EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ VÅRDVETENSKAP
VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2018:77
Är samverkan mellan hemsjukvård och mobila
specialist-team nyckeln till hållbar vård utifrån patientperspektivet?
En intervjustudie
Elina Danhäll och Emma Telléus
Sammanfattning
Allt fler patienter med komplexa vårdbehov vårdas idag i hemmet. I takt med den allt mer avancerade vården ses brister i samordning av patientens vård då vanligtvis många vårdgivare är inkopplade men ingen tar ett helhetsansvar. Mobil närvård har då skapats med mobila specialistteam som utgår ifrån närliggande sjukhus. Målet är att tillgodose trygg vård till patienten utifrån ett helhetsperspektiv. Syftet med studien är att beskriva hur patientperspektivet beaktas vid samverkan mellan hemsjukvård och mobila specia-listteam. Data består av sju kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor eller distriktssjuk-sköterskor som arbetar i hemsjukvården och har erfarenhet av att samverka med mobila specialistteam. Intervjuerna analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultatet redo-visas i tre kategorier och sju subkategorier. Studiens resultat visar att när hemsjukvården samarbetar med mobila specialistteam ökar patientens möjlighet att uppnå trygghet, välbefinnande och självständighet. God samverkan mellan de mobila specialistteamen och hemsjukvården verkar dessutom öka patientens delaktighet i vården samt lindrar
Uppsat-sens titel:
Är samverkan mellan hemsjukvård och mobila specialistteam nyckeln till hållbar vård utifrån patientper-spektivet? En intervjustudie.
Författa-re:
Elina Danhäll och Emma Telléus
Huvud-område: Vårdvetenskap Nivå och poäng: Magisternivå, 15 högskolepoäng Utbild-ning: Distriktssjuksköterskeprogrammet Handle-dare: Elisabeth Lindberg Examina-tor: Niklas Andersson
sjukdomslidande. Tack vare god samverkan mellan de mobila specialistteamen och hemsjukvården kan patienten istället vårdas i hemmet och besparas vårdlidande med undvikbara sjukhusvistelser och oro som följd. Sjuksköterskorna och distriktssjukskö-terskorna som intervjuades upplevde att vården blev bättre för patienten ur ett helhets-perspektiv. Hemmet visade sig ha stor betydelse för patienterna och många sjukhusvis-telser kan förebyggas då de mobila specialistteamen är involverade och ökar möjlighe-ten för patienmöjlighe-ten att stanna kvar i sitt hem, vilket i sin tur kan leda till en mer hållbar vård för patienten.
Nyckelord: Mobil närvård, mobila specialistteam, hemsjukvård, samverkan, patientcen-trerad vård, patientperspektiv, helhetssyn.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________1 BAKGRUND __________________________________________________________1
Hemsjukvård ____________________________________________________________________1 Mobil närvård ___________________________________________________________________3 Professioner inom hemsjukvården ___________________________________________________4 Hållbar utveckling ________________________________________________________________5 PROBLEMFORMULERING _____________________________________________5 SYFTE _______________________________________________________________6 METOD ______________________________________________________________6 Ansats _________________________________________________________________________6 Urval __________________________________________________________________________6 Datainsamling ___________________________________________________________________7 Dataanalys ______________________________________________________________________7 Etiska överväganden ______________________________________________________________9 RESULTAT __________________________________________________________10 Skapa förutsättningar för trygghet ________________________________________10
Vårdrelationens betydelse ________________________________________________________11 En samlad bedömning utifrån patienten ______________________________________________11
Skapa förutsättningar för självständighet __________________________________13
Att få välja plats för vårdandet _____________________________________________________13 Att involveras i vårdandet _________________________________________________________14
Skapa förutsättningar för välbefinnande ___________________________________15
Kunskap ______________________________________________________________________15 Lindrat sjukdomslidande __________________________________________________________16 Besparar patientens resurser _______________________________________________________17
DISKUSSION ________________________________________________________17 Metoddiskussion ______________________________________________________17 Resultatdiskussion _____________________________________________________20
Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4
Hemmets betydelse för patienten ___________________________________________________20 Teamsamverkans betydelse för patienten _____________________________________________21 Patienten i sitt sammanhang ______________________________________________________22
SLUTSATS __________________________________________________________22
Förslag till fortsatt forskning ______________________________________________________22
INLEDNING
Författarna är två sjuksköterskor som arbetar inom kommunal hemsjukvård där de kommit i kontakt och haft samarbete med mobila specialistteam. Ett intressant arbete som kräver stor kompetens och förståelse för patienternas olika förutsättningar samt be-hov. Upplevelsen är att allt fler patienter som skrivs ut från sjukhuset kommer till hem-met med fortsatt behov av avancerad vård. Författarnas upplevelse och erfarenhet är att vården i hemmet blir allt mer komplex och hemsjukvården förväntas ha kunskap att till-godose dessa behov. Om inte hemsjukvården är rustad för denna patientgrupp ökar ris-ken för undvikbara sjukhusvistelser, vilket kan leda till ett ökat vårdlidande för patien-ten som i många fall hade kunnat förebyggas. Risken är att denna patientgrupp kan ”hamna mellan stolarna” eftersom vården inte är samordnad då patienten ofta har flera olika vårdgivare. Författarna menar att detta bidrar till en känsla av otillräcklighet från hemsjukvårdens sida där arbetet utgår ifrån att patienten skall få en god och hållbar vård utifrån ett helhetsperspektiv.
Enligt Socialstyrelsen (2008) är sjukvården idag inte organiserad så att samordning av patientens vård kan ske optimalt. Vården är indelad i olika instanser eller specialistav-delningar som inte kommunicerar med varandra. För att kunna uppnå god kvalité av vården krävs en samlad bedömning av den unika patientens behov. Stöd behövs från andra instanser med specialistkompetens. Melin-Johansson (2010, ss. 134-135) beskri-ver att specialistteam har skapats för att tillgodose detta behov. Dessa specialistteam be-står bland annat av läkare samt sjuksköterskor med specialistutbildning och har en råd-görande- samt konsultativ funktion. Dessa specialistteam samarbetar med andra profes-sioner och bidrar till ökad kvalité av vården samt ökar kompetensen hos vårdpersonalen för att kunna ge patienten en god vård. Författarna hittar ingen tidigare forskning som berör hur detta samarbete påverkar patienten. Den forskning som finns beskriver endast vården i hemmet. Författarna är därför intresserade av att undersöka om samverkan mel-lan hemsjukvård och mobila specialistteam är nyckeln till hållbar vård utifrån patient-perspektivet.
BAKGRUND
Hemsjukvård
Hemsjukvård definieras som den hälso- och sjukvård som ges i hemmet. Detta kan ske i såväl ordinärt samt särskilt boende. Hemsjukvård har ingen åldersgräns utan patienterna kan vara i livets början till livets slut. Vårdplanering styr vilka insatser och åtgärder som skall utföras hos patienten (Socialstyrelsen 2008). Vårdandet utgår ifrån patientens livs-värld och beaktar hur hälsa och sjukdom påverkar individen med syfte att stödja och stärka patienten. Livsvärld beskrivs som individens uppfattning om världen så som den erfars. Den delas av många men är unik för oss alla. Genom att vårda med livsvärlden som grund försöker vårdaren se och förstå hur hälsa, sjukdom och lidande ter sig för den unika patienten (Dahlberg & Segesten 2010, ss. 126-128). Ekebergh (2015, s. 74)
menar att genom att se patienten som den främste experten på sin upplevda situation kan vi vårda ur ett livsvärldsperspekiv. Ett vårdande som inte klarar av att förhålla sig till livsvärlden är inte ett vårdande. Författarna menar att när vården sker i hemmet är det flera aspekter vårdaren måste ta hänsyn till. Vårdaren måste till exempel ta hänsyn till att de befinner sig i patientens egen sfär, där vårdaren är gäst. Det ställer krav på att vårdaren har en helhetssyn och vårdar ur ett patientperspektiv där samarbete och respekt gentemot patient och de andra vårdgivarna är av stor vikt. Dessutom en vilja och kun-skap att ta hänsyn till hemmet och dess betydelse för patienten.
Hemsjukvård kan beskrivas som den sjukvård samt rehabilitering som sker inom patien-tens hem under dygnets alla timmar (Socialstyrelsen 2008). I hemsjukvården är varje patient och hem unikt, vilket innebär att vårdandet också kan vara oförutsägbart. Att vara patient innebär att vara beroende och behöva lägga sin tillit i andras händer (Eke-bergh 2015, s. 66). Det innebär en utsatthet då patienten själv ofta saknar expertkun-skap, vilket resulterar i ett utsatt läge med ökad sårbarhet (Arman 2015, ss. 85-86). Här menar författarna att det är av vikt att vårdaren visar respekt för patientens beslut och önskemål. För att lyckas med vården krävs ett förtroendefullt bemötande.
Socialstyrelsen (2008) beskriver att politikerna har det övergripande ansvaret för hem-sjukvården. De avgör hur ansvaret skall fördelas mellan kommun och landsting och styrs via hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). Inom hemsjukvården kan sjukskö-terskans uppdrag vara komplext, då utvecklingen går mot alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmen. Trenden fortsätter då svårt sjuka patienter skrivs ut från sjukhuset på grund av platsbrist och överförs till hemsjukvården i takt med minskat an-tal vårdplatser. Dessutom har allt fler personer fått hemsjukvård sedan ädelreformen in-fördes år 1992, vilket har lett till ökade krav på att sjuksköterskor och läkare finns till-gängliga för bedömning och åtgärder i hemmet. Dessa krav kan vara svåra att tillgodose då det kan saknas till exempel kunskap, samordning eller resurser. Det finns risk att kraven på en god vård i hemmet inte kan upprätthållas och patientsäkerheten kan där-med äventyras.
Vårdens ansvar är att upprätthålla och återställa hälsa (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Hälsa beskrivs som en upplevelse av att vara i jämvikt med sig själv samt sin omgivning och kan upplevas trots sjukdom. Att leva med kronisk sjukdom går ej att fri-göra sig ifrån och föder ofta otrygghet, rädsla och oro (Ekebergh 2015, s. 74). Dahlberg och Segesten (2010, s. 80) beskriver att med rätt stöd från omgivningen och vårdarna ökar möjligheten att uppleva hälsa trots sjukdom. Stödet kan exempelvis handla om att veta att en sjuksköterska finns tillgänglig eller att det finns en plan för akuta situationer. Även om inte sjukdomen kan botas kan ändå trygghet uppnås genom att patienten kan få kontroll över sitt liv och kunna hantera sjukdomen på bästa sätt. Genom att ha vård-personal nära menar Dahlberg & Segersten att trygghet kan uppnås (2010, s. 84). En vårdande relation mellan patient och vårdpersonal kan stödja och stärka patienten. Detta sker genom att vara öppen och följsam till de behov som uppstår (Dahlberg & Segesten 2010, s. 197). Om vårdpersonalen inte kan möta patientens ofta tunga känslor som
ång-est, smärta eller oro kan detta bidra till ett vårdlidande. Vården kan istället bli ett lidan-de istället för att lindra (Dahlberg & Segesten 2010, s. 214). Detta menar författarna bi-drar till en icke-hållbar utveckling inom vården då en hållbar vård handlar om att skapa trygghet för patienten. En trygg patient är en patient som oftast inte kräver akuta besök som kan undvikas.
McBride, Beer, Mitzner och Rogers (2011) menar att det finns många fördelar med hemsjukvård som vårdform. Det ger patienterna större självständighet, ökad livskvalité och minskad risk för vårdrelaterade infektioner. Samtidigt är det mer kostnadseffektivt än att bedriva sjukhusvård. Genom god kontinuitet exempelvis en regelbunden person-lig kontakt och tydperson-lig ansvarsfördelning samt plan för uppföljning kan sjuksköterskan få insyn i patientens livsvärld. Samia, Hall Ellenbecker, Haig Friedman och Dick (2012) menar att det dessvärre finns hinder och utmaningar som påverkar patientsäkerheten. Exempelvis är mottagningar och vårdcentraler ofta frånvarande eller är avlägset beläg-na. Detta i sin tur innebär att vården inte sker utifrån ett helhetsperspektiv eftersom des-sa vårdgivare inte alltid har tid och möjlighet att sätta sig in i patientens situation då denne befinner sig i sitt hem. Det gör att sjuksköterskan i hemsjukvården många gånger står ensamma i sina bedömningar när akuta situationer uppstår och en specialist bedöms behövas. Det kan till exempel handla om andningssvårigheter eller smärta där både me-dicinsk och omvårdnadsmässig expertkunskap kan behövas. Dessutom blir arbetet mer komplext i hemmet eftersom samspelet mellan patient, familj och hemsjukvård blir mer dynamiskt. Detta då vården måste planeras och individanpassas till hemmet och dess familjemedlemmar. Enligt Magnuson, Blennow, Hagelin och Sundelin (2009, s. 20) kan ingen verksamhet enskilt åstadkomma ett hälsofrämjande arbete utan det krävs ett sam-arbete mellan olika verksamheter.
Mobil närvård
Mobil närvård grundas på att hemsjukvården står för basverksamheten med dygnet runt funktion i ett tätt samarbete med mobila specialistteam samt distriktsläkare via vårdcen-tral. Tanken är en sammanhållen vård som sker i hemmet utan onödiga och undvikbara sjukhusvistelser (Vårdsamverkan i Västra Götaland 2018). Lee, Pickstone, Facultad och Titchener (2017) menar att genom att vårda kroniskt sjuka patienter i hemmet med hjälp av mobila specialistteam har visat sig vara minst lika bra som att behandla patienterna inneliggande på sjukhus. Detta gäller faktorer som sjuklighet och dödlighet. Dessutom är patienter och anhöriga ofta mer nöjda när de kan vara kvar i hemmet. Patienten upp-lever en ökad trygghet och familjen kan lättare involveras i vården. Risken för vårdrela-terade infektioner minskar så även risken för konfusion och orostillstånd.
Den aktuella patientgruppen för mobil närvård har stora vård- och omsorgsbehov. Då dessa utsatta patienter ofta har många vårdkontakter som inte är samordnade finns risk att de ”faller mellan stolarna”. Det kan leda till vårdlidande av olika former exempelvis utebliven uppföljning, felaktiga medicinlistor eller bristfälliga bedömningar som kan ge en otrygg vård vilket i sin tur ökar risken för en ohållbar vård. Syftet med mobil närvård är samordning av vården utifrån ett helhetsperspektiv med målet att skapa ökad trygghet
för patienterna. Förutsättningen är ett gott samarbete mellan olika instanser såsom kommun, primärvård samt sjukhus. Modellen utgår ifrån personcentrerad vård där pati-enten ses som en viktig medaktör i vården. Utifrån patipati-enten kan familj och närstående involveras i vården. Samordning samt kontinuitet är av stor vikt (Vårdsamverkan i Väst-ra Götaland 2018). Författarna beskriver nedan två mobila specialistteam i VästVäst-ra Göta-land. Fortsättningsvis benämns dessa team gemensamt som mobila specialistteam. Närsjukvårdsteamet fokuserar på patienter med stora vårdbehov som befinner sig i en instabil situation med flertalet sjukhusvistelser och som bor i ordinärt boende. Samver-kan sker över organisationsgränserna mellan kommun, primärvård samt sjukhus. När-sjukvårdsteamet består av läkare och sjuksköterskor som arbetar intensivt under en be-gränsad period och då tas hela patientens livssituation i beaktning. Det innebär bland annat att närstående inkluderas och hemsituationen bedöms och anpassas även psykiskt och existentiellt mående beaktas. Det slutgiltiga målet är ökad trygghet för patienten med fortsatt känsla av trygghet även efter utskrivning (Närsjukvårdssamverkan Södra Älvsborg 2018). Det vill säga kännedom och en förmåga att hantera symtom eller käns-lor som uppstår kopplat till diagnosen till exempel KOL eller hjärtsvikt.
Palliativa resursteamet fokuserar främst på god och symtomlindrande vård till patienter som är i livets slutskede. De vårdar patienter i alla åldrar oavsett diagnos. Vården byg-ger på fyra hörnstenar; symtomlindring, närståendestöd, teamarbete samt kommunika-tion (Nakommunika-tionella Rådet för Palliativ Vård, 2014). Det palliativa resursteamet består av läkare, sjuksköterskor samt kuratorer. I arbetet ingår hembesök, rådgivning samt utbild-ning till patient och personal inom såväl primärvård, hemsjukvård samt slutenvård. De har ett tätt samarbete med primärvård samt hemsjukvård och har också ett viktigt ut-bildningsuppdrag gentemot dessa vårdgivare. Det palliativa resursteamet tar kontakt med patienten i såväl hemmet som på sjukhuset. Om behov uppstår finns ibland möjlig-het att patienten kan läggas in på specialistavdelning, till exempel palliativ avdelning (Västra Götalandsregionen, 2018).
Professioner inom hemsjukvården
Hemsjukvård omfattar medicinska insatser, rehabilitering, habilitering samt omvårdnad. Insatserna utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (Socialstyrelsen 2008). Insatser kan även delegeras till annan vårdpersonal i enlighet med Socialstyrelsen före-skrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14). Med hälso- och sjukvårdspersonal avses också den som biträder en legitimerad yrkesutövare (Socialstyrelsen 2008). Det innebär att inom hem-sjukvården finns fysioterapeuter, arbetsterapeuter, sjuksköterskor och distriktssjukskö-terskor. Dessutom fungerar hemtjänsten som en förlängd arm gentemot hemsjukvården genom delegerade arbetsuppgifter samt genom teamsamverkan.
Sjuksköterskans kompetensområde handlar om att självständigt kunna ansvara för om-vårdnad av patienter. Det innebär att ha kunskap om personcentrerad vård och
team-ringskunskap och kvalitetsutveckling. Sjuksköterskan skall även besitta kunskap om ledarskap och pedagogik inom omvårdnadsarbetet. Målet med arbetet är säker vård för patienten (Distriktssköterskeföreningen i Sverige 2008). Distriktssjuksköterskan har en fördjupad kunskap inom det hälsoförebyggande området och ansvarar för att ta tillvara och bevara det friska hos patienten vid alla faser eller tillstånd i livet. Det innebär även att tillgodose patientens omvårdnadsbehov samt organisera vården kring patienten. Di-striktssjuksköterskan skall planera samt konsultera andra vårdaktörer för att uppnå bästa möjliga vård. Det ingår även att upptäcka ohälsa och arbeta hälsofrämjande samt före-byggande. För att uppnå detta krävs ett holistiskt synsätt och ett patientcentrerat arbet-sätt. För att kunna arbeta hälsofrämjande krävs kunskaper kopplade till individen, närmiljön, samhället samt ekonomiska och politiska faktorer vilka har betydelse för häl-sa. Det kräver även en förmåga att kunna anpassa sig och att förhålla sig till utveckling över tid (Svensk sjuksköterskeförening 2008). Med detta vill författarna säga att arbetet inom distriktssköterskans arbetsområde sker en utveckling av vården där allt sjukare patienter istället vårdas i hemmet. Därmed ökar behovet av specialistvård för att kunna möta patienternas framtida vårdbehov.
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling beskrivs i Pellmer, Wramner och Wramner (2012, s. 207) och omfat-tas av den ekonomiska, ekologiska samt den sociala dimensionen. Detta innebär att alla åtgärder skall vara hållbara över geografiska gränser, över tid, ge trygghet samt värna om kommande generationer. Genom att patienten har tillfredsställande stödjande miljö-er i sitt liv menar Pellmmiljö-er, Wramnmiljö-er och Wramnmiljö-er (2012, s. 75) att detta bidrar till håll-bar utveckling genom större möjlighet att utöva makt över sitt liv. Inom hälso- och sjukvården innebär det en hållbar hälsa för individen och en hållbar folkhälsa för sam-hället. Västra Götalandsregionen (2018) menar att ett personcentrerat synsätt är viktigt att arbeta utifrån för att uppnå ett hållbart resultat av vårdandet. Genom att arbeta per-soncentrerat är patientens livsvärld i fokus och patienten är medaktör i sin vård. Sam-ordning och kontinuitet är av stor vikt där respekt för individens värderingar ligger till grund.
PROBLEMFORMULERING
Allt fler patienter med komplexa vårdbehov som tidigare vårdats på sjukhus vårdas idag i hemmet. Hemmet ger patienten möjlighet till ökad autonomi och livskvalité. Ofta är det patientens egna önskan att få vårdas hemma. Det finns även politiska och ekono-miska skäl till att vården förflyttas till hemmet i allt större utsträckning. Hemsjukvården ansvarar för att utföra en god och patientsäker vård i hemmet.
När vården inte är samordnad finns risk att patienter ”faller mellan stolarna”. Då riske-ras att patienterna drabbas av vårdrelaterade skador eller risker beroende på att vården inte är anpassad till patientgruppens behov. Patienter som har mobil specialistvård har ett stort vårdbehov och det innebär ofta att patienten inte alltid kan ansvara för att kunna
samordna och hålla koll på sin egen vård. För patienterna som kräver mer avancerad vård ses enligt Socialstyrelsen brister kring samordning och vårdgivaransvar. Därför har mobila specialistteam utvecklats för att möta dessa patienters behov. Patientsäker vård kräver rätt resurser och samordning, vilket mobila specialistteam kan erbjuda i samarbe-te med hemsjukvård. Dock finns lisamarbe-te vesamarbe-tenskapliga studier på hur detta samarbesamarbe-te upp-levs av patienter, detta vill författarna undersöka. Författarna önskar undersöka hur pati-entperspektivet beaktas av sjuksköterskan då hemsjukvård och mobila specialistteam samverkar. Är detta ett hållbart arbetssätt för att trygga patienten i dess hemmiljö?
SYFTE
Syftet med studien är att beskriva hur patientperspektivet beaktas vid samverkan mellan hemsjukvård och mobila specialistteam för att uppnå en hållbar vård för patienten.
METOD
Ansats
Studien har en fenomenorienterad induktiv ansats med grund i livsvärldsperspektivet (Dahlberg 2014, s. 67). Att den är induktiv innebär att ett visst fenomen observeras för-utsättningslöst. Syftet med studien är att beskriva hur patientperspektivet beaktas vid vårdsamverkan mellan hemsjukvården och mobila specialistteam. Utifrån detta syfte valdes en kvalitativ metod där materialet bestod av intervjuer. Den kvalitativa metoden möjliggör ett undersökande om människans upplevelse av ett fenomen. Valet av metod syftar till att skapa en större förståelse för hur patientperspektivet beaktas (Kvale & Brinkmann 2015, s. 238). Beroende på intervjupersonens erfarenheter i relation till fe-nomenet kan olika nyanserade skildringar avspeglas (Kvale & Brinkmann 2015, s. 47).
Urval
Sju informanter ingår i studien. Inklusionskriterierna är att de är sjuksköterskor eller distriktssjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta inom hemsjukvården. Informanterna skall även ha erfarenhet av att samverka med mobila specialistteam. Informanterna i studien var samtliga kvinnor. Fem sjuksköterskor och två distriktssjuksköterskor i åld-rarna 27 - 62 år intervjuades. Anledning till att sjuksköterskor inkluderades i studien är att de arbetar inom distriktssjuksköterskans arbetsfält och att arbetsuppgifterna inte skil-jer sig åt i vårdandet av dessa patienter. Informationsbrev (Bilaga 1) med beskrivning av studiens syfte och utförande sändes via mail till verksamhetschefer i tre kommuner inom Västra Götalandsregionen. Informanterna fick sedan aktivt sökas upp via besök eller mail. I samband med intervjun fick informanterna skriva under informerat samtyc-ke (Bilaga 2). Författarna har valt att inkludera de mobila specialistteam som ofta före-kommer i hemsjukvården och utgår ifrån ett sjukhus i Västra Götaland. Dessa presente-ras i bakgrunden.
Datainsamling
Studien är baserad på sjuksköterskors upplevelse av hur patientperspektivet beaktas. Därför har författarna valt att genomföra semistrukturerade livsvärldsintervjuer. Dahl-berg (2014, ss. 67-68) beskriver att allas livsvärldar är unika men till viss del ändå lika. Livsvärlden präglas av individens tidigare erfarenheter och när den studeras framkom-mer personliga nyanser av ett fenomen. Det är därför av vikt att författarna är följsamma och öppna inför intervjun vilket innebär att förförståelsen uppmärksammas och sätts åt sidan.
Enligt Kvale och Brinkmann (2015, ss. 33-34) kan en intervjuguide användas som ett manus för att ge intervjun en viss struktur (Bilaga 4). En provintervju utfördes för att utvärdera hur frågorna var formulerade i förhållande till syftet. Denna provintervju in-kluderades i studien. Informanterna fick själva välja tid och plats för var intervjun skulle genomföras. Intervjuerna tog mellan 21 - 32 minuter och spelades in med diktafon. Båda författarna medverkade.
Intervjuerna inleddes med bakgrundsfrågor som handlade om erfarenhet för att kunna få en bild av hur erfarenhet kan påverka beskrivningen av fenomenet som studeras. Ut-gångspunkten för intervjun utgick ifrån en stor öppningsfråga som sedan följdes upp med följsamma följdfrågor som förde samtalet vidare i en berättande form. Detta för att försöka få med så många nyanser som möjligt. Följdfrågorna som användes var till ex-empel ”Vill du berätta vidare?”, ”Hur tänker du då?” och ”Kan du utveckla?”. Enligt Dahlberg (2014, s. 90) används följdfrågor inte för att tillföra något nytt utan för att möjliggöra en förståelse. Genom att försöka hålla frågorna öppna minskar författarnas inverkan av förförståelsen och det ger även en möjlighet att få fram ett djup och en stör-re bstör-redd i berättelserna. Informanterna uppmuntrades att beskriva öppet och fritt sina upplevelser utifrån syftet. Intervjuerna transkriberades sedan ordagrant.
Dataanalys
Datanalysen genomfördes i flera steg utifrån Elo och Kyngäs (2007) metod. Det är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Innehållsanalys är ett sätt att hantera skriftligt datamaterial för att analysera data på ett systematiskt och djupgående sätt för att skapa ny kunskap. Metoden handlar om att belysa olika delar av texten med hjälp av meningsbärande enheter ifrån texten.
Till att börja med lästes intervjuerna individuellt med syftet i fokus. Denna process är själva förberedelsen enligt Elo och Kynges (2007) metod. Intervjuerna lästes flertalet gånger och även högt mellan författarna. Detta för att bekanta oss med texten och kunna erhålla en helhetsbild av texten. Enligt Nyström (2017, ss. 186-188) är det viktigt att texten bearbetas tillsammans då flera tolkningar kan förekomma, allt material i studien är därför bearbetad av båda författarna. Efter den inledande läsningen skedde en organi-sation av materialet där författarna enades om vilka meningsbärande enheter som fram-trädde i texten utifrån studiens syfte. Dessa markerades med markeringspenna i texten,
det var mindre meningar och större stycken. Detta är en öppen kodning enligt metoden. Dessa skrevs sedan upp på en whiteboardtavla för en god översikt. Därefter abstrahera-des innehållet som sedan kondenseraabstrahera-des till olika abstraktionsnivåer. Enligt Elo och Kynges (2007) dataanalys klassificieras sedan de meningsbärande enheterna till färre subkategorier för att kunna uppnå abstraktion av fenomenet. Den högsta graden av ab-straktion är huvudkategorier. Målet var att hitta likheter och skillnader i de meningsbä-rande enheterna så att subkategorier och kategorier kan utvecklas. Processen genomför-des av författarna med hjälp av whiteboardtavla. Exempel på denna process visas i Ta-bell 1. Denna process krävde en gemensam reflektion, tolkning och namngivning så att bearbetning kunde ske optimalt, vilket har stor vikt för begreppsvaliditeten (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängerud 2007, ss. 70-71). Författarna försökte hålla sig så sann som möjligt till materialet och samtidigt vara medveten om sin förförståelse under pro-cessens gång. Förförståelsen är grunden till att kunna förstå saker som uppenbarar sig i livet. Genom att tillämpa ett livsvärldsperspektiv med ambitionen att vara öppen och följsam för det som är avsett att undersökas kan förförståelsen medvetandegöras. Detta för att inte bestämma det obestämda. Förförståelsen är en förutsättning för att skapa ny kunskap, men den kan även hindra oss att ta in nya intryck och ifrågasättanden (Dahl-berg 2014, ss. 69-71). Författarna försökte under processens gång påminna varandra om förförståelsen och vara kritiska till tolkningarna.
Menings-bärande enhet Kod Subkatego-ri Kategori ”Att dom har kontakt med färre personal… det blir mycket tryggare vård.” God kontinu-itet Vårdrelatio-nens bety-delse Skapa förut-sättningar för trygghet
Tabell 1 Analysprocessen
Etiska överväganden
I lagen om etikprövning av forskning (SFS 2008:192) som rör människor beskrivs att etikprövning genomförs för att eliminera risken att forskningspersoner drabbas av nega-tiva följder av studien. Dock finns undantag för arbeten som utförs inom ramen för hög-skoleutbildning på grundutbildning eller avancerad nivå. Studien måste dock utgå ifrån de etiska huvudkraven som formulerats av Vetenskapsrådet (2002) genom att beakta informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. In-formationskravet innebär att de som berörs av forskningen skall vara väl informerade om studien och dess syfte. Informanterna i föreliggande studie informerades genom att erhålla information kring studien via mail (Bilaga 2). Samtyckeskravet beskriver att del-tagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan orsak. Uppgifterna behandlas konfidentiellt vilket innebär att materialet endast hanteras av författarna samt handleda-ren. Materialet avidentifieras för att undvika spårning. Nyttjandekravet innebär att de insamlade uppgifterna endast får användas för forskningsändamål.
”… det är väldigt säl-lan nu som han åker in på sjukhu-set. Innan har det ju varit hela tiden, in och ut. Så nu åker han knappt in så det har ju varit väldigt bra. Jag tror han uppskattar det.” Mindre sjuk-husvistelser Lindrat sjukdomsli-dande Skapa förut-sättningar för välbe-finnande
RESULTAT
Under analysen framkom tre kategorier och sju subkategorier, dessa presenteras i Tabell 2.
Tabell 2
Skapa förutsättningar för trygghet
Begreppet trygghet löper som en röd tråd genom samtliga intervjuer. Detta beskrivs bland annat som att patienten har möjlighet att vara kvar i sitt hem. Detta kan möjliggö-ras genom att se den enskilde individen och förhålla sig till dess livsvärld. Trygghet be-skrivs som att det finns en vårdrelation som förmedlar tillit och verkar vara kopplat till en hållbar vård för patienten.
Subkategori
Kategori
Vårdrelationens betydelse En samlad be-dömning utifrån patientenAtt få välja plats för vårdandet Att involveras i vårdandet Kunskap Lindrat sjuk-domslidande Besparar patien-tens resurser Skapa förutsätt-ningar för trygg-het Skapa förutsätt-ningar för själv-ständighet Skapa förutsätt-ningar för välbe-finnande
Vårdrelationens betydelse
Sjuksköterskorna beskriver att de upplever att patienten uppskattar om de vet vem de kommer att möta och vem som är ansvarig för vården. De beskriver vidare att en god kontinuitet och ett värdigt bemötande kan leda till en god vårdrelation som de upplever kan bidra till att skapa en känsla av välbefinnande hos patienten. Detta skapar bättre förutsättningar så att hälsa kan uppnås för patienten. Sjuksköterskorna menar att detta verkar öka då de mobila specialistteamen är inkopplade då det är tydligt att vårdgivarna ser utifrån patientens bästa. Patienterna verkar uppleva att de blir sedda i sin helhet och att de får en personlig relation som gynnar dem och deras unika förutsättningar.
”Patienterna känner sig nog sedda och hörda på ett annat sätt än att bara vara en i mängden, för det blir mycket mer personligt.”
Sjuksköterskorna menar att när patienten upplever att det finns god kompetens och möj-ligheter i det egna hemmet. Möjmöj-ligheterna i det egna hemmet kan till exempel handla om att kunna bevara sin egna självbild. Vilket kan leda till att trygghet och tillit kan in-finna sig. Detta kan ses som grunden till en hållbar vård för patienten. Sjuksköterskor-nas upplevelse är att patienten inte längre behöver vara beroende av ett sjukhus för att kunna få en god vård utan detta kan istället tillgodoses i patientens hem.
”Teamen ser hemmiljön på ett helt annat sätt och hur man bäst löser situationen. De förstår hemmets betydelse för patienten.”
Sjuksköterskorna påpekar att de upplever att när patienten saknar anhöriga kan vårdper-sonalen vara en viktig del i patientens liv.
”Jag tror att det har ju täckt upp hans sociala bit och alltihop liksom. Så det har nog blivit jättebra för honom.”
En samlad bedömning utifrån patienten
Sjuksköterskorna menar att de fått uppfattningen om att när ett mindre antal vårdgivare arbetar tillsammans ökar förutsättningarna för en hållbar vård för patienten. Sjukskö-terskorna beskriver vidare att alla patienter är unika individer som sjukvården behöver förhålla sig till. När hemsjukvården samarbetar med mobila specialistteam eftersträvas en helhetssyn av patienten i bedömning och planering. De upplever att det är lättare att ta hänsyn till förutsättningar i patientens omgivning när mötet och planeringen sker i hemmet. Sjuksköterskorna beskriver att det är skillnad mellan övriga hemsjukvårdspati-enter och de som är inskrivna i mobila specialistteam när det gäller att bedöma och pla-nera för patienten i sin helhet. Det räcker inte bara att lösa den medicinska eller om-vårdnadsmässiga biten för att patienten skall kunna uppleva hälsa. De menar att det
vi-sar sig vara svårare att bedöma patienten i sin helhet via vårdcentralen eller mottagning än vid samarbete med de mobila specialistteamen.
" ...dom har ju helheten på patienten också. Är dom inskrivna på någon mottagning som kirurgen eller så, då tar dom ju bara just den biten på patienten.”
Sjuksköterskorna menar att genom att ha patientens bästa i fokus och arbeta utifrån må-let att göra det bästa möjliga för patienten ökar förutsättningen för att uppleva hälsa trots sjukdom. I och med att patienterna regelbundet följs upp avseende mående och livssituation går det att nästintill ge avdelningsvård i hemmet. Eftersom samarbetet är så tätt mellan patient, hemsjukvård och de mobila specialistteamen ökar möjligheten till en god kännedom om patienten.
”Teamen har patientens bästa i fokus, man försöker göra det bästa möjliga. Att patien-ten verkligen sätts i fokus. Att man utgår därifrån .. och då tror jag faktiskt att vi kan ge
väldigt bra vård i hemmet.”
Sjuksköterskorna anser att förutsättningen för god vård för patienten är att det görs en samlad bedömning utifrån den enskildes behov. Patienten ses då som en helhet där hän-syn tas till individen och dess omgivning inför eventuella åtgärder i hemmet. De mobila specialistteamen gör en ordentlig bedömning av patienten i dess hemmiljö. Sjuksköters-korna upplever att patientens vårdlidande kan minska då en vårdplan upprättas utifrån den unika patienten. Att även ha en handlingsplan vid försämring upplever sjuksköters-korna att det leder till både trygghet för patienten men även vårdpersonal.
”Det är ju mycket tätare läkarbesök, läkaren går ju in på djupet. Det är ju inte bara det här ytliga, alltså problemen identifieras mycket snabbare och åtgärdas också mycket
snabbare.”
Enligt sjuksköterskorna går de mobila specialistteamen igenom patienternas livssitua-tion tillsammans med hemsjukvården. Detta gäller även sådant som bostadsanpassning, ekonomiskt- och socialt stöd. Sjuksköterskorna uttrycker att det blir ett större engage-mang och att patienterna får ett gott stöd. I en intervju framkom dock att det kan vara svårt att vårda individer med stark integritet. Det kan vara svårt för patienten att låta de mobila specialistteamen bli alltför involverade. I detta fall växte tilliten med tiden.
"Man blir mycket mer engagerad i patienten än med dom som inte har mobil närvård.” Det engagemang som finns när hemsjukvården och de mobila specialistteamen samar-betar upplever sjuksköterskorna ha bidragit till att patienterna känner sig väl omhänder-tagna. Upplevelsen grundar sig i känslan av att de mobila specialistteamen är lätt till-gängliga och väl insatta i patientens sjukdom och livsvärld. Hemsjukvården strävar efter en god tillgänglighet för patienterna, dock upplever en sjuksköterska att de övriga hem-sjukvårdspatienterna har fått stå åt sidan då dessa patienter som är inkopplade i mobila specialistteam prioriteras.
”Patienten tycker detta är jättebra, och att alla har engagerat sig jättemycket och han förstår själv att så här bra skulle det inte ha blivit om inte de mobila specialistteamet
var inkopplat. Ingen annan läkare skulle ha engagerat sig så här mycket.” Samarbetet mellan de mobila specialistteamen och hemsjukvården upplever sjukskö-terskorna minska risken att ”patienten faller mellan stolarna”. De mobila specialisttea-men är duktiga på att återkoppla med information till hemsjukvården vilket kan öka för-utsättningen för en god och patientsäker vård.
Skapa förutsättningar för självständighet
Genom att vården utförs i patientens hem kan dennes möjlighet till självständighet och delaktighet öka menar sjuksköterskorna. Det underlättar patientens möjlighet att bevara kontroll, vilket ses som en viktig faktor. Detta eftersom det är patienten som har kun-skapen om sjukdomens påverkan och deras upplevelse av livssituationen. Ur ett sjuk-sköterskeperspektiv tycks det vara lättare för patienten att vara följsam till behandling-arna när patienten upplever delaktighet, vilket i högre grad kan generera i hållbar vård. När vården är lättillgänglig verkar möjligheten till patientens delaktighet öka.
Att få välja plats för vårdandet
Sjuksköterskorna menar att samverkan mellan hemsjukvård och mobila specialistteam uppges skapa förutsättningar för att patienten kan vara kvar i det egna hemmet. Det ger också förutsättningar för att patienten skall uppleva trygghet och bibehålla självständig-het i högre grad. Vidare beskriver de vikten av att patienten själv får välja vart man vill vårdas och att detta ökar möjligheten till värdig vård.
”Man är tryggare i sitt hem, kanske mer än på en avdelning … Vi kommer till deras hem och där är det vi som är gäster.”
Sjuksköterskornas upplevelse är att när hemsjukvården samarbetar med mobila specia-listteam ökar möjligheten för patienten att kunna bevara sin självkänsla. Detta genom ökad möjlighet till självbestämmande. Möjligheten att själv få bestämma vart man vill vårdas ökar. Patienten har då möjlighet att kunna vårdas hemma, även sista tiden i livet. Detta upplevs är av stor betydelse för patienten. Inte minst för unga patienter som öns-kar få vårdas i hemmet med närhet till sin familj. Detta leder många gånger till att de inte behöver åka in till sjukhuset alls utan värdigt kan vårdas och gå bort där patienten själv önskar avsluta sina dagar.
”Patienten kan uttrycka en önskan om att få avsluta sina dagar i hemmet… och det kan ju vara ganska unga människor.”
I de fall då det inte går att tillgodose trygghet och god vård i hemmet finns ibland möj-lighet till öppen retur. Det innebär att patienten kan få komma till en vårdavdelning utan
att passera akutintaget om behov uppstår. För de patienter som har möjlighet till öppen retur har informanterna upplevt en ökad trygghetskänsla hos patienten eftersom alterna-tivet finns i en ohållbar situation. Detta sker oftast i samråd med sjuksköterskan och ger patienten större frihet att välja och ger därmed patienten mer inflytande i vården. I stu-dien är det ett av specialistteamen som vid behov kan erbjuda denna möjlighet.
”Med öppen retur slipper de ligga på akuten i flera timmar.”
Sjuksköterskorna menar att patienten kan uppleva möjligheten att vårdas i hemmet som positiv. Det finns dock situationer då patienten även kan uppleva otrygghet. I dessa situ-ationer kan öppen retur vara ett sätt för patienten att få hjälp. Behovet av annan vård-form kan vara medicinskt grundat, men det kan också vara så att patienten själv upple-ver sig otrygg i situationen.
”Mannen som åkte in nu i helgen genom öppen retur, han var ju inte riktigt ikapp med detta om man säger så och när han kände sig dålig så ville han inte vara hemma
längre.”
Att involveras i vårdandet
Det framkommer av intervjuerna att när hemsjukvården samverkar med mobila specia-listteam ökar förutsättningarna att patienten själv kan framföra sina åsikter eftersom de uppmuntras till att uttrycka sina önskemål. Sjuksköterskorna menar att patienten i många fall verkar ha lättare att uttrycka sin åsikt i sitt egna hem.
Möjligheten för de patienter som vill ha kontroll har även ökat i och med de mobila specialistteamen. Att kunna bestämma över sin egen vård ger makt att bestämma över sitt egna liv enligt sjuksköterskorna.
”Den här patienten har verkligen behov av att ha kontroll över sina läkemedel och tyc-ker om att ha kontroll själv. Det är nu mycket lättare för henne nu när hon bara har en
vårdkontakt, istället för innan då det var flera olika som var svåra att nå.”
Intervjuerna visar att det är av vikt att patienten är delaktig för att öka förutsättningen till följsam och hållbar vård. Genom att patienten sätts i fokus verkar detta öka deras upplevelse av att deras åsikter och önskemål tas på allvar. Detta kan leda till att patien-terna får ökad möjlighet till delaktighet eftersom de förstår att deras åsikter respekteras och vården är anpassningsbar.
”Patienten blir mycket mer delaktig i vården. Dom är ju med i själva planeringen, dom får en bild av hur sjukvården ser på problemet och får förslag på åtgärder. Då kan pati-enten själv påverka sin situation genom att uttrycka att det här vill jag, det här vill jag
Enligt sjuksköterskorna har det framkommit att hemmet verkar vara en viktig faktor för patienten när det gäller att öka förutsättningarna för följsam vård. Detta visar sig genom att patienten i större grad kan vara med att påverka sin vård då behandlingsplanen lätta-re kan individanpassas.
"När man varit hos patienten tillsammans med teamen några gånger och fått en bild av patientens problem och vad som behöver förbättras... då sätter man upp mål
tillsam-mans och gör en behandlingsplan.”
Sjuksköterskorna beskriver att de flesta av patienterna har levt länge med sina sjukdo-mar och är väl insatta i sin sjukdom. När de mobila specialistteamen involveras innebär det att patienten slipper manövrera sig fram mellan olika vårdgivare. Det upplevs då som att det blir en större tydlighet avseende vem som är ansvarig för vården. Då är det även lättare för patienten att själv ta kontakt och informationsöverföringen blir direkt istället för att en vårdgivare förmedlar till en annan. I och med att vården är lättillgäng-lig för patienten ökar detta förutsättningarna att patienten kan vara delaktig i sin vård menar sjuksköterskorna.
”Jag tror att patienterna jag haft ansvar för har varit så pass insatta i sin sjukdom un-der en längre tid att när närsjukvårdsteamet kommer in så blir de glada att någon kol-lar till dom extra gång. Eftersom de är så insatta själva så är dom också delaktiga. De
har koll själva men inte orken.”
Skapa förutsättningar för välbefinnande
Hemmet är platsen där livet utspelar sig för patienten. Genom att få möjlighet att vårdas i hemmet kan sjukdomslidandet minska. Patienterna som är aktuella för de mobila spe-cialistteamen är många gånger svårt sjuka. För att sjukdomen inte skall progrediera och kräva sjukhusvård finns mycket som kan göras i hemmet berättar sjuksköterskorna. Ge-nom att de mobila specialistteamen arbetar tillsammans med patienten och skapar en vårdplan kan onödigt lidande många gånger undvikas. Dessutom besparas patienten på både tid och pengar. Den sparade energin kan istället läggas på saker patienten värdesät-ter i livet och livet kan upplevas mer betydelsefullt.
Kunskap
För att kunna vara så självständig som möjligt krävs att patienten får information och kunskap om sitt sjukdomstillstånd. Det som framkommer i intervjuerna visar att de mo-bila specialistteamen ger god information kring sjukdomstillstånd och vad man med största sannolikhet kan förvänta sig av sjukdomsförloppet. Detta upplevs öka möjlighe-ten för patienmöjlighe-ten att vara förberedd när symtom uppkommer och hur man kan göra för att lindra det. De mobila specialistteamen fungerade därför kompetenshöjande till såväl patient, anhöriga och vårdpersonal. Detta ökar förutsättningarna för patienten att ta rätt beslut och kan på så sätt minska sjukdomslidandet. Sjuksköterskorna upplever att
pati-enterna blir lugnare då de förstår vad som händer. Kunskap kan ge patienten möjlighet att förstå och acceptera sjukdomsprocessen.
”Som patient skall man ju så fort det blir ett litet problem eller symtom inte vänta och låta det gå för långt. Och säger man till direkt så kan man ju åtgärda det också ganska
snabbt.”
Lindrat sjukdomslidande
Patienter som är kopplade till de mobila specialistteamen är i många fall svårt sjuka och påverkade av sin sjukdom. Att då kunna bedriva vården i hemmet kan skapa förutsätt-ningar för att lindra sjukdomslidandet. Det förekommer att patienten inte har haft kun-skap om att vården kan bedrivas hemifrån i så stor utsträckning berättar sjuksköterskor-na.
”Och det hör man ju, att de är väldigt tacksamma, att de inte kunde tro att de kunde få så här bra vård i hemmamiljö och att ni kan göra såna här saker.”
Att leva med en allvarlig kronisk sjukdom, som snabbt kan ändra karaktär och innebära akuta försämringar, leder ofta till behov av täta uppföljningar säger sjuksköterskorna. De menar vidare att vården sker i hemmet kan patientens resurser besparas, exempelvis kan transport till sjukhus påverka patientens välbefinnande negativt. Eftersom patien-terna som är kopplade till de mobila specialistteamen kan få hembesök kan energikrä-vande ansträngningar i viss grad undvikas. Detta då vården samordnas vilket kan gynna patienternas livskvalité.
"Man ser alla brev de har hemma, alla kallelser, allting sånt där...du har en kallelse till dietist, röntgen eller annan mottagning och då kan närsjukvårdssköterskan anpassa och
boka in allt på samma dag och även passa på att träffa patienten. Bättre samordning helt enkelt.”
Dessutom kan de förebyggande åtgärderna lindra sjukdomslidandet eftersom symtomen kan förutses och många gånger hävas menar sjuksköterskorna. Problemen som uppstår kan dessutom identifieras mycket snabbare och åtgärdas fortare eftersom bedömningen av patienten sker på en djupare grund än om sjuksköterskan skulle ha en telefonkontakt med en läkare på en vårdcentral. Den djupare grunden handlar om en god kunskap om patienten som regelbundet kontrolleras och följs upp avseende allmäntillståndet. Att vårda patienten i hemmet besparar patienten energi som kan användas till andra bety-delsefulla saker i vardagen vilket i sin tur kan öka livskvalitén.
”Många gånger så är dom ju så trötta och påverkade av sjukdomen, så de skulle ju bli väldigt trötta av att åka fram och tillbaka. Och ibland så kanske de skulle behöva vara
Besparar patientens resurser
Sjuksköterskorna menar att genom att patienten vårdas i hemmet besparas exempelvis kostnaden för transport fram och tillbaka till sjukhuset samt avdelningskostnader. Några sjuksköterskor antydde att de tolkat att flera patienter verkar ha en oro kring sin ekono-miska situation.
”Patienten slipper kostnaden som det innebär att åka sjukresa till sjukhuset.” Sjuksköterskorna upplever att patienten tycker att det tar både tid och ork att uppsöka sjukhusvård. Genom att vården är samordnad och preventivt inriktad kan patienten be-sparas transporter och väntetider på sjukhuset. Patienten slipper sitta i väntrummet på akuten och vänta på att få en bedömning och en sängplats. Citatet nedan beskriver hur en patient beskrivit för en sjuksköterska upplevelsen av att behöva åka till sjukhuset. ”Nä, jag vill inte åka till sjukhuset, jag vill inte sitta där i väntrummet. För det har de ju
med sig sedan tidigare att det blir en lång väntan och det händer ingenting…” En sjuksköterska beskrev att det kan vara svårt att få tag på någon som kan följa med patienterna till sjukhuset och antydde att patienten kan uppleva sig som en belastning gentemot både vården och anhöriga vilket kan ge patienten en känsla av att vara till be-lastning. Citatet nedan beskriver hur en sjuksköterska uppfattat att patienten kan ha upp-levt det.
”.. det är väldigt sällan som han åker in på sjukhuset. Innan har det ju varit hela tiden, in och ut. Så nu ser han knappt in så det har ju varit väldigt bra. Jag tror han
uppskat-tar det.”
Sjuksköterskan beskrev vidare fördelarna med att kunna erbjuda patienten vård i hem-met istället för på sjukhuset.
”De får snabbare hjälp.. Och vi har även kunnat sätta dropp och då kunnat undvika att patienten fått ska in till sjukhuset i onödan. De får vara kvar hemma istället.”
DISKUSSION
Metoddiskussion
Utifrån syftet att beskriva hur patientperspektivet beaktas när hemsjukvården samarbe-tar med mobila specialistteam valdes en kvalitativ metod. Detta valet gjordes eftersom studien skulle baseras på hemsjukvårdens sjuksköterskors och distriktssjuksköterskors beskrivna erfarenheter och upplevelser. En kvalitativ forskning beskriver just erfarenhe-ter och upplevelser i informanerfarenhe-ternas livsvärld, vilka kan ge en möjlighet att komma åt olika nyanser i informanternas livsvärld (Kvale & Brinkmann 2015, s. 47).
De mobila specialistteam som inkluderades i studien är de mest förekommande i hem-sjukvården i den region som studien utförts. För att få ett underlag för studien inklude-rades dessa två specialistteam trots att de har olika uppdrag men har ett liknande arbets-sätt, då de bedriver vård i patientens hem. Nackdelen med studien är att författarna del-vis har fått generalisera, vilket har gjort att ett specifikt team inte alltid kan härledas. För att uppnå detta användes semistrukturerade livsvärldsintervjuer som inleddes med en stor öppningsfråga. De övriga frågorna var av öppen karaktär. Den ger informanterna en möjlighet att beskriva sina erfarenheter med egna ord, med minskad risk att styras av forskarna. Författarna var noga med att poängterat både innan och under intervjun om studiens syfte. Syftet har funnits med vid följdfrågor som ställts för att leda informan-terna åt rätt håll under intervjun.
Ingen av författarna har tidigare utfört intervjuer på avancerad nivå. Detta ses som en svaghet då det upplevdes svårt att ställa öppna frågor och vara följsam i intervjuerna. Dahlberg (1997, s. 122) menar att det är lätt att göra misstag under intervjun. Vid bear-betning av de transkriberade intervjuerna går det ofta att se att författarna avslutat vissa sekvenser för tidigt med konsekvensen att information uteblir. Detta upplever författar-na har skett även i denförfattar-na studie.
För att förberedas inför intervjuerna har författarna läst information om intervjuteknik. Exempelvis frågades informanterna om det fanns något mer de ville tillägga innan in-tervjun avslutades. Det skapades även pauser för att informanten skulle få tid att reflek-tera innan svar och förmedla en god intervjumiljö (Kvale & Brinkmann 2015, ss. 170-171). Båda var aktiva under intervjuerna vilket troligtvis gav en bättre intervjusitu-ation då författarna kunde stötta varandra genom intervjuernas gång. Dahlberg (2014, s. 93) menar dock att intervjuer med avsikt att möta livsvärlden bör genomföras individu-ellt då känslan av närvaro kan optimeras. Risken som ses när flera personer närvarar kan vara att initiativet att ta ordet snabbt kan växla mellan de olika individerna. Författarna upplevde dock att de var samspelta under intervjun och kunde båda bidra till en positiv intervjusituation. En av författarna ledde intervjun och den andra observerade och del-tog när intervjun behövde en ny riktning så samtalet kunde styras mot syftet. Detta var det svåra under intervjun eftersom informanterna ofta såg på sin egna upplevelse när syftet var att få en bild av hur patientperspektivet beaktades vid samverkan mellan hem-sjukvård och mobila specialistteam. Dock valde författarna att intervjua sjuksköterskor i hemsjukvården istället för patienterna då det upplevdes svårt att på etiskt god grund in-tervjua svårt sjuka patienter i denna studie.
Analysprocessen började med att författarna enskilt tog ut meningsbärande enheter ur de transkriberade intervjuerna. Dessa presenterades och jämfördes sedan med varandra för att sedan kodas, subkategoriseras och kategoriseras. Författarna ansåg att det inte gick att abstrahera ytterligare för att uppnå huvudkategorier, varför den högsta abstrak-tionsnivån i studien hamnade på kategorinivå. I och med att de meningsbärande enhe-terna togs ut enskilt påverkades inte författarna av varandra i detta analyssteg. Författar-na upplever att det finns fördelar med detta eftersom tolkningen får en bredare bas då
det kunnat ta sig tid att bearbeta texten på egen hand då det är individuellt hur man tar sig an en text. En annan aspekt är att kunna jämföra för att se om båda författarna tolkat texten på samma sätt, vilket skulle kunna öka trovärdigheten av studien.
Studiedesignen bör vara väl bearbetad för att begreppsvaliditet skall hålla, det vill säga frånvaro av systematiska fel vid bearbetning av materialet. För att reliabiliteten skall säkras bör slumpmässiga fel minimeras under datainsamlingen och bearbetningen av data som till exempel oläsliga anteckningar, missuppfattningar eller ouppmärksamhet (Esaiasson et al. 2007, ss. 70-71). På så vis kan tillförlitligheten säkerställas och bättre motverka vår förståelse. För att förstärka tillförlitligheten av analysen visas i metodav-snittet exempel ur analysen, och resultatet illustreras med citat (Elo & Kyngäs 2007). Studien genomfördes i en mellanstor stad i Västra Götaland. Hade andra kommuner un-dersökts skulle möjligtvis resultatet varit varierande beroende på deras möjligheter till mobil närvård i det aktuella området.
Informanterna var samtliga kvinnor, om resultatet blivit annorlunda om författarna in-tervjuat män går inte att veta. Strävan var att få minst åtta informanter, detta uppfylldes dock ej då urvalet var begränsat. Då svarsfrekvensen var låg söktes delvis några infor-manter aktivt upp ifrån en av författarnas arbetsplats. Detta skulle kunna vara både en styrka och en svaghet i studien. Detta beroende på om informanterna kände sig obe-kväma eller om de istället kände en ökad tillit under intervjusituationen och på det sättet givit utförliga och ärliga svar. Författarna har ej upplevt någon skillnad på intervjukvali-tén mellan dessa informanter och övriga. Informanterna har tagit upp en jämn fördel-ning av de två mobila specialistteamen, en av informanterna hade dock haft mer samar-bete med det ena av specialistteamen. Författarna såg inga skillnader på intervjuinnehål-let beroende på om informanterna var distriktssjuksköterskor eller sjuksköterskor. Hade enbart distriktssjuksköterskor inkluderats i studien hade resultatet troligtvis inte varit annorlunda vad författarna kan bedöma utifrån intervjuerna.
Det är viktigt att författarna är medvetna om sin förförståelse under studiens gång. För-förståelsen kan dock ej elimineras helt och hållet. Båda författarna till studien arbetar inom hemsjukvården och har haft kontakt med denna patientgrupp. Det kan bidra till en vinklad bild av hur studien genomförts och tolkats. För att inte förförståelsen skall ta över har författarna försökt vara medvetna om förförståelsen samt påmint varandra om den. Genom att fråga om vi uppfattat rätt under intervjun kan tolkningen bli så objektiv som möjligt. Genom att tveka lite inför det självklara under dataanalysen går det att undvika att dra för snabba slutsatser. När man tillämpar ett sådant förhållningssätt ökar möjligheten för att uppnå slutlig evidens (Dahlberg 2014, ss. 72-74).
Resultatdiskussion
Studiens syfte var att beskriva hur patientperspektivet beaktas i samverkan mellan hem-sjukvård och mobila specialistteam. Dataanalysen resulterade i kategorierna; trygghet, självständighet och skapa förutsättningar för välbefinnande.
Hemmets betydelse för patienten
Informanterna har belyst fördelarna för patienten att vårdas i sitt hem. Detta resulterar i ökad trygghet för patienten där den unika personen ses i sin helhet. Möjligheterna till att patienterna skall kunna uppnå hälsa trots sjukdom ökar när hemsjukvården samarbetar med mobila specialistteam. Tryggheten grundas i att vården ser möjligheter snarare än hinder, detta gäller såväl i relation till patient som till hemmet. Fjordside och Morville (2016) menar att hemmamiljön stimulerar patienten att skydda sitt privatliv och hur just de väljer att leva sina liv. De menar att hemmet kan betyda så pass mycket för patienten att de är villiga att acceptera att hemsjukvården inte alltid kan hantera den tekniska samt medicinska utrustningen optimalt. Patienterna är även villiga att anpassa sitt hem för att kunna vara självständiga så långt det är möjligt. I ett vårdvetenskapligt patientperspek-tiv är det patienten som är expert på sig själv (Ekebergh 2015, s. 75). Detta visar sig i vårt resultat genom att de mobila specialistteamen förstår hemmets betydelse för patien-ten och tar detta i beaktning inför åtgärder. Då ökar patienpatien-tens möjlighet att kunna beva-ra sin värdighet. Detta leder till ett respektfullt möte och en god vårdrelation som kan ge patienten trygghet. Ibland kan hemmet upplevas otryggt vilket innebär att vissa patien-ter önskar sjukhusvård istället, vilket framkom under en inpatien-tervju. Detta kan bero på att patienten inte är i fas med sin sjukdom eller inte känner sig trygg med kompetensen som finns att tillgå i hemmet. Det visar sig att samverkan mellan mobila specialistteam och hemsjukvård verkar leda till en ökad kompetens i både medicinska och omvårdnads-mässiga avseenden.
Resultatet av studien visade även att det är viktigt för patienterna att veta vem man kommer att möta och vem som är ansvarig för vården, detta har man lyckats med i sam-arbetet med de mobila specialistteamen. Enligt Woodward, Abelson, Tedford & Hutchi-son (2004) är det är viktigt för patienten att vården utförs av perHutchi-sonal med god kunskap och förmåga att observera patienten och dess förändringar. Detta leder till god kontinu-erlig vård som ökar förutsättningarna att vården utförs utifrån individuella behov.
Författarna är inte förvånade över resultatet som tyder på att patientens upplevelse av trygghet och välbefinnande gynnas i hemmiljön, trots att värdighet och trygghet är en grundläggande del i vårdandet oberoende av vårdmiljö. I hemmet har patienten en stor del av det som skapar identiteten så som minnen, upplevsler och ibland även familje-medlemmar. Författarna anser att detta gynnar självförtroende och självbild men även värdigheten som är grunden till att uppleva trygghet.
Teamsamverkans betydelse för patienten
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) är målet en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Informanterna beskriver att vården för dessa vårdkrävan-de och instabila patienter med exempelvis KOL eller hjärtsvikt som behöver täta upp-följningar och en stabil vårdkontakt har resulterat i mer hållbar vård. Dock beskrev en av informanterna känslan av att de övriga hemsjukvårdspatienterna får vänta då patien-terna som är inskrivna i de mobila specialistteamen ofta prioriteras i första hand.
All hälso- och sjukvård skall bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och det ligger ett ansvar hos all berörd personal att se till att dessa krav uppfylls samt upprätthålls (SFS 2017:30). Samtliga informanter upplever att patientsäkerheten ökat i och med samarbetet med mobila specialistteam. Detta verkar delvis bero på att samtliga kompetenser tas tills vara samt att hemsjukvården stöttas i patientens vård. Övriga vik-tiga faktorer som beskrivs är den samordnade vården som ger trygg vård till patienten, stödjer hemsjukvården, stöttar anhöriga samt avlastar sjukhuset. Eftersom de mobila specialistteamen tar ett helhetsansvar och samordnar vården minskar risken att patienten “faller mellan stolarna” och drabbas av vårdskada. Dessutom minskar sjukdomslidandet eftersom patienterna besparas många oplanerade sjukhusbesök och akuta sjukhusin-läggningar. När sjukdomen är under kontroll och det finns en tydlig plan vid försämring kan lidandet som är kopplat till sjukdomen minska, dock kan sjukdomslidandet inte elimineras.
De mobila specialistteamen är duktiga på att förmedla information om sjukdomen och kunskap om hur sjukdomen kan hanteras. Detta i kombination med att patienterna följs upp regelbundet upplevdes förmedla en känsla av trygghet. Ranjbar, Hjalmarsson, Ascher och Ekberg-Jansson (2015) beskriver i sin studie att när KOL-patienter är in-skrivna i mobila specialistteam upplever patienterna trygghet som är kopplat till olika aspekter av vårdandet. Bland annat känslan av att regelbundet följas upp förmedlade en känsla av trygghet. Teamen förmedlade även kunskap om patientens sjukdom och stra-tegier för att kunna hantera sjukdomen vilket gav patienten trygghet. Det ökade även patienternas upplevelse av hälsa eftersom de lärde sig hantera sin sjukdom och kände sig stärkta. Studien visar även att patienterna uppskattar att de efter utskrivning från sjukhus får hembesök och fortsatt stöd i hemmet. Detta minskar sjukhustransporter och sjukhusbesök vilket patienterna värdesätter högt.
I och med att en samordning kring patientens vård finns vid samarbetet mellan hem-sjukvården och mobila specialistteam anser författarna att sjuksköterskan i hemsjukvår-den i större grad kan utföra ett kvalitetsmässigt bättre och effektivare arbete för patien-ten. Då kan trygghet uppnås eftersom sjuksköterskan då kan förmedla professionalism. Hinder så som svårigheter att få besked kring ordinationer och uppföljningar samt få kunskap om omvårdnadsinsatser kopplade till specialistvården underlättas när andra vårdgivare är lättillgängliga. Det räcker inte att hemsjukvården strävar efter lättillgäng-lighet för att det skall gynna patienten.
Patienten i sitt sammanhang
Resultatet av studien har visar att patienterna värdesätter kontinuitet högt. Fjordside & Morville (2016) menar att det är viktigt för patienten att vårdmötet blir personligt så att relationen kan utveckla gemenskap och förtroende. Patienten kan då känna sig delaktig och mer involverad i besluten. För många patienter verkar det som att vårdrelationen har stor betydelse för livskvalitén. Resultatet visar även att livskvalitén för patienten kan öka när hemsjukvården samarbetar med mobila specialistteam. Det beror sannolikt på att patienterna istället kan lägga energi på de saker i livet som har mening för dem. Ge-nom att sjukvården är samordnad kan patientens resurser besparas. Bedömningar, prov-tagningar och behandlingar kan istället utföras i patientens hem vilket besparar patien-ten tid, ekonomi och ork genom att slippa uppsöka sjukhus för vård. Sjukhusinlägg-ningar stjäl dyrbar tid från patienterna, vilket informanterna uppgav hade minskat ge-nom detta samarbete. Eftersom studiens resultat tyder på att patienternas upplevelse av hälsa kan öka när hemsjukvården samarbetar med mobila specialistteam ser författarna ett hållbarhetsperspektiv i samarbetet. Författarna ser vinster i ett utvecklat samarbete då det finns svårigheter hos flera av patienterna i hemsjukvården att få en samordnad vård. Då många är äldre och lider av sjukdom har de i många fall svårt att själva ha kon-troll över sin situation och veta vem som till exempel ordinerar och följer upp deras lä-kemedelsbehandling. Det handlar inte enbart om läkemedelsbehandling utan en känsla av att vara under kontroll, att inte glömmas bort och att ses i sin helhet.
SLUTSATS
Utifrån den patientcentrerade vården i hemmet kan patienten ses i sin helhet och värdig-het uppnås på ett helt annat sätt än på exempelvis ett sjukhus. För att ge patienter med avancerade sjukdomstillstånd och komplexa insatser i hemmet en god och säker vård behövs en helhetssyn, ett tydligt ansvarstagande och samordning. Det är inte alltid möj-ligt att hemsjukvården kan ta detta samordnade ansvar om inte övriga vårdgivare är flexibla och ser till helheten där patienten, hemmet och anhöriga ses som en del av vår-dandet. I samverkan med de mobila specialistteamen finns dessa möjligheter vilket ska-par förutsättningar för att patienten skall kunna uppleva trygghet, självständighet och välbefinnande. Författarna tror att detta arbetssätt kan vara nyckeln till hållbar utveck-ling i framtiden då alltfler patienter kommer till sitt hem med komplexa vårdbehov. För-fattarna anser att detta arbetssätt kan implementeras även i andra verksamheter då dessa sårbara patienter finns i alla vårdnivåer. Detta menar författarna gynnar såväl patient, sjukvård och samhälle.
Förslag till fortsatt forskning
Författarna menar att denna studie belyser fördelarna med att vårda i hemmet när hems-jukvården samverkar med mobila specialistteam. Det verkar ha gynnande effekt på pati-entens livssituation. Det bidrar även till att bespara resurser vilket i ett hållbarhetsper-spektiv gynnar såväl patient, vården och samhället.
Författarna föreslår ytterligare studier kring hur patienten uppfattar samarbetet med mo-bila specialistteam och hur patienterna själva upplever att de beaktas i samarbetet. Detta med målet att uppnå ett hållbart vårdande för patienten. Författarna föreslår att man kan intervjua patienten, alternativt intervjua de mobila specialistteamens personal och/eller observera ett teambesök och sedan intervjua patientens upplevelse.
REFERENSER
Arman, M. (2015). Människans hälsa och lidande. Lidande och lindrat lidande. I Ar-man, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stock-holm: Liber, ss. 38-58.
Bengtsson, J. (2005). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I Bengtsson, J. (red.) Med livsvärlden som grund. Studentlitteratur: Lund, ss. 9-58.
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa & vårdande. Stockholm: Natur och kultur.
Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Studentlitteratur: Lund.
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld research. 2.uppl., Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande, i teori och praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Distriktssköterskeföreningen i Sverige (2008). Kompetensbeskrivning legitimerad sjuk-sköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssjuk-sköterska.
Ekebergh, M. (2015). Patientens värld - när människan blir patient. Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 66-75.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Ad-vanced Nursing, 62(1), ss. 107-115.
doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Esaiasson. P., Gilljam. M., Oscarsson. H. & Wängerud. L. (2007). Metodpraktikan. Stu-dentlitteratur: Stockholm.
Fjordside, S. & Morville, A. (2016). Factors influencing older people’s experience of participation in autonomous decisions concerning their daily care in their own homes: a review of the literature. International journal of older people nursing, 11(4), ss.
284-297.
doi: https://doi.org/10.1111/opn.12116
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2015). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlittera-tur: Lund.
