EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ
VÅRD- OCH OMSORGSADMINISTRATION VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2020:8
Benzodiazepiners konsekvenser på individ och samhälle
- Läkemedlet som stjälper mer än hjälper?
Eva Thorén
Frida Dahl
Examensarbetets
titel: Benzodiazepiners konsekvenser på individ och samhälle - Läkemedlet som stjälper mer än hjälper? Författare: Eva Thoren & Frida Dahl
Huvudområde: Vård- och omsorgsadministration Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng Utbildning: Fristående kurs
Handledare: Margareta Fredman Examinator: Agneta Kullén Engström
Sammanfattning
Inom gruppen läkemedel som benämns benzodiazepiner finns de vanligaste av våra mediciner som förskrivs mot oro/ ångest och sömnproblematik. Vid kortare bruk är dem vid olika indikationer utomordentligt effektiva som läkemedel.
Det som framkommit i denna studie är de allvarliga bieffekter som medföljer med dessa mediciner. Svåra sociala konsekvenser drabbar främst den enskilde individen. Det är också förenat med olika typer av effekter på samhället, inte minst de ekonomiska belastningar som uppstår vid ett beroende av dessa läkemedel.
Benzodiazepiner har länge förskrivits på ett okontrollerat sätt och detta fortgår även idag. De flesta beroendeanvändare har ett så kallat iatrogent beroende, vilket innebär att ett missbruk som är betingat av läkares förskrivningar.
Syftet med studien var att visa på de allvarliga konsekvenser och effekter som benzodiazepiner genererar när de inte används på ett optimalt sätt.
Utbildning, information och bättre system kan förebygga och vidareutveckla preventiva metoder samt rehabilitering av dessa svåra tillstånd.
Resultatet är byggt på de åtta artiklar som svarade upp mot studiens
problemformulering och syfte. Det som framkom tydligt var de allvarliga effekter som ofta drabbar den enskilde individen och dennes sociala omgivning. För samhället innebär det stora socioekonomiska konsekvenser inom flera olika områden.
Denna studie vill ge en inblick i de som var tänkt att fungera men som visat sig inte fungera i verkligheten.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 4 BAKGRUND _________________________________________________________ 4 Historik __________________________________________________________________ 4 Benzodiazepiner ___________________________________________________________ 5 Socioekonomiska konsekvenser för samhälle och individ. _________________________ 6 Några socioekonomiska konsekvenser vid långvarig benzodiazepin användning _______________ 7 Nationella riktlinjer ________________________________________________________ 8 Psykiatriutredning _________________________________________________________ 9 Kostnader för sjukvårdssystemet _____________________________________________ 9 PROBLEMFORMULERING ___________________________________________ 10 SYFTE _____________________________________________________________ 10 METOD ____________________________________________________________ 10 Datainsamling ____________________________________________________________ 11 Urval ___________________________________________________________________ 11 Analys __________________________________________________________________ 11 Forskningsetiska ställningstagande __________________________________________ 12 RESULTAT _________________________________________________________ 12 Allvarliga effekter ________________________________________________________ 13 Högkonsumtion för äldre människor ________________________________________________ 13 Suicid risk ____________________________________________________________________ 14 Utsatthet ______________________________________________________________________ 14 Ekonomiskt perspektiv ____________________________________________________ 14 Förskrivning och beroende _______________________________________________________ 15 Förebyggande insatser och rekommendationer ________________________________________ 16 DISKUSSION _______________________________________________________ 17 Metoddiskussion __________________________________________________________ 17 Resultat diskussion _______________________________________________________ 17 Hållbar utveckling ________________________________________________________ 19 SLUTSATSER _______________________________________________________ 19 REFERENSER ______________________________________________________ 20
INLEDNING
Författarna var intresserade av vad det fanns för publicerad forskning om benzodiazepiners effekter på individ och samhälle.
Det är vanligt att primärvården och den slutna vården förskriver lugnande och ångestdämpande läkemedel. Att allmänläkare står för åttio procent av de förskrivna läkemedlen har fångat författarnas uppmärksamhet (SOU 1993:5, s.9).
Problemet med läkemedelsgruppen benzodiazepiner är att ett beroende oftast utvecklas i en omedveten tolerans, vilket kan skapa en lägre livskvalité och självkänsla hos
individen. För lite kunskap om tolerans och beroende innebär att läkemedelsanvändare får oönskade effekter. Psykosocial utsatthet, ekonomiska problem och en allmän försämrad hälsa är vanligt förekommande.
Riktlinjer och rekommendationer för att förebygga läkemedelsberoende fångade också författarnas intresse. Då förskrivningar sker till alla åldrar, främst till äldre människor. Samsjuklighet så som psykisk ohälsa, utsatthet eller blandberoende är en grupp som utmärker sig för användning av benzodiazepiner för långtidsbruk.
I flera fall ingår ett blandberoende så som alkohol, narkotikapreparat eller annat intag av läkemedel så som opioider (Eriksson 2018, s.9).
BAKGRUND
Historik
Redan 5000 år f.Kr. användes olika örter för deras lugnande och smärtstillande effekter av Sumererna. I Norden gick vi då fortfarande runt mellan grottorna och slog varandra i skallen med träklubbor. Örterna hade en önskad effekt och ett ekonomiskt engagemang vaknade (Eriksson 2018, s.3).
I slutet av 1200-talet ser vi primitiva apotek i Europa och piller såldes över disk som påstod bota alla möjliga och omöjliga mentala tillstånd. Den första pillermaskinen uppfanns 1787. Under 1800-talets första hälft ser vi hur en läkemedelsindustri med stora ekonomiska intressen börja träda fram (Eriksson 2018, s.3).
Barbituraterna så som Fenemal och Pentotal introducerades 1903 som ett lugnande och sömngivande preparat. Läkemedlet visade sig också vara ett potent narkosmedel. Att de gav beroende stod klart samma år, det dröjde ett halvt sekel innan man tog detta på allvar. Preparaten blev snabbt populära bland narkomaner. Barbiturater ger vid abstinens relativt ofta epileptiska anfall, förvirring och delirium. Läkemedlet är svår doserat och oavsiktliga dödsfall utifrån andningsdepression eller cirkulationschock var vanligt. Det finns beskrivet hur ”dånade damer dog som flugor” (Eriksson 2018, s.3). Benzodiazepinernas ankomst registrerades 1960 och det första preparatet inom läkemedelsgruppen benzodiazepiner var Librium, därefter kom Valium 1965.
Läkarna välkomnade dessa ”säkra” preparat och dem förskrevs rikligt. De preparat som användes var Klordiazepoxid(Librium), Diazepam(Valium, Stesolid),
Oxazepam(Sobril) (Eriksson 2018, s.4).
Mellan åren 1965 och 1970 ökade försäljningen i Sverige med 42%. Under 1970-talet var valium det mest sålda läkemedlet. 1971 blev dessa preparat narkotikaklassade.
1985 tog benzodiazepiner över marknaden helt och majoriteten av barbiturater avregistrerades (Eriksson 2018, s.4).
Benzodiazepiner
Benzodiazepiner är en grupp lugnande medel som bara skall rekommenderas för
kortvarigt bruk. Läkemedlets biverkningar är skadliga och ger betydande konsekvenser. Patienten måste få information om hur läkemedlet skall användas och att det insatta läkemedlet inte botar, utan endast lindrar de psykiska besvären. En längre period av användning innebär risker för ett läkemedelsberoende (SOU 1993:5, s.28).
Benzodiazepiner bryts mycket sakta ner av kroppen (levern), vilket innebär att individen i fråga lätt kan samla på sig höga doser snabbt. Därmed ökar risken ännu mer för att snabbt utveckla tolerans och ett beroende. Många har fått sina läkemedel utskrivna av sjukvården och sedan hamnat i ett beroende. I många länder finns dessa läkemedel att köpa helt receptfritt och dess följder bidrar till förödande effekter för både samhälle och den enskilda individen. När dessa läkemedel togs fram för femtio år sedan ansågs de vara helt ofarliga (Ashton 2012, s.7-8).
Det finns studier som antyder att kognitiv dysfunktion kan bli bestående hos patienter med mångårig behandling med benzodiazepiner, vilket visas bland annat i en
metaanalys. Erfarenheten av individers ohälsa och utsatthet i samband med beroendet har ökat kunskapen hos sjukvården, hur och när de ska användas på bästa sätt (Eriksson 2018, s.5).
Enligt Straulea & Chirita (2009) är de vanligaste biverkningarna för användning av benzodizepiner, depression (62,5%), ångest (52%), svett (43%), sömnlöshet (31%), kognitiva symtom (25,2%).
Västra Götaland regionen fick i uppdrag att ge förslag till handlingsplan för att förbättra regionens resultat vad gäller förskrivning av lugnande och sömnmedel i jämförelse med övriga landet. En sådan plan togs fram och ett projekt fick i uppgift att arbeta med en åtgärdsplan som skulle minska nya insättningar och andelelen patienter som är
regelbundna användare. Primärvården i Västra Götaland står för minst 60 % av de nya insättningarna. Därutöver skulle projektet titta på behovet av hur ett särskilt stöd kunde se ut för att hjälpa till med utsättning och nedtrappning av dessa beroendeframkallande läkemedel (Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2016).
I den slutrapport som lämnades framkom det behov av samsyn, gällande förskrivning av dessa läkemedel och det finns behov av en vårdenhet som arbetar med nedtrappning och utsättning av dessa läkemedel. Projektets arbete hade fokuserat på information och utbildning till specialistläkare inom psykiatrin och primärvårdens vårdcentraler.
Ett mål var att skapa fokus på reflektion över nya insättningar inom läkemedelsgruppen. Det togs också fram patientinformation för att sprida kunskapen om dessa
beroendeframkallande läkemedel. Idag har en vårdcentral i Västra Götalands Regionen uppdraget att starta upp en nedtrappningsverksamhet och en utvärdering som skall lämnas in efter år 2020 (Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2016).
Socioekonomiska konsekvenser för samhälle och individ.
Enligt SOU (1993:5, s.118) hade Helsingborg och Malmö en högre andel människor med socialmedicinska och socioekonomiska problem. Vilket betyder att det medför allvarliga effekter som brottslighet, fysiska och psykiska skador. Andra stora kostnader som kan medfölja ovanstående problem är exempelvis höga antal skilsmässor,
arbetsrelaterade svårigheter, självmord, svaga sociala nätverk och samsjuklighet. Frågan samhället ställde sig var om benzodiazepinbruk bidrog till de socioekonomiska och socialmedicinska konsekvenserna eller om förskrivningarna av benzodiazepin blev en åtgärd, på grund av de problem som fanns i städerna. Konsumtionen av
benzodiazepin var högst i de områden i Malmö som hade de tyngsta sociala
belastningarna. Stor allmän ohälsa, svagaste ekonomin och den högsta arbetslösheten (SOU 1993:5, s.118).
Men ovannämnda resultat som gjorts kan inte bevisa att majoriteten av de
socialmedicinska problemen beror på benzodiazepin bruk. Men sannolikheten är stor, då nyssnämnd problematik bidrar till intag av dessa läkemedel. Det kan heller inte
uteslutas att benzodizepinanvändning hos människor som har sociala svårigheter kan förvärra situationen för individen och dennes omgivning. Då abstinens och
toleransnivån ökar snabbt och det blir mindre benägna att lösa det sociala samspelet utan benzodiazepiner. Det finns inga kontrollerande studier som kan intyga eller avvisa dessa möjligheter. Långtidsbruk av benzodiazepiner bör framhävas som en av de främsta riskfaktorerna till beroendeutveckling. Malmö och Helsingborg är två städer som har en hög andel individer med långtidsbruk av benzodiazepiner (SOU 1993:5, s.118).
Benzodiazepiner botar inte ångest, sömnproblem eller oro, utan kan endast lindra symtomen (SOU 1993:5, s.28).
Samhället har begränsat med resurser som kan behövas för att stötta och hjälpa
individen och dennes sociala omgivning i tid. Det är vanligt att det hinner gå många år innan patienten uppmärksammas i sitt beroende och därmed har de sociala och
ekonomiska konsekvenserna redan satt sina destruktiva avtryck. Långvariga
sjukskrivningar med ekonomiska bortfall, ger samhället stora kostnader. En patient som har ett svårt beroendetillstånd eller skadligt bruk att det kräver slutenvård kan självklart sjukskrivas under inneliggande vård. När det gäller öppenvård kan abstinens, uppkomna komplikationer, samsjuklighet och pågående behandling motivera sjukskrivningen på deltid eller heltid upp till tre månader. Längre sjukskrivning än tre månader bör motiveras med samsjuklighet, om det handlar om behandling på heltid skall förebyggande sjukskrivning användas (Eriksson 2018, s.28).
Läkemedelsberoende angår alla, både professionella yrkeskunniga människor och lekmän samt samhällets olika organ som behöver samverka kring patienter med läkemedelsberoende (Ashton 2012, s.2).
En arbetsmodell som kallas för TUB-modellen utformades av professor Heather
Ashton. Den visar en manual för hur en nedtrappning och utsättning av benzodiasepiner fungerar i praktiken. Ashton bedrev en avvänjningsklinik i England 1982–1994. I Sverige togs TUB-modellen i bruk 1984 på St: Görans sjukhus.
Idag finns det en beroende mottagning på Karolinska sjukhuset, där de fortfarande använder sig av TUB -modellen.
En kort beskrivning av denna arbetsmodell är följande;
Läkemedlet minskas ner i dos succesivt varje vecka enligt ett individanpassat schema. Till hjälp används andra evidens baserade metoder för att underlätta utsättandet.
Förutom de terapeutiska effekterna, har benzodiazepiner djupgående effekter på hjärnan och kroppen. Direkt eller indirekt påverkar benzodiazepiner nästan varje aspekt av hjärnans funktion(Ashton 2012, s.9).
Det finns dämpande kemikalier i hjärnan som benämns GABA, de överför meddelanden mellan hjärnceller för att verka lugnande hos oss människor. Intag av benzodiazepiner har en förstärkande effekt på dessa signalsubstanser. Hjärnan förändras och på så sätt bidrar det till individens förändring både fysiskt och psykiskt.
När en individ har bestämt sig för att få hjälp att avsluta sitt beroende, innebär det svårigheter för den enskilde, även om dosen av läkemedel minskas successivt, kan beroendet bidra till att fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska problem kan uppstå. Sammanställning av hur de socioekonomiska kostnaderna för långvarigt benzodiazepin bruk kan visas och de är betydande, men det är svårt att fastställa några exakta siffror (Ashton 2012, s.9).
Några socioekonomiska konsekvenser vid långvarig benzodiazepin användning 1. Ökad risk för olyckor i trafiken, hemmet och på arbetet.
2. Ökad risk för dödsfall vid överdos om den kombineras med andra droger. 3. Ökad risk för självmordsförsök, speciellt vid depression.
4. Ökad risk för aggressivt beteende och överfall.
5. Ökad risk för snatteri och andra antisociala handlingar.
6. Bidrar till konflikter och nervsammanbrott på grund av känslomässig och kognitiv försämring.
7. Bidrar till uppsägningar, arbetslöshet, uppsägningar på grund av sjukdom. 8. Kostnader för läkarundersökningar/konsultationer/inläggningar.
9. Negativa effekter vid graviditet och hos det nyfödda barnet. 10. Beroende och potentiellt missbruk (terapeutiskt och rekreativt) 11. Receptkostnader
12. Kostnader för rättsprocesser. (Ashton 2012, s.16).
Om vården skulle minska på recept gällande gruppen benzodiazepiner och varit mer återhållsamma till långtidsanvändare, hade konsekvenser som uppstår på grund av läkemedelsberoende avtagit. Kunskap och erfarenhet om den här gruppen läkemedel skiljer sig, men läkare fortsätter ordinera benzodiazepiner. De patienter som vill trappa ner får inte mycket information om hur de ska gå tillväga, vilket underhåller marknaden och individers ohälsa istället för att främja för individens mående (Ashton 2012, s.15). Det finns läkemedelsstatistik som visar geografiska skillnader med högst förskrivningar i sydväst, Valiumkusten och mycket längre åt nordost man kommer. I norrlandslänen är
förskrivningen helt klart lägre, men där är det högre konsumtion av alkohol i dessa områden.
Det är också färre kvinnor som får det förskrivet i Norrland, en faktor till det kan vara de långa avstånden till läkarkontakt (Eriksson 2018, s.7).
Benzodiazepiner och alkoholberoende är en vanlig kombination av
beroendeproblematik. I en studie med 153 alkoholberoende individer framkom det att 15 % också hade ett beroende av benzodiazepiner (Eriksson 2018, s.9).
Däremot redovisades det att missbruk av benzodiazepiner var en starkt bidragande orsak till funktionsnedsättningar hos 10% av de individerna med en fastställd psykiatrisk diagnos.
Personer med en psykiatrisk diagnos utgör 23% av alla med sjukbidrag eller
förtidspension i Sverige. Missbruk av benzodiazepiner kan ha en större mänsklig och ekonomisk betydelse än vad som hittills varit känd (SOU:1993:5, s.23).
Nationella riktlinjer
Missbruksutredningen konstaterar att de flesta landstingen saknar vårdprogram för benzodiazepinanvändning, mer forskning behövs och det finns ett angeläget behov av nationella riktlinjer.
I de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård från 2007 omnämns inte läkemedelsberoende, men i den reviderade upplagan från 2015 har detta område inkluderats. Här ges rekommendation om att patienten bör erbjudas KBT (kognitiv beteendeterapi) som tillägg till nedtrappning av benzodiazepiner till personer med långvarigt bruk av preparaten där sedvanlig utsättning inte är möjlig
(Eriksson 2018, s.7).
Syftet med riktlinjerna är att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område samt att vara ett underlag för öppna och
systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Riktlinjerna vänder sig i första hand till beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, såsom politiker, chefstjänstemän och verksamhets- och enhetschefer. Rekommendationerna bör påverka resursfördelningen inom vården och omsorgen på så sätt att förhållandevis mer resurser fördelas till högt prioriterade
(Socialstyrelsen 2019, s.3).
Socialstyrelsen förväntar sig att de nationella riktlinjernas rekommendationer påverkar hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens praxis och resursfördelning, så att
förhållandevis mer resurser fördelas till högt rangordnade åtgärder än till åtgärder med låg rangordning (Socialstyrelsen 2019, s.13).
Införande av rekommendationerna påverkar organisation, personalresurser, annan resursåtgång och kostnader för landstingens hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst. Avsikten är att ge stöd och underlag till huvudmännen när
rekommendationerna ska införas.
Bedömningen av de ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna utgår från en bild av hur verksamheten bedrivs generellt på nationell nivå i dag samt på kommunernas och landstingens egna analyser av vad rekommendationerna kommer innebära för dem.
Bedömningen kompliceras dock av att det inte finns tillräckligt med data om vilka åtgärder som utförs och i vilken utsträckning dessa utförs av hälso- och sjukvården och socialtjänsten (Socialstyrelsen 2019, s.62).
Inledningsvis innebär rekommendationerna generellt ökade kostnader för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Rekommendationerna förväntas dock innebära att mer effektiva åtgärder används, vilket troligen gör att kostnaderna på sikt återgår till
nuvarande nivåer eller minskar. Bedömningen avser nationell nivå och konsekvenserna kan därmed skilja sig lokalt och regionalt (Socialstyrelsen 2019, s.62).
Psykiatriutredning
I Psykiatriutredningens tilläggsdirektiv (l990:71) betonas det vikten av observation runt problemen med beroendeframkallande psykofarmaka och därför rådgöra med
Socialstyrelsen och andra intressenter.
Arbetet skall gälla att benzodiazepiner och beslut togs därmed att redogöra för att våra överväganden angående dessa i ett särskilt delbetänkande, till regeringen (SOU 1993:5, s.7).
Åttio procent av förskrivningen av benzodiazepiner utfärdas främst av primärvården Övriga förskrivningar, inkluderat även specialistvården är tjugo procent.
Benzodiazepinerna har ett internationellt accepterade som standardmedel vid
behandling är av ångesttillstånd och sömnstörningar. Läkemedelsverket har ansvaret för att kontrollera narkotikapreparat som förskrivits till patienter. Benzodiazepiner tillhör de läkemedel som omfattas av som särskilda regler enligt denna narkotikaförteckning (SOU 1993:5, s.9).
Förskrivningen av benzodiazepinpreparat har varierat över tid. Den ökade stadigt under åren 1980–1986, för att sedan minska fram till 1991. Den långsiktiga minskningen under 1980-talets senare hälft i sätts samband med åtgärder från Socialstyrelsens sida. Benzodiazeppiner förskrivs i större utsträckning till kvinnor än män, ångesttillstånd dominerar hos kvinnor (SOU 1993:5, s.15).
Vidare beskrivs också att enligt Psykiatriutredningens uppfattning måste den
omfattande förskrivningen av benzodiazepiner till 65 år och äldre uppmärksammas, vad gäller indikationer, preparat, dosering, behandlingstidens längd, biverkningar och möjliga alternativa behandlingar/åtgärder (SOU 1993:5, s.15).
Kostnader för sjukvårdssystemet
Uppgifter i Psykiatriutredningens enkät indikerar att missbruk av benzodiazepiner är en starkt bidragande orsaksfaktor i betydande antal beviljade sjukbidrag och
förtidspensioner. Är troligen också orsak till många långtidssjukskrivningar. Den exakta omfattningen framgår inte av befintlig statistik, det ingen finns specifik diagnos som den enskilde läkaren kan ange i statistiska det underlaget.
Mot bakgrund av uppgifterna i enkäten måste det betecknas anmärkningsvärt att missbruk och beroende av bensodiazepiner inte finns med diagnos i Socialstyrelsens klassifikation av sjukdomar (SOU 1993:5, s.48).
I psykiatriutredningens undersökning av beslut om förtidspensioner och sjukbidrag i oktober och november 1991, framkom det inget som kunde antydas till benzodiazepin beroende som ensam orsak till funktionsnedsättningar.
Det har varit svårt att få fram uppgifter om hur missbruk av benzodiazepiner påverkar tillämpningen av den allmänna försäkringen.
En av orsakerna är att Socialstyrelsens klassifikation av sjukdomar (ICD 9) inte upptar någon specifik diagnos för beroende eller missbruk av just benzodiazepiner. Det blir därmed inte registrerat i samband med sjukskrivning eller när beslut tas för
förtidspension eller sjukbidrag. Det benämns inte alls i de diagnoser som sätts för beviljande av en allmän försäkring (SOU 1993:5, s.48).
Kunskaperna om hur psykologiska och sociala faktorer medverkar till uppkomst av beroende och missbruk av benzodiazepiner är bristfälliga. En del data talar för att benzodiazepin konsumtionen i en population är en indikator både på graden av psykisk och allmän ohälsa och på social problematik (SOU 1993:5, s.38).
PROBLEMFORMULERING
De läkemedel som ingår inom gruppen benzodiazepiner har en omfattande effekt på individen. Den första gången läkemedlet förskrevs hade det en önskad och mycket bra effekt. Då följdverkningarna av ett beroende som individen hamnar i medför mycket fysiskt, psykiskt och socialt lidande. Det är indirekt en samhällsfråga som berör många och borde lyftas fram oftare i olika forum.
Det är ett problem att vården fortfarande förskriver dessa läkemedel. Vården måste avväga användningen av benzodiazepiner med tanke på dess skadliga effekter. Kunskapen som kommer fram i studien skall kunna visa på de omständigheter som bidrar till benzodiazepiners verkande och de effekter som påverkar samhället både på socioekonomisk och individnivå.
SYFTE
Syftet är att belysa benzodiazepners allvarliga effekter för den enskilde individen och de socioekonomiska negativa påföljderna.
METOD
Denna uppsats är en litteraturstudie, som analyseras utifrån Fribergs analysmetoder. Arbetsmaterialet lästes och analyserades noggrant många gånger. Därefter kunde det delas in i mindre kategorier som åter genomgick en ytterligare analys där nya kategorier framträdde. De gav sedan en helhet av analysen som la en grund för resultatet i studien (Friberg 2006, s.94).
Datainsamling
Litteratursökningen gick genom följande databaser utefter
Cinahl, där vetenskapliga artiklar hittades inom vård och omsorg. Medline är en annan referensdatabas som användes, där innehåll för hälso- och sjukvård fanns. Under
referensdatabas Pubmed hittades allmän och klinisk medicinomvårdnad samt hälso- och sjukvård. Författarna tog också hjälp av Högskolans biblioteks support för att få
information om hur och vilka sökvägar som kunde användas för att finna artiklar till vår studie. Sökhistorik av artiklar, se bifogad bilaga.
Databas med ämne inom pedagogik, psykologi och sociologi söktes med följande referensdatabas Nursing jurnal, vilket innehåller psycarticels och nursing and health professions premier collections. Referensdatabas PsycINFO innehåller material inom medicin, psykiatri och kriminologi samt socialt arbete, utbildning med mera. Orden som användes från början fick justeras under arbetets gång utefter vad vi hittade i
litteraturen. Initialt valdes sökord som: Benzodiazepiner, costs, socioekonomic, nursing, addiction and health care.
Ord som socioeconomic och costs gav inget resultat, däremot hittades benzodiazepiner, addiction, health center, use and effects som gav framgång.
När de vetenskapliga artiklarna med dessa sökord hittats, fick de flesta av artiklarna genomgå en översättning genom google translate. Det för att lättare kunna förstå den vetenskapliga artikelns innehåll och om artikeln var aktuell för studiens resultat. Därefter sållades vetenskapliga artiklar bort som inte var relevanta att använda för analys inför vårt kommande resultat.
Urval
Denna studie har under arbetets gång fått justeras, då sökord som samhälles kostnader och effekter inte gav tillräckligt med vetenskapliga artiklar. När sökord som individ och påverkan lades till kom fler relevanta vetenskapliga artiklarna fram, jämfört med
uppsatsens början. De vetenskapliga artiklarna filtrerades genom peer reviewed samt justering av årtal, vilket författarna valde att de vetenskapliga artiklarna inte fick vara äldre än 20 år. Sökord som användes fick bli på engelska, det finns allt för lite
vetenskapliga artiklar på svenska.
Av tretton artiklar kvarstod åtta relevanta artiklar, som kunde användas till studiens resultat, se bifogad bilaga.
Åtta vetenskapliga artiklar togs fram och användes i studiens resultat. Genom att
analysera artiklarna framkom två huvudteman med underliggande subteman. Genom att gruppera uttryck med lika innebörd, gavs varje grupp en benämning.
Analys
Examensarbetet är en litteraturstudie byggd Fribergs metoder för analys som lägger stor vikt vid att göra sig bekant med materialet. Att analysera artiklarna är ett viktigt
Därmed kan sedan de bästa kategorierna som växt fram sättas ihop till en större helhet och studiens material blir ihopsatt till ett resultat och som också läsaren kan förstå och ta till sig (Friberg 2006, s.94).
Litteraturen bearbetades utifrån Fribergs analysgång
1. Genom att läsa artiklarna vid upprepade tillfällen blir innehållet känt och resultat i artiklarna analyseras. Områden växer fram som kan bearbetas ytterligare. 2. En djupare analys av varje artikels resultat görs inom de områden som
identifierats vara intressanta. Ur dessa framträder ytterligare kunskap som är relevant och kan användas vidare i studien.
3. Den kunskap som nu hittats ska ge en översikts bild i vad som sedan ska
analyseras i fortsättningen. Här kan teman och subtema definierats för att lättare få en schematisk överblick av artiklarnas resultat.
4. Utifrån det som kategoriserats till olika tema kan ytterligare analys ske genom att söka likheter och skillnader. På så sett bearbetas materialet igen och nya tema kan växa fram som är beskrivande för studien.
5. Analysen presenteras sedan under de tema och subtema som nu framkommit. En text under varje tema får beskriva och förklara resultatet som identifierats. Här kan citat användas och referens anges
(Friberg 2017, s. 135–137). Översikt av analyserad litteratur Se bilaga 1.
Forskningsetiska ställningstagande
I en litteraturstudie behövs inget godkännande från någon etiskprövningsnämnd. Det är väl valda ord som har sin stora betydelse i all framtagande av kunskap.
Olsson & Sörensens (2008, s.53) menar att forskningens övergripande mål är att vinna ny kunskap för att öka förståelsen av den värld vi lever i och om möjligt skapa positiva förändringar.
RESULTAT
I analyseringen av artiklar upptäcktes två återkommande huvudteman, ”Allvarliga effekter” och ”ekonomiskt perspektiv”. Under huvudtemat allvarliga effekter framkom tre subteman, vilket var följande; ”högkonsumtion för äldre människor”, ”suicid risk”, ”utsatthet”. Under ekonomiskt perspektiv som var studiens andra huvudtema hittades två andra subteman, vilket var följande; ”förskrivningar och beroende” samt
Allvarliga effekter
Med höga förskrivningsnivåer är det inte förvånande att bensodiazepinberoende är vanligt, vilket sträcker sig över alla socioekonomiska förhållanden. Trots riskerna att utveckla ett iatrogenberoende fortsätter benzodiazepiner att förskrivas i allmänhet. Utsättandet och rehabilitering av dessa läkemedel är en utdragen process. Det kan ta upp till flera veckor eller månader och är ofta förknippat med betydande abstinenssymtom och begär som leder till att patienten misslyckas och återgår till användning (Hood et al. 2014).
De vanligaste orsakerna för användning av benzodiazepiner är depression,
alkoholberoende, ohälsa, låg socioekonomisk status och i en mer generell utsträckning en långvarig eller permanent arbetsstress. Arbetsrelaterad stress har kopplats till förhöjda risker för en mängd fysiska och psykiska störningar, inklusive
droganvändning. Än så länge har endast några studier analyserats i sambandet med benzodiazepinanvändning. Benzodiazepiner är ett av de mest förskrivna läkemedlen i världen som har ångestdämpande egenskaper. (Seigrist 2019).
Högkonsumtion för äldre människor
Trots försiktighetsåtgärder angående risker förknippade med långvarig användning av benzodiazepin, särskilt hos äldre patienter, är långvarig användning av benzodiazepin fortfarande vanligt i denna åldersgrupp. Ungefär 9 av 10 äldre vuxna som använder bensodiazepiner på lång sikt har sina recept skrivna av primärvårdsläkare eller andra icke-psykiatriker. Risker för fall, sprickor, skador och frakturer är högre hos äldre människor som använder benzodizepiner på lång sikt. Långtidsanvändning av detta läkemedel kan medföra substil kognitiv nedgång (Olfsson, King & Schoenbaum 2015; Boggs et al. 2020).
Boggs et al. (2020) beskriver att receptmönster i U.S. visade att benzodiazepiner ofta förskrivs i motsats till vad som rekommenderas, för bland annat längre varaktighet av läkemedlet, förskrivningar till äldre vuxna och till utsatta riskgrupper som inte bör få dessa mediciner.
I en studie hos äldre patienter som besöker primärvård var sömnlöshet (42%) och ångest (36%) av de vanligaste skälen för förnya recept på benzodiazepiner. Läkemedlet
förskrivs ofta för behandling av ångest, till skillnad från sömnlöshet som ökar med åldern och är ofta relaterad till dålig hälsa och depression. Oftast minskar
ångeststörningar senare i livet och anses många gånger vara åldersrelaterade. Även om det förekommer ångestklagomål är det omöjligt att de besvären är orsaken till den höga andelen av benzodiazepinanvändning hos äldre vuxna jämfört med yngre vuxna. Mer stabila åtgärder som stödjer bedömningar av benzodiazepinbruk kan behövas för att minska antalet långvariga användare av benzodiazepiner hos äldre vuxna (Olfsson, King & Schoenbaum 2015).
Suicid risk
Långtidsanvändning av benzodiazepiner ökar risken för ett läkemedelsberoende. Vilket kan förhöja risken för självmordsbenägenhet (Jones, Mogali & Comer, 2012; Boggs et al. 2020 ). Benzodiazepiner är vanligtvis inte dödlig vid överdosering ensam, men de bidrar ofta till ökad dödlighetsrisk. Överdoser med flera läkemedel så som alkohol och opioider förekommer (Jones, Mogali & Comer 2012). En rekommendation är att alla som behandlas med bensodiazepiner screenas, för att övervägas om de har en ökad risk för självmord. Specifikt hittade minskade odds för självmord hos dem med
ångeststörningar som använde benzodiazepiner under en kortare tid och samtidigt gick igenom psykoterapi eller antidepressiv behandling. Framtida arbeten bör undersöka fördelarna med självmordsriskundersökningar hos patienter med ångestbesvär och som behandlas med bensodiazepiner, särskilt de som behandlas av primärvårdens allmänna läkare (Boggs et al 2020).
Utsatthet
Depression, hög ångest och panikstörningsdiagnos är vanliga påföljder med negativa effekter hos benzodiazepinanvändare. Läkemedelsberoende ger absinenssymtom och brukas ofta tillsammans med alkohol (Hood, Norman, Hince, Melichar & Hulse 2014; Seigrist 2019). Det är allmänt känt att benzodiazepiner ofta missbrukas tillsammans med andra läkemedel eller alkohol. Samsjuklighet är vanligt förekommande i långbruk av benzodiazepiner (Obrien 2005; Hood et al. 2014).
Benzodiazepin användning sträcker sig över alla socioekonomiska klasser i samhället och förskrivs flitigt i allmänhet (Hood et al. 2014).
Människor som använder benzodiazepin under en lång tid och har låg socioekonomisk status påverkas hårt på flera olika sätt. Rasgrupper, ålder, kön, sjukförsäkringsstatus och årlig inkomst kan också ha en stor negativ påverkan i ett skadligt bruk av
benzodiazepiner (Seigrist 2019; Yifei et al. 2011).
Även om många länder har riktlinjer som rekommenderar kortvarig användning med de lägsta doserna, ignoreras oftast dessa riktlinjer genom långvariga förskrivningar av benzodiazepiner som konkret ökar i vissa socioekonomiska grupper så som hos äldre personer och individer med nedsatta förmågor. Utsättande av benzodiazepin, är
vanligtvis en utdragen process som kan ta flera veckor eller upp till månader. Det är ofta förknippat med betydande abstinenssymtom och begär som leder till att patienten
misslyckas och återgår till användning (Hood et al. 2014).
Ekonomiskt perspektiv
En av fem nya användare av lugnande sömnmedel kommer att bli
långtidsbruksanvändare, men bara 0,5% kommer att bli alltför stora användare av benzodiazepiner (Shonmann et al. 2018).
Missbruk av dessa läkemedel är förknippat med negativa hälsoutfall hos både individen och på samhällsnivå. Missbruk ser olika ut och komplikationer som tillkommer varierar hos alla individer. Vilket ofta resultera i besök hos hälso- och sjukvården, så som
akutmottagningen. Vilket medför en ekonomisk börda för samhället (Yifei et al. 2011; Hood et al.2014).
Dåliga resultat förknippade med dosavsmalning av benzodiazepiner har framkallat ett engagemang och en satsning på farmakoterapeutiska ingrepp för hantering av
abstinenssymptom för bensodiazepin. Behandlingsprogram är oftast inte
kostnadseffektiva eftersom tillsatsgraden och efterföljande chanser för avhållsamhet från läkemedlet är oftast för låga (Hood et al. 2014).
Förskrivning och beroende
På 1970-talet och i början av 1980-talet hade benzodiazepiner blivit den mest
föreskrivna klassen av droger i världen. Strax efter introduktionen uppstod rapporter om benzodiazepinberoende (Hood et al.2014).
Förskrivningar av benzodiazepiner är olämpliga och har flertalet negativa effekter. Trots dessa tydliga destruktiva påföljder fortsätter läkemedelsgruppen att förskrivas på höga nivåer och användningen av benzodiazepiner eskalerar (Olfsson, King & Schoenbaum 2015; Hood et al. 2014).
Det finns en begränsad tillgång till alternativa effektiva evidensbaserade behandlingar, såsom kognitiv beteendeterapi för sömnlöshet. Människors okunskap och ovilja att överväga att minska eller avbryta benzodiazepin intaget kan också bli ett ökat problem för både individ och samhälle, då det fysiska hälsotillståndet kan försämras och
patienten kan vara i behov av att uppsöka läkare oftare. Läkare bör därför vara medvetna om de juridiska ansvarsriskerna som är förknippade med olämpliga
förskrivningar av recept på narkotikaklassade läkemedel (Olfsson, King & Schoenbaum 2015).
Benzodiazepin utsättning i primärvården innebär vanligtvis gradvis minskning av bensodiazepindosen, även känd som 'benzodiazepin avsmalnande' med övergång till en längre halveringstid av benzodiazepin eller kompletterande mediciner med en mer begränsad bevis bas. Detta kan förses med eller utan psykologisk terapi, allt från stödjande rådgivning till kognitiv beteendeterapi (KBT). Även om benzodiazepin avsmalnar och psykologiskt stöd kan minimera utträngningsbesvär, kan varaktigheten av sådan behandling variera från månader till år, vilket minskar sannolikheten för att patientbehandlingen följs klart och avhållsamhet kvarstår (Hood et al. 2014).
Två till fyra veckor eller längre tid rekommenderas när benzodizepinavsmalning sker. I ett allvarligt abstinenssyndrom så som läkemedelsberoende eller samsjuklighet innebär, förväntas negativa påföljder, så som högre ångest, depression, personligghetspatologi och panikstörningsdiagnos. Dessa behandlingsprogram är ofta inte kostnadseffektiva eftersom kompletteringsgraden och efterföljande avhållsamhet ofta är låga. Endast 10 av 44 patienter som genomgick en fixerad eller symptomutlöst dosavsmalning slutförde ett 8-dagars inpatientprotokoll och var benzodiazepinfria vid tidpunkten för utskrivning. Dåliga resultat förknippade med dosavsmalningsregim har utlöst engagemang för farmakoterapeutiska ingrepp för hantering av abstinenssymptom vid bensodiazepinbruk. Det finns ännu ingen farmakoterapi för behandling av bensodiazepinberoende eller
Höga förskrivningsnivåer är det inte förvånande att bensodiazepinberoende är vanligt, vilket sträcker sig över alla socioekonomiska nivåer. Trots vetskapen om
benzodazepiners negativa följder och ökade utveckling av ett iatrogenberoende och bristen på någon effektiv behandling fortsätter bensodiazepiner att förskrivas i allmänheten (Hood et al. 2014).
Förebyggande insatser och rekommendationer
Rekommenderade kliniska riktlinjer för benzodiazepiner och andra sömnläkemedel skall endast användas på kort sikt för svår och försämrad sömnlöshet och endast sättas in efter noggrant övervägande av andra icke-farmakologiska alternativ, såsom
sömnhygien, stimulanskontroll och avkoppling. Ett sätt att minska
långtidsanvändningen av benzodiazepiner hos äldre patienter innebär investeringar i kliniskt effektiva strategier, såsom differentierade terapeutiska åtgärder som kombinerar klinisk utbildning och medicinsk granskning (Olfsson, King & Schoenbaum 2015). Samråd som fokuserar på klinisk omprövning av benzodiazepiners fördelar och skador kan minsk benzodiazepinanvändning på långsikt, som förskrivs i primärvården.
Flera riktlinjer och uttalanden från expertkonsensus har varnat för användning av benzodiazepiner under längre perioder, särskilt i äldre populationer. För att utvärdera i vilken utsträckning dessa försiktighetsåtgärder har följts i samhällspraxis, är det informativt att undersöka benzodiazepinförskrivandets mönster i den allmänna befolkningen (Olfsson, King & Schoenbaum 2015).
Benzodiazepiner rekommenderas inte för att behandla ångest eller sömnstörningar som ett första eller andra handsval. Riktlinjer och rekommendationer för hantering av ångest och sömnstörningar är antidepressiva läkemedel och/eller psykoterapi. Praxisriktlinjer rekommenderar nyare antidepressiva i stället för bensodiazepiner som
förstahandsbehandlingar för ångeststörningar, då det finns bevis på effekten av
antidepressiva medel för ångestbesvär (Boggs et al. 2020; Olfsson, King & Schoenbaum 2015).
Det är ett världsomspännande behov av att hitta effektiva farmakoterapeutiska åtgärder för bensodiazepinberoende. Ett läkemedel med ökande uppmärksamhet är GABAA, med namn som flumazenil (Hood et al. 2014).
Riktlinjer rekommenderar att benzodiazepinanvändare alltid kombinerar sitt intag med säkrare långsiktighet behandlingar. Dessa inkluderar psykoterapi för både ångest och sömnstörningar. Kognitiv beteendeterapi vid sömnlöshet. För ångeststörningar, finns selektiva serotonin återupptagshämmare (SSRI) eller selektiva
norepinefrin återupptagshämmare (SNRI) samt äldre antidepressiva medel, är rekommenderade vid långtidsbehandlingar (Boggs et al 2020).
De två viktigaste aspekterna för arbetshälsan är att långtidsanvändare av benzodiazepiner screenas av läkare för bedömning av högriskanvändning och samsjuklighet. Kompetensutbildning i rådgivning med kompletterande terapeutiska åtgärder kan ge effektiva effekter för att hantera stress och ångest samt förebyggande av
återfall. För det andra är det av betydelse att nationellt arbets- och socialpolitik
utvecklas för att bidra till hälsofrämjande arbeten, då goda praxis modeller redan finns tillgängliga. Detta hade minskat förekomsten av stressande arbeten ur ett
folkhälsoperspektiv (Seigrist 2019).
DISKUSSION
Metoddiskussion
Uppsatsen är en litteraturstudie. Sökandet efter artiklar utifrån valda nyckelord kom att visa sig vara begränsande. Hade författarna använt sig av fler sökord och dessutom inom andra vetenskapsområden, hade ett större utbud av material kunnat användas till studien. Resultatet hade förmodligen kunnat ge ytterligare underlag till studiens
problemformulering. Under sökandet av material avskrevs flera artiklar för de innehöll inte relevant fakta för studien. Svenska vetenskapliga artiklar inom området hittades inte, flertalet vetenskapliga artiklar grundade sig utifrån forskning i USA och Canada. Google translate användes för översättning av de tretton artiklarna. Vilket innebar att det inte alltid var lätt att tolka eller förstå på grund av felaktig översättning. Därefter lästes och analyserades artiklarna utefter Friberg analysgång (Friberg 2017, s.135-137). En struktur växte fram som visar på hur de relevanta artiklar som sökts skulle
presenteras i resultatet.
Resultatet strukturerades upp med två huvudteman som hittades, med underliggande subteman. De artiklarna med relevant innehåll applicerades under respektive
huvudtema. Denna metod skulle göra att läsaren lätt skulle förstå studiens resultat. Under studiens gång reflekterade författarna över valet av metod. Om studien hade varit en empirisk forskningsansats istället för en litteraturstudie hade resultatet och
tillvägagångssättet sett annorlunda ut. Författarna hade då valt intervjuer och fått mer djupare kunskap i ämnet. Valet av frågeställningar hade utgått från samma
problemområde, men troligtvis hade andra intressanta frågeställningar tillkommit. Det i sin tur hade påverkat studiens inriktning. Författarna upplever att det har varit svårt att hitta vetenskapliga artiklar som fokuserade på svenska förhållanden. En empirisk forsknings metod med fokus på intervjuer hade sett annorlunda ut. Genom intervjuer hade författarna fått ta del av ett annat resultat i hur förhållandet till benzodiazepiner kan ser ut i Sverige.
Resultat diskussion
Resultatet visar att läkemedelsberoende innebär stora socioekonomiska kostnader och oönskade effekter för både individ och samhälle. Benzodiazepiner och alkoholberoende är en vanlig kombination av beroendeproblematik och är lättillgängliga på den illegala marknaden. I en studie med 153 alkoholberoende individer framkom det att 15 % också hade ett beroende av benzodiazepiner (Eriksson 2018, s. 9). Det är vanligt med ett blandmissbruk och samtidigt samsjuklighet av psykisk ohälsa som leder till olika
Pregabalin kan utgöra ett nytt effektivt och säkert alternativ i behandling av
benzodizepinberoende. Pregabalins biverkningar är milda och övergående (Oulis 2010). I studiens resultat blir det synligt att det krävs mer samordning mellan professioner och verksamheter i samhället, för att kunna hjälpa de som har ett läkemedelsberoende. Socialstyrelsen förväntar sig att de nationella riktlinjernas rekommendationer påverkar hälso- och sjukvården och socialtjänstens praxis och resursfördelning, så att
förhållandevis mer resurser fördelas till högt rangordnade åtgärder än till åtgärder med låg rangordning (Socialstyrelsen 2019, s.13).
Bedömningen kompliceras dock av att det inte finns tillräckligt med data om vilka åtgärder som utförs och i vilken utsträckning dessa utförs av hälso- och sjukvården och socialtjänsten (Socialstyrelsen, 2019, s.62).
Studiens resultat visar på att läkare behöver mer djupgående kunskap om dessa läkemedelseffekter på individnivå samt ta del av de socialmedicinska problemen som ofta uppstår i samband med en långvarig benzodazepinanvändning. Det behövs ofta differentierade rehabiliteringsåtgärder för att lyckas avsluta ett beroende.
I studien framkommer det att primärvården förskriver flest benzodiazepiner och nya medicinska riktlinjer har tagits fram, som styrning och stöd för primärvården (Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2016).
Det författarna ser är att i primärvården behövs mer diskussion om användning av benzodiazepiner, till vem och på vilka indikationer skall dessa preparat förskrivas. Riskanalyser för varje enskild individ skulle kunna förhindra negativa effekter och konsekvenser som ett läkemedelsberoende innebär.
Ashton (2012, s.16) skriver att klinisk erfarenhet visar att de flesta långtidsbrukare av benzodiazepiner faktiskt mår bättre när de slutat ta medicinen. Många har påpekat att det är först efter att de har slutat med bensodiazepinerna som de insett att de inte fungerat normalt under alla år som de tagit läkemedlet. Författarna vill därför påvisa i denna studies resultat de allvarliga effekter som benzodiazepiner medför, så som fysiska skador orsakade av fall, psykisk problematik och kognitiv nedsättning. Mer klinisk forskning behövs för att utveckla bättre behandling för individen och i ett
samhällsperspektiv. Socialstyrelsen (2017) avråder att använda benzodiazepiner som första hand alternativ till behandling.
Det som framkommer i denna studiens resultat är att preventiva insatser för långtids användare av benzodiazepiner borde prioriteras.
Denna målgrupp är i behov av kunskap och stöd i både förebyggande syfte och i eftervård, vilket måste implementeras på ett mer optimalt sätt för att kunna uppnå en så god livskvalité som möjligt.
Det finns ett behov av långtidsuppföljningar, då det finns för lite statistik på just läkemedelsberoende. Det finns i Sverige regionala medicinska riktlinjer där
benzodiazepiner ingår och där förtydligas hur preparaten skall förskrivas och användas. Det finns evidensbaserad kunskap inom området som inte alltid får utrymme att
realiseras. Vilket kan bero på att den inte alltid finns tillgänglig för de behoven som finns. Om dessa riktlinjer följdes skulle de skadliga konsekvenserna av
benzodiazepinanvändning undvikas. Behovet av information och utbildning till Hälso- och sjukvården kommer att vara beständig.
Vi hoppas att med vår studie sprida kunskap kring benzodiazepiners komplexa roll i samhället och för den enskilda individen.
Hållbar utveckling
Studien har bidragit till reflektion om hållbar utveckling. Begreppet kan definieras i tre olika begrepp; ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Studien vill belysa vikten av en samordning i samförstånd av de tre perspektiven. För att kunna uppnå en hållbar utveckling anser författarna att dagens och nästa generations behov tillgodoses för att kunna åstadkomma ett gott liv. Framöver krävs insatser i ovanstående områden. Studien vill poängtera att benzodizepiner innebär ofta stora kostnader för samhället och skapar social utsatthet för individen. Dessutom bör läkemedelsindustrin ha ett större och tydligare ansvar för ekologisk hållbarhet. Starka påföljder bör finnas för de som inte efterlever de riktlinjer för ekologiskt hållbart samhälle. Då de finns en agenda för globala mål för hållbar utveckling som är satta till 2030. Agenda 2030 består av 17 globala mål som skall bidra till socialt, ekonomiskt och miljömässig hållbarhet (FN 2019).
SLUTSATSER
Resultatet i studien som analyserats visar brister på kunskap, statistik, forskning på olika nivåer och områden inom benzodiazepiners effekter på individ och samhälle. Okunskapen kring läkemedelsberoende bidrar till att denna patientgrupp konkurrerar ut annan vårdverksamhet, vilket medför prioriteringar. Det påverkar i sin tur samhällets kostnader negativt, eftersom samhället inte blir resurs fördelat på ett optimalt sätt. Vidare studier borde fokusera på bland annat förskrivningsmönster kopplat till socioekonomiska förhållanden, exempelvis fördelningen mellan olika områden i en stad. Ytterligare fördjupning inom ämnet är att undersöka vilka riskfaktorer som bidrar till ett benzodizepinberoende.
REFERENSER
Ashton, H. (2012). Benzodiazepiner -Hur de påverkar kroppen och hur man trappar ner. Förlagstrycket Vitterleken: Evoca Information.
Boggs, J., Lindrooth, R., Battaglia, C., Beck, A., Ritzwoller,D., Ahmedani, B., Rossom, R., Lynch, F., Lu, C., Waitzfelder, B., Owen-Smith, A., Simon, G. & Anderson, H. (2020). Association between suicide death and concordance with benzodiazepine treatment guidelines för anxiety and sleep disorders. General Hospital psychiatry. Ss.21-27. Doi: 10.1016/j.genhosppsych.2019.11.005.
Straulea, A.O., & Chirita, V.
2009. Clinical study of patients with benzodiazepines dependence, hospitalised between 2006-2008.
Societatii De Medici Si Naturalisti Country of publication
FN. (2019). Vårt arbete med Agenda 2030 och de globala målen. https://fn.se/vi-gor/utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda-2030/ [20200531]
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Studentlitteratur AB: Lund.
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3:dje upplagan, Studentlitteratur AB: Lund.
Hood, S., Norman, A., Hince, D., Melichar. J & Hulse. G. (2014). Benzodiazepine dependence and its treatment with low dose fumazenil. British journal of clinical pharmacology, ss. 285- 294 Doi: 10.1111/bcp.12023.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. (2016). Slutrapport avseende projektet-minskad förskrivning av sömn- och lugnande läkemedel Västra Götalands Regionen, samt förslag till fortsatt arbete. Diarie nr. RS 1490–2013
Jones, J. Mogali, S & Comer. S. (2012). Polydrug abuse- A review of opioid and benzodiazepine combination use. Elservier country of publication, ss.8.18. Doi: 10.1016/j.drugalcdep.2012.07.004.
Obrien, C. P. (2005). Benzodiazepine - Use, abuse and dependence. The journal of clinical psychiatry,66. (Suppl 2), 28-33. Issn: 0160- 6689.
Olfsson. M, King. M & Schoenbaum. M. (2015). Benzodiazepin use in the united states. JAMA psychiatry, ss.136-142. Doi: 10.1001/jamapsychiatry.2014.1763.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2008). Forskningsproccesen- kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 2:a upplagan. Liber AB: Stockholm
Oulis, P. (2010). Pregabalin in the treatment of alcohol and benzodiazepines
dependence, ss. 45-50.Wiley-Blackwell Country of Publication.
Doi:10.1111/j.1755-5949.2009.00120.x
Seigrist, J. (2019). Toward Screening for High-Risk Benzodiazepine Users in Working Populations, ss.18-20. American journal of public health. Doi:
10.2015/AJPH.2018.304840.
Shonmann, Y., Goren, O., Bareket, R., Comanesther, D., Cohen, D & Vinker, S. (2018). Chronic hypnotic use at 10 years—does the brand matter?. European journal of clinical
pharmacology,ss. 1623-1631. Doi: 10.1007/s00228-018-2531-4.
Socialstyrelsen (2017-12-13). Läkemedelsbehandling med benzodiazepiner vid
ångestsyndrom. https://roi.socialstyrelsen.se/kvalitetsindikatorer/lakemedelsbehandling-med-bensodiazepiner-vid-angestsyndrom/625332b4-f18f-4810-897e-28668878fb3c
[20200531]
SOU 1993:5 (2014) Benzodiazepiner – beroendeframkallande psykofarmaka. National liberty of sweden. https://lagen.nu/sou/1993:5[20200531]
Străulea, A. O., & Chiriţă, V. (2009). [Clinical study of patients with benzodiazepine dependence, hospitalised between 2006-2008]. Revista Medico-Chirurgicala a
Societatii de Medici Si Naturalisti Din Iasi, 113(1), 89–92.
Yifei, L., Jinwen, C., Hoff, G., Hong, L & Okah, F. (2011). Demographic risk factors affecting emergency room visits caused by benzodiazepine poisoning in Kansas City, Missouri, from 2001 to 2007. International journal of pharmacy practice, ss.166-170.
Bilaga 1
Författare: Boggs, J., Lindrooth, R., Battaglia, C., Beck, A., Ritzwoller,D., Ahmedani, B., Rossom, R., Lynch, F., Lu, C., Waitzfelder, B., Owen-Smith, A., Simon, G. & Anderson, H. År och titel 2020. Association between suicide death and concordance with benzodiazepine treatment guidelines för anxiety and sleep disorders. Tidsskrift General Hospital psychiatry. Syfte: Riktlinjer för hantering av ångest och sömnstörningar betonar antidepressiva läkemedel och/ellerpsykoterapi som första/andra raden och bensodiazepiner som tredje linje
behandlingar. Studien utvärderade sambandet mellan självmordsdöd och överensstämmelse med riktlinjerna för
bensodiazepin.
Metod och urval Metoder: Retrospektiv fallstudie av patienter med ångest och/eller sömnstörningar från hälsosystem över 8 amerikanska stater inom Mental Health Research Network. Resultat Provet inkluderade 6960 patienter med ångeststörningar (2363 fylld bensodiazepin) och 6215 med sömnstörningar (1237 fyllda bensodiazepin). Benzodiazepin-riktlinjerna var förenade med minskade odds för självmord hos patienter med ångestbesvär. Läkemedelsanvändning för kortare användning av benzodiazepin med samtidig psykoterapi eller
antidepressiva läkemedel. Föreningen av
bensodiazepin-riktlinjer i enlighet med självmordsdöd uppfyllde inte statistisk betydelse i sömnstörningsgruppen. Författare: Hood, S., Norman, A., Hince, D., Melichar. J & Hulse. G. År och titel Syfte:
De negativa effekterna som följer långvarig användning av bensodiazepin och därmed revolutionera hur denna klass av läkemedel används och ordineras. Kan Flumazenil minska de effekter av ett iatogent
Metod och urval Studie av
biokompatibilitet i flumazenilimplantat
Resultat
Det är möjligt att flumazenil inte bara kan ha tillämpning vid hantering av
bensodiazepinabstinens utan också kan hantera några av de negativa iatrogena effekterna och utvecklingen av tolerans som uppstår vid
2014.
Benzodiazepine dependence and its treatment with low dose fumazenil. Tidsskrift British journal of clinical pharmacology beroende av
benzodiazepiner? långvarig användning
Författare: Jones, J. Mogali, S & Comer. S. År och titel 2012. Polydrug abuse- A review of opioid and benzodiazepine combination use. Elservier country of publication Tidsskrift Elservier country of publication Syfte: Missbruk av BZD: er och opioider är betydande och har negativa konsekvenser för allmän hälsa,
överdosdödlighet och behandlingsresultat. Belysa den ökade vaksamheten för missbruk av
användningsmönster.
Metod och urval Litteraturstudie av kvalitativ ansats. Denna artikel har granskat studier som undersöker farmakologiska interaktioner och epidemiologi för den kombinerade användningen av opioider och bensodiazepiner (BZD). Resultat
Även om ett flertal rapporter tyder på att sambruk av opioider och BZD är allestädes närvarande runt om i världen, är orsakerna till co-missbruk av dessa mediciner inte helt tydliga. Trots att det fortfarande finns möjlighet att
opioidmissbrukare använder BZD: er terapeutiskt för att självmedicinera ångest, mani eller sömnlöshet, tyder de uppgifter som granskas i detta dokument på att BZD-användning främst är rekreation. Som sådan uppmuntrar vår analys till ytterligare systematisk undersökning av BZD-missbruk bland opioidmisbrukare. Författare: Obrien, C. P. År och titel 2005. Syfte: Även om bensodiazepiner är ovärderliga vid behandling av ångeststörningar, har de viss potential för missbruk och kan orsaka beroende.
Metod och urval Okänd Resultat Avsiktliga missbrukare av bensodiazepiner har vanligtvis andra missbruksproblem. Benzodiazepiner är
Use, abuse and dependence
Tidskrift
Elservier country of publication
mellan beroende och normalt fysiskt beroende av
bensodiazepiner.
missbruksläkemedel - används främst för att öka det höga som erhållits från ett annat läkemedel eller för att kompensera de negativa effekterna av andra
läkemedel. Få fall av beroende uppstår genom legitim användning av bensodiazepiner.
Farmakologiskt beroende, en förutsägbar och naturlig anpassning av ett
kroppssystem som länge är vant vid närvaron av ett läkemedel, kan förekomma hos patienter som tar terapeutiska doser av bensodiazepiner. Emellertid kan detta beroende, som i allmänhet manifesteras i abstinenssymptom vid plötsligt avbrott av
medicinen, kontrolleras och avslutas genom
dosavsmalning,
läkemedelsbyte och /eller medicinförstärkning. På grund av ångestens kroniska karaktär kan
långtidsbehandling med låg dos benzodiazepin vara nödvändig för vissa
patienter; denna fortsättning av behandlingen bör inte betraktas som missbruk eller missbruk. Författare: Olfsson. M, King. M & Schoenbaum. M. År och titel Syfte:
Att beskriva receptbelagda mönster för bensodiazepin i USA med fokus på
patientens ålder och
Metod och urval En retrospektiv observationsstudie på befolkningsnivå av benzodiazepinanvändning i USA med data från
Resultat
Under 2008 använde cirka 5,2% av amerikanska vuxna i åldrarna 18 till 80 år bensodiazepiner. Andelen som använde
2015.
Benzodiazepin use in the united states Tidskrift JAMA psychiatry. användningstid. LifeLink LRx Longitudinal Recept-databas (IMS Health Inc) och undersökningen för medicinska utgifter
bensodiazepiner ökade med åldern.
Benzodiazepinanvändning var nästan dubbelt så vanlig hos kvinnor som män. Andelen
benzodiazepinanvändning som var långsiktig ökade med åldern, medan andelen som fick ett recept på bensodiazepin från en psykiater minskade med åldern. I alla åldersgrupper involverade ungefär en fjärdedel av individer som fick bensodiazepin långverkande bensodiazepinanvändning. Författare: Seigrist, J. År och titel 2019. Toward Screening for High-Risk Benzodiazepine Users in Working Populations. Tidskrift American journal of public health. Syfte: Belysa de viktiga sårbarhetsfaktorer för användning av bensodiazepin, såsom depression, alkoholanvändningssjukdom, dålig självrapporterad hälsa, låg socioekonomisk status och ett mer generellt mått på kronisk arbetsstress.
Metod och urval I denna undersökning användes basdata från ett stort urval av den vuxna franska befolkningen som rekryterades inom ramen för CONSTANCES-kohortstudien. Studien erbjuder en koppling till den nationella
sjukförsäkringsdatabasen som innehåller uppgifter om bland annat
återbetalade läkemedel. Således är information om användning av
bensodiazepin baserad på administrativa data, vilket möjliggör kvantifiering av receptföljder över tid, snarare än att förlita sig på mindre tillförlitliga självrapporterade data. Författarna till denna studie fokuserade sin hypotes Resultat De viktigaste studieresultaten avslöjade förhöjda oddsförhållanden för benzodiazepin långvarig användning bland män och kvinnor som arbetar i känslomässigt krävande jobb, med större risker bland män än kvinnor. Studien bekräftade också signifikanta föreningar av denna
droganvändning med de nämnda
sårbarhetsfaktorerna, med mer uttalade effekter bland män med
alkoholanvändningssjukdom, dålig självrapporterad hälsa och stressande arbete i termer av hög ansträngning och låg belöning. Dessa resultat är giltiga trots vissa begränsningar. En sådan begränsning gäller till exempel tidsförhållandet mellan insamling av
läkemedelsinformation (från januari 2009 till december 2014) och bedömningen av arbetsrelaterade uppgifter (från februari 2012 till september 2016). Hur ska vi ta itu med det faktum att information om droganvändning i hög grad föregår information om stressande arbete? Författare: Shonmann, Y., Goren, O., Bareket, R., Comanesther, D., Cohen, D & Vinker, S. År och titel 2018. Chronic hypnotic use at 10 years—does the brand matter? Tidskrift European journal of clinical pharmacology. Syfte: Kronisk användning av lugnande hypnotika är mycket vanligt, men inte riktlinje-godkänt.
Förekomsten av nya
användare studeras inte väl, och det finns för närvarande inga rekommendationer som gynnar något specifikt medel.
Metod och urval Vi använde den datoriserade databasen för Israels största vårdleverantör. Alla 236.597 nya användare av lugnande hypnotika mellan åren 2000–2005 följdes under 10 år. Fyllda recept på andra, femte och tionde året spelades in. Föreningen med det första hypnotiska valet (bensodiazepin / Z-läkemedel) och kronisk konsumtion bedömdes med användning av multivariat logistisk regression.
Resultat
Genomsnittlig ålder vid första användningen var 58,6% var kvinnor.
Bensodiazepinanvändare var äldre och hade lägre
socioekonomisk status jämfört med
Z-läkemedelsanvändare . Det tionde året hävdade flera nya användare som då var
långtidsanvändare och användes överdrivet. Z-läkemedel var förknippade med en ökad risk för långvarig användning det andra året liksom på det femte och tionde Liknande resultat observerades också för daglig och överdriven användning.
Författare: Yifei, L., Jinwen, C., Hoff, G., Hong, L & Okah, F.
År och titel 2011.
Demographic risk
Syfte:
Studiens syfte var att identifiera demografiska riskfaktorer förknippade med akutbesök på hälso- och sjukvården orsakade av bensodiazepinförgiftning.
Metod och urval En retrospektiv studie genomfördes med användning av Missouri Hospital Discharge Data för Kansas City, Missouri, USA, 2001– 2007. Uppgifterna inkluderade patienters Resultat Av 1 317 566 besök på akutmottagningen under sjuårsperioden berodde 562 på bensodiazepinförgiftning. Sjuttio-sju procent av dessa besök gjordes av patienter som var vita, varav 53% var 30–49 år gamla, 56% var
factors affecting emergency room visits caused by benzodiazepine poisoning in Kansas City, Missouri, from 2001 to 2007. Tidskrift International journal of pharmacy practice.
demografi som rasgrupp, ålder, kön, sjukförsäkringsstatus och årlig inkomst. Nödsituationsbesök på grund av bensodiazepinförgiftning identifierades med ICD ‐ 9-kod 969.4.
Frekvenserna för
patientbesök beräknades enligt kategorier för varje demografisk variabel. Chi-kvadratiska tester användes för att bedöma skillnaden i besök på akutrum mellan kategorier för varje demografisk variabel. En multipel logistisk regressionsanalys utfördes, där utfallsvariabeln var akutbesök på grund av bensodiazepinförgiftning (ja /nej) och de oberoende variablerna var de
demografiska variablerna.
kvinnliga, 74% hade sjukförsäkring och 44% bodde i postnummer med medianinkomst på 40 dollar. Chi-kvadratiska test var betydande för rasgrupp, ålder och årsinkomst. I den logistiska regressionen var vita patienter 73% mer sannolika än svarta patienter att ha besök på akutrum orsakade av
bensodiazepinförgiftning. Jämfört med de i åldrarna 0– 19 år var oddskvoten för patienter i åldrarna 30–39 år med sådana besök 2,73% och oddskvoten för patienter i åldrarna 40–49 år var 2,84%.
