EXAMENSARBETE -KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
K2019:64
“Pendlandet mellan hopp och hopplöshet”: Upplevelsen av
livsstilsförändringar vid Diabetes typ II
En litteraturstudie
Isa Ankarloo
David Johansson
Examensarbetets
titel: ”Pendlandet mellan hopp och hopplöshet” upplevelsen av livsstilsförändringar vid Diabetes typ II: En litteraturstudie Författare: Ankarloo, Isa & Johansson, David
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK17v Handledare: Maria Claesson
Examinator: Lena Nordholm
Sammanfattning
Diabetes typ II är en kronisk sjukdom som innebär att vävnaderna i kroppen har svårt att tillvarata sockret i blodet. Sjukdomen kommer med många och ibland dödliga komplikationer som med livsstilsförändringar kan reduceras eller helt undvikas. Syftet med examensarbetet var att beskriva hur patienter med diabetes typ II upplever de livsstilsförändringar som ingår i behandlingen av sjukdomen. Detta genomfördes genom en allmän litteraturöversikt. Där tio vetenskapliga artiklar valdes ut, nio kvalitativa och en kvantitativ. Resultatet delades in i ett huvudtema: Motstridiga upplevelser vid livsstilsförändringar och två subteman: känslan av maktlöshet och känslan av kontroll. För att patienten skall kunna genomföra sina livsstilsförändringar på ett optimalt sätt är vikten av en god kommunikation mellan vården och patienten stor. Genom en god kommunikation kan sjuksköterskan ge patienten den information som behövs för att underlätta livsstilsförändringarna.
Nyckelord: Livsstilsförändringar, Egenvård, Diabetes typ II, Kommunikation, Bemötande och Patienters upplevelse.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Diabetes mellitus __________________________________________________________ 1 Prediabetes _____________________________________________________________________ 2 Diabetes typ I ___________________________________________________________________ 2 Diabetes typ II __________________________________________________________________ 2Komplikationer med Diabetes typ II __________________________________________ 2 Egenvårds behandling vid Diabetes typ II ______________________________________ 3
Kost __________________________________________________________________________ 3 Fysisk aktivitet __________________________________________________________________ 3
Medicinsk behandling vid Diabetes typ II ______________________________________ 3 Att gå från frisk till sjuk ____________________________________________________ 4 Vårdens bemötande ________________________________________________________ 4 Sjuksköterskan roll och ansvar ______________________________________________ 5
PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 5 SYFTE ______________________________________________________________ 5 METOD _____________________________________________________________ 5
Datainsamling och Urval ____________________________________________________ 6 Dataanalys _______________________________________________________________ 6
RESULTAT __________________________________________________________ 6
Motstridiga upplevelser vid livsstilsförändringarna _____________________________ 6
Känsla av maktlöshet _____________________________________________________________ 6 Känsla av kontroll _______________________________________________________________ 8
DISKUSSION _______________________________________________________ 10
Metoddiskussion __________________________________________________________ 10 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 10
Patientens perspektiv på kommunikation_____________________________________________ 10 Vårdens perspektiv på kommunikation ______________________________________________ 12
Hållbar utveckling ________________________________________________________ 13
SLUTSATSER _______________________________________________________ 13 REFERENSER ______________________________________________________ 14 BILAGA 1: Sökhistorik ________________________________________________ 18 BILAGA 2: Översikt över analyserade artiklar _____________________________ 20
INLEDNING
Detta examensarbete beskriver hur patienter med diagnosen diabetes typ II upplever livsstilsförändringar som ingår i behandlingen av sjukdomen. Att som patient bli diagnostiserad med en kronisk sjukdom kan innebära stora livsstilsförändringar varvid en ny livssituation uppstår. Intresset för ämnet kommer i grunden ifrån tidigare erfarenheter inom vården. Vi upplever att det i vårt kommande yrke finns en hög sannolikhet att stöta på denna patientgrupp. Det känns väsentligt att som nyexaminerad sjuksköterska ha en ökad kunskap om hur sjukdomen påverkar patientens livsvärld genom en ökad förståelse om deras upplevelser, för att kunna förbättra möjligheten till stöd i deras genomförande av livsstilsförändringar.
BAKGRUND
Diabetes är en kronisk sjukdom som ökar i antal insjuknande per år över hela världen. Ökningen ses med insjuknande i både diabetes typ I och diabetes typ II. Störst ökning kan dock ses i andelen som insjuknar i diabetes typ II. En av faktorerna bakom ökningen är förändrade levnadsvanor till följd av en global ekonomisk utveckling, som i sin tur leder till förändringar inom kost, aktivitet och övriga levnadsvanor (Diabetesförbundet 2017a).
År 2017 fanns det i världen ungefär 425 miljoner människor med diabetes vilket förväntas öka till 629 miljoner år 2045. Motsvarande i Sverige fanns det 2017 ungefär 499 300 människor med diabetes och den förväntas öka 2045 till 571 800 (International Diabetes Federation (IDF) 2017).
Det är många i det svenska samhället som går med odiagnostiserad diabetes typ II utan att veta om det och ungefär 15 % av Sveriges befolkning bär på arvsanlag för diabetes typ II. Diabetes typ II har en högre ärftligt än diabetes typ I även om många tror att det är tvärtom (Diabetesförbundet 2017b).
Diabetes mellitus
Vid alla former av diabetes förekommer förhöjd blodsockerhalt som kan bero på att det är nedsatt mängd insulin i blodet eller att kroppen utvecklar en insulinresistens som innebär att vävnaderna har en nedsatt känslighet för upptaget av insulin. Insulinresistensen leder till att kroppen inte kan tillvarata sockret i blodet (blodsocker). Insulinet är ett hormon som hjälper vävnaderna i kroppen att ta upp blodsocker från blodet (Ericson & Ericson 2012, s. 549).
I bukspottskörteln (pankreas) finns betacellerna. De har som funktion att producera insulin. Utsöndringen av insulin sker delvis när vi äter då det finns hormoner i tarmen som meddelar att kroppen får mat och hur högt eller lågt blodsockret är. Förhöjt blodsocker ökar insulinutsöndringen (Haug, Bjålie, Sand & Sjaastad 2007, ss. 209-210). Vid diabetes typ I och ibland vid diabetes typ II behöver patienten kontrollera sitt blodsocker innan måltider för att se att nivån ligger på ett normalt värde. Normalvärdet är individuellt men generellt brukar normalvärdet vara mellan 5,0-7,0 mmol/liter innan
måltid. Ibland kontrolleras även patientens långtidsblodsocker (HbA1c) för att se hur blodsockernivån har legat i genomsnitt över en längre tid (Quittenbaum 2013, ss. 390-391).
Prediabetes
Prediabetes eller dysglykemi är ett stadie innan diabetes typ II uppkommer. Ofta har detta stadie pågått under en längre tid utan att upptäckas då majoriteten patienter är symtomfria. Vanligen upptäcks prediabetes som ett bifynd vid hjärtinfarkt, avvikande blodvärden eller vid oförklarlig trötthet. Behandling är främst livsstilsförändringar gällande förändring av kost, ökad fysisk aktivitet och avslutade rökvanor. Om patienten sköter sin nya livsstil kan hen undvika att prediabetes utvecklas till diabetes typ II (Sjöholm 2019).
Diabetes typ I
Diabetes typ I uppstår genom att de insulinproducerande betacellerna skadas eller helt upphör att producera insulin. Behandlingen är insulintillförsel och kostförändring. Innan sjukvården började använda insulin som behandling dog patienterna inom 2-4 år från det att diagnosen ställdes på grund av att det inte fanns någon annan form av behandling (Haug et al, 2007, s. 211).
Diabetes typ II
Vid diabetes typ II uppkommer insulinbrist initialt genom att insulinresistensen i kroppens vävnader ökar, vilket leder till att det krävs mer insulin i blodet för att motverka högt blodsocker. Betacellerna i pankreas överansträngs, vilket leder till att de sviktar och deras förmåga att producera insulin reduceras med tiden (Quittenbaum 2013, ss. 385-386).
Sjukdomen debuterar ofta i vuxen ålder och särskilt i kombination med övervikt. Diabetes typ II är den form av diabetes som är vanligast. Tidigare kallades den för åldersdiabetes men nu för tiden blir den allt vanligare även i yngre åldrar (Ericson & Ericson 2012, s. 553).
Komplikationer med Diabetes typ II
Komplikationer till diabetes typ II kan innebära påverkan på till exempel nerver, blodkärl, njurar och ögon. Att leva med högt blodsocker under en längre tid innebär att nerver och blodkärl påverkas negativt. Nervskadorna gör att känseln i ben och fötter blir nedsatt, vilket även ökar risken för sår, samt att den nedsatta blodcirkulationen försämrar sårläkningen. I njurarna läcker äggviteämne från blodet ut i urinen som påverkar njurarnas reningsförmåga. I ögonen brister de små kärlväggarna vilket påverkar synen negativt. Den komplikation som leder till högst dödlighet för patienter med diabetes typ II är hjärt- och kärlkomplikationer. Cirka hälften av alla dödsfall kan kopplas till hjärt- och kärlkomplikationer (Diabetesförbundet 2019).
Egenvårds behandling vid Diabetes typ II
KostFör patienter med diabetes typ II är kosten en viktig del i behandlingen. Om patienterna missköter sin kost kommer det att leda till att risken för komplikationer och för tidig död ökar. Det finns god vetenskaplig grund för att vissa dieter och vissa enskilda livsmedel har en god effekt på riskfaktorer till exempel förhöjt långtidsblodsocker, blodfetter, blodtryck och vikt. Då det finns många olika enskilda livsmedel och dieter som har god effekt kan många patienter skräddarsy sin kost utifrån det som hen tycker om. Detta ökar sannolikheten att hen följer de aktuella kostråden (Socialstyrelsen 2011). Enskilda livsmedel som ger en lägre risk att drabbas av eller dö i en hjärt-kärlsjukdom är frukt och grönt, baljväxter, fisk, fullkorn, nötter, jordnötter, även alkohol och kaffe i måttlig mängd (Socialstyrelsen 2011).
Enligt Quittenbaum (2013, ss. 395-396) är traditionell diabeteskost (Svenska Näringsrekommendationerna, SNR), Måttlig lågkolhydratkoster, Medelhavskost och Traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI) har enligt vetenskaplig grund en positiv inverkan på långtidsblodsocker, främjar viktnedgång samt förbättrar blodfetter.
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet kombinerat med kostförändringar är en viktig del i behandlingen vid diabetes typ II. Fysisk aktivitet gör att insulinresistensen minskar, har positiv påverkan på blodfetterna, minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar och ökar i allmänhet känslan av hälsa. Den fysiska aktiviteten bör anpassas utefter individens förutsättningar. Detta gör att enkla saker som en halvtimmes promenad om dagen, ta trappor istället för hiss och hushållsarbete kan räcka för att det ska påverka insulinresistensen (Quittenbaum 2013, s. 398).
Patienter med diabetes typ II rekommenderas att träna med max två dygns mellanrum. Träningen bör vara både muskelstärkande och aerob (aerob är träning där musklerna inte får syrebrist och mjölksyra). Effekten av träningen blir bäst vid högre intensitet och kombinationen av aerob och muskelstärkande träning. Den fysiska aktiviteten förbättrar patienternas långtidsblodsocker ungefär likvärdigt med de mediciner som ges vid sjukdomen (Fyss 2016).
Trots att det finns många hjälpmedel såsom fysisk aktivitet på recept och att det finns god evidens för att fysisk aktivitet är bra för patienten är det en underutnyttjad resurs av både patienter och vården (Socialstyrelsen 2018a).
Medicinsk behandling vid Diabetes typ II
När en patient får diagnosen diabetes typ II upprättas i samråd med läkare ett mål för HbA1c. För att patienten ska kunna hålla HbA1c på en acceptabel nivå kan det vara aktuellt med medicinsk behandling. Grunden i den medicinska behandlingen brukar
vara ett läkemedel som minskar insulinresistensen. Om detta läkemedel inte ger önskvärd effekt övervägs insättning av insulin. Dock bör det då beaktas att det kan innebära en risk för överbehandling för sköra och äldre patienter (Läkemedelsverket 2017).
Att gå från frisk till sjuk
När en individ drabbas av sjukdom uppfattas tillståndet innan sjukdomen som det friska och något individen längtar tillbaka till. Det nya sjukdomstillståndet kan upplevas som något främmande och individen behöver träda in i ett nytt sammanhang som patient. I det nya sammanhanget är miljön och handlingarna okända för patienten vilket kan leda till att hen känner sig vilsen. Sjukdomstillståndet kan göra att patienten upplever sin kropp som främmande, att den lever ett eget liv. Känslan av att vara mindervärdig som individ kan uppstå då sjukdomen gör att patienten inte längre upplever sig som en hel människa. Kontrollen över tillvaron skiftas då det tillkommer ett ökande beroende av vårdpersonalens kunskaper och råd (Ekebergh 2015a, ss. 73-75).
Att diagnostiseras med en kronisk sjukdom som diabetes typ II, kan ha en stor påverkan på individens livsvärld och leda till att individen tappar sammanhanget i tillvaron. Diagnosen kräver förändringar i vardagsrutiner speciellt inom kost och fysisk aktivitet, vilket sammantaget skapar mycket osäkerhet. Det kan leda till ångest, depression och få negativa effekter på de sociala relationerna i vardagen. Patienten kan uppleva det svårt att vara öppen och tala om sin sjukdom på arbetet och i andra sociala sammanhang, till följd av osäkerhet i hur andra personer skulle kunna reagera på sjukdomen (Rasmussen, Terkildsen Maindal, Livingston, Dunning & Lorentzen 2016).
Att förändra sina vardagsrutiner kan vara en stor utmaning för individen och kräver självdisciplin. Det är också en utmaning att som patient öka sina kunskaper om blodsockersvängningar samt att behöva ändra sina kostvanor. Det kan vara svårt för en nydiagnostiserad patient att acceptera sjukdomen och hitta motivationen att göra de förändringar som behövs (Gardsten et al. 2018).
Vårdens bemötande
Det är en utmaning för vårdaren att i varje möte med patienten vara närvarande och lyhörd för patientens berättelse. Ett väl genomfört vårdande möte innebär att vårdaren ska visa öppenhet och respekt för patientens livsvärld, vårdaren kan då ta del vad som är viktigt för patientens syn på hälsa. Genom att patienten då upplever sig sedd och att någon lyssnar kan detta ge kraften som gör det möjligt för patienten att en dag uppleva hälsa på nytt (Ekebergh 2015b, s. 122).
I Diabetesrapporten från 2019 framkommer att patienter och vårdpersonal inte delar uppfattningen om den vård och information som ges. Till exempel upplever 20 % av patienterna att de fått erbjudande om stöd för att öka sin fysiska aktivitet. Medan 85 % av vårdpersonalen uppger att de har erbjudit stöd för att öka patienternas fysiska aktivitet (Diabetesförbundet 2019).
Sjuksköterskan roll och ansvar
Vid behandlingen av diabetes typ II är patientutbildning i egenvård en central del. Undervisningen bör ledas av en person med ämnes- och pedagogisk kompetens (Socialstyrelsen 2018a).
Samtalet är en viktig del i sjuksköterskans möte med patienter med diagnosen diabetes typ II. När patienten möts av en god kommunikation med relevant information har det visat sig ge god effekt på patientens följsamhet av sjukdomsbehandling. Samtalet bör genomsyras av empati och klarhet samt vara på en anpassad nivå för patienten (Sandberg 2014, s. 162).
Sjuksköterskan bör vara lyhörd och öppen gentemot patientens upplevelse av sin sjukdom. Genom ett reflekterande förhållningssätt håller sig sjuksköterskan klarsynt och medveten om sina tidigare erfarenheter samt sin egen förförståelse. Det kräver även att patienten är delaktigt i sin egen vård och att sjuksköterskan är delaktig i patientens situation. På detta sätt kan sjuksköterskan hjälpa patienten att hitta en ny balans och rytm i den nya livssituation hen har hamnat i (Ekebergh & Dahlberg 2015, ss. 143-144).
PROBLEMFORMULERING
Diabetes typ II är ett ökande hälsoproblem globalt och i det svenska samhället. Sjukdomen är också vanligaste formen av diabetes, som även blivit vanligare i yngre åldrar. Diabetes typ II är en kronisk sjukdom där patienten har ett stort ansvar över sin egen vård. En stor del av behandlingen mot diabetes innebär att patienten själv behöver genomföra olika livsstilsförändringar för att minska risken för komplikationer till följd av sjukdomen. Att diagnostiseras med en kronisk sjukdom kan påverka patientens upplevelse av hälsa. Många patienter kan uppleva det svårt att vara öppen med och acceptera sin sjukdom, vilket kan påverka patientens livskvalitet negativt. Att kunna erbjuda stöd och information anpassat för patienten är en av sjuksköterskans uppgifter. Genom att skapa en litteraturöversikt om hur patienter kan uppleva livsstilsförändringar kan kunskapen hos sjuksköterskan öka för att förbättra stödet till patienten i deras nya livssituation.
SYFTE
Syftet är att beskriva hur patienter med diabetes typ II upplever de livsstilsförändringar som ingår i behandlingen av sjukdomen.
METOD
Studien bygger på en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017, s. 141). Denna metod lämpar sig för att få en översikt av kunskapsläget inom ett område. Metoden innebär att utifrån ett noggrant formulerat syfte samla in material från befintlig forskning som sedan granskas och analyseras vilket leder till en sammanställning av det aktuella området. Det insamlade materialet kommer från vetenskapliga tidskrifter där både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår. (Friberg 2017, ss. 141-143).
Datainsamling och Urval
Litteraturöversikten skapades genom att söka fram vårdvetenskapliga artiklar från databasen Cinahl. Databasen Cinahl är hälso- och sjukvårdsbaserad med inriktning på medicin, vård och omvårdnad. Då tillräckligt med artiklar hittades i Cinahl användes inte ytterligare sökmotorer eller databaser. Av de artiklar som var relevanta mot vårt syfte lästes abstrakten. Tio stycken artiklar valdes ut, nio kvalitativa och en kvantitativ. De inklusionskriterier som användes var studier som passade in på studiens syfte, peer-review, skrivna mellan 2009-2019, abstrakt att tillgå och att de uppfyller de grundetiska principerna för god forskningssed. Exklusionskriterierna som användes var artiklar publicerades innan 2009 och inte skrivna på engelska. För att se valda sökord samt sökhistorik se (Bilaga 1).
Dataanalys
Artiklarna som framkom i litteratursökningen och motsvarade studiens syfte lästes igenom av båda författarna flera gånger för att förstå helheten och sammanhanget. En kort sammanfattning genomfördes av författarna var för sig av varje artikel. Därefter skapades en översikt över de valda artiklarnas data genom en översiktstabell se (Bilaga 2). Likheter och skillnader togs fram från artiklarna genom färgkodning av tidigare sammanfattningarna. Båda författarna kunde då identifiera att återkommande upplevelser från patienterna var en känsla av maktlöshet eller en känsla av kontroll. Efter samråd med handledare valdes det att lägga fokus på dessa två upplevelser och därav har endast två subteman i resultatet använts (Friberg 2017 ss. 148–149).
RESULTAT
Tabell 1: Resultatöversikt
Huvudtema Subtema
Motstridiga upplevelser vid
livsstilsförändringarna •• Känsla av maktlöshet Känsla av kontroll
Motstridiga upplevelser vid livsstilsförändringarna
Som en del i behandlingen av diabetes typ II behöver många patienter ändra sin livsstil. Under granskningen av artiklarna framkommer att det fanns många likheter men också att det inte fanns någon enskild lösning som passar för alla.
Känsla av maktlöshet
Patienterna upplevde att bara för att de hade fått en diabetes typ II diagnos blev de inte automatiskt administratörer över sin egen vård runt sjukdomen. Som de kunde uppleva att sjukvården förväntade sig (van Smoorenburg, Hertroijs, Dekkers, Elissen & Melles 2019).
Nydiagnostiserade patienter kunde beskriva att upplevelsen av att diagnostiseras var som att pendla mellan hopp och hopplöshet. De uppfattade det som att de var kvar i ett mellanrum mellan att känna sig och identifiera sig som frisk men hela tiden veta att det
finns en kronisk allvarlig sjukdom i kroppen. De som inte fann sin nya identitet tillräckligt fort kunde uppleva känslor av meningslöshet och hopplöshet. Vissa uppfattade det som en kamp för att behålla sitt gamla liv och fick ofta tankar om döden (Gabre, Wireklint Sundström & Olausson 2018). Vidare i Tanenbaum, Kane, Kenowitz & Gonzalez (2016) studie upplevde tyvärr många patienter att de inte kunde fortsätta göra saker som de tidigare gjort som till exempel att jaga eller träna regelbundet vilket kunde ge känslor av depression. Även i Mathew, Gucciardi, Melo & Barata (2012) studie nämner patienterna att sjukdomen kunde göra att de fick känslor av skam, skuld, missnöje, sorg eller dödstankar.
Mallpass, Andrews & Turner (2009) beskriver i sin studie att flera av patienterna upplevde ett misslyckande om de inte kunde genomföra alla livsstilsförändringar som krävdes för att kunna leva med diagnosen. Många uppfattade att det var lätt att byta livsstil men svårt att behålla den. Även i studien av Turner et al. (2014) beskriver många patienter att de bytte livsstil när de fick diagnosen men upplevde det svårt att hålla fast vid den. I Hjorth Laursen, Frølich & Christensen (2017) studie beskrivs att en patient som har en tidigare sjukdom kan uppleva det som överväldigande att genomföra livsstilsförändringarna. Även i studien av Malpass, Andrews & Turner (2009) upplever patienter med tidigare psykisk ohälsa det som överväldigande att genomföra alla förändringar på en gång. De upplevde att det kunde var bättre att genomföra en livsstilsförändring i taget. Vidare i Fink, Fach & Schröder (2019) studie uppgav de patienter som följde rekommendationerna inom kost och fysisk aktivitet bokstavligt att livet bjöd på mer begränsningar än möjligheter.
I van Puffelen et al. (2015) uppgav patienter som fick olika symtom från dag till dag att de upplevde sjukdomen som mer allvarlig och att de inte kunde kontrollera sjukdomen vilket i sin tur ökade känslor av stress. Patienter beskrev att de hade svårt att följa rekommendationerna, de upplevde att de då accepterade sina tidigare vanor som orsak till att de fått sjukdomen. Om patienterna upplevde några komplikationer i samband med sjukdomen ökade det följsamheten i hur ofta och noggrant patienten genomförde sin egen vård. De patienter som upplevde komplikationer av sjukdomen såg det svårt att kontrollera den vilket skapade en större påverkan på deras livsvärld (van Puffelen et al. 2015).
I Mathew et al. (2012) studie framkom det att delar av behandlingen kunde upplevas förvirrande såsom anpassning av kosten då det inte alltid gav samma resultat vid mätning av blodsockret. Att mäta sitt eget blodsocker upplevdes med känsla av oro och rädsla för att stick sig själv flera gånger om dagen. Även i studien av Tanenbaum et al. (2016) beskriver patienterna att de ibland upplevde att mäta sitt eget blodsocker var en börda och om det var ett avvikande värde upplevdes det som att de inte visste vad de skulle göra. De upplevde det svårt att genomföra livsstilsförändringar då patienterna ville äta som de åt innan. Vid misslyckande att följa dieten och viktuppgång kunde patienten uppleva en känsla av nederlag (Tanenbaum et al. 2016).
I Booth, Lowis, Dean, Hunter & Mckinley (2013) studie nämner patienterna att om människorna i deras närhet hade dåliga matvanor upplevdes det extra svårt för patienten att själva äta hälsosamt. Även i studien av Turner et al. (2014) beskriver patienterna att de upplevde att det var enklast att äta det som bjöds på hemma, även om det inte var bra
för deras sjukdom. Vidare i Booth et al. (2013) studie beskriver patienterna att i sociala sammanhang, som födelsedagar och jul kunde det upplevas som en extra utmaning då det oftast inte fanns många hälsosamma alternativ att välja på.
I studien av Tanenbaum et al. (2016) upplevde patienter att de behövde dölja sin sjukdom för att inte oroa nära och kära. Patienterna upplevde även att omgivningen kunde ge oönskade kommentarer om vad de skulle eller inte skulle äta på grund av sin sjukdom.
I Fink, Fach & Schröder (2019) studie uppgav de patienter som arbetade att de upplevde det svårt att hinna med den fysiska aktiviteten. Vidare i studien av Hjorth Laursen, Frølich & Christensen (2017) beskrev patienter att de kunde uppleva det besvärligt att bedriva fysisk aktivitet i grupp då de upplevde skam över sina kroppar. Även att väga sig i grupp upplevde vissa som känslomässigt genant på grund av sina kroppar.
I Turner et al. (2014) studie visar det sig att vissa av patienterna upplevde det som svårt att ta sina mediciner bland andra då de kände att de inte ville skilja sig från mängden. Även Tanenbaum et al. (2016) visar på i sin studie att patienterna ofta upplevde det känslomässigt negativt att injicera sig och ta sina mediciner. Patienten upplevde att när hen behöver injicera insulin associerades det med personer som tar droger.
I Fink, Fach & Schröder (2019) studie beskriver flera patienter att de hade känslan av att de hade klarat anpassningen till sin nya livsstil bättre om de hade fått information om vad sjukdomen innebär och hur de hade kunnat påverka komplikationerna. Vidare i studien av Booth et al. (2013) beskriver patienterna att de upplevde att sjukvårdspersonalen hade behövt fokusera mer på de problem som patienten lyfte fram. Även i van Smoorenburg et al. (2019) studie upplevde patienterna att de mest fick råd och stöd inom det medicinska från vården men inte om hur det skulle vara att leva med diabetes typ II. I studien av Hjorth Laursen, Frølich & Christensen (2017) upplevde patienter med en tidigare sjukdom att de blev bombarderade av information.
I Booth et al. (2013) studie beskriver patienterna att livsstilsförändringarna som behövde genomföras inte upplevdes som lockande och därför var det svårt att hitta motivationen till att genomföra dem.
Känsla av kontroll
Egenvården kan upplevas som ett uppvaknande och ett tillfälle att omvärdera sitt tidigare liv. Patienten upplevde en känsla av att de kom till insikt om sina tidigare ohälsosamma vanor. I den nya diagnosen uppgav patienter att existentiella frågor kunde komma fram och patienterna beskrev upplevelsen som en existentiell kamp, men att i kampen föddes ett nytt hopp om att finna motivationen till att genomföra livsstilsförändringarna. Många av patienterna kunde uppfatta att de fick motivation till livsstilsförändringarna genom att leva genom andra exempelvis att vilja se sin dotters bröllop eller se sina barnbarn växa upp. Flera patienter upplevde det som beklagligt att förändringarna inte började tidigare (Gabre, Wireklint Sundström & Olausson 2018). Vidare i Fink, Fach & Schröder (2019) studie uppgav flera av patienterna att känslan av rädsla för komplikationer var nyckeln till att finna motivationen för att lära sig mer om
sjukdomen. Medan andra patienter upplevde att det var en nödvändighet att lära sig för att kunna fortsätta leva.
I studien av Gabre, Wireklint Sundström & Olausson (2018) upplever patienterna att när de väl levde med sina nya rutiner var det inte svårt att genomföra dem som de trodde från början. Även i van Smoorenburg et al. (2019) studie berättade patienterna att de upplevde att ju mer inverkan på livet som egenvården fick desto högre acceptans till sjukdomen fick de. Patienterna uppfattade det inte som egenvård utan som att handskas med livet som alla andra utan diabetes. Med tiden blev egenvården rutin och upplevdes vara det normala tillståndet.
I studien av Hjorth Laursen, Frølich & Christensen (2017) beskrivs det att patienter som tidigare varit friska upplevde att informationen som gavs om livsstilsförändringarna som behövde genomföras var på en alldeles för grundläggande nivå. Vidare i Malpass, Andrews & Turner (2009) studie uppger patienterna att när information om både kost och fysisk aktivitet gavs samtidigt, kunde de uppmuntras till att öka sin fysiska aktivitet. Patienterna upplevde även att det gick bättre om de gjorde flera förändringar samtidigt. Patienterna kunde också uppleva att ju mer de ökade sin fysik aktivitet desto lättare upplevdes det att även ändra på kosten. Patienterna upplevde också, att använda sig av båda förändringarna är vad de kan göra åt sin diabetes, att bara genomföra en var att misslyckas (Malpass, Andrews & Turner 2009).
I van Puffelen et al. (2014) studie uppgav de flesta patienter upplevelsen av att diabetes typ II är en kronisk men kontrollerbar sjukdom med få konsekvenser. Även i studien av Fink, Fach & Schröder (2019) uppgav patienterna upplevelsen att om de accepterade sjukdomens utmaningar kunde de tackla förändringarna som kom med den.
Vidare uppger Hjorth Laursen, Frølich & Christensen (2017) i sin studie att vissa upplevde det som positivt att bedriva fysisk aktivitet i grupp för att det var folk som var i sämre status än dem vilket stärkte deras självförtroende och fick dem mer motiverade. Deltagarna upplevde det också som positivt att vägas in tillsammans då de gick ner i vikt och fick stöd från gruppen.
Mathew et al. (2012) uppgav i sin studie att vissa patienter upplevde att de hade hög egen kunskap och att de kunde kompensera vid avvikelser i livsstilsförändringarna. Även i Fink, Fach & Schröder (2019) var det vissa patienterna som upplevde att de kunde kompensera dåligt beteende. De upplevde en trygghet i att kunna mäta sitt eget blodsocker i vardagen. För dessa patienter upplevdes även hälsokontrollerna som viktiga då de fick en känsla av bekräftelse om att kompensationerna fungerade.
I studien av Gabre, Wireklint Sundström & Olausson (2018) upplevde patienter att stöd i grupp som familj, vänner och kollegor på jobbet kunde ge ett ökat hopp om sin framtida hälsa. Känslan av att ha en mening, att någon bryr sig och finns där som stöd ökade upplevelsen av trygghet och kamratskap. Även i van Smoorenburg et al. (2019) studie upplevde patienterna att de kunde känna ett stöd från sina barn eller till och med sin hund för att komma ut och röra på sig. Vidare i studien av Turner et al. (2014) nämner patienterna att de kändes som ett naturligt steg att själva få diagnosen diabetes typ II om diagnosen var förekommande i släkten sen tidigare.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Syftet med studien var att beskriva hur patienter med diabetes typ II upplever livsstilsförändringarna som ingår i behandlingen av sjukdomen. En allmän litteraturöversikt valdes för att sammanställa det senaste forskningsläget. Metoden bedömdes lämplig då det redan fanns forskning inom problemområdet som svarade an mot vårt syfte. Nackdelen med vald metod kan vara att studien begränsas till andras arbeten och följdfrågor kan inte ställas till svar som kunde vara intressanta. Skulle studien göras om skulle samma metod väljas igen eftersom författarna bedömer att de inte besitter kunskap och erfarenhet nog att genomföra en empirisk kvalitativ studie passade in på studiens syfte.
Författarna bedömde att de hittade tillräckligt med material i databasen Cinahl för att skriva arbetet och valde då att inte genomföra sökningar i övriga databaser. Detta kan innebära att det kan ha missat andra studier som kunde ha påverkat resultatet. Författarna valde ut 25 artiklar som granskades, 1 kvantitativ och 9 kvalitativa som passade in på studiens syfte. Då författarna ville beskriva upplevelser passade kvalitativa studier bäst men under sökandet upptäcktes även en kvantitativ studie som kunde ge en ökad tyngd i resultatet. Sjukvården uppdateras kontinuerligt vilket innebär att det sågs lämpligt att bara ha artiklar publicerade de senaste 10 åren för att få fram aktuell forskning.
Artiklarna som valdes till studien, kommer från olika utvecklade länder och regioner med en majoritet från Europa. Fördelen med det kan vara att vi kommer att arbeta som grundutbildade sjuksköterskor i Sverige och det är mest applicerbart här. Då artiklarna är begränsad till dessa regioner kan de ge en begränsad överblick vilket gör att resultatet troligen inte är applicerbart i övriga världen. Sverige blir mer och mer mångkulturellt land vilket gör att vi kan ha missat aspekter som kan vara viktigt för några av våra framtida patienter. Hade vi valt att göra en empirisk kvalitativ studie hade vi troligen fått ett resultat mer anpassat på den svenska sjukvården.
Då alla artiklar var skrivna på engelska kan det innebära att vi missat i översättningen vilket kan innebära att vi missat viktig information. Dock innebär det att artiklarna kan granskas av flera vilket ger dem mer tyngd. Det är första gången vi genomför en allmän litteraturöversikt vilket kan innebära att viktiga faktorer missats på grund av oerfarenhet i processen.
Resultatdiskussion
Under resultatdiskussionen kommer vi främst diskutera kommunikationen mellan patienten och vården. Vi kommer att ta med både patientens perspektiv men även vårdens perspektiv och diskutera eventuella skillnader.
Patientens perspektiv på kommunikation
I resultatet framkom att patienterna uttryckte att kommunikationen från vården var en viktig del i att kunna ta sig an livsstilsförändringarna. Med en god kommunikation från vården ökade möjligheten till att patienterna uppfattade behovet av livsstilsförändringar rätt, och att de kunde underlätta i genomförandet av dem. Hur allvarligt patienterna uppfattade sin diagnos kunde delvis bero på hur vården informerade om den.
I Seehusen et al (2019) studie uppgav patienter som redan innan diagnosen hade en allvarlig syn på diabetes typ II, att de kunde uppleva kommunikationen från vården som väldigt direkt och rakt på sak. Att vårdaren direkt pekade ut allvaret med diagnosen och vikten av att patienten behövde ändra sin livsstil. Patienterna kunde uppleva att vårdarna bara nämnde allt de inte lyckats med och vad de borde göra bättre. Samtidigt kunde andra patienter uppleva att när vårdaren var direkt och rak på sak gjorde det att hen fick en ökad förståelse för allvaret med diagnosen. Detta ledde i sin tur till att de upplevde det enklare att göra de livsstilsförändringar som behövdes. Om vården inte alls eller väldigt sällan nämnde komplikationerna med diagnosen och behovet av att ändra livsstil kunde patienterna uppleva lite eller ingen oro alls. Om vården aldrig nämner behovet av livsstilsförändringar eller förklarade varför de behövde göras såg patienten ingen anledning till att göra någon förändring av sin livsstil (Seehusen et al. 2019). Tyvärr kunde många patienter uppleva att de inte fått någon eller för lite information från vården, till exempel upplevde bara 33 % av patienterna att de fått erbjudande om diabetesutbildning. Många patienter upplevde även att de inte var delaktiga i besluten runt sin egenvård (Diabetesförbundet 2019). Även i Care quality commission (2016) beskrivs att det kunde vara otillfredsställande i hur vården kommunicerade med patienterna. Bland annat kunde det identifieras att patienter med inlärningsproblem fick informationen om diabetes på ett bristfälligt sätt, att det inte skedde någon utvärdering av utbildningsprogrammen, vårdpersonal fick för lite utbildning om diabetesvård och att många patienter saknade en dokumenterad individuell vårdplan.
Vi bedömer att det visar sig tydligt att alla patienter är individer och att alla inte kan tillgodogöra sig information på samma sätt. Då det ibland kan vara rätt med en rak och tydlig information, kanske det inte fungerar för alla, då de inte upplever informationen på samma sätt. Vi kan se att det är viktigt att anpassa sättet som vården ger information till patienterna på men även att belysa hur allvarliga komplikationerna kan bli då det annars är lätt för patienterna att missa viktig information. Vi tänker att om vården skulle kunna hjälpa patienterna att lyfta fram sina resurser kanske utmaningen med livsstilsförändringarna inte upplevs lika svårt.
I Halkoaho, Kangasniemi, Niinimäki & Pietilä (2014) studie uppgav patienterna att de kunde uppleva att sjuksköterskorna inte lyfte fram deras resurser vid livsstilsförändringar i mötet. Samtidigt som patienterna inte lyfte fram det själva, då de uttryckte att sjuksköterskorna skulle ha mod nog att lyfta fram frågan. Patienterna upplevde att de saknade information om komplikationer och om diagnosen i allmänhet. Mer information upplevdes kunnat ha varit till hjälp vid hantering av sjukdomen. Patienterna upplevde att i mötet kunde deras tankar och önskningar om den medicinska behandlingen ha kunnat komma fram. De önskade även att mötet med sjuksköterskorna skulle vara enskilt och individuellt anpassat. Deras önskan var att de blev mer involverade i diskussionen om sin egenvård och att målen för behandlingen sattes i
samråd med sjuksköterskorna. Det hade kunnat resultera i att patienterna fått en ökad förståelse för sitt eget ansvar för sin egenvård (Halkoaho, Kangasniemi, Niinimäki & Pietilä 2014).
Även här ser vi att det blir tydligt att möta patienten som en individ och att ge information på ett anpassat sätt. Vi tänker att om vården lyckas göra patienterna mera delaktiga i besluten runt egenvården kan det öka förståelsen och följsamheten för att ta ett större ansvar.
Vårdens perspektiv på kommunikation
I resultatet framkommer att det inte fanns ett sätt att ge information som passade alla patienterna. Det finns dock tillfällen då kommunikationen inte uppfattas rätt av patienterna även om vården upplever att de gett dem information som behövts. I Diabetesförbundet (2019) beskrivs att vårdpersonalen upplever att de ger en bra och tillräcklig information. Dock i Turner et al (2014) studie berättade flera av patienterna hur de tog sina mediciner för sin diabetes. Mycket av det som de uppgav visade sig vara helt felaktigt. De trodde exempelvis att läkemedlet som minskar insulinresistens endast skulle tas i samband med injicering av insulin eller att läkemedlet för insulinresistens endast skulle tas vid högt blodsocker, när den egentligen ska tas kontinuerligt för optimal effekt.
Missförstånd som detta kan leda till problem med att få ett stabilt blodsocker. För att undvika detta tänker vi att sjukvårdspersonal behöver bli bättre på att kontrollera om patienterna har förstått informationen som givits.
En annan situation där det lätt kan bli missförstånd i kommunikationen är när patienterna inte får en information som är kulturellt anpassad. Bara 4 % av diabetesmottagningar erbjuder kulturellt anpassad utbildning i grupp. Anledningen tros vara dels otillräckliga resurser, dåligt patientunderlag eller en otillräcklig patientmedverkan (Socialstyrelsen 2018a).
Vi tänker att informationen från vården skulle behöva bli mer individanpassad. Då patienterna inte kan få information som de förstår och som är anpassad för dem är inte en optimal vård. Detta kan skapa en osäkerhet hos patienterna men även utgöra en risk för skador hos dem. Sjukvården ger mycket information till patienterna men den kan både uppfattas som svårförståelig och för mycket på samma gång. Därför tänker vi att patienterna skulle behöva få en bättre uppföljning för att säkerställa att de tar till sig informationen rätt.
Vi bedömer att det finns flera skillnader i hur vården ger information och hur patienterna upplever att de kan ta in information. Då det visade sig i resultatet att det inte fanns något sätt att ge information eller genomföra livsförändringar som passade för alla, tänker vi att sjukvårdspersonalen behöver använda sig av vårdvetenskap för att kunna närma sig patienterna i deras livsvärld och inte bara se diagnosen. Alla patienter är individer med olika bakgrunder och förutsättningar, därför skulle vården behöva bli bättre på att tillvarata patienternas egna resurser för att hjälpa dem framåt i sin nya livsstil. Detta gäller i mötet med patienter från många olika kulturella bakgrunder
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling innebär att dagens samhälle ska kunna tillfredsställa sina behov utan att påverka framtida generationers möjlighet att tillgodogöra sina behov. Begreppet hållbar utveckling antogs av Brundtlandkommissionens arbete år 1988. Globalt har alla ett ansvar i att främja hållbar utveckling från staten ner till enskilda människan (Pellmer Wramner, Wramner & Wramner 2017, s.224).
I Förenta Nationernas Agenda 2030 mål för hållbar utveckling, ville de få bort den globala fattigdomen och främja en hållbar framtid. Som en del i detta ville Förenta Nationerna att förebyggande åtgärder och behandling ska användas för att reducera andelen personer som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar (socialstyrelsen 2018b).
Enligt World Health Organization (2018a) var det 1,6 miljoner dödsfall som kunde kopplas direkt till Diabetes mellitus 2016 och under 2012 kunde 2,2 miljoner dödsfall kopplas till högt blodsocker. World Health Organization (2018b) uppger även att under 2016 var diabetes sjukdomsmässigt den sjunde största dödsorsaken i världen.
Enligt socialstyrelsen (2018b) kommer de personer som har en hälsosam livsstil att leva ca 14 år längre än de som har ohälsosamma levnadsvanor. De uppger också att en femtedel av den totala sjukdomsbördan i Sverige är från folksjukdomar som oftast går att reducera eller helt undvika med hälsosammare levnadsvanor. Diabetesförbundet (2019) uppger att kostnaderna i Sverige för komplikationerna av diabetes Typ II har fördubblats mellan 2006 och 2014 från 5,5 miljarder till 11,6 miljarder.
Diabetes Typ II är en kronisk sjukdom med risk för dödliga komplikationer och höga samhällskostnader. Det är dock mycket som kan göras för att förebygga både sjukdomen och komplikationerna som skulle leda till att kostnaderna och lidandet minskade. Därför är det väsentligt för individen, samhället och hela världen att vi som sjuksköterskor kan identifiera patienternas behov av livsstilsförändringar och minimera följdkomplikationerna.
SLUTSATSER
Från denna litteraturstudie drar vi följande slutsatser. Diabetes Typ II är en vanlig sjukdom vars förekomst ökar i hela världen. Sjukdomen kommer med svåra och ibland dödliga komplikationer som oftast är möjliga att förebygga eller reducera med livsstilsförändringar. Att genomföra dessa livsstilsförändringar kan vara svårt och kan upplevas av många som att pendla mellan hopp och hopplöshet. Det fanns inte någon lösning som passar alla patienter för att alla är individer med olika förutsättningar och behov. Det fanns ett stort glapp mellan det stöd och den information om livsstilsförändringar som sjukvården bedömde sig ge och vad patienterna upplevde sig ha fått. Detta visar att kommunikationen mellan vården och patienterna behöver förbättras. Vi bedömer även att det behövs vidare forskning och uppföljning i frågan då den är viktig för individen, samhället och världen.
REFERENSER
Booth, A. O., Lowis, C., Dean, M., Hunter, S. J. & McKinley, M. C. (2013) Diet and physical activity in the self-management of type 2 diabetes: barriers and facilitators identified by patients and health professionals. Primary Health Care Research & Development, 14(3), ss. 293-306. doi:10.1017/S1463423612000412.
Care quality commission (2016) My diabetes, my care.
https://www.cqc.org.uk/sites/default/files/20160907_CQC_Diabetes_final_copyrightnot ice.pdf
Diabetesförbundet (2017a). Diabetes i världen. https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diabetes-i-varlden/ [2019-11-05]
Diabetesförbundet (2017b). Typ 2-diabetes. https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/typer/typ-2/ [2019-11-06]
Diabetesförbundet (2019). Vad hände med den involverade patienten? (Diabetesrapporten 2019).
https://diabetesgala.r.worldssl.net/4a52d8/contentassets/81f7f184a749400c8651c57bc28
99404/diabetesrapporten_webb.pdf
Ekebergh, M. (2015a). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Lund
studentlitteratur, ss. 66-75.
Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Lund studentlitteratur, ss. 129-144.
Ekebergh, M. (2015b). Vårdande möten. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Lund studentlitteratur, ss. 122-128.
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund. Studentlitteratur. Fink, A., Fach, E.M. & Schröder, S.L. (2019). ‘Learning to shape life’ – a qualitative study on the challenges posed by a diagnosis of diabetes mellitus type 2. International Journal for Equity in Health, 18, ss 1-11. doi:10.1186/s12939-019-0924-3.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 141–152 Fyss (2016) Fysisk aktivitet vid diabetes mellitus – typ 2-diabetes
http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2018/01/Diabetes-TYP-2.pdf
Gabre, M., Wireklint Sundström, B. & Olausson, S. (2018). ‘A little good with the bad’: Newly diagnosed type 2 diabetes patients’ perspectives on self-care: A
phenomenological approach. Nordic Journal of Nursing Research, 39(1), ss. 20-28. doi: 10.1177/2057158518775319.
Gardsten, C., Blomqvist, K., Rask, M., Larsson, Å., Lindberg, A. & Olsson, G. (2018). Challenges in everyday life among recently diagnosed and more experienced adults with type 2 diabetes: A multistage focus group study. Journal of Clinical Nursing, 27(19-20), ss. 3666-3678. doi: 10.1111/jocn.14330.
Halkoaho, A., Kangasniemi, M., Niinimäki, S. & Pietilä, A.M. (2014). Type 2 diabetes patients' perceptions about counselling elicited by interview: is it time for a more health‐ oriented approach? European Diabetes Nursing, 11(1), ss. 13-18. doi:10.1002/edn.240 Haug, E., Bjålie, J.G., Sand, O. & Sjaastad, Ø. V. (2007). Människokroppen: Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber. 544 s
Hjorth Laursen, D., Frølich, A. & Christensen, U. (2017). Patients’ perception of disease and experience with type 2 diabetes patient education in Denmark.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(4), ss. 1039-1047. doi:10.1111/scs.12429. International Diabetes Federation (IDF) (2017) Across the globe. IDF Diabetes Atlas - 8th Edition https://diabetesatlas.org/across-the-globe.html [2019-11-05]
Läkemedelsverket (2017). Läkemedelsbehandling för glukoskontroll vid typ 2-diabetes - behandlingsrekommendation. (Information från läkemedelsverket 2017:4). Uppsala: Läkemedelsverket.
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och- sjukvard/behandlingsrekommendationer/Information-fran-lakemedelsverket-nr-4-2017-behandlingsrekommendation.pdf
Malpass, A., Andrews, R. & Turner, K.M. (2009). Patients with Type 2 Diabetes experiences of making multiple lifestyle changes: A qualitative study. Patient Education and Counseling, 74(2), ss. 258-263. doi:10.1016/j.pec.2008.08.018. Mathew, R., Gucciardi, E., De Melo, M. & Barata, P. (2012). Self-management experiences among men and women with type 2 diabetes mellitus: a qualitative analysis. BMC Family Practice, 13(1), s. 122. doi:10.1186/1471-2296-13-122. Pellmer Wramner, K., Wramner, H. & Wramner, B. (2017) Grundläggande folkhälsovetenskap. 4 uppl., Stockholm: Liber
Quittenbaum, S. (2013). Diabetes. I Grefberg, N. (red.) Medicinboken: orsak, symtom, diagnostik, behandling. Stockholm: Liber. ss. 376-421.
Rasmussen, B., Terkildsen Maindal, H., Livingston, P, Dunning, T. & Lorentzen, V. (2016). Psychosocial factors impacting on life transitions among young adults with type 2 diabetes: an Australian - Danish qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(2), ss. 320–329. doi: 10.1111/scs.12248.
Sandberg, H. (2014). Sjuksköterskans samtal: professionalitet och medmänsklighet. Lund: Studentlitteratur.
Seehusen, D.A., Fisher, C.L., Rider, H.A., Seehusen, A.B., Womack, J.J., Jackson, J.T., Crawford, P.F. & Ledford, C.J.W. (2019). Exploring patient perspectives of prediabetes and diabetes severity: a qualitative study. Psychology & Health, 34(11), ss. 1314-1327. doi:10.1080/08870446.2019.1604955
Socialstyrelsen (2011). Kost vid diabetes- en vägledning till hälso- och sjukvården.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2011-11-7.pdf [2019-11-13]
Socialstyrelsen (2018a). Nationella riktlinjer för diabetesvård - Stöd för styrning och ledning.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-10-25.pdf
Socialstyrelsen (2018b). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf Sjöholm, Å. (2019). Prediabetes (dysglykemi).
https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=7588 [2019-11-05]
Tanenbaum, M.L., Kane, N.S. & Gonzalez, J.S. (2016). Diabetes distress from the patient's perspective: Qualitative themes and treatment regimen differences among adults with type 2 diabetes. Journal of Diabetes and its Complications, 30(6), ss. 1060-1068. doi:10.1016/j.jdiacomp.2016.04.023.
Turner, K.M., Percival, P., Dunger, D.B., Olbers, T., Barrett, T. & Shield, J.P.H. (2014). Adolescents' views and experiences of treatments for Type 2 diabetes: a qualitative study. Diabetic Medicine, 32(2), ss. 250-256. doi: 10.1111/dme.12577.
van Puffelen, A.L., Heijmans, M.J.W.M., Rijken, M., Rutten, G.E.H.M., Nijpels, G. & Schellevis, F.G. (2015). Illness perceptions and self-care behaviours in the first years of living with type 2 diabetes; does the presence of complications matters?. Psychology & Health, 30(11), ss. 1274-1287. doi:10.1080/08870446.2015.1045511.
van Smoorenburg, A.N., Hertroijs, D.F.L., Dekkers, T., Elissen, A.M.J. & Melles, M. (2019). Patients’ perspective on self-management: type 2 diabetes in daily life. BMC Health Services Research, 19(1), ss. 1-8. doi:10.1186/s12913-019-4384-7
WHO (2018a). Diabetes.
WHO (2018b). The top 10 causes of death
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/the-top-10-causes-of-death
BILAGA 1: Sökhistorik
Datum Databas Sökord Begränsningar Antal
Träffar Lästa Abstract Valda Artiklar 190919 CINAHL Psychosocial AND Diabetes AND Life transition 20090101-20191231 Peer Reviewed 47 5 1 190919 CINAHL Patient experience AND Diabetes type 2 AND Life change 20090101-20191231 Peer Reviewed English Language 90 7 3 191025 CINAHL Patient perspective AND Diabetes type 2 AND Diagnosis 20090101-20191231 Peer Reviewed English Language 105 12 2
191027 CINAHL Diet and Physical activity AND self-management AND Type 2 diabetes 20090101-20191231 Peer Reviewed 83 8 1 191027 CINAHL Self-care behaviour AND Type 2 diabetes AND Complications 20090101-20191231 Peer Reviewed 159 6 1 191112 CINAHL Lack in support AND Type 2 diabetes 20090101-20191231 Peer Reviewed 192 5 1 191116 CINAHL Patient experience AND Patient education AND Diabetes type 2 20090101-20191231 Peer Reviewed English Language 238 9 1 191121 CINAHL Patient experience 20090101-20191231 225 4 2
AND Self management AND Diabetes type 2 Peer Reviewed English Language
BILAGA 2: Översikt över analyserade artiklar
Syfte Metod och urval Resultat
Författare: Booth, A. O., Lowis, C., Dean, M., Hunter, S. J. & McKinley, M. C. Årtal: 2013
Titel: Diet and
physical activity in the self-management of type 2 diabetes: barriers and facilitators identified by patients and health professionals. Tidskrift: Primary Health Care Research & Development Syftet är att utforska nyligen diagnostiserade med typ 2 diabetes relation till det egna ansvaret runt kosten och fysisk aktivitet samt jämföra detta med vårdpersonalens syn. Kvalitativ studie med en berättande inriktning. Semi strukturerade djupintervjuer genomfördes med vårdpersonalen och fokusgrupper med nyligen diagnostiserad diabetes typ 2 patienter. All vårdpersonal i studien hade någon form av kontakt med diabetes typ 2
patienter. Alla patienter hade fått sin diagnos inom 24 månader och helt eller delvis gått igenom
utbildningsprogram om diabetes.
Resultatet tar upp att även med diabetesutbildning upplevs många hinder för egenvård runt kost och fysisk aktivitet.
Delar in i fem kategorier: – Svårigheter att förändra väl etablerade vanor. – Negativ syn på det nya eller rekommenderad regim. – Hinder relaterade till sociala situationer. – Brist på motivation. – Hinder relaterade till det praktiska i att göra
livsstilsförändringar. Varje kategori tar upp olika problem runt egenvården från både patientens perspektiv och vårdens perspektiv.
Författare: Fink, A., Fach, E.M. & Schröder, S.L. Årtal: 2019 Titel: ‘Learning to shape life’ – a qualitative study on the challenges posed by a diagnosis of diabetes mellitus type 2. Syftet är att undersöka de utmaningarna associerade med en diabetes typ II diagnos för de som är påverkade och räckvidden, djupet och komplexiteten i patientens subjektiva synvinkel i Tysklands sjukvårdssystem Kvalitativ tvärsnittsstudie. 19 patienter med diabetes typ 2 rekryteras successivt genom två diabetesmottagninga r, tre allmänläkares mottagningar och två sjukhus.
Patienterna upplevde ansvar över att sköta sin sjukdom själva. De antingen följde rekommendationerna från vården eller visade att de med kunskap kunde sköta sin diabetes själva.
Utbildningsprogrammen för diabetes typ 2 behöver beakta olika individers sätt att lära. Patienter med lägre utbildningsnivå kan behöva mer specifika
Tidskrift: International Journal for Equity in Health Författare: Gabre, M., Wireklint Sundström, B. & Olausson, S. Årtal: 2018 Titel: ‘A little good with the bad’: Newly diagnosed type 2 diabetes patients’ perspectives on self-care: A phenomenological approach. Tidskrift: Nordic Journal of Nursing Research Syftet är att beskriva egenvård, som den upplevs av patienter med nyligen diagnostiserad med diabetes typ 2. Reflekterande livsvärlds forskningsansats, en fenomenologisk orienterad metod. Intervjuer kombinerade med fotografier som deltagarna själva tog med sig. Fotografierna skulle representera något deltagarna mådde bra av i kombination med sjukdomen. Patienterna kontaktades genom sin diabetessjukskötersk a på vårdcentralen. Patientens upplevelse av egenvård ligger till grund för hur de vanligen sköter livsstilsförändringar. Det är viktigt att
diabetessjuksköterskan hjälper patienten att skapa utrymme för reflektion och utmanar patienten att reflektera om den
existentiella kampen. Även anhöriga kan hjälpa
patienten att hitta den nya identiteten. Författare: Hjorth Laursen, D., Frølich, A. & Christensen, U. Årtal: 2017 Titel: Patients’ perception of disease and experience with type 2 diabetes patient education in Denmark. Tidskrift: Scandinavian Journal of Caring Sciences Syftet är att ta reda på hur olika personer med diabetes upplever utbildningar för diabetespatienter . Kvalitativa djupintervjuer. 11 deltagare, 6 månader efter att de hade genomgått patien utbildningen. Vid användning av Alonzo's theory of Everyday Illness Behaviour kategoriseras 7 deltagare som tidigare friska och 4 som tidigare sjuka.
Jämförde skillnaden mellan hur tidigare friska och tidigare sjuka patienter med diabetes typ II upplevde patientutbildningen.
Den delas in i tre teman: – Element i programmet. – Interaktioner mellan deltagarna.
– Diskussionsledarens roll Under varje tema tas skillnaderna mellan de båda gruppernas upplevelser upp.
Författare: Malpass, A., Andrews, R. & Turner, K.M. Årtal: 2009
Titel: Patients with Type 2 Diabetes experiences of making multiple lifestyle changes: A qualitative study. Tidskrift: Patient Education and Counseling Syftet är att ta reda på hur nydiagnostiserad e diabetes typ II patienter upplever förändringar som behöver göras inom kost och aktivitet. Studien är indelad i två områden: Den första om de upplever den ökade fysiska aktiviteten som stöd eller hinder för kostförändringar na och vise versa. Det andra om det var produktivt eller kontraproduktivt att göra många livsstilsförändrin gar Djupintervjuer med 30 deltagare. Deltagarna blev randomiserat indelade i tre grupper: Att få vanlig omvårdnad, Att få extra rådgivning fokuserat på kost eller Att få extra rådgivning om kost och fysisk aktivitet. Intervjuerna genomfördes 6 och 9 månader efter uppdelningen. Deltagarna rekryterades genom sin allmänläkare. Alla hade fått sin diagnos inom 6 månader.
I gruppen som fick extra rådgivning inom kost och fysisk aktivitet upplevde deltagarna att fysisk aktivitet blev ett positivt stöd i att också förändra kosten. I de andra två grupperna upplevde deltagarna att förändring inom kosten blev ett stöd för att öka sin fysiska aktivitet. Båda grupperna upplevde att det var enklare att göra flera förändringar samtidigt med några få undantag.
Författare: Mathew, R., Gucciardi, E., De Melo, M. & Barata, P. Årtal: 2012 Titel: Self-management experiences among men and women with type 2 diabetes mellitus: a qualitative analysis. Tidskrift: BMC Family Practice Syftet är att bättre förstå skillnaderna på hantering av egenvård, speciella behov, hinder och utmaningar mellan kvinnor och män med diagnosen diabetes typ 2 Deltagarna rekryterades från diabetes utbildningscenter i Toronto, Kanada. 35 deltagare blev indelade 5 fokusgrupper och 9 individuella intervjuer. I en fokusgrupp var deltagarna av blandat kön, 2 grupper med endast män och 2 grupper med endast kvinnor.
Resultatet tar upp
skillnaderna på hur kvinnor och män upplever och hanterar att ha diabetes typ 2.
Den delar upp sig i 5 rubriker:
– Identitet och avslöjandet som en person med diabetes – Självövervakning av blodglukosnivåer – Kost problematik – Användning av diabetes resurser – Socialt stöd
Författare: Tanenbaum, M.L., Kane, N.S. & Gonzalez, J.S Årtal: 2016 Titel: Diabetes distress from the patient's perspective: Qualitative themes and treatment regimen differences among adults with type 2 diabetes.
Tidskrift: Journal of Diabetes and its Complications
Syftet är att utforska ångest med diabetes hos vuxna med typ 2 diabetes, både med insulinbehandlin g och utan insulinbehandlin g. 6 fokusgrupper med 32 deltagare. 3 grupper var med insulinbehandlade deltagare och 3 var deltagare utan insulinbehandling. Alla deltagarna hade tidigare varit med i en större studie om diabetes egenvård och känslomässig stress. Efter den större studien fick deltagarna ett uppföljande samtal om att delta i en fokusgrupp.
Resultatet tar upp att alla grupperna nämnde många olika anledningar till diabetesrelaterad
ångest. Även skillnaderna mellan gruppernas fokus under diskussionerna. Författare: Turner, K.M., Percival, P., Dunger, D.B., Olbers, T., Barrett, T. & Shield, J.P.H. Årtal: 2014 Titel: Adolescents' views and experiences of treatments for Type 2 diabetes: a qualitative study. Tidskrift: Diabetic Medicine Syftet är att utforska unga vuxnas erfarenheter av behandlingarna för diabetes typ 2 för att förbättra samtycket med behandlingsvale n och fundera på hur nuvarande behandlingsväg kan förbättras. Djupintervjuer med 12 unga vuxna diagnostiserade med diabetes typ 2. Intervjuerna utfördes via telefonsamtal. Rekryteringen gjordes genom en kohort studie av unga vuxna med diabetes typ 2. Deltagarna
kontaktades genom att brev skickades ut.
Resultatet tar upp unga vuxnas syn på
livsstilsförändringar, olika mediciner, viktreduktion operation, att våga vara öppen om sin sjukdom och hur de upplevde att få diagnosen diabetes typ 2.
Författare: van Puffelen, A.L., Heijmans, M.J.W.M., Rijken, M., Rutten, G.E.H.M., Nijpels, G. & Schellevis, F.G. Syftet är att bedöma sjukdomssyn, egenvårdsbeteen den och deras relation hos nyligen
diagnostiserade med diabetes typ
Kvantitativ tvärsnittsundersökni ng med 192 deltagare nyligen diagnostiserade med diabetes typ 2. Sjukdomsuppfattnin g och egenvård
Resultatet visar att patienter utan komplikationer
upplever diabetes typ 2 som en kontrollerbar sjukdom. De patienter som upplever komplikationer ser
sjukdomen som allvarligare och den har då en mer negativ inverkan på deras
Årtal: 2015 Titel: Illness perceptions and self-care
behaviours in the first years of living with type 2
diabetes; does the presence of complications matters?
Tidskrift: Psychol ogy & Health
2 patienter med eller utan komplikationer av diabetes bedömdes med Illness Perception Questionnaire (IPQ-R) och Summary of Diabetes Self-Care Activities (SDSCA). dagliga liv. Författare: van Smoorenburg, A.N., Hertroijs, D.F.L., Dekkers, T., Elissen, A.M.J. & Melles, M. Årtal: 2019 Titel: Patients’ perspective on self-management: type 2 diabetes in daily life. Tidskrift: BMC Health Services Research
Syftet är att öka förståelsen för patienternas syn på egenvården och stödet. Semistrukturerade intervjuer. Deltagarna rekryterades genom en tidigare studie PROFILe (PROFiling patients’ healthcare needs to support Integrated, person-centred models for Long-term disease management). Alla deltagarna hade fått diagnosen diabetes typ 2 de senaste 5 åren, fick diabetesvård genom vårdcentralen och hade ett stabilt långtidssocker.
Resultatet tar fram att vid ny diagnostisering var
patienterna mera aktiva i sin egenvård. När tiden gick utan några upplevda komplikationer blev egenvården en del av det dagliga livet.
