Gränder -melllan privat och offentligt

(1)

ACEX05 2018 Gränder mellan privat och offentligt Erik Lidén IV V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V I I V V V V V V V V V V V V V _V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V IV IV IV IV IV IV VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VII VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI VII VII VII VII VII VII IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV III III III III II III II III III III IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV TORG TORG TORG PARK A A

Gränder

Gränder, är det alltid något obehagligt att röra sig vid, där skumma personer uppehåller sig och förhindrar passage? Och entréer, kan det bara ligga mot gata eller gård? Måste trapphus finnas på insidan av ett hus? Dessa frågor väckte min nyfikenhet i ett tidigt skede av projektet, som jag tog fasta vid att undersöka vidare. I gränszonen mellan en offentlig stadsmiljö och privat innergård, kan en gränd ges plats?

I processen så tog jag stor vikt vid flöden från Flatås och dess närhet till Änggårdsbergen. Potentialen för en ny entré till naturreservatet skapar möjligheter för fler verksamheter med en bredare ström av besökare. Med gränder som gränser kan besökarna röra sig obehindrat i staden, till de parker och torg som är utplacerade i området. Raka huvudgatorna och krökta tvärgator blev en metod för att leda besökare och boende rätt.

mellan privat och offentligt

SITUATIONSPLAN 1:2000

BEBYGGELSESTRUKTUR 1:8000

Gradient från slutna kvarter till punkthus från leden till

Änggårdsbergen. Kontor: lila

Förskolor: blått Verksamheter: orange Kopplingen till Änggårdsbergen från

Flatås viktig, och med spårvagns- och busshållplatser blir flödena starkare.

(2)

ACEX05 2018 Gränder mellan privat och offentligt Erik Lidén

Entrégränden är tre meter bred och har en trappa och hiss i det fria. Det är en billig lösning för fastighetsägaren och ger ljus och utblickar till gatan. Stor vikt lades vid att undersöka hur ett öppet trapphus kan göras privat, utan att sätta upp portar och kodlås. Genom tydliga materialval och dragna gränser i form av portiker och en lätt uppförsbacke kunde en annars offentlig passage bli en privat gränd. Den öppna trappan, som sticker fram bakom ett träraster, avskärmar den privata zonen ytterligare och uppmuntrar de boende till att ta motionsvägen till hemmet. Typhuset är uppdelat i två komponenter, en 4:a och en 3:a, som kan kombineras på olika vis för att skapa ett varierat gatumönster och blandning av bostadstyper. Den stora 4:an kan enkelt ommöbleras till en mindre 5:a. Bottenplanen kan även de omarbetas till lokaler för verksamheter, om efterfrågan skulle uppstå.

Bostädernas utformning tog stöd från intervjuer med barnfamiljer och egna erfarenheter från min barndom. Generella rum som gör egna bostadsomvandlingar enklare låg högt på önskelistan, där av de olika varianterna på bostadslösningar. De generella rummen är orienterade runt en mörk kärna, vilket medför rundgång och uppdelning av bostad för t ex. uthyrning. Lägenheterna har egen tvättmöjlighet och gott om förvaring internt, men tanken är att ett källarförråd och tvättstuga ska finnas i varje kvarter vid extra behov.

En viktig aspekt i bostaden var vistelseytor i olika väderstreck, som möjliggör bruk vid olika tidpunkter och smidig avskärmning när olika gästgrupper besöker samtidigt. Med franska balkonger, sittnischer och en inddragen balkong mot gården blir möjligheten till utblickar mot den omgivande grönskan en egen vistelseyta.

Boendekostnad Bostadsrätt BOA hus 950 BTA hus 1035 Ingångsvärden Bostadsarea: kvm BOA 115 Avgift per kvm/år 700 Insats per kvm BOA 42000

Delkostnad Per år, Kr Per mån, Kr Summa per mån

Avgift 80500 6708 6708

Insats 4830000 Räntekostnad insats brutto 96600 8050 Skatteavdrag 28980 2415 Hyreskostnad Exempellägenhet 200kr kvm/mån

Lägenhetsstorlek kvm BOA Hyra per år Hyra per månad

4a 115 276000 23000 3a 75 180000 15000 115 m² 75 m² 75 m² 115 m² LOKAL 104 m² 58 m² 64 m² 64 m² TEKNIKRUM TEKNIKRUM TEKNIKRUM TEKNIKRUM

GATUSEKTION A-A 1:400

NORMALPLAN 1:100

ENTRÉPLAN 1:100

N N

(3)

Huset är uppbyggt i betong, som återkommer i fasaderna mot gata och gård. Trapphuset i gränden är dock i trä, den varma kärnan i stenhuset. Materialet återkommer i övriga fasader och markerar detaljer vid fönster och räcken, ytor där människan vistas mest. I gränderna är de träfria ytorna putsade i en grov färggrann puts, som tydligt markerar de boendes entré från gårdar och gata, och tillför färgexplosioner i en annars stram färgmiljö.

Även betongen i fasaderna anspelar till trä, med prefabricerade betongblock gjutna i träformar. Genom att placera dem i en logisk ordning som förhåller sig till de bärande elementen bakom blir intrycket det av ett traditionellt stenhus, fruset i tiden.

FASAD GATA 1:100

FASAD GÅRD 1:100

FASAD GRÄND MOT HISS 1:100

PERSPEKTIV HUS VID GATA

FASAD GRÄND MOT HISS 1:100

TVÄRSEKTION B-B 1:100

(4)

Köket i de större lägenheterna är placerat framför den indragna balkongen stärks kontakten med utsidan. Ett fönsterband inramat av flexibelt staplande trähyllor släpper in mycket ljus samtidigt som det blir en avskärmning från eventuell insyn.

Det varma trämaterialet får mer plats vid balkongerna, där träraster och räcke avskärmar och tillför säkerhet. Framför trärastret, som hindrar en total genomsikt i lägenheten, är blomkrukor nedsänkta, som efter en tid kan växa till och krypa uppför rastret.