• No results found

Kort om miljön och vår konsumtion

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kort om miljön och vår konsumtion"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

vår konsumtion

– för upphandlare och inköpare

(2)

Kort om miljön och

vår konsumtion

– för upphandlare och inköpare

(3)

E-post: natur@cm.se Postadress: CM Gruppen Box 110 93 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln NATURVÅRDSVERKET Tel: 08-698 10 00 (växel) Internet: www.naturvardsverket.se

Postadress: Naturvårdsverket,106 48 Stockholm ISBN 91-620-8173-X.pdf

ISSN 0282-7298

Elektronisk publikation

(4)

Förord

Upphandlare inom offentlig sektor står i sitt arbete inför många utmaningar. En av dessa är att göra inköpen mer miljöanpassade, antingen i linje med en antagen miljöpolicy eller på grund av samhälleliga krav. Detta är inte alltid lätt. För att få veta vilka miljöfrågor som upphandla-re inom offentlig sektor behöver få mer kunskap om skickade Naturvårdsverket ut enkäter till cirka 200 myndigheter på lokal, regional och statlig nivå. Resultatet visar att upphandlare behöver mer kunskap om miljö för att kunna fatta beslut om vad som är bra från miljösyn-punkt.

Mot bakgrund av detta har Naturvårdsverket tagit fram detta kompendium som är en kunskapssamling med miljöfrågor. Kompendiet skall kunna användas vid utbildningar för offentliga upphandlare och andra relevanta målgrupper, t.ex. användare/avropare, men även som fristående läsning. Kompendiet kompletteras med ett OH-paket för utbildare.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning... 5

2. Miljöpolitisk utveckling – från punktutsläpp till hållbar utveckling ... 6

De nationella miljökvalitetsmålen ... 6

Lagstiftning... 7

Hållbar utveckling ... 7

Internationellt miljöarbete och EU:s miljöpolitik... 8

Produkter i fokus ... 9

Offentlig upphandling i miljöpolitiken... 9

3. Miljöns tillstånd... 11 Klimatet ... 11 Luften ... 11 Kemikalier ... 12 Ozonskiktet... 12 Bebyggelsen ... 13 4. Produkters miljöpåverkan... 14

Hållbar produktion och konsumtion ... 14

Farliga ämnen ... 14

Effektiv resursanvändning... 15

Avfall... 16

Energi och klimatpåverkan... 17

Godstransporter ... 17

Miljöpåverkan från utvalda produktgrupper... 18

5. Miljöinformation om produkter och tjänster ... 22

6. Kostnadseffektiv upphandling ... 23

7. Näringslivets miljöarbete... 24

Ordlista ... 26

Länkar... 27

(6)

1. Inledning

Detta kompendium innehåller en samman-ställning av miljöfrågor som har koppling till offentlig upphandling. Vi vill genom detta för-klara varför det är viktigt att ta miljöhänsyn när en offentlig myndighet upphandlar. Vår förhoppning är att informationen ska under-lätta bedömningen av vilka miljöaspekter som är relevanta när produkter upphandlas. Genom ökad kunskap om detta skapas bättre förut-sättningar för upphandlare att göra priori-teringar.

Kompendiet ger dock ingen praktisk vägled-ning i hur miljökrav kan ställas1 och

ambi-tionen är inte heller att vara heltäckande, utan snarare att ge en inblick i relevant kunskap. Varje avsnitt avslutas med lästips för den som vill veta mer.

1 För praktisk vägledning om hur miljökrav kan ställas se EKU:s hemsida www.eku.nu

Kompendiet inleds med en beskrivning av den miljöpolitiska utvecklingen både nationellt och internationellt, från fokusering på industriut-släpp till produkter och konsumtion. Det andra avsnittet ger en bild över hur Sveriges miljö mår idag. Detta görs utifrån uppföljningen av de nationella miljömålen. Kapitel 3 beskriver den miljöpåverkan produkter har under hela sin livscykel, samt ger mer detaljerad informa-tion om vissa utvalda produktgrupper. Kapitel 4 beskriver de olika verktygen för miljöinfor-mation och skillnaden mellan dessa. Kapitel 5 ger exempel på hur miljö och upphandling kan göras kostnadseffektivt. Kapitel 6 beskriver hur företagen aktivt arbetar med miljöfrågor. Sist i kompendiet finns en ordlista och tips om Internet-länkar.

(7)

2. Miljöpolitisk utveckling – från punktutsläpp till

hållbar utveckling

Sedan 1972, då FN:s miljökonferens hölls i Stockholm, har miljöfrågorna placerats högt på den nationella och internationella politiska dagordningen. I Sverige har miljöfrågorna länge haft hög prioritet och betydande insatser gjordes redan under 60-talet med införandet av miljöskyddslagen. Miljöarbetet utvecklades vidare under 70- och 80-talen när problemen med luftföroreningar blev allt mer påtagliga, bl.a. genom försurning av svenska sjöar. Miljöarbetet fokuserade till stor del på att minska utsläppen till luft, vatten och mark från kända punktkällor, t.ex. industrier och kom-munala avlopp. Den första samlade miljöpro-positionen lades fram 1988. Därefter har arbetet syftat till ett långsiktigt hållbart samhälle, och en rad nya styrmedel och verk-tyg har kommit till för att underlätta detta arbete.

De nationella miljökvalitetsmålen

I april 1999 beslöt riksdagen att Sverige ska ha 15 nationella miljökvalitetsmål som preciserar de framtida tillstånd i miljön som vi ska sträva efter.

De 15 miljökvalitetsmålen är: 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft

3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö

5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning

8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård

11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar

13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö

Riksdagens övergripande miljöpolitiska mål är att till nästa generation kunna överlämna ett samhälle där Sveriges största miljöproblem är lösta. Förutsättningarna för att detta mål ska nås är att alla bidrar. Miljöarbetet ska mer och mer inriktas på att förebygga miljöskador och ta itu med orsakerna till problemen, inte bara deras symptom. Alla miljömål har dessutom ett antal delmål preciserade. Delmålen ska nås på kortare tid och följas upp årligen. Riks-dagen har också antagit tre åtgärdsstrategier, som pekar på att det behövs ett tvärsektoriellt samarbete för att nå miljömålen. Det finns en strategi för att vi ska få effektivare energian-vändning och transporter, en för giftfria och resurssnåla kretslopp samt en för att hushålla med mark, vatten och bebyggd miljö.

Staten kan inte ensam se till att vi når en hållbar utveckling. Det krävs att alla bidrar till detta: enskilda människor, företag, organisa-tioner och myndigheter. I propositionen om miljömålen anger regeringen bl.a. riktlinjer som vägledning för företagens produktutveck-ling. Regeringen rekommenderar bl.a. att flertalet varor ska vara materialsnåla och

(8)

energieffektiva, möjliga att uppgradera samt kunna återanvändas eller återvinnas.2

Pro-ducenterna har alltså ett stort ansvar för att göra produkter bättre från miljösynpunkt.

Lagstiftning

Lagstiftningen har sedan länge utgjort det centrala verktyget för att omsätta miljöpolitis-ka principer till praktismiljöpolitis-ka åtgärder som leder till miljöförbättringar. Den tidigare miljölag-stiftningen var dock inte tillräcklig för att komma till rätta med en del av de miljöpro-blem som identifierats, t.ex. slöseri med energi och naturresurser. Därför moderniserades och uppdaterades miljölagstiftningen. Det innebar att alla centrala miljölagar samlades i en balk, ”Miljöbalken”, som trädde i kraft 1 januari, 1999. Miljöbalken är tillämpbar på alla verk-samheter eller åtgärder som har en ”icke försumbar betydelse för miljön”, d.v.s. alla verksamheter som kan påverka miljön nega-tivt. Balken gäller således för såväl producen-ter som konsumenproducen-ter om deras verksamhet påverkar miljön i tillräcklig grad.

I balkens andra kapitel finns de s.k. allmänna hänsynsreglerna som ger uttryck för vissa etablerade principer:

Försiktighetsprincipen – okunskap kring ett ämnes eventuella miljö- eller hälsopåverkan bör leda till att man överväger att om möjligt inte använda det ämnet eller till att man utreder huruvida ett annat ämne kan användas istället;

Principen om att förorenaren skall betala – alla som har vidtagit en åtgärd, som har medfört skada på miljön, ansvarar för att skadan avhjälps;

Produktvalsprincipen – man ska välja sådana kemiska produkter som är minst skadliga för människors hälsa och miljön;

2Regeringens proposition 1997/98:145. Svenska

miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige.

Hushållningsprincipen – alla som vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning;

Kretsloppsprincipen – allt som utvinns ur naturen på ett uthålligt sätt ska kunna använ-das, återanvänanvän-das, återvinnas eller slutligt omhändertas med minsta möjliga resursför-brukning och utan att naturen skadas;

Kunskapskravet – den som skall påbörja en verksamhet skall först skaffa sig den kunskap som behövs för att kunna avgöra vilka miljö-effekter som kan uppkomma;

Lokaliseringsprincipen – för verksamheter och åtgärder som tar mark- eller vatten-områden i anspråk gäller att välja en plats som är lämplig med hänsyn till miljöbalkens mål. Miljöbalkens allmänna regler och principer gäller för alla slags mänsklig påverkan av miljön som kan äventyra målet med en hållbar utveckling. Balken gäller således för var och en oavsett om denna agerar som näringsidkare, offentlig myndighet eller privatperson. Miljö-balken innehåller även s.k. miljökvalitetsnor-mer, d.v.s. lägsta godtagbara miljökvalitet hos mark, vatten och luft eller miljön i övrigt. Balken ställer därmed även krav på slutresulta-tet av vilka egenskaper miljön skall ha för att anses acceptabel.

Hållbar utveckling

Den mest kända definitionen av hållbar utveckling återfinns i den s.k. Brundtland-rapporten från 1987. I denna definieras hållbar utveckling som en utveckling som tillfredstäl-ler dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillfredställa sina behov.3

Hållbar utveckling är en samverkan mel-lan tre dimensioner: ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. I Sverige har arbetet hittills koncentrerats till den ekologiska, eller 3Brundtlandtkommissionens rapport Our Common

(9)

miljömässiga, delen. Vid FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 antogs Agenda 21, en handlingsplan för tjugo-hundratalet. I Sverige har arbetet med Agenda 21 koncentrerats till det lokala planet. År 2002 antog Sverige en nationell strategi för hållbar utveckling. Liknande strategier finns även på nordisk nivå och i EU. Strategierna utgör utgångspunkten för samarbetet med alla tre delområdena inom hållbar utveckling.

I arbetet med hållbar utveckling på global nivå måste man ta hänsyn till de olika förutsätt-ningar som råder i olika delar av världen. En hållbar utveckling i en region får till exempel inte ske på bekostnad av miljö och välfärd i en annan del av världen.

År 2002 hölls ytterligare en FN-konferens om hållbar utveckling, denna gång i Johannes-burg. Konferensen resulterade i en deklaration och en handlingsplan, som antogs av alla FN-medlemmar. I handlingsplanen kom alla länd-erna bl.a. överens om att arbeta fram ett ram-verk av program för hållbar produktion och konsumtion. I handlingsplanen betonades även att miljöanpassning av offentlig upphandling ska vara ett viktigt redskap för att nå håll-barhet och att ländernas regeringar skall upp-muntra myndigheter att ta miljö- och sociala hänsyn när de köper varor eller tjänster.

Internationellt miljöarbete och EU:s miljöpolitik

Från att ha varit en lokal eller nationell ange-lägenhet som framför allt har fokuserat på att åtgärda utsläpp från industrier har miljöpro-blemen blivit alltmer globala i samband med att näringslivet har internationaliserats och världshandeln har ökat. Flera av dagens miljö-problem har inga gränser och behöver därför lösas gemensamt av världens alla länder. Inom ramen för det internationella miljöarbetet har man förhandlat fram ett antal miljökonventio-ner som reglerar ländernas åtaganden inom miljöområdet. För att få bukt med klimatför-ändringarna har FN antagit en ramkonvention som kompletterats av det s.k. Kyotoprotokol-let, där länderna har fått en gräns för hur höga halter av växthusgaser som de får släppa ut. Liknande konventioner finns även för att

skydda biologisk mångfald, för att få en säker handel av utrotningshotade arter, för att minska antalet ämnen som tunnar ut ozon-skiktet samt för att minska utsläpp av andra farliga ämnen. Sverige har skrivit under ett 40-tal sådana internationella miljökonventioner.

I EU har man haft en miljöpolitik i ca 30 år. Miljöpolitiken skall enligt Amsterdamför-draget hålla en hög skyddsnivå. Den ska samtidigt vägas mot andra målsättningar, exempelvis den fria rörligheten, som är grund-stenen i EU:s inre marknad. De miljöpolitiska ambitionerna arbetas fram i s.k. miljöhand-lingsprogram som gäller för ett antal år. Det nu gällande, sjätte i ordningen, gäller från 2001-2010. I handlingsprogrammet fastställs de miljömål som ska gälla för de kommande tio åren och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå dessa mål.4 Det finns en omfattande

EU-gemensam lagstiftning på miljöområdet, mer än 250 miljödirektiv har antagits och täcker in såväl skydd av biologisk mångfald som reglering av avfall, miljöfarlig verksam-het och farliga kemikalier.

I EU har man även beslutat om att integre-ra miljöfrågan i andintegre-ra politikområden, såsom transport-, finans- och handelspolitik. Tanken är att miljöfrågorna ska vävas samman med arbetet för att få ett konkurrenskraftigt Europa den s.k. Lissabonstrategin. Miljöfrågan och hållbar utveckling har därmed fått en förstärkt roll i EU-samarbetet och numera ska EU:s institutioner ta hänsyn till hållbar utveckling i alla sina beslut. Detta brukar benämnas Cardiffprocessen. Enligt denna ska alla poli-tiska initiativ från EU-kommissionen granskas från miljösynpunkt och framstegen mätas. Detta innebär i praktiken att miljöhänsyn kan regleras i andra sektorers lagstiftning.

Ett konkret exempel på att miljöhänsyn har integrerats i områden där de politiska mål-sättningarna är helt andra är revideringen av EG:s lagstiftning för offentlig upphandling. De nya direktiven integrerar miljöskydd och

4 Miljö 2010 - Vår framtid,vårt val.

Europaparla-mentets och Rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenska-pens sjätte miljöhandlingsprogram.

(10)

tillåter att miljöhänsyn kan tas och formuleras som krav.

Produkter i fokus

Miljöarbetet de senaste åren har fokuserat mer på material, resurser och produkters innehåll av farliga ämnen, snarare än utsläpp från in-dustrianläggningar och miljöpåverkande verk-samheter. Miljö och resurshushållning har vävts in i beslut och handlingsprogram inom flera sektorer. Många av dagens miljöproblem beror på det sätt på vilket material utnyttjas och hanteras. Att hushålla med material och energi och undvika spridning av farliga ämnen anses vara nyckeln i omställningen till ett hållbart samhälle. Man har därmed börjat titta mer på miljöpåverkan från produkterna, snar-are än produktionsprocesserna d.v.s. industrins utsläpp.

I slutet av 90-talet etablerades den s.k. integrerade produktpolitiken, IPP, på den miljöpolitiska kartan såväl i Sverige som i EU. Politiken, eller strategin, syftar till att minska produkters miljöpåverkan från vaggan till graven – d.v.s. under alla delar av en produkts livscykel och på så sätt bidra till en hållbar produktion och konsumtion och till att miljö-målen nås.

En produkts totala miljöbelastning beror på produktens innehåll och sammansättning, dess livslängd, hur den produceras, distribue-ras, används och tas om hand efter använd-ningen.

Naturvårdsverket har på uppdrag av regering-en publicerat två rapporter som beskriver regering-en integrerad produktpolitik, IPP, och vilka åt-gärder som behövs för att uppnå målen.5 IPP

syftar bl.a. till att integrera miljöhänsyn i regelverk och processer som styr eller påverk-ar produkters miljöegenskaper. Ett exempel är EU:s upphandlingsregler.

IPP är ett marknadsorienterat arbete som i första hand syftar till att stimulera frivilliga åtgärder från både tillverkare och konsumen-ter. För såväl IPP som andra miljöpolitiska målsättningar används ett flertal olika styr-medel och verktyg redan idag. Exempel på möjliga miljöpolitiska styrmedel och verktyg ges i följande figur:

• Lagstiftning

• Ekonomiska styrmedel (t.ex. skatter, avgifter och sub-ventioner)

• Offentlig upphandling • Miljöledningssystem

• Miljöanpassad produktutveckling • Miljömärkning och

miljövarude-klarationer

• Utbildning och forskning • Dialoger och samverkan

Styrmedel brukar ofta delas in enligt deras karaktär, t.ex. juridiska, ekonomiska, infor-mativa, frivilliga, obligatoriska.

Offentlig upphandling i miljöpolitiken

Den offentliga sektorns konsumtion och dess potential för miljöförbättringar har sedan flera år uppmärksammats. I Sverige tillsatte reger-ingen 1998 en delegation, EKU-delegationen, vars uppdrag var att driva på en ekologiskt hållbar upphandling inom stat, kommun och landsting. EKU-delegationen tog bland annat fram ett förslag till olika punkter som kan ingå

5Producenters ansvar för varors miljöpåverkan –

underlag till en miljöanpassad produktpolitik,

SNV rapport 5043, 1999. På väg mot

miljöan-passade produkter, SNV rapport 5225, 2002.

(11)

Det mest uppmärksammade fallet behandlade en upphandling av bussar i Helsingfors stad (det s.k. finska bussfallet) där staden gav tilläggspoäng för bussar med lägre bullernivå och lägre utsläpp av kväveoxid.

i en offentlig organisations policy för ekologiskt hållbar upphandling och utarbetade ett Internetbaserat verktyg. Arbetet slutfördes och den operativa driften av EKU-verktyget har sedan början av 2003 överlåtits på AB Svenska Miljöstyrningsrådet – ett bolag som ägs gemensamt av staten och näringslivet. I bolagets arbete ingår att förvalta och vidare-utveckla EKU-verktyget i samverkan med näringslivet för att bredda dess tillämpning till ett mer allmänt verktyg för professionell upphandling. EKU-verktyget ska vara lättill-gängligt för upphandlare och inköpare. Verk-tyget skall vidareutvecklas för att gradvis un-derlätta för upphandlare så att den tid och resurser som upphandlaren satsar på att ställa krav inte bara ger bra avtal, men även största möjliga miljönytta.

EU kommissionen utarbetar för närva-rande en praktisk handbok om vilka miljö-krav som kan ställas vid upphandling. Hand-boken beräknas bli klar under 2004. EU:s miljöministrar har betonat vikten av att varje medlemsland antar ett åtgärdsprogram för att fler myndigheter ska ställa miljökrav vid upphandlingar.6

Naturvårdsverket har gjort ett par utvär-deringar om i hur stor utsträckning offentliga myndigheter i Sverige ställer miljökrav vid upphandlingar. Den senaste utvärderingen gjordes år 2001. Resultatet visar att hela 2/3 av den offentliga sektorn alltid eller ofta ställer miljökrav. Resultatet tyder även på att kommuner och landsting gör detta flitigare än de statliga myndigheterna. Även europe-iska och nordeurope-iska undersökningar visar att svenska myndigheter ofta är duktigare än sina motsvarigheter i andra länder.7

Natur-vårdsverket har även låtit göra en analys av de centrala statliga ramavtalen och hur man har tagit miljöhänsyn i dessa. Miljökrav har ställts för de flesta statliga ramavtal, men ibland på ett mycket varierande och brist-fälligt sätt.8

I regeringsförklaringen från 2000 står det att miljökrav skall ställas i all upphandling. Att offentlig upphandling är ett viktigt styrmedel för att nå miljömålen har även betonats i regeringens skrivelse om den integrerade pro-duktpolitiken och den nationella strategin för hållbar utveckling. Vid revideringen av Lagen om offentlig upphandling, 2001, kom bestäm-melser som förtydligade hur miljökrav kan ställas.

Under det senaste året har en rad studier visat på vilken potential för miljöförbättringar som offentlig upphandling har och många länder har redan en policy eller ett program för miljöanpassad offentlig upphandling. I EU har lagstiftningen om offentlig upphandling revi-derats. Regler som tillåter att miljökrav ställs kommer för första gången att stå med i direk-tiven. EU-kommissionen gav 2001 ut ett s.k. tolkningsmeddelande där den beskrev på vil-ket sätt miljökrav kan ställas vid offentlig upphandling. Även EG-domstolen har fattat beslut som ger en offentlig myndighet rätten att ställa miljökrav vid upphandling.

Lästips:

Framtidens miljö – allas vårt ansvar, SOU 2000:52 Nationell strategi för hållbar utveckling,

regeringens skrivelse 2001/02:172

6Meddelande från kommissionen och rådet till

Europaparlamentet. Integrerad Produktpolitik. Miljöpåverkan ur livscykelperspektiv. KOM

(2003)302 slutlig.

7 Study contract to survey the state of play of green

public procurement in the European Union,

ICLEI European Secretariat Eco-Procurement Programme, 2003.

8Miljöhänsyn i statliga ramavtal, SNV kommande

(12)

3. Miljöns tillstånd

I Sverige bedöms miljöns tillstånd mot bak-grund av de nationella miljömålen, mer be-stämt gentemot de delmål som finns upp-ställda för dessa. En sådan bedömning görs årligen. En fördjupad utvärdering av miljö-målen ska göras vart fjärde år. Den första gjordes 2003.

Här presenteras det arbete som sker för att nå de mål som vi bedömer är mest relevanta för produktion och konsumtion av produkter.9

Klimatet

Förändringar i klimatet i form av ökad växthuseffekt beror i första hand på att luftens halt av koldioxid blir allt högre, vilket ger varmare klimat. Det medför bland annat att isar smälter och havsytan stiger, med över-svämningar som följd, samt att öknar brer ut sig i stora delar av världen.

Förutom koldioxid påverkar även andra s.k. växthusgaser klimatet, t.ex. dikväveoxid och metan. Sverige har ett internationellt åtag-ande i och med att vi har godkänt (ratificerat) det s.k. Kyotoprotokollet.

Inom EU har Sverige förhandlat sig till rätten att öka utsläppen av växthusgaser med 4 procent från den utsläppsnivå som gällde år 1990 till tidsperioden 2008-2012. År 2002 be-slutade dock riksdagen att de svenska utsläp-pen istället ska sänkas med 4 procent under perioden.

Utsläppen av växthusgaser i Sverige har enligt den senaste statistiken minskat med 3 procent under tiden 1990-2001. Samtidigt som utsläppen inom jordbruk och energiproduktion minskar ökar utsläppen av växthusgaser från

9 Uppgifterna är tagna ur Miljömålen – når vi

delmålen, Miljömålsrådets uppföljning av

Sveriges 15 miljömål, de Facto 2003, om annat inte anges.

transportsektorn och energiintensiv industri. Trafiksektorns utsläpp av växthusgaser har ökat med 8 procent sedan 1990. Vägtrafikens utsläpp av koldioxid är dominerande. Detta beror på att mängden transporter ökar – de tunga godstransporterna ökar mest. Jord-brukets utsläpp av växthusgaser har minskat med 7 procent mellan 1990-2001, främst p.g.a. minskad användning av både handelsgödsel och stallgödsel och minskad djurhållning. Även utsläpp från avfallsdeponier har minskat under samma period.10

Luften

Luftkvaliteten mäts utifrån hur höga utsläpp av svaveldioxid, kvävediox-id, marknära ozon och flyktiga organiska ämnen (volatile organic compounds, VOC) är.

Luften i Sverige har blivit friskare och ut-släppen av luftföroreningar och halterna av skadliga ämnen i luften minskar. Mängden s.k. partiklar i tätortsluft utgör dock fortfarande ett hälsoproblem. De flesta partiklarna kommer från dammet på gatorna, som till stor del bildas genom slitage av däck och vägbana. I Stockholm uppskattas omkring 200 dödsfall per år kunna ha samband med partiklar i omgivningsluften. Totalt uppskattas 100-1000 fall av cancer inträffa i Sverige varje år till följd av luftföroreningar. Äldre bilar och för-bränning i anläggningar med sämre teknik-nivå bidrar med största delen av utsläppen. Men även utsläpp av flyktiga organiska ämnen från bränslen i andra bilar, småbåtar, snö-skotrar och arbetsmaskiner orsakar besvär. Det gör även vedeldning och användning av lös-ningsmedel. För att minska utsläppen av luft-10Begränsad klimatpåverkan, fördjupad

(13)

föroreningar ytterligare krävs i första hand att trafikproblemen åtgärdas.

Ett annat hälsoproblem orsakas av mark-nära ozon som också är ett hot mot växtlighe-ten. En betydande del av produktionsbortfallet i svenskt jordbruk uppskattas bero på de höga halterna.

Kemikalier

Dagens höga levnadsstandard har i många fall medfört att användning-en av kemikalier ökat. Däriganvändning-enom riskerar även spridningen av farliga ämnen bli mer omfattande. Kemi-kalieproduktionen i världen har ökat kraftigt de senaste 50 åren. OECD beräknar att värdet av den globala Kemikalieproduktionen kom-mer att öka med hela 85 % mellan åren 1995 och 2020.

Användning, försäljning och tillverkning av kemikalier och kemiska produkter är i stor utsträckning reglerad i lag. Men kemiska substanser ingår också i de flesta andra varor som vi använder. Antalet kemiska produkter har successivt ökat under åren, likaså det totala antalet ämnen som förekommer i produkterna. Även om vi idag vet att det finns fler ämnen i kemiska produkter än tidigare, vet vi inte mer om ämnenas egenskaper. Dock kan vi ganska väl kartlägga vilka farliga ämnen som finns i de varor som är producerade i Sverige. Pro-blemet är att de farliga ämnen som kommer genom import av kemiska eller andra pro-dukter sprids i samhället utan att vi kan spåra dem. År 2001 hade 75 procent av kemiska produkter i Sverige tillverkats utomlands.

Ämnen från den omgivande miljön, ex-empelvis stabila organiska miljögifter, kvick-silver och kadmium är farliga för vår hälsa. Dessa kommer i första hand via maten och luften. Spår av de hälsofarliga ämnena finns bland annat i modersmjölk och i blod. Sedan 70-talet har halterna av flera kända organiska miljögifter minskat påtagligt i svensk natur, liksom hos den svenska befolkningen. De bromerade flamskyddsmedlen ökade dock ännu för några år sedan. Mängderna tung-metaller i avloppsslam visar att halterna gått

ner, men att det fortfarande finns, främst i tätorter. Därför krävs fortsatta åtgärder för att begränsa användningen av dem.

Försäljningen av bekämpningsmedel inom jord-, skogs- och trädgårdsbruket har ökat något sedan mitten av 1990-talet. Däremot har rester från jordbrukets bekämpningsmedels-rester minskat, bl.a. genom lokala initiativ.

Sammanfattningsvis kan sägas att andelen allergiframkallande ämnen i konsumentpro-dukter har legat på samma nivå de senaste åren. Men med ökad kunskap om vilka ämnen som finns i varor kan andelen allergiframkal-lande ämnen dock öka något. Den nya kun-skapen innebär att vi också får möjlighet att åtgärda problemen.

Ozonskiktet

Utsläpp av klorfluorkarboner (CFC eller freoner) och liknande ämnen medför att stratosfärens skyddande ozonskikt tunnas ut. Följden blir att skadlig ultraviolett strålning i ökad omfattning når ned till jordytan Den krafti-gaste uttunningen har ägt rum över Antarktis. Där sjunker ozonmängden numera tidvis till drygt 70 % lägre nivåer än normalt. I början och mitten av 1990-talet minskade ozonskik-tets genomsnittliga tjocklek över Sverige med ca 3 %. De allra senaste åren tycks dock en viss återhämtning ha ägt rum och den negativa påverkan på ozonskiktet har minskat. Detta beror på att Sverige och andra länder har agerat så att halterna av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären har börjat avta. Utsläppen sker främst som läckage från gamla kylskåp, kylmöbler och kylanläggningar där de ozon-nedbrytande ämnena används som köldmedier eller i isoleringsmaterial. Den största delen av dessa bedöms ha tjänat ut till år 2010 och kommer då att bytas ut till nya. Den största källan till utsläpp kommer därefter att utgöras av isolerplast i byggnader, mark och rör som har en lång livslängd. Effekterna av dessa be-ror på i vilken takt nya byggnader och an-läggningar byggs.

(14)

Bebyggelsen

En viktig aspekt under detta miljömål är energianvändning. Be-byggelsen står för närmare 40 procent av Sveriges totala ener-gianvändning. Vi använder idag mindre energi för att värma bostäder och lokaler. Men den mängd som vi använder till annat än uppvärmning har dock inte minskat.

För att minska miljöbelastningen av ener-gianvändningen behöver bl.a. fossila bränslen (olja, kol) bytas ut mot förnyelsebara energi-källor såsom vatten- eller vindkraft.

Buller är en annan betydelsefull miljöstör-ning som berör störst antal människor i Sve-rige. Drygt två miljoner människor utsätts för trafikbuller som överskrider riktvärdet utom-hus vid bostaden.

Buller kan påverka hälsan, t.ex. i form av sömnstörningar, försämrad förmåga att upp-fatta och förstå tal samt inlärningssvårigheter. För att minska trafikbuller har bl.a. trafik-verken genomfört åtgärder, men trots detta har trafikbullret ökat sedan 1998. Det beror bl.a. på att trafiken i städerna har ökat, både person-bilar och tung trafik. Fordonen har också fått bredare däck och vägarna mer miljöstörande beläggningar. Trafiken bedöms att fortsätta öka: personbiltrafiken med närmare en tredje-del från 1997-2010. För att minska trafikbull-ret har man därför bedömt att det krävs ytter-ligare åtgärder.

Ytterligare en faktor som påverkar vår bebyggda miljö är våra sopor. Beträffande hushållsavfallet märks två trender; den totala mängden avfall ökar, medan andelen avfall som deponeras, d.v.s. slängs på soptippen, minskar. Kommunerna samlar in en allt större andel av hushållens farliga avfall. Om depo-neringen minskar, minskar också utsläppen av farliga ämnen till utsläpp till mark, vatten och luft, och vi hushåller därmed också bättre med våra naturresurser.

Lästips:

Läker tiden alla sår. Om spåren efter människans miljöpåverkan. Claes Bernes Monitor 17,

Naturvårdsverket/SLU, 2001.

Miljömål vägen till ett hållbart samhälle. Lärarhandledning. www.miljomal.nu Miljömålen – når vi delmålen. De Facto 2003. Miljösignaler 2002. Status vid millenniumskiftet,

Europeiska miljöbyrån 2002.

Miljömålen – allas vårt ansvar, Miljömålsrådets

(15)

4. Produkters miljöpåverkan

De varor vi köper och konsumerar t.ex. livsmedel, möbler, rengöringsmedel, kylar och frysar och elektronik kan påverka miljön. Påverkan sker antingen direkt via avlopp och avfall eller indirekt genom energi- och resurs-användning. Avlopp från exempelvis toaletter, och tvättmaskiner bidrar till övergödning. Kemikalier och elektroniska apparater kan in-nehålla organiska miljöföroreningar och far-liga tungmetaller, vilka påverkar miljön direkt. Indirekt påverkar vår energianvändning, som bidrar till koldioxidutsläpp. Även livsmedel och kläder påverkar även miljön indirekt ge-nom de produktionsmetoder som använts för att producera råvarorna. Dessutom påverkar transporten av alla varor miljön.

Hållbar produktion och konsumtion

Många av dagens miljöproblem orsakas av vår konsumtion av produkter. För att åstadkomma en hållbar utveckling får den totala miljöbe-lastningen från vår produktion och konsumtion inte överstiga jordens ekologiska kapacitet. Om världens samtliga länder konsumerade i samma takt som västvärlden gör idag, skulle vi behöva flera jordklot.

Konsumtionen ger upphov till olika typer av miljöpåverkan från alla delar av en pro-dukts livscykel. Det gäller från det att råvaran utvinns, produkten produceras, används, åter-vinns och slutligen omhändertas, inklusive transporter i alla led. Produkter kan vara allt från en kortlivad dagligvara till en byggkon-struktion som kanske ska stå i hundratals år. Begreppet produkt innefattar även tjänster. Exempel på allvarliga miljöproblem som är intimt förknippade med konsumtionen av varor och tjänster är klimatpåverkan, diffusa utsläpp av kemikalier samt de miljöproblem som uppstår när den stora mängd avfall som konsumtionen ger upphov till hanteras.

Vid tillverkning av produkter används energi och resurser betydligt effektivare idag. Men

eftersom den totala konsumtionen i samhället ökar i stor omfattning äts de miljöförbättringar som gjorts inom tillverkningen upp av de negativa effekterna som den ökande konsum-tionens ger. Sammantaget leder alltså denna utveckling till att den totala miljöbelastningen ökar.

Pengar spenderade på hushållskonsumtion i hela världen ökade med 68 procent mellan 1980 och 1998. Den största delen, hela 80 procent, av hushållskonsumtionen sker i höginkomstländer.

Nettotillförseln av varor till det svenska samhället är ca 160 miljoner ton, varav ca 20 miljoner ton blir avfall. Av detta

återvinns 5-7 miljoner ton, huvudsakligen trävaror och metall.

Farliga ämnen

Det finns ett stort antal kemikalier, uppskatt-ningsvis 20 000 – 70 000, på den europeiska marknaden. I Sverige beräknar vi använda mellan 15 000 – 20 000 kemikalier. Produk-tion, konsumtion och destruktion av produkter kan ge upphov till att farliga ämnen sprids och risk att människors hälsa eller miljön skadas.

Olika kemikalier har väldigt olika egen-skaper. Vissa bryts ned mycket sakta i naturen och lagras i djur och människor. Hit hör t.ex. DDT, PCB och de s.k. bromerade flamskydds-medlen. De allra flesta svårnedbrytbara ämnen som kommer ut i miljön vet vi mycket lite om. Vi vet inte heller vilka ämnen som släpps ut i miljön och vilka effekter de har på människan och naturen. Kemikalier brukar klassas enligt kända hälsoeffekter, t.ex. hormonstörande, re-produktionsstörande, allergiframkallande, can-cerframkallande samt enligt vilka egenskaper de har: långlivade, bioackumulerande eller giftiga.

(16)

Strängt taget kan alla dessa ämnen som når ut i naturen betecknas som miljögifter En del av de klassiska miljögifterna utgörs av insektsbe-kämpningsmedel, såsom DDT. En av de all-varligaste effekterna av miljögifter är kron-iska skador i det centrala nervsystemet. Fler-talet organiska miljögifter kan spridas långa sträckor via luften.

Metaller har alltid funnits på jorden, och flera av dem fyller livsnödvändiga funktioner i alla levande varelser. Likafullt är åtskilliga metaller skadliga för växter, djur och män-niskor om de uppträder i alltför höga halter. Detta gäller framför allt vissa tungmetaller, såsom kvicksilver, kadmium och bly. Dessa metaller utgör även grundämnen, vilket inne-bär att de aldrig kan brytas ned eller förstöras genom kemiska reaktioner. Flera av dessa ämnen kan lagras i levande vävnader och bli kvar där under mycket lång tid.

Kadmium är en av de giftigaste metaller som vi använder. Nästan all kadmium i Sverige finns i uppladdningsbara apparater med nickelkadmiumbatterier, men det förekommer även till stor del i handelsgödsel. Kadmium lagras i kroppen och kan ge njurskador och ökad benskörhet. Kadmium sprids via naturen till människan genom sopförbränning, läckage från avfallsdeponier, handelsgödsel och av-loppsslam. Undersökningar visar att kadmi-umhalten under senare år har minskat hos män, men inte hos kvinnor.

Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljö-gifterna. Kvicksilver kan dessutom transporte-ras långa sträckor i atmosfären. Enligt en grov uppskattning finns det ca 100 ton kvicksilver bara i de varor som är i omlopp i det svenska samhället. Det kan finnas i produkter som används dagligen, t.ex. strömbrytare, kon-takter, lysrör och vissa batterier. Kemikaliein-spektionen har fått i uppdrag att se över möj-ligheten att totalförbjuda användningen av kvicksilver.

Ftalater är en av de vanligaste industrikemika-lierna och används främst som mjukgörare i PVC-plast, men även som lösningsmedel och doftförstärkare i t.ex. parfymer. Ftalater har

återfunnits i t.ex. fisk och mejeriprodukter, men även i bröstmjölk. Flera ftalater har egen-skaper som bl.a. kan påverka fertiliteten. Bromerade flamskyddsmedel är kemiska för-eningar som innehåller grundämnet brom. Idag används de framförallt som brandskydd i elek-tronisk utrustning inklusive datorer, byggma-terial, kablar, textilier samt möbel- och bil-klädsel. Bromerade flamskyddsmedel är lång-livade och bioackumulerbara och har bl.a. hit-tats i bröstmjölk. Ämnena kan ge upphov till leverskador och cancer och påverka fertili-teten. Kemikalieinspektionen har föreslagit att några särskilt farliga bromerade flamskydds-medel skall förbjudas. Vissa bromerade flam-skyddsmedel är även förbjudna på EU-nivå.

Kemikalieinspektionen tillhandahåller ett verktyg, riskminskningsguiden PRIO, för alla som inte är så vana att arbeta med kemi-kalier, t.ex. inköpare. PRIO består av en guide och databas med ca 4000 kemiska ämnen med farliga egenskaper och ger infor-mation om vilka kemiska produkter och ämnen som man bör vara särskilt uppmärk-sam på och eventuellt undvika att köpa in. www.kemi.se/prio

Naturvårdsverket upprätthåller det s.k. kemikalieutsläppsregistret, KUR. Detta inne-håller uppgifter om vissa kemiska substanser och grupper av substanser som större anlägg-ningar släpper ut varje år. De företag som ingår i registret är sådana vars verksamhet enligt lag kräver ett tillstånd av tillsynsmyn-digheten. Registret är till för att allmänheten lättare ska få information om utsläpp från stora industrianläggningar i Sverige.

www.naturvardsverket.se/kur

Effektiv resursanvändning

Att använda resurser effektivt handlar om att hushålla med naturresurser i alla faser av varors och tjänsters livscykel. Naturresurser kan vara allt från stora fraktioner såsom grus och olja, till enskilda ämnen som fosfor och metaller. Naturresurser kan delas in i icke-förnyelsebara resurser såsom mineral och fossila bränslen, och i förnyelsebara som

(17)

ex-empelvis jord, luft, vatten, skog och fiskbe-stånd.

Jordens resurser utsätts för allt större belastningar på grund av befolkningsökningen och en ökad efterfrågan på resurser. Allt mer tyder på att vi kan komma att överskrida gränsen för vad naturen klarar av. På många håll i världen är efterfrågan på sötvatten idag så stor att reserverna inte hinner fyllas på. I många områden är också ökenbildning, av-skogning, överfiskning och markförsämring ett allt större problem och påverkar bland annat den biologiska mångfalden. Syftet med att använda resurserna effektivare är att hus-hålla med sådana resurser som kan tänkas ta slut.

Idag är det dock den miljöpåverkan som resursanvändningen orsakar som är det cen-trala problemet, t.ex. utsläpp av tungmetaller och andra farliga ämnen vid råvaruutvinning.

Till följd av att konsumtionen ökat har även energi- och materialanvändningen ökat kraftigt under hela 1900-talet. Internationell handel blomstrade under 1990-talet och har ökat årligen med drygt 6 procent i genomsnitt de senaste tio åren. Att vi använder alltmer resurser ökar belastningen på våra naturresur-ser. Den totala energianvändningen i Sverige beräknas öka med 35 procent och råvaruan-vändningen med mellan 20 till 40 procent till år 2030 om inget görs.

Vi kan använda våra resurser effektivare bl.a. genom att öka återvinningen, men även genom att utveckla miljömässigt bättre design av produkter, t.ex. energisnåla produkter, och genom att vi bättre utnyttjar produkter, t.ex. genom bilpooler.

Avfall

När avfall uppstår finns risk både att vi slösar med resurser och att en rad miljöproblem kan uppkomma om avfallet inte tas om hand på ett miljömässigt korrekt sätt. En betydande del av de miljöproblem som produktion och kon-sumtion av varor kan orsaka hänger samman med hur stora avfallsmängder som uppstår, hur förorenade de är, vilken avfallshanter-ingsmetod som väljs samt kvaliteten på omhändertagandet.

Avfallsfrågorna har varit en del av miljö-politiken under lång tid. I arbetet för en hållbar utveckling ingår att omvandla dagens ”avfalls-samhälle” till ett ekologiskt uthålligt samhälle. År 2002 uppgick mängden hushållsavfall i Sverige till 4 172 000 ton, vilket innebär att varje person genererade 476 kg. Med åter-användning, materialåtervinning och energi-utvinning ska vi lära oss att utnyttja olika material bättre och effektivare.

Som återvinning av avfall klassas bl.a. för-bränning av avfall för energiutnyttjande, kom-postering/rötning, materialåtervinning och återanvändning av komponenter i produkter. Materialåtervinning ger stora miljövinster. Närmare en tredjedel (31 procent) av materi-alet i hushållsavfallet återvinns – en markant ökning. Samtidigt minskar andelen hushållsav-fall som går till deponi med 20 procent.11

Diagrammet hämtat från Svenska Renhållningsverksfö-reningens avfallsstatistik, Avfallsmängder 2002.

Att ta tillvara den energi som finns i avfallet genom förbränning är den vanligaste metoden för behandling av hushållsavfall i Sverige idag. Ca 40 procent tas tillvara på detta sätt.

I Sverige finns ett lagstadgat producentan-svar inom fem områden: förpackningar, däck, returpapper, bilar och elektronik samt elek-troniska produkter. Med producentansvar

(18)

menas att producenterna, d.v.s. de som till-verkar, importerar eller säljer varor eller för-packningar har ett ansvar att ta hand om dessa på ett miljövänligt sätt. Det långsiktiga syftet med producentansvaret är att få producenterna att utveckla produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och som inte innehåller miljöfarliga ämnen.

I EU följer man i miljöpolitiken en s.k. avfallshierarki. Detta innebär en prioritetsord-ning för hur en uttjänt produkt ska åtgärdas. I första hand ska man sträva efter att återanvän-da produkten, i andra hand att återvinna materialet, i tredje hand att utvinna energi genom förbränning och i sista hand att de-ponera avfallet, d.v.s. att slänga produkten på soptippen.

Energi och klimatpåverkan

Klimatfrågan är ett globalt miljöproblem. Världens energiförsörjning baseras till mer än 75 procent på fossila bränslen. När dessa för-bränns bildas växthusgaser. Utsläpp av kol-dioxid, som är den dominerande växthusgasen, kommer företrädesvis från förbränning av fossila bränslen inom transportsektorn, energi-sektorn och tillverkningsindustrin. I Kyoto-protokollet kom länderna i den industrialisera-de industrialisera-delen av värlindustrialisera-den överens om att minska sina utsläpp av växthusgaser med 5,2 procent med 1990 som basår.

Energianvändningen bidrar till utsläpp som lokalt påverkar människors hälsa, region-alt förorsakar försurning och övergödning och globalt bidrar till en ökad risk för klimatför-ändringar. Om energin kan utnyttjas effektiv-are så att det behövs mindre energi för att värma en bostad eller driva en apparat,

minskar behovet av energi och därmed också energiproduktionens miljöbelastning.

Den totala energianvändningen i Sverige uppgick år 2000 till 585 TWh. Den totala energianvändningen i Sverige beräknas öka med 35 procent till år 2030 om inget görs.

El produceras av många olika slags kraft-verk; vattenkraftverk, kärnkraftkraft-verk; vind-kraftverk, kraftvärmeverk och fossilbränsleba-serade kondenskraftverk. Miljöpåverkan från olika typer av kraftverk varierar. Boendet står för ca 40 procent av den totala energiförbruk-ningen. Även transporter, resor med personbil eller kollektivtrafik, flyg eller båt drar mycket energi. Slutligen står maten för en stor del av energiförbrukningen. Ca 20 procent av landets totala energiförbrukning används för att pro-ducera och transportera livsmedel.

Till exempel glasförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst utan att förlora i kvalitet och genom att återvinna aluminium sparar vi 95 % av den energi som går åt att framställa nytt aluminium. Använda aluminiumförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst.

Godstransporter

Väl fungerande gods- och persontransporter är en förutsättning för dagens moderna samhälle där den ökande globala handeln och ekono-miska tillväxten medför ett behov av fler transporter. Samtidigt påverkar transporter miljö och hälsa i hög grad. Transportsektorn använder mycket energi och orsakar i hög grad utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svavel, flyktiga organiska ämnen och partiklar.

Sveriges persontransporter har sedan 1975 ökat med 56 procent och godstransporterna med 36 procent. Det är främst bil- och lastbils-trafik som stått för den stora ökningen. Man har kunnat konstatera att de mest miljöförstö-rande transportslagen ökar snabbast.12

Transporter medför en betydelsefull del av miljöbelastningen i många produkters livs-cykel. Det är sällan samtliga produktionssteg är lokaliserade i ett och samma land. En allt större internationell handel ökar även av-ståndet mellan producent och konsument. Det finns numera ett stort behov av transporter för att förflytta råvaror, halvfabrikat och produkter i olika led. Sveriges import och export av t.ex. livsmedel har mer än fördubblats sedan EU-inträdet. Idag kan företag tjäna på att t.ex.

12 Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges femton miljömål, Miljömålen – allas vårt ansvar, 2004.

(19)

potatis som skördats i norra Europa transporte-ras till södra Europa för att tvättas och skalas och därefter transporteras tillbaka för att bli pommes frites. Konsekvensen har blivit en slags karusellhandel och en snabbare ökning av godstransporter under de senaste femtio åren. EU-kommissionen bedömer att om inget görs kommer lastbilstrafiken inom EU att öka med ytterligare 50 procent under de närmaste tio åren.

Källa: EU kommissionens vitbok European Transport Policy for 2010, time to decide, Europeiska

kommissionen, 2001.

Miljöpåverkan från utvalda produktgrupper

Livsmedel

Maten vi äter produceras främst inom jord-bruket och förädlas av livsmedelsindustrin innan den transporteras till försäljningsplatsen. Våra livsmedel påverkar alltså miljön redan innan de hamnar i våra kök och fortsätter att göra det även när de hamnat i avfallet som matrester eller i avloppet som urin och fe-kalier. För många livsmedel, där konsumtio-nen är stor och ökar, finns inga eller få miljö-studier gjorda. Det gäller t.ex. godis, glass, läsk och frukt. För vissa produktgrupper som studerats, t.ex. kött, visar undersökningarna att den största miljöpåverkan sker under

primär-produktionen (odling och transporter av foder, samt uppfödning). Men mycket betesgång minskar samtidigt energianvändningen och är även positivt för den biologiska mångfalden. För utvecklade produkter, som tomatketchup och bröd, är påverkan störst under tillverk-ningen i industrin.

Svenskt jordbruk har redan idag kommit långt när det gäller miljöanpassning och har betydligt lägre utsläpp än tidigare. Vilka och hur omfattande miljöproblem som uppkommer beror t.ex. på jordens egenskaper, hur den bearbetas och sköts och vad som odlas. Det gäller att minimera risken för läckage av näringsämnen som utsläpp av kväve och fosfor för att undvika övergödning. Många bekämp-ningsmedel som används idag innehåller organiska miljögifter.

Livsmedelssektorn använder också stora mängder energi. Förädlade livsmedel kräver mer energi än oförädlade råvaror. Nästan en femtedel av den energi vi förbrukar i Sverige går åt till att producera, transportera och laga den mat som vi äter.13 Vi konsumenter står för

en stor del av energianvändningen när vi köper in, lagrar och tillagar maten. En ny studie visar att den direkta energianvändningen i livsmedelskedjan år 2000 uppgick till ca 30 TWh och koldioxidutsläppen till drygt 4 miljoner ton för den svenska delen av kedjan. 36 procent av koldioxidutsläppen från den svenska livsmedelskedjan kommer från trans-porter, 31 procent från jordbruket, 22 procent från industrin och 7 procent från hushållen. Hushållens andel i livsmedlens miljöpåverkan beror mycket på hur maten köps in, förvaras, tillagas och hur man diskar. Den enskilde kon-sumenten kan därför påverka miljöeffekterna i hög grad genom att handla förnuftigt.

Våra matvanor spelar också stor roll för miljön. Enligt en grov skattning kan ca 40 procent av den mat vi äter vara importerad. Det är svårt att uppskatta hur mycket den

13 I detta ingår både direkt och indirekt hjälpenergi. Direkt hjälpenergi är den energi som sätts in för att driva traktorer, kylskåp eller maskiner som förädlar eller paketerar livsmedel. Indirekt hjälpenergi är den energi som går åt att tillverka material och hjälput-rustning, t.ex. traktorer, kylskåp och förpackningar.

(20)

importerade maten påverkar miljön, men med långa godstransporter kan man anta att påverkan är avsevärd.

Idag ökar andelen ekologiska livsmedel; grönsaker, mjöl, bröd och kött. Det finns flera fördelar med ekologiskt odlade jordbrukspro-dukter, eftersom varken konstgödning eller be-kämpningsmedel får användas, men det löser inte alla problem som jordbruket kan tillföra miljön. Även det konventionella jordbruket utvecklar mer miljöanpassade metoder och i svenskt jordbruk används mindre konst-gödning och bekämpningsmedel än i många andra europeiska länder.

Fordon

Ett fordons miljöpåverkan sker både när det tillverkas, använda, underhålls och skrotas. Ett fordon kan innehålla flera miljöfarliga kom-ponenter som till exempel kvicksilver, bly, kadmium och bromerade flamskyddsmedel. För fordon är dock bränsleförbrukningen den mest betydande miljöaspekten och fordon på-verkar därför miljön mest när de körs. Bil-avgaserna påverkar såväl klimatet som vår hälsa i betydande utsträckning. Det är främst genom utsläpp av bl.a. koldioxid och kol-monoxid från fordon som drivs med bensin och diesel som ger problem. Det finns flera s.k. alternativa bränslen på marknaden. De mest tillgängliga alternativen till diesel och bensin är etanol, metan (d.v.s. naturgas och biogas), rapsmetylester (RME) och el.

Vägtrafikens utsläpp minskar i takt med att gamla fordon byts ut mot nya, detta trots att trafiken ökat under 90-talet. Utsläpp av kol-väten, kolmonoxid och kväveoxider kommer framför allt från bilarna. Detta har lett till att de för miljön positiva effekterna av minskade utsläpp av dessa ämnen från bl.a. avfallsför-bränningsanläggningar och industrier har mot-verkats eller t.o.m. upphävts av totalt sett ökade utsläpp från bilar på grund av tyngre och snabbare fordon och ökad trafik. Den totala mängden utsläpp har alltså inte minskat i den utsträckning som önskat. Trots att stora framsteg har gjorts bl.a. genom att införa kata-lysatorer, minskar biltrafikens utsläpp för-hållandevis långsamt. Dieselavgaser är svårare att rena än avgaser från bensinmotorer.

Biltillverkarna i Europa har dock frivilligt åtagit sig att minska bränsleförbrukningen för nya bilar med 25 % fram till 2008. För att detta löfte ska kunna infrias krävs dock att köparna väljer de nyare bilmodeller som kräv-er mindre enkräv-ergi.

Hushållskemikalier

Tvättmedel är den i särklass största produkten av ”hushållskemikalier”. Tvättmedel som in-nehåller fosfater bidrar till övergödningen. De flesta tvättmedel har dock numera till stor del ersatt fosfater med andra ämnen.

Idag finns det miljöanpassade alternativ för de flesta kemisk-tekniska produkter. Redan 1993 var 70 procent av tvättmedlen i Sverige miljöanpassade. Tack vare miljömärkningen har nästan alla tvättmedel på den svenska marknaden blivit avsevärt bättre ur miljösyn-punkt. Fosfater och farliga tensider har i viss mån ersatts med mindre farliga ämnen, för-packningarna har blivit mindre och medlen kompaktare för att förebygga överdosering.14

Andelen icke-miljömärkta produkter på mark-naden ökar dock i och med att tvättmedel till lågpris importeras. Dessa kan få negativa effekter för miljön om de visar sig innehålla miljöfarliga ämnen i för stor omfattning. Byggnader och boende

Den miljöpåverkan som byggnadsverk orsakar under sin livscykel kommer framför allt från användning av energi, material och farliga ämnen, uttag av råvaror, markanvändning och buller.

Den svenska bygg- och fastighetssektorn står för en mycket stor del av miljöbelastning-en. Sektorn använder ca 40 procent av vår energi, ca 50 procent av vår el och producerar ca 40 procent av avfallet15. Sektorn använder drygt 40 procent av materialet i samhället. Huvuddelen av materialflödet ca 65 miljoner

14 Fosfater anses idag utgöra en risk om de används

där avlopp till reningsverk saknas, t.ex. på sommarställen. Tensider är det verksamma ämnet för att tvätten ska bli ren, varför tvättme-del i viss mån bör innehålla dessa.

(21)

per år är sand, asfalt, sten och betong som används för trafikleder medan det till fastig-hetssektorn används ca 8 miljoner ton. Varje år produceras mellan 4-6 miljoner ton bygg- och rivningsavfall från fastighetssektorn. Framförallt vid rivning av fastigheter kan det uppstå stora mängder osorterat avfall. Till största delen utgörs det av lätthanterligt avfall men det är ofta osorterat och kan innehålla ”gamla synder” i form av t.ex. PCB, kvick-silver eller asbest. Antalet byggvaror som används är betydande och många innehåller ämnen som är förknippade med olika hälso- och miljöeffekter. Till detta kommer dessutom en ökad trafik åtminstone i samband med själva byggandet.

I samband med byggprojekt och hetsförvaltning fokuserar bygg- och fastig-hetsbolag ofta på själva investeringskostnaden och hur själva byggprocessen påverkar miljön, trots att denna del endast uppgår till ca 15 procent av byggnadens miljöpåverkan. När byggnaden används sker 85 procent av den miljöpåverkan som byggnaden medför under hela sin livscykel. Beståndet av fastigheter och anläggningar i Sverige är ansenligt och om-fattar 700 miljoner kvadratmeter uppvärmd yta. Byggnadsverk har vanligen en livslängd på över 50 år och ofta mer än 100 år.

Så här fördelas miljöpåverkan från tillverkning och användning av en byggnad. Källa Bengt Dahlberg AB.

Bygg- och fastighetssektorn har nyligen un-dertecknat en frivillig överenskommelse för hållbar utveckling inom bygg- och

fastighets-sektorn. Den innebär i korthet att de som undertecknat överenskommelsen åtar sig att minska energianvändning, användning av farliga ämnen samt deponering av avfall.16

Byggsektorns kretsloppsråd, ett nätverk som består av arkitekter, byggherrar, byggmaterial-tillverkare med flera, har utarbetat ett miljö-program med målsättningen att bl.a. utveckla statistik och information om bygg-sektorns miljöpåverkan. Bland annat avser kretslopps-rådet att utveckla gemensamma riktlinjer för avfallshanteringen och även kriterier för sådana ämnen som är oönskade inom bygg-branschen. En upphandlare som ställer miljö-krav skall kunna hänvisa till dessa riktlinjer och kriterier.

Tjänster

Tjänstesektorn är en väldigt heterogen sektor och miljöpåverkan från den varierar mycket beroende på vilken slags tjänst det är fråga om. Det kan vara allt från avfallshantering, transport- och städtjänster där miljöaspekten är tydlig, till hotell och finansiella tjänster där det kan vara svårare att bedöma miljöpåverkan. Tjänstesektorns miljöpåverkan beror till stor del på vilka varor som används. Miljöpåver-kan sker då t.ex. i form av användning av produkter med farliga ämnen, uppkomst av avfall eller energiförbrukning när tjänstens utförs. Även markanvändning vid t.ex. turist-attraktioner och hotell kan påverka miljön ne-gativt, särskilt i känsliga miljöer såsom fjällen.

Projektnummer: 50-

Anders Nilson Exempel på miljöarbete i tjänstesektorn:

Turistsektorn är den snabbast växande sektorn sett ur ett globalt perspektiv. De största miljö-problemen uppstår vid persontransporter, logi och markanvändning. Hotellindustrin har under de senaste åren gjort stora insatser för att förbättra miljön. T.ex. har man vidtagit åt-gärder avseende återanvändning och energi- och vattenbesparing. Stora hotell har ofta egna miljöprogram och idag finns det dessutom miljömärkta hotell.

16Överenskommelse för hållbar utveckling inom

bygg- och fastighetssektorn, ByggaBoDialogen 8 maj 2003

(22)

Lästips:

Städföretag har traditionellt sett varit en stor användare av kemikalier och har därför sysslat med miljöfrågor sedan länge. Exempel finns på företag där man aktivt arbetat för att minska kemikalieanvändningen och även ut-bildat både personal och kunder i kemikalie-användning.

Klara fakta om klimatförändringen,

Naturvårds-verket, 2002

Biff och Bil? – Om hushållens miljöval,

Natur-vårdsverkets rapport 4542, 1997. Det finns en relativt omfattande

lagstift-ning kopplad till transportsektorn, vilket med-fört att mycket arbete har gjorts för att få bukt på utsläppen. Branschen har också tagit initia-tiv till ett bra miljöarbete. Det har t.ex. blivit vanligt att utveckla bättre miljöprestanda för fordon bl.a. fordon för alternativa bränslen, utbilda och bedöma underleverantörer, erbjuda utbildning i miljöriktig körning, så kallad eco driving, och köpa in miljömärkta produkter.

Fakta om maten och miljön. Konsumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser,

Naturvårds-verkets rapport 5348, 2003.

Att äta för en bättre miljö, Naturvårdsverkets

rapport 4830, 1997.

Tjänstesektorn och miljön, Naturvårdsverkets

rapport 5227, juli 2002

(23)

5. Miljöinformation om produkter och tjänster

Det finns olika instrument för att informera om den miljöpåverkan som en produkt eller tjänst, ett företag eller en organisation har. Vilka uppgifter som efterfrågas och hur infor-mationen ska presenteras varierar för olika mottagargrupper. Därför är det viktigt att in-formationen är anpassad till den som ska an-vända sig av den. Uppgifterna kan även variera allt från vilka farliga ämnen produkten innehåller, hur produkten kan användas på ett miljöriktigt sätt, dess miljöprestanda under hela livscykeln till vilka uppgifter som är vik-tiga för att återvinna eller ta om hand produk-ten när den är uttjänt.

Sådan miljöinformation som rör produkter sker idag antingen via lagreglering eller på fri-villig bas. Den lagreglerade informationen ut-görs bl.a. av klassificering och märkning av kemiska produkter samt av miljörapporter från industrier med miljöfarlig verksamhet. Nedan beskrivs de vanligaste formerna av frivillig miljöinformation.17

Miljömärkning går ut på att utmärka vissa produkter som bedöms vara mindre miljöbe-lastande än andra inom en och samma pro-duktgrupp. Att en produkt är märkt med ett visst miljömärke innebär att produkten upp-fyller de aktuella miljömärkningskriterierna. En miljömärkt produkts miljöegenskaper vär-deras. Syftet med miljömärken är att ge ett lättbegripligt stöd till konsumenter att välja produkter som är mindre miljöbelastande. Ett miljömärke förmedlar ett komplext budskap genom en enkel symbol och visar vilka pro-dukter som är de bästa ur miljösynpunkt. Miljömärken i Sverige är bl.a. Svanen, Bra Miljöval, EU-blomman, TCO och KRAV. Miljömärken finns för både varor och tjänster, bl.a. tvättmedel, byggprodukter, hotell- och restaurangtjänster, datorer, textilier och livs-medel. Svanen, EU-blomman och Bra

17 Dessa typer av miljömärken är även sådana som

internationella standardiseringsorganisationen, ISO, har utarbetat standarder för.

val baserar sina kriterier på uppgifter om produktens miljöpåverkan under hela livs-cykeln.

Certifierade miljövarudeklarationer (Envi-ronmental Product Declaration, EPD) inne-håller information om produktens miljö-prestanda och baseras på en livscykelanalys av produkten. De här deklarationerna innehåller ingen värdering av miljöpåverkan utan ger enbart en kvantitativ beskrivning av produk-tens potentiella miljöpåverkan. Det är upp till mottagaren av informationen att göra egna be-dömningar och själv ta ställning. En fördel med miljövarudeklarationer är att informa-tionen är jämförbar, vilket underlättar för mot-tagaren att göra egna bedömningar och ta ställ-ning till olika produkter. Informationen i en miljövarudeklaration kräver dock ofta mer omfattande miljökunskaper och kan därför vara mer komplicerad att använda.

Egna deklarationer är företagens egna miljöutlåtanden som inte granskats av en obe-roende tredje part såsom miljömärken och miljövarudeklarationer. Flera branscher i Sve-rige har denna typ av deklarationer organi-serade på branschnivå, nämligen bygg, IT- och textilbranschen. Dessa typer av deklarationer har utvecklats främst för att underlätta kom-munikation av miljöinformation mellan leve-rantörer och professionella inköpare.

Lästips:

För miljömärkningar se: www.miljomarkarna.se Miljövarudeklarationer se www.miljostyrning.se

(24)

6. Kostnadseffektiv upphandling

Att köpa miljömässigt bättre produkter behöver inte vara ett dyrare alternativ. Ibland kan det till och med vara billigare i längden. För produkter där marknaden fort-farande är relativt liten och konkurrensen inte har varit tillräckligt stor för att påverka prissättningen kan det dock kosta mer att satsa på miljö. Det mervärde som människan får i form av sundare miljö och hälsa kan då vara svårt att räkna om i rena pengar.

För många produkter eller tjänster går det dock att göra besparingar samtidigt som man värnar om miljön. Det är därför viktigt att den som köper en produkt tar hänsyn till produktens hela kostnad under dess livstid och inte endast själva investeringskostnaden. Kostnaden för driften för att använda pro-dukten samt kostnader för propro-dukten sedan den blivit avfall bör även tas med i beräk-ningarna. Genom att beräkna s.k. livscykel-kostnader kan man till exempel se att en dyrare investering blir billigare i längden, samtidigt som man sparar miljön. Detta är särskilt tydligt när det gäller energikrävande produkter såsom byggnader, där t.ex. bra

isolering både sparar pengar och miljö. Det-samma gäller för lågenergilampor och dator-er. Men vinster kan även göras genom att upphandla vattenbesparande teknik i t.ex. of-fentliga toaletter eller att köpa tvättmedel som kräver lägre dosering.

Ofta kan även personalen behöva ut-bildas i hur en produkt ska användas för att spara pengar och gynna miljön. Sådana investeringar ger även positiva effekter för arbetsmiljön t.ex. genom att de anställda blir piggare på grund av bättre belysning.

Inköp 32% Tvättmedel 24% Service 3% Energi 32% Vatten 9% Inköp 32% Tvättmedel 24% Service 3% Energi 32% Vatten 9%

Exempel på livscykelkostnad för en tvättmaskin Källa: Electrolux

(25)

I tabellen nedan följer ett exempel som illustrerar hur man kan tjäna både pengar och miljö genom att köpa lågenergi-lampor.

Räknat på en användningstid på 8 år kan man alltså spara både avfall, energi och pengar genom att köpa en glödlampa med låg energiförbrukning istället för en klas-sisk glödlampa.

Lästips:

Harnessing the power of the public purse. Final

report from the European PROST study on energy efficiency in the public sector, 2003

100 W klassisk

glödlampa 20 W lågenergiglödlampa

Livstid 8 lampor x 1 år 1 lampa x 8 år HÅLLER LÄNGRE

Vikt 8 lampor x 50g = 400 g 1 lampa x 120g MINDRE MÄNGD AVFALL

Energiåtgång 8 lampor x 100W x 1000h = 800kWh 1 lampa x 20W x 8000h = 160 kWh MINDRE ENERGIÅTGÅNG

Försäljningspris Driftskostnader (0,11 Euro/kWh) 8 lampor x 1,25 euro = 10 Euro 0,11 + 88 = 98 Euro

1 lampa x 12 Euro = 12 Euro 0,11 + 160 = 17,6 Euro

Total kostnad för användning under

8 år 10 + 88 = 98 Euro 12 + 17,6 = 29,6 Euro

BETYDLIGT MINDRE KOSTNAD ÖVER TID

Källa: EU kommissionens databas för grön upphandling www.europa.eu.int/commenvironment/green purchasing

(26)

7. Näringslivets miljöarbete

Allt färre produkter tillverkas, säljs och an-vänds i ett och samma land. Produktion och konsumtion av produkter är idag ett globalt fenomen. Produktkedjorna är globala och de miljöproblem som härrör från dessa behöver lösas genom samarbete mellan länder och mellan företag. Det finns ca 60 000 multina-tionella företag i världen varav 4000 i Sverige. Många, särskilt stora företag, arbetar med miljö och hållbar utveckling. Bl.a. organisa-tioner som FN och OECD uppmanar och stödjer företag att aktivt arbeta för mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor och miljö. Svenska företag ligger mycket långt framme i världen när det gäller miljöarbete, men även i arbetet med hållbar utveckling. Sverige har flest miljöcertifierade företag i världen rela-terat till länders BNP. Många svenska företag klarar sig även bra vid internationella jämför-elser, t.ex. i Dow Jones Sustainability Index, som bedömer företagens prestanda inom håll-bar utveckling. Flera av de riktigt stora före-tagen har utvecklats från defensiva till pro-aktiva i sitt miljöarbete.

Miljöarbetet bland svenska företag är ganska utbrett. I Sverige är de flesta företagen små, hela 94 procent har högst nio anställda18.

Av småföretagen är det främst företag inom bygg-branschen, transport och kommunikation samt tillverkningsindustrin som bedriver ett aktivt miljöarbete, men det är också vanligt inom handeln samt hotell- och restaurangbran-schen. Nästan vart tredje småföretag arbetar aktivt med att sätta upp och nå miljömål med verksamheten.

Företagen använder sig av olika verktyg i sitt miljöarbete. Många har ett miljölednings-system för att miljölednings-systematisera sitt miljöarbete. Att arbeta med miljöledning innebär att ett företag ständigt förbättrar sitt miljöarbete. De mest kända systemen är ISO 14001 och EMAS. I december 2002 var ca 2600 företag i Sverige ISO 14001-certifierade och 262 var EMAS-registrerade. Sett över hela världen är

18NUTEK, 2001, Små och medelstora företag i

Sverige.

mer än 3000 företag och organisationer EMAS-registrerade och närmare 50 000 har ett ISO 14001-certifikat. Svenska småföretag med lokal marknad föredrar ofta att satsa på ett miljödiplomeringsprogram, som är enklare och billigare än ett miljöledningssystem. Det finns idag ett stort antal miljödiplomeringar, men de är inte inbördes jämförbara. En del företag väljer även att miljömärka sina pro-dukter för att underlätta för konsumenten att välja en ur miljösynpunkt bättre produkt. Stud-ier har visat att miljöledningssystem idag inte är ett konkurrensmedel utan snarare något som ett företag förväntas ha.

Det finns stora variationer mellan olika företag och hur de arbetar med miljön. En del företag kopplar ihop miljöledningssystemet med sin produktutveckling. Det innebär att företaget aktivt arbetar med ständig förbättring även av sina produkters miljöprestanda. Det är dock tydligt att marknadens efterfrågan på bättre miljöprestanda behöver förstärkas. I en studie har bl.a. miljökrav vid offentlig upp-handling pekats ut som en av de viktigaste drivkrafterna för företagens miljöarbete.19

Även lagkrav och de krav som ställs av andra företag och privata konsumenter är viktiga.

Utsläppen från svenska industrier är idag under god kontroll eftersom vi har en väl fun-gerande miljölagstiftning. För vissa produkter är energianvändning och miljöpåverkan när produkten används dominerande sett över hela livscykeln. I dessa fall har företagen störst möjlighet att påverka den allmänna miljösitua-tionen genom att förbättra produkten i sig. Många företag världen över väljer i dessa fall att miljömärka sin produkt.

Lästips:

Miljöarbete i småföretag – en ren vinst?, NUTEK,

2003.

Från defensiva till proaktiva. Företag och hållbar tillväxt, Bingel, Sjöberg & Sjöquist 2002.

19 Effektivare miljöledningssystem – en studie om

brister, behov och möjligheter till förbättring,

(27)

Ordlista

Bioackumulerbar = substans som lagras i vävnader och är svår att bryta ner Biologisk mångfald = variationsrikedom bland levande organismer av alla ursprung Cancerogen = cancerframkallande

Deponi = avfallsupplag, soptipp

EKU-verktyget = ett Internetbaserad hjälpmedel för ekologiskt hållbar upphandling EMAS = EU:s miljöstyrnings- och revisionsordning

Flyktigt organiskt ämne = ämne som är uppbyggt av kol och väte och som lätt förångas, och därför oftast finns

i gasform

Fossilt bränsle = lämningar efter djur och växter, som levde för miljontals år sedan. Eftersom nybildningen av

dem går oerhört långsamt betraktas de som ändliga resurser. Till dessa räknas kol, olja, torv och naturgas.

Förnyelsebara naturresurser = naturresurser med en omloppstid mindre än 100 år. Exempelvis skog och

växter.

Icke-förnyelsebara naturresurser = naturresurser med längre omloppstid än 100 år. Dessa resurser sinar vid

användning, till exempel olja, bergmaterial och naturgas.

IPP = integrerad produktpolitik, som syftar till att minska produkters och tjänsters miljöpåverkan i ett

livscykelperspektiv

ISO = International Organization for Standardisation

Kyotoprotokollet = överenskommelse från 1999, Kyoto, Japan, om att begränsa i-ländernas klimatpåverkande

utsläpp, från 1999, Kyoto, Japan.

Livscykelanalys (LCA) = metod för miljöbedömning av en produkt från produktion till destruktion (vaggan till

graven)

Mutagen = ämne som skadar arvsmassan

Organisk = kolförening som innehåller kol, väte och syre och ibland kväve och svavel Persistent = ämne som är långlivat eller svårnedbrytbart

Reproduktionsstörande/reproduktionstoxisk = ämne som skadar fortplantningsförmågan Toxisk = giftig

(28)

Länkar

Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se EKU verktyget:: www.eku.nu Naturskyddsföreningen: www.snf.se Klokainvesteringar.nu: www.klokainvesteringar.nu Miljömålsportalen: www.miljomal.nu Klimat.nu: www.klimat.nu

European green procurement database:

Figure

Illustration över en produkts livscykel

References

Related documents

Farlig polymerisation Ingen information tillgänglig Farliga reaktioner Ingen information tillgänglig. Förhållanden som ska undvikas Värme, flammor

Lunginflammation kan tillkomma efter några timmar till ett dygn, om produkten vid förtäring eller kräkning dragits ned i luftvägarna.. Redan några milliliter i lungorna kan

· 5.2 Särskilda risker som förorsakas av ämnet eller blandningen: Ingen relevant information finns tillgänglig.. 6 ÅTGÄRDER VID

· 5.2 Särskilda risker som förorsakas av ämnet eller blandningen: Ingen relevant information finns tillgänglig.. 6 ÅTGÄRDER VID

Valla in med icke brännbart, absorberande material t ex sand, jord vermikulit, kiselgur och samla upp i lämplig behållare för omhändertagande enligt lokala föreskrifter (se

Om kommunen vill använda ett själv-signerat certifikat, se separat guide för självsignering, “Tekis-Självsignerade certifikat

FÖR SÅ HÄR FÖR ATT UPPRÄTTA ANSLUTNINGEN För att använda denna funktion behöver du: En smartphone eller surfplatta och en trådlös router ansluten till internet.. Använd

Kopior på produktdatablad finns att tillgå från International Färg AB eller från vår Internet adress.. www.yachtpaint.com,