• No results found

Skilsmässor - En diskursanalys av fenomenet i morgon- och kvällstidningar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Skilsmässor - En diskursanalys av fenomenet i morgon- och kvällstidningar"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Skilsmässor

- En diskursanalys av fenomenet i

morgon- och kvällstidningar

HUVUDOMRÅDE: Socialt arbete

FÖRFATTARE: Felicia Björn & Elise Josefsson JÖNKÖPING 2021 juni

(2)

Förord

Vi vill rikta ett tack till vår handledare Elin Ekström för betydelsefull respons och vägledning i processen av akademiskt skrivande. Vi vill också tack varandra för ett gott samarbete och en gemensam drivkraft till att färdigställa uppsatsen.

(3)

Abstract

Title: Divorces – A discourse analysis of the phenomenon in morning and evening

newspapers

Authors: Felicia Björn and Elise Josefsson Supervisor: Elin Ekström

Examiner: Disa Bergnehr

This essay aims to investigate how divorce as a phenomenon is described in morning and evening newspapers. Furthermore, the study intends to contribute with discourses about divorce, which enables an increased awareness and possible change in attitudes for professionals in social work. Through a Foucauldian discourse analysis of 30 articles from morning and evening newspapers, two discourses have been identified and subsequently analysed from a social constructionist perspective. Results and analysis show that these discourses are: "divorce as something negative" and "divorce as something positive". Media (including journalists and editors) are considered in the current study from the social constructionist perspective and are seen as a contributing producer of the above discourses, which people in turn through their interaction then perpetuates. In the summary analysis and discussion, it is described how these discourses are related to each other, as well as the studies similarities and differences in relation to previous research.

(4)

Sammanfattning

Titel: Skilsmässor - En diskursanalys av fenomenet i morgon- och kvällstidningar Författare: Felicia Björn och Elise Josefsson

Handledare: Elin Ekström Examinator: Disa Bergnehr

Denna uppsats syftar till att undersöka hur skilsmässor som fenomen beskrivs i morgon- och kvällstidningar. Vidare har studien som avsikt att bidra med diskurser kring skilsmässa, vilket möjliggör en ökad medvetenhet och eventuell förändring i förhållningssätt för professionella inom socialt arbete. Genom en Foucauldiansk diskursanalys av 30 artiklar från morgon- och kvällstidningar har två diskurser identifierats och därefter analyserats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. I resultat och analys framkommer att dessa diskurser är: “diskursen om skilsmässa som något negativt” och “diskursen om skilsmässa som något positivt”. Media (innefattande journalister och redaktörer) betraktas i den aktuella studien utifrån det socialkonstruktionistiska perspektivet och ses som en bidragande producent av ovanstående diskurser, varav samspelet mellan människor i sin tur vidmakthåller diskurserna. I sammanfattande analys och diskussion beskrivs sedan hur dessa diskurser står i relation till varandra, samt studiens likheter och skillnader med tidigare forskning.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Betydelsen för socialt arbete ... 1

2. Syfte och frågeställningar ... 2

3. Bakgrund ... 2 3.1 Historisk tillbakablick ... 2 3.2 Statistik ... 3 3.3 Lagrum ... 4 3.4 Massmedier... 4 4. Tidigare forskning ... 5

4.1 Anledningar till skilsmässa ... 5

4.2 Attityder till skilsmässa ... 8

4.3 Media och skilsmässor ... 9

5. Teoridel ... 11 5.1 Socialkonstruktionism ... 11 5.2 Diskursanalys ... 12 5.3 Foucaults diskursanalys ... 13 6. Metod ... 13 6.1 Kvalitativ metod ... 13

6.2 Datainsamling, urval och avgränsningar ... 13

6.3 Foucaults diskursanalys som metod ... 14

6.3.1 Bekanta sig med det empiriska materialet ... 15

6.3.2 Organisera det empiriska materialet ... 15

6.3.3 Närläsning ... 15

6.3.4 Tematisering ... 16

6.3.5 Kontextualisering ... 17

6.4 Studiens tillförlitlighet ... 17

6.5 Etiska aspekter ... 18

7. Resultat och analys ... 19

7.1 Diskursen om skilsmässa som något negativt ... 20

7.1.1 Att söka professionell hjälp ... 24

7.2 Diskursen om skilsmässa som något positivt ... 26

7.2.1 Att skilja sig för varandra ... 27

7.2.2 Skilsmässa som möjlighet till nya försök ... 29

7.3 Sammanfattande analys ... 31

8. Diskussion ... 31

8.1 Likheter och skillnader jämfört med tidigare forskning ... 31

8.2 Relevans för socialt arbete ... 34

8.3 Metoddiskussion ... 35

9. Slutsatser ... 36

Referenslista ... 37

(6)

1. Inledning

Skilsmässor har de senaste åren blivit ett allt mer vanligt förekommande fenomen. Under 2000-talet har en stigande trend i antalet skilsmässor identifierats, och statistik visar att ungefär hälften av alla ingående äktenskap troligtvis kommer medföra en skilsmässa (Statistikmyndigheten [SCB], 2020). Professionella inom socialt arbete behöver ha kunskap om skilsmässor, eftersom statistiken visar att fenomenet i nutid är mer förekommande än det varit tillbaka i tiden. Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU, 2012), beskriver att samhällets uppbyggnad grundas på att människor ska leva i tvåsamma förhållanden, vilket skapat grunden till den tvåsamhetsnorm som råder i Sverige. Vidare beskrivs att en konsekvens av tvåsamhetsnormen är ett socialt tryck som skapats vilket innefattar att en vuxen individ förväntas leva i traditionell monogami. Den ovan beskrivna tvåsamhetsnormen och dess motstridighet till det höga antalet skilsmässor är därmed en aspekt som är intressant att undersöka.

Bruhn Jensen (2009) beskriver att media kan uppfattas som en representation av verkligheten men också som ett medel för att påverka verkligheten, vilket är grunden till denna studies fokus på medias roll. Syftet med studien är att genom en diskursanalys undersöka diskursen av fenomenet skilsmässa i tidningsartiklar från morgon- och kvällstidningar samt bidra med tillgänglig kunskap om diskursen för professionella som är verksamma inom socialt arbete. Genom medvetandegörande av diskurser för socialarbetare kan en eventuell förändring av stereotypiska föreställningar kopplade till skilsmässa möjliggöras. Kunskapsläget gällande hur skilsmässor framställs diskursivt uppfattas som begränsat utifrån de knapphändiga resultat som framkommer vid sökning efter tidigare forskning inom området. Detta tyder på en potentiell kunskapslucka som denna studie ämnar minska.

1.1 Betydelsen för socialt arbete

Bryman (2018) beskriver att det är genom diskurser som verkligheten formas och förändras, vilket specificerar hur diskurser gällande fenomenet skilsmässa har betydelse för socialt arbete. Brymans beskrivning av diskurser står i överensstämmelse med det Morén (2015) belyser om att det sociala arbetet byggs upp av den språkliga diskursen samt att språket i sig är med och konstruerar den sociala verkligheten. Genom att medvetandegöra diskurserna kring skilsmässor skapas en möjlighet för individerna (professionella) att utöva

(7)

inflytande över de diskurser som de är medskapare i. Dessa individer kan vara professionella medarbetare inom socialt arbete som exempelvis arbetar inom familjerätten eller inom familjerådgivning. Socialstyrelsen (2006) beskriver att familjerådgivning erbjuds av kommuner genom socialtjänsten och främjar konflikthantering vid konflikter som kan uppkomma inom en familj eller i ett parförhållande. Samarbetssamtal är ett förslag på hur sådana konflikter kan arbetas med. Kommunen är skyldig att erbjuda samarbetssamtal, och sådana samtal kan användas om oenighet uppstår och föräldrarna behöver stöd i att finna en samförståndslösning gällande bland annat boende, umgänge och vårdnad (Socialstyrelsens, 2006).

2. Syfte och frågeställningar

Utifrån vad som beskrivits i inledningen är syftet med studien att undersöka hur skilsmässor som fenomen beskrivs i morgon- och kvällstidningar. Mer specifikt handlar studien om att analysera och synliggöra vilka diskurser kring skilsmässor som förekommer i morgon- och kvällstidningar. Vidare har studien som avsikt att bidra med information om skilsmässans diskurser, vilket möjliggör en ökad medvetenhet och eventuell förändring i förhållningssättet för professionella inom socialt arbete. Studien utgår från nedanstående frågeställning:

• Hur framställs fenomenet skilsmässor diskursivt i morgon- och kvällstidningar?

3. Bakgrund

Nedan presenteras bakgrund gällande skilsmässor innefattande en historisk tillbakablick, statistik, lagrum och massmedia. Syftet är att skapa en förförståelse för skilsmässans förändring över tid samt skilsmässans bundenhet till lagens juridiska ramar. I bakgrundens sista del redogörs för möjliga sätt att se på massmedia samt dess funktion i samhället.

3.1 Historisk tillbakablick

I det västerländska samhället har äktenskapet under flera sekel ansetts vara bestående och något som varar för evigt (Giddens & Sutton, 2014). Möjligheten att skilja sig har tillbaka i tiden varit en krånglig och svår process. Skilsmässor hanterades och beslutades under lång

(8)

tid i Sverige av kyrkliga myndigheter och världsliga domstolar, men också av kungliga majestäter. Vad som har varit giltiga skilsmässogrunder enligt lag har även varierat över tid. Innan år 1810 var otrohet och övergivande giltiga orsaker till skilsmässa, medan obotlig sinnessjukdom och mordförsök även inkluderades som legitima anledningar efter år 1810. Det var först i samband med en ny lagstiftning grundad år 1915 som de giltiga skilsmässoskälen utökades ytterligare. Bland annat innebar inte längre tidigare förlovning någon begränsning från att sedan gifta sig med någon annan. Lagändringar år 1973 innebar därefter ytterligare förenklingar gällande att skilja sig. Den ändrade lagstiftningen reglerade skilsmässa till att beviljas de makar som är överens om att skiljas, dock inkluderat en betänketid på sex månader om paret har barn under 16 år (Oja, 2009). Betänketiden syftar till att motverka förhastade skilsmässor och gäller om båda makarna begär skilsmässa eller om endast en av makarna vill upplösa äktenskapet (Nationalencyklopedin, u.å.).

Nuförtiden är det i de flesta utvecklade länder möjligt att skilja sig (Giddens & Sutton, 2014). Sveriges lagstiftning från år 1915 ansågs dock ur ett internationellt perspektiv redan då som mycket liberal. I länder som Tyskland, Frankrike och England infördes möjligheten till skilsmässa med motsvarande anledningar till att det fanns en varaktig och djup oenighet mellan makarna, först 50-60 år senare. Denna motsvarighet i lagstiftningen var i jämförelse med de nordiska länderna dock av mer restriktiv form. Överlag i utomeuropeiska samhällen är variationen gällande skilsmässor stor, vilket grundar sig i en relativ ojämlikhet mellan könen och den roll äktenskapet har som samhällelig institution. Skilsmässolagstiftningen i Sverige kan sammanfattningsvis påstås spegla förändrade samlevnadsmönster och en sekularisering av samhället (Nationalencyklopedin, u.å.).

3.2 Statistik

År 2019 ingicks 48 481 äktenskap och samma år genomgicks 25 408 skilsmässor (SCB, 2021b; SCB, 2020). Detta indikerar på att ungefär hälften av de äktenskap som ingås (ca 52 %) troligen kommer resultera i en skilsmässa. Antalet skilsmässor som har ägt rum har varierat under de senaste årtiondena, men trots det går det att se en stigande trend i antalet skilsmässor under 2000-talet (SCB, 2020). Detta kan ställas i jämförelse med antalet ingående äktenskap och genomgående skilsmässor femtio år tillbaka i tiden. År 1970 ingicks 43 278 äktenskap och 12 943 skilsmässor ägde rum (SCB, 2021a). Det ger en

(9)

indikation på hur en stor ökning skett av framförallt skilsmässotalen i relation till antalet äktenskap som ingåtts.

3.3 Lagrum

I Äktenskapsbalken (SFS 1987:230) (ÄB) finns en tydlig redogörelse för hur en skilsmässa, även kallad äktenskapsskillnad, på ett korrekt och juridiskt sätt ska verkställas. I 1 kap. 1 § ÄB framgår att de två personer som ingår ett äktenskap med varandra blir makar. Vidare framgår av 1 kap. 5 § ÄB att ett äktenskap upplöses genom en äktenskapsskillnad. Enligt 5 kap. 1 ÄB har makar rätt till äktenskapsskillnad med förutsättningen att båda makarna är överens om detta. Detta förutsätter en betänketid om någon av makarna bor varaktigt med ett barn under 16 år som står under dennes vårdnad eller om båda makarna begär det. Om endast en av makarna begär äktenskapsskillnad har denne endast rätt till det efter betänketid enligt 5 kap. 2 § ÄB. Enligt 5 kap. 3 § ÄB inleds denna betänketid när den ena maken delger den andra sitt yrkande om äktenskapsskillnad eller om makarna ansöker om äktenskapsskillnad gemensamt. En äktenskapsskillnads process innebär sedan enligt 5 kap. 3 § ÄB att när “...betänketiden löpt under minst sex månader, skall dom på äktenskapsskillnad meddelas om någon av makarna då framställer ett särskilt yrkande om det. Har ett sådant yrkande inte framställts inom ett år från betänketidens början, har frågan om äktenskapsskillnad fallit”. I samma paragraf uppges även att betänketiden upphör om målet om äktenskapsskillnad avskrivs eller avvisas. Enligt 5 kap. 4 § ÄB har makarna rätt till äktenskapsskillnad utan betänketid om de levt åtskilda i minst två år. Av 5 kap 6 § ÄB beskrivs att äktenskapet är juridiskt upplöst först när det kommit en dom på att äktenskapsskillnaden vunnit laga kraft.

3.4 Massmedier

Bruhn Jensen (2009) menar att medier är en representation av verkligheten, men att medier också kan ses som en resurs i syfte att påverka verkligheten. Med andra ord menar författaren att media är medverkande i och främjar sociala handlingar. Även Berglez och Olausson (2009) belyser relationen mellan media och samhället, där media medskapar och inverkar på samhället. Det faktum att media så som press, TV och radio kan ha inverkan på våra åsikter, attityder, värderingar och beteenden är dock beroende av omgivningen vi har omkring oss (Petersson & Pettersson, 2012).

(10)

Begreppet medier beskrivs som ett teknikbaserat objekt som främjar en möjlig förmedling av någon form av symboliskt innehåll eller information (Berglez & Olausson, 2009). Vidare förklarar författarna att massmedier karaktäriseras av en massproduktion som syftar till ett massmottagande av ett visst innehåll från pressen, massmedier går ibland under namnet traditionella medier. Dagstidningar är ett av de medier som ingår inom ramen för traditionella medier (Weibull, et al., 2018). Därmed kan den aktuella studiens material från tidningsartiklar ses som en del i traditionell media. Vidare beskriver Weibull et al. (2018) att utmärkande för de traditionella medierna är att de kommer ifrån en professionell organisation som tillhandahåller information, nyheter samt underhållning till en stor mängd mottagare.

4. Tidigare forskning

I nedanstående avsnitt redogörs för tidigare forskning som finns gällande bakomliggande orsaker till skilsmässa samt attityder gentemot skilsmässa. Avsnittet avslutas med en presentation av forskning kring hur media belyser skilsmässor.

4.1 Anledningar till skilsmässa

Även om studien syftar till att undersöka hur skilsmässa framkommer i mediamaterial, tidningsartiklar, anses det viktigt att ge en bild av vad tidigare forskning kommit fram till gällande anledningar till skilsmässa i västerländsk kontext. Detta för att kontextualisera mediematerialet, därför redogörs exempel på både svenska och internationella studier nedan.

Stevenson och Wolfers (2007) framhåller att äktenskapet inträffar först när det för de blivande makarna finns stora potentiella vinster med det stundande äktenskapet. Vidare uppmärksammar författarna att vinster återigen är ett framhållande motiv för om par ska förbli gifta eller ej, eftersom det krävs att vinsterna i äktenskapet överväger vinsterna i att vara singel för att makarna ska förbli gifta (Stevenson & Wolfers, 2007). Motsvarande skriver Strandell (2017) i sin artikel om ett ökat antal äktenskap i Sverige i relation till hög individualisering. I studien har författaren genom en diskursanalys av fokusgrupper med ogifta studenter mellan 20-30 år, kommit fram till att individualisering påverkar människors förståelse och uppfattning av världen, såsom förväntningar på nära relationer samt äktenskap. Studien visar på att undersökningspersonerna antyder att äktenskapet är något som ingås utifrån en individualistisk agenda, inte utifrån äktenskapet betydelse i sig. Med

(11)

andra ord kan individens egen individualistiska agenda ha kommit till att samspela med och bidra till det ökade antalet äktenskap. Strandell (2017) menar att grunden till detta är en individualistisk tanke om att skydda och försöka bespara ens förhållande från att allt för enkelt fallera, vilket skapar en attraktiv bild av äktenskapet hos de unga vuxna.

Sandström (2011) har genom en statistisk jämförelse undersökt skilsmässor i Sverige under åren 1911-1974 utifrån hur de förändrats över tid samt variationen över olika geografiska områden. Detta i relation till Sveriges kulturella, politiska och socioekonomiska utveckling. Författaren menar utifrån sitt resultat att det finns en koppling mellan de strukturella förhållandena innefattande ett ekonomiskt beroende mellan makarna och det ökade antalet skilsmässor. Under den forskningsperiod som studerats kan även en länk mellan skilsmässor på regional nivå och urbanisering urskiljas. Urbaniseringen i en mer kvalificerad arbetsmarknad för kvinnor, framförallt stadsmiljöer, medförde högre löner för kvinnor samt ett minskat ekonomiskt beroende mellan makarna. Detta i sig kunde ses som en bidragande faktor till en ökad tillgänglighet av skilsmässor för kvinnor, men också i stadsmiljöer jämfört med landsbygdsmiljöer (Sandström, 2011). Stevenson och Wolfers (2007) beskriver liknande tankegångar i sin studie när de redogör för att vinsten av äktenskapet försvagats som ett resultat av den utveckling som ägt rum, från en tidigare arbetsmarknad som varit ytterst diskriminerande mot kvinnor till en i lägre grad diskriminerande och mer välkomnande arbetsmarknad för kvinnor. Tidigare forskning visar även att det i genomsnitt finns en större benägenhet hos kvinnor än män att inleda skilsmässa och kvinnor tycks även vara mer missnöjda med sina äktenskap samt har i större utsträckning positiva attityder gentemot skilsmässa än män (Sandström, 2011). Sandström (2011) menar att en möjlig bidragande faktor till kvinnan som initiativtagare till sin egen skilsmässa, under början av 1900-talet, kan var den nya skilsmässolagen som infördes år 1915. Skilsmässolagen från 1915 gav kvinnor större rättigheter vilket i sin tur minskade deras ekonomiska begränsningar och ökade därmed möjligheterna att lämna ett äktenskap. I en kvalitativ intervjustudie av Rijavec KlobouČar och SimoniČ (2017) som baseras på intervjuer med tio kvinnor som alla var initiativtagare till sin egen skilsmässa, presenteras potentiella riskfaktorer som kan leda till skilsmässa. Brist på kärlek är en anledning som kvinnorna beskriver som orsak till deras skilsmässa. Avsaknaden av fysisk närvaro från partnern samt brist på kommunikation i relationen kan av den ena partnern upplevas som ett ointresse från den andra partnern, vilket kan ses som en potentiell skilsmässoorsak (Rijavec KlobouČar & SimoniČ, 2017). Liknande tankar beskriver Hansson och Ahlborg

(12)

(2015) när de framhåller att det utifrån ett äktenskapsbevarande är av vikt att kommunicera och förstå varandra samt ta hänsyn till känslor såväl som behov hos den andra partnern. Författarna de Graaf och Kalmijn (2006) redogör för tre identifierade anledningar till skilsmässa i sin studie från Holland, baserad på en faktoranalys med data från 1718 skilda män och kvinnor mellan åren 1949-1996. En anledning som lyfts fram var relationsmotivet, vilket innebar exempelvis brist på kommunikation i relationen, brist på tid med varandra eller att parterna i relationen hade vuxit isär. En andra anledning var beteendemotivet, vilket inkluderade exempelvis otrohet, alkoholberoende eller fysiskt våld. En tredje anledningen var hushållets organisation, såsom att arbeta för mycket och fördelningen av hushållssysslor (de Graaf & Kalmijn, 2006). Beteendemotiven otrohet, alkoholberoende eller fysiskt våld som de Graaf och Kalmijn (2006) presenterat överensstämmer med det som Rijavec KlobouČar och SimoniČ (2017) fann i sin studie. Utifrån dessa tre anledningar kunde Hansson och Ahlborg (2015) i analyseringen av de Graafs och Kalmijns (2006) resultat se att beteendemotiven minskade som skilsmässoanledningar medan relationsmotiven samt hushållsmotiven ökade under andra halvan av 1900-talet, vilket författarna förklarar med att beskriva att kvinnans andel hushållsarbete har blivit en större bidragande faktor till separation och skilsmässa. Ruppanner et al. (2018) beskriver liknande tankemönster när de i sin studie baserad på paneldata och svenska registerdata, uppmärksammar att kvinnans planer på en eventuell skilsmässa kan bero på den bristande relationskvalité som uppstått till följd av en ojämlik fördelning av hushållsarbete där kvinnan utför en större andel av det arbetet.

Fler faktorer till skilsmässa och separation beskrivs i Hansson och Ahlborgs (2015) studie grundat på kvantitativa data och kvalitativ innehållsanalys baserad på förstagångsföräldrar i Sverige. Författarna beskriver faktorer som har likheter och kopplingar till vad som uppgetts i tidigare internationell forskning: otillräcklig kommunikation, brist på engagemang, stressiga förhållanden, olika intressen samt personligheter, negativa effekter av missbruk, brist på intimitet och påfrestningar från föräldraskap (Hansson & Ahlborg, 2015). Ytterligare en konkret faktor till skilsmässa som beskrivs av Rijavec KlobouČar och SimoniČ (2017) är kvinnans relation till svärföräldrarna. Författarna poängterar också att det ibland inte finns exakta förklaringar till varför ett förhållande leder till separation, men att dessa icke exakta förklaringar till skilsmässa växer fram genom en besvikelse hos kvinnan som grundas i partnerns beteende. I studien belyses även fenomenet skilsmässa övergripande som en individuell upplevelse som orsakas av flera komplexa och

(13)

sammanvävda anledningar (Rijavec KlobouČar & SimoniČ, 2017). Sammantaget kan en skilsmässa vara förväntad när vinsterna i att vara singel överstiger vinsterna i äktenskapet. De vinster som en individ upplever med att vara singel såväl som inom ett äktenskap är även något som förändras i takt med samhällets utveckling (Stevenson & Wolfers, 2007).

4.2 Attityder till skilsmässa

Människors attityder till skilsmässor varierar sett till tid och rum (Rijken & Liefbroer, 2012). Genom att observera skilsmässor ur ett kulturellt perspektiv går det även att finna hur kultur påverkar invånarnas attityder i ett samhälle oavsett om dessa invånare individuellt upplevt en skilsmässa eller ej (Yodanis, 2005).

Gähler et al. (2009) har i sin kvantitativa enkätundersökning i Sverige med 1327 svarande som upplevt minst ett partnerförhållande, dragit slutsatsen att de unga vuxna som under sin barndom bevittnat deras egna föräldrars skilsmässa är personer som i ung vuxen ålder är mer benägna att separera från sin partner alternativt lämna äktenskapet. Rijken och Liefbroer (2012) har i en kvantitativ studie genomfört en regressionsanalys med ett urval på nästan 38 000 individer från 22 länder. Utifrån studien dras slutsatsen att människors attityder till skilsmässa om barn under 12 år är involverade, tycks vara relaterade till de konsekvenser som människor bedömer att en eventuell skilsmässa kan få för barnen som kommer att uppleva skilsmässan. Konsekvenserna handlar om att effekterna av en skilsmässa ökar när separationen inbegriper att barn under 12 år är närvarande i separationen, vilket i sin tur kan ha en påverkan på människors attityder till fenomenet skilsmässa (Rijken & Liefbroer, 2012).

Studien av Rijken och Liefbroer (2012) visar att män utan barn inte i lika hög utsträckning har en ogillande attityd mot skilsmässa, som män med barn. Författarna beskriver vidare att män utan barn däremot har en generellt mer negativ inställning till skilsmässa än vad kvinnor med samt utan barn har. Kvinnor utan barn har dock en mer godkännande attityd till skilsmässor än vad mödrar har. Föräldrars större intolerans mot skilsmässor som involverar barn, kan ha sitt ursprung i att dessa individer är medvetna om de negativa konsekvenser som en skilsmässa kan få för barnet såväl som för föräldrarna till barnet (Rijken & Liefbroer, 2012). Andersson (2016) skriver i sin studie, som grundar sig på data ifrån en svensk panelundersökningen med ungefär 2500 respondenter, att det främst är män som utvecklar en ökad intolerans mot skilsmässa såväl som separation, när mannen

(14)

har blivit förälder inom äktenskapet alternativt inom en samborelation. Vidare beskrivs att en sådan intolerans mot skilsmässa eller separation inte är något som kvinnor utvecklar när de blir föräldrar inom äktenskapet eller i en samborelation (Andersson, 2016).

En ytterligare faktor som påverkar attityden till skilsmässa är en individs grad av religiöst engagemang. Ett högre religiöst engagemang hos en individ tyder på en mer ogillande attityd till skilsmässor när barn kommer att bli involverade i skilsmässan (Rijken & Liefbroer, 2012). Punyanunt-Carter et al. (2018) beskriver i enlighet med föregående författare att synen på skilsmässa grundas i den religiösa uppfattningen om familjen. Dessutom förespråkar Punyanunt-Carter et al. (2018) att synen på skilsmässa även har sin grund i den moraliska och politiska uppfattningen om familjen. Gähler et al. (2009) uppger att den höga tillväxten av skilsmässor som ses i samhället har resulterat i ett minskat stigma kopplat till fenomenet skilsmässa, vilket har genererat i en lägre tröskel till skilsmässa än tidigare. Sandström (2011) jämför de utvecklade normativa strukturerna gällande skilsmässor i Sverige med sekulariseringen i Sverige och Danmark. Författaren menar att detta är två länder i Europa som urskiljer sig utifrån dess intolerans gentemot traditionella attityder kopplat till sexualitet och familj. Detta skapar en bild av Sverige som en föregångare i acceptans av skilsmässor i västerländska samhällen. Det har sin grund i Sveriges kulturella förändringar så som urbanisering, sekularisering och tillväxten av lönearbete för män respektive kvinnor, vilket förändrat familjens funktion och äktenskapets roll som i sin tur bidragit till att de normativa begränsningarna för skilsmässa minskat (Sandström, 2011). Även de Graaf och Kalmijn (2006) tyder utifrån sin studie tre centrala trender, varav en var normalisering av skilsmässor. Författarna förklarar också att de andra två trenderna var frigörelsen av kvinnor samt psykologisering av relationer (de Graaf & Kalmijn, 2006).

4.3 Media och skilsmässor

Den forskning som är mest relevant för den här studien, är hur skilsmässor i tidigare forskning beskrivs i media. Adams och Coltrane (2007) har i sin innehållsanalys av nyheter gällande skilsmässa mellan åren 1968 och 2005 i USA funnit tre ramar. Dessa ramar benämner författarna som skilsmässoreform-ramen, skilsmässoupphävanderamen och äktenskapsreform-ramen. Skilsmässoreform-ramen inkluderar frågan om hur skilsmässa kan göras bättre och mindre smärtsam för familjerna samt en uppfattning om att möjligheten till att kunna skilja sig är något bra. Skilsmässoupphävande-ramen beskriver å

(15)

andra sidan skilsmässa som en moraliskt dålig handling för människor och i samhället. I denna ram inkluderas också antydningar om att skilsmässa bör vara svårare att få tillstånd till alternativt avskaffas helt. I relation till och i samarbete med skilsmässoupphävande-ramen står äktenskapsreform-skilsmässoupphävande-ramen. Denna ram innefattar tanken om att ett stärkande äktenskap är lösningen till att förhindra och utesluta skilsmässor. Denna “förstärkning” ska ske genom exempelvis rådgivning före äktenskapet eller via program så som äktenskapsutbildningar. I författarnas analys uppges att nyhetsmediernas tonvikt inte ligger vid skilsmässoreform-ramen, utan att huvudfokus är på äktenskapsreform-ramen vilket inkluderar äktenskapsfrämjandet. Adams och Coltrane (2007) menar således att nyheterna speglar en allmän trend där mindre fokus läggs på skilsmässan i sig och mer fokus läggs på det goda äktenskapet i syfte att förebygga en senare skilsmässa. Författarna beskriver att av de tre ovanstående identifierade ramarna är två av dem mer dominerande i media. Dessa två är äktenskapsreform-ramen och skilsmässoreform-ramen. Skilsmässoupphävande-ramen, som innefattar synen på skilsmässa som något moraliskt dåligt, är inte en dominerade del i media (Adams & Coltrane, 2007).

I en studie med ett kvalitativt förhållningssätt av Punyanunt-Carter et al. (2018) presenteras vad högskolestudenter har för uppfattningar om skilsmässa i media. Av resultaten i studien framgår det att studenterna har uppfattat både negativa och positiva skildringar av fenomenet skilsmässa i media. Av studiens temaanalys framkom att de positiva skildringarna av skilsmässa i media handlade om att media framställde skilsmässan som en dubbel fördel, vilket i det här sammanhanget handlade om att ett barn som är del i två separata hushåll exempelvis fick fler presenter än tidigare. Två andra positiva medierepresentationer av fenomenet skilsmässa var att skilsmässan beskrevs i drag av att vara vänlig eller trevlig, samt att se att skilsmässan skapar en förhoppning om en bättre framtid efter skilsmässan. Av temaanalysen i studien presenterades också negativa medierepresentationer av skilsmässa. Dessa medierepresentationer åsyftar bristen på föräldrar i ett barns liv efter en skilsmässa, men också att familjer kände sig trasiga efter skilsmässan. I resultatet framkom också att studenter upplevde att media ibland skildrade en orealistisk syn av skilsmässa, jämfört med vad familjerna själva upplever. Media beskrev även skilsmässor i dager av att vara betydligt vanligare än vad studenterna själva upplevde att de är (Punyanunt-Carter et al., 2018). En orealistisk framställning av information gällande skilsmässoforskning i media framhåller också Rutter (2009) genom beskrivningen av att de negativa konsekvenserna av en skilsmässa tenderar att vara överdrivna när de

(16)

framställs i media. Följaktligen har medierepresentationerna av skilsmässa sitt ursprung i kombinationen mellan politiska och kulturella åsikter, där dessa representationer är en möjlighet att driva igenom storskaliga uppfattningar om familjesystemet. Detta kan ses som en anledning till att reflektera över medias möjligheter till att forma samhällets visioner för och om familjer (Punyanunt-Carter et al., 2018).

5. Teoridel

Diskursanalys valdes som teori eftersom fokus för studien är att analysera hur skilsmässa framkommer i svenska tidningsartiklar. Diskursanalys är en del av det socialkonstruktionistiska perspektivet (Bryman, 2018) varav båda kommer att presenteras samt vara författarnas teoretiska utgångspunkt i den aktuella studien.

5.1 Socialkonstruktionism

Winther Jørgensen och Phillips (2000) beskriver att genom att se världen utifrån ett teoretiskt perspektiv går det att ställa sig främmande till det som annars ses som självklarheter. Till följd av att forskaren ställer sig främmande till materialet kan forskarna ställa andra frågor till det empiriska materialet än vad de hade kunnat göra om de enbart utgick utifrån sin vardagsförståelse(Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Utifrån detta har författarna av denna uppsats valt socialkonstruktionismen som teoretiskt perspektiv och utgått från socialkonstruktionismens synsätt, i syfte att tolkningarna som görs inte ska utgå från vardagsförståelsen.

Socialkonstruktionismen är en ontologisk ståndpunkt som lyfter betydelsen av att verkligheten konstrueras socialt i mänskliga möten och då också ständigt tolkas, omtolkas och förhandlas om (Bryman, 2018). Galbin (2014) betonar att det är talet, kommunikationen och språket som tillsammans utgör den interaktiva process genom vilken människan förstår världen och sig själv. Johnsen och Torsteinsson (2015) framhåller således att socialkonstruktionism är ett perspektiv som fokuserar på hur mänskliga meningsskapande processer konstruerar en verklighet som revideras och vidmakthålls genom den sociala interaktionen mellan människor. Det socialkonstruktionistiska perspektivet menar att forskaren bör ha fokus på hur de sociala aktörerna ständigt skapar den sociala verkligheten och inte tvärtom (Bryman, 2018). Vidare framhåller Parker (1998) att socialkonstruktionismen kan ge människan vägledning gällande val av handlingssätt

(17)

samt guida människan beträffande vilka diskurser som ska stödjas. Det socialkonstruktionistiska perspektivet har med andra ord också ett språkligt fokus vilket även är karaktäristiskt för diskursanalysen, och därmed binder dessa två teorier samman (Bryman, 2018).

Det socialkonstruktionistiska perspektivet inkluderar också tanken om att alla är del av den sociala verkligheten, även de forskarna som beforskar den. I alla sammanhang konstruerar vi verkligheten som vi förstår den här och nu (Bryman, 2018). Parker (1998) understryker även att det socialkonstruktionistiska perspektivet hävdar att ett fenomen inte kan förstås helt objektivt, vilket även Bryman, (2018) betonar genom att beskriva att den specifika verkligheten som en forskare presenterar inte kan ses som slutgiltig.

5.2 Diskursanalys

Burr (2015) förklarar att diskursanalysen är ett av flera använda socialkonstruktionistiska angreppssätt. Diskurser är det som påverkar hur vi förstår och tänker kring ett visst fenomen och det skapar därmed också gränser för hur det brukar talas och diskuteras om något (Giddens & Sutton, 2014). Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att inom teorin för diskurser åskådliggörs hur språket används för att konstruera, vidmakthålla och förstöra den språkligt konstruerade verkligheten som det finns en föreställning i det postmoderna samhället att människan lever i. Diskursanalysen är en form av infallsvinkel vid analys av exempelvis samtal och texter såsom tidningsartiklar, där det centrala fokuset läggs vid hur verkligheten formas och framställs med hjälp av språket (Bryman, 2018). Diskursanalysen innefattar således en analys av diskurser, vilket möjliggör en skildring av hur språket byggs upp och vilka makteffekter dessa diskurser kan få i en mer omfattande kontext (Kvale & Brinkmann, 2014).

Fairclough (1995) menar att språket inom media är en diskurs och därmed bör analyseras på ett diskursivt vis. Författaren menar också att diskurser skapar en verklighet och “praktik”, vilket syftar till de texter media producerar och hur dessa texter sedan tas emot av dess mottagare. Diskursanalysen av media kan ses som kopplingar som systematiskt finns mellan text, diskursiv verklighet och sociokulturell praktik (Fairclough, 1995).

(18)

5.3 Foucaults diskursanalys

Genomgående inom diskursanalytisk forskning med Foucauldiansk inriktning, är viljan att undersöka hur språket återskapar, skapar och bidrar till organisationen och relationer som konstruerar samhällen (Svensson, 2019). Hall (1992) (refererad i Svensson, 2019) beskriver Foucaults syn på diskurs som en grupp uttalanden vilket skapar en representation av ett ämne. Dessa uttalanden om ett ämne gör det möjligt att forma en diskurs på ett visst sätt, vilket i sin tur avgränsar att ämnet kan konstrueras på övriga sätt. Svensson (2019) menar därmed att en diskurs och hur ett fenomen förstås återfinns som effekter i samhället genom exempelvis dess skapande av föreställningsramar hos människor. Den Foucauldianska diskursanalysen har även sitt fokus på relationen mellan språket i samhället och språkets makt- och kunskapseffekter. En Foucauldiansk diskursanalys innebär ett hänsynstagande till den sociala verkligheten, där exempelvis journalister inkluderas, eftersom dessa legitimerar, producerar och sprider texterna som granskas och studeras. Diskurser inom denna typ av diskursanalys anses återfinnas i konkreta texter, dokument och genom olika uttryckssätt, varav diskursen utan detta inte självständigt existerar. Foucault menar att dessa diskurser inte existerar på ett sätt att de enkelt går att finna, utan de måste tolkas fram genom en diskursanalys (Svensson, 2019).

6. Metod

I metodavsnittet redovisas alla de faser och steg som ingått i forskningsprocessen. Därutöver presenteras också resonemang gällande studiens tillförlitlighet samt etiska aspekter som tagits i beaktande i sambandet med framställningen av studien.

6.1 Kvalitativ metod

Studien utgår från den kvalitativa forskningens kunskapsteoretiska ståndpunkt som beskrivs som tolkningsinriktad, vilket innebär att fokus läggs vid hur den sociala verkligheten beskrivs av deltagarna i den (Bryman, 2018). Sammantaget kan detta kvalitativa arbete i dess helhet kännetecknas av att det är tolkande och konstruktionistiskt (se exempelvis Bryman, 2018).

6.2 Datainsamling, urval och avgränsningar

I syfte att finna relevanta artiklar från morgon- och kvällstidningar, vilket är det som tidigare beskrivits som traditionella medier, har två sökningar i databasen Media Retriever

(19)

genomförts. Gemensamt för båda sökningarna var att avgränsningar gjordes till enbart tidningsartiklar på svenska samt att det skulle vara tryckt press från Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Båda sökningarna begränsades till en femårsperiod mellan 1/1-2016 till och med 1/1-2021.

Den första sökningen innefattade sökordet “skilsmässa” i artiklarnas rubrik och sökningen resulterade i 167 träffar varav 24 relevanta artiklar valdes ut efter en genomgång av samtliga artiklars relevans. I sökningarna valdes många av artiklarna bort med anledning av att de handlade om “Brexit” och att Storbritannien lämnar EU, vilket i artiklarna benämndes som en “skilsmässa”. Utöver det plockades artiklar bort som använde begreppet skilsmässa som en metafor för något som inte handlade om en juridisk skilsmässa mellan två parter. När en vidare genomgång och kodning gjordes valdes ytterligare en artikel bort då den inte längre uppfattades som relevant för studien. Kvarvarande 23 artiklar från den första sökningen har analyserats. I den andra sökningen valdes samma sökord som i första sökningen (“skilsmässa”) men med inställningen “exakt fras” vilket innebär att sökresultatet ska innehålla det exakta sökordet. Under rubriken “ämne” valdes sedan “sociala förhållanden”. Sökning gav 107 träffar som genererade sju artiklar som ansågs relevanta för studiens syfte.

Datainsamlingens urval och avgränsningar resulterade i totalt 30 olika artiklar från fyra olika morgon- och kvällstidningar. Dessa tidningar kommer från professionella organisationer som tillhandahåller information, nyheter samt underhållning till en stor mängd mottagare och kan därigenom ses som traditionella medier (Weibull, et al., 2018). Tidningarna har olika ideologier och dessa har presenterats på tidningarnas egna webbplatser. Dagens Nyheter (2008) uppger att de är en oberoende liberal tidning, Svenska Dagbladet (2003) beskriver sig som en obunden moderat morgontidning, Expressen (2017) uttrycker att de är en liberal kvällstidning och Aftonbladet (2020) uppger att de är en oberoende socialdemokratisk tidning. Morgon- och kvällstidningarnas ideologi belyses med hänvisning till dess möjliga påverkan på vad som valts att förmedlas samt hur informationen framställts i de analyserade artiklarna.

6.3 Foucaults diskursanalys som metod

Det framgår inte tydligt i Foucaults texter på vilket sätt han systematiskt arbetade med empiriskt material och källor. En direkt handlingsteori inom diskursanalysen saknas, men

(20)

trots det kan ändå handlingar som kommer ifrån sociala aktörer ses ur ett diskursivt perspektiv (Bergström & Boréus, 2012). Utifrån kunskapen om att det inte finns en direkt handlingsstrategi som går att applicera på diskursanalysens tillvägagångssätt i detta arbete, har därmed arbetet grundats på ett förslag på arbetsgång som Svensson (2019) presenterar i sin bok. Författaren menar att det finns fem steg i analysprocessen, men att dessa steg i praktiken ofta överlappar varandra och att det därför vanligtvis blir ett parallellt arbetssätt mellan de olika stegen (Svensson, 2019). De fem stegen presenteras mer genomgående nedan.

6.3.1 Bekanta sig med det empiriska materialet

Det första steget i analysen har inneburit ett bekantande av materialet. I det aktuella arbetet har därför en överskådlig genomläsning gjorts av allt det empiriska material som inkom i samband med datainsamlingen (Svensson, 2019). Den övergripande läsningen av det empiriska materialet har gjorts av båda parterna i arbetet, för att skapa ett gemensamt bekantande med materialet. Syftet med detta steg är att öppna blicken för att kunna upptäcka detaljer i texten samt för att öka känsligheten för nyanser och motsägelser som eventuellt finns i materialet (Svensson, 2019).

6.3.2 Organisera det empiriska materialet

Det andra steget i arbetsgången vid en diskursanalys karaktäriseras av att det empiriska materialet organiseras. Syftet är att möjliggöra en fortsatt analys av och skapa ordning bland materialet i syfte att skapa en överblick över materialet (Svensson, 2019). Organiseringen av det empiriska materialet bidrar till att materialet blir mer överskådligt samt att det blir lättare att komma åt innehållet i de olika texterna (Bergström et al., 2012). Det empiriska materialet har systematiskt organiserats utifrån studiens ändamål, vilket i det här arbetet har inneburit en organisering utifrån de två olika datasökningarna och därefter också efter tidning. Organiseringen av det empiriska materialet har möjliggjort en första uppfattning om hur det empiriska materialet förhåller sig gentemot varandra gällande exempelvis fördelningen av artiklar från de fyra olika tidningarna (Svensson, 2019).

6.3.3 Närläsning

Det tredje steget beskriver Svensson (2019) som närläsning och att steget uppfylls på bästa sätt genom att ställa sig frågan “vad sker?” när det empiriska materialet läses. Syftet med

(21)

närläsningen är enligt Svensson (2019) att uppfatta nyanser, subtila skiftningar och små detaljer i språkbruket, utifrån att grunden till samhället i stort ofta är det kan återfinnas i de små detaljerna. Under närläsningsprocessen har en färgkodning gjorts av materialet utifrån fyra indelningsgrupper som skildrar skilsmässa på olika sätt; negativ skildring, positiv skildring, normaliserande skildring och övrigt. Exempel på små detaljer som identifierats i materialet och placerats i indelningsgrupperna är bland annat en metafor som liknar en skilsmässa med en nära anhörigs död. Med andra ord har kodningen baserats på specifika ordval och hur dessa kan förstås i sitt sammanhang. Exempelvis har “kris” och “sorg” i närläsningssteget identifierats som starkt återkommande i det analyserade materialet. Närläsning kan därigenom ses som diskursanalytikerns mikroskop för att kunna studera mänskliga interaktioner i form av språklig interaktion som bidrar till att kunna studera samhällets beståndsdelar i detalj (Svensson, 2019). Närläsningen av det empiriska materialet har därmed skett upprepade gånger under arbetsgången vid diskursanalysen. Närläsningen har också bidragit med nya tankar och idéer om vad som faktiskt framgår av det empiriska materialet, exempelvis vilka eventuella teman som kan identifieras genom närläsningen. Utöver att enbart fokusera på de grammatiska strukturerna i närläsningen tillför också analysen av diskurserna information som Bergström och Boréus (2012) beskriver innefattar vad som uttrycks explicit och implicit.

6.3.4 Tematisering

Tematiseringen vilket innefattar en fördjupad organisering innebar att de centrala fynden som i tidigare steg färgkodats lyftes fram ur texterna och placerades i ett kodningsdokument. Det skapade en överblick över vad som ansetts vara relevant utifrån de 30 artiklar som granskats. Utifrån organiseringen påbörjades tematiseringen som nu blev lättare att genomföra då materialet var överblickbart. Tematiseringsprocessen kännetecknas av de etiketter och teman som skapats utifrån det insamlade empiriska materialet som närlästs (Svensson, 2019). Dessa etiketter och kategorier har arbetats fram under kodningsprocessen och färgkodningen av det empiriska materialet är vad som fått belysa de olika kategorier som framkommit under processen gång. Tematiseringsprocessen har inneburit att de olika färgkoderna har granskats, korrigerats och blivit fler till antalet. Ökningen av färgkoder också kallat kategorier är ett resultat av att fler mönster i materialet har återfunnits under tematiseringens gång. Ett större antal kategorier har i sin tur möjliggjort korrigeringen där rätt koder hamnar i rätt kategori. Etiketter har sedan givits till kategorierna och först när etiketteringen är gjord går det att definiera kategorin som ett

(22)

tema (Svensson, 2019). I tematiseringen har det också varit av vikt att fokusera på vad som sägs i varje tema, snarare än att kvantifiera hur många gånger något sagts inom ett tema (Gee, 1999). Den genomförda tematiseringen resulterade till en början i fyra teman vilka var; negativ skildring, positiv skildring, normaliserande skildring och livet efter skilsmässa. Dessa teman har sedan återigen analyserats och omarbetats, vilket skapat en grund för de diskurser som slutligen identifierats i materialet. De två slutliga diskurserna är: “diskursen om skilsmässa som något negativt” och “diskursen om skilsmässa som något positivt”. Inom “diskursen om skilsmässa som något negativt” har mönstret “att söka professionell hjälp” funnits, medan det i “diskursen om skilsmässa som något positivt” analyserats fram två mönster vilka är “att skilja sig för varandra” och “skilsmässa som möjlighet till nya försök”.

6.3.5 Kontextualisering

Femte och sista steget i analysen handlar om kontextualisering. Detta steg inkluderar att studera det empiriska materialet från ett utifrånperspektiv genom att ta ett steg tillbaka (Svensson, 2019). I studien och då framförallt i utformandet av resultat och analys har materialet analyserats utifrån dess sociala kontext, för att skapa en förståelse för språkets funktion och roll i samhället i stort (Svensson, 2019). I uppsatsens utformande har belysta citat kontextualiserats utifrån dess ursprungliga artikel, vilket har gjorts i syfte att övertyga läsaren om att tolkningen är rimlig (Svensson, 2019).

6.4 Studiens tillförlitlighet

Den interna reliabiliteten innefattar att de som arbetar med en studie ska vara överens om hur de ska tolka och bedöma det som framkommer i studien (Bryman, 2018). Framväxten av studien präglas av ett gemensamt arbetande i såväl skrivande som samt att tolkningar och bedömningar genomgående har genomförts i samråd mellan de två författarna av denna uppsats. En viktig infallsvinkel gällande studiens tillförlitlighet belyser Winther Jørgensen och Phillips (2000) är forskarens roll i sammanhanget. Författarna beskriver en komplexitet som kan uppstå i samband med att forskaren ska studera diskurser som hen själv är en del av samt har egna tankar och åsikter om. Vidare framgår att diskurserna som forskaren själv är nära kan av hen själv upplevas som svåra att notera. Det kan resultera i att det blir komplicerat att uppfatta de socialt konstruerade betydelsesystemen som diskurserna innebär. Forskarens roll blir på så sätt av vikt även i den aktuella studien, då

(23)

författarna av uppsatsen lever i den kultur som studeras och därmed står nära diskursen.

Winther Jørgensen och Phillips (2000) beskriver vidare att det är självklarheterna i ett material som önskas avslöjas. Ett noterande av dessa självklarheter kan försvåras av att forskaren är nära diskurserna som hen arbetar med. En lösning på en sådan svårighet kan vara att forskaren försöker ställa sig främmande inför det empiriska materialet, för att självklarheterna i materialet lättare ska uppfattas (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). I denna uppsats har författarna försökt ställa sig främmande till materialet genom att ta ett steg tillbaka och se det empiriska materialet från ett utifrån-perspektiv, också med hjälp av socialkonstruktionismen som teori. Trots det går det inte att bortse från det faktum att forskaren är analysinstrumentet i en diskursanalys och mer eller mindre påverkas omedvetet av de förutsättningar som styr tolkningen av materialet (Svensson, 2019). Svensson (2019) beskriver att utifrån det faktum att forskaren är analysinstrumentet i kvalitativ samhällsvetenskap är det svårt att replikera en studie som andra forskare har genomfört. Det beror på att det empiriska materialet framställs under en viss tidpunkt, i en viss miljö där det finns både kända såväl som okända omständigheter. Dessutom lyfter Svensson (2019) fram att forskaren som temaskapare är ytterligare en förutsättning som gör det svårt att replikera en annan forskares studier av sociala fenomen. Det poängteras att tematiseringen är en aspekt som påverkas av forskarens bakgrund och intressen (Svensson, 2019). Utifrån ovanstående har författarna i uppsatsens metodavsnitt presenterat tillvägagångssättet i studien samt kontextualiserat citaten i analysen i syfte att uppnå en så stor genomskinlighet som möjligt för läsaren.

6.5 Etiska aspekter

Enligt Vetenskapsrådet (2002) är studiens grundare etiskt ansvariga för arbetet. Bryman (2018) menar att det finns fyra etiska principer som gäller för svensk forskning och som därmed också bör finnas i åtanke hos forskaren vid skapandet av forskningsstudier. Dessa etiska principer är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet och nyttjandekravet beaktas dock inte i relation till den aktuella studien med hänvisning till att Bryman (2018) beskriver att sekundärdata är data som finns till förfogande sedan innan och är därmed data som inte producerats i forskningssyfte. Däremot blir det av relevans att i den aktuella studien ta hänsyn till de två andra etiska principerna.

(24)

Samtyckeskravet syftar till att undersökningspersonerna själva har rätt att bestämma om de vill medverka eller inte. Det måste med andra ord finnas ett samtycke från de personer som undersöks. Samtycke behöver dock inte inhämtas när materialet kommer från massmedia (Vetenskapsrådet, 2002). Det går trots detta att ifrågasätta huruvida etiskt korrekt det faktiskt är att använda personers uttalanden eller information om deras liv utan samtycke. Detta utifrån det faktum att arbetet och hanteringen av material utförts på ett “korrekt” sätt, inte automatiskt betyder att det är moraliskt rätt. Vad som oavsett bör belysas är att individerna i artiklarna som studien grundas på inte samtyckt till att medverka, vilket innebär att information om dessa individer sprids utan deras vetskap. Å andra sidan är många av de artiklar som använts grundade på intervjuer eller direkta uttalanden med personer som på något sätt upplevt en skilsmässa. De individerna har därmed godkänt att materialet blir offentligt och kan ses som medgivare till att deras uttalanden offentliggörs. Den andra etiska principen som är av väsentlighet i aktuell studie är konfidentialitetskravet. Den etiska principen innebär att information gällande undersökningspersonerna och deras svar eller uppgifter kopplat till studien ska förvaras på ett sådant sätt att de inte är tillgängliga för obehöriga (Bryman, 2018). Konfidentialitetskravet är likt samtyckeskravet en princip som går att se utifrån flera perspektiv med hänsyn till att studien grundas på sekundärdata. De tidningsartiklar som studien grundas på är redan publicerade och tillgängliga för allmänheten, vilket i sin tur innebär att materialet finns att tillgå för gemene man. Trots tidningsartiklarnas offentliga prägel anonymiseras i uppsatsen de individnamn som finns att tillgå i tidningsartiklarna, med hänsyn till att inte röja individers identitet direkt i löpande text. Total anonymisering kan dessvärre inte uppnås då hänvisning till tidningsartiklarna kommer ske i löpande text och dessa tidningsartiklar kommer att vara tillgängliga för läsaren i referenslistan.

7. Resultat och analys

I det följande avsnittet presenteras de diskurser som framträtt utifrån det empiriska materialet. Diskurserna exemplifieras med citat hämtade direkt från tidningsartiklarna. Hänvisning till tidningsartiklarna görs med förkortning och siffra (exempelvis DN 4) i löpande text samt återfinns i bilaga 1 med full referens till tidningsartiklarna.

Resultatet presenteras utifrån frågeställningen: “Hur framställs fenomenet skilsmässor diskursivt i morgon- och kvällstidningar? ” I avsnittet belyses de funna diskurserna inom

(25)

ramen för hur media (journalister) skildrar skilsmässa som fenomen. Resultatet och analysen av materialet har utmynnat i två centrala diskurser; “diskursen om skilsmässa som något negativt” och “diskursen om skilsmässa som något positivt”. Sammanfattande visar det analyserade materialet att media framför allt framställer genomgåendet av en skilsmässa på ett negativt sätt, medan de positiva aspekterna belyses i relation till livet efter en skilsmässa och konsekvenser som uppkommit av skilsmässan.

7.1 Diskursen om skilsmässa som något negativt

Skilsmässa som något negativt framkom som den mest utbredda diskursen när tidningsartiklarna studerats och kodats. I tidningsartiklarna skildras i stor utsträckning negativa beskrivningar av skilsmässor, vilket bland annat beskrivs genom olika negativa känslor kopplat till skilsmässa. Ett exempel representeras genom följande citat från en intervju i AB 12 “En skilsmässa är ett jobbigt och stort ämne som är aktuellt för väldigt många människor”. Av citatet förstås att skilsmässa är “aktuellt för väldigt många människor” samt att det är ett jobbigt ämne. Detta citat skulle därmed kunna ses som ett sätt att belysa den statistik som tidigare redogjorts för gällande att skilsmässa är något många genomgår (SCB, 2020). Att skilsmässa i citatet också beskrivs som jobbigt skulle även kunna tolkas som att skilsmässor kan beröra människor på ett negativt sätt. Ett annat exempel på hur en skilsmässa kan påverka en individ, konkretiseras i ett utdrag från DN 17 grundad på en intervju med en parterapeut där det uppges att “Det finns starka normer kring tvåsamhet. Det gör att en del börjar ifrågasätta hela sin identitet vid en skilsmässa”. Citatet skulle utifrån uttrycket “ifrågasätta hela sin identitet” kunna tolkas som att en skilsmässa kan skapa en vilsenhet i identiteten för den separerade individen, varav citatets beskrivning om normer kring tvåsamhet i sin tur uttrycks som bakgrunden till denna känsla. Den beskrivna tvåsamhetsnormen har även redogjorts för i uppsatsens inledning gällande att människor förväntas leva i tvåsamma förhållanden, vilket i sin tur innebär ett socialt tryck på individen (RFSU, 2012).

I det empiriska materialet finns citat som tyder på att en individ som genomgår skilsmässa, kan ha tankar på vad omgivningen kommer att tycka om en skilsmässa. Det visas i ett citat hämtat från en frågepanel med svar från en expert i DN 3, “Jag skäms inför andra för att jag gift mig för tredje gången” och “Men hon skäms lite inför omgivningen som skämtar om att hon ständigt byter män”. Citaten kan utifrån det som explicit beskrivs förstås som att en separerad individ kan ha tankar om vad omgivningen kommer tycka om att ännu en

(26)

separation ägt rum och att det återigen blivit tid för ett nytt giftermål. Uttrycken “skäms” samt “omgivningen skämtar om att hon ständigt byter män” kan tyda på att giftermål och skilsmässor är något som människor i omgivningen kan ha negativa tankar och åsikter om. Vidare beskrivs skilsmässa ibland som en kris. I DN 17 beskrivs en separation på följande sätt: “Dödsfall och separation är bland de största kriser som drabbar oss i vår del av världen.” Av citatet åskådliggörs hur både dödsfall och separation tillmäts samma värde genom att båda beskrivs tillhör “de största kriser som drabbar oss i vår värld”. Genom användandet av ordvalet “kris” kan det förstås att en skilsmässa är en stor omvälvande händelse i en separerad persons liv. Liknande kopplingar mellan skilsmässa och dödsfall återses på flera ställen i det analyserade materialet. En ytterligare vinkling på ett sådant citat åskådliggörs i AB 5 “Det är som att sörja en död person ungefär, att sörja en relation. Det är en åldrad och harmonisk död. Men det är ändå någon älskad som är död, metaforen är så alltså [...] ”. Citatet liknar skilsmässan med en avliden person, vilket explicit av citatet indikerar på en stor sorg. Av metaforen beskrivs hur en skilsmässa innebär “att sörja en relation” och att det kan liknas med att “sörja en död person”. En fundering är därmed om liknelsen mellan skilsmässa och död också kan tolkas som att döden är ett faktum och oåterkallelig, och att en skilsmässa kan ses på liknande sätt. “Det är en åldrad och harmonisk död” samt att det är “någon älskad som är död” är ordval som möjligtvis även skulle kunna förstås som att “någon älskad” är en liknelse för det tidigare äktenskapet som nu dött ut. Ordvalet “harmonisk” skulle kunna förstås som att den skilsmässa som parterna förberett sig på i och med den åldrade relationen nu får ett slut som inte blir kaotiskt då den kanske varit förväntat av båda parter.

Ett ytterligare citat från SvD 7 beskriver negativa känslor som kan uppstå i samband med en skilsmässa: “Känslan av kyla och exkluderande, av att hamna utanför, hör så djupt samman med skilsmässochocken och förlusten av igenkännbar personlig verklighet, att det blir logiskt att se externa manifestationer som speglingar av ens interna tillstånd”. Citatets uttryck “känsla av kyla och exkluderande” skulle utifrån citatet kunna förstås som sammanhängande med “skilsmässochocken”. Denna “skilsmässochock” skulle kunna förstås som att skilsmässan är en chock som har en stor påverkan på den “personliga verkligheten”. Det kan tyckas indikera på att den personliga verkligheten är starkt knuten till relationerna runt en individ. Upplevelse av att känna sig exkluderad från sammanhang som förekom under äktenskapet, kan kanske gälla tidigare ingift släkt och sociala paraktiviteter, varav dessa skulle kunna som bidrar till en känsla att vara utanför.

(27)

I ett citat från en intervju med en parterapeut framkommer följande:

Eva har träffat många som fått höra att de är egoistiska och måste anstränga sig mer för att hålla ihop förhållandet, när de i själva verket har kämpat i många år. - Då är det ganska hemskt att få höra att man skiljer sig för lättvindigt. Det speglar en föreställning om att det monogama äktenskapet är det mest rätta. Det finns också en inrotad föreställning om att gifta är lyckligare än andra. Men forskning visar att det inte stämmer. (DN 17)

Texturklippet speglar många olika negativa perspektiv på skilsmässor. Det uttrycks explicit i citatet att parterapeuten Eva mött många klienter som “fått höra att de är egoistiska och måste anstränga sig mer för att hålla ihop förhållandet” när de valt att skilja sig. Det skulle kunna förstås utifrån att omgivningen runt individen har många tankar om att individen väljer att avsluta ett äktenskap. Vidare framgår det av citatet att klienter som Eva talat med “kämpat i många år” för äktenskapet och ändå har dessa klienter fått uppfattningen om att omgivningen ansett att de skiljt sig “för lättvindigt”. I citatet uttrycks att grunden till detta är synen på att “det monogama äktenskapet är det mest rätta”. Detta skulle kunna ställas i relation till den tidigare beskrivna tvåsamhetsnormen. En fundering är om den senare beskrivningen i citatet gällande att forskning visar att “gifta inte är lyckligare än andra”, kan ses som en motsägelse till fokus på det monogama äktenskapet och tvåsamhetsnormen som optimalt, samtidigt som separerade individer uttrycker att andra i deras omgivning tycker att de inte har ansträngt sig hårt nog för att undvika skilsmässa.

I det analyserade materialet har det använts flera metaforer i relation till skilsmässa som negativ diskurs. I flertalet artiklar benämns den lyckliga skilsmässan som icke existerande, utan att skilsmässan snarare innefattar en tid av frustration och svåra relationer. I AB 29 beskrivs att “Lögnen om den lyckliga och kärleksfulla skilsmässan är som ett lopp där man låtsas att den som kommer sist vinner. Om det fungerade så skulle alla sätta sig ner vid startlinjen och vänta.” I citatet används en metafor där lögnen om en lycklig skilsmässa jämförs med ett lopp som går ut på att komma sist för att vinna, men samtidigt är det inte så ett lopp fungerar och inte heller hur en skilsmässa fungerar. Metaforen har en implicit betydelse, den lyckliga skilsmässan existerar inte i jämförelse med att ett lopp inte går ut på att stå still. Detta beskrivs redan i början av citatet genom “lögnen om den lyckliga och

(28)

kärleksfulla skilsmässan”, vilket kan tolkas som att den lyckliga skilsmässan inte är en sanning.

Även ironiska uttryck har återkommit vid mer än ett tillfälle i det analyserade materialet. Ett ironiskt uttryckssätt, som också går emot att en skilsmässa skulle kunna vara lycklig synliggörs i nedanstående citat, som är hämtat från en krönika i kultursidorna i Dagens Nyheter:

Nu kanske det låter som att jag gör narr av de civiliserade skilsmässorna, men så är det inte. De är säkert jättebra för alla inblandade och inte minst barnen [...] Men det är ändå värt att notera, att medan tonläget generellt skruvats upp till bisarra nivåer i det offentliga samtalet, så tycks alla överens om att hålla God Ton i just de situationer där det väl ändå vore ganska förståeligt om man flippade och råkade kalla någon för Hitler i affekt. [...] Världen må vara åt helvete men vi kan åtminstone yogaandas oss igenom en bodelning med ett utsökt behärskat leende. (DN 10)

I ovanstående citat finns en underliggande ironisk och ifrågasättande ton till de så kallade civiliserade skilsmässorna. Genomgående går det att implicit tolka citatet i termer av att det finns en bakomliggande konflikt i det som är skrivet. Det kan ses genom att det i citatet beskrivs att “världen må vara år helvete men vi kan åtminstone yogaandas oss igenom en bodelning”. Dessa ordval skulle kunna förstås som att individerna som tar del av bodelningen upplever sig vara mitt i ett helvete, men ändå försöker hålla minen och yogaandas, fast att journalisten till texturklippet själv tycker “det väl ändå vore ganska förståeligt om man flippade och råkande kalla någon för Hitler i affekt”. Journalistens formulering om att det under omständigheterna i en bodelning skulle vara okej att “flippa” kan förstås som att det borde kunna vara mer accepterat att agera ociviliserat i den starkt känsloframkallande situation som en bodelning i samband med en skilsmässa kan innebära. Det kan också ses som att texten vill visa förståelse för de individer som inte har en så kallade civiliserad skilsmässa när det föreligger en konflikt i bakgrunden.

Ett ytterligare exempel på ett ironiskt citat ses i samband med hur fenomenet skilsmässa och efterföljande nya relationer beskrivs av en journalist kopplat till hens egenupplevda skilsmässa:

(29)

Och om familjebildning nu är en sport så är det väl inte kärnfamiljen som ska stå högst upp på prispallen? Framgång år 2020 måste väl snarare innebära att vis av sina tidigare erfarenheter hitta en ny partner att bilda familjekonstellation med. Sedan ska ens nya familj storsint växa ihop med den bonusfamilj ens ex hamnar i. Kan man få det gänget att fira jul ihop då... då är man oantastlig på riktigt. (SvD 8) Av texturklippet framgår att författaren kritiserar kärnfamiljen som högst önskvärd i samhället, samtidigt som citatet visar de utmaningar som nya familjekonstellationer efter skilsmässa kan innebära. Beskrivningen av att kärnfamiljen är en ovärdig vinnare skulle implicit kunna ses som en antydan om att det enklaste är att ingå i en kärnfamilj, vilket inte skulle ge motiv nog till en vinst om familjebildning betraktades som en sport. Ett liv som inbegriper utmaningen att efter skilsmässa lyckas sammanfläta olika bonusfamiljer skulle däremot kunna klassas som framgång år 2020 och förtjänar att stå överst på prispallen. Detta med hänvisning till att citatet uppger att en individ som lyckas med det är “oantastlig”, med andra ord är en sådan person respektabel och bör beundras.

7.1.1 Att söka professionell hjälp

I flera tidningsartiklar lyfts vikten av att söka och ta emot hjälp vid en skilsmässa, antingen professionell eller privat, då skilsmässan ses som något svårt och smärtsamt. Att söka hjälp framställs av media (journalister) även som nödvändigt när en skilsmässa är konfliktfylld och det finns barn inblandade. I ett citat från en terapeut i AB 26 skrivs “Skäms inte över att du är ledsen. Känslorna av sorg är naturliga. Ta din sorg och smärta på allvar. Sök hjälp, antingen genom att prata med terapeut eller med någon du litar på.” Citatet kan ge uttryck åt de svårigheter som en separation kan innebära i form av negativa känslor som associeras till den genomgångna skilsmässan. Av citatet benämns det explicit att “sorg och smärta” kan vara känslor som uppkommer i samband med en skilsmässa. Dessa känslor beskrivs som “naturliga” och det kan utläsas av citatet att dessa sorgliga känslor inte är något att skämmas över. Att det skulle kunna upplevas som skamligt att känna sorg och smärta, kan tyda på att det istället föreligger en förväntan av andra typer av känslor vid skilsmässa. Citatet kan också förstås som en uppmuntran till att söka hjälp för att kunna hantera känslor av sådant slag som beskrivs i texturklippet. En tolkning av texturklippet kan vara att svåra känslor till följd av en skilsmässa inte borde hållas inom individen, utan bearbetas med stöd av en terapeut eller någon annan som individen har förtroende för. En sådan

(30)

handling av individen skulle i så fall kunna förstås som att individen har tagit sin “sorg och smärta” på allvar. Genom att citatet beskriver att sorg är något naturligt (inget att skämmas för) vid en skilsmässa, kan i sin tur neutralisera och minska steget till att söka sig exempelvis till en terapeut. I Adams och Coltranes studie (2007) fokuserades det på rådgivning när individer befinner sig i en gemensam äktenskapsrelation, medan citatet visar att rådgivning är en väg att gå även när skilsmässan är ett faktum. Både studien av Adams och Coltrane (2007) och citatet kan förstås som att rådgivning och professionell hjälp kan användas när det finns många känslor inblandade i en relation som pågår eller som avslutats. Sandström (2011) beskriver även Sveriges syn på skilsmässor som liberal och accepterande, jämfört med andra västerländska samhällen, vilket kan ställas i relation till citatet och en möjlig vilja till att underlätta, genom en neutralisering, för människor att söka professionellt stöd. Att skilsmässor kan skapa komplicerade konflikter gällande barn, och att professionellt stöd kan behövas, visas med citatet från AB 19 “Ofta kan det hjälpa att prata med tredje part, via kommunal familjerådgivning exempelvis, för att reda ut infekterade konflikter och därmed lättare kunna fortsätta ha en god relation kring barnen.” Detta citat indikerar på att det kan finnas svåra konflikter mellan föräldrar, vilka kan vara så stora att de inte kan hanteras på egen hand av de inblandade parterna. Det uttrycks explicit i citatet att “infekterade konflikter” kan behöva hanteras med hjälp av exempelvis en kommunal familjerådgivning. Den professionella hjälpen är ett stöd för att föräldrarna fortsättningsvis ska kunna ha “en god relation kring barnen”. Implicit kan citatet tolkas som att föräldrar bör förstå vikten av att vid behov ta hjälp av utomstående professionell part, för att infekterade konflikter mellan föräldrarna inte ska drabba barnen. Samarbetssamtal är ett exempel på ett stödjande verktyg som erbjuds av kommunal familjerådgivning (Socialstyrelsen, 2006).

I artikeln DN 17 beskrivs även hur en parterapeut själv gått genom en skilsmässa: “Eva trodde som många andra att "det händer inte mig". [...] Även hon, som hade hjälp [sic] så många andra att försöka lappa ihop sina förhållanden, skiljde sig.” En ytterligare aspekt detta citat bidrar med är hur “även hon”, det vill säga parterapeuten, skiljt sig. Genom att belysa att även parterapeuten i egenskap av professionell rådgivare gått igenom en skilsmässa, visas att skilsmässa kan hända vem som helst. Det kan förstås som att det kan hända även “den bästa”, det vill säga den som arbetar med att stötta parrelationer. Av citatet framgår det explicit att “många andra” haft tankar om huruvida en skilsmässa

References

Related documents

Uppsiktsansvaret innebär att Boverket ska skaffa sig överblick över hur kommunerna och länsstyrelserna arbetar med och tar sitt ansvar för planering, tillståndsgivning och tillsyn

Statens mest påtagliga medel för att uppmuntra kommunerna blev, från 1935 och fram till och med början av 1990-talet, att ge särskilda statliga ekonomiska stöd till kommunerna

intresserade av konsumtion av bostadstjänster, utan av behovet av antal nya bostäder. Ett efterfrågebegrepp som ligger närmare behovet av bostäder är efterfrågan på antal

Lagförslaget om att en fast omsorgskontakt ska erbjudas till äldre med hemtjänst föreslås att träda i kraft den 1 januari 2022. Förslaget om att den fasta omsorgskontakten ska

Det rör sig, betonar Ekner i inledningen till den första delen, inte om en utgåva som gör anspråk på att innehålla allt Gunnar Ekelöf skrivit, men väl om »en

Redan när det gäller de första uppsättningar av svensk dramatik, med vilka Sjöberg i böljan av 1930-talet gjorde sin regidebut, registrerar Ek skarpsinnigt

Det är där- för fängslande att se hur även en traditionell weibullian som Birgitta Oden — Akademiker av finländsk klass — börjar tala om historieskriv- ning som en

Edward Heath - Kontur av en konservativ ledare.. Av redaktör Gunnar