Fysisk aktivitet integrerat i skolan - Pedadogers syn på kroppen

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Lek, fritid och hälsa

(LFH)

Examensarbete

10 poäng

Fysisk aktivitet integrerat i skolan

Pedagogers syn på kroppen

Physical activity integrated in public school

Teachers view on the human body

Viola Alfredsson

Jenny Mattsson

Lärarutbildningen 60 poäng Idrott 60 poäng

2007-01-15

Examinator: Ingela Kolfjord Handledare: Mikael Londos

Sammanfattning

Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi på två olika skolor utfört djupintervjuer med pedagoger och rektorer samt gjort deltagande observationer under skoldagen. Vi har undersökt hur två skolor i Skåne arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi har utgått från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen när vi analyserat hur pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet under skoldagen. Att kroppen är fenomenal betyder att den är upplevande. Den är både subjekt och objekt, för sig själv och för andra. Det går inte att dela på kropp och själ. Pedagogerna har olika sätt att se på kroppen beroende på i vilket

sammanhang den fysiska aktiviteten äger rum. Pedagogerna utgår från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen när de har undervisningen som utgångspunkt när den fysiska aktiviteten äger rum. När pedagogerna avbryter undervisningen för att erbjuda eleverna fysisk aktivitet utgår de inte från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen. I dessa situationer ser de kroppen som en fysisk kropp. De ser kroppen som enbart objekt, en materiell icke-tänkande kropp. Det vi menar är att när pedagogerna använder den dagliga fysiska aktiviteten för att uppnå det nya läroplanstillägget har vi sett sambandet att kroppen enbart ses som fysisk och aktiviteten sker oftast som ett avbrott från den pågående undervisningen.

Vår undersökning visar att pedagoger erbjuder elever daglig fysisk aktivitet. Fysiskt inaktiva elever deltar i den dagliga fysiska aktiviteten i lika hög grad som övriga elever. Pedagoger säger att elever kan koncentrera sig bättre efter fysisk aktivitet. Det har visat sig vara lättare att införa daglig fysisk aktivitet i de lägre åldrarna (år f-3 ) jämfört med de högre åldrarna (år 4-6). Pedagoger och rektorer menar att samhällsutvecklingen är en bidragande orsak till att barn rör sig mindre idag. De anser att detta är ett skäl till att läroplanstillägget om daglig fysisk aktivitet har uppkommit. Engagemanget hos rektorer och pedagoger när det gäller daglig fysisk aktivitet är stort på båda skolorna.

Nyckelord: Den fenomenala kroppen, Merleau-Ponty, fenomenologin, daglig fysisk aktivitet,

Innehållsförteckning

sid

1. Inledning

...4

2. Syfte, Problemformulering och Frågeställning

...5

3. Bakgrund

...6-13 Definition av fysisk aktivitet och rörelse ...6 Det nya läroplanstillägget...6-7 Skolans ansvar...7-8 Skolornas arbete med fysisk aktivitet...8-10 Två perspektiv på rörelse ...10-12 Synen på fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa ...11-12

4. Teori

...13-17 Fenomenologin – kropp och kunskap ...13-14 Teoriuppdelning - Kärnan ...14 Begrepp utifrån teorin ...15-17

5. Metod

...18-21 Vetenskapssyn ...18 Urval...18 Val av metod ...18-20 Validitet, reliabilitet eller Alternativa termer ...20-21 Tillvägagångssätt...21

6. Resultatanalys

...22-31 Rektorernas tankar kring daglig fysisk aktivitet ...22-23 Pedagogernas tankar kring daglig fysisk aktivitet...23-25 Analys av rörelseaktiviteter ur två perspektiv...25-31

7. Diskussion

...32-39 Metoddiskussion...32 Slutdiskussion...33-39 Vidare forskning...39

8. Referenser

...40

Bilagor:

A. Frågeguide för intervjuerna

1. Inledning

Vi lever i ett samhälle där det råder brist på den förut så vanliga vardagliga fysiska aktiviteten. Barn och ungdomars vardag och fritid med fysisk aktivitet och lek utomhus har förändrats till en mer stillasittande livsstil, en allt vanligare vardagssyssla är dator och tv användningen. Den fysiska aktiviteten är inte ett lika naturligt inslag i vardagen längre. Försämrad hälsa är en effekt av detta. Det har därför börjat vidtas åtgärder i samhället för att försöka förändra och påverka problemet. Skolan är en viktig och stor del av samhället, här kan alla barn och ungdomar nås.1 En åtgärd som har gjorts är en förändring av skollagen som bland annat innebär att ge eleverna daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Myndigheterna för skolutveckling har haft uppdraget att stödja och följa skolornas arbete när det gäller läroplanstillägget. I slutrapporten visade det sig att elever, lärare, rektorer och föräldrar upplevde att den ökade fysiska aktiviteten ledde till gladare elever, lugnare klassrum, bättre koncentration och socialt klimat samt en positiv inverkan på elevernas kunskapsutveckling.2 Läroplanstillägget ger inte några anvisningar om vare sig tid eller innehåll när det gäller daglig fysisk aktivitet. Vi har därför blivit intresserade och kommer i detta arbete att undersöka hur två olika skolor arbetar med och ser på den dagliga fysiska aktiviteten inom ramen för hela skoldagen. Genom att göra både intervjuer och observationer kommer vi få reda på hur de båda skolorna gör eller har gjort för att införa daglig fysisk aktivitet. Vi kommer även att få en bild på hur pedagogerna och rektorerna ser på daglig fysisk aktivitet. Det finns i huvudsak två perspektiv på kroppen. Det ena är det fenomenologiska synsättet där kroppen som helhet står i fokus. Merleau-Ponty är den första filosof som på allvar har satt kroppen i centrum i arbetet med att förstå människans existentiella grundvillkor. Han menar att vi måste se den fysiska och psykiska kroppen som en helhet.3 Detta synsätt går helt emot dualismen som är det andra perspektivet. Descarte betraktas som den filosof som tydliggjort dualismen som ett filosofiskt synsätt. I korthet innebär dualismen en uppdelning av kropp och själ. Detta synsätt har sedan 1700-talets mitt format inte minst naturvetenskapen utan även humanistiska läroämnen som pedagogik och psykologi.4

1

Statens folkhälsoinstitut (2003)

2

Myndigheten för skolutveckling (2005-09-01). Slutrapport, s.17

3

Duesund, Liv (1996). Kropp, kunskap och självuppfattning, s.30

4

2. Syfte, Problemformulering och Frågeställning

Syfte

Vårt intresse för hur fysisk aktivitet framhålls i skolan ligger till grund för detta arbete. Syftet är därför att undersöka, tolka och komma fram till hur några pedagoger och rektorerna på våra partnerskolor arbetar för att uppfylla strävansmålet med att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Vi vill utifrån intervjuer och observationer försöka tolka pedagogers och rektorers syn på rörelseaktiviteten i undervisningen utifrån ett kroppsligt fenomenologiskt synsätt. Detta synsätt yppade sig för oss inom föreningslivet där vi båda är aktiva. Våra respektive bakgrundsidrotter har anammat detta synsätt i allt större utsträckning.

Problemformulering

Den fysiska aktiviteten i skolan har minskat med åren, därför har detta strävansmål uppkommit. Vi vill veta på vilket sätt de utvalda pedagogerna samt rektorerna fått in den dagliga fysiska aktiviteten i verksamheten, hur undervisar och arbetar de för att uppnå detta läroplanstillägg?

Frågeställning

3. Kunskapsbakgrund

Definition av fysisk aktivitet och rörelse

Myndigheten för skolutveckling utgår från Statens folkhälsoinstituts definition av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet definieras här som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. I Sverige följer vi i folkhälsosammanhang den brittiska rekommendationen om fysisk aktivitet som innebär att barn upp till puberteten ska vara fysiskt aktiva på minst måttlig nivå i minst 60 minuter per dag.5 Swartling-Widerström förklarar rörelse som ett mer omfattande begrepp än fysisk aktivitet. Rörelse avser alla sammanhang i livet, inte bara de aktiviteter som ingår i idrotts- och hälsoämnet. Människan rör sig på ett speciellt sätt beroende på vilket

sammanhang hon befinner sig i.6

Det vi menar med fysisk aktivitet är detsamma som Swartling-Widerstöm menar med rörelse. För oss är inte fysisk aktivitet enbart något som ingår i Idrotts- och hälsoämnet utan vi ser fysisk aktivitet som all form av kroppslig rörelse.

Det nya läroplanstillägget

Genom ett tillägg i läroplanen har skolans ansvar för att erbjuda elever regelbunden fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen samt uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor förtydligats. Från och med den 27 februari 2003 har läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) fått följande tillägg (kursivt):7

”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att

erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen…I skolarbetet skall

de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och etiska aspekterna uppmärksammas. Även

hälso- och livsstilsfrågor skall uppmärksammas.” 8

5

Myndigheten för skolutveckling (2005-09-01). Slutrapport, s.4

6

Swartling-Widerström Katarina (2005). Att ha eller vara kropp , s.58

7

Myndigheten för skolutveckling (2005-09-01). Slutrapport, s.3

8

I läroplanen finns det inte någon anvisning om hur mycket tid som bör avsättas per dag för fysisk aktivitet och inte heller någon närmare definition av fysisk aktivitet. Regeringen har emellertid givit uttryck för att ett riktmärke är minst 30 minuter per dag.9

Myndigheten för skolutveckling menar att för att skolans arbete med fysisk aktivitet ska få önskad effekt, ett livslångt intresse för fysisk aktivitet, ska inte skolan se fysisk aktivitet som en avgränsad aktivitet eller som ett ämne.10

Skolans ansvar

Idag finns det en ganska stor grupp ungdomar som inte får någon fysisk träning vare sig i skolan eller på fritiden. Tre till fyra ungdomar av tio uppger att de inte når upp till en daglig fysisk aktivitet på måttlig nivå. Det finns alltså en stor variation när det gäller ungdomars idrottsliga engagemang och fysiska aktivitetsnivå. Det tycks vara mycket svårt för de ungdomar som står utanför föreningsverksamheten att ta egna initiativ till fysisk aktivitet.11 Det är viktigt att fysisk aktivitet och rörelse blir ett naturligt inslag i alla barns vardag. Idag finns ett tillägg i Lpo 94 som rekommenderar daglig fysisk aktivitet i skolan. Syftet med detta tillägg är att förebygga övervikt och att fysisk inaktivitet kan leda till hälsoproblem.12

Wolmesjö skriver att det inte har varit något fokus på vad rörelse kan ha för betydelse för inlärning och lär och arbetsmiljön. Wolmesjö har i sina intervjustudier med elever och lärare inte kunnat finna något som motbevisar att rörelseaktiviteter även kan främja inlärning och arbetsmiljö.13

Lars-Magnus Engström menar att skolan är den absolut viktigaste och självklara miljön för påverkan. Det är viktigt att miljön ger möjlighet till fysisk aktivitet.14 Susanne Wolmesjö skriver att det är ett naturligt uppdrag för skolan att skapa en bra lärande miljö och en god

9

Myndigheten för skolutveckling (2005-09-01). Slutrapport, s.4

10

Ibid, s.4

11

Ibid, s.5-6

12

Ekblom (2005) i Wolmesjö, Susanne (2002). Rörelseaktivitetet – lek &lärande för utveckling av individ och

grupp, s.78

13

Wolmesjö, Susanne (2002). Rörelseaktivitet – lek & lärande för utveckling av individ och grupp, s.78

14

arbetsmiljö för både elever och personal.15 Det blir ett meningsfullt lärande först när hela kroppen får bebo rummet.16

Den spontana idrotten har minskat till förmån för den organiserade idrotten. Andelen

ungdomar som inte ägnar sig åt idrott flera gånger i veckan har ökat de senaste decennierna. Deltagande i idrott och annan fysisk aktivitet på fritiden varierar och skiljer sig beroende på barnets sociala bakgrund. Det skiljer sig också mellan olika åldrar, kön, kulturer och mellan barn med olika fysiska förutsättningar. Grunden i vår demokrati är allas lika värde och lika rätt att utvecklas. Alla barn och ungdomar ska ges likvärdiga möjligheter att utvecklas. Skolan blir här en viktig arena för att få alla barn fysiskt aktiva. Det är inte bara en

angelägenhet för idrottslärare. Dock kan idrottslärarens kompetens ses som en viktig resurs i arbete med fysisk aktivitet. Studier visar att skolan har svårt att nå alla elever med ämnet idrott och hälsa. Detta är en anledning till att det är viktigt att införa fysisk aktivitet i skolans vardag utan prestations- och bedömningskrav.17

Skolornas arbete med fysisk aktivitet

För att stödja skolors arbete med fysisk aktivitet samarbetar myndigheten för skolutveckling med Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom (NCFF). Detta arbete har lett till att kommuner och skolor har blivit medvetna om att det finns ett uppdrag gällande daglig fysisk aktivitet i läroplanen.18

Myndigheten för skolutveckling har skickat ut brev till samtliga kommuner där de uppmanar kommunerna att beskriva hur de arbetar med uppdraget daglig fysisk aktivitet. Myndigheten har även delat ut stimulansbidrag till grundskolor som arbetar med fysisk aktivitet och/eller utomhuspedagogik. För att stödja skolorna i arbetet med fysisk aktivitet har det skett besök i skolor och kommuner, funnits en webbplats, hållits konferenser och funnits mötesplatser i samarbete med Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom

15

Wolmesjö, Susanne (2002). Rörelseaktivitet – lek & lärande för utveckling av individ och grupp, s.75, 76

16

Alerby & Bengtsson i Wolmesjö, Susanne (2002) Rörelseaktivitet – lek & lärande för utveckling av individ

och grupp, s.75, 76

17

Engström, Lars-Magnus (2004). Svensk idrottsmedicin nr4, s.4, Myndigheten för skolutveckling (2005-09-01). Slutrapport, s.7

18

(NCFF). Dessa insatser har gjort att en bra bild av skolornas arbete med fysisk aktivitet har skapats.19

Det har visat sig vara lättare att införa daglig fysisk aktivitet i fritidshem, förskoleklass och år1-6 jämfört med de högre skolåren. Det är viktigt att rektorn driver och stödjer arbetet och att arbetet kopplas till skolutveckling och därmed främjar elevernas kunskapsutveckling. Vuxnas deltagande och engagemang är också betydelsefullt för att nå framgång med arbetet.20

Det är viktigt att poängtera att även om skolor erbjuder daglig fysisk aktivitet innebär det inte att alla barn och unga är fysiskt aktiva. Det har visat sig att elever som inte är fysiskt aktiva deltar i mindre utsträckning än andra elever i undervisningen i Idrott och hälsa. Det är en utmaning för skolorna att speciellt nå dessa elever som ännu inte är fysiskt aktiva. Områden som skolan kan använda sig av är bland annat raster, skolgården, leken, promenaden,

lektioner utomhus och dans. Dessa områden lämpar sig bra för att även nå de barn som inte är aktiva inom ämnet idrott och hälsa eller inom idrottsrörelsen.21

Ett vanligt svar från kommunerna på frågan hur man tar sig an läroplansuppdraget är att eleverna är ute på rasterna när det gäller förskoleklass till år 6. Det är framförallt i de tidiga skolåren fram till år 6 som skolorna genomför fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Det är även många kommuner som har projekt som berör livsstilsfrågor som inte innefattar fysisk aktivitet. Några få kommuner har jobbat med ”Handslaget” som är ett samarbete mellan idrottsrörelsen och skolan. En vanlig aktivitet är promenad. Fysisk aktivitet sker även på vissa skolor integrerat med ämnena. Ett annat exempel är att utveckling av motoriken används vid specialundervisningen.22

Rasterna och skolgården är en stor resurs när det gäller arbetet med fysisk aktivitet. Många skolor har hinderbanor och en del skolor har gått ifrån kortare raster till förmån för längre. I år F-6 är det vanligt med halv- eller heldagar där man är ute. Vissa skolor har inplanerade

vistelser i skogen varje vecka. Utemiljön har blivit en viktig lärmiljö som bidrar till att

19

Myndigheten för skolutveckling (2005-09-01). Slutrapport, s.3

20 Ibid, s.2 21 Ibid, s.2 22 Ibid, s.13-14

eleverna utvecklar kunskap. Ett samarbete mellan skolor och idrottsföreningar finns också. Här erbjuds barnen att pröva på olika idrotter under, före eller efter skoldagen.23

Utvärderingar och undersökningar av skolornas arbete visar att fysisk aktivitet under

skoldagen gör det lättare för eleverna att koncentrera sig. Det skapar även lugn i klassrummet. Många tycker också att barnen blir gladare. Vidare upplever många att det sociala klimatet förbättrats och att eleverna får en bättre självkänsla. Enligt denna rapport verkar det som en satsning på daglig fysisk aktivitet i skolan ger en bättre miljö för lärande och därmed en bättre kunskapsutveckling hos eleverna. Dessa synpunkter kommer från elever, lärare, rektorer och föräldrar.24

Två perspektiv på kroppen

Den syn som länge har varit dominerande i västvärlden är naturvetenskapens dualistiska kroppsförståelse. Här ses teoretisk kunskap som själens intresse och färdighet som kroppens. Med detta dualistiska perspektiv som utgångspunkt i skolan delas skolans ämne upp i

teoretiska respektive praktiskt/estetiska ämnen. Kroppen uppfattas inte som en källa till kunskap som kan främja de kognitiva funktionerna. Den fysiska aktiviteten har med ett dualistiskt perspektiv som uppgift att stärka elevernas fysiska hälsa. Den fysiska aktiviteten ska göra att eleverna behärskar sin kropp och utvecklar ett funktionellt rörelsemönster och fungera som rekreation där hjärnan får vila när kroppen arbetar. Utgångspunkten i det dualistiska perspektivet är att vi har en materiell icke-tänkande kropp.25

Det började komma kritik mot dualismen vid förra sekelskiftet. Istället för att se på kroppen som fysisk och materiel benämnde man nu kroppen som ”levd kropp”. Detta begrepp med en ”levd kropp” utvecklades av Merleau-Ponty. Detta är den tänkare som har fått störst betydelse när det gäller att se på kroppen på ett nytt sätt. Merleau-Ponty menar att kroppen är en

psykofysisk enhet. Den levda kroppen går inte att dela utan kroppen finns i psyket och psyket i kroppen.26

23

Myndigheten för skolutveckling (2005-09-01) Slutrapport, s.15

24

Ibid, s.17

25

Swartling Widerstöm, Katarina (2006). Kroppen i skolämnet idrott och hälsa, s.15

26

Detta nya synsätt som inte skiljer på kropp och själ gjorde att kunskapsintresset för kroppen utvecklades. Merleau-Ponty menar att alla handlingar är psykofysiska, men med mer eller mindre muskelaktivitet involverad. Detta gäller allt från att prata och skriva till att spela basket. Den levda kroppens rörelser är alltså mer än mekaniska och fysiologiska handlingar. Enligt Merleau-Ponty är rörelse att lära känna sig själv och sin omvärld. Våra gester och andra rörelser uttrycker bland annat våra känslor, hämningar och tankar. Rörelse är också att lära känna andra och göra saker med andra eller med sig själv. Det är rörelse att lära sig läsa, skriva, räkna, dansa och spela kula. Det är också rörelse att vistas ute i naturen och besöka olika platser. Det är kroppen som fattar och förstår rörelsen, den blir förkroppsligad.27

Synen på fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa

Vi kommer här att redogöra för hur synen på fysisk aktivitet ser ut i ämnet idrott och hälsa. Målet med ämnet är att stimulera barn och ungdomar till ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och därmed erbjuda dem en rikare fritid. Ämnet ska även motverka inaktiviteten som breder ut sig i samhället.28

Swartling-Widerström diskuterar i sin avhandling vilken syn olika idrottsforskare har på kroppen på internationell nivå i skolämnet idrott och hälsa. Broeckhoff säger att ämnet utgår från ett dualistiskt synsätt där kroppen och själen skiljs åt. Själen står här för tankeförmåga och förnuft medan kroppen ses som ett ting som rör sig efter mekaniska lagar. Det är själen som har det högsta värdet. Konsekvensen av detta synsätt är att kroppen har blivit allt mer osynlig och att skolan har delats i teoretiska och praktiska ämnen. Swartling-Widerström menar att osynliggörandet av kroppen kan göra att människan känner sig främmande inför sin egen kropp. Det finns en risk att individen inte lär känna sina kroppsliga signaler. Vidare säger Kirk att detta kan leda till att individen ser sin kropp som ett objekt som ska behärskas eller som ett redskap som måste tränas och underhållas. Annerstedt menar att skolämnet idrott och hälsa utgår från ett dualistiskt synsätt. Tinning med flera säger att pedagoger måste gå ifrån detta dualistiska tankesätt.29

27

Swartling-Widerstöm, Katarina (2006). Kroppen i skolämnet idrott och hälsa, s.18-19

28

Swartling-Widerström Katarina (2005). Att ha eller vara kropp, s.18

29

Tinning med flera lägger fram ett synsätt som utgår från fenomenologin och existentialismen. Utgångspunkten är den levda kroppen, där kropp och själ ses som en odelbar enhet. Det talas om ett integrerat synsätt.30

Swartling-Widerström kommer i sin avhandling fram till att skolans styrdokument och då speciellt läroplanerna utgår från den västerländska tanketraditionen där kropp och själ delas. Swartling-Widerström anser att yrkesutövarnas tal om ämnet idrott och hälsa i dag i högre grad utgår från den integrerade kroppsförståelsen. Hon menar att det under de senaste åren börjat ske en förändring som innebär att man börjar gå ifrån det dualistiska synsättet.31

30

Swartling-Widerström Katarina (2005). Att ha eller vara kropp s.18,19

31

4. Teori

Fenomenologin – Kropp och kunskap

Fenomenologin som Husserl skapade har utmynnat i en rad olika tolkningar och utvecklats i flera olika riktningar. En av dem som har inspirerats av fenomenologin är den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty. Hans stora arbete var Perceptionens fenomenologi som gavs ut 1945. Merleau-Ponty menade att ”vi är våra kroppar”. Detta påstående stod emot den traditionella synen att ”vi har våra kroppar”. Merleau-Ponty menar att vi uppfattar andra människor och oss själva som en enhet av psykiskt och fysiskt. Kroppen blir det centrala för vår förståelse av världen. De erfarenheter vi gör sätter sig i kroppen och genom dessa upplever vi världen. Merleau-Ponty menar att kropp och medvetande står i nära relation till varandra. Att kunna innebär att kunskapen redan finns i kroppens rörelser. Merleau-Ponty går emot Descartes dualism som gjort att man uppfattat kroppen som objekt och medvetandet som subjekt. Kroppen är för Merleau-Ponty både subjekt och objekt. Merleau-Ponty skriver att det enda sättet att få kunskap om någon annans eller din egen kropp är att uppleva den.32 Han menar att vi både upplever och blir upplevda. Han förklarar detta genom ett berömt exempel:

”Om jag med min högra arm griper tag i min vänstra, är min högra arm det subjektiva som griper, och den vänstra det objektiva som blir gripet. Men genom att jag känner att min vänstra arm blir gripen, blir denna det subjektiva som upplever den högra armen som subjekt”33 Vi kan alltså både vara objekt för oss själva och samtidigt reflektera över oss själva.

Den kunskap som sitter i kroppen och som uttrycks i den fysiska aktiviteten är tyst kunskap (icke-verbal). Med detta synsätt är att kunna det samma som att kunna med kroppen. Merleau-Pontys tankar har lett till att vi har vidgat kunskapsbegreppet. Kunskap ses inte längre som enbart en intellektuell angelägenhet som är förbundet med människans medvetande. Kunskap ses istället som människans samlade kapacitet som även innefattar de kroppsliga

förmågorna.34

En del av den fenomenologiska teorin finns med i Bernt Gustavssons tankar om tyst kunskap och att kunskap sitter i kroppen. Dessa teorier kan användas när man studera om regelbunden rörelseaktivitet har någon betydelse för lärande och kunskapsutveckling. Bernt Gustavsson

32

Merleau-Ponty, Maurice (1945/1997). Kroppens fenomenologi, s.176-178

33

Gustavsson Bernt (2000). Kunskaps filosofi, tre kunskapsformer i historisk belysning, s.75

34

menar att dagens skoltraditioner behandlar gymnastik och idrott som något utanför de så kallade teoretiska studierna. Gustavsson menar att ökad kroppsmedvetenhet och att utveckla kroppsrörelser integrerat med stillasittande studier inte bara skulle öka människors hälsa, utan även bidra till en högre grad av lärande och kunskap. Gustavsson menar att den praktiska kunskapen har ett värde tillsammans med den teoretiska kunskapen. Med detta synsätt är rörelseaktiviteter mer än ett medel för att ta till sig teoretiska kunskaper bättre. Detta synsätt hävdar att det finns ett kunskapsvärde i de fysiska aktiviteterna genom att vi lär genom att göra aktiviteterna35

Teoriuppdelning - Kärnan

Vi är våra kroppar

Kroppens förhållande till omvärlden är varken mekaniskt, biologiskt eller intellektuellt utan existentiellt enligt fenomenologin. Kroppen förmedlar sig som en helhet och uppfattas även som en. Det går inte att förstå en bok genom att analysera varje ord som står i den. Detta gäller även för kroppen. Vi känner omvärlden genom kroppen via beröring, lukt, smak syn och hörsel. Vi upplever aldrig andra människor som fysiska ting. Vi upplever oss själva och andra som psykofysiska odelbarheter. Kroppen är inget mekaniskt föremål utan står i ett levande samspel och i en oavbruten dialog med omvärlden. Den är alltså dynamisk. Detta synsätt på kroppen ger en positiv bild när det gäller utvecklingsförmåga och handlingskraft. Kroppen har en skapande förmåga som det är just skolans ansvar att stimulera. De

erfarenheter vi får sätter sig i kroppen och det är kroppen som först förstår världen. För att förstå en upplevelse måste du själv uppleva den. En teoretisk beskrivning av en aktivitet leder inte till förståelse av hur den kommer att upplevas. Det är viktigt som pedagog att ha denna kunskap i vår kontakt med elever. Risken är stor att vi tolkar och analyserar upplevelser åt barnet innan det själv får chansen att erfara och uppleva händelserna. Barn kan tappa lusten för lek om en pedagog innan eller under lekens gång förklara de hälsomässiga fördelarna med aktiviteten.36

35

Wolmesjö, Susanne (2002). Rörelseaktivitet – lek & lärande för utveckling av individ och grupp, s.23

36

Begrepp utifrån teorin

Livsvärlden och perception

Livsvärlden är den konkreta verklighet som vi uppfattar och som vi lever vårt vardagliga liv i. Denna verklighet tar vi för givet i alla våra aktiviteter. Livsvärlden är en förutsättning för både empiriska teorier och vetenskaplig verksamhet. Livsvärlden upplever vi genom våra sinnen, detta sker innan du hinner reflektera. Livsvärlden är varken meningsfull eller meningslös, dock flödar det meningsfulla och det meningslösa samman och möts upp i konkreta former hos oss. Kroppen försöker finna det meningsfulla i denna ström. Det vi upplever som meningsfullt gestaltas alltid i det vi upplever i och genom vår kropp.

”Vi känner det i kroppen, som man brukar säga.” Kroppen är perceptionens utgångspunkt för hur vi upplever omvärlden. Det vi uppfattar, tolkas alltid från en bestämd synvinkel eller position. Blicken ser det som den riktar sig mot. Vi ser alltid objekt från bestämda positioner, vilket i sin tur leder till att vi inte kan se allting på en gång. Det kommer alltid finnas objekt som är dolda för oss.

Kropp och omvärld

Kroppens partiska uppfattning av omvärlden är grundläggande för att kunna existera som person med medvetenhet om sig själv. Kropp och omvärld står i dubbeltydigt, dialektiskt förhållande till varandra. Kroppen är både seende och synlig. Om samverkan mellan dessa upphör kan allt runt omkring oss verka främmande och meningslöst. Vi kan även verka främmande för oss själva. Om nu kroppen är vår kontakt med världen så blir det logiskt att varje förändring av kroppen leder till en förändring av vår erfarenhet av världen. Detta

fenomen kan särskilt beröra i puberteten och under åldrande. Det kan även gälla vid förlust av funktioner och utveckling av färdigheter. De färdigheter, vanor och uttryckssätt vi har talar om för oss vem vi är och vilken värld vi lever i. Synsättet att vår kropp är fenomenal37 är en utgångspunkt för flexibilitet och individualitet. Det är förmågan att uppfatta, känna och röra sig som gör att vi kan förstå vår omgivning. Duesund menar att det är viktigt att skolan arbetar för att utveckla denna förmåga hos elever.38

37

Förklaring: Att kroppen är fenomenal betyder att den är upplevande. Den är både subjekt (psykisk) och objekt (fysisk) för sig själv och för andra. Den fenomenala kroppen är kroppen som den visar sig för mig själv eller som den upplevs av mig själv och andra. Den är reflekterande och meningsskapande.

38

Kroppens som både subjekt och objekt

Kroppen är på samma gång både subjekt och objekt, både för oss själv och i vårt förhållande till andra. Vi ser och blir sedda. Vi hör och blir hörda. Detta är ett villkor för vår existens. Detta begrepp ska skolan arbeta med när de vill stärka elevernas självuppfattning. Skolan måste lära eleverna att se, höra och tolka själva och på samma gång lära sig leva med att vara sedda, hörda och tolkade utan att det hotar deras grundläggande positiva självuppfattning.39

Färdigheten blir kroppslig/Kroppslig inlagring

Kroppen lär sig nya färdigheter genom kontinuerliga övningar. Medvetenheten väcks och utvecklas genom fysisk aktivitet. Genom automatisering lär sig kroppen hur den ska agera i olika situationer. Merleau-Ponty kallar detta för en inlagringsprocess. Inlagringen som sker i kroppen kan inte ske enbart med hjälp av viljan. Merleau-Ponty menar att förändring enbart inträffar genom övning. Förmågan till kroppslig inlagring i den upplevda kroppen är primär vid inlärning av färdigheter. Den är också grundläggande genom att denna inlagring aldrig försvinner. Har vi lärt oss att cykla så glömmer vi aldrig det Färdigheter blir till genom automatisering.40

Inlagring och vanor

Genom förening av kropp och själv uppstår en färdighet som lagras till en fast vana. Vi kommer in i vanor som är oreflekterade och exempel på det är; vi uppför oss på inlärda sätt i skolan och förhåller oss till våra pedagoger på bestämda sätt. Genom skolans olika koder vet eleverna hur de ska uppföra sig och agera i de olika situationer som äger rum under

skoldagen.41

Sinnenas öppenhet

Genom kroppens sinnesintryck upplever vi världen. Det visuella sinnet gör så att vi kan se det vi ser. Varje enskilt sinnesintryck upplevs helt olika. Du uppfattar ingen eller enbart en liten ansträngning med ett visuellt intryck. Det taktila sinnet är annorlunda. Här krävs det aktivitet. Beröring av ett objekt ger en känsla av samspel med objektet. Det uppstår ett ömsesidigt förhållande mellan kropp och objekt. Smaksinnet är kanske det sinnet där kroppen kommer

39

Duesund, Liv (1996). , Kropp, kunskap och självuppfattning, s.33

40

Ibid, s.47-48

41

närmst världen. De saker vi smakar och äter blir i själva verket förkroppsligat. Här sker sammanbindningen mellan smak och värld genom själva handlingen. Det finns mycket saker som skiljer de olika sinnesintrycken från varandra men det finns även en viktig gemensam uppbyggnad dem emellan. Alla sinnena öppnar sig för världen. Sinnesintrycken undersöker och talar om vilket objektet utanför dem själva är. Om sinnesorganen enbart skulle fungera för sig själva hade vi inte kunnat uppfatta världen runt omkring oss. Det hade heller inte gått att uppfatta kroppen som ett objekt i världen.42

Kroppen i det sociala sammanhanget

Vi har bara diskuterat kroppen ur ett individuellt perspektiv men vi utvecklar inte

medvetenhet om kroppen avskilt. Vår förståelse av oss själva är alltid knuten till hur andra uppfattar oss. Det sociala sammanhanget finns hela tiden, både i konkreta bemärkelser och i vår föreställning om hur vi tror att andra uppfattar oss. Merleau-Ponty menar att i sociala sammanhang är min kropp och den andres en helhet. Kropparna står i ett ömsesidigt förhållande till varandra. Upplevelsen av ömsesidighet och förstående gränsöverskridning betyder inte att kropparna blir ett. Man upplever sig själv och den andre utifrån var sitt perspektiv, det är denna distans som gör att vi kan komplettera varandras perspektiv. Det är även distansen som gör det möjligt för inlärning. Det är genom att uppleva skillnader som vi lär oss.43

Kroppen som objekt

Till skolan kommer eleverna med sin levande, fenomenala kropp, skolan uppgift är att vända sig till denna på ett förnuftigt sätt. Det är viktigt att skolan inte enbart uppmärksammar delkroppen. För att kunna förstå kroppen som både fysisk (objektiv) och psykisk (subjektiv) menar Merleau-Ponty att det krävs att skolan har utgångspunkten att ”vi är våra kroppar”.44

42

Duesund, Liv (1996). Kropp, kunskap och självuppfattning, s. 43,44

43

Ibid, s..57,58

44

5. Metod

• Standardiserade djupintervjuer med 4 pedagoger (fritidspedagog och grundskollärare) på våra partnerskolor.

• Standardiserade djupintervjuer med rektorer. • Deltagande observationer under hela skoldagen.

Vetenskapssyn

Vårt metodval beskrivs som en kvalitativ forskningsundersökning. Detta förutsätter ett visst synsätt som kommer att påverka hur vi går tillväga med vårt urval, våra insamlingar och analyseringar av information samt frågor kring validitet, reliabilitet och etik. Insamling och analys av information sker samtidigt i en kvalitativ undersökning. Analysen börjar redan vid den första intervjun och under de första observationerna. Insikter, idéer och tentativa

hypoteser kommer att dyka upp under studiens gång, vilket kan leda till en revidering eller specificering av de frågeställningar man har. Främsta intresset ska vara att komma fram till trovärdiga och välgrundade resultat. Firestone menar att den kvalitativ undersökning som han granskade innefattade citat från intervjuer, beskrivningar av handlingsmönster och även bakgrund till situationen som studeras. Han menar att delarna ter sig övertygande eftersom de skapade en helhetsbild av situationen som blir meningsfull för läsaren.45

Urval

Våra två partnerskolor är de skolor vi har valt att använda oss av. Vi har valt att intervjua 2 pedagoger och rektorn på vardera skola. Vilket sammanlagt blir 4 pedagoger och 2 rektorer. Utöver intervjuerna har vi valt att göra deltagande observationer, vi har även valt att ta med de observationer som vi har gjort under vår verksamhetsförlagda tid på respektive skola.

Val av metod

Vi har valt att göra standardiserade djupintervjuer med pedagoger och rektorer, där vi utgick från en frågeguide. Vi har gjort deltagande observationer under hela skoldagar. Vi har även valt att använda tidigare observationer från vår verksamhetsförlagda tid på våra partnerskolor. Alla pedagoger har intervjuats utifrån frågeguiden. För pedagogerna är frågeguiden uppdelad

45

i fyra delar. Rektorernas frågeguide är reviderad, där delen om hur den fysiska aktiviteten ser ut under lektionstillfällen inte känns relevant.

I en kvalitativ forskningsstudie har man tillgång till mindre strukturerade alternativ, en standardiserad intervju. I en delvis strukturerad intervju vill man ha en viss information från alla respondenter. Dessa intervjuer styrs av frågeställningar i form av t ex en frågeguide. Varken ordningsföljden eller exakt uttryckssätt bestäms i förväg. Syftet med dessa intervjuer är att komma åt intervjupersonens sätt att se på saker och ting.46 Vi har valt att utarbeta en frågeguide. Vi började med att göra en lista på vad vi ville ha med i intervjuerna. En sådan lista fyller två funktioner. För det första är det ett sätt att översätta undersökningens mål till specifika och kanske även mätbara termer. För det andra är det ett sätt att motivera

respondenterna att dela med sig av sin kunskap om den företeelse som studeras.47

Vi har även att samla in information genom observationer av olika företeelser, vi har valt att gör såkallade deltagande observationer. Observationer är den främsta metoden när studien handlar om fysisk aktivitet eller sport. Observationer är förstahandskällor medan intervjuer är andrahandskällor. När det gäller studier kring beteende är det oftast lättare att observera, frågor kan bli missvisande.48 Observationen utgör ett vetenskapligt verktyg när den uppfyller ett uttalats forskningssyfte, är planerad, registreras systematiskt och är underkastad kontroll gällande validitet och reliabilitet. De viktigaste faktorer vi ska ta hänsyn till i observationen är miljön, deltagarna, aktivteter och samspel, frekvens, varaktighet och svårfångade faktorer.49

Frågeguidens första del grundar sig på läroplanens strävans mål gällande fysisk aktivitet. Där vi först undrar om de känner till detta strävansmål. Vad och hur skolan och pedagogen själva gör för att uppfylla målet och vem pedagogen anser bär ansvaret för att skolan ska strävar efter att uppnå målet med att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Andra delen handlar mer generellt om fysisk aktivitet i skolan. Syftet med frågeguiden är att få svar på hur de båda skolornas personal känner till strävansmålet och hur och vad de gör för att uppnå det. Vi vill även kartlägga hur den fysiska aktiviteten integreras på de båda skolorna och vi vill få fram de olika förutsättningarna respektive skola har när det gäller möjligheten att kunna erbjuda

46

Merriam, Sharan-B (1994) . Fallstudien som forskningsmetod, s.88-95

47

Ibid, s.88-95

48

Gatton C and Jones I (2004). Reseach methods for sport studies, s.159,160

49

daglig fysisk aktivitet. Observationerna görs för att vi ska få en uppfattning om hur skolorna erbjuder alla elever daglig fysisk aktivitet under ramen för hela skoldagen. Observationerna görs även med utgångspunkten att se hur vi kan koppla ett fenomenologiskt synsätt till pedagogernas arbetssätt med daglig fysisk aktivitet.

Validitet, reliabilitet eller Alternativa termer

Urvalet av skolor och pedagoger är inte slumpmässigt utvalda och är därför inte ett representativt urval. Inom den kvalitativa forskningen föreslår vissa forskare alternativa termer istället för validitet och reliabilitet. De föreslår bland annat trovärdighet, tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering. Konfirmering, att ha kontroll över sina

värderingar så att de inte påverkar undersökningen på ett avgörande eller skevt sätt, kommer att vara en viktig aspekt för att få hög validitet i analysen av resultaten.50

Vi är medvetna om att vi ska ha en kritisk hållning både vid observationer och när vi utför intervjuerna. Eftersom vi själva är dem som observerar och intervjuar i studien är kritisk medvetenhet, närvaro i situationen och observationsteknikerna mycket viktiga för att våra uppfattningar och tolkningar ska bli så sanningsenliga och trovärdiga som möjligt.51 I en intervjusituation finns en risk att den intervjuade svarar på ett sätt som den intervjuande önskar höra. Genom att vara tydlig, ställa enkla och lättförståliga frågor, vara lättsam, tolerera pauser och lyssna aktivt52, anser vi att vi som intervjuare inte ska påverka svaren i någon avgörande betydelse för resultatet. Intervjuerna ska spelas in för att få ett noggrant och trovärdigt utskrivet svar. Det kan vara svårt att veta hur validiteten ska kunna avgöras i observationer i kvalitativ forskning. Att fånga och skildra verkligheten som den upplevs av de människor som finns i den kan verka svårt. Den kvalitative forskaren intresserar sig och lägger snarare vikten på perspektiv än av sanningen i sig. Det är vår skyldighet att presentera en mer eller mindre ärlig återgivning av det sätt som informanterna upplever sig själva och sina upplevelser.53 Studiens resultat kan komma att bli annorlunda om studien upprepas i framtiden. Reliabiliteten är ett problematiskt begrepp i samhällsforskningen, detta eftersom människans beteende inte är statiskt utan föränderligt. Eftersom vi utgår ifrån att det område som studeras inom pedagogiken befinner sig i ständig förändring och är mångdimensionellt

50

Bryman,, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder, s.86

51

Merriam, Sharan-B (1994). Fallstudien som forskningsmetod, s.176,177

52

Kvale, Steiner (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun, s.46

53

och kontextuellt utgör reliabiliteten en omöjlighet. En upprepning av en kvalitativ

undersökning kommer alltså inte att ge samma resultat, detta diskrediterar dock inte den första undersökningens resultat. Flera tolkningar av samma information är möjlig, resultatet står sig tills någon ny information direkt motsäger det.54

Tillvägagångssätt

De utvalda pedagogerna samt rektorerna kontaktades via mejl där vi förklarade

undersökningens syfte och frågade om intresset för att hjälp oss existerade, vilket det gjorde. Efter att de gett oss klartecken att de ville ställa upp på intervjuer och att vi fick komma och observera deras verksamhet åkte vi till de båda skolorna och hälsade på. Vi bestämde tid och plats för alla intervjuer och observationer under denna dag. Vi informerade även om

uppsatsens huvudsyfte och att intervjumaterialet och observationerna ska komma att användas till vår C-uppsats. Vi informerade respondenterna om att intervjuerna skulle spelas in på band. Vi var båda med på intervjuerna för att lättare kunna analysera och tolka svaren. Vi höll i frågeguiden på respektive partnerskola, under tiden antecknade den andra. Detta gjorde att vi båda fick ta lika stort ansvar på respektive partnerskola. Intervjuerna tog mellan 20 och 30 minuter vardera och de genomfördes i ett enskilt rum under totalt 3 dagar. Observationerna gjorde vi var för sig på vardera partnerskola under sammanlagt 5 dagar. Vi har även använt oss av observationer som vi tidigare gjorde på dessa skolor under den verksamhetsförlagda tiden. Intervjuerna analyserades en i taget, samtidigt som vi lyssnade på bandet använde vi även oss av de anteckningar vi gjorde under intervjuerna. Vi la tyng på vissa ord och

meningar som uppfattades som extra relevanta för vårt arbete. Under observationstillfällena antecknade vi ner både lektionsundervisningssätt och hur mycket av undervisningen som bestod av fysisk aktivitet. De tidigare observationerna som gjordes under den

verksamhetsförlagda tiden hade vi antecknat i dagboksform. Eftersom vi redan under den verksamhetsförlagda tiden visste vad vi skulle skriva om, passade vi på att anteckna ner viktiga händelser redan då, detta för att få ett bättre och trovärdigare resultat.

54

7. Resultatanalys

Vi kommer först att sammanfatta rektorernas och pedagogernas tankar kring fysisk aktivitet. Här svarar vi på frågan om pedagogerna erbjuder sina elever daglig fysisk aktivitet. Vi redogör också vilka rörelseaktiviteter de använder sig av. Det kommer sedan ett avsnitt med upplevda effekter av fysisk aktivitet. Vi kommer även att redogöra för tolkningar av hur pedagogerna ser på fysisk aktivitet/rörelse. Till sist kommer vi att analysera de olika rörelseaktiviteter pedagogerna använder sig av utifrån ett integrerat perspektiv.

Rektorernas tankar kring daglig fysisk aktivitet

Rektorerna är positiva till läroplanstillägget som innebär att skolan ska erbjuda elever daglig fysisk aktivitet. De säger bland annat:

”Det är jättebra”, ”Jag tycker det är positivt och det behövs verkligen” ”Via skolan når man ju alla”

De tror att detta tillägg har tillkommit för att barn behöver röra sig mer än de gör idag. De är inte lika fysiskt aktiva idag som förr. Rapporter om barns inaktiva livsstil och en ökning av barnfetman tros också vara själ till läroplanstillägget. De menar att den spontana fysiska aktiviteten har minskat väsentligt. Rektorerna nämner även att det skett en neddragning av antalet idrottstimmar under årens gång. Rektorerna pratar också om en samhällsförändring som har lett till ett mer tekniskt samhälle där stillasittande aktiviteter som tv och data lockar barnen. Rektorerna formulerar anledningarna till daglig fysisk aktivitet et så här:

”Fetma hos barn” ”Den här spontana rörelsen finns inte i samma utsträckning nu som förut”, ”Att sitta vid datorn fanns inte” Rapporter om fysiskt inaktiva barn” ”Färre idrottslektionstillfällen per vecka” ”Föreningslivsutbudet har minskat, en satsning på de stora idrotterna mer vanligt”

Rektorerna säger att det är de som har det övergripande ansvaret för att eleverna erbjuds daglig fysisk aktivitet. Detta ansvar läggs sedan över till klasslärarna. De har själva ansvaret för att deras elever erbjuds daglig fysisk aktivitet. Klasslärarna ansvarar för att planera hur denna fysiska aktivitet kan integreras under skoldagen.

”Det övergripande ansvaret ligger väl alltid på mig, men samtidigt ligger det på varje lärare”

Rektorerna anser att en stor del av pedagogerna är engagerade i denna fråga och de tycker att skolorna uppfyller målet om daglig fysisk aktivitet bra. De nämner dock båda att de tror att skolan kan bli ännu bättre på att uppfylla detta mål.

”När vi utvärderar detta, kommer vi antagligen att säga att vi inte nått detta mål, strävansmål når man nästan aldrig, det blir antagligen omformulerat” ”Engagemanget varierar” ”, ”Vi kan säkert bli bättre på det”

Vi har tolkat det som att båda rektorerna tycker att daglig fysisk aktivitet är ett viktigt område att arbeta med. Den ena rektorn har själv deltagit i en fortbildning om den fysiska aktivitetens betydelse.

”Ett helt gäng var iväg på Röris, trots att vi har haft fortbildningsstopp”, ”Barn behöver röra sig mer”

I Myndigheten för skolutvecklings rapport nämns det att en viktig faktor för att framgångsrikt införa daglig fysisk aktivitet är rektorns engagemang och stöd.55

Pedagogernas tankar kring fysisk aktivitet

Har de fått in daglig fysisk aktivitet?/Hur arbetar pedagogerna med fysisk

aktivitet?

Det som framkom från intervjuerna var att lågstadielärarna inte uppfattar daglig fysisk aktivitet som något nytt. De säger att det är omöjligt för de yngre barnen att sitta stilla under längre perioder. De kan inte koncentrera sig så länge. Pedagogerna är noggranna med att eleverna rör sig så mycket som möjligt på rasterna. ”På rasten ska eleverna hoppa, skutta och springa. De frågar ibland om de får ta papper och penna med sig ut, men det får de inte. Det är ett alltför stillasittande moment. På rasten ska man röra på sig, ettorna lägger ju in extra raster för då orkar dem inte sitta still för länge.” Vi har gjort deltagande observationer på respektive skolor för att se hur mycket fysisk aktivitet eleverna har under en vecka. Vi har även gjort observationer under vår verksamhetsförlagda tid på respektive skola, där vi har observerat hur pedagogerna arbetar för att erbjuda eleverna den dagliga fysiska aktiviteten. Genom våra observationer kan vi konstatera att tre av fyra klasser har fysisk aktivitet varje dag, (se bilaga B). För att få in den dagliga fysiska aktiviteten använder sig pedagogerna av pausgympa, extra raster, lekar, koordinationsövningar, olika rörelsemoment i undervisningen, klapplekar och det

förekommer även heldagar ute, både i skogen och utflykter till olika miljöer.

Fritidspedagogen jobbar mest med fysisk aktivitet under fritidsverksamheten och tar inget ansvar för att erbjuda elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Fritidspedagogen menar att det är varje klasslärares ansvar. Klasslärarna håller med om att ansvaret bör ligga på dem

55

själva. ”Det gäller att ställa upp det på dagsschemat på tavlan så man inte kan komma ifrån det. Ibland kan man komma i tidsnöd och eftersom det inte finns inlagt på det formella schemat så måste jag lägga in det på tavlan dagligen så det inte glöms bort”

Pedagogerna är överens om att det på mellanstadiet är betydligt svårare att hitta den dagliga fysiska aktiviteten. ”Det blir svårare eftersom målen är så tydliga när dem är så gamla så det går på mellanstadiet. Det är mycket som ska hinnas med och då kan den dagliga fysiska aktiviteten komma i skymundan.” Pedagogen vi intervjuade har under det senaste året börjat använda sig av musikprogrammet Röris och extra promenader för mellanstadieeleverna. Hon är även musiklärare och under musiktimmarna erbjuds alla elever dans. Under våren och sommaren brukar hon även bedriva undervisning utomhus vilket ger eleverna fysisk aktivitet.

”När jag har mina utedagar brukar vi cykla ut eller så går vi till olika platser. Vi pedagoger på denna skola är rätt glada för utedagar. Jag kräver att mina elever ska kunna cykla. Jag fick lära en elev att cykla i femte klass, föräldrarna har inte den inställningen och då blir det svårt. Eleven var överviktig och hade aldrig blivit erbjuden att lära sig cykla. Jag överskattar inte min egen roll, jag tror att vi är väldigt viktiga här i skolan, men jag vet samtidigt att det är hemmets värderingar, vanor, inställningar, rutiner och kultur som är det mest avgörande för barnets uppväxt och påverkan.”

En annan pedagog säger: ”Jag tycker inte att skolan ska ha ansvaret för att barn dagligen är fysiskt aktiva. Jag anser att det är föräldrarnas ansvar att få barnen dagligt fysisk aktiva, antingen genom föreningslivet eller åtminstone se till barnets hälsa på ett sådant sätt som gör att barnet inte blir lidande. ” Pedagogerna menar att en anledning till minskad fysisk aktivitet är den tekniska utvecklingen. Datoranvändning och tv-tittande har blivit en allt mer vardaglig sysselsättning, vilket har lett till att den spontana fysiska aktiviteten har minskat. Det är i hemmet barnet har tillgång till den tekniska utrustning och därför bör föräldrarna ta sitt ansvar. ”En del föräldrar avsätter datortid för sina barn, om nu detta är ett bra eller dåligt sätt kan jag inte svara på men om det fungerar så kan jag tänka mig att det kanske kan minska den stillasittande vardagen.”

Ser pedagogerna några effekter av fysisk aktivitet?

Pedagogerna nämner att eleverna efter fysisk aktivitet kan koncentrera sig bättre. Något som även lyfts fram är att den fysiska aktiviteten i form av lek och spel främjar elevernas sociala utveckling. En del elever blir lugnare efter fysisk aktivitet. Det råder delade meningar i frågan om den dagliga fysiska aktiviteten leder till en ändrad livsstil. Pedagogerna hoppas på att det ska påverka elevernas livsstil men vissa är mer tveksamma än andra. Det framkommer dock att elever som deltar i fysisk aktivitet och upplever det som roligt, kan påverkas till en

aktivare livsstil. ”De lär sig olika övningar med hopprep och utelekar under vissa lektioner, dessa saker kan de göra på raster och hemma på sin fritid.”

Vilket syfte har pedagogerna med fysisk aktivitet?

De intervjuade pedagogerna har olika syften beroende på hur den fysiska aktiviteten ser ut. Pedagogernas huvudmål med den fysiska aktiviteten är att främja elevernas hälsa. Pedagogers tankar om varför läroplanstillägget har uppkommit: ”Barn behöver röra sig mer”, ”Inaktiva barn och alarmerande rapporter om barnfetma”. Detta stämmer bra överens med det nya

läroplanstillägget om daglig fysisk aktivitet. Målets primära syfte är att främja elevernas folkhälsa.

Genom analys av intervjuer och observationer har det framkommit att pedagoger i vissa situationer utgår från fenomenologins tankar om en levd kropp. Frågan är om pedagogerna själva är medvetna om när det sker en inlärning i direkt anslutning till rörelse. Observation:

Vid bokstavsinlärning i klassrummet får eleverna gå fram till tavlan och först spåra en bokstav och sedan skriva bokstaven med stora rörelser på tavlan. Pedagogen ser till att eleven formar bokstaven på rätt sätt.

Ett annat syfte med den fysiska aktiviteten är en koppling mellan fysisk aktivitet och lärande. Pedagogerna ser att den fysisk aktivitet leder till att eleverna får lättare att koncentrera sig efter fysisk aktivitet. Observation: Under en 60 minuters lektion bryter pedagogen av lektionen när hon upplever att eleverna börjar bli stökiga. Under 10 minuter har eleverna pausgympa i klassrummet. Efter detta återupptar eleverna skolarbetet. Det flesta eleverna arbetar mer koncentrerat efter pausgympan. ”De små barnen kan fokusera i max 20 minuter, sedan måste de upp och studsa och röra sig”, ”Elever lär sig lättare om man varvar stillasittande med

rörelse”.

Analys av rörelseaktiviteter ur två perspektiv

Merleau-Ponty utgår från fenomenologin och menar att vi är våra kroppar. Han benämner kroppen som en levd kropp. Den levda kroppen går inte att dela utan kroppen finns i psyket och psyket i kroppen. En annan syn som länge har varit dominerande i västvärlden är

naturvetenskapens dualistiska kroppsförståelse. Kropp och själ ses som skilda från varandra, vilket innebär att kroppen ses som fysisk och materiell.56

Perspektiv 1, Den fenomenala kroppen

Undervisning ute57, Lekar och spel58, Brytvecka59, Bokstavsinlärning,60 Temamånad kroppen61

När pedagogerna genomför ovannämnda rörelseaktiviteter analyserar vi det som att de utgår från den fenomenala kroppen. Här menar vi att pedagogen ser kroppen som en levd kropp, kropp och själ ses som en psykofysisk enhet. Den fysiska aktiviteten är sammankopplad till undervisningen och det sker ett ständigt samspel mellan kropp och själ. Eleverna får möjlighet att uppleva olika situationer med kroppen. Den fenomenala kroppen förmedlar sig som en helhet och uppfattas även som en.

Vi har valt att analysera en av dessa aktiviteter mer ingående. Här kopplar vi samman

aktiviteten med de fenomenologiska teoribegreppen. Detta gör vi för att alla rörelseaktiviteter som ingår under perspektivet, Den fenomenala kroppen, kan kopplas till flertalet av

teoribegreppen. Resterande rörelseaktiviteter kopplar vi endast till enstaka begrepp trots att det går att koppla till flera. Detta görs för att resultatanalysen inte ska bli allt för upprepande.

Observation undervisning ute i skogen: Eleverna får lära sig att känna igen olika trädslag genom att gå runt och titta på träden, känna på löven och därefter försöka slå upp rätt träd i läroböcker och floror. Pedagogen förklarar olika kännetecken hos trädslagen och berättar hur vi människor utnyttjar

56

Swartling-Widerstöm, Katarina (2006). Kroppen i skolämnet idrott och hälsa, s.15,16

57

Förklaring; Heldagar ute i en närliggande skog och halvdagar förlagda utomhus i olika närmiljöer.

58

Förklaring; Allt från organiserad lek till spontana lekar, även alla former av spel så som barnspel, rollspel, kortspel etc.

59

Förklaring; Brytvecka innebär att det vanliga traditionella schemat bryts av och ersätts med andra moment och aktiviteter som i större utsträckning sammanbinder inlärning och fysiska aktivitet.

60

Förklaring; När eleverna har skrivinlärning får de gå och hämta den bokstaven de ska lära sig. Sen får de dra pekfingret i en skåra som följer bokstaven så de lär sig hur bokstaven ska se ut och skrivas. Sen får de gå fram till svarta tavlan och skriva bokstäverna med stora överdrivna rörelser med en pensel som doppas i vatten. De får fortsätta med att skriva bokstäverna på papper och tillslut får de skriva in bokstäverna i sin skrivbok.

61

Förklaring; Kroppen är en stor del i NO-ämnet och i Eslöv bestämde pedagogerna att det kunde vara bra med ett temaarbete om kroppen som pågick under en längre tid. En del av temat bestod av sinnenas funktion och betydelse.

de olika trädslagen, t ex vilka trädslag vi tillverkar papper och glasspinnar av. Eleverna får undersöka vilka djurarter som befinner sig på eller runt trädet, detta gör dem bland annat genom att undersöka trädets bark. Eleverna får själva fundera på varför dessa djur befinner sig på trädet. Under denna utedag arbetar eleverna gruppvis och får vid dagens slut redovisa vad de har lärt sig för de andra klasskamraterna. Denna observation kan kopplas till samtliga begrepp i teoriuppdelningen. Merleau-Ponty menat att vi är våra kroppar, vi känner omvärlden genom kroppen via beröring, lukt, smak, syn och hörsel.62I skogen får eleverna lära känna omvärlden genom kroppen när de känner, luktar och ser på trädet. Livsvärlden är den konkreta verklighet som vi uppfattar och lever vårt dagliga liv i. När eleverna undersöker träd får de lärdom om naturen. De lär sig att djur och växter är beroende av varandra. Eleverna har här fått en uppfattning om sitt vardagsliv. Kroppen är perceptionens utgångspunkt för hur vi upplever omvärlden.63 Genom att använda ett undersökande arbetssätt där eleverna får använda synen, hörseln och känseln får eleverna en upplevelse av omvärlden. Kropp och omvärld står i dubbeltydigt, dialektiskt förhållande till varandra. Om samverkan mellan dessa upphör kan allt omkring oss verka främmande och meningslöst.64 När eleverna får uppleva att människor och natur är beroende av varandra kan de uppleva sina vardagliga handlingar som meningsfulla. Detta kan påverka eleverna att tänka på att inte skräpa ner i sin omgivning. Skolan måste lära eleverna att se, höra och tolka själva och på samma gång lära sig leva med att vara sedda hörda och tolkade utan att det hotar deras grundläggande positiva självuppfattning.65 Detta får eleverna öva på när de arbetar i grupp samt vid redovisning. För att eleverna ska kunna samarbeta måste de kunna se och bli sedda och höra och bli hörda. Genom förening av kropp och själ uppstår en färdighet som lagras till en fast vana.66 Projektet skogen har blivit en fast vana för eleverna, här förenas både kropp och själ. Observation: Skolan anordnar turer till skogen varje vecka. Varje elev får åka till skogen var tredje vecka. Detta gör det till en fast vana för eleven. Alla elever från förskoleklass till årskurs fem deltar i projektet skogen. Alla sinnena öppnar sig för världen. Sinnesuttrycken undersöker och talar om vilket objektet utanför dem själva är. Om sinnesorganen enbart skulle fungera för sig själva hade vi inte kunnat uppfatta världen runt omkring oss.67 I skogen får eleverna använda olika sinnen. För att de ska uppfatta naturen omkring sig måste de använda flera sinnen. För att känna igen ett trädslag ute i naturen använder eleverna sig av olika

62

Duesund, Liv (1996). Kropp, kunskap och självuppfattning, s.30-34

63 Ibid.s.30-34 64 Ibid. s.35,36 65 Ibid, s.33 66 Ibid. s.48 67 Ibid. s.43,44

sinnesuttryck. Individen upplever sig själv och den andre utifrån var sitt perspektiv, det är denna distans som gör att vi kan komplettera varandras perspektiv och inlärning.68 Varje elev utgår från sitt perspektiv. Detta gör att elever lär sig av varandra. Genom samarbete

framkommer elevers olika perspektiv och de lär sig därmed av varandras olika synsätt. Observation under utedag i skogen: En grupp elever fick uppgiften att diskutera varför träd kan växa. En elev hade uppfattningen att träd växer med hjälp av rötterna. En annan elevs tankar var att träd behöver solljus för att kunna växa. På grund av elevernas olika perspektiv uppstod en diskussion. Pedagogen hjälpte sedan gruppen att komma fram till det korrekta svaret.

Undervisning ute och Brytveckan kan kopplas till begreppet, Kroppen som både subjekt och objekt, vilket gäller både för oss själv och i vårt förhållande till andra. Vi ser och blir sedda. Vi hör och blir hörda. Detta är ett villkor för vår existens. Duesund säger att skolan ska arbeta med detta begrepp när de vill stärka elevers självuppfattning. Skolan måste lära eleverna att se, höra och tolka själva och på samma gång lära sig leva med att vara sedda, hörda och tolkade utan att det hotar deras grundläggande positiva självuppfattning.69 I dessa rörelseaktiviteter får både kropp och själ komma till användning för att kunna lösa olika samarbetsövningar. Pedagogen säger: ”Syftet med brytveckan är att lära elever att förstå vikten av samarbete.” För att överhuvudtaget klara av att lösa vissa uppgifter eller aktiviteter krävs en god samarbetsförmåga. Eleverna måste lyssna på varandra, hjälper varandra och göra alla delaktiga.”

Även självuppfattning är ett moment som framkommer i brytveckan. För att kunna samarbeta med andra krävs det att du vet hur du själv hanterar och reagerar i olika situationer. Det gäller även att du kan lyssna och själv få andra att lyssna på dig för att samarbetet skall fungera.70

Pedagogerna kopplar samman rörelse med social utveckling. Detta gäller i samband med lekar och spel. ”Eleverna lär sig att samarbeta och ta hänsyn till varandra vilket leder till att de fungerar bättre i sociala sammanhang under dessa och andra aktiviteter.” När rörelsen sätts i detta

sammanhang analyserar vi att kropp och själ förenas till en helhet. Vi kopplar lekar och spel till begreppet, Kroppen i det sociala sammanhanget. Merleau-Ponty menar att vi inte

utvecklar medvetenhet om våra kroppar avskilt utan i sociala sammanhang. Distansen mellan mitt och den andres perspektiv är det som gör att vi kompletterar varandra och gör inlärning

68

Duesund, Liv (1996). Kropp, kunskap och självuppfattning, s.57, 58

69

Ibid, s.33

70

möjlig.71 Duesund menar att kroppen inte är ett mekaniskt föremål utan den står i ett levande samspel och i en oavbruten dialog med omvärlden. Den är alltså dynamisk. Vidare säger Duesund att detta synsätt på kroppen ger en positiv bild när det gäller utvecklingsförmåga och handlingskraft. De erfarenheter vi får sätter sig i kroppen och det är kroppen som först förstår världen. För att förstå en upplevelse måste du själv uppleva den. En teoretisk beskrivning av en aktivitet leder inte till förståelse av hur den kommer att upplevas.72 Ett exempel på detta är att vi inte lär oss en lek enbart genom att läraren berättar hur den går till. Eleverna måste få uppleva konkreta situationer för att lära sig hur man samarbetar med andra. Pedagogen säger:

”Genom leken får barn använda många olika inlärningsmetoder. En del barn lär sig inte enbart genom att lyssna utan måste själv få prova på för att få full förståelse.”

Under lektioner i bokstavsinlärning får eleverna rörelse när de går fram och tillbaka i klassrummet samt genom de överdrivna rörelserna när det skriver bokstäverna på tavlan. Vi kopplar denna rörelseaktivitet till begreppet, Inlagring av vanor. Det sker en serie handlingar som gör att kroppen utvecklar och automatiserar rörelser. Tillslut kan vi skriva våra bokstäver utan att reflektera över hur de ska se ut. I den fenomenala kroppen tar vi våra vanor för

givet.73 Observation: Vid bokstavsinlärning i klassrummet får eleverna gå fram till tavlan och först spåra en bokstav och sedan skriva bokstaven med stora rörelser på tavlan. Pedagogen ser till att eleven formar bokstaven på rätt sätt. Pedagogens syfte med lektionen är att automatisera bokstaven.

Under temamånaden där ämnet utgick från kroppen var sinnena en stor del i undervisningen. Alla elever fick göra olika tester och själva komma underfund med vilka sinnen som

stimulerades i de olika momenten. Genom sinnena fick de uppleva nya erfarenheter. Observation: I ett moment under temamånaden fick barnen stoppa ner sina händer i en skål med lingonsylt och genom att känna sig fram fick de lista ut vilket föremål det var som gömde sig i sylten.

Temaarbetet kopplar vi till begreppet om sinnenas öppenhet. Eleverna får genom sina sinnen uppleva världen och genom nya erfarenheter få en förståelse för hur vi uppfattar och tolkar olika objekt genom våra sinnen.74

71

Duesund, Liv (1996). Kropp, kunskap och självuppfattning, s.57,58

72 Ibid, s.30-33 73 Ibid, s.48 74 Ibid, s.43,44

Perspektiv 2, Den fysiska kroppen

Promenader75, Röris76, Extra raster77, Pausgympa78

Dessa ovannämnda rörelseaktiviteter används av pedagogerna för att uppfylla målet om daglig fysisk aktivitet. Här ser vi inte någon direkt koppling till Merleau-Pontys tankar om den fenomenala kroppen. Här menar vi att kropp och själ skiljs åt. Under dessa

rörelseaktiviteter tolkar vi det som att enbart den fysiska kroppen kommer i arbete. Vilket enligt Merleau-Ponty innebär att kroppen ses som objekt.79

Promenader sker för att få in den daglig fysisk aktivitet, här analyserar vi det som att kroppen ses som enbart objekt. ”Ibland tar vi en promenad med eleverna för att de ska få röra på sig, en promenad klarar alla elever av att genomföra konditionsmässigt.” Observation: Pedagogerna utför promenader med sina elever. Lektionen avbryts för en promenad på 20 minuter. Detta görs för att uppfylla strävansmålet med daglig fysisk aktivitet.

Röris kan ses som ett moment där man kan se kroppen som fenomenal. För att klara av att koordinera rörelser till musik krävs det koncentration och tankeverksamhet. För att klara av den fysiska biten krävs den psykiska delen också. Kroppen lär sig nya färdigheter genom kontinuerliga övningar. Medvetenheten väcks och utvecklas genom fysisk aktivitet.

Genom automatisering lär sig kroppen hur den ska agera i olika situationer. Merleau-Ponty kallar detta för en inlagringsprocess. Inlagringen som sker i kroppen kan inte ske enbart med hjälp av viljan. 80 Röris kan även kopplas till kroppen som subjekt och objekt, sinnenas öppenhet, vi är våra kroppar, livsvärlden och perception samt kropp och omvärld (Se

teoribegreppen i teoriavsnittet). Observation: Pedagogen avbryter ett långt arbetspass och ber alla att ställa sig bredvid sin plats. Pedagogen har en cd-skiva med rörisprogrammet som hon använder sig

75

Förklaring: Extra inlagda promenader för att få den dagliga fysiska aktiviteten

76

Förklaring: Röris är ett rörelseprogram till musik som organisationen ”Friskis och Svettis” har verkställt. De utbildar pedagoger där konceptet är att ha ett lättillgängligt färdigt paket för att underlätta för pedagogerna. Varje låt har sitt eget rörelseprogram och pedagogen kan välja hur många låtar dem vill använda. Rörelserna är utformade för att främja elevernas motorik.

77

Förklaring: Extra raster sätts in under långa lektioner då pedagogerna anser att inte eleverna orkar hålla fokus under en allt för lång tid.

78

Förklaring: Pausgympa är något som pedagogen gör under lektionstid. De gör ett avbrott i undervisningen och utför en del olika koordinationsrörelser.

79

Duesund, Liv (1996). Kropp, kunskap och självuppfattning, s.37

80

av. Pedagogen använder röris för att uppnå den dagliga fysiska aktiviteten. Pedagog: ” Det som jag tycker är så bra med röris är att det kommer som ett färdigt paket. Jag behöver ingen planeringstid till det.” Vi analyserar att röris här används som ett avbrott från den traditionella undervisningen för att få in daglig fysisk aktivitet på schemat. Den fysiska aktiviteten integreras inte i själva undervisningen utan Röris är en del för sig själv. Detta ser vi därför som en uppdelning av kropp och själ och menar att pedagogen låter den fysiska aktiviteten förbli fysisk och inte fenomenal. ”Jag erbjuder eleverna fysisk aktivitet för att främja folkhälsan men jag tycker även att eleverna kan koncentrera sig bättre efter röris.” Pedagogen menar att denna aktivitet kan leda till en bättre inlärning eftersom eleverna koncentrerar sig bättre efteråt. Vår analys av pedagogens användning av röris kopplar vi till begreppet kroppen som objekt. I detta begrepp ses kroppen som enbart fysisk. Det sker en uppdelning av kropp och själ.81

Extra raster och pausgympa är rörelsemoment som inte sker integrerat med undervisningen, detta eftersom pedagogerna avbryter lektionen för en kort paus. Eleverna får till exempel i uppdrag att springa ett eller två varv runt skolgården, gunga, leka m.m. Pedagogen säger: ”De måste få lite spring i benen, annars orkar de inte sitta stilla hela lektionen.” Pausgympan utförs för att få eleverna fysiskt aktiva efter att ha haft en längre tid stillasittande. Undervisningen avbryts för att utföra enkla rörelser. Den fysiska aktiviteten blir en egen del av lektionen, vilket innebär att kroppen ses som objekt. ”Jag bryter av lektionen ibland för lite pausgympa, när jag ser att det är många som är okoncentrerade eller som sysslar med något som de inte ska göra.”

Eleverna kommer till skolan med sin levande, fenomenala kropp, enligt Duesund är det skolans uppgift att vända sig till denna på ett förnuftigt sätt. Vidare säger hon att det är viktigt att skolan inte enbart uppmärksammar delkroppen, utan för att kunna förstå kroppen som både fysisk och psykisk måste man ha utgångspunkten att ”vi är våra kroppar”.82

81

Duesund, Liv (1996). Kropp, kunskap och självuppfattning, s.37

82