela vägen-sammanförs data oberoende av körriktning, d v 5 utan riktningsuppdelning.
I samband med redovisningen av deordinarie uppföljande hastighetsmät-ningarna ges en mer detaljerad beskrivning av varje mättillfälle. (Se VTI Meddelande 337, 345, 397 och 409, bilaga 1-4).
Mätningarna som studeras i denna undersökning var redan utförda. Första steget blev en omprogrammering av vårt statistikprogram för att få fram VTI MEDDELANDE 436
resultat för motorcyklar. Vi valde att titta på mätningar från de mest trafikerade platserna inom varje hastighetsgrupp för att få med så mycket _ , motorcyklar som möjligt. Underlaget-antalet motorcyklar- blev, som 9 man kunde vänta sig, något mindre på 70-vägar än på90- och 110-vägar. Eftersom antalet motorcyklar varierar kraftigt 'med årstiden, med många avställningar under vintern, har vi begränsat oss_ till att titta på månaderna maj till oktober. Följande platser ingår i materialet:
PLNR 1 E4 Gistad E-län motorväg llO-gräns
" 2 210 V Husby E-län 6,2 m bred väg 70-gräns " 3 E66 Mönsterås H-län 12,0 m bred väg .llO-gräns " 4 E66 Gamleby H-län 12,0 m bred väg 90-gräns " 5 E3 Eskilstuna D-län 13,0 m bred väg 110-gräns " 6 252 Hallstahammar U-län 6,0 m bred väg 70-gräns " 7 E66 Söderköping E-län 13,0 m bred väg llO-gräns
" 8 E4 Stavsjö -län 9,0 m bred väg 90-gräns
" 9 E4 Nyköping R1 -län motorväg 110-gräns
" 10 E4 Nyköping R2 D-län motorväg 110-gräns
"
ll
E4
Ödeshög
E-län
13,0 m bred väg
110-gräns
" 12 E18 Segmon S-län 9,0 m bred väg 90-gräns " 13 45 Säffle S-län 13,0 m bred väg llO-gräns
" 14 175 Kila S-län 5,8 m bred väg 70-gräns
" 15 E6 Kungälv O-län motorväg 110-gräns
" 16 45 Lödöse P-län 11,0 m bred väg 90-gräns " 17 167 Backamo O-län 6,0 m bred väg 70-gräns
" 18 E6 Malmö M-län motorväg 110'-gräns
"
19
104 Övedskloster
M-län
6,5 m bred väg
70-gräns
20 E66 Hurva M-län 13,0 m bred väg 90-gräns
" 21 E66 Odarslöv M-län 13,0 m bred väg 90-gräns " 22 E6 Munkedal O-län 12,0 m bred väg 90-gräns " 23 E6 Skredsvik O-län 11,5 m bred väg 90-gräns
" 24 E6 Morup N-län 8,0 m bred väg 90-gräns
" 25 E6 Skogstorp N-län 9,0 m bred väg 90-gräns Tidigare har underhand och som ett första resultat lämnats data endast för åren 1983 och 1984. För att få ett större underlag och en uppfattning om eventuella tidsberoende tendenser har vi sedan utökat studien med mät-ningar från samma platser för åren 1980-1983.
I det nya statistikprogrammet som presenterar resultat från en mätperiod om 24 timmar (se bilaga 1) redovisas nu i en första tabell antal fordon per timme fördelat på fem fordonstyper: motorcyklar, personbilar, personbilar med släp, lastbilar och lastbilar med släp. Nästa tabell ger fördelningen på de olika fordonstyperna för mätdygnet. Slutligen redovisas hastigheterna i form av bl a medelvär-den, percentiler samt andelar i procent som överskri-der olika hastigheter mellan 70 och 160 km/h..
Som grund för analysen har vi 80' olika mätningar från 25 olika platser under åren 1980-1984. På 19 av. dessa platser har vi gjort upprepade mätningar mellan två, och fem gånger.
Tabell 1. Antal mätningar per år för varje plats.
År
PLNR 80 81 82 83 84 Summa 1 1 l l 2 O 5 2 l 0 l 1 O 3 3 l l 1 2 O 5 4 l l 1 2 O 5 5 l 1 l 2 O 5 6 1 l l 1 O 4 7 1 1 2 1 O 5 8 1 O 2 1 O 4 9 l 1 2* 1 O 5 10 l 1 2 1 O 5 11 1 1 2 1 O 5 12 0 O 1 1 O 2 13 0 O 1 2 3 O 3 14 0 O 1 2 O 3 15 0 0 l 2 ' O 3 16 0 O 1 2 O 3 17 0 0 l 2 O 3 18 0 0 l 2 O 3 19 0 O 1 2 O 3 20 0 O- O O 1 1 21 0 O O O 1 1 22 0 0 O 0 l 1 23 0 O O O 1 1 24 0 O 0 0 l 1 25 0 O O O 1 1 Summa 11 9 24 30 6 80VTI MEDDELANDE 436
An ta l mät ni ng ar pe r pl at ls för de la t på mån ad er . Ta be ll 2. S um m a 5355545455523333333111111 80 se pt ok t jul i aug jun i ma j 00000011111100000000000000 O000002122212222222000000 40344440000000000000000000 [...011101111111111111000000 0000000000000000000001111 0000001.111100000000110000 24 23 17 7 P L N R 1234567890123456789012345 1111111111222222 S um m a VT I M E D D E L A N D E 43 6
3
ANALYS OCH RESULTAT.
I bilaga tabell 1 redovisas varje mätning med uppgifter om mätplatsen med resultat som antal axelpar, procent långsamma och tunga fordon, procent och antal motorcyklar samt hastigheter för de olika fordonstyper-na. På sidan 1 i bilaga 2 finns betydelsen av alla förkortningar angivfordonstyper-na. Dessa beteckningar används i samtliga tabeller.
Det framgår att medelhastigheten för motorcyklarna varierar mycket mellan olika mättillfällen på samma plats. Samtidigt ser vi att antalet motorcyklar också varierar mycket och de mest extrema medelhastigheter-na uppträder som väntat oftast vid litet antal motorcyklar.
Eftersom vi ej lyckats påvisa någon hastighetsutveckling skild från övriga fordon (se tabell 4), vilken inte tycks ändras märkbart med åren, kan vi i stället se på det sammanslagna materialet från varje plats. Det ger stabilare värden och vi reducerar på så sätt en inverkan från mera tillfälliga omständigheter. Se bilaga 2 tabell 2. Observera att alla variabler i denna tabell är vägda mot antal observerade motorcyklar.
Tabell 3. Antal motorcyklar vid våra mätningar årsvis.
År
PLNR 80 81 82 83 84 Summa 1 29 48 '81 329* 487 2 7 30 71 108 3 19 42 38 249* 348 4 18 16 26 157* 217 5 59 42 62 231* 394 6 4 14 12 39 69 7 22 22 21* 126 191 8 38 60* 215 313 9 25 21 16* 81 143 10 15 20 46* 106 187 11 29 29 125* 315 498 12 7 40 47 13 33 163* 196 14 5 42* 47 15 38 192* 230 16 22 167* 189 17 1' 40* 41 18 39 102* 141 19 13 76* 89 20 88 88 21 125 125 22* 139 139 23 139 * 139 24 102 102 25 144 144 Sunnna 265 254 675 2741 737 4672Tabell 3 visar hur många mc vi har registrerat vid våra mätningar år för år och plats för plats. * vid siffran anger att antalet härör från två mätningar (se tabell 1). Här anar vi en ökningstrend i antalet mc, vilket vi återkom-mer till längre fram.
Tabell 4. Motorcyklarnas medelhastigheter (km/h) årsvis för varje plats under som marhalvåret på rak och plan landsväg.
År
1
PLNR 80 81 82 83 84 Viktat m.v. 1 118,00 113,40 121,60 110,79 113,27 2 103,20 96,00 93,90 95,09 3 101,20 93,70 97,60 101,45 100,08 4 90,40 109,10 98,40 104,15 102,68 5 111,50 109,00 108,30 109,53 109,58 6 112,50 90,20 96,70 98,90 97,54 7 117,60 101,60 96,80 108,60 107,53 8 98,00 95,88 99,70 98,76 9 115,50 95,60 105,05 111,90 109,37 10 124,60 116,30 110,72 116,10 115,48 11 108,60 106,60 110,63 108,50 108,93 12 96,80 105,60 104,29 13 112,10 105,24 106,39 14 92,50 81,28 , 82,47 15 96,90 107,42 105,68 16 101,00 104,02 103,67 17 77,30 85,03 84,84 18 102,60 116,10 112,37 19 92,10 88,07 88,66 20 95,30 95,30 21 97,30 97,30 22 94,50 94,50 23 99,40 99,40 24 90,20 90,20 25 92,90 92,90Tabell 4 visar motsvarande medelhastigheter, för vilka man inte kan påvisa någon enhetlig utveckling. Platsmedelvärdena är-som i bilaga_ 2 tabell
2 - viktade medelvärden med antal mc som vikter.
Tabell 5. Antal motorcyklar vid våra mätningar per plats fördelat på rnånader.
PLNR maj juni juli aug sept okt Summa
1 151 336(4) 487 2 108 (3) 108 3 172 176 (4) 348 4 125 - 92 (4) 217 5 137 257 (4) 394 6 69(4) 69 7 17 126 44 (2) 4 191 8 37 215 38 (2) 23 313 9 10 81 46 (2) 6 143 10 36 106 35(2) 10 187 11 119 315 58(2) 6 498 12 40 7(2) 47 13 132 64(3) 196 14 34 l3(3) 47 15 152 78(3) 230 16 125 64(3) 189 17 36 5(3) 41 18 79 62(3) 141 19 69 20(3) 89 20 88 88 21 125 i 125 22 139 139 23 139 139 24 102 V 102 25 144 144 Sunnna 432 524 2095 1038 534 49 4672
I tabell 5 ser man materialets storlek fördelat på månader och platser. För månaderna augusti och september har vi mätningar från flera år. Hur många anges inom parentes.
10
Motorcyklarnas medelhastighet (km/h) fördelat på månader
Tabell 6.
ocrlplatser.
PLNR
ma'
1 Junl' '
° 1'
11 aug sept oktVikt
"lv1 110,30 114,61 113,27 2 95,09 95,09 3 104,60 95,66 100,08 4 104,90 99,67 102,68 '5 107,50 110,69 109,58 6 97,54 97,54 7 97,50 108,60 109,60 93,80 107,53 8 102,90 99,70 98,00 84,60 4 98,76 9 105,50 111,90 106,42 104,30 109,37 10 114,00 116,10 119,86 98,90 115,48 11 111,80 108,50 107,60 87,40 108,93 12 105,60 96,80 104,29 13 106,70 105,75 106,39 14 81,70 84,50 82,47 15 107,90 101,36 105,68 16 104,30 102,44 103,67 17 84,90 84,42 84,84 18 114,50 109,65 112,37 19 87,80 91,61 88,66 20 95,30 95,30 21 97,30 97,30 22 94,50 94,50 23 99,40 99,40 24 90,20 90,20 25 92,90 92,90
Tabell 6 visar medelhastigheter fördelat på månader och platser. Man ser att hastigheterna är likartade utom för oktober, där de är lägre. Anledning-en får välantas vara de sämre väderförhållandAnledning-ena vid dAnledning-enna tidpunkt.
11
Tabell 7. Procent motorcyklar i trafiken fördelat 'på månader och platser.
PLNR maj juni juli aug Sept okt viktat oviktat
m.v. m.v. 1 1,71 1,73 1,72 1,72 2 2,76 2,76 2,76 3 2,85 1,29 2,06 2,07 4 2,91 0,75 1,99 1,83 5 2,00 1,01 1,35 1,50 6 0,88 0,88 0,88 7 0,57 2,18 0,67 0,16 1,65 0,89 8 0,61 1,88 0,58 0,40 '1,47 0,87 9 0,23 1,39 0,56 0,15 0,99 0,58 10 0,77 1,79 0,41 0,24 1,25 0,80 11 2,39 3,16 0,69 0,20 2,65 1,61 12 1,88 0,61 1,69 1,24 13 2,28 0,81 1,80 1,55 14 3,59 1,15 2,92 2,37 15 1,36 0,57 1,09 0,97 16 1,97 0,62 1,51 1,29 17 2,40 0,42 2,16 1,41 18 0,83 0,36 0,62 0,60 19 1,75 0,81 1,54 1,28 20 0,89 0,89 0,89 21 1,00 1,00 1,00 22 1,35 1,35 1,35 23 1,39 1,39' 1,39 24 1,30 1,30 1,30 25 1,19 1,19 1,19
Tabell 7 visar procent motorcyklar i trafiken fördelat på månader och platser. Här ser vi tydligt hur andelen mc ökar när vi kommer till de varma månaderna juni, juli och augusti för att sedan avta igen.
Av nästa tabell, nr 8, framgår att vi har en kraftig ökning av andelen motorycklar i trafik. För en del av platserna, de som mättes under samma månad åren 1981, '1982 och 1983 :får vi fram en mc-andel på 0,63, 0,85 och 1,73 respektive.
12
Tabell 8. Procent motorcyklar vid våra mätningar årsvis för varje plats.
- År .
PLNR
80
.8l
82
83
84
m.v.km
1 0,40 0,63 0,95 2,19 1,72 2 0,39 1,63 3,47 2,76 3 0,59 0,94 0,91 2,54 2,06 4 0,56 0,51 0,83 2,50 1,99 5 0,79 0,58 v 0,88 *1,76 1,35 6 0,28 0,45 0,41 1,24 0,88 7 0,65 0,68 0,49 2,18 1,65 8 0,58 _ 0,53 1,88 1,47 9 0,60 0,52 0,20 1,39 0,99 10 0,36 0,45 0,65 1,79 1,25 11 0,74 0,64 2,28 3,16 2,65 12 0,61 1,88 1,69 13 0,84 2,00 1,80 14 0,84 3,17 2,92 15 0,56 1,20 1,09 16 0,39 1,66 ' 1,51 17 0,11 2,21 2,16 18 0,43 0,70 0,62 19 0,97 1,64 1,54 20 ' . 0,89 0,89 21 1,00 1,00 22 1,35 1,35 23 1,39 1,39 24 1,30 1,30 25 1,19 1,19 viktat m.v. 0,61 0,64 1,03 2,10 1,20 1,64 oviktat m.v. 0,54 0,60 0,76 2,03 1,19 1,15Nu betraktar vi det sammanslagna materialet med 25 observationer och de ll variabler, se bilaga 2, som kan tänkas' ha samband med medelhastigheten för motorcyklar och undersöker det med hjälp av regressionsanalys och t-test. I tabell 9 illustreras hur regressionskoefficienterna och deras signifi-kans förändras vid fortlöpande eliminering av den oberoende variabel som visar svagast samband med motorcyklarnas medelhastighet. När vi kommer i det läget att alla de variabler vi har kvar är signifikanta på 95 %-nivån, utgörs dessa av; procent tung trafik, medelhastigheten för personbilar och medelhastigheten för personbilar med släp.
13
Vi får alltså ett beroende mellan medelhastigheten för mc och' var och en av dessa tre variabler. Regressionskoefficienterna fås med analysen i tabell 9, som är gjord med hjälp av ett ADB-baserat statistikprogram. Fortsätter man sedan elimineringen blir medelhastigheten för personbilar kvar till sist. Det är alltså den variabel som har starkast samband med motorcyklar-nas medelhastighet.
Tabell 9. Resultat vid fortlöpande eliminering av ,förklarande variabler i regressionsanalys av motorcyklarnas medelhastigheter.
Jämför tabell 10 och 11. Beteckningar förklaras på sidan 1 i bilaga 2.
Antal oberoende variabler
7 6 5 4 3 2 1 KAÅR -1,31 -1,43 -2,01* -0,89 Regr. PCTF -0,20 -0,23 -0,25 -0,33* -0,40* -0,33* koeff. . för AXPD -0,23 -0,21 ober. vari- HMPB 2,02* 2,12* 1,63* 0,51* 0,54* 0,81* 0,78* abel 85 PB -1,31 -1,39 -0,97 HMPS 0,36 0,49* 0,46* 0,61* 0,60* HMLS 0,19 Residual- 1,81 1,83 1,85 1,94 1,96 2,29 2,51 spridningl) Multipel 0,979 0,978 0,978 0,976 0,975 0,966 0,959 korrelationz)
. *) Signifikant på minst 95 °/o-nivån.
1) Standardavvikelsen (sr) för skillnad mellan motorcyklarnas beräkna-de och uppmätta hastighet.
2) Beräknad enligt formeln J 1-sr2/s2
14
Tabell 10° Regressionsanalys med motorcyklarnas medelhastighet som funktion av procent tung trafik och medelhastigheterna för personbilar och personbilar med släp. Beteckningar förklaras på. sidan 1 i bilaga 2.
H U L T I P 5 L L I ä J A 5 E E 8 R E 5 5 I
QBEáCE.EE ñEDEL Slääüäáñ äGPåELHTIüN REGnESSIüNS äEDELFE; EEEÃRHQD VáRlåBLER väRSE RU? XELSE X ms? 3 nUEFFEEEEäT HGS EEE.YSE T-väRDE
FCT? 5.7?600 3.42533 ü.130?4 "0.79Gá4 b.23304 *3.25å10 hñPE 93.4?360 10.?3337 9.9ölüü 6.54ü73 6.99ö4ü 5.50995 nñ?5 ?5.?áüüá 5. 2799 9.?3993 9.6ü459 9.30073 3.51155 BEQGER 5 > #555 lüü.böüüü d.87891 ÄDñSTêä? TER. 5.9ü9?0
njgrzse; äüRRêLâTIüN
EüHaLäRQD_PEDHUHTIUN
HåålêüâLEnNâS srn.
(R2)0.35?35
1.36017 UQQIÅNSÃNRLYS KUäDRñTSUHMQ HEDEL
xunnaar
F UåRDEVRRlñllüñåüñSåä ââlñêäs
RÅD . 3
esaasss:gm5a
131;.3§259
503.79420 :57.14399
_ggggnuarza
TUâäL ,
21
2-
1892.04000
au.su?qa
3.3 22
R E 5 I D U B L T Q 8 5 L L
0551* BERGSäEE EEE. Uâå. RESIDUÅL BBERGENDE VÅREABLER
Rüññåå vâåiååEÄ UPPEÅQTTIB 2 9 11 1 82.580 54.935 -..436 6.9G 75.80 §7.50 2 ?7.560 ?3.Q3? 4.41: 4.10 79.30 7å.üü 3 84.8üü 84.567 L.E 3 b.4ü 75.20 65.20 4 95.1üé 94.517 -U.511 3.30 82.50 75.70 5 53.766 ?0.331 -..5 1 1.90 ?.âü 71.5ü å ?9.2ü0 ?1.348 -l.l$3 ?.30 31.2ü 74.90 7 ?8.500 ,?.?l7 -1.;l7 24.10 ?3.30 51.48 8 184.300 1ü3.518 0.7 2 13.1 98.1' 82.40 9' ?3.906 ?..Eäç 1.05; l2.80 83.?0 75.50 10 103.?ü0 202.541 10.59 8.40 ?4.56 30.36 11 99.4üü l 1.421 -Enuål kl.10 93.3ü 1.?0 12 162.706 1ül.â57 1.233 10.70 95.10 3§.10 33 ?4.500 ?3.129 1.3 1 11.90 85.åü 75.50 14 ?5.300 ?b.399 -ü.8§0 10.80 95.06 ?6.09 15 97.306 ?8.231 -ü.9ái 10.00 91.00 ?9.ü0 lå lüü.lüü 1ül.3áü- -' ?50 10.50 96.20 ?9.70 17 lü?.öüü lü?.?á7 1.333 5.90 102.30 Sü.90 18 ü?.ñüü lüå.å92 1.368 9.60 100.90 82.90 19 108.?üü lü8.ö74 3.226 6.20 262.30 2.áO Eü 165.400 102.7?0 3.519 11.20 98.79 79.40 21 223.3üü 115.§Zi 2.229 8.? lll.ü0 37.80 23 lü?.åüü lü?.82ü -3.4ZS 2.30 107.50 83.90 23 15.500 l15.253 0.237 11.3' 112.60 8?.30 34 lü5.?üü 103.?98 3.2ü3 5.30 101.80 83.50 25 112.400 111.520 0.88ü 2.90 105.?0 51.90 VTI MEDDELANDE 436
Tabell 11.
15
Regressionsanalys med motorcyklarnas medelhastighet som funktion av personbilarnas medelhastighet. Beteckningar för-klaras på sidan 1.1 bilaga 2.
* 2 T Y 3 P 1 T .ga ä '
H U .. . . . z .. L 4. 3 U 3
GaragCMG: mCñCá CTüiñüüQ
hfl-'hit una_ lan-01.4. 'Minna-'gun Uf!! ?Ät-:å :Pçifhai .ha-557.' hyr-;PC'11714415- Hthv' Luta-u:1,351 -Å
E'-'H'= F *77iü 13 *717: :Nu 1.? 94:51:..1-9' J. avant-b .-- q-. .-sr- ;-..1.-.uu- HbilUl-.VUI-aus" 'II'U'U iñMCTÄMT ?CDM viUnäUcñn': tull!! znzTTâcs 53754\7781 uid-...v Al bb lSUDIOSbbx1| 4 H
:ñ4f ååå? SGGSP ?äñu ?§71dlillblu|la auLn un I .han 1: 4.1
- -V 4.2.". -4114..14 .-- '-1 I T-\ 'GI-UAdUnLa-llt'hb 031%).
03573
1' 9-,
HAD.5T.L?the: 5011 GU.
HSP'RS '.-ç .' *MI-.U I P . Ai.. .1 p å. t f n! "a: T.. 55." '. ULJUHLZK I i' " '27." 2.20. .4.22.21 H. P. _ 3.24-..] U *517501 0 --Q; 7;:L 7L äns DCGüIuñC 'J 4 0
Hanau-alu!-aknmclIJ: u 'bn ! '7...3:i2-;
#13' 5311.'an
å
q, -1. 1 ." wa A :klura-J - 5-0_ 0 2 D r -ñi3fr 05.49% q., 3 H '8.5''4119) R'..\ .A.ä...? 4 ?vcaba - p_ . n .,'. q. ai ;Su u UUIJV°I .-3 -.-;. 5 4.4 .I.,) :vaga-.r 7 5: :m:Houvv - 5 avm ,1, ?M'UPS' __.. __. 9 Uy '31:1 :hc-'v5 ?á 167 ?Ha o'l JUU. :vv :I .144 'Linn 46 t I' :vv . "H -.- ' 1,' :nu hå s- LUbIJV?.. .... . '1 ua -nn AU z :nu-vv -n s 14 ua '2:39 5 :wc-.av '4 -_ - 1 1-1v U::0 'HV:nu 1 i. 2 ska] : täzä AU ÅVS'Io'J'J '7 35.2 L525; Ai ;vägras-*e 'S :Ci-l. :4.31.11 1 Ab" Iwan-r 'i :RQ :ha 4.' avua :v--.:,.5 . ;i -'0 .-. 2.",.5. .i 4930575' 71 1:: ?än i.. .Aktiva-'J 3 53': if- 41 5.4- av....kv _aut_ ._0 ng_ . 4 ,.v 1;'- tub av aAa-cava; fi .-" -An . ;.V' 1:-. i...?-- avs-'c_ 6., vv. 5-. . '. . l-S Lu .554.0 hav* i H E J I H U N C J f J J b N U O m N J -C -h 5" " 4. us uc ac r« Iq'n_ . valt-:U QD ;ån HJOUVV C? :'25: Ulcauv 3.! ?7: :LnÅls: DC ?77 ananasu - --.n '141:chuu9.134" züñ :7; 05.90va :53' 77-? ...64.51-D':dig2 9h 1 .. _-Ho! " IJ 424.5- -:an : ' .L '35- 5 x 3 A 0.-4. a I i v 4 ana-.aux ' L 4 i) : ' * D k ük üçl øn nu? 5:a ÅS'JIUb'°J 4 '- -3.' ...4 av a --PU 213 273 AÅ?UUH: v-Q,.. -u AALtJ'J " ---11% -. ass-'2.53 :få: AVfOAU 114 2:: 46V. 0 _av -i ;11 R EGR i A I -m a n » t ur -. 1 n»-' '2 ' C: ) ( D '2 :' '2 1) (2 .-U? ;4 (T ) »O -C I -0 Ol a 'N O *( 1 ( H Wu. : -I (I I ( 4 Jäs I. .. ] (L I [c l 5 l . 5* ( a l t r ' DA .h (is i n * b ut b a l h a n h aKUQDRAT
Ssñzâ §93. l?å?s§%å?ü.,._.. .. Luis? lçåaøruov 0 U;gas
ESSIOüSANáLYS acura: tiska-bl unIH Olivü: NCDCI U 'bubb KUQBRÅ 1747.34499 6 ?D1.blåssaçaunn
T-vâPSt
15.55531 F *.'ÃREE 27754930Vi använder åter statistikprogrammet och får då ett högre värde på regressionskoefñcienten för sambandet mellan mc och
personbilshastighe-terna.
16 795523 äSEBRELL VARIQEEL HGR FÖLJQHDE VÄRDER' 70 OCH BSTEEñäâS i VARIABEL HERE 4 N O :4 20 5. 4. .4 ?2 125.0§% : : : ' 3: i : : : : i : : . : : i : : : 3 3 : * : : : : 120.00+ : : : : i : : : : * : : 3 : 3 : i : : : : _ i : : : 3 33 : 113.30% : : :3 : i : : : 3 :
i
l
:
:
-
3 :
3
/// :
. * : : 3 _ * 3 : i : : : 3// : 110.33+ : : : 3 : i : 2 : 3 33 3 : : i : : *3 : '// : i : : 3 3 : :§
:
:
2
3
: //3
:
105.00? : :2-d-3 : :§
:
2:
/:
3
:
i 1 : : 2 2 3 :§
:
:
3/
:
:
i : 2 3 2 : : 100.90+ 2 2 : //' 2 : * 1 2 g : 3 3 : 3 : i : :3 2 : :i
1
:
2
:
//3 3
:
:
i l : : 3: :95.* s:
:2
B
;J
:
:
i 1 l 2 : 3 : 3 3 : : * ' : : : : ä 1 - : //, : : : f 1 : /z : : : ?0.3%+ 1 2 : J 2 : : : i : : : : i i : /// : : : i : . : 3 : i ' : : : : 35.üO+-1 . ---:J// : 2 : ----: f 2 : : : * //I: : : : i l : : : :i
l
//l
:
:
:
:
BO.GG+ 1 : -: : :r
/
:
:
:
:
i : : : :i
,/' 1
:
:
:
:
i : : : : 75.3%* : : : : + .3: å êåiêåå- :få:?få§ê§§§ê§§L§4§4§§§§§+êäêå4? 4!- ?Fêêl-'ñéâiéêêi-å §ä5§*t*%ꧧꧧê§*Fåtêåê åêêåê +4? år' ?Fê-ê-'êê-é 75.:) 35.56 55.33 3ü.$§ §5.å§ i%§.;§ iü5,;ü 13%.23 223.29 üáñiêEEL :593'Figur 1. Samband mellan motorcyklars och personbilars medelhastighe_ ter vid enskilda mätningar. Varje siffra avser endast en rnänüng(l:70-väg,2=:90-väg,3::llO-vägL
Streckad linje anger lika värde 1 x- och y-led
Regressionssambandet mellan motorcyklarnas och personbilarnas medelhas-tlgheter finns illustrerat i figur 1 utgående från alla de 80 enskilda mätningarna.
17
Tñznaaci^r:u;:».Kul-r .»..:'034J:'d..i..L ?Hof 0315:5nr7* : :Hi-lot'STF
t_ '. "ax .üLuñÅJE #PKUZ.:'-'- gig.. f* |á"-*- 5 "1.";0 ?U 113-' v - -'
1 u WC? 'mår : 7 ' Läs" *35.22. ;3113 4 i. 3 05374.". -vHñÄHbCL :' .MFnånn t : : : : 17; :bistå I i I 1 440.91! 1 t u n .- u | 0 z å c I l 3 :LA : J. 3 : 4'. I I 1 -s - a 0 ;i A I I " 1 c o l _ . . . .-. _ - _ a _ __ . _ o _ _ . _ - . - _ _ _: _: J--__n : .7. 1 I c - c I u a .3 I i a n - i I a s '6 a I i a a a a 0 a i. 1 I i / n - a a n s '-5 lUg.uç+i : 't: : f' : f : ;: lr' : .i n l l ä 0 a. a I 4. 1 a I I - 0 I a a i. Ia a II Ic .MK ?- . 1 ;I ,J i A- I i. J 7 I I av! av '7 n c 0 a a .I. i l / n a - I I 0 I ' I ' I i' A : § 2 . i : : ,// : : i' 2 i / 2. 2 hr: 3.1., 1 *uabx\. + i : : : t - ,r : : i. a u u n - n / I c o i' : i 5 : wlj.gu+ . . ._ .. . . __ c . _u . . __: : : :
i
:
,/'
:
:
:
'1' 2 2 2 2e
:
/l
:
:
:
i. 00 / |a |I lI :MT .'i 2 UHO.*L'? A : _ : : : J-- , /a sa ia an .. 1 i' . 2 .' 2 i t i. _ ,/' _ : : : : .x a 0 u n i l i I c '_:ç H* / c I 0 I av. J\ a n a n +§if§iåü§§+駧f§§é§§+姧§üüiár+ä§ä§§fêf§+駧ä§*§§*+*§§§*§*§ä+§f§§§*%§ä+f§§tü䧧§+§§ ;3.éü Eü.$ü 55.90 99.üü 9$J00 190.90 105.90 llü.ü0 _ 115.00 ?axiaät; nñrBFigur 2. Samband mellan motorcyklars och personbilars medelhastighe-ter vid platsvis sammanslaget mamedelhastighe-terial
Punkterna och regressionen (heldragen linje) ges av tabell 11. Varje punkt (siffra) representerar endast en matplats.
Streckad linje anger lika värde i x- och y-led.
I figur 2 har vi resultaten sammanslagna för var och en av de 25 platserna. Vi ser här hur sammanslagningen ger stabilare värden och ett tydligare
samband.
18
Tabell 12. Medelhastigheter samt andel som kör 20 km/h över hastighets-gräns för motorcyklar (MC) och personbilar (PB). Mätningar från åren 1980-1983. Inom parentes inklusive sex nya mätplat-ser på 90-vägar 1984.
väg Antal Medelhastighet, km/h 96 över HAGR+20 km/h
_ mät- MC
typ
Platser
MC
PB
_PB
MC
PB
79'
5
89,7
78,3
11,4
42,6
15,8
vagar _99.'
2
101,6
95,7
5,9
28,5
13,6'
;898:
(4)
(96,3)
(93,3)
(3,0)
(19,2)
(8,9)
4 102,4 ° 95,3 7,1 31,2 12,2 . (10) (97,9) (93,1) (4,8) (21,2) (7,7):älgar
2
103,2
94,9
8,3
33,9
10,9
11-13 m (6)
(99,9)
(93,0)
(6,9)
(25,6)
(7,4)
1113"
5
106,5
100,1
6,41
9,0
1,9
vagar 10 108,9 103,9 5,0 12,3 4,819m
5
111,3
107,8
3,5
15,5
7,0
vagar 8Slutligen har vi för olika vägtyper, manuellt tagit fram medelhastigheter
för mc och personbilar, samt den andel av dessa som överskrider
hastig-hetsgränsen med minst 20 km/h.
Tabell 12 visar en jämförelse mellan motorcyklars och personbilars hastig-heter för åren 1980-1984. När nu år 1984 tas med får vi andra värden för 90-vägarna. Från detta år fanns endast mätningar på 90-vägar. Anledning-en till att resultatAnledning-en anges med parAnledning-entes är att mätplatserna är nya och utvalda speciellt för att studera trafik med högt flöde. Vägarna är kategoriserade i första hand efter hastighetsgränsert 90-vägarna har delats upp i smalare respektive bredare vägar och llO-vägarna i tvåfältsvägar respektive motorvägar.
Under de fem studerade åren kan vi inte påvisa någon hastighetstrend för motorcyklarna, däremot har andelen mc i trafiken ökat. Under åren 1981 till 1983 har vi kunnat jämföra samma platser vid samma tid på året och VTI MEDDELANDE 436
19
har då funnit en cirka 50%-ig ökning till 1982 och året därpå, till 1983, ungefär 60-70 procents ökning.
Sambandet mellan medelhastigheterna för mc och personbilar, som *ges av regressionen i figur 2, visar att differensen mellan hastigheterna avtar vid högre farter. Förmodligen beror detta på att motorcykeln blir svårare att manövrera vid (mycket) höga hastigheter än personbilen. Mc-föraren kän-ner ju själv fartvinden påtagligt.
Resultatet för olika vägtyper visar att på 70-vägar kör motorcyklarna i medeltal 90 km/h vilket är ca ll km/h fortare än personbilarna, och 4396 kör fortare än 90 km/h jämfört med 16% för personbilarna.
På 90-vägar kör motorcyklarna i medeltal 102 km/h vilket är ca 7 km/h
fortare än personbilarna, och 3196 kör fortare än 110 km/h jämfört med 12% för personbilarna.Endast för tvåfältiga llO-Vägar får vi medeltal som ligger under hastig-hetsgränsen. På tvåfältiga 110-,vägar har motorcyklarna en medelhastighet av 107 km/h, vilket är ca 6 km/h fortare än personbilarna, och 9% kör fortare än 130 km/h jämfört med 2% för personbilarna. Slutligen för motorvägarna får vi för motorcyklarna en medelhastighet av 111 km/h. Det blir ca 4 km/h fortare än personbilarna, och 16% kör fortare än 130 km/h jämfört med 7% för personbilarna .
Det bör påpekas att absolutvärdena för hastigheterna innehåller en viss osäkerhet beroende på de begränsningar i urvalet av mätningar vi tvingats göra beroende på motorcyklarnas låga antal. Jämförelsen mellan olika fordonstyper utgör däremot en bättre beskrivning av hastigheterna i
trafiken.
För att kontrollera signifikansen har även ett mindre material, där mätningar med litet antal mc exkluderats, undersökts m a p differensen HMMC-HMPB. Standardavvikelserna för differenserna är så små att de inbördes förhållandena mellan medelvärdena som framtagits i tabell 12 får anses vara korrekta. Se bilaga 2 tabell 3.
Bilaga 1 Sida 1 (7)
RESULTATEXEMPEL FRÅN ADB-RUTINEN
Anm: Följande huvudgruppering av fordonen används: MC : motorcyklar
P = "personbilar utan släp", d v 5 att passagekoden tolkats som en lätt bil utan släp, i regel en vanlig personbil.
PS = "personbilar med släp" svarar mot tolkningen P med enaxlig
släpvagn.
*-L = "lastbil utan släp svarar mot passagekoder som indikerar tunga fordon, d v 5 även tunga bussar.
LS = "lastbil med släp" svarar mot tolkningen L med släpvagn och omfattar ett stort antal olika passagekoder.
I den första tabellen (A) används dessutom beteckningarna PA=P+PSochLA=L+LS.
Vid mycket små material (oftast för gruppen PS = "personbilar med släp") utesluts vissa statistiska beräkningar samt utritningen av hastighetsfördelning.
VT I ME DD EL AN DE 43 6 A) KL 11.00*12.00 12.00-13.00 ?13.00-14.00
14.00-15.00
15.00-10.00
16.00-17.00 17.00-16.00 18.00-19.00 20.00 21.00 21.00 ZZ.00 22.00-23.00 23.00-24.00 0.00- 1.00 1.00* 2.00 2.00- 3.00 3.00- 4.00 4.00- 5.00 5.00* 6.00 6.00* ?.00 7.00- 6.00 6.00- 9.00 9.00'10.00 10.00*11.00 MC r -N m c -M NMÄTPLATS; H-LÄN E6 MALMb-IYGELSJö RZH
,
830909 KL 11.00 - 830910 KL 11.00 FR-Lö MÄTTID: A N 1 245 305 N J 341 405 550 N ' S X J O m 902 605 12 597 4 ' n 361 253 176 1 N 141 1 126 1 7974
70
34
15 25 1 90 135 166 266 c -va m A 26 20 24 25 ? 5 -1 3 1 0 F : F L LS 13 21 21 13 P e -N xf PA+ LA+ MC203
352
369 447 590 936 634 616 367 265 164 149 129 64 76 62 36 15 31 102 144 197 296 343 MC P R P 64 6786
91
93
96 97 97 93 95 96 95 96 94 97 93 69100
6166
94
9490
96 0 PS F P P P C H ? -C C O M P F F m m m E A 4 9 m m m 1" ' M N M T PA+ LA+MC
100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 ÖVRIGT + RtSTK. C D O N * n »f m 13 12 16 AXEL PAR 337 419 454 091034
1027 699 663 427 304 202 172 143 97 65 90 46 15 47 126 166 205 321 372 s un 2( 7) B üa g a 1VT I ME DD EL AN DE 43 6 A) KL 11.00-18.00 12.00-13.00
13.00-14.00
14.00-15.00 15.00-16.00 16.00-17.00 17.00-16.00 18.00-19.00 19.00-20.00 20.00-21.00 21.00-28.00 22.00-25.00 23.00-24.00 0.00- 1.00 1.00- 2.00 2.00- 5.00 3.00- 4.00 4.00- 5.00 5.00- 0.00 0.00- ?.007.00- 5.00
8.00- 2.00
9.00-10.00
10.00-11.00 MC P MÄTPLATS: MÄTTIO: A 55 99 135 144 182 591 445 229 81 50 1714
18
M 0 -c -m m 17 43 ?bH-LÄN E6 MALMÖ-TYGELSJU
RZV
830909 KL 11.00 - 830910 KL 11.00 FR-Lö c -N t -L LS PA+ LA+ MC 50 102 137 1Q6 153 594 450 252 54 51 17 45 77 MC N N P R P 96 97 99 99 99 99 99 99 96 98 100100
100
100
100 100 100 100 100 100 100 100 96 99 0 G E N PSO L LS T PA+LA*
MC 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 UVRIGT + RESTK. N N 12 15 D N F AXEL PAR 60 108 149 156 195 613 474 239 97 54 18 17 19 M 0 1 ' -e -N mVT I ME DD EL AN DE 43 6 F .0. R K L A R I N G A R M M
FORDON SNABBARE ÄN 50 KM/H:
MC
= FKOD 0
D
P
FKOD 1
PS
FKOD 2
L FKOD 45
1
l! ll H LS FKOD PA+LA FKODöVRIGT + RESIKODER:
LÅNGSAMMA FORDON + RESIKODER
AXELPAR:
ANTAL 1 ALLA KODER INKL. RESTKODER
TIMFLUDE AxELRAR:
KL 09-15
496
M-LÄN
E6
MA
LM
OêT
YG
EL
SJ
ö
R2
H+
R2
V
M ÄT P L AT S M ÄT T I D : 8) 83 09 09 KL 11 .0 0 « 83 09 10 KL 11 .0 0 FR -L U F ÖR UE L N I N G AV F O R D CN S K O D E R P R O C E N T A N T A L F O R DO N S K O D F O R D O N S G R U P P TO T KL 09 *15 T O T KL 09"1 5 23MC
9 4 . 9 9 2 . 0 6771 2 4 6 9 0.8 7 01...! 013 5 70 6 8 4 4 1 29 S:A PA 2 4 9 9 D 2 3 PS <HH 2m0omr>20m pmm Wzmmm_ wzä mANV 9.2.1. O.. ...OOOUOOOODOOIOOOOOCO 1.02 0000000000000000000001 651 301325CCCSCCC1C1CCCZC? O.. ...OOCCO'ODI'IOOIOIOOO 81.9 2 10 .(4 2 1. 2 _.I. 1 1» 1. ,0239 9159640103100403001012 910 1. 1.. 2 1 L 8 L A A .. .0 S S 4.3 5.08901245Ö7801234507Ö 1| 111111112.422_d8222 8 L LVT I ME DD EL AN DE 43 6
C) MÄIPLATS: M-LÄN EÖ MALMÖ*TYGELSJ6 R2H+R2V
MÄTTID: 830909 KL 11.00 - 830910 KL 11.00 FR-Lö
FDRoELNINGsu KL 09-15 HELA MÄTDYGNEI
KARAKTARISTIKOR - LÄTTA FORDON _ TUNGA FORDON LKTIA FORDON TUNGA FORDON
KM/H MC P PS L LS MC P PS L LS VLT) TRAFIKHASTIGHET 129.1 104.1 80.4 87.5 '83.4 118.9 106.9 83.7 90.4 85.7
v
= MEDELTAL
134.2 105.5
81.2
88.6
84.1
121.0 105.7
54.7
92.1 '80.5
sçv
MEDELFEL
13.7
0 5
1.5
0.;
0.9
4.1
0.1
1.1
0.9
0.7
S STANDARDAVVIKELSE 30.6 13.5 6.3 9.6 7.8 19.8 13.5 9.4 12.7 <ö.7V15
v50
V651S-PERCENTIL _
-
91.2
75.1
?8.9
25.6
10c.a
94.3
75.5
80.3
77.4
HEDIAN
-
_100.4
79.1
88.5
53.3
110.2 109.1
53.9
90.5
55.5
85-PERCENTIL
nu
119.4
92.1
93.2
92.3
153.9 122.4
94.4
105.4
94.9
UIANTAL FORDON ÖV MINV 5 2469 30 109 ?2 4 23 5771 73 195 177
ANDEL FORDON OV ?O 100.0 99.ö 95.3 99.1 98.6* 100.0 99.8 97.3 99.0 98.3 ANDEL FORDON ov 80 100.0 97.4 43.3 82.6 68.1 100.0 95.2 01.6 85.c 70.3 ANUEL FORDON OV 90 100.0 57.2 25.3 43.1 20.8 95.7 91.5 34.2 51.8 28.8 ANDEL FORDON OV 100 100.0 68.0 ' ' " ' " ANDEL FORDON OV 110 100.0 39.0 ANDEL FORDON OV 120 40.0 13.9 ANDEL FORDON av 130 40.0 4 ANOEL FORDON OV 140 40.0 0 ANDEL FORDON av 150 40.0 0. O 0 1 13.0 0. ANDEL FORDON av 160 40.0 0
'B
üa
ga
1
Si
ma
s
(7)
VTI MÃTPLATS: MÃTTID: PHOCENT 100- 90-80' 701 60'
50-
40- 30-20* 10' BHaga 1Sida 7 (7)
M-LÃN E6 MALMD*TYGELSJD R2H+92V830909 KL 11.00 - 830910 KL 11.00 FH-LD
HELA MÃTDYGNET MC 121.8 19.8 23MEDELVÃRDE STAND. AVVIK. ANTAL OBS. 0 50 PHOCENT 100-90* 80- 70- 60- 50-40* KL 09-15 MC MEDELVÃRDE 134.2 STAND. AVVIK. 30.6 *ANTAL 083. 5 MEDDELANDE 436
Bilaga 2
Sida 1 (4)
FÖRKLARINGAR: OBS.NR = observationsnummer PLNR = platsnummer HAGR = hastighetsgränsBEBR = belagd vägbredd i meter*
KAÅR = kalenderår
MNAD = månad
AXPD = axlar per dygn, tusental PCLF = procent långsamma fordon PCTF = procent tunga fordon PCMC = procent motorcyklar ANMC = antal motorcyklar
HMMC = medelhastighet för motorcyklar HMPB = medelhastighet för personbilar
85PB = den hastighet 5551" 83:??åv personbilarna underskrider
HMPS = medelhastighet för personbilar med släp HMLB = medelhastighet för lastbilar
HMLS = medelhastighet för lastbilar med släp
*MV = motorväg Hastigheter i km/h.
VT I M E D D E L A N D E 43 6 ?ggñänåñäøânu-Ö: a.- . S _75
hu) av... 57 av. .har .A L Fru Mb hf.. HP.. HL 9/4 ....14 ...in .på q r.- ?å 7.9 _....5 9.. ?b 1 .i 7 .r vi vi 0:. vi 7! I, AgigñhchE-...u Glün.ufunw:a-q_awu.ñruq.. ...w L.. -.
. :I V .r 7.
r i .. U. Lu nn. .. ... C... C. .ha nr.. 1. r.. ...U :0 B ,.L M? ab .nu nL - .. 1.. nu. »0 an... 41.5: F.: Gl... .L 7.. .1 'to vi» ?5 vi '1.7.1 ?..o vi
I 9... v . .. ?zu .fu .L ?L v... vl vt 7.qu T ...su ?3 vt. ?i 0.... 7! ?1. 7. vi
.HV AU. AU.. Lu (D :0 :Ö :Ö ?i 9:. vi '...901 C 8 8 I .In vt ...L .i I. 11.. i... ...1. IL g ..12 ab nu. ..12 nr.. asp nr.. Fru Huai-..av. :anv *Fälttnüñér H7.q n*åw.u-/UHHU :ugn-Unn.) :DøDIDQIuHquu IL ! .!1bñvøclñu .nufnhv.nhvavN. . ' I
'lb IV'lø'oL'L'II?40'3V579t710104'16 'in 71717191. Vi?!
rt. vi.. '.00 91_ ?05.71 Qi. ?trVøo I?.PY4|V.| 01%...953 ?iirvvi V1 r) ...Din-.LU
0:6.1{..HU .AU«U 06006AUOÃUAH.aU.nUñH_aH.PHÃUAUAUAUO
I 7891:1701?3751$91 ?I Vivi ?5 11 vi vi ?19 viIvLVleYÖv.. 7... 71717107... 9..) '1001. ...WN sant-garant..RLEEHLFLEakupunk-HruALUEwa.w.uq,..uw/uw..bgnravh..§?/..7.uwtu?h.vl?L fl ?1 :Dáêrb:°ø°l°89°:°$ççqq §39??? 670.399 U C I U I U U I I I I l l I I U C I I i I O I I U U ' O U I i l D i . l 0 U i I I O C i D O l I U l U l I U I O I U U OAUGAUGOAUGG.Oahvnun.ñU.AH.AnvAU.ñUNU.nuuaU.Quinn".004.nu..NH.AU.Ash.ñUn.^uvñu_dquñUOOGOAVO-nvocwgñbwluq,aWJUÅUOAUvOQUAUGnDSAÖ MV MV MV MV MV MV MV MV MV MV MV MV MV MV MV MV MV MV '30 'in ?VII 14.. 91. I 'I
nu...egg7u81ugñâc.gfaghhnnzñåAUT.. OJDBVJA_4FTV. Brun.:ah...iv(LcuggbssasgnåånäP-eg .5.91 w.h 1.lz_n unouahiw.ø..liz...n7 6:7...39 nLeLaÖnOIDrl ;VI-.GSG-.GI ?tvi nån...ugq,..uh.n.v AU. D i I n 0 l i I I t I a O t l l i U i l I i I c I I O i l i a n i i t l c l i l i l i i
80
0 a l i a i 0 a 0 u a c i v .- c o n 0 n a u l a r a a a ..
?in ZaäQÖRLESQ:906LEFLS?§7uH u:L8718.hygiLEAEVLaxw-q.a7ührqluea:OFLEw/uanrq.(Lil/_nLñVáah-v.)?UAUHVÅ:COIÖvrsHHuLUw/dñafhåøwlnxägftAU.?ruBoJUBk-?üfk:VÖLYÖB
;IIIfi).!tiial7l).71|ørlrz'lvI,...'såvvv'at'VEIWIJIYBQIIYÅIEIvt1...7.1.7.0 103974075!!?altarvtvsvtøft'IIvâQ'irvi'IQVLvalflv..$7.UEVÅ-r..uzyüft Vi... I ?1972193
*#87389*:LøLSILVUiIan-:Swauz7unü7thçi 6967979638901ILQrLOBGñUAUaLçF:.arnär...7aIn...rngaLøGn..w-..Uwzuc_8vl.?iH7*leåc.çsgq{n§q.nviç88/..?GJF§8
l I I l .I I. i I I O I 0 I I i i i I i a. c I i I I c c 0 i i I I I l l i I i I I i I i i I i a l o I I i l i I I i I I I D O I I i I i c l u o . I c a i v 0 i a
SVBESEVOQLQZV:DSDIQESF:F::On-1089.08.8.n502gbnhSwåvláivanbqu-anlçnnahtvvi Tyg... 02023.."th »UtvlVoanåoggOngzüsgq.4:50.15?0
IFJiII III ?lr vi): 'I' 17.! Vi.. 0... vt. vi» '10 Vi IQ: ?lr 11. :ut .1.771 'iv 11'!! .ut ?4D ?19 '00 'nu
...VGQÖIOb-.SñnbnspwxgágågLrnrluölønüvvsrrrhléá41.69er:VSQIEILaLrLTLBnLnL?i 0.07...Wu[LPJPJQGÅAU.UIH.U790807GI065!!!EEBLVBttVbALT. ?CGI-hv.
I 0 I l l I a v t i D i i 0 o l u n a I c l i i c u c 0 D o i i n I t a n i i 0 I I 0 i n I u t o 0 0 I a I 0 o I c o l a l 0 n a I i. i I 0 i c o n t v i u i I
oçstssabéaQO-'cvi'lOOGaäbron.Hcøi-9nu!nu'Enhcsgvlgtgløqåzzcus.;hnmC7aUBJQgPuâtgâvl:6356588:hus1684.LESOPJFLOEB[LVwruáBáVE
0000050:981.00!!!00607hvioon.OQGAUEOZO.071VOOAUO?ŧ;§OanvaråvGLñUnU.nhuvöñnv-llau.9..una00'å079075!OIAUAUOIDYOrLClooñüövåcoaIeo
0 I O 0 l c trillalonlicnolooscuaslarv-unacovon.nat-0...Ournu....Civic-lol:...initial-Ill
zsvçv98958?torrt-.üiunhçq/LJÖO:*8887ru7üt9IL?.b7UH7/.-9:YO G°!nHuñ-UB:Dlnwaznvrnwülbcñ-hnugçtcLOkIYL:Öndröøvølçgñäziuogcl;REP-...VfLW,zuv\va69.8
go LHF.. SIYå .O IR! I (91. pin 8 GQOSVSQAHV .58:38 . 8??GÃ.VC;YÅ!O7.QE&LHU81VH;J II 7.0 riv!!! r... I 7.) Gå áánHVGAU...°0!UIÖB ..08:36.6Ö8n5fbrørüzhvÖ/.86 ?BraapüabøVvÖVOgoláVVÖ ILSLHLO) GçxnU/LSBanH1701ÖI-/u
l 0 I I i . I I I I I I I O O I I I I I D l i 0n l i i i i D i I 0 I slåwquLnanÖOraøLn?(0046..Lnüvi;OauuqbualüanaILvaahg/.qza 'är 7.1.?) I! ett '1.1.5 7.... 1.6 79157.? . ?botauVOOabvaoêvizsüfb OOIOvottivl 91.... :VESLQQJSV9VI anggviorg . . . . l . ' . . . ' . . . ' . t l
5
. .53
.3
U . .ss
.?7 .§
l'5
. O4
1
II'ÅVVYIÖIFJDI'zftnOIIIII '10 oooogátrxvizoon.üoxrzñvvl610.nu..8056339015701.1.07.thiD/.VLOOEBnLILHh-.nny :V 7.' "Loevluvoplaqbvl ?Julbünbüuh .
i I I I I I 0 O I l l I t i i i l l O O C I I l I i I i C l I i I I l D l I i.1-i I O I I i i I O 0 l a -ågizåésosbçoslåbhäávlBahvbglovåsebILáILILAätLILBBISBGvS nålocuñvvnvñw.çn\:c.ñrua luv IIIleVIII ?40 I W0OOOOOOÖOOaU6G O:O D: a. I . O I U I C I i U I ' . U U C I U i C I I O O U i I O
:iQVItzx'iiII'lI;IIIYOÖVOVIIDIYIYVVIÖVOVVEPVt'L?tv'l'th'irIIIYV-IPIIIIV..III Irixzt'lt'l z I
?naivivlvtvl...LZZVOnLq/uw/:ávlvån/uquüqévávtvi'i vilewlaizvbzvlrlvlvirtvt'taUttáUñvOOøUévåñuOAUnUaUGAUñV.OY T OT Oárünüåöézbian/Onöanüágaa
?Ogaçgvügçascx.krWå/Lq..hbtnålaza7ura 929.468:9.885:...LgnbggthILHVåÖIUL 80!?AUHH.SEC_VHDHTUIEv1E-IEI OööülølhünbyäqrulL066 UnH.nHugB
I l C U O O C Ö I I I I D C I I i U I I U i i D U I 0 I I 0 D I l 0 I 0 I I 0 l i I I 0 i U 0 C D I D I i 0 I C 0 H I I I i I I I I I C U U U D I I I I I I U
7.6 U
0
.vale/547099195'.FSLBWCSBL:DBnåtÖvá69Q:bn-UñruitbbIHDEOI.Vaasclavuønsubnänä 0.1.1..::91350.BBHCathwxurDSWÖrLLUBq Lavavtáwbw..üvl.n ugtnbnvqekuotb
888H5888868.b8388 A Ö:LSSS:I.I5L!LB(LSBBSSILSJLBBLBBBILIL..L.I50LILJL :LQrILILlLILBoLUIIL ...VU7US35I960IL7DVLILV 1 iJrt G IE U Ö I C D i U C I i I I U l C D I U C l C C i I l C I U I l C I . I i I I i I O i l I I I U I i I I I O U . I C i i . I O . C I I O I i I U U l C U U I O I U U 6688886rn .bébøaaaöenbáéønsnøapaáe zoarrbáw/unv'lv ,11.871ålLAU..ubr/_Hu1nrun7w.üñb .v . U U I I I l i U I i I 0 I i I I I I i i D I U i I l D I I I I l I I I SBSBHDBchLoL/_fb .Lil.7.LDz..L.LILDuQ /L .. .. ...72...Q.a.thQ/f__q.n3.hs,L04HDAU7UFJDIBILOJÖQQG I I I I I l l l I C I I G ' I I i U 0 i O i I I C l I I I l I l Å i I l I 8 i I I I I i Emmanüsssgsggsåil 8 ILDILGu/h/Lgn7n71LIgrzanuQ.Q/Ur
O!I. IVOnbñanuqåbnahavaL.LP-.I I .0 i I U l D I D I i l 3aI l l I l...7.aåLvVnLO...VaU07w.l;09.71:Dn.un.,..Ö,.L..G:ü,Gianle:1 I I l i O i l C I i i I I C I I I I I I C I C I i U038801,nu..3.9.:Lab-..26572.60,VÖVaU/_nbyLabbeanGrz9:08I I C i l I O I I C 0 I I
0 . a l l l a n a I I a I i o I a t
6:0..Panbkwxulnügoc.luázv1970nbVOAUIDlgvaaLvanb;Letqünuøva Yoga.: :07043. ;Lvi -..i .5.310 :Lataäunruffnvrx :Dub-...705- när., rSOeDnLVVVVÄVaU :.Løannw. 9.653... ...1:10an
985 . NR. Ta be ll 1. ?L HR HQ GR 858 5 KR ÅR nxâü O X PS ?CL F PC? F ?EM C ANH C HER E HHP S ÄB SPB HM PS 'g rän s oc h väg br ed d .R es ul ta t fr ån sa m tli ga mät ni ng ar , or dn ad e ef te r ha st ig he ts -Si da 2 (4) Bi la ga 2
'33 ! (1 11 (r ) i 'J' <3 ' * 0 m "m l U " (H 4: . ( J fa ) '-4 C I »C l(J J "' -. l( 'l '* -' .' 1 -P v b ) b-J 'd ' f m ) p m luv-4 H .. .L p . . .. .g h... . va 5 . . .. .4 . Bilaga 2
Sida 3 (4)
Tabell 2. Mätresultat sammanslagna platsvis. Variablemas värde har härletts från tabell 1 genom Vägning med antalet motorcyklar per mätning.
?LäS äâüå BEBE håan NQE âXPB ?CLS PE?? PCH QRHC HHÄC HñPB ESFB HñPS 14E ?0Fu 5.85.6 83.22.9 S.ü7.6 3.42.1 i5.08.3 3.25.? 2.9 4" -E.5 5.5 8?.3 6?.§ ü.8 69 .?.5 ??.3 89.2 ?b.ê i?2 79?9 é.ü6.2 83.62.5 8.07.2 2.22.7 9.3 5.4 2.2 41 84.8 76.2 8?.? 6å.2 5.? 3.3 2.8 103 ?5.1 '2.6 ?4.8 76.? I? ?0 6.5 2.9 7.4 3.7 4.0 2.9 1.5 89 88.7 77.u 88.4 ?2.5 Eâ8 90?G 8.0?.0 84.982.4 8.07.2 12.1?.4 18.415.5 9.2 i.3 192 ?v.Z 31.2 9G.4 74.8 14.1 i.5 23 99.8 3.3 195.8 _91.4 2 95 9.9 2.9 7.3 2.7 22.5 23.2 1.? 4? 104.: JS.. 222.6 32.4 2516 90?0 33.ü9.0 84.02.? é.ü?.? 25.0?.4 18.!2.8 12.3 2.2 144 92.9 93.? 93.5 ?5.6 8.4 1.5 18? 303.? ?4.5 195.? 80.5 234 9090 31.522.0 84.082.5 6.07.4 22.25.8 lb.313.5 13.2 1.4 239 ?9.4 93.3 104.5 81.9 10.7 2.9 21? 162.7 ?5.2 16?.6 99.2 2 90 §2.§ 84.0 6.0 12.7 14.5 11.9 1.4 13? ?4.5 5.5 96.4 75.6 Zê 90 13.0 84.9 5.0 12.? 2.5 10.8 0.9 88 95.3 99 0 191.5 7b.9 233 110?0 13.012.0 34.682.5 ?.55.0 24.76.3 11.5 10.0 2.0 12 97.3 91.0 100.7 78.0 i5.â 10.5 2.0 348 190.; 96.2 110.3 79.7 5 110 23.0 2.2 ?.7 8.4 9.8 5.? 2.4 394 199.å 1(2.3 125.3 B§.? ? 110 23.9 2.3 7.3 6.3 1b.? 9.á 1.? 291 107.5 100.9 §14.2 2.0 11 210 13.0 2.5 6.8 9.2 12.7 6.2 2.7 4?8 1*8.9 '202.3 115.0 82.' 131 320139 13.0MV 2.82.5 7.77.? 6.3 2 .3 13.2 1.8 196 106.4 95.7 312.5 79.4 16.5 12.5 8.? 1.7 48? 113.3 111.8 225.6 B?.8 9 119 MV 82.3 7.8 - 6.3 1 .9 12.3 2.0 143 10?.4. 183.5 221.5 83.7 10 120 MV 82.3 7.1 6.6 15.8 11.5 1.3 257 115.5' 112.6 12?.4 87.8 35 120 MV 2.8 7.7 11.0 10.6 6.3 1.! 230 105.7 102.8 215.1 83.5 18 120 MV 3.7 7.9 10.2 4.3 2.9 0.6 141 112.4 105.9 119.1 8i,9 VTI MEDDELANDE 436 H%LB u-:NJ s. 1 . i 0 * JN. ) N 'L N M J r-.I »J (1 ) l i §n t0 0 ' 0 * 0 o n u I. O :(2 0 N-) e n m »4 1" -1 i. '4-J W J M Q U U IW a l f l l e -büw' i l l 4 > ( I ) k r I -2.3.! 90.3 I: i... (I.) 4 0 0 4 3 1 a n: ) U . G i -n a wr a m wxs (I ) N J "»J m l U " *J 0 * p.. r
Bilaga 2
Sida 4(4)
Tabell 3. Medeltal för differensen mellan HMMC och HMPB för varje mätning på ett begränsat urval bestående av 69 observationer. Vissa mätningar med lågt antal MC borttagna. Jämför tabell
12 sidan 18.
Väg- Antal Antal HMMC-
Standard-typ mät- observa- HMPB avvikelse
platser tioner k'm/h