• No results found

Kritisk digital kompetens : En intervjustudie om lärares uppfattningar om elevers digitala kompetenser och hur dessa kan främjas i samhällskunskapsundervisningen genom digitala verktyg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kritisk digital kompetens : En intervjustudie om lärares uppfattningar om elevers digitala kompetenser och hur dessa kan främjas i samhällskunskapsundervisningen genom digitala verktyg"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kritisk digital kompetens

En intervjustudie om lärares uppfattningar om elevers

digitala kompetenser och hur dessa kan främjas i

samhällskunskapsundervisningen genom digitala verktyg

Kurs: Samhällskunskap för ämneslärare 91-120 hp

Program: Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan (Sh/Hi) Författare: Robin Nilsson Eriksson

Examinator: Carl-Johan Svensson Termin: VT 21

(2)

Sammanfattning

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att studera hur lärare i samhällskunskap uppfattar elevernas digitala kompetenser. Utöver det ämnar denna studie få kunskap om vilka metoder lärare använder för att främja elevernas digitala kompetenser inom undervisningen av ämnet samhällskunskap på gymnasial nivå. Källmaterialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer.

Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt TPACK som är en akronym för Technological

Pedagocical Content Knowledge har den utförda analysen av källmaterialet kommit att påvisa

olika aspekter. Elevernas privata digitala användning beskrivs vara vanligt förekommande i skolan. I motsats till elevernas förtrogenhet att använda digitala verktyg i privat syfte visar studien att elevernas pedagogiska digitala kompetenser inte är lika självklara. Eleverna uppges sakna strategier för att söka information på internet samt inneha låga kunskaper kring källkritiskt förhållningssätt på internet. Intervjuade lärare har även kommit att beskriva elevernas tekniska kunnande vilket även det skiljer sig åt beroende på om syftet är privat eller pedagogiskt. Eleverna beskrivs vara duktiga på sociala medier och delning av filmklipp medan förmågan att hantera skrivprogrammet Word ofta är på en lägre nivå.

Lärarnas metoder för att främja elevernas digitala kompetenser har även det identifierats utifrån olika aspekter. Respondenternas vetskap om begreppet digital kompetens inom rådande styrdokument förknippas enbart kring samhällskunskapens olika kurser. De kollegiala diskussionerna riktas inte mot främjandet av elevernas digitala kompetenser och skolledningens arbete kring digitalisering överlag beskrivs kretsa kring lärarnas digitala kompetens. Respondenternas praktiknära metoder kring att främja elevernas digitala kompetenser inom samhällskunskapen har förmedlats vara ett tema som det generellt inte planeras så mycket kring. Studien visar att användningen av digitala verktyg i undervisningen i första hand används som hjälpredskap för att främja ämnesinnehållet. Elevernas digitala kompetenser betraktas av majoriteten av respondenterna automatiskt främjas genom att låta eleverna öva på att söka information och sedan få feedback kring inlämnade uppgifter. Sammanfattningsvis visar studien att den teknologiska aspekten i kombination med pedagogik och ämnesinnehåll är komplext. Även om den teknologiska kunskapen kommit att börja prioriteras finns det ett fortsatt behov av utveckling inom den teknologiska kunskapens implementering i förhållande till ämnesinnehåll och pedagogik.

(3)

JÖNKÖPING UNIVERSITY Uppsatskurs, 15 hp

School of Education and Communication Samhällskunskap för ämneslärare, 91-120 hp Ämneslärarutbildningen Vårterminen 2021

Abstract

_______________________________________________________________________ Robin Nilsson Eriksson

“Critical digital competence”

An interview study on teacher’s perceptions of student´s digital competence and how these can be promoted in social studies teaching through digital tools.

Antal sidor: 41 _______________________________________________________________________

The purpose of this study has been to gain knowledge about how teachers of social studies perceive the student´s digital competence and to identify which methods teachers use to promote student´s digital competence. Source material for this qualitative study was collected through eight semi-structured interviews.

Based on TPACK as a theoretical perspective, the analysis of the interviews shows that the respondents perceive the student´s digital competence in different ways. Student´s private digital use is perceived as optional. Student´s pedagogical digital ability is instead considered to be low. The student´s technical ability is also considered to be twofold. The students have good ability to handle social media but find it difficult to use the program Word.

Teachers methods for promoting student´s digital competence have been identified in various ways. The collegial conversations revolve mainly around one´s own digital abilities, which is also the school management’s focus. The teachers way to develop student´s digital skills are generally not specially planned but are described as being integrated within, for example the work with source criticism.

In summary, the conclusion of this study is that teachers to some extent prioritize technological knowledge, however the subject content is still rewarded more.

________________________________________________________________________________

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

2 Syfte och frågeställningar ... 3

3 Bakgrund ... 3

3.1 Begreppsdefinitioner ... 3

3.2 Digital kompetens som begrepp inom gymnasieskolan ... 5

3.3 Tidigare forskning ... 7

4 Metod och material ... 11

4.1 Semistrukturerade intervjuer ... 11

4.2 Urval ... 13

4.3 Reliabilitet och validitet ... 14

4.4 Etiska överväganden ... 14

4.5 Analys av material ... 15

5 Teoretisk utgångspunkt ... 15

5.1 TPACK som teoretisk ansats ... 15

6 Resultatdel ... 18

6.1 Samhällskunskapslärares uppfattningar om elevernas digitala förmågor ... 18

6.1.1 Elevernas privata digitala förmågor ... 18

6.1.2 Elevernas pedagogiska digitala förmågor ... 21

6.1.3 Elevernas tekniska förmågor ... 22

6.2 Delsammanfattning ... 24

6.3 Samhällskunskapslärares arbete med digital kompetens ... 25

6.3.1 Samhällskunskapslärares vetskap om digital kompetens i GY11 ... 25

6.3.2 Kollegialt arbete kring digital kompetens ... 25

6.3.3 Praktiknära arbetssätt för att främja digital kompetens ... 27

6.4 Delsammanfattning ... 29

7 Resultatdiskussion ... 30

8 Metoddiskussion ... 35

9 Slutsats och vidare forskning ... 36

10 Käll-och litteraturförteckning ... 40

10.1 Källmaterial ... 40

10.2 Litteraturförteckning ... 40

(5)

1 Inledning

Undervisning i svenska skolors klassrum är i likhet med samhället i ständig förändring. Olika former av teorier och metoder kan betraktas som en spegling av det rådande samhällets värderingar och handlingar vilket återges i skolans värld. Ett mer specifikt exempel på hur undervisning kommit att förändras de senaste årtiondena är hur digitaliseringen även kommit att påverka på vilket sätt undervisning utförs. I dagens skola används olika former av digitala inslag och systemlösningar. Exempelvis används diverse lärplattformar för att bedriva verksamheten med hänsyn till både elever, vårdnadshavare, lärare samt övrig skolpersonal. Än mer specifikt har digitaliseringen förändrat tillvägagångssättet för hur elever arbetar med olika uppgifter i skolan. Idag betraktas digitala verktyg så som elevdatorer och läsplattor som naturliga instrument när det kommer till elevers vardagliga arbete i skolans olika ämnen. Strategin om att använda sig utav digitala verktyg i svensk skola har inte minst förverkligats genom införandet av olika projekt som bland annat går under begreppet en-till-en (1:1) vilket kort sammanfattat kan översättas till att både elever och lärare får tillgång till ett personligt digitalt verktyg som skall vara implementerat i både undervisning och lärande.1

Ovan nämnda resonemang har pekat på att samhällets positiva förhållningssätt påverkat skolans uppfattning och användning av det samma. Exempelvis har Europeiska kommissionen beskrivit digital kompetens som en av åtta stycken nyckelkompetenser för att främja det livslånga lärandet.2 Den digitala utvecklingen och dess effekt på undervisningens metod och utförande har även kommit att synliggöras mer explicit inom de rådande styrdokumenten som undervisande lärare inom gymnasieskolan är obligerade att förhålla sig till. I Skolverkets skrivningar går det att läsa sig till hur både elever och lärare skall utveckla förmågor och strategier som främjar digital kompetens samt inneha ett kritiskt förhållningssätt kring dess informations- och kunskapsutbyte.3

Den svenska gymnasieskolan har ett pedagogiskt ansvar att ge samtliga elever möjligheten att utveckla sina digitala kompetenser. I ämnet samhällskunskap, vilket denna uppsats kommer att

1 Tomas Kroksmark, ”Lärandets stretchadhet”, i Tomas Kroksmark (red.), Den trådlösa pedagogiken: en-till-en i

skolan på vetenskaplig grund, Studentlitteratur, Lund, 2013, s. 52

2 Europeiska kommissionen, ”Livslångt lärande – nyckelkompetenser”, Europeiska kommissionen, 2016,

(Hämtad: 2021-04-16)

3 Skolverket, Läroplan för gymnasieskolan, Examensmål och gymnasiegemensamma ämnen, Skolverket, 2011,

(6)

riktas särskilt mot går det bland annat att identifiera de digitala verktygens närvaro. I syftesskrivningen för kursen samhällskunskap 1b står det bland annat skrivet att lärarens undervisning skall syfta till att ge eleverna förutsättningar att samla in och bearbeta information med hjälp av digitala verktyg. Sålunda skall lärarens undervisning ge samtliga elever förutsättningar att tillförskaffa sig förmågor att på ett kritiskt sätt både söka, granska och värdera information.4 Med anledning av att stor del av informationssökningarna sker med hjälp av internet är det viktigt att elevernas digitala kompetenser är goda.

Undervisande lärare i samhällskunskap är således reglerade av rådande styrdokument att aktivt främja elevernas digitala kompetenser. Intresseväckande nog finns det inga självklarheter kring hur detta vare sig uppfattas eller utförs av personalen inom professionen. Med tanke på att den digitala arenan kommit att bli en central del i skolungdomars vardag både i och utanför skolans sfär motiveras de digitala kompetensernas existens samtidigt som det inte går att förneka ämnets komplexa karaktär. Skolungdomar hämtar information med hjälp av digitala verktyg i allt större utsträckning samtidigt som begrepp så som Fake News och desinformation på senare tid kommit att uppmärksammas allt mer. Således har källkritiken inom ämnet samhällskunskap kommit att uppmärksammas i högre utsträckning, både generellt i samhället och av Skolverket.5 Elevernas digitala kompetenser är ett tema som skall främjas inom samhällskunskapen, det intresseväckande är snarare hur undervisande lärare väljer att möjliggöra detta i sin undervisning mer praktiskt? Med tanke på undervisande lärares varierande metoder och arbetsupplägg finns det skäl att synen på digitala kompetenser och implementeringen av dessa i samhällskunskapsundervisningen skiftar. Undervisande lärares uppfattningar i frågan är således relevant att undersöka för att få en fördjupad kunskap. Med anledning av att forskningsfältet i dagsläget är begränsat motiveras studien som en påbyggnad av tidigare mer allmändidaktiska publiceringar.

4 Skolverket, ”Ämne- Samhällskunskap”, Skolverket, 2011, (Hämtad: 2021-04-09)

5 Skolverket, ”Stärk elevernas digitala kompetens genom ämnet Samhällskunskap”, Skolverket, 2020, (Hämtad:

(7)

2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur undervisande lärare i samhällskunskap uppfattar elevernas digitala kompetenser och hur främjandet av dessa kommer till uttryck i samhällskunskapsundervisningen. Utifrån studiens syftesskrivning har följande frågeställningar utformats:

• Hur uppfattar undervisande lärare i samhällskunskap elevernas digitala kompetenser? • Vilka metoder beskriver undervisande lärare i samhällskunskap att de använder för att

främja elevernas digitala kompetenser med hjälp av digitala verktyg?

3 Bakgrund

Begreppet digital kompetens är att betrakta som en del av ett stort ämnesområde. Detta avsnitt redovisar begreppets definition samt tillhörande begrepp som har någon form av samband till digital kompetens uppfattning och användning. Detta avsnitt presenterar även vad rådande styrdokument, kommentarmaterial och tidigare publicerad forskning bidragit med för infallsvinklar kring digital kompetens som är relevant för det fortsatta läsandet av denna studie.

3.1 Begreppsdefinitioner

Digitala verktyg: Begreppets innebörd är att betrakta som tvådelat. Digitala verktyg identifieras

å ena sidan som fysiska produkter så som bärbara datorer, läsplattor och smartboards. Begreppet identifieras även som teknologiska systemlösningar och programvaror.

Digitalisering: Begreppet digitalisering definieras som en omvandlande process där analog

information omsätts till en digital arena. Begreppet binds även samman kring resonemanget om informationssamhället där medborgarnas tillgång till information inte längre är platsbunden i samma utsträckning.6 Begreppets innebörd inom den svenska skolans sfär innefattar det vardagliga arbetets användning av digitala hjälpmedel och systemlösningar.7

6 Christian Lindholm, ”Digitalisering”, Nationalencyklopedin, (Hämtad: 2021-04-21)

(8)

En-till-en: Begreppet syftar till olika projekt runt om i världen som innebär att samtliga elever

och lärare på en skola får ett personligt digitalt verktyg så som exempelvis en läsplatta eller en bärbar dator. De digitala verktygen används inte inom särskilt utsatta tider under skoldagen utan är snarare konstant närvarade som arbetsredskap i utbildningen.8

Informations- och kommunikationsteknik (IKT): Detta begrepp definieras som en utveckling på

begreppet informationsteknik (IT) där ordet kommunikation lagts till för att den digitala tekniken inte enbart används för att ta emot information utan även innefattar olika former av kommunikativa inslag. Begreppet IKT är ett begrepp som historiskt varit vanligt förekommande inom skolan som organisation medans begreppet IT är det vanligaste förekommande begreppet i samhället i stort.9

Medie- och informationskunnighet (MIK): Med anledning av digitaliseringens snabba

utveckling har begreppet MIK kommit att bli ett centralt tema både inom skolan och samhället. Enligt Statens medieråd definieras begreppet utifrån att individen skall kunna uttrycka sig med hjälp av digitala verktyg, individen skall ha förståelse för mediernas roll i samhället och ha förmågan att söka och kritiskt granska information på digitala plattformar. Begreppet betraktas i flera fall som en synonym till begreppet IKT. Båda begreppen används sammanfattningsvis ofta för att definiera samma sak.10

Digital kompetens: Detta begrepp är komplext att definiera. Enligt utbildningsdepartementet

ska digital kompetens betraktas som en central demokratifråga och hänvisar till rådande styrdokument som kräver att skolans utbildning ska kretsa kring bland annat mänskliga rättigheter.11 Definitionsmässigt är begreppet dock avancerat att ringa in. Anna-Lena Godhe och Sylvana Sofkova Hashemi poängterar vikten av begreppets två ord: digital och kompetens. I en allmän mening kan kompetens definieras som människans förmåga att omsätta sin kunskap till att utföra vissa typer av handlingar. Digital kompetens däremot definieras som förmågan att inneha kunskaper, färdigheter och attityder som är relevanta kring användning av digitala

8 Kroksmark, 2013, s. 51f

9 Ulf Jämterud, Digital kompetens i undervisningen: Handbok för lärare i samhällsvetenskapliga ämnen, Natur

& kultur, Stockholm, 2010, s. 5

10 Statens medieråd, ”Vad är MIK?”, Statens medieråd, 2021, (Hämtad: 2021-05-03)

11 Utbildningsdepartementet, ”Nationell digitaliseringsstrategi för utbildningsväsendet”, Regeringen, 2017,

(9)

verktyg.12 Sammanfattningsvis är digital kompetens inte enbart förmågan att kunna hantera ett digitalt verktyg eller tillhörande digital tjänst utan snarare förmågan att kritiskt använda digitala verktyg och tjänster på ett sådant sätt så att det främjar både individ och samhälle.

Begreppet digital kompetens har dock kommit att kritiseras av forskare med anledning av att det anses ha en något otydlig innebörd. Betydelsen av begreppet kan således uppfattas som varierande. Med anledning av detta har begreppet digital literacy även kommit att användas som både komplement och synonym till digital kompetens inom forskning på ämnet. Likheterna kring begreppen är flera till antalet vilket resulterat i att digital kompetens och digital literacy kommit att ses som synonymer, dock finns det tydliga skillnader i vilket land en akademisk text blivit producerad. Begreppet digital literacy är vanligt förekommande i engelsktalande nationer så som exempelvis Storbritannien och USA medans begreppet digital kompetens används mer inom Europeiska Unionen.13 Denna studie kommer att använda sig utav begreppet digital kompetens med anledning av Skolverkets nyttjande av denna term.

3.2 Digital kompetens som begrepp inom gymnasieskolan

Nu rådande styrdokument för den svenska gymnasieskolan riktar fokus mot begreppet digital kompetens. I läroplanens inledande kapitel om skolans värdegrund och uppgifter står det följande:

I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra med att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker, samt för att kunna värdera information.14

Olika aktörer har på varierade sätt publicerat material som påverkar den svenska gymnasieskolans förhållningssätt till digital kompetens. År 2017 uppförde utbildningsdepartementet en nationell strategi för att främja digital kompetens inom det svenska utbildningsväsendet. Denna strategi innefattar tre stycken olika kärnområden som är:

12 Anna-Lena Godhe & Sylvana Sofkova Hashemi, ”Digital kompetens i skolan- begreppets innebörd i

styrdokument och forskning”, i Anna-Lena Godhe & Sylvana Sofkova Hashemi (red.), Digital kompetens för

lärare, Gleerups, Malmö, 2019 s. 68

13 Godhe & Sofkova Hashemi, 2019, s. 71f 14 Skolverket, 2011

(10)

• Digital kompetens för alla i skolväsendet • Likvärdig tillgång och användning

• Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter15

Skolverket har utifrån politisk styrning på överstatlig nivå från Europeiska Unionen och på statlig nivå från den svenska regeringen konstruerat ett eget kommentarmaterial som komplement till gällande skrivelser i styrdokumenten för bland annat gymnasieskolan. I materialet: Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå- Ett kommentarmaterial för

gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt Komvux och särkomvux på gymnasial nivå beskrivs

det mer i detalj vad gällande läroplan syftar med att förmedla kring begreppet digital kompetens. Begreppet förtydligas mer ingående och definitionen hämtas från Europeiska Unionens förmedling av digital kompetens som nyckelkompetens samt den svenska digitaliseringskommissionens utredning.16 Kommentarmaterialet befäster vikten av att digital kompetens både specificeras i läroplanens inledande kapitel samt dess koppling till olika skolämnens centrala innehåll. Begreppet digital kompetens konkretiseras till fyra stycken kärnområden inom den svenska gymnasieskolans styrdokument:

Förstå digitaliseringens påverkan på samhället: Enligt Skolverkets kommentarmaterial

beskrivs detta kärnområde utifrån ambitionen att alla elever i svensk skola oavsett ålder ska ges möjligheten att förstå hur digitaliseringen påverkar både samhälle och individ samt få möjligheten att utveckla förmågor i att använda digitala redskap. Detta kärnvärde poängterar vikten av att eleverna ges möjligheten att förstå hur digitaliseringen påverkar samtliga samhällsmedborgare samt inse de digitala verktygens påverkansmöjligheter.17

Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier: Detta kärnvärde beskrivs av Skolverket

som centralt utifrån resonemanget att eleverna behöver kunna ges möjligheten att på ett förtroendegivande sätt använda digitala medier och verktyg i varierade sammanhang och syften, inte minst med anledning av digitaliseringens centrala roll utanför skolan som arena. Genom ett frekvent och systematiskt användande av digitala verktyg och medier inom skolan

15 Utbildningsdepartementet, 2017, s. 5

16 Skolverket, Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå: ett kommentarmaterial för gymnasieskolan,

gymnasiesärskolan samt Komvux och särkomvux på gymnasial nivå, Stockholm: Skolverket, 2017, s. 7-8

(11)

möjliggörs förtrogenhet och förståelse kring digitaliseringens status och användningsområden i samhället.18

Inneha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt: Skolverket beskriver att samhällets

medborgare ständigt blir försedda med stora mängder information. Utifrån detta resonemang menar förvaltningsmyndigheten att en viktig del i elevernas digitala kompetens är att ge eleverna möjligheten till att utveckla strategier för att tolka och värdera olika typer av digitala källor. Sammanfattningsvis kretsar detta kärnvärde kring att främja elevernas källkritiska förhållningssätt.19

Kunna lösa problem och omsätta idéer i handling: Skolverket förmedlar som fjärde och sista

kärnvärde relevansen av problemlösning när det kommer till begreppet digital kompetens. Skolverket vill med detta centrala tema belysa vikten av att kunna omsätta olika idéer och tankar till handlingar med hjälp av digitala verktyg. Eleverna ska ges möjligheten till att se värdet av hur digitala produkter och systemlösningar kan vara användbara kring olika typer av problemlösningar. Digitala produkter och tjänster ska betraktas som naturliga hjälpmedel när eleverna ska hitta lämpliga metoder och lösningsorienterade strategier.20

3.3 Tidigare forskning

Digitala verktyg och digitalisering är olika teman som det generellt har utförts mycket forskning kring. Det som är mest signifikant inom denna forskningsdisciplin är dock att det kan betraktas som allmändidaktiskt till sin karaktär. Det ska dock påvisas att det utförts studier kring ämnet som är att betrakta som relevant för denna uppsats. Ann-Katrin Persellis doktorsavhandling:

från datorsal till en-till-en: En studie av lärares erfarenheter av digitala resurser i undervisningen är en studie om hur gymnasielärare betraktar användningen av digitala verktyg

i undervisningen samt lärarnas syn på digitala verktygs pedagogiska funktionalitet.21 Utifrån en fenomenologisk teoretisk ansats ämnade författaren bland annat utföra intervjuer med yrkesverksamma lärare som undervisar i bland annat ämnet samhällskunskap.22 I avhandlingens resultatdel förmedlas bland annat att undervisande lärare generellt betraktar

18 Ibid, s. 10f 19 Ibid, s. 11 20 Ibid, s. 11f

21 Ann-Katrin Perselli, 2014, Från datorsal till en-till-en: En studie av lärares erfarenheter av digitala resurser i

undervisningen, Härnösand: Mittuniversitetet, s. 17

(12)

digitala verktyg som en form av tillgång inom undervisning. Det vardagliga arbetet beskrivs vara webbaserat både för lärare och elever.23 Det analyserade materialet indikerar även sambandet mellan ungdomar och användningen av digitala verktyg både i och utanför skolans sfär. Ungdomars tillika elevernas internetanvändning beskrivs vara en naturlig del i deras livsvärld vilket intervjuade ämneslärare betraktar på varierande sätt. Elevernas digitala användning kan betraktas som värdefulla erfarenheter som borde värdesättas av lärarna i undervisningen av bland annat samhällskunskap. Vidare förmedlas även att intervjuade lärare betraktar elevernas digitala användning och tillhörande kompetenser inom temat som två stycken separata företeelser. Dessa lärare bedömer elevernas digitala användningsgrad som hög, dock anses det finnas brister vad gäller elevernas kunskaper om hur internet används generellt och att eleverna saknar källkritiska förmågor på internet mer specifikt.24 Detta resonemang binds även samman med att yrkesverksamma lärare upplever det vara utmanande att främja elevernas digitala kompetenser så som informationssökning och källkritik i kombination med att olika gymnasiala kursers kunskapskrav ska hinnas att både utföras och testas.25 I likhet med Persellis avhandling avser denna studie att få fram en fördjupad bild av hur undervisande lärare värderar elevernas digitala kompetenser och hur detta praktiskt kan främjas i specifika undervisningssituationer. Med anledning av tidigare studiers inriktning inom ämnet är det relevant att mer specifikt studera samhällskunskapslärares betraktelser och handlingar inom detta tema.

Att studera undervisande lärares förhållningssätt till digitala verktyg och deras arbete med att främja digitala kompetenser hos elever har ur en historisk aspekt varit ett vetenskapligt område som genererat ett stort antal akademiska texter. Martin Tallvids doktorsavhandling: 1:1 i

klassrummet: analyser av pedagogisk praktik i förändring är ett ytterligare exempel på detta.

Utifrån teoretiska ansatser så som sociokulturellt perspektiv och TPACK-modellen avser Tallvid undersöka vilka former av konsekvenser digitaliseringen får på undervisningen i svensk skola.26 Det sociokulturella perspektivet används som övergripande ramverk kring skolan som verksamhet samt lärande och utveckling medans TPACK-modellen vilket är att betrakta som ett ramverk för att identifiera och kategorisera teknologiska och pedagogiska kunskapsdomäner. Författaren är tydlig med att detta arbete inte har för avsikt att avgöra om

23 Ibid, 96 24 Ibid, 160f 25 Ibid, 150ff

26 Martin Tallvid, 2015, 1:1 i klassrummet: analyser av pedagogisk praktik i förändring, Göteborg: Göteborgs

(13)

digitaliseringen är att betraktas som positiv eller negativ utan snarare hur den digitala användningen påverkar lärare och elever i det vardagliga arbetet. Tallvids metoder för att samla in material bygger på enkäter, observationer och intervjuer där både högstadieskolor och gymnasieskolor studerats.27

Resultat av den utförda studien påvisar att lärare anser det finns stora utmaningar med att införliva det ämnesinnehållsliga, det pedagogiska och det tekniska främjandet i sin undervisning. Den digitala närvaron beskrivs ha konsekvenser på lärarnas ämneskompetenser med anledning av det stora informationsutbudet som finns på internet.28 Resultatet av studien påvisar även att undervisande lärare anser att användningen av digitala verktyg påverkar förutsättningarna för elevernas uppgifter. Bland annat nämns det att det stora utbud av information som finns på internet ofta leder till att diverse skrivuppgifter har en tendens att växa i omfång. Sammanfattningsvis vill eleverna skriva mer än vad uppgiftens kriterier tillåter. Lärarna anser dock denna information som tvivelaktig med anledning av att elevernas digitala kompetenser många gånger brister när det kommer till källkritiskt förhållningssätt.29 Sammantaget faller det identifierade resultatet tillbaka på resonemanget om TPACK där de teknologiska och pedagogiska kompetenserna binds samman och bildar identiteten för en digitaliserad skola. Denna utförda studie visar på lärarnas varierade synpunkter kring det digitaliserade klassrummet. Tekniken har administrativa fördelar inom det vardagliga arbetet samtidigt som det uttrycks en viss form av fundersamhet kring på vilket sätt eleverna hanterar dessa tekniska hjälpmedel. Med anledning av att Tallvids studie inte enbart studerar lärare i ämnet samhällskunskap kan detta fenomen betraktas som ett genomgående resonemang oavsett vilket skolämne det handlar om. Det som är av intresse för denna studie är att än mer studera hur undervisande lärare i just samhällskunskap främjar elevernas digitala kompetenser där exempelvis källkritik har en central position. Tallvids studie påvisar lärarnas vetskap om ämnet, vidare är det av intresse att få kunskap om hur ämnet behandlas mer praktiskt.

Ulli Samuelsson har i sin avhandling Digital (o)jämlikhet: IKT-användning i skolan och elevers

tekniska kapital studerat användningen av informations- och kommunikationsteknik inom den

svenska skolan. Särskilt fokus har riktats mot elevernas digitala kompetenser i kombination

27 Tallvid, 2015, s. 71f 28 Ibid, s. 105ff 29 Ibid, s. 114f

(14)

med elevernas förhållningssätt till att söka information via internet.30 Studien har utifrån Bourdieus teoretiska ramverk kring begreppet kapital riktats mot vad som i studien kallas för tekniskt kapital. Detta begrepp beskrivs som ett komplement till Bourdieus teorier om socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. Teorierna om tekniskt kapital förmedlas kretsa kring hur väl individer har möjligheter att både producera och konsumera information och material med hjälp av informations- och kommunikationskunskap.31 Inhämtningen av källmaterialet som utförts genom både enkätundersökning och intervjuer där elever från både grundskolan och gymnasieskolan involverats visar på flera faktorer. Bland annat förmedlas det ett resonemang om att det förekommer en digital ojämlikhet inom svensk skola, vilket kort sammanfattat betyder att individer hämmas att utveckla digital kompetens på grund av sociala faktorer så som exempelvis etnicitet, kön och social klass.32 Samuelsson har i sin studie kommit fram till slutsatsen att skolan brister i att främja elevernas digitala kompetenser.33 Avsaknaden av en didaktisk digital kompetens bland undervisande lärare beskrivs vara en central faktor till att tekniken inte brukas på ett sådant sätt som medför att elevernas digitala kompetenser utvecklas i den utsträckning som rådande styrdokument påvisar. Med anledning av att tidigare forskning kommit att belysa att skolungdomars digitala kompetenser är av varierande karaktär samt att undervisande lärare brister i att undervisa kring ämnet är det såldes av intresse att få kunskaper om hur undervisande lärare inom ämnet samhällskunskap uppfattar temat samt få insikt i hur lärare praktiskt implementerar detta i undervisningen.

Internationell forskning i ämnet riktas mot informationssökning. Bland annat har Stefanie Panke och John Stephens publicerat en vetenskaplig artikel kring en utförd undersökning om hur undervisande lärare inom Civics och Social Studies i sin undervisning kan främja Critical

Digital Literacies och Digital Citizenship. Det förstnämnda begreppet definieras som ett

förhållningssätt där eleven kan använda sig av olika digitala verktyg samt ha förmågan att på ett kritiskt sätt värdera produkten eller informationens lämplighet. Digital Citizenship beskrivs som ett paraplybegrepp som innefattar individens medborgarskap på internet.34 Ovanstående resonemang omnämns som vitala aspekter både vad gäller kunskapsuppdraget och

30 Ulli Samuelsson, 2014, Digital (o)jämlikhet: IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital, Jönköping:

Jönköping University, s. 1-4

31 Samuelsson, 2014, s. 46f 32 Ibid, s. 11

33 Ibid, s. 89

34 Stefanie Panke & John Stephens, “Beyond the echo chamber: Pedagogical tools for civic engagement

discourse and reflection”, Journal of educational technology & society, vol 21, nr. 1, 2018, s. 248-263, (Hämtad: 2021-04-09)

(15)

fostransuppdraget inom de samhällsorienterade ämnena. Utifrån studiens metod att bland annat intervjua verksamma lärare inom Social Studies visar det sig att den digitala närvaron i klassrummet är att betrakta som naturligt med anledning av samhällets allt mer digitala användning. Resultatet från intervjuerna förmedlar att undervisande lärare i samhällsorienterande ämnen värderar användandet av digitala verktyg högt. De intervjuade lärarna nämner vikten av att eleverna ska ges möjlighet till att främja sitt medborgarskap vilket även ska innefatta den digitala arenan.35 Denna studie belyser intressanta normativa aspekter kring hur yrkesverksamma lärare inom Social Studies betraktar digitala verktygs relevans när det kommer till elevers digitala kompetenser. Studiens resonemang kring att undervisande lärare inom Social Studies även borde främja elevernas möjligheter till att vara goda samhällsmedborgare i kombination med ett källkritiskt förhållningsätt på internet är av relevans för denna studie med anledning av likheterna kring att få kunskap om lärares syn på elevers digitala kompetenser i kombination med ett källkritiskt förhållningssätt.

4 Metod och material

I detta avsnitt kommer denna studies metod och källmaterial att redovisas. Denna del i uppsatsen redovisar även studiens urvalsprocess, analys av material, kvalitetskriterier samt etiska överväganden vilket är relevant information inför kommande resultatdel.

4.1 Semistrukturerade intervjuer

Det källmaterial som kommit att användas för att uppfylla denna studies syftesskrivning och tillhörande frågeställningar bygger på utförandet av kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare inom ämnet samhällskunskap. Anledningen till valet av denna metod grundar sig i att få en fördjupad förståelse av de intervjuades ståndpunkter och uppfattningar. Enligt Ulla Eriksson Zetterquist och Göran Ahrne kan intervjuer ge forskare goda insikter i hur individer uppfattar olika typer av fenomen.36

Källmaterialet har mer specifikt kommit att samlas in genom semistrukturerade intervjuer. Anledningen till detta val motiveras med att intervjupersonerna skall ges frihet att utforma sina svar på ett mer personligt sätt samtidigt som intervjuaren kan beröra särskilt specifika ledmotiv 35 Panke & Stephens, 2018, s. 256

36 Ulla Eriksson-Zetterquist & Göran Ahrne, ”Intervjuer” i Göran Ahrne & Peter Svensson (red.), Handbok i

(16)

i form av konstruerad intervjuguide. Alan Bryman belyser att denna intervjuprocess är att identifiera som flexibel till sin karaktär. Med detta menas att intervjuprocessen tar hänsyn till både intervjuguidens konstruerade struktur samtidigt som de intervjuades tolkningar och intressen inom ämnet identifieras.37 Valet av att använda sig av semistrukturerade intervjuer motiveras ytterligare utifrån resonemanget om att det är den intervjuade som är i fokus där dennes synpunkter och idéer kan komma att utvecklas på ett utförligt plan. Denna typ av intervjuprincip har även vinster för den individ som leder intervjun. Bland annat finns det möjligheter att förändra frågorna något under de olika intervjuernas gång. Frågorna i intervjuguiden kan såldes användas utvecklingsmässigt för att på så sätt kunna fördjupa sig i intresseväckande aspekter som kan komma att uppstå under processens gång.38

I studien har det använts personliga intervjuer vilket betyder att mötet äger rum mellan forskaren och informanten emellan. Martyn Denscombe beskriver att den personliga intervjuformen är relativt enkel för forskaren att kontrollera. Med detta menas att forskaren endast behöver ta hänsyn till en individ att ledsaga under intervjuns gång. Det har även sina fördelar när det kommer till att transkribera källmaterialet.39

Intervjuguiden har konstruerats utifrån tidigare forskning och teoretisk ansats. Sammantaget formulerades frågorna i intervjuguiden med hänsyn till olika teman som är relevanta i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. Frågorna har konstruerats för att i största möjliga mån vara öppna så respondenterna skulle ges möjligheten att ge utförliga resonemang. Intervjuguiden finns bifogad som bilaga.

Samtliga intervjuer har utförts via den digitala videomötestjänsten Zoom med anledning av rådande Covid-19 pandemi. Intervjuerna har spelats in med hjälp av programvarans inspelningsfunktion. De olika intervjuerna har pågått olika lång tid. Den intervju som pågick längst varade i cirka 48 minuter och den intervju som pågick kortast tid varade i cirka 28 minuter. Trots att intervjuerna pågick olika lång tid har samtliga respondenters svar varit användbara i studien.

37 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber, Stockholm, 2011, s. 415

38 Martyn Denscombe, Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna,

Studentlitteratur, Lund, 2016, s. 266f

(17)

4.2 Urval

Ett målinriktat urval har använts för att ringa in relevanta intervjupersoner. Denna samplingsteknik motiveras utifrån att intervjuade individer är relevanta i förhållande till uppsatsens syftesskrivning och frågeställningar. Mer specifikt riktas studien mot yrkesverksamma ämneslärare i samhällskunskap vilket medfört att urvalet av naturliga skäl riktats mot denna yrkesgrupp inom lärarkåren. Bryman beskriver att ett målinriktat urval vanligen används inom kvalitativ forskning med anledning av att skapa samstämmighet mellan forskningens problemformulering och urval. 40 Vidare har även ett bekvämlighetsurval kommit att användas. Tillgången på individer som varit relevanta för studien har förvisso varit stor med anledning av det stora antal yrkesverksamma lärare som undervisar i ämnet samhällskunskap, dock har det varit en utmaning att få möjliga intervjupersoner att medverka. Detta har medfört att yrkesverksamma lärare i samhällskunskap som på något sätt figurerat i utbildningen på högskolan har kommit att intervjuas. En snöbollsteknik har använts då intervjuade respondenter har tillfrågats om kontaktuppgifter till individer som kan tillfrågas att medverka i studien.

I nedanstående tabell redovisas de respondenter vars svar har analyserats som sedan kommer att redovisas i resultatdelen. Med anledning av att uppsatsens kommande resultatdel bygger på åtta stycken undervisande lärares svar är det viktigt att poängtera att det är olämpligt att i allt för stor utsträckning dra några generaliseringar kring frågorna om hur yrkesverksamma lärare i samhällskunskap uppfattar elevernas digitala kompetenser och hur detta främjas i undervisningen. Ett större antal respondenter hade kunnat främja studiens chanser till mer generaliserbara slutsatser. Ett pressat tidschema, rådande pandemi och verksamma lärares höga arbetsbelastning kring vårterminers slutskede kan dock ses som alternativa orsaker till att antalet intervjuade lärare kom att bli som följer:

Respondenter Juridiskt kön Yrkesverksamma år

Respondent 1: Man 13år Respondent 2: Man 7år Respondent 3: Kvinna 20år Respondent 4: Man 28år Respondent 5: Man 1år Respondent 6: Kvinna 2år Respondent 7: Man 25år Respondent 8: Kvinna 13år 40 Bryman, 2011, s. 433

(18)

4.3 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet och validitet är att betrakta som centrala faktorer inom framförallt kvantitativ forskning. Målsättningen med uppsatsen har dock varit att redovisa ämnet på ett transparant sätt. Bryman belyser dock att kvalitativa studier har svårigheter att leva upp till extern reliabilitet med anledning av att det är svårt att till fullo replikera en kvalitativ studie på grund av diverse förutsättningar så som individerna som intervjuats.41 Författaren av denna uppsats har i samförstånd med handledaren exempelvis betraktat resultatets olika teman som relevanta vilket stärker studiens interna reliabilitet.42

Med anledning av att studien utförts inom en viss typ av arena för att säkerställa relevansen mellan studiens syfte och källmaterial går det att betrakta den interna validiteten som god. Området har sammanfattningsvis avgränsats till att endast beröra ämnet samhällskunskap med anledning av respondenternas behörighet och nuvarande undervisningspraktik. Extern validitet inom kvalitativ forskning beskrivs av Bryman vara komplext till sin karaktär.43 Denna studies kontext kretsar kring skolämnet samhällskunskap och behöriga lärare som undervisar i ämnet. Med anledning av det begränsade urvalet är det således svårt att göra generaliseringar inom andra sociala miljöer.

4.4 Etiska överväganden

Rådande forskningsetik för att främja god forskningssed har beaktats. Samtliga intervjuade individer har blivit informerade om studiens syfte och har godkänt att medverka. Intervjuade individer har i förväg fått ta del av information kring vad intervjuerna kommer att behandla samt blivit upplysa om att intervjuerna kommer att transkriberas, anonymiseras och att all form av material enbart kommer att brukas i vetenskapligt syfte för just denna studie. Utifrån ovan nämnda resonemang har de forskningsetiska principerna: samtyckeskravet, nyttjandekravet, informationskravet och konfidentialitetskravet tagits i beaktande.44 Inför varje intervju har respondenterna skrivit under och godkänt en samtyckesblankett som finns bifogad som bilaga i denna studie.

41 Bryman, 2011, s. 352 42 Ibid, s. 352f

43 Ibid, s. 352f

(19)

4.5 Analys av material

Samtliga utförda intervjuer har transkriberats för att på så sätt underlätta analysen av källmaterialet. All transkribering har utförts manuellt av forskaren och samtliga intervjuer har transkriberats ord för ord. Utifrån det insamlade materialet som de semistrukturerade intervjuerna genererat i kombination med den teoretiska ansatsen har diverse återkommande teman uppfattats vilket kommit att bli utgångspunkten i resultatdelens framställning. De teman som identifierats kring lärares uppfattningar av elevernas digitala kompetenser är följande:

elevers privata digitala förmågor, elevers pedagogiska digitala förmågor och elevernas tekniska förmågor. De teman som identifierats kring hur samhällskunskapslärare arbetar med

digital kompetens är följande: samhällskunskapslärares vetskap om digital kompetens i GY11,

kollegialt arbete kring digital kompetens och praktiknära arbetssätt för att främja digital kompetens.

5 Teoretisk utgångspunkt

I detta avsnitt redovisas studiens teoretiska ansats som är inriktat på en specifik lärarkompetens som kan främja elevernas lärande i en digitaliserad klassrumsmiljö.

5.1 TPACK som teoretisk ansats

Skolungdomars möjligheter till lärande är beroende av undervisande lärare. Utifrån resonemanget om att elever skall ges möjligheter till att utveckla olika typer av färdigheter och förmågor under sin skoltid är det centralt att personalen inom den pedagogiska miljön har en bred kompetens både kring ämneskunskaper och didaktiska färdigheter. Mer specifikt för denna studie är det således centralt att undervisande lärare inom samhällskunskap inte enbart behöver besitta goda didaktiska kunskaper samt ha utvecklade ämneskunskaper vilket den teoretiska ansatsen TPACK grundas på.

TPACK är en akronym för Technological Pedgogical Content Knowledge. Teorin är en vidareutveckling på Lee Schulmans teoretiska ramverk kring Pedagogical Content Knowledge. Enligt Schulmans förhållningssätt är det inte tillräckligt med att undervisande lärare har goda kunskaper inom didaktik och ämnesfördjupning. Läraren behöver kunna hantera båda dessa

(20)

kompetenser simultant för att på bästa sätt lära ut olika typer av ämnesinnehåll.45 Schulmans resonemang om att olika former av kompetenser i kombination formar möjligheterna till lärande har kommit att utvecklas med tidens gång. Punya Mishra och Matthew Koehler har utvecklat Schulmans teoretiska ramverk och riktat in det mot användningen av teknologiska verktyg i undervisningen. Mishra och Koehler har adderat teknisk kompetens i kombination med Schulmans teoretiska ramverk. Sammanfattningsvis menar författarna på att professionell undervisning utgörs av ett samspel mellan ett fördjupat ämnesinnehåll, ett genomarbetat pedagogiskt förhållningssätt samt teknisk kompetens som i samspel utgör ett en god lärarkompetens.46

Det teoretiska ramverket TPACK innehåller olika centrala biståndsdelar som i sin helhet fångar in lärarens undervisningspraktik. Nedan beskrivs mer i detalj det teoretiska ramverkets olika typer av komponenter:

Pedagogical Knowledge: (PK) behandlar kunskapen om lärandet inom olika typer av

undervisningssekvenser. Denna kunskap kretsar kring undervisande lärares olika former av metoder för att bedriva undervisning. Pedagogisk kunskap ställer krav på att läraren anpassar undervisningens upplägg och tillhörande arbetsmaterial utefter elevgruppernas individuella behov. Inom didaktiken kan detta översättas till hur läraren möjliggör lärande för elever.47

Content Knowledge: (CK) behandlar kunskapen om det specifika ämnesinnehållet som

förmedlas. Undervisande lärares ämneskunskaper är av relevans då det är en förutsättning för att undervisning ska kunna bedrivas. I likhet med pedagogisk kunskap är lärarens ämneskunskaper så som exempelvis särskilda begrepp och händelser beroende av elevgruppernas förkunskaper.48

Pedagogical Content Knowledge: (PCK) behandlar kunskapen om att som lärare ha

kompetensen att binda samman sina ämneskunskaper i kombination med genomtänkta

45 Lee Schulman, ”Those Who Understand: Knowledge growth in Teaching”, Educational researcher, vol 15,

nr. 2, 1986, s. 4-14, (Hämtad: 2021-04-12)

46 Punya Mishra, & Matthew Koehler, ”Technological Pedagocical Content Kowledge: A framework for Teacher

Knowledge”, Teachers collage records, vol 108, nr.6, 2006 s. 1017-1054, (Hämtad: 2021-04-12)

47 Schulman, 1986, s. 9 48 Ibid, s. 8f

(21)

pedagogiska strategier. Lärarens förmåga att designa ett undervisningstillfälle som beaktar både ämnesinnehållet och metoderna för att ge samtliga elever möjligheten till ökat lärande.49

Technological Pedagogical Knowledge: (TPK) behandlar undervisande lärares förmåga att ta

hänsyn till hur teknologisk användning i undervisningen påverkar elevgruppernas möjligheter till lärande. Denna kategori betraktar på vilka sätt undervisande lärare hanterar användningen av olika typer av digitala verktyg utifrån en pedagogisk synvinkel. Sammanfattningsvis kretsar detta tema mycket kring lärarens förståelse av teknikens möjligheter och utmaningar i förhållande till lektionsuppläggens pedagogiska arena.50

Technological Content Knowledge: (TCK) behandlar på vilket sätt undervisande lärare kan

kombinera teknologisk användning och ämnesinnehållet. Utifrån resonemanget att den teknologiska utvecklingen i samhället har diverse olika effekter på medborgarna påverkas således även skolans undervisningsinnehåll. Ämnesinnehållet kan både belysas med teknologisk inriktning i sig samt att det kan utföras med hjälp av digitala verktyg.51

Sammantaget innehåller det teoretiska ramverket TPACK olika typer av kunskapsdomäner som uppges vara relevanta för att främja lärandet. Lärarens förmåga att hantera dessa simultant samt ha kunskap om att prioritera en viss typ av domän vid särskilda tillfällen är även det av central karaktär. Nedanstående figur visar på de olika kunskapsdomänernas simultana relevans: Figur 1:

(Mishra, Cain & Koehler, 2017, s. 15)

49 Schulman, 1986, s. 9, & Mishra & Koehler, 2006, s. 1021 50 Mishra & Koehler, 2006, s. 1028

(22)

Det teoretiska ramverket TPACK kan betraktas som ett användbart perspektiv när det gäller att identifiera hur yrkesverksamma lärare inom ämnet samhällskunskap uppfattar begreppet digital kompetens. Utifrån denna teoretiska utgångspunkt ges det möjlighet att kunna analysera på vilka varierade sätt lärare både betraktar elevers digitala kompetenser samt hur lärare väljer att implementera digitala verktyg inom metodutformning av undervisning. TPACK som teoretiskt ramverk synliggör olika typer av kunskapsdomäner så som lärarens ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper och teknologiska kunskaper. Punya Mishra, William Cain och Matthew Koehler poängterar att det inte är lärarens generella kunskap om digital teknologi i yrkesrollen som är det centrala utan snarare lärarens förmåga att implementera digital teknologi i undervingen.52 Därav är TPACK av relevans för denna studie.

6 Resultatdel

Resultatinnehållet kommer att presenteras utifrån studiens syfte och frågeställningar. De olika teman som identifierats fram efter att respondenternas intervjuer transkriberats fungerar som olika ingångsvärden i denna studies resultatdel. I detta textavsnitt förekommer det ett antal blockcitat. Dessa blockcitat har inte refererats med fotnoter utan har istället sin referens inom parentes. Detta för att läsaren snabbt ska kunna få en överblick från vilken respondent citatet är hämtat ifrån.

6.1 Samhällskunskapslärares uppfattningar om elevernas digitala förmågor

I detta avsnitt av resultatdelen redovisas de teman som det analyserade källmaterialet kommit att identifiera kring hur lärarna uppfattar elevernas digitala kompetens. I slutet av avsnittet finns även en delsammanfattning.

6.1.1 Elevernas privata digitala förmågor

Elevernas privata användande av digitala verktyg inom skolan har av samtliga respondenter beskrivits som vanligt förekommande. Mobiltelefonen är ständigt närvarande i elevernas vardag under skoltiden vilket är i linje med det mobila digitala användandets centrala roll i

52 Punya Mishra, William Cain, & Matthew Koehler, “ What is technological pedagogical content knowledge

(23)

samhället generellt. Gymnasielever som år 2021 är antagna till något svenskt gymnasieprogram har under sin uppväxt i generella termer betraktat exempelvis mobiltelefonen som ett naturligt användbart redskap inom och utanför skolans sfär för bland annat social kontakt, informationssökning och underhållning. Intervjuade lärare har förmedlat en samstämmig bild av hur de uppfattar elevernas privata digitala användande. Lärarnas uppfattningar av elevernas privata digitala användning återges av respondenterna kring resonemang om sociala medier så som: ”Tänker man på sociala medier så är det ju konstant på något sätt hos eleverna.”53 Intervjuade respondenter binder samman elevernas användning av sociala medier med motiveringen att det är inom denna arena som eleverna har social kontakt med övriga individer. Respondent 2 har nämnt följande motivering:

De har ju sociala medier som de använder som någon form av social kontakt, eeh så som att man har kontakt med sina vänner och att man kan nå fler och allt det där. Ehh… så det använder de ju ganska flitigt. (Respondent 2, 22 April 2021)

Respondent 4 anser utifrån kommande citat att eleverna är generellt duktiga på att använda sociala medier och genom dessa plattformar konsumera olika former av information: ”De sitter vid datorn väldigt mycket men de gör kanske väldigt mycket det här att kolla film och filmklipp, och eeh det är det de gör.”54 Sammanfattningsvis beskrivs det av respondenterna att eleverna är vana vid att använda olika former av teknik på diverse fysiska produkter och digitala plattformar. Respondent 7 nämnde i sin intervju: Ja eeh alltså de är väldigt bekväma med att använda tekniken, ofta är de till och med bättre än vad jag är[…].”55

Elevernas privata användning av digitala verktyg inom skolan som arena är att betrakta som frekvent både under lektionstid och på raster. Samtliga respondenter har i intervjuerna delgivit åsikter om att det privata användandet av digitala verktyg får negativa konsekvenser på undervisningen i bland annat samhällskunskap. Mobiltelefonen är som tidigare beskrivet en central produkt i skolungdomarnas liv. Elevernas skoldatorer har sedan en-till-en policyns införande även det kommit att bli elevernas mest frekvent använda redskap i klassrummet. Dessa digitala verktyg upplevs av majoriteten av respondenterna som en källa till distraktion hos eleverna. Respondent 1 menar på att mobiltelefonen ständigt finns i elevernas tankebanor och har nämnt följande: ”Man märker ju att det är något som hela tiden finns i deras medvetande

53 Respondent 1, 21 April 2021 54 Respondent 4, 26 April 2021 55 Respondent 7, 30 April 2021

(24)

för det ser man ju så fort de har paus eller rast eller så, då uppdaterar de ju sig.”56 Trots att de flesta respondenterna har uppgett att de väljer att samla in mobilerna alternativt har regler kring hur de får användas i klassrummet betraktas det i de flesta fallen som problematiskt. Respondent 3 framhävde i sin intervju att det finns ett antal elever i varje klass inom samhällskunskapsundervisningen som har väldigt svårt att hantera relationen till sin mobiltelefon:

Alltså de kan inte låta bli och det är inte så konstigt heller för mobiler och allting sånt där det ligger och triggar hela tiden och som sagt det finns ju forskning som visar att det räcker att du har med den i väskan bara ehh, bara vetskapen om att den ligger gör ju att man blir aah [syftar på att eleverna blir distraherade från skolarbetet]. (Respondent 3, 23 April 2021)

Elevernas personliga digitala verktyg så som exempelvis skoldatorn anses även det kunna distrahera eleverna. Respondent 2 exemplifierar i den utförda intervjun att den digitala teknikens intåg i klassrummet förändrat spelreglerna för undervisande lärare när det kommer till att koncentrera elevgruppernas fokus på själva undervisningen och nämnde följande: ”Tappar man eleverna så försvinner de ganska snabbt in datorerna så kan man säga. Så det gäller ju att hålla fokus på dem på ett annat sätt idag än innan man hade en-till-en så att de är med liksom.”57 Respondent 4 har i sin intervju förmedlat ytterligare resonemang kring att elevernas skoldatorer ofta tenderar att distrahera ungdomarna när olika arbetsuppgifter ska utföras:

Mobilen har jag aldrig sett som ett bekymmer så, där vet de vad som gäller. Tar de upp mobilen blir det så uppenbart. Den här diskussionen tycker jag är så rolig, man pratar mycket om mobiler och visst det är säkert ett stort bekymmer för vissa elever eeh men däremot tycker jag datorn är ett mycket större problem. Den helt legitimt fäller man upp och har full rätt att sitta med under undervisningen och den eeh där är det mycket svårare att komma åt problemet. Sen ser man när man går förbi någon annans klassrum när man går förbi och kommer bakifrån då ser man ju att det är hur mycket annat som helst. De kollar kläder och håller på med mycket annat så, så är det. (Respondent 4, 26 April 2021)

Elevernas privata digitala användning på olika produkter och plattformar har enligt respondenterna flera effekter. Elevernas förmåga att hantera digitala verktyg kretsar kring social interaktion och av information som inte har några pedagogiska förbindelser. Det är

56 Respondent 1, 21 April 2021 57 Respondent 2, 22 April 2021

(25)

snarare så att den privata digitala konsumtionen tenderar att distrahera eleverna i det pedagogiska arbetet.

6.1.2 Elevernas pedagogiska digitala förmågor

Samtliga respondenter har vittnat om att elevernas digitala användning är vanligt förekommande i både privat syfte samt inom olika arbetsområden i ämnet samhällskunskap. På samtliga respondenters arbetsplatser har varje elev en personlig skoldator vilket beskrivs som ett ständigt närvarande redskap inom samhällskunskapsundervisningen. I motsats till respondenternas uppfattningar kring elevernas användning av privata digitala verktyg och tillhörande kompetenser att använda dessa har utförda intervjuer påvisat att elever inte är lika självgående när det kommer till kunskapen att kunna hantera digitala verktyg i utbildningssyfte. Respondent 1 har i denna studies intervju förmedlat resonemang kring att eleverna saknar strategier för att på ett effektivt sätt hantera digitala verktyg, så som exempelvis en skoldator när olika typer av arbetsmoment ska genomföras i undervisningen:

När det handlar om själva skolarbetet så tycker jag nog att eleverna… ehh hur ska man säga de är inte riktigt hhm, där är de ju inte lika självgående på något sätt utan säg att man har arbetat med en uppgift där de ska hitta saker, eller de ska hitta information på internet så är det en helt del elever som inte har den förmågan riktigt. De vet inte riktigt vad de ska söka efter och de, när de skriver in sökord så kan det bli väldigt, väldigt snävt. De har ingen medveten strategi för till exempel vilka nyckelord man ska använda för att få upp ett visst innehåll utan det är nästan så att de kastar lasso sådär in i ett mörkt rum så får man se lite vad som fastnar. (Respondent 1, 21 April 2021)

Elevernas kunskaper att söka information på internet med hjälp av digitala verktyg beskrivs liksom ovan redovisade citat som ett generellt problematiskt område bland de intervjuade respondenterna. Respondent 3 uppgav i intervjun ett liknade exempel kring uppfattningen om elevernas förmåga att söka information på internet och nämnde följande resonemang: ”Det kan oftast bli sådär att man [syftar på eleverna] googlar något och oftast är det Wikipedia som kommer upp.”58 I detta fall riktas uppmärksamheten mot elevernas varierande förmåga att söka information samtidigt som källkritiska aspekter beaktas. Konkret anger majoriteten av respondenterna att de i sin yrkesroll måste styra eleverna i relativt stor utsträckning när det ska utföras moment som innehåller informationssökning eller liknande. Respondent 5 beskrev i sin intervju att gymnasieeleverna i samhällskunskap oavsett årskurs inte är särskilt förtrogna med

(26)

att använda digitala verktyg för att söka information. Respondenten förmedlar samtidigt sin personliga åsikt om möjliga orsaker kring att vissa elever har svårigheter med att söka information på egen hand: ”Jag tycker inte de är jättekompetenta där [syftar på informationssökning]. Sen kan det bero på att vi kanske curlar dem med färdigt material och sånt.”59 Respondent 6 har i sin intervju ett likartat resonemang i frågan: ”Jag gör nog ofta en curling-variant att jag delar ut exakt de sidorna som vi ska läsa och sen får de ha det på datorn.”60

6.1.3 Elevernas tekniska förmågor

Elevernas tekniska användande har beskrivits av respondenterna som konstant förekommande i skolan både när det handlar om privata och skolrelaterade handlingar. Samtliga respondenter har i intervjuerna förmedlat åsikter om att eleverna har god kompetens kring den teknik som i stor utsträckning berör privat användande av digitala verktyg så som exempelvis sociala medier. Elevernas tekniska kompetens kring användandet av digitala verktyg i pedagogiskt syfte är dock inte i samma paritet som det privata användandet av digital teknik. Samtliga respondenter har i intervjuerna förmedlat resonemang om att eleverna generellt är svaga på att kunna hantera tillhörande programvaror till digitala verktyg så som exempelvis Microsoft Office olika program. Flertalet respondenter har i de utförda intervjuerna framhävt att eleverna som undervisas i ämnet samhällskunskap har stora svårigheter att hantera funktionerna i exempelvis programmet Word. Respondent 2 har exemplifierat elevernas svårigheter på följande sätt: ”Jag menar bara sätta in ett sidhuvud är uppenbarligen kopiöst svårt för människor.”61 Respondent 2 exemplifierar ytterligare sitt resonemang och poängterar att eleverna har kunskapsluckor när det kommer till att hantera skrivprogram på datorn: ”Ehh men rent kunskapsmässigt sätta kunskap i Word, exempelvis att F7 är rättning. Frågar du en årskurs 3a, de har ingen aning förens man säger tryck F7 så får du fram sånt som programmet tycker är felstavat.”62 Även respondent 4 anser att eleverna saknar teknisk kompetens när det handlar om att hantera pedagogiska redskap i undervisningen. Respondenten är av den åsikten att detta får konsekvenser i utbildningen när eleverna förväntas producera texter på mer avancerad nivå och tänker då specifikt på referenshantering och gymnasiearbete.63

59 Respondent 5, 26 April 2021 60 Respondent 6, 28 April 2021 61 Respondent 2, 22 April 2021 62 Ibid

(27)

Samtliga respondenter har i sina intervjuer valt att nämna Microsoft Office programmet Word som ett särskilt område där eleverna generellt saknar teknisk kompetens. Respondent 5 och respondent 6 som båda har mindre än tre års yrkeserfarenhet har båda vittnat om att de är förvånade över elevernas tekniska kunnande i pedagogiskt syfte medans respondenterna med längre yrkeserfarenhet mer bekräftar elevernas förhållningssätt till exempelvis programmet Word. Respondent 5 poängterar i den utförda intervjun att personen i fråga hade förväntat sig att eleverna skulle vara mer förtrogna med pedagogiska program och redskap vilket exemplifieras på följande sätt: ”Det behövs läggas ganska mycket tid i hur man använder Onedrive och hur man hittar dokument och hur man gör i olika Word-former och sådär. Det är lite lägre än vad jag hade förväntat mig.”64 Ett antal respondenter som har mer än tio års yrkeserfarenhet av att undervisa i samhällskunskap har i sina intervjuer framhävt att datakunskap som ämne till viss del är saknat med anledning av att det främjar möjligheten till digital kompetens ämnesöverskridande. Respondent 2 är av åsikten att elever idag förväntas ha goda kunskaper i att hantera digitala verktyg och tjänster i pedagogiskt syfte: ”De har blivit sämre på det, eeh just att hantera de digitala verktygen på datorn eeh det tror jag har mycket med att göra att man inte har någon undervisning i det, utan det förväntas bara att man kan.”65 Även respondent 8 har kommit att belysa saknaden av datakunskap inom den svenska skolan samt att elevernas tekniska förmåga kring pedagogiska ting och program är en utmaning:

Jätteintressant fråga just för att vi har idag mer än nog med digitala redskap men det är inte alltid man har kunnande om hur man använder funktioner till exempel Worddokument, hur man upprättar funktionerna i ett Worddokument eeh där känner jag att de inte riktigt behärskar det. Ehh om jag jämför lite med min skoltid, då fanns ju datakunskap som man då gick till och lärde sig programmen hur man använder Excel och Word och mycket annat av Microsoft Office men det har ju integrerats i alla ämnen, eleverna ska ju behärska det här inom olika ämnens gång så det finns ju inget specialinriktat arbete med det och jag känner att eleverna idag hela tiden uppfinner hjulet på nytt i Worddokument, hur man infogar en fotnot, vad som är en referens. Alltså man ser en viss grad av brister på kunnande av programmen som man ska jobba i ganska ofta eeh och även att vi har mobiler, iPads på skolan, vi har datorerna som är det närmsta verktyget som de har så ser man ändå att de kan så långt när det gäller sociala medier men när det handlar om de pedagogiska verktygen och skrivande att det där har vi mer att jobba på. (Respondent 8, 5 Maj 2021)

Sammanfattningsvis har utförda intervjuer förmedlat en bild av att respondenterna generellt är av åsikten att eleverna har svårt att hantera digitala verktyg och program i pedagogiskt syfte.

64 Respondent 5, 26 April 2021 65 Respondent 2, 22 April 2021

(28)

Inom ämnet samhällskunskap som bland annat innefattar moment där mer omfattande skrivarbeten skall utföras skapar detta problematik, inte minst med tanke på de digitala verktygens tillhörande pedagogiska programmens centrala karaktär inom undervisningen.

6.2 Delsammanfattning

Utifrån ett teoretisk perspektiv går det att betrakta det digitala användandet hos eleverna som frekvent. Respondenternas uppfattningar i frågan visar på att eleverna har en god digital kompetens kring de produkter och programtjänster som är att betrakta som privata. Elevernas privata användning beskrivs generellt kunna påverka undervisningen negativt med anledning av att olika former av digitala verktyg har en tendens att distrahera eleverna under pågående undervisning. Respondenternas uppfattningar kring elevernas digitala kompetenser i pedagogiskt syfte skiljer sig i förhållande till elevernas förmåga att hantera digitala verktyg i privata ärenden. Sammanfattningsvis uppfattas elevgrupperna inte vara lika förtrogna med att använda digitala verktyg och tillhörande program i pedagogiskt syfte. Flertalet respondenter har uttryckt att majoriteten av eleverna inom samhällskunskapsundervisningen saknar strategier för att söka information och källkritiskt värdera det material som finns på internet. Det tekniska kunnandet skiljer sig därav åt. Samtliga respondenter har i intervjuerna exemplifierat detta med resonemang om att eleverna har allmänt svårt att hantera exempelvis Microsoft Office program generellt och poängterar programmet Word specifikt.

Det analyserade källmaterialet visar på att den digitala teknologin är något som eleverna ständigt hanterar i skolan. Elevernas förmåga att hantera digitala verktyg varierar. I undervisningssammanhang upplevs den digitala kompetensen vara begränsad. Trots att olika typer av digitala verktyg är integrerade i undervisningen är det ingen självklarhet att det teknologiska, pedagogiska och ämnesinnehållsliga är att betrakta som likvärdiga komponenter för lärande. Digitala verktyg och användandet av dessa hanteras snarare mer isolerat oavsett om det är i privat eller pedagogiskt syfte. Enligt Mishra, Cain och Koehlers publicerade material om TPACK belyses vikten av att teknologi, pedagogik och ämnesinnehåll simultant framhävs för att på bästa sätt främja lärandet.66 Elevernas digitala kompetenser inom det pedagogiska arbetet med digitala verktyg medför utmaningar med anledning av att det påverkar elevernas möjligheter att ta till sig ämnesinnehåll genom olika pedagogiska metoder.

(29)

6.3 Samhällskunskapslärares arbete med digital kompetens

I detta avsnitt av resultatdelen redovisas de teman som det analyserade källmaterialet kommit att identifiera kring hur lärare arbetar med att främja digital kompetens. I slutet av avsnittet finns även en delsammanfattning.

6.3.1 Samhällskunskapslärares vetskap om digital kompetens i GY11

Majoriteten av de intervjuade respondenterna har medgett att de har en relativt låg vetskap om vad rådande styrdokument nämner om digital kompetens inom de allmänna skrivelserna i kapitel ett och två. Respondent 4 har i den utförda intervjun påstått sig ha låg kunskap om digital kompetens som begrepp i skolverkets skrivningar: ”Nej det skulle jag inte vilja säga. Det är jag inte någon fena på faktiskt. Så det skulle jag sätta nej på rakt och ärligt.”67 Flertalet respondenter har riktat sina resonemang kring begreppet digital kompetens inom styrdokumenten genom att belysa gymnasieskolans olika kurser och exemplifierar detta utifrån ämnet samhällskunskap. Respondent 1 medgav i intervjun att temat digital kompetens är något som personen i fråga förknippar med gymnasieskolans ämnesplaner:

Det är nog förhållandevis okänt för mig utan det jag har någorlunda koll på det är väl vad som står i de kursplaner [respondenten syftar på ämnesplaner] eeh i de ämnen jag undervisar i […] eeh i samhällskunskapen finns det ju en skrivelse om eeh ska vi se vad det står, det står väl digitala medier det skulle jag väl kunna tänka mig. (Respondent 1, 21 April 2021)

Även respondent 6 har förknippat styrdokumentens skrivelser om digital kompetens med samhällskunskapsämnets ämnesplaner: ”Jag vet att det står om ökad digitalisering, i just samhällskunskapen så står det ju om att det ställer nya krav på oss som samhällsmedborgare och samhället i stort.”68 Sammanfattningsvis binds digital kompetens samman med exempelvis ämnet samhällskunkspas diverse skrivelser. Majoriteten av respondenterna har således gjort praktiknära exemplifieringar.

6.3.2 Kollegialt arbete kring digital kompetens

Det analyserade materialet utifrån de gjorda intervjuerna har påvisat att arbetet med att främja elevernas digitala kompetens uppfattas vara något som i många fall utförs individuellt hos

67 Respondent 4, 26 April 2021 68 Respondent 6, 28 April 2021

References

Related documents

Keywords: FDI, the Baltic countries, CEE, Sweden, Economic Freedom, R&D, Trade Balance, Wage level, Neighbor

Då studiens syfte var att undersöka samverkan mellan två olika typer verksamheter, valde jag dessutom att bearbeta och analysera svaren från förskolepedagogerna samt svaren

H3d: The recipient area of a corporate donation will result in a significant difference in abnormal returns during the whole event window connected to the news

The methods that were developed were: Guidelines for the students to follow and take into account during their project in different aspects of Development,

Despite experiencing an increase in the num- ber of farms the number of agricultural jobs have decreased in Costilla, Crowley, Custer, Las Animas, and Prowers County during

De to politiske bevægelser, han talte om, var henholdsvis det tyske (NSDAP) og det ~strigske nationalsocialistiske parti (DNSAP) og forlobe- ren Deutsche Arbeiterpartei (DAP). Kun

En viktig forklarelsegrund till yttervärldens passivitet gentemot Ser- bien-Mentenegro har emellertid varit- och är ännu i dag en realitet- att fronten mot serberna inte är

I Borch-John et al (2011) gick både interventionsgruppen och kontrollgruppen ned i vikt, ingen signifikant skillnad sågs mellan grupperna.. 2010 märktes efter 12 månader en