Postadress: Besöksadress: Telefon:
YRKESARBETARES KOMPETENS
GÄLLANDE ANVÄNDNING AV DIGITALA
VERKTYG I BYGGPRODUKTION
CONSTRUCTION SITE WORKERS
COMPETENCE REGARDING USAGE OF
DIGITAL TOOLS IN BUILDING
CONSTRUCTION
EMMA LANDSTRÖM
THOTSAPHON THONGTHUAN
EXAMENSARBETE 2020
Byggnadsteknik
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Henrik Lindroth
Handledare: Olof Håkansson Omfattning: 15 hp
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till det medelstora byggföretaget som vi fått arbeta tillsammans med. Ett särskilt tack till de respondenter som tagit sig tid för att medverka i intervjuer samt projektledaren som introducerade oss till projektet. Vi vill även tacka vår handlare på Tekniska Högskolan i Jönköping, Olof Håkansson, för ett stort engagemang i vårt arbete och hjälpt till med professionell feedback och vägledning genom hela arbetet.
Abstract
Abstract
Purpose: The lack of digital competence in the industry of construction is a fact, which
can obstruct the implementation of digital tools. The goal for the study is to chart the workers at the construction site’s digital competence through semi structured interviews with participants in an extension project, Alfa.
Method: The study was done through a case study with interviews as a primary source
of data. The interviews are held at the construction site of the project alfa with an SME (small and medium-sized enterprise) as the general contractor.
Findings: The digital competence regarding the use of digital tools in building
construction is, just as the experience to use them, low and several difficulties can be seen on the construction site. To be able to use the digital tools that is implemented on the construction site the construction workers need to have knowledge about for instance their own role and duties, how to navigate in the tools and what benefits that can come from the use of digital tools. Good communication between design and construction is important for the use of digital tools. More collaboration and greater understanding about the demands from construction can create an easier implementation and use of the digital tools in construction.
Implications: The digital skills of professional workers are generally low. Increased
competence can be achieved through more training and information opportunities for professionals to take part in. Knowledge of the digital tools' structure and functions along with basic professional skills and computer experience contributes to a simplified use of digital tools. Through standards and guidelines for the use of digital tools in production, clearer strategies can be formed within companies and projects and result in simplified software development. By involving the contractors in the early planning stage, the demands and wishes of the professional workers can be lifted and simplify the use of the tools in the production.
Limitations: Due to the delimitations made, the study becomes narrower and more
specific. The limitations make the study's results more concrete and can be used as guidelines and recommendations for future projects with similar conditions.
Keywords: construction, construction communication, obstacles, construction site
Sammanfattning
Sammanfattning
Syfte: Bristen på digital kompetens i byggbranschen är ett faktum vilket kan försvåra
implementeringen av digitala verktyg. Målet med studien är att undersöka yrkesarbetarnas digitala kompetens genom semistrukturerade intervjuer med deltagare i tillbyggnadsprojektet Alfa.
Metod: Undersökningen utfördes genom en fallstudie med intervjuer som primär
datainsamlingsteknik. Intervjuerna kommer att utföras på projekt Alfa med ett medelstort svenskt byggföretag som generalentreprenör.
Resultat: Den digitala kompetensen gällande användning av digitala verktyg i
byggproduktion är, tillsammans med erfarenheten att använda dessa, låg och flera svårigheter finns i produktionen. För att använda de digitala verktyg som implementeras i produktionen behöver yrkesarbetarna ha kunskap om bland annat sin egen roll och uppgifter, hur man navigerar i verktygen och vilka fördelar som finns med användningen. God kommunikation mellan projektering och produktion är viktig för användningen av digitala verktyg. Mer samarbete och större förståelse för produktionens krav kan göra att implementeringen och användningen av verktygen i produktionen förenklas.
Konsekvenser: Den digitala kompetensen hos yrkesarbetare är generellt låg. Ökad
kompetens kan uppnås genom fler utbildnings- och informationstillfällen för yrkesarbetarna att ta del av. Kunskap om de digitala verktygens uppbyggnad och funktioner tillsammans med grundläggande yrkeskunskaper och datorvana bidrar till ett förenklat användande av digitala verktyg. Genom standarder och riktlinjer för användning av digitala verktyg i produktionen kan tydligare strategier formas inom företag och projekt och resultera i förenklad programutveckling. Genom att involvera entreprenörerna i tidigt projekteringsskede kan yrkesarbetarnas krav och önskemål lyftas och förenkla användningen av verktygen i produktionen.
Begränsningar: Genom de avgränsningar som gjorts blir studien smalare och mer
specifik. De begränsningar som råder gör därför studiens resultat mer konkret och kan användas som riktlinjer och rekommendationer för kommande projekt med liknande förutsättningar.
Nyckelord: byggproduktion, byggproduktion kommunikation, hinder, yrkesarbetare,
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
1.1 BAKGRUND ...1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ...2 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...2 1.4 AVGRÄNSNINGAR ...3 1.5 DISPOSITION ...32
Metod och genomförande ... 4
2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ...4
2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ...4
2.2.1 Hur ser nuvarande kompetens ut hos yrkesarbetarna gällande användning av digitala verktyg? 4 2.2.2 Vilka kompetenser behövs för yrkesarbetarna för att digitala verktyg skall kunna användas i produktionen? ...4
2.2.3 Hur kan kommunikationen mellan projektering och produktion påverka användandet av digitala verktyg i produktionen? ...5
2.3 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ...5
2.3.1 Semistrukturerade intervjuer ...5 2.3.2 Litteratursökning ...5 2.4 ARBETSGÅNG ...5 2.5 TROVÄRDIGHET ...6 2.5.1 Validitet ...6 2.5.2 Reliabilitet ...6
3
Teoretiskt ramverk ... 8
3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE ...8
3.2 KUNSKAPSBEGRÄNSNING I ANVÄNDANDET AV DIGITALA VERKTYG ...8
3.3 KOMMUNIKATION MELLAN PROJEKTERING OCH PRODUKTION ...9
3.4 DIGITAL KOMPETENS FÖR TILLÄMPNING AV BIM OCH DIGITALA VERKTYG ...10
3.5 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ...11
4
Empiri ... 12
4.1 REDOVISNING AV EMPIRI ...12
4.1.1 Förutsättningar och svårigheter ...13
4.1.2 Förberedelse och kommunikation ...14
4.1.3 Fördelar och kunskaper ...16
4.2 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ...17
4.2.1 Platschef och yrkesarbetare i produktionen ...17
4.2.2 Projektledare för entreprenad ...17
4.2.3 Byggledare och BIM-samordnare ...17
5
Analys och resultat ... 19
5.1 HUR SER NUVARANDE KOMPETENS UT HOS YRKESARBETARNA GÄLLANDE ANVÄNDNING AV DIGITALA VERKTYG? ...19
5.1.1 Analys ...19
5.1.2 Resultat...19
5.2 VILKA KOMPETENSER BEHÖVS FÖR YRKESARBETARNA FÖR ATT DIGITALA VERKTYG SKALL KUNNA ANVÄNDAS I PRODUKTIONEN? ...20
5.2.1 Analys ...20
5.2.2 Resultat...20
5.3 HUR KAN KOMMUNIKATIONEN MELLAN PROJEKTERING OCH PRODUKTION PÅVERKA ANVÄNDANDET AV DIGITALA VERKTYG I PRODUKTIONEN? ...21
5.3.1 Analys ...21
5.3.2 Resultat...22
Innehållsförteckning
6
Diskussion och slutsatser ... 24
6.1 RESULTATDISKUSSION...24
6.2 METODDISKUSSION ...24
6.3 BEGRÄNSNINGAR...25
6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ...25
6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ...25
7
Referenser ... 27
8
Bilagor ... 30
BILAGA 1: INTERVJUFRÅGOR TILL YRKESARBETARE, PLATSCHEF OCH PROJEKTLEDARE FÖR ENTREPRENAD ...31
Inledning
1
Inledning
Arbetet kommer att studera och utreda huruvida yrkesarbetare har nog med digital kompetens att idag använda sig av digitala verktyg i produktionen. Arbetet görs tillsammans med ett medelstort svenskt byggföretag på tillbyggnadsprojektet alfa. Projekt av varierande storlek inom bland annat bostad, industri, mark och byggservice utförs av företaget runtom i Östergötland. Arbetet utförs i kursen Examensarbete i Byggnadsteknik vid Tekniska Högskolan i Jönköping år 2020.
1.1 Bakgrund
Samhället idag är på många sätt annorlunda än för bara ett decennium sedan, inte minst på grund av den digitalisering som idag sker i rapidfart i Sverige och resten av världen. År 2017 inrättade Regeringskansliet ett eget råd, Digitaliseringsrådet, med uppdraget att följa och driva på utvecklingen av digitaliseringspolitiken i Sverige. Ett av de flera delmål som satts upp handlar om digital kompetens hos Sveriges befolkning (Digitaliseringsrådet, 2019). Digitaliseringskommissionen definierar digital kompetens som “I vilken utsträckning man är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv”. Vidare innefattar definitionen även utsträckning av kunskaper om digital informationssökning, kommunikation, interaktion och produktion, förståelse om digitaliseringens möjligheter och risker samt motivation att delta i den digitala utvecklingen (Digitaliseringskommissionen, 2015).
Bygghandlingar är de ritningar och beskrivningar som styr byggandet i produktionsskedet (Byggipedia, 2020). Idag avläses dessa till största del analogt men mycket visar på att det finns betydande fördelar med att digitalisera pappersdokument och överföring av information mellan yrkesarbetare och tjänstemän. Genom att använda digitala verktyg kan stora mängder information lättare hanteras och överföras, samt skapa effektivitet i tid och kostnad (Davies & Harty, 2012). År 2018 påbörjade BEAst ett projekt som gick ut på att, med hjälp av metadata, ta fram en digital standard till de namnrutor som samtliga bygghandlingar har. Genom detta skulle bygghandlingarna lättare kunna länkas till varandra och uppdateras utan att kontinuerligt behöva bytas ut (BEAst, 2019).
I Svensk Byggtjänsts undersökning om digitalisering inom byggbranschen ansåg representanterna för byggentreprenader att utbildningsnivån inom företaget avseende digitalisering var relativt låg. Medelvärdet hos svaren blev 4.7 på en 10-gradig skala (Svensk Byggtjänst, 2017). I dagens läge är det BIM som många aktörer i byggbranschen känner till bäst som digitalt verktyg, men många visar sig inte ha tillräckligt mycket kunskap om hur tekniken används. Det finns idag stora skillnader mellan beställare, konsulter och entreprenörer i den nuvarande användningen av BIM och digitala verktyg, då tekniken används mest av konsulter och entreprenörer (Bosch-Sijtsema et al, 2019).
Generellt är kunskapen om digitalisering inom byggbranschen låg. Byggarbetsplatsen är en temporär fabrik som ställs inför särskilda utmaningar då den ständigt byggs upp och monteras ner till skillnad från exempelvis process- och verkstadsindustrin (LTU, 2017). Detta blir vidare även en utmaning för yrkesarbetarna på byggarbetsplatsen som skall använda sig av de digitala verktyg som tillförses.
Inledning
God kommunikation är en mycket viktig del för att information mellan de många inblandade parterna skall kunna analyseras och vidarebefordras korrekt i och med branschens komplexitet (Olanrewaju et al, 2017). En av de största utmaningarna mellan projektering och produktion kopplat till digitala verktyg är just bristande kommunikation, som i sin tur kan leda till fler problem längre fram (Svalestuen et al, 2017). Fördelarna med användning av digitala verktyg blir även tydligare genom ett gott samarbete mellan projektering och produktion (Linderoth, 2010).
1.2 Problembeskrivning
Inom byggbranschen har det, till skillnad från många andra branscher, gått långsamt med anpassningen till den digitalisering som sker i samhället idag. Tillväxtverket publicerade år 2018 en temarapport om digitalisering i svenska företag som redovisade digitaliseringsindex hos olika branscher som kunde anta ett värde mellan 0 och 10. Redovisningen visade att byggbranschen låg så långt ner som på sistaplats på listan med ett index på 3,0 och jämfördes med informations- och kommunikationsbranschen på förstaplats med index 6,6 (Tillväxtverket, 2018). De största hindren i användandet av digitala verktyg är det stora kompetensglappet och branschens nuvarande arbetssätt på byggarbetsplatsen som sätter stopp på utvecklingen. Detta kan vara på grund av osäkra digitala kunskaper och misstro till tekniken. (Bosch-Sijtsema et al, 2019)
För att kunna implementera digitala verktyg i en industri behövs en förståelse för den industri det rör sig om (Linderoth, 2017). Även tidsaspekten är väldigt central inom byggbranschen och flera med ledande roller, både på och utanför byggarbetsplatsen, påpekade under en fallstudie tendensen att agera utan att reflektera (Linderoth, 2017). Då utbildningsnivån avseende digitalisering i Svensk Byggtjänsts undersökning ansågs vara låg (4.7 av 10) kan tidsaspekten ta överhanden när det kommer till att utbilda om digitalisering och sprida kunskap om digitala verktyg (Svensk Byggtjänst, 2017). Trots att många ingenjörsföretag påstår sig ha absorberat de digitala förändringarna finns fortfarande otillräcklig medvetenhet om vad det innebär. Bristen på denna kunskap gör det svårt att implementera de digitala verktygen i arbetet (Talamo & Bonanomi, 2019). Hantering av digitala verktyg i byggbranschen kräver en viss digital kompetens. En stor orsak till den låga graden av digitalisering inom byggbranschen beror på glapp i tekniska kunskaper hos yrkesarbetarna (GoContractor, 2018). Att ha kunskaper om och förmågan att hantera programvara som relaterar till arbetet är en viktig bestående del i den digitala kompetensen som idag är nödvändig (Bosch-Sijtsema et al, 2019). Att kunna navigera sig i ett digitalt verktyg och förstå vilken information som behövs och var den finns är väsentligt för att uppnå den kompetens som krävs (Byggipedia, 2020).
1.3 Mål och frågeställningar
Målet med studien är att undersöka yrkesarbetarnas digitala kompetens gällande användning av digitala verktyg i byggproduktion.
• Hur ser nuvarande kompetens ut hos yrkesarbetarna gällande användning av digitala verktyg?
• Vilka kompetenser behövs för yrkesarbetarna för att digitala verktyg skall kunna användas i produktionen?
• Hur kan kommunikationen mellan projektering och produktion påverka användandet av digitala verktyg i produktionen?
Inledning
1.4 Avgränsningar
Arbetet innefattar inte utredning av digital kompetens i andra företag än det aktuella för fallstudien. Det innefattar inte heller intervjuer från andra parter och anställda än de som deltar i projektet alfa. Dessa avgränsningar görs för att hålla arbetet inom en ram som gör det genomförbart och tillräckligt koncentrerat för att kunna lyfta fram användbar information.
1.5 Disposition
Kapitel 1: Inledning– I detta kapitel presenteras arbetet och dess bakgrund, problembeskrivning, frågeställningar och avgränsningar.
Kapitel 2: Metod och genomförande – I detta kapitel beskrivs metod- och datainsamlingsval samt tillvägagångssätt tillsammans med kopplingar mellan frågeställningar och teori, för att besvara arbetets mål. Här presenteras även arbetsgången och arbetets trovärdighet.
Kapitel 3: Teoretiskt ramverk – Under detta kapitel redovisas de befintliga forskningsfronten som delvis kommer att ligga till grund till arbetet.
Kapitel 4: Empiri – Kapitlet redovisar de empiriska data som har samlats från projektet alfa i form av kvalitativa intervjuer.
Kapitel 5: Analys och resultat – Här presenteras analysen av den insamlade empirin och jämförs med det teoretiska ramverket. Frågeställningarna besvaras och resultatet kopplas till målet.
Kapitel 6: Diskussion och slutsats – I detta kapitel diskuteras arbetets resultat, trovärdighet, metoder, förbättringar och förslag till vidare forskning presenteras.
Metod och genomförande
2
Metod och genomförande
Nedan presenteras metod- och datainsamlingsval inför arbetet samt hur metoden ger upphov till svar på de frågeställningar som ställts i föregående kapitel. De valda metodernas grad av reliabilitet och validitet lyfts även fram i detta kapitel.
2.1 Undersökningsstrategi
Den kvalitativa undersökningen har genomförts genom en fallstudie där, för företaget, ny teknik har implementerats. PressAcademia (2019) definierar fallstudie som ”en forskningsstrategi och en empirisk utredning som undersöker ett fenomen inom dess verkliga sammanhang”. En fallstudie lämpar sig för studier i mindre skala som fokuserar på ett eller några få kategorier då detta ger goda möjligheter till detaljerade beskrivningar, jämförelser eller redogörelser för specifika aspekter i givna situationer (Denscombe, 2014). Enligt Patel & Davidson (2011) lämpar sig även en fallstudie där helhetsperspektiv under förändringar efterfrågas. Denna metod har därför valts till studien då den gjordes på en mindre avgränsad grupp med målet att redogöra för den teknikimplementering som gjorts i företaget.
Datainsamlingen för studien skedde genom kvalitativa intervjuer med yrkesarbetare i produktionen, projektledare för entreprenad, byggledare och BIM-samordnare. Samma intervjufrågor ställdes till yrkesarbetare, platschef och projektledare medan ett annat frågeformulär användes till byggledare och BIM-samordnare. Intervjuerna innehöll semistrukturerade frågor för att ge möjlighet för respondenterna att svara fritt för ett mer nyanserat svar (Patel & Davidson, 2011). Genom de semistrukturerade intervjuerna ställdes samma huvudfrågor till samtliga respondenter inom kategorierna men med följdfrågor som varierade beroende på svaret på föregående fråga (Academic Work, 2020).
2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
2.2.1 Hur ser nuvarande kompetens ut hos yrkesarbetarna gällande användning av digitala verktyg?
Frågeställningen besvarades genom intervjuer med inblandade yrkesarbetarna i projektet. Frågor om parternas digitala kompetens och erfarenheter ställdes genom semistrukturerade frågor för att få ett kvalitativt svar som sedan analyserades och sammanställdes med övriga svar.
2.2.2 Vilka kompetenser behövs för yrkesarbetarna för att digitala verktyg skall kunna användas i produktionen?
Denna frågeställning, liksom den förra frågeställningen, baserade sitt svar på resultatet från empirin men med större fokus på de teorier som redovisas i kapitel 3. Studier av redan publicerad litteratur inom området gjordes inför formuleringen av de intervjufrågor som ställdes. Den litteratur som användes som grund söktes upp via databaser med samlade dokument.
Metod och genomförande
2.2.3 Hur kan kommunikationen mellan projektering och produktion påverka användandet av digitala verktyg i produktionen?
Frågeställningen besvarades främst genom intervjuer med medlemmar från projekteringen, men också intervjuer med yrkesarbetarna i produktionen där frågor om kommunikation och samspelet mellan projektering och produktion ställdes. Frågeställningen besvarades även med grund i teorier om kommunikation från tidigare forskning.
2.3 Valda metoder för datainsamling
Den valda datainsamlingsmetoden som använts för att samla in empiri till arbetet var huvudsakligen semistrukturerade intervjuer som kompletterades med litteratursökning av tidigare forskning. Litteratursökning låg även till grund för de semistrukturerade intervjuerna.
2.3.1 Semistrukturerade intervjuer
De kvalitativa intervjuerna utfördes på ett semistrukturerat sätt. Detta innebär att en viss struktur finns i de frågor som ställs, samtidigt som stora möjligheter för intervjurespondenter att utforma fritt svar finns (Patel & Davidson, 2011). Intervjuer utfördes i två omgångar, en för yrkesarbetare, platschef och projektledare för entreprenad som genomfördes på byggarbetsplatsen, och en för BIM-samordnare och byggledare som genomfördes digitalt via Office Teams.
Deltagare i intervjuerna i omgång 1 bestod av yrkesarbetare inom el, mark, stomme, VS och ventilation samt platschef Antalet yrkesarbetare inom varje aktörsgrupp var samma i den mån situationen tillät. Detta för att få ett mer övergripande resultat som täckte samtliga aktörsgrupper som intervjuades. Intervjuerna skedde personligen genom möte med de intervjuade personerna och inleddes med intervjuns syfte, samt vikten av deltagandet. Frågorna i intervjun var semistrukturerade för att öppna upp för mer utvecklade svar och med möjlighet till följdfrågor för vidare förståelse.
I omgång 2 intervjuade BIM-samordnare och byggledare. Frågor till dessa grundades i de frågor som ställdes i omgång 1, men med vissa justeringar för att få svar på samtliga frågeställningar. Frågeformuläret bifogas som bilaga 2.
2.3.2 Litteratursökning
Litteratursökning av befintliga och tidiga forskning genomfördes dels för att få de senaste informationer inom området, och dels för att ge författarna en förberedelse och förkunskaper inför de kvalitativa intervjuerna. Databaser som Google Scholar, DiVA, Sciencedirect, Proquest och Jönköping University’s egen databas Primo med samlingar av andra databaser har använts för att söka och leta efter information och referenser till undersökningen. Sökord som använts var bland annat: construction, construction communication, construction site, digitalization, obstacles, construction workers och digital competence.
2.4 Arbetsgång
Arbetet inledde med att finna ett problem som diskuterades fram i första hand mellan författarna och sedan med företaget. Därifrån genomfördes en litteraturstudie i olika databaser såsom Google Scholar, DiVA, Sciencedirect, Proquest och Jönköping University’s egen databas Primo. I dessa databaser förekom vetenskapliga artiklar och studier om orsaker till det beskrivna problemet.
Metod och genomförande
För att kunna uppnå målet med undersökningen och besvara på frågeställningarna genomfördes intervjuer på ett semistrukturerat sätt. Intervjufrågorna var utformande efter de teorier som nämns i kapitel tre. Intervjuer utfördes i två omgångar, en för yrkesarbetare och en för BIM-samordnare och byggledare. Intervjurespondenterna blev informerade i förväg med information kring de ämnen som skulle nämnas intervjuerna. Under intervjussamtalen fick respondenterna besvara de intervjufrågorna som redovisas i bilaga 1 & 2.
Intervjuerna i omgång 1 utfördes på plats och spelades, med respondenternas tillstånd, in med hjälp av mobiltelefon. Under intervjun antecknades nyckelord i deras svar och de inspelade intervjuerna transkriberades sedan. Formuleringen av frågorna bearbetades och prövades under testintervjuer med ett urval av deltagande yrkesarbetare på projektet för att säkerställa frågornas relevans.
De intervjuerna som utfördes i omgång 2 hölls digitalt med BIM-samordnare och byggledare. Samtalet spelades, med informanternas tillstånd, in med hjälp av inspelningsfunktionen i Office Teams. På samma sätt som tidigare omgång intervjuer antecknades nyckelord under intervjuernas gång och de inspelade intervjuerna transkriberades. De transkriberade intervjuerna skickades sedan till informanterna för godkännande.
Efter att ha transkriberat intervjuerna, läst transkribering av intervjuerna ett par gånger samt noterat anteckningar, jämfördes intervjurespondenternas svar med varandra och sammanställdes i form av tabeller. Den insamlande empirin analyserades slutligen mot rapportens teoretiska ramverk och frågeställningarna. Empirin och teorierna ställdes emot varandra för att få fram intressanta och relevanta analyser, som i sin tur skapade en diskussion av resultatet, trovärdigheten och metoden i kapitlet fem.
2.5 Trovärdighet
2.5.1 Validitet
Patel och Davidson (2011) förklarar att validitet har med instrumentet att göra, huruvida instrumentet mäter det som det avser att mäta. Validiteten i en kvalitativ studie är inte endast relaterad till datainsamlingen, då validiteten genomtränger processen alla delar (Patel & Davidson, 2011). En strukturerad process ger rapporten god validitet och rapporten inleds med att arbetets problem redogörs i kapitel ett som grundas i den senaste forskningen inom ämnet. Frågeställningarna är utformade utifrån de tomrum som förekommes i de existerande forskningarna.
För att få en så hög validitet som möjligt i arbetet bearbetates de intervjufrågor som ställdes till deltagarna i projektet på djupet med grund i de litteraturstudier som genomfördes. Frågorna utformades på ett sådant sätt att lagom mängd information rymdes i en fråga. På så sätt ställdes inte för många frågor med halvfärdiga svar men inte heller för få frågor med otillräckliga svar. Detta säkerställdes genom att testintervjuer utfördes innan genomförande av de intervjuer som sedan redovisades i arbetet.
2.5.2 Reliabilitet
Enligt Patel och Davidson (2011) handlar reliabilitet om instrumentets tillförlitlighet, hur motståndskraftigt instrumentet är slumpinflytande av olika slag. Reliabiliteten kan
Metod och genomförande
kontrolleras genom att ha ytterligare en person närvarande under intervjuaren och lagrar verkligheten i form av ljudinspelning (Patel & Davidson, 2011). Vid varje intervjutillfälle har båda författarna varit närvarande och medverkat, samtidigt som intervjuerna spelats in. Författarna sammanfattade tillsammans vid varje genomförd intervju.
God reliabilitet nåddes i arbetet genom att tydligt formulera de frågor som ställdes i intervjuerna med de olika aktörerna. Detta gjordes för att minska risken för tolkningsfel i de frågor som ställdes. Transparens och konkreta beskrivningar gällande metod och datainsamling gjorde därför att reliabiliteten ökade (Patel & Davidson, 2011). Genom detta skall en oberoende part kunna använda sig av samma metod och tillvägagångssätt och få liknande resultat som detta arbete. Som en försäkring av att intervjufrågorna uppfattades på det sätt som var tänkt, prövades dessa i en testintervju med ett urval av yrkesarbetarna i produktionen.
Teoretiskt ramverk
3
Teoretiskt ramverk
Nedan presenteras informationssökningen som utgjorde grunden till frågeställningarna. Teorierna knyts sedan ihop och sammanfattas.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och område
Genom de valda teorierna framförs vikten av digital kompetens på alla nivåer inom byggbranschen för att kunna använda digitala verktyg på ett effektivt och lönsamt sätt. Den digitala kompetensen är på många plan bristfällig i branschen vilket har gett upphov till problemformuleringen och frågeställningarna. I figur 2 redovisar koppling mellan frågeställningarna och de valde teorierna som tagits fram.
Frågeställning Teori
Figur 2. Koppling mellan frågeställningar och teorier.
3.2 Kunskapsbegränsning i användandet av digitala verktyg
Kunskap om hur olika digitala lösningar värderas för att hitta den mest lämpliga är nödvändigt för att kunna bruka de verktyg som implementeras i branschen (CITB, 2018). En undersökning gjord av Tillväxtverket visar att 43% av de tillfrågade inom Byggverksamhet ser lämplig arbetskraft i form av kompetens som ett stort hinder för tillväxt. Byggverksamheten hamnar med denna procentsats högst upp på listan över branscher med detta hinder (Tillväxtverket, 2017).
För att kunna motivera de investeringar som görs i nya verktyg krävs att det används i en bredare utsträckning än bara tillfälligt. Som en konsekvens av teknik som hanterar endast en liten del av ett större sammanhang blir att fokusen ligger på att lösa ett problem snarare än att förebygga det. Inte sällan beror detta på okunskap om den data som skall användas på byggarbetsplatsen (CITB, 2018).
Det behövs mer digitalt kompetenta inom branschen för att kunna förstå språket, kommunikationen och möjligheterna inom de verktyg som finns tillgängliga för att
Hur ser nuvarande kompetens ut hos yrkesarbetarna gällande användning
av digitala verktyg?
Vilka kompetenser behövs för yrkesarbetarna för att digitala verktyg skall kunna användas i produktionen?
Hur kan kommunikationen mellan projektering och produktion påverka
användandet av digitala verktyg i produktionen?
Kunskapsbegränsning
Kommunikation
Teoretiskt ramverk
kunna använda dessa på ett effektivt sätt. Som ett resultat av den okunskap som finns blir de arbetare på byggarbetsplatsen okunniga i vilken data de skall samla in och använda, hur de skall använda den och vilket resultat som förväntas (CITB, 2018). Användandet av digitala verktyg begränsas även i stor utsträckning av att ledningen på byggarbetsplatsen saknar strategi och struktur för hur implementeringen skall ske på ett effektivt sätt. Dessutom saknar många projektledare kunskap om hur utvecklingen skall kunna gå framåt (Sun et al, 2017).
För att kunna komma framåt i den digitala utvecklingen i byggbranschen behöver företagen gå från att endast hantera en typ av teknologi i en typ av situation. Istället behövs ett fokus på att utveckla digital kompetens på företagets alla nivåer inom ledarskap, arbetsledning och på byggarbetsplatsen (CITB, 2018). Ett sätt att främja utvecklingen av digital kompetens är att erbjuda vidare utbildning inom den kategori som är väsentlig. Mycket kompetensutveckling kan även ske på arbetsplatsen genom nya utmaningar och att befintlig kunskap inom företaget används effektivt och förs vidare (Svenskt Näringsliv, 2016).
3.3 Kommunikation mellan projektering och produktion
I en fallstudie av Linderoth (2010) lyfts samarbetet mellan projekteringen och produktionen för tydligare fördelar med användningen av BIM och digitala verktyg. I de få fall då projekteringschef och platschef varit samma person har information lättare kunnat delas då personen i fråga haft två roller med den viktiga uppgiften att förmedla information. Platsledningen behöver med andra ord i större utsträckning vara involverad i det tidiga projekteringsskedet för att lättare dela information om produktionsprocessen och planeringen (Linderoth, 2010). Involvering av entreprenör i ett tidigt stadie kan vara nödvändigt för att kunna skapa en BIM-modell till projektet. Detta för att modellen då kan visualiseras, modifieras och korrigeras så att samtliga krav kan uppfyllas (Salleh et al, 2019). Genom att förstå hur yrkesarbetare använder den givna informationen i modellen kan projektgrupper och mjukvaruutvecklare lättare förbättra de digitala verktygen och göra dessa mer funktionella samtidigt som samarbetet i hela processen (Mehrbod, 2019).
Konflikter mellan arkitekter och yrkesarbetare är ett vanligt förekommande problem. Detta beror mycket på bristande kunskap om den andre partens kompetens och ansvar från både arkitektens och byggarbetarens sida (Byggindustrin, 2015). En svensk arkitekt berättar att mer samarbete är nyckeln till att minska dessa konflikter, både genom att arkitekten deltar i byggmöten, men också att byggarna involveras mer i arkitekturdiskussioner (Byggindustrin, 2015).
Då byggbranschen är en komplex industri med många inblandade parter är kommunikation mellan dessa mycket viktig för att information skall kunna analyseras och vidarebefordras. Kommunikationen är därmed en viktig faktor att beakta för att minimera risker, fördröjningar och andra negativa följder (Olanrewaju et al, 2017). Effektiv kommunikation tillåter alla involverade i projekt att förstå varandras synsätt, intentioner, att klargöra fördelar och ansvar samt att främja samarbete under projektet (Wu et al, 2017). Enligt Bosch-Sijtsema et al (2019) behövs mer standardisering och samverkan i branschen för att kunna nyttja BIM och digitala verktyg. Detta baseras på en enkätundersökning som gjordes med 84 respondenter med olika roller så som exempelvis entreprenör, konsult och arkitekt. Ökar samverkan i branschen ökar även
Teoretiskt ramverk
den kommunikation som krävs för att framgångsrikt kunna nyttja BIM. Enligt Samuelson (2003) är det på grund av att behovet av information och det faktiska kommunikationsbeteendet på byggarbetsplatsen inte matchar som produktiviteten i byggbranschen inte är så hög som den kunnat vara. Information kommer till byggarbetsplatsen i stora kvantiteter och kan ofta leda till bristfällig hantering av den på plats, detta kan medföra att problemlösningen går långsamt och dubbelarbete kan förekomma (Lofgren, 2007). I en fallstudie gjord av Svalestuen et al (2017) skickades enkäter om utmaningar mellan projektering och produktion kopplat till BIM ut och besvarades av 82 personer i branschen. ”Bristfällig kommunikation” var det fjärde mest frekventa svaret efter ”försenade ritningar”, ”kollisioner mellan discipliner” och ”fel i modellen”.
3.4 Digital kompetens för tillämpning av BIM och digitala
verktyg
I EU:s referensram (2006) definieras digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser och beskrivs enligt följande:
“Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.” (EU 2006/962/EG).
Digital kompetens innefattar de kunskaper och färdigheter som krävs för att digitala processtöd skall kunna användas på ett lämpligt sätt. Persson (2020) menar att grundläggande bransch- och praktiska yrkeskunskaper hos yrkesarbetare är en förutsättning för att kunna tillämpa digitala verktyg. Andra kunskaper som en yrkesarbetare bör besitta är att ha förståelse för syfte och helhet gällande den egna rollen i varje projekt. Att ha grundläggande kunskaper tillåter även yrkesarbetare att lösa vardagliga problem enklare samt effektiviserar användningen och optimerar resultatet av den teknik som tillämpas (UNCTD, 2019).
Tillämpning av BIM och digitala verktyg hos yrkesarbetare handlar enbart om att ha kunskap i navigering och tolkning av 3D-modeller och ritningar på dator och surfplattar (Persson, 2020). Utöver det krävs också andra kunskaper som yrkesarbetare behöver känna till för att kunna använda digitala verktyg på arbetsplatsen:
• Grundläggande datakunskaper och vana att arbeta med digitala hjälpmedel såsom datorer och surfplattor
• Kunskap om ritningar i helhet så som skalor, mått och måttenheter • Kunskap i läsning av 2D-ritningar i både analog och digital form
• Grundläggande kännedom om BIM och andra digitala verktyg så som struktur och funktion
• Navigering och tolkning av 3D-modeller och bygghandlingar • Förståelse för helheten hos alla yrkesdelar i projektet
Detta ger goda förutsättningar för yrkesarbete att kunna hantera digitala verktyg i arbetet. Ju mer förberedelser yrkesarbetare får inom BIM och digitala verktyg, desto effektivare blir lärandet i arbetet, samt att mindre tid och resurser krävs för yrkesarbetare att lära sig att arbeta effektivt med BIM och digitala verktyg i sitt arbete (Persson, 2020). För att kompetensutveckling och lärande skall ske effektivt behöver
Teoretiskt ramverk
yrkesarbetare ha vilja och förmåga att lära sig och utvecklas (Persson, 2020). Detta varierar mellan aktörer och enskilda personer (Bimalliance, 2014).
Ett lärande där leverantörer eller experter inom ämnet finns som stöd vid introduktion av nya verktyg där yrkesarbetare får möjlighet att testa på är en väsentlig del i förberedelserna. Därpå rekommenderas det att ha kompetenta och utbildade nyckelpersoner som stöttar på arbetsplatsen. (Persson, 2020). Ett sätt att öka effektivitet i lärande är att uppmuntra användandet av digitala verktyg såsom 3D-modeller. Detta ger en snabbare utveckling, mognad och förståelse hos yrkesarbetarna när det gäller digitala verktyg (Bimalliance, 2014).
3.5 Sammanfattning av valda teorier
Inom byggbranschen råder en kompetensbrist när det kommer till att implementera och använda digitala verktyg i produktionen. Kunskap om nya kommunikationssätt, språk och möjligheter som kommer med digitala verktyg behöver fördjupas för att kunna optimera användningen i produktionen (CITB, 2018). Ledningen på byggarbetsplatsen saknas i stor utsträckning strategi och struktur för hur implementering skall kunna ske smidigt och enkelt för byggarbetarna (Sun et al 2017). Detta innebär att kompetensutveckling behöver ske på företagens alla nivåer istället för att fokusera på en typ av teknologi i en typ av situation (CITB, 2018).
Ett gott samarbete mellan projektering och produktion gör att de fördelar som finns med BIM-användning lättare tydliggörs (Linderoth, 2010). Genom att involvera platsledningen i projekteringsfasen kan information gällande planering i produktionen och dess process lättare delas (Linderoth, 2010). Förståelse för hur yrkesarbetare använder modellens information kan gör att projektgruppen och mjukvaruutvecklare enklare förbättra BIM-verktyg och samtidigt underlätta för hela processens samarbete (Mehrbod, 2019). Standardisering och samverkan i byggbranschen är aspekter som behöver förbättras för att kunna nyttja BIM fullt ut (Bosch-Sijtsema et al, 2019). Glappet mellan informationsbehovet och det kommunikationsbeteendet som finns idag kan vara en orsak till att inte önskad produktivitet uppnås (Samuelson 2003). I en fallstudie där enkäter med frågor om utmaningar mellan projektering och produktion kopplat till BIM vad ”bristande kommunikation” ett frekvent förekommande svar (Svalestuen et al, 2017). Konflikter mellan arkitekter och byggare är vanligt förekommande och kan lösas med mer samarbete mellan dessa aktörer (Byggindustrin, 2015).
Grundläggande bransch –och yrkeskunskaper och andra erfarenheter såsom förståelse i helhet är viktig för utvecklingen av den digitala kompetens som behövs för att tillämpa de digitala verktygen. Dessa kunskaper förbereder yrkesarbetare att tillämpa de digitala verktygen effektivt och underlättar lärande av nya kunskaper (Persson, 2020). Digital kompetens för tillämpning av digitala verktyg hos yrkesarbetare innefattar att kunna navigera, tolka och hantera 3D-modeller och ritningar på digitala hjälpmedel såsom datorer och surfplattor (Persson, 2020). Det kräver också andra kunskaper för att kunna använda digitala verktyg på arbetsplatsen. Exempel på dessa kunskaper är; grundläggande datakunskaper om BIM och digitala verktyg, ritningsläsning i både analog -och digital form, förståelse för helheten i alla yrkesdelar i projektet.
Empiri
4
Empiri
Projektet som fallstudien bygger på är ett tillbyggnadsprojekt till en industrilokal med byggstart i juni 2019 och färdigställs i juli 2020 och utförs genom en utförandeentreprenad. Projektet är företagets första där digitala verktyg har implementerats i produktionen som tidigare endast har använts i projekteringen. Som ett krav från beställaren hanteras samtliga bygghandlingar digitalt utifrån en 3D-modell. I projektet har Naviswork använts för navigering i modellen och kompletterades sedan med BIM 360 för att förenkla kommunikationen mellan projektering och produktion. Senare tillades även BIM 360 Glue för att göra mätningen i modellen lättare för yrkesarbetarna.
Intervjuer med yrkesarbetare, projektledare och platschefen utfördes på byggarbetsplatsen och samtliga intervjuer spelades in med godkännande av deltagaren. Frågeformuläret bifogas som bilaga 1. Intervjuer med byggledare och BIM-samordnare i projekteringsgruppen utfördes via Office Teams. Samtliga intervjuer spelades in med godkännande av deltagaren. Frågeformuläret bifogas som bilaga 2. Företagets, projektets och respondenternas namn redovisas inte då det inte är av relevans och inte anses bidra till innehållet i studien.
4.1 Redovisning av empiri
Tabell 1. Förkortning och befattning hos respondenterna.
Förkortning Befattning Antal
YP Yrkesarbetare i produktion 5 PC Platschef 1 PE Projektledare, entreprenad 2 BS BIM-samordnare 1 BL Byggledare 1 Summa 10
Respondenterna i fallstudien har delats in i grupper för att separera de olika yrkesrollerna och därigenom tydligare kunna jämföras med varandra i olika frågor. De olika grupperingarna är “platschef och yrkesarbetare i produktionen”, “projektledare för entreprenad” och “byggledare och BIM-samordnare". Grupperingarna som gjordes separerar de olika respondenterna och delar upp utifrån hur och var de digitala verktygen används samt var i det organisatoriska schemat detta sker. Yrkesarbetare och platschef befinner sig i produktionen och hanterar verktygen mer praktiskt på byggarbetsplatsen. Projektledare för entreprenad fungerar som ombud och befinner sig mer sällan i produktionen och hanterar därmed verktygen på ett annat sätt än de i produktionen. BIM-samordnare och byggledare ingår båda i projekteringsgruppen och arbetar mer med samordning, översikt och ledning och har därigenom ett tredje sätt att använda verktygen på.
Sammanlagt 10 respondenter har ställt upp på intervjuer. Samtliga respondenter är män i ålder 24–55 år och arbetat mer än 6 år inom byggbranschen. De yrkesarbetare som intervjuats arbetar inom el, VVS, svets, ventilation och bygg. Projektledarna som deltagit arbetade inom el och ventilation.
Empiri
4.1.1 Förutsättningar och svårigheter
Tabell 2. Erfarenheter av digitala verktyg i byggproduktion (3D-modell) och inställning till digitala verktyg i byggproduktion.
Erfarenheter av digitala verktyg i byggproduktion (3D-modell)
YP PC PE BS BL Summa
Ja 0 0 0 0 0 0
Nej 5 1 1 0 0 7
Ja, kombination med 2D-handlingar 0 0 1 1 1 3 Inställning till digitala verktyg i
byggproduktion
Summa
Positiv 1 0 1 1 1 4
Negativ 1 0 0 0 0 1
Positiv först, negativ under projektets gång 2 0 0 0 0 2
Negativ först, positiv under projektets gång 1 0 0 0 0 1
Varken negativ eller positiv 0 1 1 0 0 2
Erfarenheterna av digitala verktyg i produktion hos samtliga respondenterna var generellt låg där ingen av respondenterna tidigare hade arbetat med enbart digitala verktyg. Hos yrkesarbetarna i produktionen var verktygen helt nya där samtliga svarade att ingen erfarenhet fanns innan projektet, varken med eller utan 2D-handlingar som komplement. Intervjuerna gav även att de som inte arbetar i produktionen (PE, BS och BL) i större utsträckning har erfarenhet av digitala verktyg i produktionen, dock endast i kombination med 2D-handlingar.
Inställningen till de digitala verktygen i produktionen var väldigt spridd men majoriteten av respondenterna hade en positiv inställning. Av yrkesarbetarna svarade fyra av fem att de antingen under en period eller under hela projektet haft en negativ inställning till de digitala verktygen. Två av respondenterna svarade att de innan projektet startade var positivt inställda till digitala verktyg i produktion men att de efter en tid blivit mer negativa. Detta efter att de sett de brister som det använda verktyget haft. Hos de respondenter som inte tillhör yrkesarbetare eller platschef var inställningen generellt positiv genom projektet.
Empiri
Tabell 3. Svårigheter i produktion kopplat till 3D-modellen.
Svårigheter i produktionen kopplat till 3D-modellen YP PC PE BS BL Summa A B C D E F G H I J Svårt att hitta rätt information x x x 3 Alla komponenter syns inte x x x 3 Problem med navigation, mätning etc. x x x 3 Dåligt anpassat program x 1
Flera av respondenterna ansåg att den största svårigheten de stött på är att hitta rätt information i modellen. Då modellen innehåller så pass mycket information finns där även detaljer som inte är relevanta för just dem och som både kan ta tid och tålamod att hitta.
En yrkesarbetare och en projektledare för entreprenad, båda inom el, svarade att en svårighet har varit att elkablar inte syns i modellen. Detta har gjort att detaljer har fått improviseras fram och att komponenter som exempelvis brandlarm inte har kunnat monteras så som modellen visat.
Problem kopplat till användningen och navigeringen av modellen nämndes frekvent. BIM-samordnaren menade att anledningen till detta är att programmet inte är anpassat efter entreprenörerna. De svårigheterna flera hade att hitta relevant information hade enligt både byggledaren och BIM-samordnaren lyfts till dem men menade på att det inte är ett lättlöst problem. Då olika information är relevant för olika aktörer och att det inte finns några tydliga riktlinjer för hur problemen skall lösas blir det mer komplext. Flera respondenter inom olika kategorier nämnde under intervjuerna att svårigheterna trots allt har varit få och lindriga, mycket beroende på projektets enkelhet. Projektet ansågs vara enkelt då det är en industrilokal som i stort består av ett enda rum. Det hade med säkerhet dykt upp mer svårlösta problem om projektet hade varit mer omfattande och detaljrikt menade de. Flera tog upp sjukhus och kontor som exempel på mer komplexa projekt.
4.1.2 Förberedelse och kommunikation
Tabell 4. Förberedelse innan projektet.
Förberedelse innan projektet YP PC PE Summa A B C D E F G H Informationsmöte eller mindre internutbildning x x x x x x 6 Ingen x 1 Deltagande i projekteringsmöten x 1
Frågan om vilken förberedelse som erbjöds innan projektet ställdes till projektledarna för entreprenad, yrkesarbetare och platschef. BIM-samordnare och byggledare ställdes inte denna fråga då det inte ansågs lika relevant. Sex av åtta respondenter som fick
Empiri
frågan om förberedelse innan projektet svarade att ett informationsmöte eller mindre internutbildning hölls. En av yrkesarbetarna påstod att ingen förberedelse getts och platschefen fick förberedelse genom deltagande i projekteringsmöten.
Under intervjuerna med yrkesarbetare och projektledare för entreprenad framgick att det innan byggstart hölls informationsmöten av projekteringsgruppen som en form av förberedelse. Under mötena gick man igenom vilka program som skulle användas samt kort hur dessa fungerar. Svar om dessa informationsmöten kom dock fram först efter följdfrågor hos flera av de responderade yrkesarbetarna. Flera respondenter menade att mer utbildning om programmet innan byggstart skulle kunna förbättra kommande projekt av liknande slag. Sex av åtta respondenter menade att mötena inte gav upphov till så mycket ny information, utan de fick istället testa sig fram på plats för att lära sig hur programmet fungerade.
Tabell 5. Förbättringar till kommande projekt.
Förbättringar till kommande projekt YP PC PE BS BL Summa A B C D E F G H I J Bättre anpassat program x x x x x x 6 Utbildning om programmet x x x 3 Kombination av 2D och 3D x x 2 Involvera entreprenörerna i projekteringen x 1
Sex av tio respondenter svarade att en förbättring till kommande projekt skulle vara ett bättre anpassat program till de ute i produktionen och tre av tio menade att ytterligare utbildning innan byggstart också hade varit en förbättring. På så sätt skulle tid att lära sig navigera och förstå inte behöva läggas under själva byggtiden. Två respondenter blev mer övertygade under projektet att en kombination av digitala verktyg i form av modellhantering och traditionella ritningar är en optimal lösning. Hur detta skulle fungera i praktiken med dess fördelar och nackdelar svarade de dock inte på.
Under intervjuerna med byggledaren och BIM-samordnaren visade det sig att val av programvaror till projektet låg hos projekteringen att göra på grund av tidigare erfarenheter. Som svar på frågan om vilka förbättringar som kan göras inför nästa projekt svarade byggledaren att entreprenörerna bör involveras aktivt i tidigt projekteringsskede. Detta för att bättre kunna kommunicera och kompromissa så att stora problem med de digitala verktygen inte dyker upp under produktionen.
Empiri
4.1.3 Fördelar och kunskaper
Tabell 6. Fördelar med de givna digitala verktygen.
Fördelar med de givna digitala verktygen YP PC PE BS BL Summa A B C D E F G H I J Mindre pappershantering x x 2 Bättre helhetsbild x x x x x 5 Snabba uppdateringar x x x x 4 Detaljrikedom x 1
De fördelar som lyftes fram med de digitala verktygen i byggproduktionen var främst de snabba uppdateringarna som sker genom programmet samt en förbättrad helhetsbild. Flera respondenter ansåg att samgranskningen mellan olika aktörer sker på ett smidigare sätt i modellen än när analoga ritningar jämförs med varandra. Även mindre pappershantering togs upp som en fördel där både miljöaspekten och osmidigheten av stora mängder papper nämndes. De snabba uppdateringarna bidrar också det till en förbättrad kommunikation mellan projektering och produktionen då ingen fördröjning finns från att en ändring i modellen har gjorts till att informationen om ändringen når produktionen.
Tabell 7. Nya kunskaper efter projektet.
Nya kunskaper efter projektet YP PC PE BS BL Summa A B C D E F G H I J Se helheten i byggprojektet x 1 Mer kunskap om andra aktörers delar och information x x 2 Mer kunskap om programvarorna x x x x 4 Brister med digitala verktyg x x 2 Vet inte x x 2
Många av respondenterna svarade att de fått större kunskap om de program som använts, hur man navigerar i dem men också mer digital kompetens generellt. Även insikten om bristerna i användningen av digitala verktyg i produktionen togs upp som en lärdom efter projektet. Flera respondenter tog även upp att de efter projektet har fått mer insyn i andra aktörers projekt och kunnat se helheten på ett bättre och smidigare sätt än när det gjordes med traditionella ritningar.
Byggledaren lyfte det faktum att de digitala verktygen ännu är under ständig utveckling för att kunna användas i produktionen. Han berättade sedan om en
återkoppling han fått från BIM-utvecklare där de uttryckt att de väntade på avrop från stora aktörer med stora projekt för att kunna anpassa programvaran efter dessa.
Empiri
4.2 Sammanfattning av insamlad empiri
Nedan sammanfattas insamlad empiri från intervjuer. Empirin redovisas sammanfattande genom de grupperingar som gjorts; “platschef och yrkesarbetare i produktionen”, “projektledare för entreprenad” och “byggledare och BIM-samordnare".
4.2.1 Platschef och yrkesarbetare i produktionen
Ingen av de yrkesarbetare som deltog i intervjun hade tidigare erfarenhet av digitala verktyg i byggproduktion. De flesta menar att deras arbetsuppgifter inte ändrats väsentligt och att de sällan använder de verktyg de tillhandahållit. Verktygen används av yrkesarbetarna främst för mätning och att se dimensioner för komponenter. Inställningen till de digitala verktygen innan projektet spridd mellan deltagarna men majoriteten har under projektet eller delar av projektet haft en negativ inställning. Flera uttryckte dock att de tyckte det verkade vara ett spännande och användbart verktyg som kan hjälpa till att se helheten i ett projekt, vilket också var en fördel många nämnde. En svårighet som var återkommande för många deltagare i intervjuerna var att rätt information var krånglig att få fram ur modellen. Den information som behövs finns där men den är gömd bland annan information som inte är relevant för yrkesarbetarna. Detta gör att många ansåg att verktyget inte var riktigt anpassat efter deras önskemål och arbetssätt. Majoriteten ansåg att de digitala verktygen ännu befinner sig i en övergångsfas vilket gör att hanteringen av endast digitala handlingar i dagsläget är svårt. De hävdade att analoga ritningar med digitala verktyg som komplement skulle fungera bättre. Flera ansåg även att mer utbildning och förberedelse innan projektet hade kunnat förenkla användningen av verktygen.
4.2.2 Projektledare för entreprenad
De projektledare som deltog i intervjuerna hade, liksom yrkesarbetarna, ingen erfarenhet av endast digitala verktyg i produktionen men båda hade erfarenhet av det i kombination med analoga handlingar. De hade en positiv inställning till användandet men uttryckte att programvaran inte är riktigt användarvänlig för entreprenörerna i produktionen och att det tills vidare hade varit bättre med en kombination av digitala och analoga verktyg. En av projektledarna uttryckte att arbetsbelastningen minskat då en av yrkesarbetarna fått uppgifterna istället. Dessa uppgifter innefattade bland annat arbetsberedning. De svårigheter som nämndes under intervjuerna var lika de som yrkesarbetarna nämnt, det vill säga komplexiteten i modellens levererade information och problem med att hitta rätt. Liksom yrkesarbetarna använde projektledarna inte heller verktygen särskilt ofta utan endast någon eller några gånger i veckan.
4.2.3 Byggledare och BIM-samordnare
Ingen av de intervjuade i projekteringsgruppen hade erfarenhet av uteslutande digitala verktyg i byggproduktion men båda var mycket positivt inställda till det. Kommunikation mellan produktion och projektering påstod båda har varit god under projektet men att beslut om digitala verktyg till största del togs av projekteringen utefter erfarenhet av tidigare projekt. Problem som uppstått i produktionen har lyfta fram till projekteringen för att gemensamt kunna lösa dessa, inte minst genom implementeringen av BIM 360 för lättare kommunikation. Som kommentar till att yrkesarbetare hade problem att hitta relevant information i modellen uttryckte båda de svårigheter som finns i att riktlinjer till programmet och dess komplexa information inte riktigt finns. Som en förbättring till kommande projekt nämndes en förbättring och anpassning av digitala verktyg till entreprenörerna samt involverande av entreprenörerna i tidigt skede
Empiri
i projekteringen för en mer effektiv användning under produktionen. Kunskaper om de svårigheter och utmaningar som finns samt vilken information som är relevant för varje entreprenör har erhållits under projektets gång.
Analys och resultat
5
Analys och resultat
Följande kapitel analyserar den insamlade empirin tillsammans med de teorier och tidigare forskning som presenterats i det teoretiska ramverket. I detta kapitel presenteras även studiens resultat för att sedan svara på frågeställningarna och uppnå målet. Nedan analyseras empirin som samlats in och redovisas tillsammans med resultatet för varje frågeställning.
5.1 Hur ser nuvarande kompetens ut hos yrkesarbetarna
gällande användning av digitala verktyg?
5.1.1 Analys
Kunskapen om digitalisering i byggbranschen är låg då den är projektbaserad med byggarbetsplatsen som en temporär fabrik (LTU, 2017). Av de yrkesarbetare i produktionen som intervjuades hade ingen tidigare erfarenhet av att ha arbetat med digitala verktyg i byggproduktion och inställningen innan byggstart var spridd. Enligt GoContractor (2018) kan yrkesarbetares relativt höga medelålder vara en orsak till låg digital kompetens i byggbranschen. 2015 var 28% av Europas byggarbetare i åldern 50–64 år (Europeiska kommissionen, 2017). Under sammanställningen av intervjuerna kunde dock inget samband mellan ålder, inställning och erfarenhet hittas. Det visar på att något annat istället kan vara orsaken till den låga digitala kompetensen. Flera av respondenterna menade att mer utbildning är något som skulle kunna förenkla användningen av digitala verktyg. Medelvärdet för utbildningsnivån avseende digitalisering var 4.7 på en 10-gradig skala enligt en undersökning av Svensk Byggtjänst (2017). Genom den, enligt flera respondenter, inte tillräckliga informationen innan byggstart går det att se att den kompetens som behövts för att använda verktygen på ett enkelt och effektivt sätt från start inte har varit så hög som den hade kunnat vara. De svårigheter som yrkesarbetarna stött på under projektet kopplat till de digitala verktygen, kompetensmässigt, hade kunnat minska genom att utöka förberedelserna från grunden.
Informationssökning, navigation och mätning i verktyget ansåg flera respondenter vara de största svårigheterna de stött på under projektet. Dessa svårigheter behöver inte enbart bero på låg digital kompetens utan kan även vara ett resultat av en programvara som inte är anpassad för användningen i produktionen. Då BIM och digitala verktyg idag används främst i projekteringen (Bosch-Sijtsema et al, 2019) är verktygen mer anpassade för dessa ändamål än för användning i produktionen. Detta gör att de svårigheter som stötts på inte direkt är någon överraskning. Dock blev användningen under projektet enklare att använda då yrkesarbetarna anammade ”learning by doing” och fick mer kunskap efter hand. Genom den utökade kunskapen skapas en förberedelse inför kommande projekt med digitala handlingar som kan bidra till en lättare implementering. Ett pilotprojekt med generellt låg begynnande digital kompetens är därför en nödvändighet för att senare kunna lära sig från de misstag som gjorts och åtgärda dem innan de ens dyker upp.
5.1.2 Resultat
Majoriteten av yrkesarbetarna har inga förkunskaper inom digitala verktyg i byggproduktion
Analys och resultat
Ingen tydlig koppling finns mellan yrkesarbetarnas ålder och digitala kompetens Den låga grad av användning av digitala verktyg i byggproduktion är en
bidragande faktor till den låga digitala kompetensen
5.2 Vilka kompetenser behövs för yrkesarbetarna för att
digitala verktyg skall kunna användas i produktionen?
5.2.1 Analys
För att kunna använda digitala verktyg effektivt krävs först och främst grundläggande bransch- och yrkeskunskaper och förståelse för syfte, helhet och den egna rollen (Persson, 2020). De yrkesarbetare som intervjuades hade bransch- och yrkesvana då respondenterna arbetat i 6 år eller mer i samma yrke inom byggbranschen. Detta visar på att yrkesarbetarna förstår sin roll i helhet, vad som behövs för att kunna ta till sig givna villkor som uppstår i ett uppdrag, samt hur branschen fungerar. Detta skapar en grund till att lärande av nya kunskaper hos yrkesarbetare underlättas (Persson, 2020). Därpå är yrkesarbetarna yrkeserfarna och behärskar redan kunskap om ritningar i helheten när det kommer till skalor, mått, måttenheter och 2D-ritningsläsning, vilket ökar lärande av digitala verktyg effektivt. Dessa färdigheter ingår i kunskapsområden i den digitala kompetensen som krävs hos yrkesarbetare för att kunna tillämpa digitala verktyg effektivt. (Persson, 2020).
Utöver yrkeskompetenser bör yrkesarbetare ha grundläggande datakunskaper, vana inom datorer och kännedom om BIM och digitala verktyg och dess uppbyggnad och funktioner. Dessa är några viktiga kompetenser som skapar goda förutsättningar och förenklar lärandet av digitala verktyg (Persson, 2020). Vid sammanställning av resultatet från intervjuande yrkesarbetarna visade sig att erfarenheterna av digitala verktyg var väldigt låg, vilket skapade svårigheter och komplikationer hos yrkesarbetarna. De ansåg att de största svårigheterna som de har stött på under projektet var tolkning och hantering av 3D-modellen inom bland annat informationssökning, navigation och mätning i verktyget, vilket är viktiga digitala kompetenser som yrkesarbetare att ha med sig (Persson, 2020). De svårigheter som uppstod för yrkesarbetarna är alltså det glapp mellan de kunskaper som är nödvändiga och de kunskaper som idag finns.
Det räcker inte enbart med en introduktion av tekniken utan det bör finnas förberedelse i form av grundläggande utbildning i digitala verktyg och BIM där yrkesarbetare får möjligheter testa och prova sig fram (UNCTD, 2019). Det behöver även finnas kunniga nyckelpersoner som stöttar och coachar yrkesarbetare på arbetsplatsen (Persson, 2020). Genom att uppmuntra användningen av digitala verktyg kan yrkesarbetarna få stöd i att bredda sina kunskaper snabbare (Bimalliance, 2014) och utbildade nyckelpersoner på arbetsplatsen ökar effektivitet i lärandet (Persson, 2020). I projekt Alfa fanns platschefen med redan god datorvana och kunskap inom BIM och digitala verktyg och flera av respondenterna menade att han har varit till stor hjälp. Utan honom som fanns till för att hjälpa till med de svårigheter som uppstått hade med stor sannolikhet större problem dykt upp under projektets gång.
5.2.2 Resultat
Fundamentala yrkeskunskaper och kunskap om byggbranschen i stort samt grundläggande kunskap om hantering av 2D-ritningar
Analys och resultat
Grundläggande datakunskaper och datorvana för att enklare kunna ta till sig de verktyg som används
Kännedom om BIM och digitala verktyg, dess uppbyggnad och vilka funktioner som verktyget erbjuder
Kunna navigera och söka relevant information i de digitala verktyg som används i produktionen
5.3 Hur kan kommunikationen mellan projektering och
produktion påverka användandet av digitala verktyg i
produktionen?
5.3.1 Analys
Enligt platschefen på projektet deltog han i projekteringsmöten innan byggstart och var ett viktigt kugghjul i hanteringen av 3D-modellen på byggarbetsplatsen. Under projektets gång menade han att han hade stor möjlighet att påverka och delta i diskussioner med såväl beställare, projektering och underentreprenörer. Ett gott samarbete mellan projektering och produktion erbjuder tydligare och fler fördelar med användning av digitala verktyg och platsledningen behöver i större utsträckning involveras i tidigt projekteringsskede för att underlätta informationsdelning (Linderoth, 2010). Platschefens roll blev, i och med den digitala kompetens han besitter, än viktigare i projektet och han hanterade många frågor i produktionen som rörde de digitala verktygen. Med så mycket ansvar kan en platschef på ett projekt av större och mer komplex karaktär överrumplas i arbete. Genom att involvera yrkesarbetarna i mer diskussioner med större möjlighet att påverka och få nya kunskaper avlastas platschefen rollen som koordinator för digitala verktyg och kan lägga mer tid och energi på sina primära arbetsuppgifter.
Efter intervjuer med byggledare och BIM-samordnare kom det fram att produktionen inte har varit med i tidiga diskussioner om vilken programvara som skulle användas utöver att Autodesk Naviswork skulle användas för arbetsberedning. Under intervjuerna framkom att sex av tio respondenter ansåg att ett program som är bättre anpassat för produktion väsentligt kan förbättra kommande projekt av liknande karaktär. Respondenter från alla grupperingar som gjorts i empirikapitlet lyfte problemet med en inte så användarvänlig programvara, vilket visar på att det är en välkänd utmaning som kräver en lösning för att implementering skall kunna ske utan stora problem. För att förbättra de digitala verktyg som används i byggproduktion behöver projektgruppen och programutvecklare förstå yrkesarbetarnas krav och önskemål samt hur information i modellen används (Mehrbod, 2019). Entreprenörer behöver i större utsträckning delta i tidiga planerings- och projekteringsskeden för att kunna lyfta vad som är viktigt för just dem i ett digitalt verktyg. Genom detta kan allas åsikter bli hörda och mer transparens och förståelse i god tid gynnar senare arbetet i produktionen. Byggledaren ansåg att den främsta förbättringspotentialen låg i att involvera entreprenörerna i tidigt skede så att de skall kunna påverka hur arbetet senare i produktionen kommer att gå till.
Yrkesarbetarnas åsikter om programvaran togs vidare från produktionen till intervjuerna med byggledaren och BIM-samordnaren som menade att frågan har lyfts men att det, utan riktlinjer och standarder, blir en utmaning då olika information är relevant för olika entreprenörer. Detta gör att innan dessa finns kan inte ett väl anpassat
