Examensarbete
Kandidatexamen
Sjuksköterskans copingstrategier vid stress
- En litteraturöversikt
Nurse’s coping strategies in dealing with stress - A literature review
Författare: Karolin Berg & Moeidur Gunnarsdottir Handledare: Alexandra Eilegård Wallin
Examinator: Anncarin Svanberg Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2030
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 180529
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Abstrakt
Bakgrund Coping innebär individens förmåga att anpassa sig efter och hantera olika förhållanden. För att kunna hantera den stress som finns i sjuksköterskeyrket idag kan det behövas kunskap om olika copingstrategier. Sjuksköterskans roll och ansvar har vuxit och kräver mer av sjuksköterskan. Bristande arbetsmiljö kan bidra till ökad risk för stress i arbetet. En del i KASAM, känsla av sammanhang, är hanterbarhet vilket bland annat innebär att människan har de resurser för att möta de krav och påfrestningar den ställs inför.
Syfte Att sammanställa vilka copingstrategier sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden för att hantera stress.
Metod Litteraturöversikt baserad på 15 artiklar publicerade mellan 2008 och 2018. Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och Psycinfo. Resultat De olika copingstrategier som framkom att sjuksköterskorna kunde använda sig av för att hantera stress var Be om hjälp och socialt stöd, Positivt tänkande, Självkontroll, Problemlösning, Acceptans, Flykt och undvikande, Utöva religion samt Återhämtning. Copingstrategierna delades in i två kategorier, Känslofokuserad coping och Problemfokuserad coping.
Slutsats Resultatet i litteraturöversikten visar att sjuksköterskor använder flera olika copingstrategier för att kunna hantera stress. Den mest förekommande copingstrategin var att be om hjälp och socialt stöd.
Nyckelord
Coping, copingstrategier, litteraturöversikt, omvårdnad, sjuksköterskor, stress
Abstract
Background Coping is the individual's ability to adapt to and handle different conditions. In order to handle stress in the nursing profession today, knowledge about different coping strategies may be needed. The nursing role and the responsibility of nurses has grown and more is required of the nurse. Unhealthy working environment can contribute to increased risk of stress at work. A part of SOC, a sense of coherence, is manageability, which can mean that a person has the resources to meet the demands and stress that she or he or she faces.
Aim The aim of this review of literature was to compile the coping strategies nurses use to cope with stress
Method The Literature review is based on 15 articles published between 2008 and 2018. Databases used were Cinahl, PubMed and Psycinfo.
Result The different coping strategies that were found showed that nurses could use Asking for help and social support, Positive thinking, Self-control, Problem solving, Acceptance, Escape and avoidance, Exercising religion and Recovery. Coping strategies were divided into two categories, Emotion-focused coping and Problem-focused coping.
Conclusion The result in the literature review shows that nurses use several different coping strategies to handle stress. The most common coping strategy was to ask for help and social support.
Keywords:
Coping, copingstrategies, literature review, nurses, nursing, stress
Innehållsförteckning
Inledning ... 5
Bakgrund ... 5
Coping ... 5
Sjuksköterskans roll och ansvar ... 6
Arbetsmiljö ... 6
Stress ... 7
Teoretisk referensram -‐ KASAM ... 7
Sjuksköterskors upplevelse av stress ... 7
Problemformulering ... 8 Syfte ... 8 Metod ... 8 Design ... 8 Urval ... 8 Datainsamling ... 9 Tillvägagångssätt ... 9 Kvalitetsvärdering ... 10 Analys ... 10 Etiska överväganden ... 10 Resultat ... 11 Problemfokuserade copingstrategier ... 11
Be om hjälp och socialt stöd ... 10
Problemlösning ... 11
Flykt och undvikande ... 11
Återhämtning ... 12 Känslofokuserade copingstrategier ... 13 Positivt tänkande ... 12 Självkontroll ... 13 Acceptans ... 13 Utöva religion ... 13 Diskussion ... 15
Sammanfattning av huvudresultat ... 15
Resultatdiskussion ... 15
Problemfokuserad coping ... 15
Känslofokuserad coping ... 17
Metoddiskussion ... 20
Etikdiskussion ... 21
Klinisk betydelse för samhället ... 22
Slutsats ... 22
Förslag till vidare forskning ... 22
Bilagor ...
Bilaga 1. Sökningsmatris Bilaga 2. Artikelmatris
Bilaga 3. Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier Bilaga 4. Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier
Inledning
Efter att ha haft verksamhetsförlagd utbildning på en mängd olika arbetsplatser såsom hemsjukvård, vårdcentral, akutmottagning, särskilt boende och inom psykiatrin under det gångna året kan det konstateras att sjuksköterskeyrket är varierat. Gemensamt för alla arbetsplatserna var dock stressen och den tunga arbetsbördan. På vissa arbetsplatser var det den administrativa delen som aldrig hanns med, på andra var det personalbrist på det tredje var det överbelagt. Flera sjuksköterskor var sjukskrivna, deltidssjukskrivna eller hade varit sjukskrivna på grund av arbetsbördan och stress.
Bakgrund
I bakgrunden kommer Coping, Sjuksköterskans roll och ansvar, Arbetsmiljö, Stress samt Sjuksköterskans upplevelse av stress att redovisas. Teoretisk referensram är Antonovskys KASAM, känsla av sammanhang och avslutningsvis redovisas problemformuleringen.
Coping
Coping innebär individens förmåga att anpassa sig efter och hantera olika förhållanden (Lindskog, 2008). Coping kan anses vara ett personlighetsdrag, där förmågan till coping är sprunget ur individen själv och hur individen väljer att hantera olika händelser. Då anses coping vara något stabilt och individens coping är konsekvent. Coping kan även ses som en process som påverkas av miljön individen befinner sig i. Då är copingen föränderlig och tar olika vägar beroende på situation. Båda sätten att använda sig av coping kan vara användbara och copingstrategierna kan ha olika utfall beroende på tillfälle. Det finns olika fokus när det kommer till coping, problemfokus och känslofokus. När individen har problemfokus väljer individen att försöka lösa det konkreta problemet exempelvis såga ner trädet som ger skugga i trädgården. Väljer individen känslofokus ändrar individen istället sitt synsätt och slutar tycka att till exempel skuggan är ett problem. Det är vanligt att båda dessa fokus kombineras och förstärker varandra.
Framgångsrik coping håller stressnivåerna nere och förhindrar stressens skadliga effekter på kroppen och det psykiska måendet (Lazarus & Lazarus, 2005).
Sjuksköterskans roll och ansvar
I kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor beskrivs sjuksköterskeyrket, vikt läggs vid att sjuksköterskan ska arbeta med helhetssyn och etiskt förhållningssätt. Sjuksköterskan ansvarar för att identifiera, planera, utföra, utvärdera och dokumentera omvårdnadsarbetet i samråd med patienten. Men även arbetsleda, utvärdera och utveckla omvårdnadsarbetet runt patienten. Kunna informera, undervisa och bemöta såväl patienter, närstående och kollegor. Följa lagar och riktlinjer, arbeta säkert och med hög kvalitet. Sjuksköterskan ska reflektera och bidra till att utveckla arbetsmiljön. I yrket ingår att hantera läkemedel på ett säkert sätt. Sjuksköterskan ska ha kunskap om medicinsk vetenskap och beteendevetenskap och dessutom hålla sig á jour till forskning och ny kunskap och medverka i utvecklingsarbete och den egna kompetensutvecklingen (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Arbetsmiljö
Enligt Arbetsmiljöverket (2017) är hög arbetsbelastning, problem i det sociala samspelet, skiftarbete, ensamarbete och brister i den fysiska miljön faktorer som kan bidra negativa konsekvenser för både individ och organisation. En god arbetsmiljö skapas när personalen har tillräcklig kunskap och erfarenhet för uppgiften, då möjlighet till återhämtning finns, det finns stöd från omgivningen och personalen har inflytande över arbetsförhållandena. Vidare beskriver Arbetsmiljöverket att sjukvårdspersonal ofta har påfrestande arbetsuppgifter som tillsammans med högt arbetstempo kan leda till stress. I Statens beredning för medicinsk och social utvärdering:s (SBU, 2017) skrift om arbetsmiljö och ohälsa framgår att faktorer som höga krav, att inte kunna påverka och bristande stöd eller mobbning kan leda till depressiva symptom eller utmattningssymptom. Skiftarbete, höga krav, psykiskt ansträngande arbete, mobbning och att uppleva att belöningen till exempel lönen är för låg i förhållande till arbetet kan leda till sömnstörningar som i sin tur kan leda till sänkt livskvalitet eller sjukdom såsom exempelvis hjärt- och kärlsjukdom.
Stress
Stress är påfrestningar som orsakas av psykologiska eller fysiska faktorer. Stress kan öka människans prestation men för mycket stress kan ha negativ inverkan, hur mycket stress en människa tål är individuellt (Lindskog, 2008). Stress kan påverka beteendet, ibland visar stress sig som aggressivitet till exempel irritation och fientlighet och ibland som uppgivenhet. Förutom aggressivitet och uppgivenhet kan stress leda till primitivare beteende, ofta finns ingen tid till eftertanke och beteendet går per automatik, lösningar kan vara svåra att se då (Whärborg, 2009). Långvarig stress kan ha ett flertal skadliga effekter på kroppen som exempelvis högt blodtryck och försämrat immunförsvar. Dessutom kan långvarig stress öka risken för hjärt-och kärlsjukdomar samt infektionssjukdomar (Sand, Sjaastad, Haug & Bjålie, 2006/2007).
Teoretisk referensram - KASAM
Enligt Antonovsky (1987/2005) ingår det tre delar i begreppet KASAM, känsla av sammanhang, dessa delar är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär att människan uppfattar världen och tillvaron som förståelig, tydlig, logisk och greppbar. Hanterbarhet innebär att människan har de resurser för att möta de krav och påfrestningar den ställs inför. Meningsfullhet innebär att människan uppfattar sin tillvaro som just meningsfull och viktig. Hur stark KASAM en människa har bestämmer hur påfrestningar påverkar människan. God hälsa ger stark KASAM. Stark KASAM gör att människor anpassar sig till krav och stressorer och hanterar dessa automatiskt och har en tro att saker kommer lösa sig. Enligt Antonovsky innebär stark KASAM ingen särskild problemhanterings- eller copingstrategi, det innebär snarare att välja de copingstrategier som är bäst lämpade för den aktuella situationen.
Sjuksköterskors upplevelse av stress
Hersch et al. (2016) menar att sjuksköterskeyrket är stressigt, faktorer som bidrar till stressen är skiftarbete, hög arbetsbelastning, att patienter dör, dåligt organiserat arbete och arbetsmiljö, känsla av maktlöshet och ledarstilar. Enligt Rushton, Batcheller, Schroder och Donohue (2015) kan de höga nivåerna av stress inom sjuksköterskeyrket leda till depression, oro, missbruk, minskad trivsel, minskad
lojalitet till arbetsgivaren samt risk för att sjuksköterskor väljer att sluta verka som sjuksköterskor. Khamisa, Oldenburg, Peltzer och Ilic (2015) menar att vara utsatt för stress under en längre tid kan leda till utbrändhet. Det i sin tur kan leda till sämre psykisk hälsa för sjuksköterskan och påverka kvalitén på omvårdnaden. Vanliga stressfaktorer är konflikter med kollegor och patienter, dåliga chefer, höga krav och övertid.
Problemformulering
Sjuksköterskeyrket är ett mångfacetterat yrke där det ställs en mängd olika krav på sjuksköterskan bland annat att planera, utföra, utveckla och dokumentera omvårdnadsarbetet. Arbetsmiljön för sjuksköterskor kan vara påfrestande och innehåller flera riskfaktorer för stress vilket kan leda till ohälsa och att sjuksköterskor inte trivs i sitt omvårdnadsarbete. Därför är det viktigt att sammanställa vilka copingstrategier sjuksköterskor använder sig av i omvårdnadsarbetet för att hantera stress. Detta kan då leda till en säkrare omvårdnad för patienten.
Syfte
Syftet är att sammanställa vilka copingstrategier sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden för att hantera stress.
Metod
DesignExamensarbetet har genomförts som litteraturöversikt. Enligt Friberg (2017) sammanställer en litteraturöversikt kunskapsläget inom ett visst område.
Urval
Artiklarna har beskrivit sjuksköterskornas copingstrategier. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2008 och 2018, för att begränsa sökningarna till aktuell forskning. Artiklarna skulle vara publicerade på engelska, de skulle även finnas tillgängliga med abstract och free full text. Sökningarna gjordes i Cinahl, PubMed och Psycinfo då dessa databaser innehåller vårdinriktade
vetenskapliga artiklar. För sökningar i Cinahl är artiklarna även peer-reviewed. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts vilket enligt Forsberg och Wengström (2016) är en fördel eftersom olika synvinklar framkommer.
Sökord som användes i olika kombinationer var nurse, nursing, nurs*, care, caring coping, coping strategies och stress och mesh termen occupational stress med den booelska termen AND. De olika kombinationerna av sökord fördes in i en söktabell där antal träffar, lästa abstract, lästa artiklar samt utvalda artiklar framgick (bilaga 1).
Datainsamling
Data har samlats in med hjälp av litteratursökning i olika databaser.
Tillvägagångssätt
Examensarbetets författare har haft kontinuerlig kontakt genom att träffas via videosamtal och fysiskt. Artiklarna söktes och lästes individuellt. Sedan granskades artiklarna och relevanta artiklar som innehöll copingstrategier valdes ut och sammanställdes (bilaga 2). Därefter läste båda författarna alla artiklar och diskuterade om artiklarna var relevanta för examensarbetets syfte. Examensarbetets författare har haft ett gemensamt dokument på Google documents för att båda skulle kunna skriva och ändra i hela texten. Examensarbetets författare arbetade med resultatet var för sig till en början, för att sedan tillsammans göra en slutgiltig genomarbetning av resultatet. Diskussionen gjordes gemensamt för att sammanställa olika tolkningar av resultatet och tillsammans reflektera över helheten av litteraturöversikten.
Kvalitetsvärdering
Artiklarna granskades med hjälp av högskolans Dalarnas granskningsmallar där bland annat syfte, frågeställning och design, urval, analys, bortfall, tolkning och validitet bedömdes. Utifrån resultatet bedömdes artikelns kvalitet som låg (<60%, vilket motsvarar <15 poäng i kvalitativa artiklar & <17 poäng i kvantitativa artiklar), medel (61-80%, 15-20 poäng respektive 17-23 poäng), eller hög (>80%, >20 poäng respektive >23 poäng) (Willman, Stoltz, & Bahtsevani, 2006; Forsberg & Wengström, 2008). Endast artiklar med medel- eller hög kvalitet inkluderades.
Analys
Examensarbetets författare analyserade artiklarna utifrån Fribergs (2017) metod, valda artiklar lästes flera gånger för en djupare förståelse, sedan analyserades och sammanställdes artiklarna i en översiktstabell (bilaga 2). En sammanställning med färgmarkeringar gjordes för att få fram likheter i de olika artiklarna och därefter skapades underrubriker med de copingstrategier som framkommit. Sedan kunde två kategorier urskiljas, och underrubrikerna sorterades in under respektiver kategori.
Etiska överväganden
Examensarbetets författare har eftersträvat att hantera och presentera inhämtat material på ett objektivt sätt. Ett engelsk-svenskt lexikon har använts för att undvika tolkningsfel. Alla resultat har presenterats, inte bara de som stödjer examensarbetets författares egna åsikter. I enlighet med Forsberg och Wengström (2016) har artiklar med tillstånd från etisk kommitté eller där etiska överväganden omsorgsfullt gjorts valts. I enlighet med Helsingforsdeklarationen (WMA General Assembly, 2013) har studiedeltagarna i de valda artiklarna fått information om att studien är frivillig och att de kan dra sig ur när som helst under förloppet. De är även informerade angående de åtgärder som gjorts för att skydda deltagarnas privatliv och sekretessbelagda uppgifter.
Resultat
Resultatet bygger på 15 vetenskapliga artiklar varav 12 var kvantitativa och tre kvalitativa. Valda artiklar är från Brasilien (4), USA (3) , Iran (2), Kina (2), Portugal (1), Australien (1), Grekland (1) och Uganda (1). Resultatet presenterar de copingstrategier sjuksköterskor kan använda sig av för att hantera stress i omvårdnadsarbetet. Copingstrategierna är indelade i två huvudrubriker Problemfokuserade copingstrategier och Känslofokuserade copingstrategier. Dessa har flera underkategorier Problemlösning, Kontroll, Be om hjälp och socialt stöd, Flykt och undvikande, Återhämtning, Positivt tänkande, Acceptans och Utöva religion.
Problemfokuserade copingstrategier
Problemfokuserade copingstrategier innefattar de copingstrategier som syftar till att lösa problemet (Lazarus & Lazarus 2005). De copingstrategier som framkommit är Be om hjälp och socialt stöd, Problemlösning, Flykt och undvikande och Återhämtning.
Be om hjälp och socialt stöd
Att be om hjälp eller att söka socialt stöd var en vanligt förekommande copingstrategi bland sjuksköterskorna (Ashker, Penprase & Salman, 2012; Cai, Li & Zhang, 2008; de Azevedo Guido, da Costa Linch & de Oliviera Pitthan, 2011; Bakibinga, Vinje & Mittelmark, 2012; Eslami Akbar, Elahi, Mohammadi & Khoshknab, 2017; Gholamzadeh, Sharif & Rad, 2011; Ko & Kieser- Larson, 2016; Ribeiro, Pompeo, Pinto & Ribeiro, 2014; Rodrigues & Chaves 2008; Wahlberg, Nirenberg & Capezuti, 2016; Zhou & Gong 2015 & Zyga et al., 2016). När sjuksköterskorna inte förstod något kunde de be kollegor om hjälp (Eslami Akbar et al., 2017). Kvinnliga sjuksköterskor skattade att de sökte socialt stöd i större utsträckning än manliga sjuksköterskor, dessutom bad sjuksköterskor i chefspositioner mer om stöd än grundutbildade sjuksköterskor (Zyga et al., 2016). Sjuksköterskorna ansåg att stödet från deras arbetsplats ofta var otillräckligt och önskade mer stöd i form av rapporter, gruppträffar och rådgivning (Wahlberg et al., 2016). Socialt stöd kan innebära att kollegorna utbyter erfarenheter och att på
så vis tar sjuksköterskorna inte med sig frustration hem utan lämnar frustrationen på jobbet (Bakibinga et al., 2012). Sjuksköterskorna pratade med någon om sina känslor eller bad folk de litade på om råd (Zhou & Gong, 2015). Enlig Ko och Kiser-Larson (2015) använde sig sjuksköterskorna av copingstrategier såsom att prata med och få stöd av familj, vänner och kollegor.
Problemlösning
I flera av studierna angav sjuksköterskorna att de använde sig av problemlösning som copingstrategi för att hantera stress (Ashker et al., 2012; da Fonte Sousa Gomes, dos Santos & da Mata Almeida Carolino, 2013; de Azevedo Guido et al., 2011; Gholamzadeh et al., 2011; Ribeiro et al., 2014; Rodrigues & Chaves, 2008; Umann, de Azevedo Guido & Marques da Silva., 2011; Zyga et al., 2016). Det kunde innebära att sjuksköterskorna la sin energi på att lösa eller förbättra situationen som skapade stress (da Fonte Sousa Gomes et al., 2013). Manliga sjuksköterskor uppskattade att de använde sig av problemlösning som copingstrategi i högre grad än kvinnliga, sjuksköterskor i ledande positioner angav att de använde sig mer av problemlösning än övriga sjuksköterskor (Zyga et al., 2016). Ett sätt att lösa problemet var att ha kontroll över situationen (Eslami Akbar et al, 2017; Umann et al., 2011).
Flykt och undvikande
Flertalet sjuksköterskor visade sig hantera situationen genom att undvika eller fly från det som leder till stress (Bakibinga et al., 2012; da Fonte Sousa Gomes et al., 2013; de Azevedo Guido et al., 2011; Eslami Akbar et al., 2017; Gholamzadeh et al., 2011; Ribeiro et al., 2014; Rodigues & Chaves, 2008; Umann et al., 2011; Wahlberg et al., 2016; Zyga et al., 2016). Nattarbetande sjuksköterskor använde sig i större grad av undvikande som copingstrategi (Ribeiro et al., 2014) och sjuksköterskor i ledande positioner använde sig mer av undvikande och flykt än övriga sjuksköterskor (Zyga, 2016). Det framkom även som strategi att dra sig undan (Rodiguez & Chaves, 2008; Wahlberg et al., 2016). En liknande copingstrategi var distansering (de Azevedo Guido et al., 2011; Gholamzadeh et al., 2011; Wahlberg et al., 2016). Även självdistraktion förekom som
copingstrategi och innebar att sjuksköterskorna ägnade sig åt annat än det som orsakade stress, till exempel att dagdrömma, skratta på jobbet och med kollegor, skoja med patienter samt att använda humor (da Fonte Sousa Gomes et al., 2013; Ko & Kiser- Larson, 2015).
Återhämtning
Att göra saker utanför arbetstid var en copingstrategi sjuksköterskorna angav (Bakibinga et al., 2012; Cai et al., 2008; da Fonte Sousa Gomes et al. 2013; Eslami Akbar et al., 2017; Ko & Kiser-Larson 2015; Zhou & Gong, 2015). Till exempel att ta lediga dagar som stresshanteringsdagar och ägna sig åt hobbies såsom att simma eller lyssna på musik (Bakibinga et al., 2012). Enligt da Fonte Sousa Gomes (2013) ägnar sig sjuksköterskorna åt annat än det som skapar stress till exempel gå på bio, kolla på tv, läsa, sova och shoppa. Vidare beskriver Eslami Akbar (2017) att sjuksköterskorna ägnar sig åt nöjen eller träning på fritiden för att hantera stressen på arbetet. Zhou och Gong (2015) beskriver att sjuksköterskorna använder vila och att ta semester som copingstrategi. Enligt Ko och Kiser- Larson (2015) använde sig sjuksköterskorna av copingstrategier såsom att träna regelbundet, sova ordentligt, äta nyttigt och att träffa kollegor utanför arbetet för att hantera stress.
Känslofokuserade copingstrategier
Känslofokuserade copingstrategier är de copingstrategier som går ut på att ändra sitt synsätt på problemet (Lazarus & Lazarus, 2005). De copingstrategier som framkommit är Positivt tänkande, Självkontroll, Acceptans och Utöva religion.
Positivt tänkande
Positivt tänkande var en vanligt förekommande copingstrategi bland sjuksköterskorna för att hantera stress (Ashker et al., 2012; Cai et al., 2008; da Fonte Sousa Gomes et al., 2013; de Azevedo Guido et al., 2011; Gholamzadeh et al., 2011; Ko & Kieser- Larson, 2016; Ribeiro et al., 2014; Rodrigues & Chaves, 2008; Zyga et al., 2016). Positivt tänkande innebar att sjuksköterskorna försökte se
den stressfulla situationen på ett mer positivt sätt eller att se det goda i det som hände (Cai et al. 2008; da Fonte Sousa Gomes et al. 2013). Enligt Zyga et al.(2016) använde sig sjuksköterskor i chefspositioner mer av positivt tänkande än grundutbildade sjuksköterskor. Manliga sjuksköterskor skattade att de använde sig av positivt tänkande i högre utsträckning än kvinnliga. Sjuksköterskor som inte hade en partner använde sig mer av positivt tänkande som copingstrategi än sjuksköterskor som hade en partner (Ribeiro et al. 2014). Sjuksköterskorna försökte vara öppensinnade och ha en positiv attityd (Ko & Kiser-Larson, 2016).
Självkontroll
Sjuksköterskor använde sig av självkontroll som copingstrategi (Ashker et al., 2012; de Azevedo Guido et al, 2011; Eslami Akbar et al., 2017; Gholamzadeh et al., 2011; Ribeiro et al. 2014; Rodrigues & Chaves, 2008; Zhou & Gong, 2015). Ett sätt att minska känslan av stress var att utveckla sin självkontroll (Eslami Akbar et al., 2017). Sjuksköterskorna copade genom att försöka hantera sina känslor av besvikelse, ånger, ledsamhet och ilska (Zhou & Gong, 2015). En liknande copingstrategi var att sjuksköterskorna distanserade sig känslomässigt (de Azevedo Guido et al., 2011; Dolan, Strodl & Hamernik, 2012; Gholamzadeh et al., 2011) för att kunna fokusera på patienten trots upplevelsen av stress (Dolan et al., 2012).
Acceptans
Acceptans av situationen eller att acceptera ansvar framkom i flera studier som en användbar copingstrategi (Ashker et al. 2012; Bakibinga et al. 2012; da Fonte Sousa Gomes et al., 2013; de Azevedo Guido et al., 2011; Gholamzadeh et al., 2011; Ribeiro et al., 2014; Rodigues & Chaves, 2008). För sjuksköterskorna innebar acceptans att de accepterade arbetssituationen som den var eller att de lärt sig leva med arbetssituationen (da Fonte Sousa Gomes et al., 2013). Det kunde även innebära att acceptera att vissa saker var bortom sjuksköterskornas kontroll och att då släppa dessa till exempel om kollegor, chefer eller patienter betedde sig illa att då tänka att det bara var en person som betedde sig illa och fortsätta med sin dag (Bakibinga et al. 2012).
Utöva Religion
I flera studier framkom religion som en copingstrategi (Bakibinga et al., 2012; da Fonte Sousa Gomes et al., 2013; Eslami Akbar et al., 2017; Ko & Kiser-Larson 2015; Zhou & Gong, 2015; Zyga et al., 2016). Religionen kunde ta sig uttryck som bön (Eslami Akbar et al., 2017; Ko & Kiser-Larson, 2015; Zhou & Gong, 2015; Zyga et al., 2016) eller att läsa i koranen (Eslami Akbar et al., 2017). Kvinnor använde sig av bön som copingstrategi i större utsträckning än män (Zyga et al., 2016). Ett exempel är att be innan och efter arbetspassen och att det minskade upplevelsen av stress (Eslami Akbar et al. 2017). Religion fungerade som stöd för sjuksköterskorna (Bakibinga et al., 2012 & da Fonte Sousa Gomes et al. 2013). Till exempel kunde Gud ta sjuksköterskan igenom arbetsdagen och se till att hon var trygg (Bakibinga et al., 2012). Sjuksköterskor med lägre utbildning använde sig mer av bön än de med högre utbildning, kvinnor använde sig mer av bön än män (Zyga et al., 2016).
Diskussion
Sammanfattning av huvudresultat
I resultatet framkom att sjuksköterskor använde sig av flertalet copingstrategier i omvårdnaden för att hantera stress. Den mest förekommande copingstrategin var att be om hjälp och socialt stöd men även positivt tänkande, problemlösning, acceptans, flykt och undvikande, utöva religion samt återhämtning var förekommande copingstrategier.
Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen kommer de framkomna copingstrategierna diskuteras.
Problemfokuserad coping
En av de problemfokuserade copingstrategierna som framkom i resultatet var att be om hjälp/socialt stöd (Ashker et al., 2012; Cai et al. 2008; de Azevedo Guido et al., 2011; Bakibinga et al., 2012; Eslami Akbar et al., 2017; Gholamzadeh et al.,
2011; Ko & Kieser- Larson, 2016; Ribeiro et al., 2014; Rodrigues & Chaves 2008; Wahlberg et al., 2016; Zhou & Gong 2015 & Zyga et al. 2016). Sjuksköterskorna bad om hjälp och pratade med arbetskamrater och familj för att hantera stressen (Ko & Kiser-Larson, 2015). Detta styrks av Eslami Akbar, Elahi, Mohammadi och Fallahi Khoshknab (2016) där att be om hjälp också framkom som copingstrategi, sjuksköterskorna kunde be kollegor om råd eller prata om sina bekymmer med familjemedlemmar för att hantera stressfulla situationer.
Enligt Arbetsmiljöverket (2017) skapas en god arbetsmiljö när det finns stöd från omgivningen, examensarbetets författare drar därför slutsatsen att sjuksköterskornas copingstrategi att be om hjälp och söka socialt stöd bidrar till en bättre arbetsmiljö och kan vara en effektiv copingstrategi.
Problemlösning kunde innebära att sjuksköterskorna la sin energi på att lösa eller förbättra situationen som skapade stress (da Fonte Sousa Gomes et al., 2013). Manliga sjuksköterskor uppskattade att de använde sig av problemlösning som copingstrategi i högre grad än kvinnliga, sjuksköterskor i ledande positioner angav att de använde sig mer av problemlösning än övriga sjuksköterskor (Zyga et al., 2016). Examensarbetets författare reflekterar om det kan tänkas att de manliga sjuksköterskorna och sjuksköterskorna i ledande positioner uppfattar sin tillvaro som hanterbar och begriplig i större utsträckning än övriga sjuksköterskor. Det skulle i så fall enligt Antonovsky (1987/2005) innebära att de manliga och ledande sjuksköterskor såg sin tillvaro som förståelig och att de hade de resurser som behövs för att hantera de påfrestningar de ställdes inför. Ännu en anledning till att manliga sjuksköterskor använde sig av problemlösning som copingstrategi kan vara att problemlösning ofta är ett beteende som premieras för män, i Ackers (2006) artikel om bristande social jämlikhet framgår att män som utövar stereotypt manligt problemlösarbeteende blir belönade till exempel med befordringar medan kvinnor inte blir belönade i samma grad. Examensarbetes författare drar därför slutsatsen att belöningen kan vara en möjlig förklaring till varför män använder problemlösning i större utsträckning.
Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att bidra till en utveckling av arbetsmiljön (SSF, 2017) vilket kan kopplas till copingstrategin problemlösning där sjuksköterskorna försökte förbättra situationen som skapade stress (da Fonte Sousa Gomes et al., 2013).
Copingstrategin att undvika eller fly från det som leder till stress användes av sjuksköterskorna (Bakibinga et al., 2012; da Fonte Sousa Gomes et al., 2013; de Azevedo Guido et al., 2011; Eslami Akbar et al., 2017; Gholamzadeh et al., 2011; Ribeiro et al., 2014; Rodigues & Chaves, 2008; Umann et al., 2011; Wahlberg et al., 2016; Zyga et al., 2016). Även Eslami Akbar et al, (2016) beskriver att sjuksköterskor använder sig av flykt och undvikande som copingstrategi det kunde innebära att undvika stressfulla situationer eller att undvika dåliga tankar.
En av de problemfokuserade copingstrategierna var att göra saker utanför arbetstid vilket ledde till återhämtning (Bakibinga et al., 2012; Cai et al., 2008; da Fonte Sousa Gomes et al. 2013; Eslami Akbar et al., 2017; Ko & Kiser-Larson 2015; Zhou & Gong, 2015). Arbetsmiljöverket (2017) menar att det är viktigt med tid för återhämtning. Antonovsky (1987/2005) menar att de som har stark KASAM alltid upplever meningsfullhet genom att ha områden i livet de var mycket engagerade i. Examensarbetets författare reflekterar över om en meningsfull fritid ger energi som man sen kan ha med sig in i yrkesrollen. Även Eslami Akbar et al. (2016) kom i sin studie fram till att sjuksköterskorna hanterade den arbetsrelaterade stressen genom att göra saker såsom att träna på sin fritid.
Känslofokuserad coping
Att tänka positivt var en vanligt förekommande copingstrategi bland sjuksköterskorna (Ashker et al., 2012; Cai et al., 2008; da Fonte Sousa Gomes et al., 2013; de Azevedo Guido et al., 2011; Gholamzadeh et al., 2011; Ko & Kieser- Larson, 2016; Ribeiro et al., 2014; Rodrigues & Chaves, 2008; Zyga et al., 2016). Examensarbetets resultat stöds av Eslami Akbar et al. (2016) där positivt tänkande också framkom som copingstrategi, sjuksköterskorna försökte kontrollera sina egna känslor istället för att försöka kontrollera yttre omständigheter. I Deible, Fioravanti, Tarantion och Cohens (2015) studie där sjuksköterskorna genomgick
ett åtta veckors copingprogram med bland annat yoga och meditation visade det sig att sjuksköterskornas förmåga att se positivt på sjuksköterskeyrket ökade efter programmet. Sjuksköterskorna kände sig även mindre stressade och oroliga, allmänt gladare och mådde bättre efter copingprogrammet. Examensarbetets författare drar således slutsatsen att sjuksköterskor kan utveckla sina copingstrategier.
Sjuksköterskor använde sig av självkontroll som copingstrategi (Ashker et al., 2012; de Azevedo Guido et al, 2011; Eslami Akbar et al., 2017; Gholamzadeh et al., 2011; Ribeiro et al. 2014; Rodrigues & Chaves, 2008; Zhou & Gong, 2015). I resultatet framkom att sjuksköterskorna utövade självkontroll genom att de hanterade sina känslor av besvikelse, ånger, ledsenhet och ilska (Zhou & Gong, 2015). Detta stöds av Eslami Akbars et al. (2016) studie där sjuksköterskorna också använde sig av självkontroll som copingstrategi, till exempel genom att tänka positivt och känna tolerans. Sjuksköterskorna fokuserade mer sina känslor än på de yttre omständigheterna.
Sjuksköterskorna använde sig av acceptans som copingstrategi, (Ashker et al. 2012; Bakibinga et al. 2012; da Fonte Sousa Gomes et al., 2013; de Azevedo Guido et al., 2011; Gholamzadeh et al., 2011; Ribeiro et al., 2014; Rodigues & Chaves, 2008). Acceptans kunde innebära att acceptera läget som det var eller att sjuksköterskorna lärt sig leva med situationen (da Fonte Sousa Gomes et al,. 2013). I en studie av Gallagher, Wagenfeld, Baro och Haepers (1994) där vårdgivares KASAM undersöks i relation till tung arbetsbörda visade det sig vårdgivare med strak KASAM hade lättare för att acceptera läget och ta ansvar.
I flera studier framkom religion som en copingstrategi (Bakibinga et al., 2012; da Fonte Sousa Gomes et al., 2013; Eslami Akbar et al., 2017; Ko & Kiser-Larson 2015; Zhou & Gong, 2015; Zyga et al., 2016). Sjuksköterskorna kunde be, läsa koranen eller känna stöd i sin religion. Examensarbetets resultat stöds av Eslami Akbar et al. (2016) där bön och att läsa koranen visade sig vara en copingstrategierna som sjuksköterskorna använde för att hantera den arbetsrelaterade stressen. Enligt Antonovsky (1987/2005) avgör vilken kultur man
tillhör vilka resurser man har att tillgå. Författarna till examensarbetet tänker att det kan stämma, för i vissa av de valda artiklarna hade religion en betydande roll som copingstrategi och i andra omnämndes inte religion alls.
I valda artiklar framgick att sjuksköterskorna använde sig av flera olika copingstrategier. Enligt Antonovsky (1987/2005) innebär stark KASAM ingen särskild copingstrategi, det innebär snarare att välja de copingstrategier som är bäst lämpade för den aktuella situationen. Antonovsky menar dessutom att det är en värdefull tillgång att veta att man har flera copingstrategier att tillgå. Enligt Gallagher et al. (1994) har de med stark KASAM ett skydd mot stress i och med att de väljer realistiska copingstrategier och inte använder sig av destruktivt beteende. Antonovsky (1987/2005) menar att personer med stark KASAM söker efter feedback på vald copingstrategi och värderar dess effektivitet och byter strategi om vald copingstrategi inte har önskvärd effekt på problemet. Därför reflekterar examensarbetets författare att det är värdefullt att som sjuksköterska få kännedom om copingstrategier och förståelse för att vald strategi kanske inte fungerar varje gång. Att veta att det går att byta strategi kanske kan hjälpa sjuksköterskor att hantera stressen i omvårdnadsarbetet.
Sjuksköterskorna i de olika artiklarna hade alla olika lång erfarenhet som sträckte sig från endast några månader upp till över 40 års erfarenhet, detta tycker examensarbetets författare är en styrka då det fångar upp många sjuksköterskors perspektiv. Även sjuksköterskornas ålder varierade från 20 till över 60 år, även det ser examensarbetets författare som en styrka. Majoriteten av sjuksköterskorna i artiklarna var kvinnor, vilket kan ses som en svaghet. Å andra sidan domineras sjuksköterskeyrket av kvinnor så kanske är det en rättvis fördelning, även om de manliga sjuksköterskornas syn på coping också är intressant och framkom tydligt i vissa artiklar. Sjuksköterskorna som deltog i artiklarnas studier kom från en mängd olika länder, detta gav ett brett och mångkulturellt resultat. Examensarbetets författare anser det vara en stor styrka att så många av artiklarna hade liknande resultat, det stärker examensarbetets trovärdighet.
Metoddiskussion
Den metod som använts är en litteraturöversikt. Syftet med översikten var att sammanställa vilka copingstrategier sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden för att hantera stress. Av de 15 artiklar som användes i översikten var 12 kvantitativa och tre kvalitativa. Då det i ämnet gjorts fler kvantitativa studier blev även antalet i litteraturöversikten till större del kvantitativa. Författarna till examensarbetet ansåg att det behövdes fler kvalitativa artiklar för att få ett fylligare resultat då de kvantitativa kunde vara lite innehållsfattiga och gjorde därför ytterligare sökningar för att hitta fler kvalitativa artiklar. Den fördel som kunde ses med de kvantitativa artiklarna var att resultatet i sin helhet inte riskerade vinkling eftersom resultatet i artiklarna var tydligt beskrivet, medan de kvalitativa artiklarna krävt mer eftertanke för att få fram ett objektivt resultat i litteraturöversikten. I de 12 kvantitativa artiklarna användes självskattningsformulär som datainsamlingsmetod. Författarna till examensarbetet anser att validiteten är god då liknande resultat framkom i fler av artiklarna. Reliabiliteten i majoriteten av valda kvantitativa artiklar var hög med Cronbachs Alpha på mer än 0,7. Trots lägre Cronbachs Alpha i de övriga artiklarna hade de liknande resultat vilket gör att examensarbetets författare anser resultaten vara trovärdiga. De tre kvalitativa artiklarna hade intervjuer som datainsamlingsmetod, en av dessa hade dessutom observation som datainsamlingsmetod. Examensarbetets författare anser det vara en styrka med variationen då det gav en bred bild av de copingstrategier sjuksköterskorna kan använda. En svaghet är dock att de kvantitativa artiklarna var något innehållsfattiga och resultatet blev därför något tunt. En blandning av kvalitativa- och kvantitativa artiklar menar Forsberg och Wengström (2016) ändå är en fördel då olika synvinklar framkommer. Examensarbetets författare instämmer med Forsberg och Wengström och tycker att de kvantitativa och kvalitativa artiklarna trots allt har kompletterat varandra vilket har stärkt artiklarnas trovärdighet.
För att hitta många relevanta studier som motsvarade syftet och inte gå miste om någon användes tre olika databaser. De använda databaserna var Cinahl, PubMed och PsycInfo. De sökord som togs fram kombinerades för att få så många resultat som möjligt. En svaghet var att trunkering endast använts på ett av sökorden då
fler sökresultat hade kunna framkommit om fler ord hade haft trunkering. Något annat som kan ha haft betydelse för antalet sökträffar var valet att bara använda AND som boolesk term. Olika kombinationer av sökord ledde ofta fram till samma artiklar, detta sågs positivt eftersom det visade att artikeln mycket väl motsvarade syftet. I analysen av artiklarna lästes de flertalet gånger vilket gjorde att innehållet i artiklarna var lättare för examensarbetets författare att förstå. Genom att sedan sammanställa de likheter och skillnader som hittats i de valda artiklarna kunde olika ämnen plockas ut och bilda grunden för resultatdelen i litteraturöversikten. Alla artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån granskningsmallarna av William et al., (2006) och Forsberg & Wengström (2008). Författarna till examensarbetet ansåg granskningsmallarna som ett pålitligt sätt att värdera valda artiklars kvalitet.
Etikdiskussion
Av de utvalda artiklarna är 9 godkända av en etisk kommitté, övriga 6 artiklar har ett etiskt resonemang. I samtliga studier var deltagandet frivilligt och anonymt. Examensarbetets författare har eftersträvat att presentera resultat objektivt.
I studierna framgår vilka copingstrategier sjuksköterskorna kan använda för att hantera stress. Vilket inte betyder att en copingstrategi som fungerar för en sjuksköterska fungerar för en annan eller för hela gruppen. Exempelvis kan strategin att acceptera läget som det är hjälpa en sjuksköterska medan en annan sjuksköterska blir hjälpt av att ägna sig åt problemlösning.
En reflektion som framkom under arbetet av examensarbetet var att då sjuksköterskor behöver använda sig av copingstrategier över huvud taget visar på ett större samhällsproblem, att arbetsbördan är för stor och tempot är för högt, vilket kan göra att sjuksköterskornas känsla av hanterbarhet kan bli lidande. Vilket stämmer överens med Antonovskys (1987/2005) idé om att låg känsla av hanterbarhet bidrar till att situationen inte känns hanterbar.
Klinisk betydelse för samhället
Genom att sammanställa de copingstrategier som sjuksköterskor kan använda, kan sjuksköterskor, arbetsgivare och samhället få kunskap om vilka copingstrategier som används i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskor kan med hjälp av denna litteraturöversikt skapa sig en uppfattning om vilka copingstrategier det finns att tillämpa i omvårdnadsarbetet. Denna litteraturöversikt kan också vara ett stöd för arbetsgivare som vill tipsa sina sjuksköterskor om copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress.
Slutsats
Resultatet visar att sjuksköterskor använder flera olika copingstrategier för att hantera stress. Den mest förekommande copingstrategin var att be om hjälp och socialt stöd. De andra strategierna var positivt tänkande, självkontroll, problemlösning, acceptans, flykt och undvikande, konfrontation, utöva religion samt återhämtning Inte i någon av artiklarna framkom att sjuksköterskorna inte behövde använda sig av copingstrategier, vilket kan bero på sjuksköterskornas stressiga arbetsmiljö. Sjuksköterskan själv avgör vilken eller vilka copingstrategier som används beroende på situationen.
Förslag till vidare forskning
Framtida forskning, förslagsvis med kvalitativ ansats, skulle kunna fokusera på vilken effekt copingstrategierna har för yrkesverksamma sjuksköterskor i olika delar av världen. Då den kvalitativa ansatsen ger större inblick i hur sjuksköterskor upplever att använda sig av olika copingstrategier samt deras effekt. Även forskning där olika copingstrategier introduceras för sjuksköterskor kan vara av intresse.
Referenser
Acker, J. (2006). Ineqaulity regimes: gender, class, and race in organizations. Gender and Soceity, 20(4), 441-464
Antonovsky, A. (1987/2005). Hälsans mysterium. (M. Elfstadius, övers.), Stockholm: Natur och kultur. (Originalarbete publicerat 1987)
Arbetsmiljöverket, (2017). Stress. Hämtad 30 januari, 2017, från
Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/stress/#2
Ashker, V. E., Penprase, B., & Salman, A. (2012). Work-related emotional stressors and coping strategies that affect the well-being of nurses working in hemodialysis units. Nephrology Nursing Journal, 39(3), 231-236.
Bakibinga, P, Vinje, H. F. & Mittelmark M. B. (2012). Self-tuning for job engagement: Ugandan nurses´ self-care strategies in coping with work stress. Internal Journal of Mental Health Promotion, 14(1), 3-12.
doi:10.1080/14623730.2012.682754
Cai, Z.-X., Li, K., & Zhang, X.-C. (2008). Workplace stressors and coping strategies among chinese psychiatric nurses. Perspectives in Psychiatric Care, 44(4), 223-231.
da Fonte Sousa Gomes, S., dos Santos, M. M. M. C. C. & da Mata Almeida Carolino, E. T. (2013). Psychp-social risks at work: stress and coping strategies in oncology nurses. Revista Latino-Americana de Enfermagem, 21(6), 1282-1289. doi:10.1590/0104-1169.2742.2365
de Azevedo Guido, L., da Costa Linch, G. F. & de Oliveira Pitthan, L. (2011). Stress, coping, and health conditions of hospital nurses. Revista da Escola de Enfermagem da USP, 45(6), 1427-1431.
Deible, S., Fioravanti, M., Tarantino, B. & Cohen, S. (2015). Implementation of an Integrative Coping and Resiliency Program for Nurses. Global advances in health and medicine, 4(1), 28-33.
Dolan, G., & Hamernik, E. (2012). Why renal nurses cope so well with their workplace stressors. Journal of Renal Care, 38(4), 222-232.
Eslami Akbar, R.E., Elahi, N., Mohammadi, E. & Fallahi Khoshknab, M. F. (2016). What Strategies Do the Nurses Apply to Cope With Job Stress?: A Qualitative Study. Global journal of Health Science, 8(6), 55-64. doi: 10.5539/gjhs.v8n6p55.
Eslami Akbar, R.E., Elahi, N., Mohammadi, E. & Fallahi Khoshknab, M. F. (2017). How Do the Nurses Cope with Job Stress?: A Study with Grounded theory Approach. Journal of Caring Sciences, 6(3), 199-211. doi:10.15171/jcs.2017.020
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & kultur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 141-152). Lund: Studentlitteratur.
Gallagher, T. J., Wagenfeld, M. O., Baro,F. & Haepers, K. (1994). Sense of coherence, coping and caregiver role overload. Social, Science & Medicine – Journal Elsevier, 39(12), 1615-1622.
Gholmazadeh, S., Sharif, F.& Rad, F.D. (2011). Sources of occupational stress and coping strategies among nurses who work in Admission and Emergency
Departments of Hospitals related to Shiraz Universiy of medical Sciences. Iranian Journal of Nursing and Midwifery Research, 16(1), 41-46.
Henricson, M. (2015). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination i omvårdnad (s. 471–479). Lund:
Studentlitteratur.
Hersch, R. K., Cook, R. F., Dietz, D. K., Kaplan, S., Hughes, D., Friesen M.A. & Vezina, M. (2016). Reducing nurses´stress: A randomized controlled trial of web-based stress management program for nurses. Applied Nursing Research, 32, 18-25. doi: http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.apnr.2016.04.003
Khamisa, N., Oldenburg, B., Peötzer, B. & Ilic, D. (2015). Work related stress, burnout, job satisfaction and general health of nurses. International Journal of Enviormental Research and Public Health, 12, 652-666.
doi:10.3390/ijerph120100652
Ko, W. & Kiser-Larson, N. (2016). Stress Levels of Nurses in Oncology Outpatient Units. Clinical Journal of Oncology Nursing, 20(2), 158-164. doi: 10.1188/16.CJON.158-164
Lazarus, R.S. & Lazarus, B.N. (2005). Coping with aging [Elektronisk resurs]. New York: Oxford University Press.
Lindskog, B.I. (2008). Medicinsk terminologi. Stockholm: Norstedts Akademiska.
Ribeiro, R.M., Pompeo, D.A., Pinto, M.H., & Ribeiro, R.C. (2014). Coping strategies of nurses in hospital emergency care services. Acta Paulista de Enfermagem, 28(3), 216-223. doi: 10.1590/1982-0194201500037
Rodrigues, A. B., & Chaves, E. C. (2008). Stressing factors and coping strategies used by oncology nurses. Rev Latino-am Enfermagem, 16(1), 24-28.
Rushton, C.H., Batcheller, J., Schroeder.K. & Donohue, P. (2015). Burnout and resilience among nurses practicing in high-intensity settings. American journal of critical care, 24(5), 412-420. doi:10.4037/ajcc2015291.
Sand, O., Sjaastad, Ö. V., Haug, E. & Bjålie, J.G. (2007). Människokroppen: fysiologi och anatomi. (I. Bolinder-Palmér,K. Grönwall & K. Olsson, övers.) Stockholm: Liber. (Originalarbete publicerat 2006).
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Arbetsmiljö och ohälsa: frågor och fakta. Hämtad 7 februari, 2018, från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering,
http://www.sbu.se/contentassets/7c14baca8bad4dfaa29c7dd78789c6b2/arbetsmiljo _ohalsa.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017) . Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 25 januari, 2017, från
Swenurse, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Umann, J., de Azvedo Guido, L & da Silva R. M. (2011). Stress, coping and presenteeism in nurses assisting critical and potentially critical patients. Revista da Escola de Enfermagem da USP, 48(5), 887-894. doi:
10.1590/S0080-623420140000500016
Wahlberg, L., Nirenberg, A., & Capezuti, E. (2016). Distress and Coping Self-Efficacy in Inpatient Oncology Nurses. Oncology Nursing Forum, 43(6), 738-746. doi: 10.1188/16.ONF.738-746
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
WMA General Assembly. (2013). WMA declaration of helsinki – ethical principles for medical research involving human subjects Hämtad 28 maj, 2018, från World Medical Association, https://www.wma.net/policies-post/wma- declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Währborg, P. (2009). Stress och den nya folkhälsan. Stockholm: Natur och kultur
Zhou, H. & Gong, Y.-H. (2013). Relationship between occupational stress and
coping
strategy among operating theatre nurses in China: a questionnaire survey. Journal of Nursing Management, (23), 96-106. doi: 10.1111/jonm.12094
Zyga, S., Mitrousi, S., Alikari, V., Sachlas, A., Stathoulis, J., Fradelos,E., Panoutsopoulos, G. & Maria, L. (2016). Assessing factors that affect coping strategies among nursing personnel. Materia Socio-medica, 28(2), 146-150. doi:10.5455/msm.2016.28.146-150
Bilagor
Bilaga 1. Sökningsmatris Databas
Datum
Begränsningar Sökning Antal träffar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar PubMed 180220 abstract free full text 10 years coping AND nursing AND stress 17104 1515 511 PubMed 180220 abstract free full text 10 years coping AND nurse AND stress 17104 576 202 28 14 6 PubMed 180223 Abstract Free full text 10 years English language Coping strategies AND nurs* AND stress 3511 127 41 2 0 2 1 (dubblett) PubMed 180312 Abstract Free full text 10 years English language coping strategies AND nurse AND nursing AND stress 3658 175 121 45 0 0 0 17 0 0 0 10 5 (dubletter) CINAHL 180220 Abstract 10 years English language Peer-reviewed Free full text
Coping AND nurs* AND stress 3061 688 221 19 10 6 CINAHL 180220 Abstract 10 years English language Peer-reviewed Free full text
Nurse AND stress AND Coping 20553 917 165 14 9 5 (3st dubbletter)
CINAHL 180220 Abstract 10 years English language Peer-reviewed Free full text
Nurse AND Coping AND occupational stress 20553 455 72 11 8 5 (5st dubbletter) CINAHL 180223 Abstract 10 years English language Peer-reviewed Free full text
Nurse AND Coping strategies AND Occupational Stress 20553 140 30 13 8 6 (6st dubbletter) CINAHL 180312 Abstract 10 years English language Peer-reviewed Free full text
Coping strategies AND Nursing AND Stress 958 157 62 0 0 12 0 0 9 6 (6st dubbletter) CINAHL 180312 Abstract 10 years English language Peer-reviewed Free full text
Coping AND Caring AND Nurs* 3104 208 102 0 0 14 0 0 5 0 PsycINFO 180313 10 years English language Peer-reviewed coping AND caring AND nurse 183 0 0 0 PsycINFO 180323 10 years English language Peer-reviewed Qualitative Study coping strategies AND nurse AND stress AND nursing 41 5 2 1 CINAHL 180402 Abstract 10 years English language Peer-reviewed Coping strategies AND stress AND nurse AND caring 4102 1283 236 35 0 0 15 6 10 2 8 (5st dubletter) 1 (dublett)
Bilaga 2. Artikelmatris
Sammanfattning av artiklar (n=15 )som ligger till grund för resultat
Författare År Land
Titel Syfte Design Metod
Deltagare Resultat Kvalitets
grad Ashker, V.E., Penprase, B. & Salman, A. 2012 USA Work-related emotional stressors and coping strategies that affect the well-being of nurses working in hemodialysis units Att identifiera och beskriva arbetsrelaterade känslomässiga stressorer som påverkar välbefinnandet hos sjuksköterskor som arbetar på hemodialysenh eter och identifiera deras coping tekniker Kvantitativ Enkät n= 19 Majoriteten av sjuksköterskor na använde planerad problemlösnin g som coping-teknik när de konfronterades med stress. 76% Bakibinga, P, Vinje, H.F. & Mittelmark M. B. M. 2012 Uganda Self-tuning for job engagement: Ugandan nurse´ self-care strategies in coping with work stress Denna kvalitativa studie undersökte egenvården bland 15 driftiga ugandiska sjuksköterskor med gott rykte trots att de hade svåra arbetsförhållan den. Kvalitativ Intervjuer n= 15 Sjuksköterskor na använde sig av flera olika copingstrategi er, tro på Gud, bön, meditation, stöd från familj, vänner och kollegor. Att göra annat/ägna sig åt sina hobbies och att släppa situationer de inte kunde kontrollera. 84% Cai, Z.-X., Li, K. & Zhang, X.-C. 2008 Kina Workplace stressors and coping strategies among chinese psychiatric nurses Att identifiera arbetsplatsens stressorer och coping-strategier, liksom relationerna mellan deras demografi, stressfaktorer på arbetsplatsen och coping-strategier. Kvantitativ Tre enkäter n= 188 Majoriteten av deltagarna använde sig av positiv coping såsom positivt tänkande, utöva hobbies, prata med andra om problem och överväga vad som är viktigt i livet. 69%
da Fonte Sousa Gomes, S., dos Santos, M. M. M. C. C. & da Mata Almedia Carolino, E. T. 2013 Portugal Psycho-social risks at work: stress and coping strategies in oncology nurses Att identifiera sjuksköterskors stressfaktorer och copingstrategier i onkologi inom huvud hals och nacke Kvantitativ Enkäter n=96 De vanligaste copingstrategi erna var planering, aktiv coping, acceptans och självdistraktio n med syftet att lösa problem eller öka sjuksköterskan s välbefinnande. 79% de Azevedo Guido, L., da Costa Linch, G. F. & de Oliveira Pitthan. L. 2011 Brasilien Stress, coping and health conditions of hospital nurses
Att känna till de situationer sjuksköterskor upplever som stressande i deras arbete på sjukhuset. Samt att identifiera sjuksköterskors hälsa och vilka copingstrategier de använder sig av i arbetet. Kvantitativ Enkäter n=143 Den vanligaste coping strategin var att lösa problemet och den minst vanliga strategin var konfrontation. 79% Dolan, G., Strodl, E. & Hamernik, E. 2012 Australien Why renal nurses cope so well with their workplace stressors Att genomföra en empirisk process för att bättre förstå stressorer och copingstrategier som används av dialyssjuksköte rskor som kan leda till styrka.
Kvalitativ Intervjuer n=16 Sjuksköterskor na använde känslomässig distans som mest använda coping-strategin för att hantera stress. 83% Eslami Akbar, R. E., Elahi, N., Mohammadi, E. & Khoshknab, M. F. 2017 Iran How do nurses Cope with Job Stress? A study with Grounded Theory Approach Utforska sjuksköterskors erfarenheter för att belysa sjuksköterskors copingprocess i samband med arbetsrelaterad stress. Kvalitativ Ostrukturera d intervju och observation n = 19 Sjuksköterskor na utövade situationsanpa ssad coping såsom att kontrollera situationen, övervaka situationen i förebyggande syfte, be om hjälp, självkontroll, undvika stressiga 87%
situationer och andlig coping. Andra copingstrategi er var att minska stress och känna harmoni. Gholmazade h, S., Sharif, F. & Rad, F. D. 2011 Iran Sources of occupational stress and coping strategies among nurses who work in Admission end Emergency Departments of Hospitals related to Shiraz University of Medical Sciences Att undersöka orsaker till arbetsrelaterad stress och vilka copingstrategier sjuksköterskorn a använde på akutavdelningar Kvantitativ Enkät n= 90 De vanligaste copingstrategi erna var självkontroll och positiv omvärdering. Den minst vanliga copingstrategi n var att acceptera ansvar. Sjuksköterskor na använde sig mer av känslo- fokuserad-coping än problem-fokuseradcopi ng. 69% Ko, W. & Kiser-Larson, N. 2016 USA Stress Levels of Nurses in Oncology Outpatient Units att identifiera stressnivåer och stressiga faktorer för sjuksköterskor jobbar inom onkologiska polikliniska enheter och att undersöka copingbeteende n för arbetsrelaterad stress av onkologisjuksk öterskor i polikliniska enheter. Mixad metod Frågor som kunde utvecklas med egna svar? n=40 De tre mest använda coping beteenden var verbaliserande, träning eller avkoppling, och tar tid för sig själv. 83% Ribeiro, R.M., Pompeo, D.A., Pinto, M.H., & Coping strategies of nurses in hospital emergency care services Att identifiera sjuksköterskorn as copingstrategier på akutmottagning Kvantitativ Tvärsnittsstu die Enkät n=89 Den copingstrategi som oftast användes av sjuksköterskor på akuten var 90%
Ribeiro, R.C. 2014 Brasilien ar och relatera dem till sociodemografi sk och professionella variabler. problemlösnin g, och minst använd var konfrontation. Rodrigues, A. B. & Chaves, E. C. 2008 Brasilien Stressing factors and coping strategies used by oncology nurses. Att identifiera stressfaktorer hos onkologisjuksk öterskor, och att verifiera vilka coping-strategier de använder. Kvantitativ Intervju n= 77 Det observeras att coping-strategin som används mest av sjuksköterskor är positiv omvärdering följt av problemlösnin g och självkontroll. 72% Umann, J., de Azvedo Guido, L. & da Silva, R.M. 2014 Brasilien Stress, coping and presenteeism in nurses assisting critical and potentially critical patients Att verifiera förhållandet m ellan stress, coping och mental frånvaro hos sjuksköterskor som arbetar med kritiska och potentiellt kritiska patienter. Kvantitativ Enkät n= 129 Den vanligaste coping strategin som sjuksköterskor användes sig av var kontroll. 93% Wahlberg, L., Nirenberg, A. & Capezuti, E. 2016 USA Distress and Coping Self-Efficacy in Inpatient Oncology Nurses Att undersöka oro och tilliten till coping hos onkologisjuksk öterskor inom slutenvården Kvantitativ n=163 De coping- strategier som användes var "gå undan", "stödjande relationer" och "bearbeta personlig styrka." 83%
Zhou, H. & Gong, Y.-H. 2013 Kina Relationship between occupational stress and coping strategy among operating theatre nurses in China: a questionnaire survey Att utforska relationen mellan arbetsstress och copingstrategier bland operations- sjuksköterskor i Kina och faktorer som påverkar arbetsstress och copingstrategier . Kvantitativ n=65 Sjuksköterskor na föredrog självkontroll som copingstrategi. Aktiv coping var positivt relaterad till resurs- och miljöproblem, och passiv coping var positivt relaterad till arbetsbelastnin g och tidspress, och till interpersonella förhållanden och förvaltningsfrå gor 86% Zyga, S., Mitrousi, S., Alikari, V., Sachlas, A., Stathoulis, J., Fradelos,E., Panoutsopoul os, G. & Maria, L. 2016 Grekland Assessing factors that affect coping strategies among nursing personnel Att utvärdera sjuksköterskors copingsätt vid stress i relation till sociodemografi och position på arbetet. Kvantitativ Enkät n=395 Sjuksköterskor med högre utbildning chefspositione r och mer erfarenhet använde sig mer av strategier som fokuserade på problemet. Intensivsjuksk öterskor använde förnekelse som strategi.Strateg ier med fokus på känslor användes mest av kvinnor. Civilstånd eller ålder påverkade inte valet av copingstrategi. 86%
Bilaga 3. Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier
Fråga Ja Nej
1 Motsvarar titeln studiens innehåll?
2 Återger abstraktet studiens innehåll?
3 Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?
4 Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5 Är studiens syfte tydligt formulerat?
6 Är den kvalitativa metoden beskriven?
7 Är designen relevant utifrån syftet?
8 Finns inklusionskriterier beskrivna?
9 Är inklusionskriterierna relevanta?
10 Finns exklusionskriterier beskrivna?
11 Är exklusionskriterierna relevanta?
12 Är urvalsmetoden beskriven?
13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
14 Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler?
15 Anges var studien genomfördes?
16 Anges när studien genomfördes?
17 Anges vald datainsamlingsmetod?
18 Är data systematiskt insamlade?
19 Presenteras hur data analyserats?
20 Är resultaten trovärdigt beskrivna?
21 Besvaras studiens syfte?
22 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
23 Diskuterar författarna studiens trovärdighet?
24 Diskuterar författarna studiens etiska aspekter
25 Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Summa
Maxpoäng: 25 Erhållen poäng: ?
Kvalitet: låg medel hög
Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).
Bilaga 4. Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier
Fråga
Ja
Nej
1. Motsvarar titeln studiens innehåll?
2. Återger abstraktet studiens innehåll?
3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald
problematik?
4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5. Är studiens syfte tydligt formulerat?
6. Är frågeställningarna tydligt formulerade?
7. Är designen relevant utifrån syftet?
8. Finns inklusionskriterier beskrivna?
9. Är inklusionskriterierna relevanta?
10. Finns exklusionkriterier beskrivna?
11. Är exklusionskriterierna relevanta?
12. Är urvalsmetoden beskriven?
13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
14. Finns populationen beskriven?
15. Är populationen representativ för studiens syfte?
17. Kan bortfallet accepteras?
18. Anges var studien genomfördes?
19. Anges när studien genomfördes?
20. Anges hur datainsamlingen genomfördes?
21. Anges vilka mätmetoder som användes?
22. Beskrivs studiens huvudresultat?
23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats?
24. Besvaras studiens frågeställningar?
25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av
studieresultatet?
26. Diskuterar författarna studiens interna validitet??
27. Diskuterar författarna studiens externa validitet?
28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter
29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Summa
Maxpoäng: 29
Erhållen poäng: ?
Kvalitet: låg medel hög
Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).
