• No results found

Utformning av packningsområde på GE Healthcare: med fokus på ergonomi

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Utformning av packningsområde på GE Healthcare: med fokus på ergonomi"

Copied!
249
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)2007:156 CIV. EXAMENSARBETE. Utformning av packningsområde på GE Healthcare - med fokus på ergonomi. Josefin Andersson Anna Dahl. Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell design 2007:156 CIV - ISSN: 1402-1617 - ISRN: LTU-EX--07/156--SE.

(2) Förord Det här är det avslutande examensarbetet på civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion med inriktning mot industriell design vid Luleå tekniska universitet. Projektet har utförts på GE Healthcare i Umeå. Arbetet omfattar 20 poäng per student och utfördes under delar av år 2006 och år 2007. Ett stort tack riktas till de montörer som har ställt upp med information och goda idéer under arbetets gång. Dessutom vill vi tacka vår handledare på företaget, Mats Löfström, Stig Karlsson som varit handledare från universitetet och övriga personer som har bidragit med kunskap och stöd. Umeå 2007-05-03. Josefin Andersson. Anna Dahl.

(3)

(4) Sammanfattning Detta examensarbete är det avslutande momentet på civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion. Arbetet har utförts på GE Healthcare i Umeå, där uppgiften var att se över arbetsmiljön på företagets packningsområde för att kunna kartlägga eventuella problem och ta fram ett optimalt förslag på hur området ska se ut. Målet med projektet var att skapa en bra arbetsmiljö vid packning, där fokus ligger på god ergonomi och säkerhet. Någon hänsyn till ekonomiska kostnader togs inte under projektets gång. GE Healthcare är en världsledande bioteknikleverantör med kunder inom sjukvården, biotekniksektorn, läkemedelsindustrin och forskarvärlden. I Umeå arbetar många personer med montering och testning av bioteknikprodukter. Packning av de färdiga produkterna är en av deras arbetsuppgifter. Produkterna packas i kartonger, på pallar eller i trälådor. För att ta reda på vilka eventuella problem som i dagsläget finns på packningsområdet utfördes en omfattande informationsinsamling med bland annat intervjuer med anställda på företaget, observationer av packningsarbetet, mätning av buller och belysning. Utifrån denna information utfördes arbetsanalyser som i sin tur var underlag till problembestämningen och kravspecifikationen. Några av problemen vid packningsarbetet är låga arbetshöjder och att det förekommer moment med exempelvis tunga lyft. Andra problem är att det är omständigt att packa, vilket delvis beror på att det är rörigt och trångt på området i slutet av veckan. Hämtningen av emballage fungerar inte heller bra och det finns brister hos vissa emballage. Ljudnivån är också hög och det finns säkerhetsrisker. Lösningsförslag togs fram för den allmänna miljön samt för de specifika produkter som studerats närmare för att komma tillrätta med problemen. Projektet resulterade i en lokal för packningsarbete med en tydligare uppdelning av området genom olika packningsytor, där varje yta är avsedd för att packa vissa produkter. Vilka produkter som packas tillsammans har bestämts utifrån hur produkterna packas, hur många produkter som packas åt gången och hur ofta de packas. För vissa grupper skapades egna ytor på grund av att produkterna packas frekvent eller på grund av att storleken och packningssättet för produkten skiljer sig från övriga. Genom särskilda ytor kan området utnyttjas bättre under hela veckan eftersom packningsarbetet kan planeras bättre och montörerna därför vet när det är ledigt på gruppens packningsyta. Lämpliga arbetsbord har tagits fram för respektive område för att möjliggöra en bra arbetshöjd. För att undvika tunga lyft finns det lyfthjälpmedel på vissa områden. Förslag till förändringar av vissa packningsmetoder föreslås för att underlätta packningsarbetet och förbättra ergonomin. På varje område finns det möjlighet att förvara respektive grupps egna packningstillbehör för att underlätta ordning. Det finns dessutom en person som har huvudansvar över ordningen på packningsområdet. En person arbetar också med att ta fram det emballage som behövs till varje produkt, vilket underlättar hämtningen av emballaget. Trucktrafiken på ytan har eliminerats för att öka säkerheten och olika åtgärder för att minska ljudnivån har vidtagits. Placeringen av området föreslås ligga i nära anslutning till emballageförrådet och lastkajen för utgående gods. Det ska dessutom vara smidigt att ta sig till packningsområdet från monteringen för att uppnå ett optimalt flöde..

(5)

(6) Abstract This master thesis is the final project of the Master of Engineering Programme in Ergonomic Design and Production. The project is a workplace design of the packing area at GE Healthcare in Umeå, Sweden. The task was to investigate the workplace in order to specify problems and develop a proposal of how the packing area can be designed. The aim of the project has been to develop an ideal workplace with focus on ergonomics and safety. The solution has been developed without consideration of costs. GE Healthcare is one of the worlds leading producers of biotechnical systems with customers from the pharmaceutical industry, the healthcare sector and research at universities. Biotechnical products are assembled and tested at GE Healthcare in Umeå. The assemblers pack the products in cardboard boxes, wooden boxes and on pallets. Information about the packing area was obtained through interviews with employees and through several observations. Sound levels and lighting were also measured. Methods of packing were analyzed and problems were defined. Some of the main problems with packing are low work heights and heavy lifts. Packing is troublesome because of disorder and crowding in the end of the week. The fetching of packing in the packing store is inefficient and some packing is badly suited for the product. There are also loud noises and safety risks associated with packing. Solutions to the general problems were developed as well as solutions to the problems with packing certain products. The project resulted in a packing area divided into several smaller areas where every area is designed for packing specific products. In this way it will be easier to plan packing so that the area will be used more regularly. The division is based on the methods used for packing the products and how frequently they are packed. Very frequently packed and large products have areas of their own. Suitable working-tables will make work at proper work heights possible. To avoid heavy lifts new lifting aids are installed. Some of the methods used for packing are also replaced in order to improve the ergonomics. It is possible to store equipment at every packing area, something that will improve order. One person is also responsible for the work, equipment and order at the area. To facilitate the fetching of packing one person collects the packing for each product. The truck traffic on the packing area is eliminated to enhance safety and different measures are taken to reduce the noise. The new packing area should be placed near the packing store and the loading platform so that an optimal flow will be attained..

(7)

(8) Innehållsförteckning 1 Inledning .......................................................................................................................... 3 1.1 Bakgrund................................................................................................................... 3 1.2 Syfte och mål ............................................................................................................ 3 1.3 Avgränsningar........................................................................................................... 3 1.4 Företagspresentation ................................................................................................. 4 2 Metod och genomförande ................................................................................................ 5 2.1 Informationsinsamling .............................................................................................. 5 2.1.1 Intervjuer............................................................................................................ 5 2.1.2 Observationer..................................................................................................... 5 2.1.3 Genomgång av företagets arbetsmiljöarbete...................................................... 5 2.2 Mätningar.................................................................................................................. 6 2.2.1 Ljud .................................................................................................................... 6 2.2.2 Ljus .................................................................................................................... 6 2.2.3 Temperatur och fukt........................................................................................... 6 2.3 Analyser .................................................................................................................... 7 2.3.1 ASA.................................................................................................................... 7 2.3.2 PLIBEL .............................................................................................................. 7 2.3.3 OWAS................................................................................................................ 8 2.3.4 Övriga analyser .................................................................................................. 9 2.4 Problembestämning................................................................................................... 9 2.5 Idéarbete.................................................................................................................. 10 2.5.1 Brainstorming .................................................................................................. 10 2.5.2 Diskussioner..................................................................................................... 10 2.5.3 Idébedömning .................................................................................................. 10 2.6 Detaljarbete ............................................................................................................. 11 3 Teori............................................................................................................................... 13 3.1 Belastningsergonomi............................................................................................... 13 3.2 Antropometri........................................................................................................... 17 3.3 Buller....................................................................................................................... 18 3.4 Belysning ................................................................................................................ 20 3.5 Temperatur och fukt................................................................................................ 21 3.6 Psykosocial arbetsmiljö .......................................................................................... 21 4 Nulägesbeskrivning........................................................................................................ 23 4.1 Packning.................................................................................................................. 23 4.2 Produkter................................................................................................................. 26 4.3 Lokalen ................................................................................................................... 28 4.4 Buller....................................................................................................................... 31 4.5 Belysning ................................................................................................................ 33 4.6 Temperatur och fukt................................................................................................ 34 4.7 Hälsofrämjande arbete ............................................................................................ 35 4.8 Psykosocial arbetsmiljö .......................................................................................... 36 5 Framtidsbeskrivning ...................................................................................................... 39 6 Analyser ......................................................................................................................... 41 6.1 Analys av den allmänna arbetsmiljön ..................................................................... 41. 1.

(9) 6.2 Analys av packningsarbetet .................................................................................... 43 6.2.1 Jämförelse av produkter................................................................................... 43 6.2.2 Arbetsanalyser.................................................................................................. 44 6.2.3 Övriga analyser ................................................................................................ 45 7 Problembestämning........................................................................................................ 47 7.1 Den allmänna miljön............................................................................................... 47 7.2 Packning av produkter ............................................................................................ 48 8 Kravspecifikationer........................................................................................................ 51 8.1 Den allmänna miljön............................................................................................... 51 8.2 Packning av en produkt........................................................................................... 51 9 Lösningsförslag och val av lösning................................................................................ 53 9.1 Lösningar till de upptäckta problemen ................................................................... 53 9.2 Kategorisering av produkterna................................................................................ 53 9.3 Utrustning i grupperna ............................................................................................ 56 9.4 Placering av packningsområdet .............................................................................. 60 9.5 Utformning av lokalen ............................................................................................ 61 9.5.1 Förslag på utformning...................................................................................... 62 9.5.2 Val av koncept ................................................................................................. 74 9.6 Utformning av gruppernas ytor............................................................................... 76 9.6.1 Förslag på utformning av gruppernas ytor....................................................... 76 9.6.2 Vald utformning av gruppernas områden ........................................................ 92 9.7 Detaljlösningar........................................................................................................ 92 9.7.1 Lyfthjälpmedel................................................................................................. 92 9.7.2 Arbetsbord........................................................................................................ 94 9.7.3 Verktyg .......................................................................................................... 100 9.7.4 Emballage ...................................................................................................... 104 9.7.5 Övrigt ............................................................................................................. 107 9.8 Vidareutveckling av vald layout ........................................................................... 107 10 Resultat ...................................................................................................................... 109 11 Diskussion.................................................................................................................. 121 Källförteckning ............................................................................................................... 123 Bilagor............................................................................................................................. 125. 2.

(10) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Detta projekt i arbetsplatsutformning utförs som ett examensarbete på civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion, 180 poäng, vid Luleå tekniska universitet. I examensarbetet analyseras en arbetsmiljö på företaget GE Healthcare i Umeå som tillverkar biotekniska instrument. Vid ett besök på företaget upptäcktes brister i arbetsmiljön på packningsområdet. Därför valdes packningsytan ut som ett lämpligt område att förbättra. Projektet som utförts presenteras i denna rapport.. 1.2 Syfte och mål Syftet med projektet är att kunskaper i ergonomi ska omsättas i praktiken så att en god arbetsmiljö skapas på packningsområdet. Projektets mål är att ta fram en optimal lösning på hur packningsområdet ska se ut för att uppnå detta. Arbetsmiljön ska möjliggöra arbetsmetoder med ergonomiska arbetsställningar och lyft där risken för arbetsskador minimeras. Den fysiska miljön ska uppfylla de rekommendationer som finns gällande buller, ljus, temperatur och fukt. Säkerhetsrisker på området ska också minimeras.. 1.3 Avgränsningar Eftersom ett så stort antal olika produkter packas på företaget finns det inte tillräckligt med tid för att kunna studera samtliga produkter. Därför begränsas projektet till att fokusera på de produkter som medför störst problem att packa. Projektet visade sig omfatta mycket mer än bara utformning av en arbetsplats. Faktumet att så många personer använder ytan skapar problem som rör planering och ansvar. Detta är ett område som har stor betydelse för att arbetsplatsen ska fungera på ett tillfredsställande sätt men som ligger delvis utanför arbetsplatsutformningen. Därför har inte planerarnas arbete studerats särskilt ingående men ett förslag har lagts fram på hur planeringen skulle kunna förbättras. Projektet har inga ekonomiska begränsningar utan den bästa lösningen tas fram utan hänsyn till kostnad. Tanken är dock att ta fram ett förslag som är rimligt att realisera. Prisuppgifter för den utrustning som ingår i den slutliga lösningen finns med i en bilaga för att ge en uppfattning om den investeringskostnad som lösningen skulle medföra. För att ett optimalt packningsområde ska kunna tas fram har projektet inte heller haft några begränsningar gällande lokalens form och placering i byggnaden.. 3.

(11) 1.4 Företagspresentation GE Healthcare i Umeå tillhör en av världens största koncerner, General Electrics. GE Healthcare utvecklar biotekniksystem till läkemedels-, bioteknik- och kemiindustrin, forskningsinstitut och universitet. På Umeåenheten produceras utrustning för att rena läkemedelssubstanser för användning vid framställning av läkemedel samt inom forskning. I Umeå arbetar ca 450 personer, varav drygt 300 inom produktionen. Produktionspersonalen är uppdelad i sex avdelningar som tillverkar olika produkter. Varje grupp ansvarar för sina egna produkter från montering fram till att produkten är färdigpackad. Ca 250-300 olika instrument tillverkas men det totala antalet artiklar, där reservdelar etc. är medräknade, är drygt 2000 stycken. Dimensionerna på artiklarna varierar kraftigt, från små detaljer till enorma utrustningar. Packningsområdet utnyttjas av personal från många monteringsgrupper eftersom det är samma personer som monterar och testar produkterna som packar dem.. 4.

(12) 2 Metod och genomförande 2.1 Informationsinsamling 2.1.1 Intervjuer För att få en överblick av vilka produkter som packas på företaget intervjuades de sex monteringsavdelningarnas produktionsledare. Efter en genomgång av intervjumaterialet valdes i samråd med produktionsledarna två montörer ut från varje monteringsavdelning. Montörer från de arbetsgrupper som packar mest eller tillverkar produkter som är besvärliga att packa förfrågades. De intervjuades enskilt för att få mer detaljer kring packningsarbetet i syfte att kunna avgöra vilka problem som finns och vilka produkter som skulle studeras närmare. Frågorna rörde vilka produkter som är mest tidskrävande och svårast att packa och vilka produkter som packas mest frekvent. Även frågor som handlade om fysisk och psykosocial arbetsmiljö respektive hälsa ställdes. I bilaga 1 finns en sammanställning av de intervjufrågor som ställdes till montörerna. Även andra personer med anknytning till packningsområdet eller arbetsmiljöfrågor intervjuades. Från hälsocoachen erhölls information om montörernas allmänna hälsa och sjukfrånvaro. För att få kännedom om hur GE Healthcare arbetar med arbetsmiljöfrågor söktes de personer upp som är ansvariga för detta. Den person som är ansvarig för den del av byggnaden där bland annat packningsområdet ligger intervjuades om sin roll. Information inhämtades även från företagets ansvarige för bland annat brandskydd. Utifrån den information som insamlats valdes de tio produkter ut som verkade vara vanligast förekommande eller ha särskilda problem gällande packningen.. 2.1.2 Observationer Packningsområdet studerades under upprepade tillfällen för att bedöma när det används, vilka ytor som används mest frekvent och vad som sker på ytorna. Inventarier och produkter samt emballage fotograferades och videofilmades för att kunna studeras i efterhand. Närmare studier av packning av specifika produkter utfördes. Momenten i packningen antecknades, även arbetsställningar som inte ansågs ergonomiska noterades. Projektmedlemmarna testade också att packa ett av systemen. De fem produkter som utifrån intervjuerna och observationerna framstod som mest problematiska eller skadliga att packa videofilmades för att senare möjliggöra noggranna arbetsanalyser.. 2.1.3 Genomgång av företagets arbetsmiljöarbete För att få reda på om något arbete gällande arbetsmiljön på packningsområdet hade utförts tidigare kontaktades personer på företaget som arbetar med frågor som rör detta. Dessutom kontaktades hälsocoachen på företaget för att se om denna person har något ansvar gällande arbetsmiljöfrågor. 5.

(13) 2.2 Mätningar 2.2.1 Ljud Den ekvivalenta A-vägda ljudtrycksnivån, LpAeq,T, mättes under tre timmar i mitten av packningslokalen. Det ansågs inte nödvändigt att göra en åtta timmar lång mätning eftersom det mycket sällan händer att någon vistas en hel arbetsdag på packningsområdet. Mätpunkten var belägen 1,6 m över golvet, för att simulera ungefärlig öronhöjd, i mitten av lokalen. Tidpunkten valdes till en fredag (061212) kl 08.42-11.15 samt 12.00-13.30. Lunchpausen är exkluderad ur mätningen eftersom ingen använde området denna tid. Tidpunkten är vald med avsikten att mäta den högsta ljudnivån som uppnås på en vecka. Med tanke på att mätningen är gjord i slutet av kvartal 4, då det brukar vara som mest att packa, borde den ge relativt höga värden jämfört med exempelvis en normal veckodag i början av året. Också den maximala A-vägda ljudtrycksnivån, LpAFmax, mättes under den längre mätningen. Även för de maskiner som används på packningsområdet mättes maximal A-vägd ljudtrycksnivå. Mätningarna utfördes under de få sekunder som varje maskin är igång, det vill säga mellan en och fem sekunder. Mätningar utfördes ibland på tre olika avstånd från maskinerna. Avståndet från ljudkällan motsvarade avståndet till öronen hos användaren, 3 meter bort respektive 10 meter bort. Frekvensupptagningar gjordes också för att bestämma om bullret från maskinerna främst är hög- eller lågfrekvent. Ljudmätaren Rion NA-29 användes.. 2.2.2 Ljus Illuminansen, det vill säga belysningsstyrkan, i lokalen mättes i ett rutnät med två meter mellan varje mätpunkt för att få en korrekt uppfattning av ljusfördelningen. Mätningen utfördes med mätaren Hagner S4.. 2.2.3 Temperatur och fukt Mätningar av temperatur och fukt utfördes på packningsområdet vid tre tillfällen. Även i terminalen och emballageförrådet gjordes en mätning. Mätutrustningen Hygromaster GP77 användes.. 6.

(14) 2.3 Analyser Packning av de produkter som videofilmades analyserades utifrån de tre följande metoderna för arbetsanalys.. 2.3.1 ASA En arbetssäkerhetsanalys (ASA) belyser vilka säkerhets- och hälsorisker som finns på en arbetsplats. Metoden bygger på att samtliga moment i en arbetsuppgift analyseras och alla tänkbara skadehändelser noteras. En riskbedömning för varje olyckshändelse görs utifrån följande bedömningsskala. Bedömningsskala för risk (S*K=R) S, Sannolikhet för olycksfall S=0 Faran är helt eliminerad S = 0,1 Mycket osannolikt (<1 gång per 10 år) S=1 Osannolikt (1 gång per 10 år) S=3 Låg sannolikhet (1 gång per 3 år) S = 10 Rätt sannolikt (1 gång om året) S = 30 Sannolik (1 gång per månad eller oftare) K, Konsekvensen av olycksfallet K = 0,5 Bagatell K=1 Mycket liten (1-2 dagar sjukskrivning) K=5 Liten (3-7 dagar sjukskrivning) K = 15 Kännbar (8-29 dagar sjukskrivning) K = 70 Allvarlig (30-299 dagar sjukskrivning) K = 500 Mycket allvarlig (>300 dagar sjukskrivning) Åtgärdsförslag för att kunna undvika att skadan uppstår tas också fram. Arbetssäkerhetsanalyser gjordes för den allmänna miljön på packningsområdet och för packning av specifika produkter.. 2.3.2 PLIBEL Plan för identifiering av belastningsfaktorer som kan innebära skadlig inverkan (PLIBEL) användes för att ytterligare specificera vilka problem som finns vid packningen. I en PLIBEL anges vilka faktorer i arbetet och på arbetsplatsen som orsakar belastning i nacke/skuldror/bröstrygg, armbågar/underarmar/händer, fötter, höfter/knän och ländrygg.. 7.

(15) Följande belastningsrisker tas upp i analysen: 1. Är golvet/underlaget ojämnt, sluttande, halt eller stumt? 2. Saknas tillräckligt utrymme för arbetsrörelser och arbetsmaterial? 3. Är arbetsredskap och övriga anordningar olämpligt utformade för arbetstagaren och arbetsuppgiften? 4. Är arbetshöjden dåligt anpassad? 5. Är arbetsstolen dåligt utformad eller dåligt inställd? 6. Saknas vid stående arbete möjlighet att sitta och vila? 7. Förekommer tröttande pedalarbete? 8. Utföres tröttande benarbete t. ex: a) upprepade uppstigningar på pall, stege eller dyl.? b) upprepade hopp, långvarigt huksittande eller knästående? c) används det ena benet oftare som ”stödben”? 9. Utförs långvarigt eller återkommande arbete med ryggen: a) framåböjd, mer än 20o? b) kraftigt framåtböjd mer än 60 o? c) sidoböjd eller vriden, mer än 15 o? d) kraftigt vriden, mer än 45 o? 10. Hålls nacken långvarigt eller återkommande: a) framåtböjd, mer än 15 o? b) sidoböjd eller vriden, mer än 15o? c) kraftigt vriden, mer än 45 o? d) bakåtböjd? 11. Sker manuella lyfta av bördor? Beskriv betydelsefulla faktorer såsom: a) upprepning. b) bördans vikt. c) bördans greppbarhet. d) lyftvägar. e) hantering utanför underarmsavstånd. f) hantering under knähöjd. g) hantering över axelhöjd. 12. Sker upprepat/långvarigt/obekvämt bärande/skjutande/dragande av bördor? 13. Förekommer långvarigt arbete med framåt- eller utåtförd icke understödd arm? 14. Sker upprepningar av: a) samma arbetsrörelse? b) samma arbetsrörelser utanför bekvämt räckavstånd? 15. Sker upprepat eller långvarigt manuellt arbete? Beskriv betydelsefulla faktorer såsom: a) arbetsmaterialets respektive verktygets vikt. b) arbetsmaterialets respektive verktygets greppbarhet. 16. Är arbetet synkrävande? 17. Förekommer upprepat arbete i underarm och hand med: a) vridrörelser? b) kraftgrepp? c) obekväma handgrepp? d) tangenter eller knappsatser?. 2.3.3 OWAS Ovako Working Posture Analysis System (OWAS) är en metod för att bedöma belastningen vid helkroppsarbete. De skadliga arbetsmomenten identifieras genom att en fyrasiffrig kod anges för varje arbetsställning. Den första siffran i koden motsvarar ryggens ställning, den andra siffran står för armarnas position och den tredje siffran anger benens ställning. Den fjärde siffran anger hur stor last som lyfts i arbetsmomentet.. 8.

(16) Rygg 1 = Rak 2 = Böjd 3 = Vriden eller böjd åt sidan 4 = Böjd och vriden. Armar 1 = Båda under skulderhöjd 2 = En arm ovan skuldran 3 = Båda ovan skuldror. Ben 1 = Sitter 2 = Står med raka ben 3 = Står på ett ben, benet rakt 4 = Står med böjda ben 5 = Står på ett ben, benet böjt 6 = Står på ett eller båda knäna 7 = går eller rör på sig. Last 1 = Upp till 10 kg 2 = Upp till 20 kg 3 = Upp till 30 kg. Eftersom de flesta arbetsställningar bara förekommer en gång under packningen och packning endast utgör en del av montörens arbete har ingen hänsyn tagits till hur lång tid kroppen hålls i samma position.. 2.3.4 Övriga analyser Videofilmning ansågs inte nödvändigt för packning av alla produkter men vissa produkter studerades på plats i packningslokalen under det att noteringar gjordes. Efteråt analyserades arbetsmomenten för att belysa de problem som finns gällande packningen.. 2.4 Problembestämning De problem med packningsområdet som påvisats genom informationsinsamlingen och analyserna sammanställdes. Problembestämningen baseras främst på information från intervjuer med montörer och produktionsledare, packningsanalyser och egna observationer. Problem som rör alla personer som använder packningsområdet samlades i en problembestämning för den allmänna miljön. En separat problemspecifikation uppfördes för varje produkt vars packning hade studerats. De krav som ska uppfyllas av den allmänna miljön respektive vid packning av produkterna sammanställdes i en kriterielista.. 9.

(17) 2.5 Idéarbete 2.5.1 Brainstorming Projektgruppen genererade under ett flertal möten idéer på hur problemen med packningsområdet kan lösas. Brainstorming utfördes för den allmänna miljön och en idégenerering utfördes för varje produkt där packningen studerats. Projektmedlemmarna tog även fram idéer på var sitt håll för att sedan sammanställa alla alternativ som framkommit. De förslag på lösningar som framkommit rangordnades utifrån hur väl de uppfyllde de kriterier som ställts upp. En lista på lösningsförslag för den allmänna miljön och en lista för varje produkt som studerats skapades. Två brainstormingmöten anordnades för att ta tillvara på montörernas idéer. Brainstorminggrupperna bestod utöver projektmedlemmarna av fyra montörer och projektets handledare på företaget. Utifrån en presentation av den problembestämning som tagits fram fördes diskussioner kring ett antal frågeställningar om hur packningsområdet kan förbättras. Nya idéer framkom och problem belystes ytterligare.. 2.5.2 Diskussioner Diskussioner har kontinuerligt förts med montörer från olika grupper för att få feedback på lösningsförslag. Samtalen ledde till att idéer förkastades eller utvecklades beroende på om de skulle vara möjliga och önskvärda att genomföra. För att undersöka möjligheten att lägga om planeringen av ordrar bokades ett samtal in med personen som är huvudansvarig för företagets planerare. Konstruktören för fixturer och lyfthjälpmedel utfrågades om planer på nya lyfthjälpmedel och möjligheter till förändringar. Avdelningarnas produktionstekniker intervjuades för att få en bekräftelse på att projektgruppen inte hade missat några viktiga produkter och för att se hur stor del av produktsortimentet som verkligen hade täckts upp. Bakgrunden till varför dagens emballage och verktyg används kunde en inköpare informera om. Idéer diskuterades och utvecklades i samtal om fördelar och nackdelar med olika alternativa emballage och verktyg. Med emballagekonstruktören diskuterades möjliga förändringar och vilka planer som finns gällande emballage.. 2.5.3 Idébedömning Idéerna bedömdes i steg eftersom idéarbetet bestod av många olika delar. Först rangordnades lösningsförslagen till de problem som finns på packningsområdet och sedan bedömdes vilka idéer som på bäst sätt skulle kunna lösa problemen. Att uppnå en god ergonomi har under hela idébedömningen varit ett grundläggande urvalskriterium.. 10.

(18) För att lösa flera problem på packningsområdet kategoriserades produkterna i olika packningsgrupper där varje grupp packar på en specifik yta. Utifrån dimensionerna på produkternas emballage och med tanke på vilka hjälpmedel som behövs vid packningen, utarbetades förslag på vilka produkter som kan dela på ytor och hjälpmedel. Hänsyn togs även till hur mycket tid packning av en produkt tar i anspråk varje vecka. Projektmedlemmarna arbetade sedan enskilt fram sex förslag var på hur de olika packningsgrupperna på bästa sätt organiseras i en lokal. Förslagen utvärderades med hjälp av ett antal kriterier som sattes upp. Idéer på var i byggnaden det är lämpligast att placera packningsområdet togs också fram och bedömdes. Ritningar och beräkningar gjordes på hur stora de olika packningsgruppernas ytor måste vara i olika utformningar. Utifrån tidigare brainstorming och marknadsundersökningar utarbetades mellan två och fem förslag för varje grupp. Sedan jämfördes idéerna för en grupp med varandra och de bästa lösningarna valdes ut. De olika dellösningarna sattes ihop till ett förslag på hur hela packningsområdet skulle kunna se ut. Förslaget utvärderades vid ett möte med några av montörerna.. 2.6 Detaljarbete En undersökning av bland annat vilka lyfthjälpmedel, verktyg och alternativa emballage som finns på marknaden genomfördes. Delar av marknadsundersökningen gjordes före idébedömningen för att ta reda på vilka idéer som är genomförbara. Den mest omfattande undersökningen utfördes efter idébedömningen för att specificera detaljer, välja ut de bästa produkterna och få prisuppgifter. De produkter som undersöktes mest var lyftar, saxlyftbord, motorbord, lyftvagnar, klammerpistoler och bandningsverktyg. Dialoger fördes med olika tillverkare och återförsäljare för att få kännedom om alla tänkbara lösningsalternativ. Företaget STFI-Packforsk som utvecklar packningsmetoder och testar emballage konsulterades om alternativa sätt att packa produkterna. Information om lyftar erhölls genom samtal, en studie av en lyft och besök av en representant från ett lyftföretag. De alternativ som verkade mest lämpliga undersöktes närmare och slutliga lösningar valdes ut.. 11.

(19) 12.

(20) 3 Teori 3.1 Belastningsergonomi Belastningsergonomi avser den del av arbetsvetenskapen och ergonomin som behandlar rörelse- och stödjeorganens belastningsförhållanden hos människan i arbete. Belastningsergonomi omfattar arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden som direkt eller indirekt kan påverka hälsan i rörelseorganen. Med rörelseorgan menas muskler, senor, skelett, brosk, ledband och vissa nerver. Utformning av exempelvis arbetsplatser, arbetslokaler, arbetsobjekt, verktyg, den omgivande miljön samt organisatoriska aspekter och psykosociala förhållanden kan påverka hälsan. Belastningsbesvär innebär arbetsrelaterade problem i rörelseorganen som kan ha orsakats av arbetet eller som har annat ursprung men förvärras av arbetet. Besvären kan vara allt från lätta och övergående till invalidiserande och livslånga skador. Belastningsskador, det vill säga skador eller besvär i muskler, senor eller leder är en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro på arbetet. Över 70 % av alla anmälda arbetssjukdomar och över 20 % av arbetsolycksfallen har varit olika typer av belastningsskador. Detta utgör tillsammans mer än 40 % av alla anmälda arbetsskador. En hög sjukfrånvaro, åtgärder för rehabilitering och störningar i produktionen medför stora kostnader för både företag och samhälle samtidigt som många enskilda människor drabbas av värk, smärtor och ibland livslånga handikapp. (Arbetsmiljöverket; AFS 1998:01). Följande ergonomiska principer finns gällande arbetsplatsutformning (Karlsson, Luleå tekniska universitet): 1. Arbeta i en upprätt och framåtriktad ställning. 2. Undvik ställningar som är obalanserade som exempelvis lutning och vridning, arbeta symmetriskt. Små eller precisa rörelser kräver stöd för de berörda kroppsdelarna. 3. Vid synkrävande arbete är det viktigt med rätt belysning. För att få en bra position för synfältet ska överkroppen och huvudet vara upprätta, alternativt kan huvudet vara lätt framåtböjt. 4. Arbetsställningen ska kunna varieras mellan olika hälsosamma och säkra positioner utan att reducera arbetskapaciteten. 5. Arbetet ska kunna varieras mellan sittande och stående arbetsställning. Vid sittande arbete ska ryggstöd finnas som inte kräver ändring av arbetsrörelserna. 6. Balanserad vikt vid stående arbete, det vill säga, kroppsvikten ska fördelas lika på båda fötter vid stående arbete. Fotpedaler ska designas enligt denna princip. 7. Undvik kontinuerligt arbete i höjd med eller över hjärtats höjd. Även tillfälligt arbete över hjärtats höjd ska undvikas om det innebär en kraftansträngning. Om lättare arbete sker över hjärtats höjds ska stöd finnas för de övre extremiteterna. 8. Lederna ska vara i mittposition. 9. Stora kraftansträngningar ska utföras av de största muskelgrupperna.. 13.

(21) 10. Upprepade kraftansträngningar kräver hjälpmedel. Försök hitta hjälpmedel som är lämpliga vid hantering av ”tunga” arbeten. Män ska i arbetet lyfta maximalt 20 kg och kvinnor maximalt 16 kg. Arbetsställningar som är skadliga: • Stående utan variation. • Sittande utan svankstöd alternativt ryggstöd. • Sittande utan bra fotstöd i rätt höjd. • Sittande med armbågarna vilande på en arbetsyta som är för hög. • Överarm utan stöd i icke vertikalt läge. • Arbete med armarna utsträckta upptå eller utåt. • Arbete med lederna i ytterlägen. • Böjda och vridna arbetsställningar. Faktorer som bidrar till arbetsmiljöproblem: • Tunga lyft. • Monotont arbete. • Statiskt arbete. • Felaktiga arbetsställningar. • Bristande information om hur arbetet ska utföras. • Arbetshjälpmedel eller skyddsutrustning saknas. • Bristande engagemang från fackförening. • Långa arbetsdagar. • För få raster. • En dåligt utformad arbetsplats. • Bristande arbetsorganisation. • Bristande engagemang från företags- eller arbetsledningen. Individrelaterade faktorer till arbetsmiljöproblem: • Risktagande för snabbare resultat. • Felaktig arbetsteknik. • Arbetshjälpmedel eller skyddsutrustning används inte. • Privata problem. • Aktiviteter utanför arbetet. • Fysiska förutsättningar för arbetet saknas. • Dålig kondition. • Ovillighet att ändra arbetssätt. • Ingen trivsel på arbetet. Oavsett om arbetet utförs stående eller sittande ska arbetshöjden vara ungefär i armbågshöjd för den som arbetar, se figur 1. Arbetshöjden och arbetsytans höjd är viktiga att skilja på. När verktyg eller annan utrustning används kan arbetshöjden vara betydligt högre än arbetsytan.. 14.

(22) Rekommendationer för arbetshöjden är att den vid precisionsarbete ska vara 50-100 mm över armbågshöjd, vid lätt manuellt arbete 50-100 mm under armbågshöjd och vid tungt arbete 150-400 mm under armbågshöjd. (Arbetarskyddsnämnden; Arbete-MänniskaTeknik).. Figur 1. Lämpliga arbetshöjder för en stor respektive en liten person. 95% av svenska män är mindre än mannen i figuren och 95% av svenska kvinnor är större än kvinnan. I normalfallet är arbetstagarens armbågshöjd den lämpligaste höjden. Mått i centimeter. (Arbetsmiljöverket; AFS 1998:01).. En felaktig arbetshöjd leder till att kroppen utsätts för belastning. Vid en för hög arbetshöjd utsätts skuldrans muskler för en belastning på grund av att armarna måste hållas i ett högt läge. Då arbetshöjden är för låg, ökas belastningen på musklerna i rygg och nacke eftersom kroppen och huvudet måste böjas framåt. (Arbetarskyddsnämnden; Arbete-Människa-Teknik). Moment där kroppen är kraftigt böjd, vriden eller sträckt bör undvikas eftersom lederna belastas nära eller i sina ytterlägen. Exempel på detta är om händerna befinner sig ovanför axlarna eller om handlederna är påtagligt böjda. Om arbetsställningen innebär att kroppen samtidigt är böjd och vriden alternativt sträckt och vriden ökar risken att kroppen skadas. (Arbetsmiljöverket, AFS 1998:01) Möjligheten att kunna välja mellan sittande eller stående arbete är att föredra. Då det krävs kraft, räckvidd och stor rörlighet är det en fördel att stå och gå eftersom kroppens större muskelgrupper kan utnyttjas, dessutom fås en bra överblick över arbetsområdet. Nackdelen med att stå är att det i allmänhet är mer uttröttande än sittande arbete. Bland annat belastas hjärtat, blodomloppet och lederna i fötter och ben ständigt. När arbeten ska utföras där precision och stabilitet krävs är sittande arbete att föredra. Även vid pedalarbete kan det vara nödvändigt att sitta och arbeta. Vid sittande arbete kan dock inte. 15.

(23) lika mycket kraft utnyttjas och rörlighet och räckvidd blir mindre. Dessutom blir belastningen på ryggen något större än vid stående arbete. Oavsett om det gäller stående, sittande eller förflyttning på arbetsplatsen är det viktigt att det finns utrymme och möjlighet att arbeta på ett ergonomiskt riktigt sätt. En bra princip att arbeta efter när det gäller utformning av arbetsplatser är att ”se till att den lilla personen når och den stora personen ryms”.(Arbetsmiljöverket; AFS 1998:01). En väl utformad arbetsplats innebär att man större delen av tiden kan arbeta i en upprätt arbetsställning med sänkta axlar och överarmarna nära överkroppen. Vanligt förekommande arbete ska utföras inom underarmsavstånd vilket innebär ca 30 cm, se figur 2. Armens räckvidd begränsar det yttre arbetsområdet för händerna i horisontalplanet men större delen av händerna bör ligga inom det inre arbetsområdet. Om arbetet är långvarigt och hög precision krävs är det mycket viktigt att arbetet utförs med helt avspända axlar och armar nära och framför kroppen.. Figur 2. Arbetsområden för händerna med mått i centimeter. (Arbetsmiljöverket; AFS 1998:01).. Vid lyft och förflyttning av tunga objekt finns det en ökad risk för skador i det muskuloskeletala systemet på grund av överbelastning. Det är speciellt ländryggen som är utsatt men även skuldra och arm. Lyft med kraftigt böjda knän eller då tunga bördor bärs i trappor och på sneda, ostadiga eller hårda underlag ökar också risken för knäskador. Även hjärta, blodomlopp och lungor belastas vid förflyttning och tunga lyft. Hur mycket ryggen belastas beror av hur tung bördan är samt avståndet mellan kroppen och bördan. Lyft ska utföras nära kroppen, lyft med samtidig vridning av kroppen ska undvikas och vid tunga lyft ska tekniska hjälpmedel användas. (Arbetarskyddsnämnden; Arbete-Människa-Teknik och Arbetsmiljöverket; AFS 1998:01). Huvudets och nackens position styrs av placeringen av objektet och vilka krav arbetet ställer på synen. Den mest vilsamma siktlinjen går 15 grader under den horisontella siktlinjen. Rekommenderat siktområdet är 0-30 grader under horisontella siktlinjen men det är dock acceptabelt med ett siktområde ned till 45 grader. (Arbetarskyddsnämnden; Arbete-Människa-Teknik). 16.

(24) 3.2 Antropometri Antropometri betyder läran om människokroppens måttförhållanden (Nationalencyklopedins definition). Antropometriska mått brukar delas in i två klasser, statiska (strukturella) data och dynamiska (funktionella) data. Statisk antropometri är mått på kroppen i fixt läge, exempelvis kroppslängd vid stående och längden av kroppsdelar. Dynamisk antropometri är mått på kroppen i olika arbetsställningar, exempelvis rörelseutrymme och räckvidd i speciella situationer (Arbetarskyddsnämnden; Arbete-Människa-Teknik). Antropometri är en viktig del inom ergonomin där den används för att anpassa arbete och arbetsmiljö till människans anatomiska och fysiologiska förutsättningar. För att göra detta krävs följande information (Pheasant; Bodyspace): • • •. Antropometriska värden på användarpopulationen. På vilket sätt dessa värden kommer att förbättra designen. Kriterierna som definierar en effektiv anpassning mellan produkt och användare.. Huvudmålen för antropometriska applikationer är att: • Att erhålla en optimal arbetsställning. • Att höja arbetseffektivitet. • Att förbättra säkerhet och komfort vid arbete. För att klara variationen hos en population finns det fyra olika sätt att utforma produkter och arbetsplatser: • Design för extremindividen. • Design för medelindividen. • Design för 5:e-95:e percentilen. • Design med avseende på funktionshinder. Följande begrepp med tillhörande villkor är grundläggande inom den tillämpade antropometrin (Arbetarskyddsnämnden; Arbete-Människa-Teknik): Rörelseutrymme Tillräckligt med utrymme för exempelvis armar och ben ska finnas. Det är lämpligast att välja måtten hos den 95:e percentilen eftersom det är ett villkor med gräns åt endast ett håll. Räckvidd Mått på räckvidden bestämmer maximala avstånd och storlekar för exempelvis placering av manöverdon. Denna bestäms av den 5:e percentilen av en population eftersom det är ett villkor med en gräns.. 17.

(25) Kroppsställningar Två gränser krävs för detta villkor, exempelvis 5:e och 95:e percentilen, eftersom det är ett mer obestämt villkor än rörelseutrymme och räckvidd. Lämplig höjd på arbetsbordet vid stående arbete är ett exempel på detta. Muskelstyrka För att bestämma den kraft som krävs vid hantering av manöverdon och annan manuell hantering som exempelvis lyft behövs detta villkor. Det krävs oftast ett engränsvillkor men ibland kan det krävas två gränser.. 3.3 Buller Buller definieras som icke önskvärt ljud. Buller omfattar alltså både hörselskadligt och störande ljud (Andersson; Akustik & buller). En bullrig miljö kan utöver hörselskador leda till bland annat sämre prestation och koncentration, irritation samt försvåra kommunikation. Högfrekvent buller, det vill säga 2000 Hz och högre, är särskilt störande. (Chengalur m.fl.; Kodak´s Ergonomic Design for People at Work). Ljud definieras som ”tryckfortplantning i ett elastiskt medium, vanligen luft, alstrad av en ljudkälla” (Anderssson; Akustik & buller). Ljudalstring sker genom att vibrationer hos ljudkällan skapar en tryckförändring i det omgivande mediet. När ljudkällan buktar utåt pressas luftmolekylerna samman vilket leder till ett övertryck i luften vid ljudkällan. När ljudkällans rörelse sedan blir återgående pendlar luftmolekylerna från varandra, något som skapar ett undertryck. Med samma frekvens som ljudkällan svänger kommer luftmolekylerna att stötas emot och pendla från varandra. Ljudet fortplantas i alla riktningar från ljudkällan. Ljud kan spridas på olika sätt, som direktljud, reflekterat ljud och stomljud. Det första som ska undersökas vid bullerproblem är om vibrationerna hos ljudkällan kan minimeras genom balanseringsåtgärder, skötsel och kontroller av maskinen. Efter detta ska de olika typerna av ljud åtgärdas i följande ordning: Stomljud innebär att vibrationer från ljudkällan överförs via underlaget och fortplantas för att på andra platser kunna alstra nytt luftburet ljud. Väggar, golv och tak kan sättas i vibration. Det nya ljudet alstras ofta på ett avsevärt avstånd från den ursprungliga ljudkällan. För att komma tillrätta med denna typ av buller måste ljudkällan vibrationsisoleras helt från byggnadsstommen, annars har övriga åtgärder en mycket liten betydelse. Därför är det första steget för att bekämpa bullerspridning att se om vibrationsisolatorer kan placeras mellan ljudkällan och underlaget. Det reflekterade ljudet skapas av att ljudvågen träffar en av rummets begränsningsytor. Vid studsen omvandlas en del av ljudenergin till värme men resten återförs till rummet. Om materialet i väggen är poröst kommer en del av luftmolekylerna att gå in i materialet och omvandlas till värme. Då reflekteras en mindre del av ljudenergin tillbaka till rummet. Hårda betongytor reflekterar mycket av ljudet. Exempel på material som absorberar mycket av ljudet är mineralullskivor och –bafflar samt textilier.. 18.

(26) De ytor som ljudet primärt studsar mot kan bekläs med absorbenter. Tjocklek och material ska anpassas till bullrets frekvens. Det räcker med tunna absorbenter vid höga frekvenser medan lågfrekvent buller kräver tjocka material. Ytan som ljudet reflekteras mot kan också vara utformad som en skiva som börjar svänga av tryckförändringen. En del av energin tas då upp av skivans fastspänning längs kanterna. Fönsterglas, bordsskivor och träväggar utgör membranabsorbenter. Det direkta ljudet går direkt till mottagaren genom att ljudet sprids åt alla håll från ljudkällan. Ljudet är starkast närmast ljudkällan. Nära ljudkällan avtar ljudet med ungefär 6 dB för varje fördubbling av avståndet. Inomhus överröstas det direkta ljudet successivt av det reflekterade ljudet på lite större avstånd från ljudkällan. Direktljud kan stoppas med en skärmvägg som reflekterar ljudvågorna mot absorbenter i tak eller väggar. Skärmväggens täthet, storlek, höjd och styvhet måste vara tillräcklig för att stoppa ljudet och bestäms av ljudets frekvens. Högfrekvent buller går rakt fram och kan lättare skärmas av än lågfrekvent buller. Ju längre omväg som ljudet måste ta för att komma runt skärmväggen desto bättre lågfrekventdämpning. (Andersson; Akustik & buller). Personlig skyddsutrustning ska enligt Arbetsmiljöverkets rekommendationer (AFS 2005:16) enbart användas om det inte går att minska bullret på annat sätt. Detta beror delvis på svårigheten att kontrollera att hörselskydden används. Människan kan höra frekvenser mellan 20 och 20 000 Hz men örat är särskilt känsligt för vissa frekvenser. Ett vägningsfilter som påminner om örats varierande känslighet kan användas vid ljudmätningar för att de uppmätta värdena ska motsvara det ljud som människan upplever. Ljudtrycksnivån benämns då A-vägd (Andersson, Johnny; Akustik & buller). Nedan följer de beteckningar som används vid ljudmätningar (Arbetsmiljöverket; AFS 2005:16): LpA = A-vägd ljudtrycksnivå LpAFmax = Maximal A-vägd ljudtrycksnivå bestämd med tidsvägningen ”F” (Fast) LEX,8h = Ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå normaliserad till en åttatimmars arbetsdag. Omfattar allt buller på arbetsplatsen, inklusive impulsljud. LpAeq,T = Energiekvivalent medelvärde av en A-vägd ljudtrycksnivå under en given tidsperiod T .Ex: Om exponeringen pågår under 4 timmar blir beteckningen LpAeq,4 . LpCpeak = Maximal C-vägd momentan ljudtrycksnivå mätt med ett instrument med stigtid mindre än 50 μs. Insatsvärde = Värde som innebär krav på insatser om det uppnås eller överskrids.. 19.

(27) Gränsvärde = Värde som inte får överskridas. I tabell 1 visas de gränsvärden som enligt Arbetsmiljöverket inte får överskridas. Tabell 1. Arbetsmiljöverkets insats- och gränsvärden för bullerexponeringsnivåer (AFS 2005:16). Insatsvärde Daglig bullerexponeringsnivå, LEX,8h [dB(A)] 80 Maximal A-vägd ljudtrycksnivå, LpAFmax [dB(A)] Impulsstoppvärde, LpCpeak [dB(C)] -. Gränsvärde 85 115 135. Vid tillämpning av insatsvärden ska inte någon hänsyn tas till eventuell användning av hörselskydd, däremot vid tillämpning av gränsvärden. Hörselskydd ska finnas tillgängliga om insatsvärden uppnås och ska användas om gränsvärden uppnås. 55 dB(A) är en riktlinje från Arbetsmiljöverket för hur hög den ekvivalenta A-vägda ljudtrycknivån under en normal arbetsdag brukar vara i en lokal där packning sker. Ljudbidrag från den egna verksamheten omfattas då inte. Den maximala ekvivalenta ljudnivå som rekommenderas av GE Healthcare är för packningsarbete 60 dB(A).. 3.4 Belysning Illuminans är ett mått på den mängd ljus som träffar en yta. Belysningsstyrkan mäts i enheten lux. De flesta arbetsuppgifter kräver bra belysning för att kunna utföras ordentligt. Synen utgör ofta den främsta bekräftelsen på att arbetet är korrekt utfört och arbetsprestationer är därför i hög grad beroende av tillräcklig belysning. Det bästa ljuset skapas genom en kombination av allmänbelysning i rummet och specifik punktbelysning av arbetsytorna. De rekommenderade värdena för illuminansen varierar beroende på vilken uppgift som ska utföras. Ett arbete som innebär höga visuella krav, exempelvis montering eller inspektion av små detaljer, kräver mer belysningsstyrka än exempelvis lagerarbete. Det rekommenderade värdet för packning och arbete med stora föremål eller sådana som har hög kontrast är 300 lux. Vid arbete med vanliga maskiner ska illuminansen vara cirka 500 lux. Bländning ska undvikas eftersom det kan vara mycket störande. Bländning kan ske direkt från ljuskällan eller indirekt via reflektioner på en glansig yta. Direktbländning från lysrör kan elimineras med hjälp av raster. Ljuskällor ska också placeras så långt från operatörens synlinje som är praktiskt möjligt och flera svagare lampor ska användas i stället för en enda starkt lysande ljuskälla. Bländning från dagsljus genom fönster kan åtgärdas med markiser eller draperier. Arbetsplatser ska inte placeras så att dagsljus reflekteras via bordsytan upp i ansiktet på. 20.

(28) den som arbetar vid bordet. I övrigt är dagsljus eftersträvansvärt för sin optimala färgåtergivning och sina positiva psykologiska effekter. Även skuggor ska minimeras genom en god ljusfördelning och platsbelysning. Rummets luminans, det vill säga förmåga att reflektera ljus, ska anpassas efter den belysning som finns i rummet så att rummets ytor inte kontrasterar för mycket mot arbetsytorna. Väggar och tak ska delvis därför ha hög reflektivitet. Ljusa ytor sprider också ljus på ett bra sätt. (Chengalur m.fl.; Kodak´s Ergonomic Design for People at Work).. 3.5 Temperatur och fukt Enligt Arbetsmiljöverket (AFS 2000:42) ska arbetsplatser inomhus, arbetslokaler och personalutrymmen ha lämpligt termiskt klimat. Det skall vara anpassat till arbetets art, om arbetet är lätt eller tungt och om arbetet är rörligt eller utförs stillasittande. Faktorer som påverkar känslan av komfort är temperaturen, luftfuktigheten, lufthastigheten, arbetsbelastningen, kläder samt värmestrålning. Vid högre arbetsbelastning krävs en lägre temperatur för att uppnå komfort. På grund av individuella variationer är det svårt hitta ett klimat där alla är nöjda trots att de har samma aktivitet och beklädnad. En arbetsmiljö som är för kylig eller för varm påverkar kroppen negativ. En för varm miljö kan fördubbla antalet felaktiga handlingar vilket ökar risken för olyckor och andra skador. Samma sak gäller för kalla miljöer, speciellt under 10°C, men händernas rörlighet kan exempelvis minska redan vid 15°C. Även graden av luftfuktighet kan ha hälsoeffekter. Om luften känns för torr finns det risk för uttorkning av ögon, näsa och hals som kan resultera i irritation och andningsbesvär. Detta är inte är helt ovanligt i inomhusmiljöer där luftfuktigheten kan sjunka till under 20 procent relativ luftfuktighet. Under sommaren bör temperaturen på arbetsplatsen ligga mellan 23°C och 27° C. Den relativa luftfuktigheten bör vara högre än 25 procent men ligga under 55 procent. Under vintern bör temperaturen vara mellan 20°C och 24°C och den relativa luftfuktigheten ska ligga mellan 30 och 60 procent. Eftersom den relativa luftfuktigheten varierar med temperaturskillnaden mellan luften utomhus och inomhus skiljer den sig mycket under året med låga värden på vintern och höga värden på sommaren. (Chengalur m.fl.; Kodak´s Ergonomic Design for People at Work).. 3.6 Psykosocial arbetsmiljö Med de ökande krav som effektiviseringar av arbetsplatserna de senaste åren har medfört är de psykologiska och sociala faktorerna viktigare än någonsin att ta hänsyn till. Det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och ökad frånvaro och uppsägning, hälsoproblem samt problem som rör beteende. En av de viktigaste organisatoriska faktorerna är hur mycket kontroll individen har över sitt eget arbete och prestation.. 21.

(29) Kontrollen över sitt eget arbete minskar om möjligheten att själv bestämma arbetstakt och flexibilitet saknas, om arbetsuppgiften upplevs som irrelevant och om den egna kompetensen inte får användas på ett tillfredssällande sätt. Andra faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress är dåliga arbetsställningar, brister i den omgivande miljön som exempelvis buller och värme, för korta återhämtningsperioder mellan uppgifterna, höga krav på ansträngning och svåra uppgifter. Dålig kommunikation mellan olika medarbetare är en bidragande orsak till stress. Bristande feedback och förståelse från ledningen bidrar också till en sämre psykosocial arbetsmiljö, likaså problem i produktionen som kvalitets- och inköpsproblem. En otillräcklig introduktion till arbetsuppgifter eller användande av utrustning och bristande säkerhetsgenomgångar är en andra faktorer som har en negativ påverkan. Även övertidsarbete, för korta deadlines och för liten investeringsbudget utgör stressfaktorer för den arbetande. (Chengalur m.fl.; Kodak´s Ergonomic Design for People at Work).. 22.

(30) 4 Nulägesbeskrivning 4.1 Packning Packning av de produkter som tillverkas på GE Healthcare utförs av samma personer som monterar produkterna. I de monteringsgrupper där mer avancerade system som innehåller elektronik tillverkas, finns det personer som monterar produkter och andra som testar att systemen fungerar som de ska. Då är det i regel testarna som packar systemen. För enkelhets skull kallas alla som packar produkter för montörer i denna rapport. Vanligtvis packas systemet av samma person som har monterat eller testat det. Montering sker på två av byggnadens tre våningsplan, främst på markplanet men även på en del av bottenvåningen. På bottenvåningen ligger också packningsområdet, Godsmottagningen, Utleverans som har hand om utgående gods, terminalen där lastbilar lämnar och hämtar gods samt emballageförrådet. När en produkt är färdigmonterad och eventuellt testad rullas den till packningsområdet på samma vagn som den monterats ihop på. För mindre produkter används en större vagn så att fler produkter får plats. Montörer från markplanet använder en av de två hissar som finns för att transportera produkterna till bottenvåningen. Vagnen rullas till packningsområdet och lämnas där för att ersättas av en vagn avsedd för emballage. Montören går sedan till emballageförrådet och hämtar emballage. Slutligen sker packning på packningsområdet. Se figur 3 för att få en bild av hur montören måste förflytta sig vid packning.. Emballageförråd. Terminal. Godsmottagning A T L S. Utleverans Hiss. Packningsområde. Figur 3. Schematisk bild över montörernas förflyttning vid packning.. 23.

(31) Emballageförrådet ligger bortom Godsmottagningen och terminalen. Montören måste gå i och korsa truckgångar som används av truckförare från både Godsmottagningen och Utleverans. Vissa tider på dagen när mycket inkommande eller utgående gods hanteras körs flera truckar i dessa gångar. I terminalen måste en väg avsedd för lastbilar korsas som ibland inte går att komma förbi för att en bil står parkerad där. Luften i terminalen innehåller avgaser från lastbilarna och blir på vintern mycket kall när portarna står öppna. Även inne i emballageförrådet är det kallt eftersom denna del av byggnaden inte är värmeisolerad som resten av byggnaden. I emballageförrådet knappas artikelnumret till varje del av emballaget in på en dator för att få reda på vilken lagerplats emballaget har. Montören måste sedan gå och hämta emballage på många olika hyllor eftersom emballaget till en produkt inte ligger samlat, utan placeras ut där det finns plats. Det finns fyra lagerhyllor varav de två översta inte nås utan truck. Majoriteten av alla montörer har inte truckkort utan måste fråga en person från Godsmottagningen eller Utleverans om hjälp. Detta innebär ofta att montören får vänta en stund. Flera av de montörer som har truckkort känner sig osäkra på att köra truck eftersom de gör det så sällan. De mindre produkterna packas i kartonger medan de tyngre systemen packas i kartonger som ställs på en pall och bandas ihop med ett handhållet bandningsverktyg för plastband. Vissa tunga system packas också i trälådor. Det finns flera hundra olika typer av emballage varav de flesta är specialdesignade för att passa en viss produkt. STFI-Packforsk testar ut och skapar konstruktionsunderlag för det emballage som skyddar godset på bästa sätt. Sedan beställs emballaget från en leverantör. Inreden används att ställa många tyngre produkter på. Ett inrede består av skummaterial, exempelvis frigolit, fastlimmat på en wellpappskiva som häftas fast i pallen med en häftpistol, se figur 4. Figur 4. Exempel på inrede. En orsak till att icke standardiserade pallar och kartonger används på GE Healthcare är att flera av produkterna som tillverkas i Umeå ursprungligen tillverkades i USA och pallarna följde med produkten när den började produceras i Sverige. Pallarna kan därför vara anpassade efter amerikanska standarder. Fraktkostnader för produkterna beror också delvis på emballagets volym så därför är det viktigt att begränsa emballagets storlek så mycket som möjligt. Eftersom instrumenten är ömtåliga och dyra krävs även ett väl utprovat emballage och det är både tidsödande och kostsamt att ta fram ett nytt emballage. Det är oftast ingen som har tid att se över ett emballage som redan är utvecklat även om det finns brister hos det. Det finns inte heller någon metod som följs gällande utrensning. 24.

(32) Vid packning av många produkter används fyllnadsmaterialet snapsi. Snapsi är ett ”loose fill”-material i form av returpapper på rulle som vrids och klipps av i små bitar av en stor maskin. Maskinen är placerad i terminalen och är igång främst på kvällar så att det alltid ska finnas snapsi att hämta. Montörer som behöver snapsi vid packningen tar en snapsivagn och hämtar snapsi från en stor silo i terminalen. Vagnen har en nätbehållare som kan höjas och sänkas för hand med hjälp av en vev, se figur 5. Montören lättar på en spärr med en hand för att snapsi ska hällas ur nätbehållaren ner i en plastkorg som hålls med den andra handen. Plastkorgen har köpts in för att kunna hälla snapsi ner i kartonger som inte står på golvet utan på bord där de ofta packas. Snapsivagnens nätbehållare kan nämligen inte vevas upp så högt att snapsi kan fyllas direkt i större kartonger som står på ett bord.. Figur 5. Snapsivagn.. När en större produkt är färdigpackad dras den med palldragare till en yta avsedd för utgående gods strax utanför packningsområdet. De allra största systemen lämnas på packningsytan för att hämtas med truck av personer från Utleverans. De mindre produkterna lämnas på vagnar vid Utleverans, där de sampackas på pall med pallkrage. För en översikt av hur packning går till, se figur 6. Packning. Placera produkt på packningsområdet. Hämta emballage. * Yta för större produkter * Yta för mindre produkter. Söka lagerplatser i dator. Packa. Hämta emballage på lagerplatser. *På bord *På golv. Lämna produkt för leverans * På yta för färdigpackat gods * Vid Utleverans * Lämna kvar på packningsområdet. Figur 6. Schematisk bild över hur packning av en produkt går till.. Det är mycket trångt på packningsområdet på torsdagar och fredagar då flest produkter packas. I början av veckan står packningsområdet i stället tomt under långa perioder.. 25.

(33) 4.2 Produkter De produkter som tillverkas och packas för att kunna skickas till kunder över hela världen är biotekniska produkter som används för att separera och identifiera substanser vid exempelvis tillverkning av läkemedel eller vid forskning. Det finns ett stort spektrum av produkter, allt från kretskort till system som väger ett ton. En del produkter är komplexa biotekniska system, andra produkter är tillbehör och reservdelar till dessa system. Fokus i denna rapport ligger på de produkter som packas ofta eller är besvärliga att packa. Det är i första hand de större systemen eftersom många av dem är omständiga att packa. Ett exempel på ett sådant system är det största systemet ÄKTAprocess™ som väger 600-1000 kg beroende på modell, se figur 7. ÄKTA Process är ett kromatografisystem för storskalig rening av proteiner. Det skickas ungefär 3 system per vecka och varje system tar runt en timme att packa. Huvuddelen av packningen utförs av en person men det krävs mellan två och fyra personer vid vissa moment i packningen. Beskrivningar av hur packningen går till finns för de produkter som har studerats, se bilaga 2 för ÄKTA Process. Figur 7. ÄKTA Process.. Ett annat stort och tungt system är scannern Typhoon™, se figur 8. Ungefär 10 system per vecka packas. Systemet väger 160 kg och har dimensionerna 1180*780*480 mm. I bilaga 3 finns en packbeskrivning.. Figur 8. Typhoon.. Även ÄKTApilot™ väger mycket, cirka 114 kg. Systemet är ett kromatografisystem för mindre bruk, se figur 9. Mellan tre och fem system packas varje vecka. Packbeskrivning finns i bilaga 4.. Figur 9. Pilot.. 26.

References

Related documents

Man skulle kunna beskriva det som att den information Johan Norman förmedlar till de andra är ofullständig (om detta sker medvetet eller omedvetet kan inte jag ta ställning

Formative assessment, assessment for learning, mathematics, professional development, teacher practice, teacher growth, student achievement, motivation, expectancy-value

Förvaltningsrätten har inga synpunkter med anledning av övriga följdverkningar i skattelagstiftningen gällande bland annat lagerhållare och deras möjlighet till avdrag..

The increased standardization and automation of existing service processes means that some services previously produced by interaction between the provider and the customer

The purpose of this article is to explore the applicability of Lindblom’s (1979) concept of disjointed incrementalism in strategy-making processes related to service management in a

Everyday people seek pleasant experiences, acting in ways they believe will lead to emotional gratification. By engaging with the world people learn about which actions lead

Syftet med studien är att undersöka hur layoutförslag kan utformas för manuella monteringslinor med hjälp av värderingar, principer och arbetssätt från bland annat Lean

Tillbehör såsom påshållare, stötskydd, korgar för exponering av mindre frukt och grönt och prisinformation fästs enkelt på modulens sidor.. Modulerna kan förses med täcksidor av