• No results found

Arbetsterapi genom innovativ välfärdsteknologi för att främja aktivitet och delaktighet för äldre personer i ordinärt boende

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Arbetsterapi genom innovativ välfärdsteknologi för att främja aktivitet och delaktighet för äldre personer i ordinärt boende"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EXAMENSARBETE

Arbetsterapi genom innovativ

välfärdsteknologi för att främja aktivitet

och delaktighet för äldre personer i

ordinärt boende.

Susanne Alfvin

Linda Eriksson

2014

Arbetsterapeutexamen Arbetsterapeut

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälosvetenskap

(2)

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för hälsa och rehabilitering Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Arbetsterapi genom innovativ välfärdsteknologi för att

främja aktivitet och delaktighet för äldre personer i

ordinärt boende.

Occupational therapy through innovative welfare

technology, to promote activity and participation for

older people in ordinary housing.

Författare: Susanne Alfvin och Linda Eriksson

Examensarbete i arbetsterapi 15 hp Vårterminen 2014

(3)

2

Abstrakt

Arbetsterapeutens uppgift är att främja delaktighet i aktiviteter i dagliga livet [ADL]. Forskning visar att personer över 65 år och som bor i ordinärt boende, kommer att öka i framtiden. Arbetsterapeuten behöver därför följa med i den utveckling som sker för att

tillgodose behovet av innovativ välfärdsteknologi, för att främja aktiviteter för äldre personer i ordinärt boende. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en översikt över innovativ välfärdsteknologi som kan användas som intervention för att främja delaktighet i aktivitet för äldre personer i ordinärt boende. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser tillgängliga via Luleå tekniska universitetsbibliotek. Nio artiklar uppfyllde

inklusionskriterierna och valdes ut, samt analyserades. Dataanalysen resulterade i tre

kategorier: "Innovativ välfärdsteknologi för ADL", Innovativ välfärdsteknologi för förflyttning

i bostad och samhälle", samt "Innovativ välfärdsteknologi för social interaktion".

Resultatet av litteraturöversikten visar att det finns innovativ välfärdsteknologi som kan användas av arbetsterapeuter i arbete med äldre personer i ordinärt boende, vilket kan bidra till att främja autonomi och självständighet, samt trygghet och säkerhet i aktivitet. Resultatet indikerar även på att det behövs mer forskning inom området.

(4)

3

Abstract

Occupational therapists role is to promote participation in occupations of daily living [ADL]. Research shows that people aged over 65 and living in ordinary housing, will increase in the future. The occupational therapist needs to be abreast of the developments taking place to meet the need of innovative welfare technology, to promote occupations or older people in ordinary housing. The aim of this literature review was to describe and provide an overview of innovative welfare technology that can be used as an intervention to promote participation in the activity for older people in ordinary housing. Data collection was conducted through searches in databases accessible via Luleå university library. Nine articles met the inclusion criteria and were selected and analyzed. Data analysis resulted in three categories: "Innovative

welfare technology for ADL, ""Innovative welfare technology for movement in housing and society", and "Innovative welfare technology for social interaction". The result of the

literature review shows that there are innovative welfare technology that can be used by occupational therapists working with older people in ordinary housing, which can help to promote autonomy and independence, safety and security in occupation. The results also indicate that more research is needed in this area.

Keywords: Occupational Therapy, Innovative welfare technology, Ordinary housing, Elderly people.

(5)

4

Innehållsförteckning

BAKGRUND ... 5

ARBETSTERAPI OCH DELAKTIGHET I AKTIVITET ... 5

INNOVATIV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI ... 6

ÄLDRE PERSONER I ORDINÄRT BOENDE ... 7

PROBLEMFORMULERING ... 8 SYFTE ... 8 METOD ... 8 DESIGN ... 8 LITTERATURSÖKNING ... 9 DATAANALYS ... 10 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER ... 10 RESULTAT ... 11

INNOVATIV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI FÖR ADL ... 11

INNOVATIV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI FÖR FÖRFLYTTNING I BOSTAD OCH SAMHÄLLE ... 12

INNOVATIV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI FÖR SOCIAL INTERAKTION ... 13

DISKUSSION ... 15 RESULTATDISKUSSION ... 15 METODDISKUSSION ... 18 KONKLUSION ... 20 TILLKÄNNAGIVANDE ... 20 REFERENSLISTA ... 21 BILAGA 1 ... 25

TABELL 1.ÖVERSIKT ÖVER DATABASSÖKNINGAR. ... 25

BILAGA 2 ... 27

(6)

5

Det finns idag ca 1,6 miljoner personer som är över 65 år, vilka utgör 18 procent av Sveriges befolkning. Denna grupp förväntas enligt Statistiska centralbyrån [SCB], (2009) fortsätta öka, vilket kan innebära ett ökat behov av vård och omsorg, samt en stödjande miljö och

omgivning (Bergman-Stamblewski, 2008). För att i framtiden tillgodose äldre personers behov och önskningar så att de har möjlighet att känna sig delaktiga i aktivitet, vara autonoma och självständiga behövs det enligt Magnusson, Hanson och Borg (2004); Modig (2012) utvecklas nya lösningar som är kostnadseffektiva och håller hög kvalitet. Innovativ välfärdsteknologi kan användas som en resurs för att äldre personer ska kunna bo kvar hemma. Det vill säga teknik som underlättar och stödjer äldre personers självständighet i aktivitet. Nya idéer och användningsområden tillkommer kontinuerligt med fokus bland annat utifrån äldre personers behov och önskemål. Europakommissionen avsatte under sex år, 600 miljoner euro för att finansiera projekt med innovativ välfärdsteknologi från Ambient Assisted Living Joint programmen [AAL], (2012). Under arbetsterapeututbildningen kom författarna i kontakt med innovativ välfärdsteknologi. Vilket gjorde att ett intresse väcktes att ta reda på hur innovativ välfärdsteknologi skulle kunna hjälpa äldre personer i deras vardag, att engagera sig i meningsfulla aktiviteter, samt att vara till nytta inom arbetsterapi. Enligt Förbundet Sveriges arbetsterapeuter [FSA], (2012) arbetar en tredjedel av arbetsterapeuterna i Sverige med äldre personer. De äldre personerna som kommer i kontakt med arbetsterapeut kan ha svårigheter med att utföra personliga och instrumentella aktiviteter i dagliga livet [P-ADL & I-[P-ADL]. Författarnas avsikt var att genom en litteraturöversikt ta reda på vilken innovativ välfärdsteknologi som finns, samt hur dessa kan användas av arbetsterapeuter för att främja delaktighet i aktivitet för äldre personer i ordinärt boende.

Bakgrund

Arbetsterapi och delaktighet i aktivitet

Arbetsterapeutens målsättning är att främja engagemang i aktivitet, utifrån personens egna förutsättningar för att vara delaktig i aktivitet om upplevs meningsfull att utföra. När personen delaktig i aktivitet, kan hälsa och välbefinnande påverkas positivt, vilket är en av

arbetsterapeutens grundantagande (Eklund, Gunnarsson & Leufstadius, 2010; Fisher & Nyman, 2008).

Arbetsterapeuter arbetar utifrån aktivitet, person och omgivning. Aktivitet är vad personer finner nödvändigt, samt meningsfullt i sitt liv för att ta hand om sig själv, hem, arbete och

(7)

6

fritid i ett socialt och kulturellt sammanhang (American Occupational Therapy Association [AOTA], 2008; Boyt Schell, Blesdell Crepeau & Cohn, 2009; Kielhofner, 2008). Personen som utför aktivitet påverkas av aktiviteten, omgivningen, samt de krav som ställs på

utförandekapaciteten. Personens möjlighet att vara aktiv och självständig, påverkas av fysiska, psykiska samt sociala faktorer i omgivningen och miljön. Aktiviteter såsom personlig vård, arbete och fritid kan förändras under livet, vilket i sin tur påverkar personens identitet och kompetens (Kielhofner, 2008).

Arbetsterapeuten kan anpassa boendet för att personen ska kunna bo kvar, senarelägga eller undvika flytt till annat boende (Boman, Nygård & Borell, 2007; Haak, Fänge, Iwarsson & Ivanoff, 2007). Enligt Lilja och Borell (2001), samt Socialstyrelsen (2001) är vanligt

förekommande interventioner i bostaden som arbetsterapeuten utför, borttagning av trösklar, iordningställande av duschplats, samt installering av trapphiss i syfte att stödja personen att kunna utföra sin ADL. Andra interventioner arbetsterapeuten utför kan vara förskrivning av hjälpmedel riktade till utförande inom ADL. Arbetsterapeuten kan även fungera som konsult för att ge stöd och råd vid användning av hjälpmedel, i utförande av aktivitet för personer, anhöriga och vårdgivare samt andra yrkesgrupper.

Idag används mer kortsiktiga lösningar istället för att arbeta mer preventivt och se till den totala bilden gällande person, aktivitet och omgivning (Lilja, 2012). Det kan handla om stödinsatser i hemmet för att förebygga fall. Interventionerna som utförts i hemmet har kunnat förbättra personens fysiska förmåga i aktiviteter (Wahl, Fänge, Oswald, Gitlin & Iwarsson, 2009).

Innovativ välfärdsteknologi

Enligt Hjälpmedelsinstitutet [Hi], (2013), samt Dahlberg (2012) kan välfärdsteknologi ses som ett paraplybegrepp för kunskap och användning av tekniska hjälpmedel, samt för

information och kommunikationsteknologi [IKT]. I denna studie används begreppet innovativ välfärdsteknologi för att beskriva ny teknik som inte använts tidigare. Forskning har visat att innovativ välfärdsteknologi kan bidra till stöd och hjälp med att kommunicera, förflytta sig på ett tryggare och säkrare sätt, samt vid minnesproblematik (Bergman-Stamblewski, 2008; Vergados, 2010). I den nationella undersökningen Teknik för äldre som genomfördes på uppdrag av regeringen kartlades kommunernas användning av IT och IT-produkter. Resultatet av undersökningen visar att det finns insikt om betydelsen av innovativ välfärdsteknologi, men att kommunerna idag inte använder innovativ välfärdsteknologi i någon större

(8)

7

utsträckning (Dahlberg, 2013; Modig, 2012). Vidare anges det att vanliga problem och hinder är de ekonomiska förutsättningarna, samt bristande kunskap om innovativ välfärdsteknologi. Majoriteten av kommunerna anger att de önskar få mer information, kunskaper, samt bättre fungerande och mer lättanvända produkter. Trots de problem och hinder som finns för en ökad användning tror kommunerna att efterfrågan på innovativ välfärdsteknologi kommer att öka hos äldre personer i ordinärt boende.

Forskning har visat att insatser som med förskrivning av innovativ välfärdsteknologi och anpassning av hemmiljön minskar kostnaderna för de äldre personers vårdgivare. Innovativ välfärdsteknologi har dessutom möjlighet att stödja äldre personer till självständighet och autonomi i ADL (Mann, Ottenbacher, Fraas, Tomita & Granger, 1999; Petersson, Lilja & Borell, 2012).

Äldre personer i ordinärt boende

En naturlig nedre gräns i denna studie för att beskriva äldre personer, är när personer lämnar yrkeslivet vid ca 65 år och går i pension. Enligt Intiso, Di Rienzo, Russo, Pazienza, Tolfa, Iarossi och Maruzzi (2012) medför inte åldrandet automatiskt sjukdom och nedsatta förmågor. Funktionsnedsättningar av kognitiv, psykisk och fysisk karaktär kan förekomma, vilket kan påverka aktivitetsutförandet. Åldrandet kan även innebära förändring av roller vid

pensionsavgång, förlust av livskamrat, vänner, ändrat aktivitet- och utförandemönster, samt i samhällets förväntningar och omgivningens förändrade krav på äldre personer (Kielhofner, 2008). Det kan medföra en risk att äldre personers sociala kontaktnät begränsas, samt att vårdgivare som hemtjänst utgör den viktigaste källan till social interaktion (Davidson, 2009). Aktivitetsutförandet kan genom livets olika livsfaser påverkas i kombination med

omgivningsfaktorer i det ordinära boendet, samt av närmiljön i form av den byggda och naturliga miljön. Men också av kultur, ekonomi, samt politiska faktorer som kan verka hindrande eller stödjande i aktivitet (Kielhofner, 2008). Ordinärt boende beskrivs i denna studie som den bostad i form av lägenhet, villa eller radhus som äldre personer har som hem. Enligt Gillsjö, Schwartz-Barcott och von Post (2011), samt Petersson, et al.(2012) kan det ordinära boendet för äldre personer vara förknippat med trygghet där de kan vara sig själv, samt har personliga föremål och minnen. Det ordinära boendet kan ge äldre personer känslan av autonomi och självständighet, där de är fria att bestämma över sin tid och plats, samt ger en känsla av integritet. Att behöva flytta och behöva lämna sitt hem när det av olika anledningar inte går att bo kvar i det ordinära boendet kan vara en källa till oro. Anhöriga och vårdgivare, samt stödinsatser från arbetsterapeut kan bidra till att äldre personer kan bo kvar i ordinärt

(9)

8

boende på ett tryggt och säkert sätt (Boman, et al. 2007). Behovet av hjälp kan påverka äldre personers möjlighet att vara delaktiga och själva kunna utföra dagliga och meningsfulla aktiviteter. Forskning har visat att äldre personer har en önskan om att kunna påverka och vara delaktiga i sin vardag, samt att obehindrat kunna vara aktiva, exempelvis röra sig utomhus, åka och handla eller besöka vänner och bekanta (Johansson, Josephson & Lilja, 2009; Källdalen, Marcusson, Nägga & Wressle, 2012; Melander-Wikman, Jansson & Ghaye, 2006; Socialstyrelsen, 2001).

Problemformulering

För att besvara syftet med studien valde författarna att genomföra en litteraturöversikt över forskning inom området som berör arbetsterapi och innovativ välfärdsteknologi för äldre personer i ordinärt boende. Litteraturgenomgången visar att en stor andel äldre personer bor i ordinärt boende, samt har behov av stöd för att kunna vara delaktiga i dagliga aktiviteter. Denna grupp förväntas dessutom öka i framtiden, vilket får konsekvenser beträffande ökat behov av stödjande insatser. Kunskapen gällande innovativ välfärdteknologi är begränsad, samt hur arbetsterapeuter som profession kan utforma interventioner som är kopplade till innovativ välfärdteknologi. Den innovativa välfärdsteknologin som idag finns, är en outnyttjad resurs beträffande kompenserande hjälpmedel som kan medverka till att stödja äldre personer, samt kan främja att de kan vara engagerade i de aktiviteter som de finner meningsfulla.

Syfte

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en överblick över innovativ välfärdsteknologi som kan främja aktivitet för äldre personer i ordinärt boende.

Metod

Design

En litteraturöversikt valdes som metod vilken Friberg (2012) beskriver som lämplig metod som kan skapa översikt över aktuellt kunskapsläge. Kunskapsluckor kan synliggöras genom en översikt av både studier med kvalitativ och kvantitativ data. Denna metod är lämplig att använda för att beskriva, sammanställa, samt ge överblick över innovativ välfärdsteknologi som kan främja aktiviteter för äldre personer i ordinärt boende, för att besvara studiens syfte.

(10)

9

Litteratursökning

Under våren 2013 genomfördes en litteratursökning som inkluderade relevant forskning från vetenskapliga artiklar inom det aktuella området. Författarna utgick från Friberg (2012) rekommendation för sökteknik, samt urvalsförfarande under litteratursökningens gång. Först genomförde en osystematisk sökning för att skaffa överblick över forskningsområdet, genom att läsa artiklarnas abstrakt. För att finna lämpliga artiklar till studien användes databaserna Cinahl, Primo, samt Scopus. Valet av databaserna grundade sig på att dessa databaser fanns tillgängliga via Luleå tekniska universitetsbibliotek, samt har ett urval av artiklar som berör studier inom ämnet arbetsterapi. Därefter gjordes en systematisk sökning med sökord som bestämdes av författarna. Som tillvägagångssätt vid litteratursökningen användes ett naturligt sökspråk i de databaser där trunkering inte fungerade. Därefter

trunkering för att bredda sökningarna, samt boolesk sökteknik för att sammankoppla de olika sökorden. Sökorden som användes var: occupational therapy, assistive technology, living,

home, people and elderly*.

Utvalda artiklar som ingick i studien var avgränsade med inklusion och exklusionskriterier (Friberg, 2012). Inklusionskriterier för artiklarna var att de skulle innehålla arbetsterapi, innovativ välfärdsteknologi, samt äldre personer i ordinärt boende. Artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade och publicerade i vetenskapliga tidskrifter, vara skrivna på engelska, i full text, samt publicerade mellan år 2003 och 2013. Exklusionskriterna för de artiklar som valdes bort var artiklar som innehöll tekniklösningar som vardagsteknik och elektriska rullstolar. De artiklar, där abstrakten som motsvarade ovanstående kriterier valdes ut för noggrannare granskning.

Resultatet av litteratursökningen sammanfördes i en tabell (se bilaga 1) som visar databas, sökord, sökordskombinationer, antal träffar, antal lästa abstrakt, samt antal valda artiklar. Författarna läste enskilt artiklarnas abstrakt. I sökningen granskades sammanlagt 242 stycken abstrakt. Därefter gjordes ett gemensamt urval utifrån abstrakten av de artiklar som skulle inkluderas och läsas i sin helhet. Detta resulterade i att 16 utvalda artiklar valdes ut.

Författarna granskade sedan artiklarnas kvalitet utifrån Fribergs (2012) frågor vid granskning av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Efter sammanställningen av de 16 artiklarna föll ytterligare 7 artiklar bort, utifrån de exklusionskriterier som anges ovan samt att de utifrån författarnas tolkning inte kunde besvara litteraturöversiktens syfte. Sammanlagt nio artiklar ingår i studien. En sammanställning av artiklarna redovisas i tabell (se bilaga 2).

(11)

10

Dataanalys

Vid dataanalysen läste författarna samtliga abstrakt av de 9 artiklar enskilt upprepade gånger för insikt och förståelse av innehåll och sammanhang av de utvalda artiklarna. Författarna jämförde därefter de utvalda artiklarnas likheter och skillnader i studiernas resultat. De utvalda artiklarna dokumenterades sedan i tabell (se bilaga 2) med författare, artikel och tidskrift, syfte, metod, resultat, samt om de innehöll arbetsterapeutiskt fokus. Författarna sorterade därefter innehållet i artiklarna som innefattade liknande innehåll under

aktivitetsområderna ADL, boendeaktiviteter, samt social interaktion. I resultatdelen redovisas kategorierna som: " Innovativ välfärdsteknologi för ADL", Innovativ välfärdsteknologi för

förflyttning i bostad och samhälle", samt "Innovativ välfärdsteknologi för social interaktion".

I kategorierna ges en beskrivande presentation av i vad som framkom vid dataanalys, samt med referens till de granskade artiklarna för att ge förståelse för forskningsområdet (Friberg, 2012).

Forskningsetiska aspekter

Vid en litteraturbaserad studie väljs inga personer ut att delta, det innebär att denna studie inte berörs av lagen om etikprövning (Statens offentliga utredningar [SOU], 2003:460).

Författarna diskuterade för och nackdelar innan litteraturöversikt valdes som metod. Fördelen är att ordinarie arbetsterapiverksamhet inte störs, samt att äldre personer i ordinärt boende inte behöver kontaktas och deras dagliga aktiviteter och rutiner inte påverkas. Tillgängligt material finns istället i form av vetenskapliga artiklar för att samla in data. Författarna har strävat efter att minska risken för feltolkning, genom att läsa och diskutera artiklarna flertal gånger, följa Fribergs (2012) rekommendationer i att skriva uppsats, samt återge artiklarnas information och referenser på ett sanningsenligt sätt. Det är en nackdel att artiklarna är skrivna på

engelska, vilket kan ge utrymme för feltolkning i språköversättningen. Detta kan medföra att innehållet i artiklarna missförstås, som kan påverka studiens resultat. Författarna har strävat efter att undvika att tolka in personliga åsikter och förutfattade meningar. Enligt Etisk kod för arbetsterapeuter (FSA, 2012) ska arbetsterapeuter delta i forskning och utvecklingsarbete, vilket kan bidra till utveckling av arbetsterapeutens kompetens och arbetsterapeutisk

verksamhet. Författarnas förhoppning är att nyttan med studien är att den kan bidra med ökad insikt och fördjupad kunskap för yrkesverksamma arbetsterapeuter. För att kunna följa med i utvecklingen av innovativ välfärdsteknologi för ökad delaktighet i aktiviteter för äldre personer i ordinärt boende, vilket kommer att uppväga eventuella risker med studien.

(12)

11

Resultat

Sammanfattningsvis framkom i resultatet att äldre personer med eller utan kognitiva nedsättningar önskar att bo kvar i ordinärt boende, samt att utföra aktiviteter självständigt. Resultatet visar att det finns innovativ välfärdsteknologi som kan stödja äldre personer i att kunna fatta självständiga beslut rörande den egna personen eller om aktiviteter som ska utföras, vilket har visat sig kunna förbättra utförande av ADL. Innovativ välfärdsteknologi kan vara ett komplement till insatser från anhöriga, vårdgivare och omgivande faktorer. Äldre personer anser att innovativ välfärdsteknologi inte stör de dagliga aktiviteterna. Resultatet presenteras i tre kategorier: “Innovativ välfärdsteknologi för ADL”, Innovativ

välfärdsteknologi för förflyttning i bostad och samhälle” och “Innovativ välfärdsteknologi för social interaktion”.

Innovativ välfärdsteknologi för ADL

Denna kategori beskriver innovativ välfärdsteknologi för att främja aktiviteter i dagliga livet. Arbetsterapeuten kan utreda vad äldre personer upplever som hindrande i aktivitet, samt föreslå innovativ välfärdsteknologi för att främja aktivitet i dagliga livet.

Resultatet av de analyserade artiklarna visar att det finns ett flertal innovativa

välfärdsteknologiska lösningar om kan stödja äldre personer, samt främja självständighet i ADL. Några exempel på dessa är forskning som gjorts på COACH av 10 personer med demens, har visat sig reducera behovet av hjälp med 25 % från anhöriga och vårdgivare. COACH ger guidning i att tvätta händerna efter toalettbesök. Cooks Collage ger guidning i att laga mat via en bildskärm som visar steg som skett och steg som kommer att ske i

matlagningen. Studier har dock inte utförts på äldre personer, men har visat sig kunna stödja personer i att laga mat och lära sig nytt språk (Wherton & Monk, 2008). Medicinpåminnare med olika funktioner kan hjälpa äldre personer med att självständigt sköta sin medicinering. Medicinpåminnare kan larma vid tidpunkt för medicin, samt förhindra intag av medicin andra tider än den aktuella tidpunkten. Exempel på medicinpåminnare är Carousel och Dosis. Det finns även talande etiketter som passar för paket och burkar. Records innehåller instruktioner, exempelvis genom att trycka på knappen står det: 'Detta är din hjärtmedicin - ta en när du bli andfådd och ring sedan din vårdgivare" (Molin, Petterson, Jonsson & Keijer, 2007;Renda, 2012; Wherton & Monk, 2008). Äldre personer ansåg att innovativa tekniklösningar,

(13)

12

ordinärt boende och bidrog till trygghet och säkerhet i ADL (Chan, Esteve, Escriba & Campo, 2008; Demiris, Hensel, Kubik & Rantz, 2008; van Hoof, Kort, Rutten & Duijnste, 2011).

Analysen visar att innovativ välfärdsteknologi var ett välkommet komplement till att åldras i hemmet, samt självständigt kunna utföra ADL. Äldre personer med eller utan kognitiv

nedsättning har en stark önskan att åldras i ordinärt boende, att behöva flytta till annat boende upplevdes som ett hot mot privatlivet, samt att kunna vara självständiga. Det ordinära boendet sågs som en plats som förknippades med trygghet och självständighet. Utifrån ett flertal artiklar framkom att arbetsterapeuten har en betydande roll för att äldre personer ska kunna uppnå självständighet. Genom att se till äldre personers behov av stöd i ADL samt socialt nätverk, i kombination med bostadsanpassning och innovativ välfärdsteknologi, kan flytt senareläggas eller undvikas, samt öka äldre personers självständighet beträffande ADL (Chan, et al. 2008; Kristoffersson, Coradeschi, Loutfi & Severinson-Eklundh, 2011; Molin et al., 2007; Plastow, 2006; Renda, 2012; van Hoof, et al. 2011;Wherton & Monk, 2008). Samtliga artiklar beskrev självständighet som den viktigaste faktorn för att äldre personer skulle kunna bo kvar i sitt ordinära boende och vara delaktiga i ADL (Chan, et al. 2008; Cooper, Dicianno, Brewer, Lopresti, Ding, Simpson & Wang, 2008;Demiris, et al 2008: Kristoffersson et al. 2011; Molin, et al. 2007; Plastow, 2006; Renda, 2012; van Hoof et al. 2011; Wherton & Monk, 2008).

Innovativ välfärdsteknologi för förflyttning i bostad och samhälle

Denna kategori beskriver innovativ välfärdsteknologi för att främja förflyttning i bostad och samhälle. Arbetsterapeuten kan anpassa omgivning och aktivitet för ökad trygghet och säkerhet som kan bidra till självständighet och autonomi, samt föreslå innovativ välfärdsteknologi för att främja förflyttning.

Resultatet av de analyserade artiklarna visar att det finns innovativ välfärdsteknologi som kan stödja äldre personer, samt främja självständighet i förflyttning i bostad och samhälle. Det finns kontext medvetna system som kan guida äldre personer med hjälp av sensorer att

navigera i omgivningen. Inomhus med sensorer som radiofrekvens och GPS utomhus (Cooper et al. 2008; Plastow 2006; Wherton & Monk, 2008). Med stöd av kunskap om äldre personers lokalisation kan ledtrådar ges för att hitta hem eller till annan plats. Innovativ

(14)

13

Activity compass som är ett bärbart orienteringshjälpmedel med GPS som innehåller verbala instruktioner och guidar äldre personer med en pil på displayen i rätt rikting till avsedd plats. Sensorer inom innovativ välfärdsteknologi sågs som en extra trygghet och säkerhet, då den känner av om ett fall inträffat, eller vid avvikelser från det naturliga rörelsemönstret. Sensorerna ansågs inte inkräkta på äldre personers privatliv, utan de fokuserade på den innovativa välfärdsteknologins användbarhet för att kunna bo kvar i ordinärt boende och vara självständiga (Chan et al. 2008; Demiris et al. 2008; Kristoffersson et al 2011; Renda, 2012; van Hoof et al, 2011). Arbetsterapeuten behöver vara med och se till att den innovativa välfärdsteknologin som tas fram inte används för att övervaka äldre personer, utan stödjer aktivitet, självständighet och autonomi vid förflyttning i bostad och samhälle. Om innovativ välfärdsteknologi används på rätt sätt främjas trygghet och säkerhet vid förflyttning i olika miljöer. Innovativ välfärdsteknologi ska inte ersätta vårdgivare (Kristoffersson, 2011; Plastow, 2006; Renda 2012).

Behovet av adekvat stöd i form av orienteringshjälpmedel inom innovativ välfärdsteknologi är särskilt viktigt för att stödja självständighet och autonomi i aktivitet, medverka till trygghet och säkerhet hos äldre personer som drabbats av demens med vandringsbeteende, samt för anhöriga och vårdgivare (Molin et al. 2007; Plastow, 2006; van Hoof et al. 2011; Wherton & Monk, 2008). Analysen visar att den komplexa situationen kring äldre personer med demens väcker etiska frågor med fokus på integritet, riskerna kontra nyttan med traditionella och icke traditionella kompenserande strategier beträffande övervakning, samt en begränsad tillvaro som motverkar äldre personers autonomi och självständighet, eller flytta till annat boende. (Plastow, 2006; van Hoof et al. 2011; Wherton & Monk, 2008). Analysen visar att äldre personer kan känna rädsla och oro för att de ska falla, samt inte kunna meddela sig och kunna ta sig upp i händelse av fall (Demiris et al. 2008; van Hoof et al 2011). Analysen visar även att äldre personer inte litade på sina ordinarie larmsystem, samt uttryckte en oro över att vara beroende av att trycka på en knapp.

Innovativ välfärdsteknologi för social interaktion

Denna kategori beskriver innovativ välfärdsteknologi för att främja social interaktion. Arbetsterapeuten kan främja social interaktion, ökad delaktighet, samt minska risken för social isolering, samt föreslå innovativ välfärdsteknologi som kan främja social interaktion.

(15)

14

Resultatet av de analyserade artiklarna visar att det finns innovativ välfärdsteknologi som kan stödja äldre personer, samt främja självständighet i social interaktion. Studier gjorda på Mobil robot telepresence (MRP) såsom Giraff, har visat att äldre personer ser fördelar med visuell kontakt vid samtal. Vilket minskade känslan av social isolering, reducerade resor och resekostnader. Giraff är en robot med mikrofon, kamera och högtalare, vilket främjar social interaktion och delaktighet vid utförande av aktiviteter. Giraff kan tas med av äldre personer i bostaden vid utförande av aktiviteter då den är stående på hjul, samt kan styras på distans av exempelvis anhöriga (Kristoffersson, 2011). Sense Cam tar bilder under äldre personers dag, samt känner av förändring i puls vilket bidrar till att minnas meningsfulla aktiviteter som skett under dagen. Försök med Sense cam har visat sig vara signifikanta, där äldre personer med demens har haft lättare att föra ett samtal med andra personer. Med Computer Interactive Reminiscence and Conversation Aid [CIRCA], ges äldre personer möjlighet att via en touchskärm få tillgång till olika teman på en display som fritid, underhållning, samt lokal historia. Det finns även tre mediealternativ som fotografier, video och musik (Wherton & Monk, 2008). Giraff och CIRCA har visat sig vara användarvänliga och inte krävt någon teknisk kunskap för att kunna använda innovativ välfärdsteknologi, vilket bidragit till ökad självständighet och självkänsla i social interaktion (Kristoffersson et al. 2011; Wherton & Monk, 2008). Innovativ välfärdsteknologi minskade känslan av social isolering när äldre personer exempelvis bodde i glesbyggd, samt hade långt till anhöriga och vårdgivare, vilket bidrog till att kunna bo kvar i ordinärt boende (Cooper et al. 2008; Kristoffersson et al. 2011; Molin et al. 2007; Wherton & Monk, 2008).

Analysen visar att äldre personer med demens kan ha problem med exekutiva funktioner (Chan, et al. 2008; Molin et al. 2007; Wherton & Monk, 2008). Detta kan påverka deras förmåga vid kommunikation, att avläsa sociala signaler, samt ta initiativ i samtal.

Konsekvenser kan innebära social isolering och minskad motivation och livskvalitet som påverkar äldre personer. Innovativ välfärdsteknologi kan bidra till att minnas och kunna ge stöd i kommunikation och samtal med anhöriga och vårdgivare om aktiviteter som skett i nutid och dåtid (Chan, et al. 2008; Cooper et al. 2008; Wherton & Monk, 2008). Resultatet av de analyserade artiklarna visade att rädsla för ensamhet och social isolering var vanligt

förekommande hos äldre personer. Rädslan för ensamhet och inte kunna ha kontakt med anhöriga och vänner, var en källa för oro och ångest. Detta kan leda till flytt till annat boende för att bryta social isolering (Molin et al. 2007; Wherton & Monk, 2008).

(16)

15

Diskussion

Resultatdiskussion

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en överblick över innovativ välfärdsteknologi som kan främja aktivitet för äldre personer i ordinärt boende.

Resultatet av de analyserade artiklarna visade att det ordinära boendet sågs av äldre personer som viktigt för självständighet, samt privatliv. Problem i aktivitet, omgivning, och social interaktion påverkade äldre personers möjlighet till kvarboende och deras känsla av

välbefinnande, samt trygghet och säkerhet. Resultatet stämmer överens med arbetsterapeutisk litteratur (Gillsjö, et al. 2011; Petersson et al. 2012) som visar det ordinära boendets betydelse för äldre personer, samt vad en eventuell flytt skulle kunna innebära för trygghet, säkerhet och privatliv. I resultatet framkom att det inte enbart var innovativ välfärdsteknologi som kunde öka äldre personers känsla av trygghet, säkerhet, självständighet och autonomi för att kunna bo kvar i ordinärt boende. Utan det var en kombination av faktorer som aktivitet, omgivning, socialt stöd, samt innovativ välfärdsteknologi som kunde bidra till detta. Kan det vara så att arbetsterapeuten har en betydande roll vid val av innovativ välfärdsteknologi för att äldre personer ska kunna uppnå självständighet? Eftersom arbetsterapeuten har en helhetssyn var det gäller person, aktivitet och omgivning. Vidare visade resultatet att för att innovativ

välfärdsteknologi skulle vara till nytta för äldre personer i ordinärt boende, var det nödvändigt att det ordinära boendet först fungerade, exempelvis borttagning av trösklar som kan verka hindrande i aktivitet. I den arbetsterapeutiska litteratur finns det få resultat som uppvisar liknade resultat. Dock anges bostadsanpassning som värdefullt, då den kan möjliggöra

kvarboende och stödja äldre personer i aktiviteter, samt kunna öka självständighet (Boman, et al. 2007; Haak, et al. 2007). Resultatet kan ha betydelse för arbetsterapeuten vid val av intervention för att se till äldre personers individuella behov utifrån aktivitet och omgivning (Kielhofner, 2008; Pynoos et al. 2002).

Enligt arbetsterapeutens etiska kod (2012) är personer autonoma och äldre personer bör göras delaktiga i de beslut som fattas så att de kompenserande strategierna fyller den funktion som de är avsedda att fylla. Resultatet visade att det var viktigt för äldre personer att vara

autonoma och kunna bestämma över sig själva, samt kunna röra sig obehindrat i samhället. Autonomi, självständighet, självkänsla och hälsa kan påverkas när äldre personer vill förflytta sig i samhället och har svårt att orientera sig, samt hitta till önskad plats. Detta kan försvåras om omgivningen inte är stödjande, samt om äldre personer har en funktionsnedsättning som

(17)

16

påverkar aktivitetsutförandet. Resultaten överensstämmer med vad Kielhofner (2008), samt Bergman-Stamblewski (2008) anger om omgivningens krav och inverkan på aktiviteter. Om inte omgivningen är stödjande eller tillgänglig kan det leda till att äldre personer med eller utan kognitiv nedsättning upplever känslor av stress, tristess, samt av hopplöshet.

Idag används det trygghetslarm som kan göra anhöriga och vårdgivare uppmärksamma på om äldre personer med demens och vandringsbeteende är på väg att lämna det ordinära boendet. Larmet kan innebära en trygghet för äldre personer och deras anhöriga och vårdgivare, då det kan förhindra att äldre personer exempelvis går ut på natten och inte hittar hem eller är felaktigt klädda för årstiden. Dock kan larmet påverka äldre personers autonomi och

självständighet om avsikten med larmet är att förhindra utgång på grund av bristande resurser för anhöriga och vårdgivare, samt om de blir begränsade till aktiviteter som sker i det ordinära boendet (Dahlberg, 2013; FSA, 2010). Enligt författarna kan dessa larm gå emot de

arbetsterapeutiska grundantaganden, om de används på ett felaktigt sätt. Liknande

resonemang framförs av FSA (2010) som anger att larm inte ska ersätta vårdgivare. Resultatet visade att det finns innovativ välfärdsteknologi som orienteringshjälpmedel kan stödja äldre personer att förflytta sig i samhället. Enligt Lilja (2012) kan äldre personer få en känsla av självständighet då de ges möjlighet att utföra andra aktiviteter i samhället som äldre personer uppfattar som meningsfulla, exempelvis att besöka vänner och bekanta eller gå på promenad. Det kan innebära att den äldre personen blir stärkt fysiskt och psykiskt, som kan leda till minskat behov av stöd och insatser från anhöriga och vårdgivare. Enligt Lilja och Borell (2001) behöver arbetsterapeutiska interventioner se till att bibehålla äldre personers

aktivitetsutförande, i syfte att bibehålla eller stärka livskvalitet, samt ge stöd i att vara fortsatt delaktiga i samhället. Det stämmer överens med vad FSA (2010) anger om val av innovativ välfärdsteknologi som bör utgå från äldre personers behov i omgivning och aktivitet.

Enligt Bergman-Stamblewski (2008), samt Vergados (2010) kan arbetsterapeutiska interventioner bidra till ökad självständighet i att utföra aktiviteter i dagliga livet såsom anpassning av bostad och hjälpmedel inom ADL och kognition. Resultatet visade att det finns kognitiva hjälpmedel för ADL inom innovativ välfärdsteknologi som kan underlätta för äldre personer och deras anhöriga och vårdgivare. Relationerna mellan äldre personer och deras anhöriga kan förbättras, och minskar att relationerna blir till patient och vårdare. Det kan innebära att äldre personer och deras anhöriga kan ha kvar sina roller, vanor och rutiner, samt att äldre personers integritet bibehålls. I enlighet med Kielhofner (2008) har arbetsterapeuten en betydande roll i att kunna stödja och rekonstruera vanor och roller vid åldrande, med eller

(18)

17

utan fysiska och kognitiva nedsättningar. Arbetsterapeuten bör med stöd av innovativ välfärdsteknologi kunna främja delaktighet i aktivitet för äldre personer, vilket kan påverka hälsa och välbefinnande positivt (Eklund, et al. 2010). Äldre personer ansåg att innovativ välfärdsteknologi inte störde dagliga aktiviteter.

Resultatet visade att ett socialt nätverk var viktigt för att kunna hålla kontakt med anhöriga, vänner och bekanta. Resultatet styrks av Eklund et al. (2010) som menar att social interaktion kan ses som att vara del av gemenskap, samt stärka äldre personers känsla av delaktighet i aktivitet. Resultatet visade att det finns innovativ välfärdsteknologi inom kognitiva

hjälpmedel, som kan stödja äldre personer i att exempelvis kunna föra ett samtal om händelser som skett under dagen, men också som kan användas när äldre personer bor långt från

anhöriga.

Resultatet visar att innovativ välfärdsteknologi inte ska ersätta anhöriga och vårdgivare, det sågs som ett komplement för att kunna bibehålla ett socialt nätverk, samt gav känsla av

trygghet. I arbetsterapeutisk litteratur finns det få resultat som uppvisade liknade resultat kring innovativ välfärdsteknologins betydelse för social interaktion. Resultat som hittats anger att arbetsterapeuten har en betydande roll i att bidra till social interaktion, samt minska social isolering. Det kan innebära att undanröja hinder i fysisk, social och kulturell omgivning som kan främja social interaktion för äldre personer. Samt kunna utföra aktiviteter i samspel och tillsammans med andra i syfte att undvika social isolering (Davidson, 2009; FSA, 2012; Kielhofner, 2008).

Resultatet indikerar att det behövs mer forskning på innovativ välfärdsteknologins effekter för ökad användning för att äldre personer ska kunna bo kvar i ordinärt boende och kunna vara fortsatt delaktiga i aktiviteter exempelvis som att laga mat, samt besöka vänner och bekanta. Modig (2012) anger att vanliga problem och hinder är de ekonomiska förutsättningarna samt bristande kompetens beträffande att innovativ välfärdsteknologi inte används i större

utsträckning som hjälpmedel. För arbetsterapeuten kan denna studie ha betydelse vid exempelvis val av intervention och innovativ välfärdsteknologi, men också för att främja delaktighet i aktivitet på ett tryggt och säkert sätt. Resultaten skulle kunna bidra till nya rön och forskning inom området innovativ välfärdsteknologi, beträffande delaktighet i aktivitet för äldre personer i ordinärt boende i samtiden och framtiden.

(19)

18

Metoddiskussion

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en överblick över innovativ välfärdsteknologi som kan främja aktivitet för äldre personer i ordinärt boende.

Författarna kommer att diskutera studien utifrån begreppen trovärdighet, giltighet, och

överförbart och utgå från Granskär och Höglund-Nielsen, (2012) vid diskussion kring studien.

Enligt författarna var det lämpligt att med litteraturöversikt som metod att täcka in forskning och ge överblick över området arbetsterapi, innovativ välfärdsteknologi, äldre personer i ordinärt boende. Samt hur arbetsterapeuter skulle kunna använda forskningen i arbetet för att främja delaktighet i aktivitet. Detta styrks av Friberg (2012) som anger att litteraturöversikt kan bidra till att skapa fördjupad kunskap och översikt över befintlig forskning och

kunskapsläge inom valt område. Artiklarna som valdes var publicerade år 2006 eller senare, vilket gör att översikten och kunskapsläget speglar aktuell forskning. Syftet har enligt

författarna uppfyllts i den aktuella litteraturöversikten genom att beskriva och ge en överblick över innovativ välfärdsteknologi genom kvalitativa och kvantitativa studier inom det valda området. Ett alternativ hade kunnat vara att göra en kvalitativ studie med fokusgrupper för att få yrkesverksamma arbetsterapeuters åsikt om innovativ välfärdsteknologi, samt om äldre personer i ordinärt boende var behjälpta av dessa i aktiviteter.

Författarna sökte i tre i databaser med olika sökordskombinationer. För att finna aktuella artiklar till litteraturöversikten avgränsades sökningarna till artiklar publicerade mellan år 2003-2013. De sökord och sökordskombinationer som användes var skrivna på engelska, dessa kan ha varit otillräckligt översatta till svenska, samt ha olika betydelser på svenska och engelska. Detta kan ha påverkat urvalet av artiklar, samt studiens trovärdighet, genom att författarna kan ha misstolkat av artiklarnas innebörd. Författarna har under studiens gång återvänt till artiklarna och läst dessa upprepade gånger för att minska risk för misstolkning. Författarna stärkte studiens trovärdighet genom avgränsning beträffande att artiklarna skulle vara peer reviewed, i full text, samt i urval för att relevanta artiklar skulle komma med. Om sökningen skulle ha utvidgats genom att ta med artiklar före år 2003, hade det varit möjligt att finna fler artiklar, men dess information skulle vara inaktuell.

Giltigheten för studien stärks genom att författarna har följt Friberg (2012) rekommendationer i att skriva uppsats, vilket gör att läsaren ska kunna förstå hur författarna har gått tillväga, samt för att kunna upprepa studien under liknade förhållanden och villkor. Giltigheten stärks även genom att författarna har beskrivit utförligt hur de gått tillväga under studiens gång.

(20)

19

Urvalet med att inkludera, respektive exkludera artiklar för vidare granskning kan ha inneburit att författarna har missat artiklar som kunde besvarat studiens syfte. Genom att välja antingen kvantitativa eller kvalitativa artiklar hade resultatet kunnat vara annorlunda. Författarna valde att ta med artiklar som var kvantitativa, och kvalitativa, vilka enligt Friberg (2012) kan användas i litteraturöversikt vid översikt av forskning inom valt område. En

kvalitetsgranskning gjordes av artiklarna med stöd av Friberg (2012) för att öka giltigheten innan författarna påbörjade arbetet med meningsbärande enheter.

Ett metodfel upptäcktes i form av bias i en av de artiklarna som analyserades. Det kan minska denna studies trovärdighet av de beskrivna och analyserade artiklarna genom att ta med en artikel innehållande bias. Artikeln hade kunnat uteslutas ur denna studie, men informationen som användes föreföll relevant för denna studie.

De meningsbärande enheterna togs gemensamt ut av författarna, efter arbetet med att

analysera artiklarna i vad det gäller likheter och skillnader. Detta ledde sedan fram till angivna kategorier. Författarna fann det svårt att göra en tydlig separation av kategorierna, då det inte fanns en enhetlig indelning av kategorierna i artiklarna om innovativ välfärdsteknologi, utan skiljde sig beträffande fokus och inriktning i de olika artiklarna trots gemensamma nämnare. Kategorier bestämdes slutligen efter de vanligaste förekommande områdena där innovativ välfärdsteknologi främjar delaktighet i aktivitet för äldre personer i ordinärt boende.

Författarna noterade att målgruppen, samt innovativ välfärdsteknologi i artiklarna hade olika benämningar, vilka gav viss svårighet i att vara konsekvent i löpande text, vilket gav

litteraturöversikt som metod en nackdel. Detta kan ha påverkat studiens giltighet. Författarna stärkte giltigheten genom att ange artiklarnas innehåll och fokus under tabell 2, se bilaga 2. Där även korrekt benämning ges för innovativ välfärdsteknologi, äldre personer, samt ordinärt boende.

I denna studie ingår nio artiklar, endast fyra artiklar har arbetsterapeutiskt fokus. Det hade varit en fördel om flera artiklar hade haft arbetsterapeutiskt fokus, för att påvisa innovativ välfärdsteknologi som möjlighet att användas som intervention. Två artiklar var utförda i Sverige. Författarna anser att det hade varit en fördel att finna fler artiklar om studier som var utförda i Sverige, som kan påvisa vilken innovativ välfärdsteknologi som finns tillgänglig, samt hur kunskapsläget ser ut. Det hade kunnat bidra till att stärka studiens giltighet. Dock visar studien att forskningsområdet är under utveckling. Arbetsterapeuten har en viktig funktion för att äldre personer ska kunna bo kvar i ordinärt boende. Resultatet är enligt

(21)

20

författarna generaliserbart och går att överföra på andra personer i liknande livssituation, eftersom respondenterna i de analyserade artiklarna var heterogena. Arbetsterapeuten har kunskap om aktivitet, person och omgivning, vilket i kombination med utökad forskning om innovativ välfärdsteknologi kan bidra till utveckling av interventioner som kan främja delaktighet i aktivitet för äldre personer i ordinärt boende. Författarnas förhoppning är att arbetsterapeuter ska kunna använda studiens resultat i arbetet med äldre personer i ordinärt boende.

Konklusion

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en överblick över innovativ välfärdsteknologi som kan främja aktivitet för äldre personer i ordinärt boende. Arbetsterapeutens kan med sin kunskap kring personer, aktivitet och omgivning, samt interventioner innehållande innovativ välfärdsteknologi bidra till att äldre personer i ordinärt boende får stöd i ADL, förflyttning samt social interaktion. Det kan bidra till att äldre

personers självständighet, autonomi, trygghet och säkerhet, samt att aktivitetsidentitet bibehålls med de roller, vanor och rutiner som äldre personer har.

Eftersom endast två artiklar var skrivna under svenska förhållanden beträffande innovativ välfärdsteknologi tolkar författarna det som att mer forskning behövs inom området i Sverige. Detta för att säkerställa evidensbaserade interventioner kring innovativ välfärdsteknologi för äldre personer i ordinärt boende. Författarna ser även vikten av mer forskning då arbetsterapi i kombination med innovativ välfärdsteknologi kan möta upp krav från samhället vid åldrande. Detta för att tillgodose äldre personers behov och önskningar att vara autonoma och

självständiga, samt vara delaktiga i aktivitet.

Tillkännagivande

Författarna vill tacka Alexandra Olofsson som med sin kunskap och engagemang har stöttat författarna under arbetet med examinationsuppsatsen, och utbildningen till arbetsterapeut.

(22)

21

Referenslista

* ingår i litteraturöversikten.

Ambient Assisted Living. [AAL]. (2012). Ambient Assisted Living joint programme.

Catalogue of project 2012[AAL]. Hämtad 12 februari 2013, från Vinnova

http://www.vinnova.se/sv/EU-internationell-samverkan/Europasamarbete/Artikel-185-/AAL---Ambient-Assisted-Joint-Living-Programme/

American Occupational Therapy Association. [AOTA]. (2008). Occupational therapy practice framework: Domain and process (2ed.). American Journal of Occupational Therapy, 6(6), pp 625-683.

Bergman-Stamblewski, A. (2008). Äldres miljöer för fysisk aktivitet -samhällsplanering för

ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande [Broschyr]. Kalmar: Lenanders grafiska AB.

Statens folkhälsoinstitut. Från

http://folkhälsostämman.se/Publikationer/Alla- publikationer/Aldres-miljoer-for-fysisk-aktivitet--samhallsplanering-for-okad-fysisk-aktivitet-och-ett-halsosamt-aldrande--/

Boman, I.L., Nygård, L. & Borell, L. (2007). Tekniska hjälpmedel och bostadsanpassning.

För äldre med funktionsnedsättning i ordinärt boende – en kunskapsöversikt [Broschyr] .

Hjälpmedelsinstitutet (HI). Hämtad 140422 från

http://www.hi.se/Global/dokument/publikationer/2007/07309-pdf-tekniska-hjalpmedel-och-bostadsanpassning.pdf

Boyt Schell, B.A., Cohn, E.S., & Blesedell Crepeau, E. (2009). Overview of personal factors affecting performance: In Blesdell Crepeau., Cohn, E. & Boyt Schell, B. (Ed),

Willard and Spackmans Occupational Therapy. (650-680). Philadelphia: Lippincott.

Buning, M.E. (2009). Assitive technology and wheeled mobility: In Blesdell Crepeau, Cohn, E. & Boyt Schell, B. (Ed), Willard and Spackmans Occupational Therapy. (850-867). Philadelphia: Lippincott.

*Chan, M., Esteve, D., Escriba, C., & Campo, E. (2008). A review of smart homes - present state and future challenges. Computer Methods and Programs in Biomedicine, 91(1), 55-81.

*Cooper, R. A., Dicianno, B. E., Brewer, B., LoPresti, E., Ding, D., Simpson, R., & Wang, H. (2008). A perspective on intelligent devices and environments in medical rehabilitation.

Medical Engineering & Physics, 30(10), 1387-1398.

Dahlberg, R. (2012, 7 september). Välfärdsteknologi – ett nytt användbart begrepp.

Tidskriften Arbetsterapeuten, (5). Hämtad från

http://www.fsa.akademikerhuset.se/Tidskriften/2012/TA-nr-5/TA--Gastkronika-av-Raymond-Dahlberg/

Dahlberg, R. (2013). Teknik för äldre 2. Slutrapport. [Broschyr] . Hjälpmedelsinstitutet (HI). Hämtad från http://www.hi.se/publikationer/rapporter/teknik-for-aldre-ii/

Davidson, D. (2009). Protecting vulnerable clients. Preventing and responding ti client maltreatment through direct service, case management, and advocacy. In Blesdell Crepeau,

(23)

22

Cohn, E. & Boyt Schell, B. (Ed), Willard and Spackmans Occupational Therapy. (303-312). Philadelphia: Lippincott.

*Demiris, G., Hensel, B. K., Skubic, M., & Rantz, M. (2008). Senior residents' perceived need of and preferences for "smart home" sensor technologies. International Journal of

Technology Assessment in Health Care, 24(1), 120-4.

Eklund, M., Gunnarsson, B., & Leufstadius, C. (Red.). (2010).

Aktivitet & relation: mål och medel inom psykosocial rehabilitering. (1. uppl). Lund:

Studentlitteratur.

Fisher, A. G., & Nyman, A. (2008). FOU-rapport. OTIPM: En modell för ett professionellt

resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. (2. uppl). Nacka.

Friberg, F. (Red.). (2012). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. [FSA]. (2010). Utmaningar- för äldre och

arbetsterapeuter, i ett allt mer teknologiskt samhälle. Ett diskussionsmaterial. Förbundet

Sveriges arbetsterapeuter. Från

http://www.fsa.se/Min- profession/Kompetensutveckling/FSAs-forlag/Utmaningar---for-aldre-och-arbetsterapeuter-i-ett-allt-mer-teknologiskt-samhalle-2010/

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. [FSA]. (2012). Aktivt åldrande. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Hämtad från

http://www.fsa.se/Min-profession/Kompetensutveckling/FSAs-forlag/Tidskrift--Aktivt-aldrande/

Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. [FSA]. (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters Publikationer.

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. [FSA]. (2014). Instrument. Hämtad 22 april, 2014 från http://www.fsa.se/Min-profession/MoHo/Oversikt/

Gillsjö, C., Schwartz-Barcott, D., & von Post, I. (2011). Home: The place the older adult can not imagine living without. BMC Geriatrics, 11, 10.

Granskär, M. & Höglund-Nilsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

Haak, M., Fänge, A., Iwarsson, S., & Ivanoff, S. D. (2007). Home as a signification of independence and autonomy: Experiences among very old swedish people. Scandinavian

Journal of Occupational Therapy, 14(1), 16-24.

Hjälpmedelsinstitutet. [Hi]. (2013). Välfärdsteknologi. Hämtad 4 februari, 2014, från

Hjälpmedelsinstitutet, http://www.hi.se/hjalpmedel/hjalpmedelsverksamhet/valfardsteknologi/

Intiso, D., Di Rienzo, F., Russo, M., Pazienza, L., Tolfa, M., Iarossi, A., & Maruzzi, G. (2012). Rehabilitation strategy in the elderly. Journal of Nephrology, 25 (19), 90-95.

(24)

23

Johansson, K., Josephsson, S., & Lilja, M. (2009). Creating possibilities for action in the presence of environmental barriers in the process of 'ageing in place'. Ageing and Society,

29(1), 49-70.

Kielhofner, G. (2008). A Model of Human Occupation Theory and Application. (4th ed). Baltimore: Williams & Wilkins.

*Kristoffersson, A., Coradeschi, S., Loutfi, A., & Severinson-Eklundh, K. (2011). An exploratory study of health professionals' attitudes about robotic telepresence technology.

Journal of Technology in Human Services, 29(4), 263-283.

Källdalen, A., BScOT, Marcusson, Jan,M.D., PhD., Nägga, Katarina, MD, PhD, & Wressle, E., M.ScO.T. (2012). Occupational performance problems in 85-year-old women and men in (S)sweden. Occupation, Participation, and Health, 32(2), 30-38.

Lilja. M.(2012). Lev längre med tidig anpassning i hemmamiljön. Hämtad 22 april, 2014 från http://www.ltu.se/research/2.51414/Nyheter-och-aktuellt/Lev-langre-med-tidig-anpassning-i-hemmamiljon-1.99977

Lilja, M., & Borell, L. (2001). Occupational therapy practice patterns with older swedish persons at home. The Canadian Journal of Occupational Therapy, 68(1), 51-9.

Magnusson, L., Hanson, E., & Borg, M. (2004). A literature review study of information and communication technology as a support for frail older people living at home and their family carers.

Technology and Disability, 16(4), 223-235.

Mann, W. C., Ottenbacher, K. J., Fraas, L., Tomita, M., & Granger, C. V. (1999). Effectiveness of assistive technology and environmental interventions in maintaining

independence and reducing home care costs for the frail elderly. Archives of Family Medicine,

8(3), 207-7.

Melander-Wikman, A., Jansson, M., & Ghaye, T. (2006). Reflections on an appreciative approach to empowering elderly people, in home healthcare.

Reflective Practice, 7(4), 423-444.

Modig, A. (2012). Sammanfattning - Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen: En kartläggning

av samtliga Sveriges kommuner. (art: nr. 12331). Stockholm: DanagårdLiTHO AB.

Hjälpmedelsinstitutet [Hi]. Från: http://www.hi.se/Global/pdf/2012/12321-varldfardsteknologi-aldreomsorgen.pdf

*Molin, G., Pettersson, C., Jonsson, O., & Keijer, U. (2007). Living at home with acquired cognitive impairment - can assistive technology help?

Technology & Disability, 19(2-3), 91-101.

Petersson, I., Lilja, M., & Borell, L. (2012). To feel safe in everyday life at home - a study of older adults after home modifications. Ageing and Society, 32(5), 791-811.

*Plastow, N.A. (2006). Is big brother watching you? Responding to tagging and tracking in dementia care.

(25)

24

British Journal of Occupational Therapy, 69 (11), pp. 525-527.

Pynoos, J., Sanford, J., & Rosenfelt, T. (2002). A team approach for home modification. OT practice -

American Occupational Therapy Association. April 8, 15-19

*Renda, M. (2012). Gerontechnology: Technology helping older adults live at home.

Gerontology Special Interest Section Quarterly / American Occupational Therapy Association, 35(3), 1-4.

Rigby, P,. Stark, S,. Letts, L., & Ringaert, L. (2009). Physical environments. In Blesdell Crepeau, Cohn, E. & Boyt Schell, B.(Ed), Willard and Spackmans Occupational Therapy. (819-849). Philadelphia: Lippincott.

Statistiska centralbyrån. [SCB]. (2009). Demografiska rapporter: Sveriges framtida

befolkning 2009-2060 [Broschyr]. Örebro: SCB-Tryck. Från

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0401_2009I60_BR_BE51BR0901.pdf

Socialstyrelsen. Äldres rehabiliteringsbehov i hemmiljö. (2001). Stockholm: Norstedts. Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2001/2001-123-74

SOU 2003:460. Lag om etikprövning av forskning. Hämtad 12 mars, 2013,

från.http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/

*van Hoof, J., Kort, H., Rutten, P., & Duijnstee, M. (2011). Ageing-in-place with the use of ambient intelligence technology: Perspectives of older users. International Journal of Medical

Informatics, 80 (5), 310-331.

Vergados, D. D. (2010). Service personalization for assistive living in a mobile ambient healthcare-networked environment.

Personal and Ubiquitous Computing, 14 (6), 575-590.

Wahl, H., PhD., Fänge, A., PhD, Oswald, F., PhD., Gitlin, L. N., PhD., & Iwarsson, S., PhD. (2009). The home environment and disability-related outcomes in aging individuals: What is the empirical evidence? The Gerontologist, 49(3), 355-367.

*Wherton, J. P., & Monk, A. F. (2008). Technological opportunities for supporting people with dementia who are living at home.

International Journal of Human-Computer Studies, 66 (8), 571-586.

(26)

25

Bilaga 1

Tabell 1. Översikt över databassökningar.

Databas Sökord

Sökordskombinationer

Antal

träffar

Antal

lästa

abstrakt

Antal

valda

artiklar

CINAHL Occupational therapy Assistive technology Elderly People Living Home

Occupational therapy AND assistive technology

Occupational therapy AND assistive technology AND elderly*

Occupational therapy AND assistive technology AND home AND elderly*

62 5 4 62 5 4 4 2 2 PRIMO Occupational therapy Assistive technology Elderly People Living Home

Occupational therapy AND assistive technology AND "elderly"

Occupational therapy AND assistive technology AND home AND "elderly"

Occupational therapy AND assistive technology AND home AND elderly people*

84 79 75 55 37 44 2 1 1 SCOPUS Occupational therapy Assistive technology Elderly People Living

assistive technology AND occupational therapy AND home AND "elderly"

assistive technology AND occupational therapy AND "elderly"

Occupational therapy AND assistive technology And living home AND elderly people* 14 15 6 14 15 6 1 2 1

(27)

26 Home

(28)

27

Bilaga 2

Tabell 2. Sammanställning av granskade artiklar.

A.T= Arbetsterapeut

X= Artiklar med arbetsterapeutisk fokus

Författare

Artikel/Tidskrift Syfte

Metod

Resultat

A.T

Chan, Esteve Escriba & Campo 2008

A review of smart homes - present state and future challenges.

Computer Methods and Programs in Biomedicine.

Presentera ett internationellt urval av ledande smarta hem projekt, samt tillhörande teknologier bärbara/ implanterbara övervakningssystem och hjälpmedels robotik. Kvantitativ beskrivande studie.

Målgrupp- Äldre personer och funktionshindrade, med fysiska eller psykiska funktionshinder. Teknik. Telemedicin, Smarta hem teknik, sensor interagerad.

Bärbara tekniklösningar. Assisterande och interaktiva robotar.

Målet med tekniken är att bidra till kvarbonde för personerna, samt öka självständighet. Teknik kan vara ett komplement vid nedsättning av syn, hörsel, kognitiva förmågor och kunna övervaka situationer och reducera risksituationer. Kan ge stöd i ADL. Tekniken ska utgå från personernas behov. Tekniken kan minska social isolering. Ge stöd i dagliga aktiviteter, samt ge ökat välbefinnande. Tekniken kan bidra till självständighet, ge trygghet och säkerhet vid situationer som kan innebära fara. Tekniken är för alla som önskar ökad livskvalitet. Viktigt att privatlivet skyddas.

Cooper, Dicianno, Brewer, LoPresti, Ding, Simpson & Wang

2008

A perspective on intelligent devices and environments in medical rehabilitation.

Medical Engineering & Physics.

Ge perspektiv för utvecklingen inom sju tillväxtområden. Tekniklösningar inom 7 områden granskas. Kvantitativ beskrivande studie. Målgrupp.

Personer med fysisk eller kognitiv funktionsnedsättning. Teknik. Genomgripande assisterande. Kognitiv assisterande teknik.

Övervakande och tränande

Ger perspektiv på egenskaper och krav på framtida teknik. Positiv attityd och inställning till tekniken. Kan medverka till självständighet och reducera ansvar för anhöriga.

Teknik kan hjälpa personen att fatta beslut för ökad autonomi, ge

(29)

28 teknik. Robotassisterad rehabiliteringsteknik. Teknik för personlig rörlighet. Manipulationsteknik stöd i social interaktion och i ADL.

Modern teknik som GPS bör även kunna användas av personer med

nedsättning. Tekniken bör vara användarvänlig.

Personerna bör vara med vid framtagning av teknik och dess design. Teknik kan känna av avvikelser från personens aktivitetsmönster och upptäcka fall. Privatlivet bör skyddas. Demiris, Hensel, Skubic & Rantz 2008 Senior residents' perceived need of and preferences for "smart home" sensor

technologies.

International Journal of Technology Assessment in Health Care.

Att beskriva och värdera äldres uppfattningar om smarta hem teknik.

Kvalitativ. N=14,

Målgrupp- äldre personer över 65 år.

3fokusgruppsmöten. Fem män, nio kvinnor.

Fyra deltagare i den första, tre i den andra, och sju i det tredje mötet.

Varje möte varade i cirka 1 timme (medellängden var 64 minuter).

Teknik. Del av Tiger place projekt med säng, spis, golv, rörelse och videosensorer och dektektorer.

Bidra till kvarboende och självständighet.

Positiv inställning till teknik. Stör inte dagliga aktiviteter. Sensor i säng och golv, rörelse och spis sågs som användbart. Videosensor kunde vara hot mot privatliv. Fokus kring teknikens användbarhet, än bevakning, samt reaktiva funktioner vid avvikelser från aktivitetsmönster. Fanns rädsla att ramla och inte kunna larma. Tekniken bidrog till trygghet och säkerhet och välbefinnande. Teknik ska inte installeras i onödan. Balans måste finnas mellan behov och teknik. Kristoffersson, Coradeschi, Loutfi & Severinson, Eklundh 2011 An exploratory study of health professionals' attitudes about robotic telepresence technology.

Journal of Technology in Human Services.

Jämföra potentiella användares acceptans och uppfattning

av Giraff som ingår under Mobil robot telepresence

Kvalitativ. Explorativ.

N=150. Målgrupp- studenter och lärare inom arbetsterapi, sköterskor och auidologer. Teknik. Giraff

Video – utvärderingsmetod. Frågeformulär användes med Likertskala från 1 (instämmer helt) till 5 (helt oense). ANOVA F-tester användes i

MRP kan bidra till social interaktion och minska social isolering för äldre personer. Fördel att kunna se personer vid samtal.

Giraff ansågs kunna bidra till självständighet, ge stöd, och användas för att tillkalla hjälp och främja aktivitet.

(30)

29

syfte att se om det fanns stora skillnader i hur Giraff uppfattades och

accepterade.

Signifikant skillnad mellan elever och lärare i alla grupper.

Giraff ansågs kunna reducera och underlätta besök. Användas vid uppföljningar av

interventioner. Utgöra ett komplement till vård och omsorg.

Fanns oro över att Giraff skulle ersätta vård och omsorgspersonal, samt vara hot mot privatliv. Fanns frågor kring design kring utformning av Giraff för användbarhet och trygghet. Molin, Pettersson, Jonsson & Keijer 2007

Living at home with acquired cognitive impairment - can assistive technology help?

Technology & Disability.

Beskriva ett pågående projekt i syfte att utveckla en innovativ strategi för att införa tekniska hjälpmedel i bostäder för äldre personer med kognitiv nedsättning i Sverige.

Det övergripandet syftet är att finna kunskap om teknik som finns och hur de kan bidra till trygghet och självständigt liv.

Kvalitativ.

N=18. Ålder 55-99. Explorativ-

klient och teknikdrivet. Intervju och observation. Målgrupp- personer med demens,

kognitiva

funktionsnedsättningar. Teknik.

IKT inom kognitiv orienterings assisterade teknik, samt. teknik inom anpassning av bostad. Innehåller Bias.

Deltagarna var motiverade till att bo kvar hemma, samt vara självständiga.

Fanns rädsla för ensamhet och social isolering.

Fanns svårigheter med att utföra ADL. Klientcentrering är viktigt. Teknik som väljs ska utgå från den äldre personens förutsättningar och förmågor. Ska stödja personen i hemmet och fördröja flytt.

Teknik kan ibland vara det bästa sättet att stödja ett eller flera steg i aktivitet.

Myndigheter bör samarbeta för att undanröja administriva och ekonomiska hinder, för att kunna erbjuda lämpliga tekniska hjälpmedel.

Kunskapen kring teknik varierar mellan

professioner.

X

Plastow 2006

Is big brother watching you? Responding to tagging and tracking in dementia care.

Göra arbetsterapeuter medvetna om

elektroniska hjälpmedel, som finns tillgängliga inom taggning och spårning, samt

Kvantitativ beskrivande studie.

Målgrupp- personer med demens. Personer med

Bidra till tvärvetenskaplig forskning.

Tekniken kan möjliggöra trygg miljö, säkerhet i

(31)

30 British Journal of

Occupational Therapy.

dess möjliga användbarhet inom arbetsterapi.

vandringsbeteende. Teknik.

Elektroniska assisterande teknik.

Taggning och spårning.

aktivitet, kvarboende, självständighet för personer med eller utan demens och nedsättning. Tekniken kan lugna anhöriga, reducera medicin och behov av hjälp.

Tekniken är komplement och ersätter inte anhöriga och vårdgivare.

Tekniken kan göra nytta, erbjudas när det finns terapeutisk fördel. Ska användas med försiktighet. Privatlivet måste upprätthållas. Problem i förhållande person, omgivning måste först vara klarlagda innan förskrivning.

Arbetsterapeuten måste säkerställa att tekniken bevarar, förbättrar funktion för personer med demens. Arbetsterapeuten är viktig för person med vandringstendens, kan anpassa intervention, aktivitet, beteendemodifikation, bostadsanpassning. Renda, 2012 Gerontechnology: Technology helping older adults live at home.

Gerontology Special Interest Section Quarterly / American Occupational Therapy Association.

Beskriva teknik som kan hjälpa äldre personer att bo kvar hemma och vara självständiga, samt arbetsterapeutens roll för att uppnå detta.

Kvantitativ beskrivande studie.

Målgrupp- äldre personer. Teknik. Olika sorters teknik inom områden för aktivitet, omgivning, fallprevention och medicin.

Tekniken kan bidra till stöd i ADL, delaktighet och utförande i aktiviteter, samt bevarande av roller. Genom att matcha arbetsterapeutisk kunskap och interventioner med tillgänglig teknik, kan självständighet och kvarboende ökas, samt kunna delta i aktiviteter. Behov av annat boende eller hemtjänst kan senareläggas. Tekniken kan användas som

(32)

31

anhörigstöd.

Det finns behov av att söka och uppdatera kunskaper inom teknik för arbetsterapeuten för att kunna matcha den äldre personens behov med tillgänglig teknik. van Hoof, Kort,

Rutten & Duijnstee 2011

Ageing-in-place with the use of ambient intelligence technology: Perspectives of older users. International Journal of Medical Informatics.

Undersöka de behov och motiv, i samband med åldrande i ordinärt boende, med teknik från UAS system som stöd.

Kvalitativ.

Kvalitativa intervjuer som transkriberades.

Deltagande observationer. Målgrupp- äldre personer med demens.

N =18(2006- 2008). Ålder 63-87

N = 12(2008-2009). Ålder 64-87.

Teknik. Ambient intelligent teknik. Här beskrivs UAS systemet med

rörelseövervakning, röstrespons, detektorer som kan upptäcka vandring och brand.

De äldre ville bo kvar hemma, hemmet viktigt för självständighet och privatliv. Privatliv i var inte problem i relation till ny teknik. Flytt till annat boende upplevdes som hot mot privatlivet. Tekniken störde inte dagliga aktiviteter. Var välkommet komplement. Tekniken gav ökad känsla av trygghet och säkerhet i att kunna åldras i hemmet för den äldre personen och anhöriga. Fanns oro över att ramla. Litade mer på tekniken än

trygghetslarm. Teknik i kombination med socialt nätverk och bostadsanpassning stödjer åldrande i hemmet, ger stöd i ADL, social interaktion, samt ger välbefinnande. Tekniken bör interagera med omgivning. Det måste finnas balans mellan teknik och behov. Hemmet måste först fungera.

Teknikens design och användbarhet är viktigt. Verbala och visuella instruktioner kan ge stöd i aktivitet. Helhetssyn behövs vid val av teknik. Viktigt att tekniken inte stigmatiserar och är svår att använda. Wherton & Monk 2008 Technological opportunities for supporting people with dementia

Öka förståelsen för de problem som personer med tidig demens i ordinärt boende, samt vad deras

Kvalitativ. Grundad teori. N=20

Fanns önskan om att bo kvar hemma.

References

Related documents

I de fall där anhöriga inte är nöjda med omsorgen kan enhetschefen eller rehabiliteringspersonalen vara personer som omsorgspersonalen kan vända sig till för att få hjälp

Författarna av denna studie diskuterar vidare att även om det skulle vara så, att det var människan som kom med djuret som var den som fick den äldre att må bättre, så skulle

motus fuum quendam a natura habet vultum^ J'onim érgeffum ; totum- que corpus hominis, <& ejus omnis vid-.. tus, orpinesquevoces, ut nervi in fidibus, itafonant, ut a motu

5 Ansvaret i lagen behandlar således inte själva beslutet om företagsrekonstruktion eller konkurs och detta kan inte ligga till grund för en skada på grund av ett

que rerum novarum, & praecipue do- minationis, quae maxime jam coepit. intendi 9 praerogativis

Människor tar till sig information på olika sätt och därför bör ett antal olika kommunikationskanaler användas för att få alla medarbetare att följa utvecklingen av

Sju av de tio artiklarna visade att fysisk aktivitet kan hjälpa somatiska patienter till en bättre mental hälsa, en artikel presenterade positiva resultat som

Att arbeta nära varandra visade sig vara en viktig förutsättning för att kunna skapa, upprätthålla och utveckla ett samarbete där ett gemensamt synsätt främjade klienternas