Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåJag hoppar, vem tar emot mig?
En kvalitativ undersökning om skolavhoppets händelseförlopp
I jump, who catches me?
A qualitative study of the school dropout process
Tina Albinsson
SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-03
Examinator: Laid Bouakaz Handledare: Susanna Lundberg
3
Sammanfattning
Idag är det generella kravet för inträdet på arbetsmarknaden minst en gymnasieexamen, trots detta visar statistik på att flertalet unga personer hoppar av sin skolgång. Att göra ett skolavhopp kan ge konsekvenser som långtidsarbetslöshet, fysisk och psykisk ohälsa samt ekonomiska bekymmer. Därmed utgör skolavhoppet ett samhällsproblem och det är av vikt att unga personer får stöd i sin situation. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka skolavhoppets händelseförlopp för att få förståelse för vilka samhälleliga och enskilda strategier som tillämpas vid hanteringen av ett
skolavhopp för att den unga ska nå en känsla av meningsfullhet. Frågeställningarna är:
• Av vilka anledningar valde den unga att hoppa av sin skolgång? • Hur hanteras ett skolavhopp?
• Vilka är följderna av ett skolavhopp?
Utifrån Careership och KASAM- teorierna har resultatet av studien analyserats och visar på att skolavhoppet är komplext men att de ungas psykiska ohälsa är en bidragande faktor till varför ett skolavhopp sker. Att få stöd i sin situation av
omgivningen visar sig vara betydelsefullt. Dock visar resultatet på att det samhälleliga stödet inte är ihållande vilket resulterar i en ostabil framtid för de som har hoppat av skolan.
4
Förord
Till en början vill jag rikta ett stort tack till studiens informanter som genom sin generositet har delat med sig av sina erfarenheter och därmed gjort denna uppsats möjlig, tack!
Vidare vill jag tacka min handledare Susanna Lundberg som har delat med sig av sin kunskap och kommit med värdefulla synpunkter under uppsatsens konstruktion.
Slutligen vill jag tacka personer i min omgivning som har lyssnat och peppat mig genom hela uppsatsens process.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Problemformulering ... 8
1.2 Syfte och frågeställningar ... 8
1.3 Disposition ... 9
2. Tidigare forskning ... 10
2.1 Avhoppets bakomliggande orsaker ... 10
2.2 Kommunala aktivitetsansvaret ... 12
2.3 Ungas utanförskap på arbete & utbildningsmarknaden ... 13
2.4 Sammanfattning ... 15 3. Teoretiska utgångspunkter ... 16 3.1 KASAM ... 16 3.1.1 Begriplighet ... 17 3.1.2 Hanterbarhet ... 17 3.1.3 Meningsfullhet ... 17 3.2 Careership ... 17
3.2.1 Pragmatiskt rationella val ... 18
3.2.2 Handlingshorisont och fält ... 18
3.2.3 Brytpunkter och rutiner ... 19
3.3 Sammanfattning av teorierna ... 20 4. Metod ... 21 4.1 Metodval ... 21 4.2 Urval ... 22 4.3 Datainsamling ... 22 4.4 Analysmetod ... 23
6
4.5 Etiska ställningstaganden ... 24
5. Resultat och analys ... 25
5.1 Presentation av informanterna ... 25
5.2 Avhoppets begynnelse och orsaker ... 25
5.2.1 Den ungas känsla av sammanhang på högstadiet ... 25
5.2.2 Den ungas brytpunkter, fält och handlingshorisont ... 28
5.3 Hanteringen av ett skolavhopp ... 29
5.4 Nuvarande sysselsättning och tankar kring framtiden ... 32
5.5 Sammanfattning av analysresultaten ... 34
6. Diskussion ... 35
6.1 Resultatdiskussion ... 35
6.2 Metoddiskussion ... 37
6.3 Teoridiskussion ... 38
6.4 Studiens relevans till studie- och yrkesvägledning ... 39
6.5 Förslag på vidare forskning ... 40
Referenslista ... 41
7
1. Inledning
I en rapport upprättad av Statistiska centralbyrån (SCB 2018, 18) kan man läsa att majoriteten av Sveriges grundskoleelever som avslutar årskurs 9 söker sig till ett gymnasieprogram, trots att skolplikten har upphört och att övergången därmed är frivillig. Rapporten framhäver att en fullföljd gymnasieutbildning kan ses som en förutsättning för den unga till att studera vidare eller etablera sig på arbetsmarknaden.
Enligt statistik så är det tre av tioelever som inte har en gymnasieexamen fem år efter påbörjad utbildning. Detta kan bero på olika faktorer så som avsaknad av godkända betyg för att nå en examen, att individen har genomfört sin studie på ett introduktionsprogram [IM-program], eller att personen har hoppat av sin skolgång (SCB 2017).
Att hoppa av sin skolgång kan innebära en rad olika konsekvenser för de unga då de löper större risk för bland annat kriminalitet, psykisk och fysisk ohälsa, arbetslöshet och ekonomiska bekymmer. Detta medför även växande kostnader för samhället då bland annat hälso- och sjukvården får ett ökat tryck men även att sociala kostnader ökar (Dahir och Cinotti 2018, 2; Eurydike Rapportsammandrag; Unicef 2019). Därmed kan ett skolavhopp ses som ett samhällsproblem och det är av vikt att den enskilde får ett stöd i att hanterar ett skolavhopp för att minska marginaliseringar och utanförskap (Olofsson et.al. 2012, 11-12).
Från år 2015 har kommunerna i Sverige ett lagstadgat ansvar gällande unga personer under 20 år som inte har fullföljt sin gymnasieutbildning. Detta ansvar benämns som kommunala aktivitetsansvaret och förkortas KAA. KAA syftar bland annat till att få de unga personerna inom målgruppen till att börja studera eller återuppta sina studier för att nå en gymnasieexamen (SCB 2018).
Skolverket (2019, 5) har genom den senaste statistiken redovisat på hur många av Sveriges unga som omfattas av KAA inom perioden 2018/2019, där ansvaret avser att gälla 71 400 ungdomar.
8
1.1 Problemformulering
Arbetsförmedlingens rapport (2018) visar på en krympande arbetsmarknad för personer utan en gymnasieexamen. En struktur som kan urskiljas i rapporten är att 288 000 personer utan gymnasieutbildning tillhörande arbetskraften är anställda inom yrken som i framtiden kommer att kräva minst en gymnasial utbildning. Flertalet av dessa personer arbetar inom branscher som exempelvis vården, handeln och transport och vid deras avgångar ersätts de med mer yrkeskompetenta personer. Rapporten visar även att de yrken där en gymnasieutbildning inte är ett krav, bedrivs trots allt av personer som har minst en gymnasieutbildning, vilket därmed gör de överkvalificerade för yrket. Detta menar arbetsförmedlingen begränsar arbetsmarknaden ytterligare för individer utan en gymnasieexamen. Arbetsförmedlingens redogörelse visar på att det har skett en fördubblad ökning för de öppet arbetslösa utan gymnasieexamen de senaste tio åren (ibid.).
Trots att Sveriges kommuner har ett lagstadgat ansvar att stötta den unga mot skola och arbetsliv, så visar sig ungdomsarbetslösheten hög för personer utan en gymnasieutbildning (Schermer Galte 2020). En fundering som har format denna studie är hur den unga skolavhopparen upplever att dessa stödåtgärder skapar mening för dem i deras situation och framtida sysselsättning.
1.2 Syfte och frågeställningar
Genom att undersöka skolavhoppets händelseförlopp utifrån informanternas berättelser ämnar denna studie att analysera vilka strategier som tillämpas för att den unga ska nå en känsla av meningsfullhet. Studiens frågeställningar är följande:
• Av vilka anledningar hoppar den unga av sin skolgång? • Hur hanteras ett skolavhopp?
9
1.3 Disposition
Kapitel 2 presenterar den tidigare forskning som har gjorts inom studiens ämnesområde. Kapitel 3 redogör för studiens teoretiska utgångspunkter vid analysen av studiens resultat. Kapitel 4 beskriver undersökningens metodval, urval, datainsamling, analysmetod samt vilka etiska ställningstagande som beaktats i studien. Kapitel 5 redogör studiens empiri med tillhörande analys och synliggör tidigare forskning samt studiens teorier. Kapitel 6 avslutar uppsatsen med en diskussion gällande studiens framställda material mot tidigare forskning, metod och teori-val och ger förslag på vidare forskning.
10
2. Tidigare forskning
I kommande kapitel presenteras inledningsvis den tidigare forskning som finns inom området skolavhoppare, där faktorer bakom ett avhopp belyses. Efterföljande avsnitt om det kommunala aktivitetsansvaret ökar förståelsen för vilka rättigheter som finns för ungdomar som hoppar av sin skolgång, där granskningar visar att det finns förbättringsområden. Avslutningsvis i avsnittet om ungas utanförskap redogörs den prognos som finns för de personer som inte innehar en gymnasieexamen och vilka konsekvenser ett avhopp från skolan kan medföra.
2.1 Avhoppets bakomliggande orsaker
Nedanstående avsnitt redogör olika studiers resultat av innebörden av ett avhopp, där det finns flera bakomliggande orsaker till att den unga väljer att hoppa av sin skolgång. Skolverket (2007, 6) har gjort en intervjustudie med 16 ungdomar som har hoppat av gymnasiet eller bytt studieinriktning, där syftet är att lokalisera orsakerna till deras beslut. De gemensamma nämnare som framkommer är att deras familjesituation där bland annat skilsmässa mellan föräldrar resulterar i växlande hemmiljöer och nytillkomna styvsyskon vilket är något som de unga delger som negativa faktorer för sin skolgång. Flera av ungdomarna berättar även att de har fått byta skola på grund av att familjen har flyttat till en annan ort. Detta kan i sig medföra svårigheter för den unga vid interaktionen mellan en obekant skola och etablering av en ny umgängeskrets (ibid., 29- 31).
Ungdomsstyrelsens (2014) rapport: Tio orsaker till avhopp bygger på 379 ungdomars erfarenhet av att avsluta sina gymnasiestudier i förtid. Det som förklaras som det främsta skälet till skolavhopp är mobbning då över hälften av respondenterna har tillkännagett detta. Att befinna sig i ett utanförskap kan i sin tur kopplas till resultatet som visar på att majoriteten av de unga bär på en psykisk ohälsa som definieras bland annat som skoltrötthet, depression och brist på motivation (Mucf 2013:2,11). Som den nästkommande orsaken till att de unga har valt att hoppa av gymnasiet framhävs i rapporten som avsaknad av det pedagogiska stödet. Eleverna menar att kunskapskraven
11
har varit höga och lärarna beskrivs som trötta och oengagerade till att lära ut det som krävs för att nå upp till målen. Detta i sin tur resulterar i hög frånvaro som ligger till grund för elevens skolavhopp (Ibid., 6-7). Dåliga hemförhållanden hamnar på en tionde placering på listan då elva personer har valt att ange det som främsta orsak till deras avhopp medan andra inkluderar det i omständigheterna kring sitt avhopp. Enligt rapportens betraktande statistik så är elevens avhopp präglad av föräldrars utbildningsnivå, då det är vanligt förekommande att den unga har föräldrar vars utbildningsnivå är låg eller att de kategoriseras som arbetslösa (Mucf 2013:2, 23).
I en undersökning som Lovén (2015, 269-270) har gjort med 36 ungdomar mellan 20-22 år som har hoppat av gymnasiet visar resultatet på liknande omständigheter som ovan nämnda studie där nya familjeförhållanden, föräldrars låga utbildningsnivå, mobbning, flytt och skolk är faktorer som har påverkat den unga att avsluta sina studier. Ungdomarnas tid på gymnasiet kan ses som en slags ”jojo-tillvaro” där den unga har svårt att finna en balans och effekten visar sig bli tumultartad med återkommande felval av program, skolk och svårt att hänga med i utbildningen, vilket resulterar i att den unga inte når en gymnasieexamen (Lovén 2015, 271-273). Syftet med undersökningen var även att genom uppföljningsintervjuer få klarhet i hur ungdomarnas karriärer har etablerats trots avsaknaden av en gymnasieexamen. I dessa framkommer det att majoriteten är arbetslösa men att flertalet av informanterna studerar på Komvux eller motsvarande skola. Sju personer av de 34 som deltog vid uppföljningsintervjun har fullföljt gymnasiestudierna medan 15 personer delger att de är ointresserade av att återuppta sina studier (ibid.,275).
Knestings (2008, 3) studie av en gymnasieskola i Washington undersöker vilka faktorer som är positivt avgörande för elevers fortsatta skolgång då urvalet tillhör riskzonen för ett avhopp. Det som framkommer i hennes kvalitativa studie med bland annat 17 elever är att lärarnas engagemang och hjälpsamhet är en betydande faktor för en fortsatt skolgång och främjar att eleverna trots motgångar väljer att stanna kvar i skolan (ibid., 5). Utifrån informanternas perspektiv har omtänksamma, stödjande och respektfulla lärare som tror på elevens förmåga att lyckas i skolan en betydande inverkan på deras skolupplevelse och livssituation som i sin tur skapar motivation till fortsatt skolgång (Knesting 2008, 7-8).
Sammanfattningsvis visar den tidigare forskningen att skolavhoppets orsaker är komplexa där målgruppen inte kan ses som en homogen grupp. Orsakerna bakom ett avhopp bör beaktas i de åtgärder som sätts in vid ett skolavhopp. Denna studie kommer
12
att urskilja tendenser kring ett avhopp och i följande avsnitt exemplifieras den samhälleliga hanteringen av ett skolavhopp.
2.2 Kommunala aktivitetsansvaret
Det tidigare så kallade kommunala informationsansvaret förtydligades den 1 januari 2015 och benämns numera som det kommunala aktivitetsansvaret (Skolinspektionen 2016, 4). Enligt skollagen (SFS 2010:800, 29 kap. 9 §) innebär det att varje hemkommun har ett aktivitetsansvar som omfattas av personer under 20 år, som har fullgjort sin skolplikt och som är folkbokförda i kommunen. Aktivitetsansvaret avser de unga som inte har fullföljt en utbildning på ett nationellt program eller som har valt att hoppa av gymnasieskolan eller en motsvarande skolform.
KAA innebär i praktiken att varje kommun skall vara underrättade om vilka ungdomar som omfattas av ansvaret samt genom dokumentation sammanställa vilka unga som berörs. Ansvaret grundar sig också i att kommunerna ska redovisa sin dokumentation så att statistik kan upprättas av SCB för att synliggöra hur många av kommunens unga som omfattas av ansvaret. Syftet är att kommunen ska med individuella insatser främja den unga till att börja studera eller återgå till sina studier (SKR 2019).
Skolverket (2016, 3) har i syfte till att utveckla KAA skapat allmänna råd med kommentarer där avsikten är att åstadkomma en likvärdig insats för ungdomar inom KAA som ska visa på hög kvalitet. I detta dokument kan rekommendationer för hur kommunernas insatser ska ske i förhållanden till de krav som finns utläsas. Kommunerna bör eftersträva de allmänna råden för att nå ett förändringsarbete om tydliga direktiv för vilka åtgärder som finnes lämpliga för ungdomarna (ibid., 7).
Skolinspektionens (2016, 5) granskning av KAA visar på att 15 av de 16 granskade kommunerna eventuellt missar att identifiera de unga som omfattas av KAA. Åtgärdsförslag för vissa kommuner är att rutiner och system bör ses över för att få kännedom om vilka ungdomar som borde kontaktas och på så sätt inte riskera att missa någon. Granskningen visar på att stora som små brister ger konsekvenser bland annat som att hälften av de unga som omfattas av KAA inte har en tydlig registrering om vad den unga är sysselsatt med. Granskningen belyser även att den ungas individuella insats från KAA inte följs upp och utvärderas samt att tio av de granskade kommunerna inte kan
13
tillgodose individernas behov trots att en kontakt mellan verksamheten och den unga har etablerats (ibid.).
En av statens offentliga utredningar (SOU 2017:9) syftar bland annat till att befrämja arbetet med aktivitetsansvaret för ungdomar genom ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan Sveriges kommuner. Utifrån en enkätundersökning gällande KAA där 86 % av Sveriges kommuner har svarat visar det sig att de insatser som kommuner erbjuder, inte endast är kopplade till utbildning utan ett flertal kommuner erbjuder bland annat även praktik, feriearbete eller åtgärder som ska främja den personliga utvecklingen. Det framhävs även att insatser från KAA ska ses som en långvarig process för att ge den unga ett optimalt stöd och att det skiljer sig mellan kommuner där tillgångar och resurser som exempelvis personal är med och styr i vilken omfattning ungdomarna lokaliseras och får stöd (SOU 2017:9, 93- 95).
I denna text synliggörs det faktum att de unga som har hoppat av sin skolgång har rättigheter att få stöd i sin situation utav KAA. KAA ska med individuella insatser främja den unga till sysselsättning, där det huvudsakliga målet är att få den unga att återgå till studier. KAA har vid flertalet granskningar visat sig bristfälligt vid
identifiering av vilka unga som omfattas av ansvaret. Ett svagt samhälleligt stöd ökar risken för att unga hamnar i ett utanförskap.
2.3 Ungas utanförskap på arbete & utbildningsmarknaden
Följande avsnitt tar upp forskning som har gjorts inom området unga i utanförskap som visar att ett avhopp från skolan i förbindelse till ett svagt stöd kan ge förödande konsekvenser som påverkar den ungas hälsa.
I Projektet Osäkra övergångar inkluderas bland annat unga vuxna mellan 20-24 år, som saknar en fullständig gymnasieutbildning. Syftet är att förstå hur dessa individers karriärvägar har konstruerats utifrån 100 personers berättelser. Undersökningen omfattar även lokala åtgärder såväl strategier som cirka tjugo kommuner har delgett för att motverka svaga skolprestationer. Stödet för etablering på arbetsmarknaden eller den ungas återupptagning av studier tas också in i beaktning (Lundahl et al. 2015, 2 -3).
Resultatet visar bland annat att personer som saknar en gymnasieexamen utgör majoritet av arbetslösheten samt är överrepresenterade bland personer som försörjer sig
14
på sociala ersättningar och bidrag såsom aktivitetsstöd. Hälften av kommunerna menar att de unga är omotiverade till att återuppta studier vilket försvåra möjligheterna till att fler ska nå en gymnasieexamen och en arbetsmarknad på ett framgångsrikt sätt (Lundahl et.al. 2015, 4).
Temagruppen Unga i arbetslivet har genom deras rapport undersökt omfattningen av unga mellan 16-29 år som bland annat varken arbetar eller studerar i Sveriges avsedda regioner. Rapporten syftar till att synliggöra problematiken och lokalisera hjälpinsatser för de ovan nämnda (Mucf 2017,6). Unga inom denna målgrupp belyses som i synnerhet extra sårbara för inträde på arbetsmarknaden, där social inkludering framhävs i rapporten som en viktig aspekt att ta hänsyn till för att kunna nå ett, inkluderande samhälle (Mucf 2017,18). Att vara sysslolös och ung kan ge konsekvenser som förutom ett långvarigt utanförskap på arbetsmarknaden också leda till exkludering i samhället då även det sociala nätverket är en del av individens välfärd och delaktighet (Davis och Dupper 2004, 179 -181; Mucf 2017,13,18). Det framställda resultatet indikerar på att med stigande ålder ökar statistiken av unga som varken arbetar eller studerar. De unga som omfattas av arbetsmarknadsåtgärder är i huvuddel mellan 20-24 år och man kan se ett avtagande av dessa åtgärder för dem som är mellan 25-29 år, där istället aktivitetsersättning och sjukersättning är dominerande försörjningsmedel (Mucf 2017, 9).
NEET står för Not in Employment, Education, or Training och är utformat till att mäta utsträckningen av de unga som inte befinner sig i arbete eller studier i Sverige men även internationellt. Undersökningsområdet syftar till att förstå förhållandet mellan unga i målgruppen 16-20 år, kopplat till individens välmående i vardagen utifrån deras livserfarenheter (Lögdberg, Nilsson, Kostenius 2018, 1). Utifrån 16 intervjuer med ungdomar som var arbetslösa, inte hade en gymnasieexamen eller hade hoppat av skolan så framkommer det att flertalet av personerna känner en avsaknad av pålitliga relationer inom sina kontaktnät, där somliga känner sig svikna av familjemedlemmarnas stöd. Det som är generellt för informanterna är att de har erfarenheter av att ha tampats med någon form av svårighet såsom krig, dysfunktionella familjeförhållanden, eget drogmissbruk och omplaceringar till familjehem. Att söka hjälp från myndigheter visar sig vara ett vanligt förekommande fenomen, dock beskrivet av informanterna som en hjälplös åtgärd då de menar att deras tankar och åsikter ignoreras och det skapar känslor som maktlöshet över sin livssituation (Lögdberg, Nilsson och Kostenius 2018 4-5).
Bäckman och Nilsson (2011, 163) utforskar i sin longitudinella studie om ungas utanförskap på arbetsmarknaden ger negativa effekter på lång sikt. De menar att ett arbete
15
är kärnan för inträdet i vuxenlivet, som att kunna skaffa egen bostad samt familj och därmed har ett arbete även en inverkan på den enskildes välfärd men även hur socialt inkluderad en blir. Resultatet framhäver att de med studiebakgrund löper mindre risk i att bli exkluderad från arbetsmarknaden i jämförelse med de så kallat resurssvaga. En tendens som visar sig är att unga personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, har större benägenhet till att göra det även i vuxenlivet (Bäckman och Nilsson 2011, 178-179). Tidigare forskning visar på konsekvenserna av att vara ung utan en gymnasieexamen förenat med en utebliven sysselsättning. Denna kombination talar för att utfallet är ett långvarigt utanförskap på arbetsmarknaden. Det samhälleliga stöd som finns att tillgå i form utav KAA bidrar till att den unga inte kategoriseras som utanför.
2.4 Sammanfattning
Tidigare forskning visar att skolavhoppets orsaker grundar sig bland annat i ungas erfarenheter av mobbning och i den psykiska ohälsan. Stöttning och hjälp både inom skolväsendet av skolpersonal och av familjemedlemmar har visats sig vara en betydande faktor för den ungas fortsatta skolgång där vice versa kan ge upphov till ett skolavhopp (Knesting 2008, 7-8; Lögdberg, Nilsson och Kostenius 2018 4-5; Mucf 2013:2,6). KAA har som huvudsak att få den unga att återuppta sina studier vilket kan ses som ett svåruppnåeligt mål (Lundahl et.al. 2015, 4). Dessutom visar granskningar att stödåtgärder finnes bristfälliga vilket är ogynnsamt för den ungas förutsättning att etablera sig på arbetsmarknaden (Mucf 2017,13,18; Skolinspektionen 2016, 5).
En gymnasieexamen menas vara väsentlig för att den unga inte ska hamnar i en arbetslöshet, där effekten kan bli en långvarig sådan och risken för ett socialt och samhälleligt utanförskap är stor för de unga som hoppar av skolan (Bäckman, Nilsson 2011, 178-179).
Utifrån forskningsresultaten kommer denna studie att identifiera tendenser och nyanser utifrån informanternas berättelser för att studiens frågeställningar ska kunna besvaras. Det första avsnittet om avhoppets bakomliggande orsaker kan bidra till djupare förståelse om ett skolavhopp. Redogörelserna för KAA ger insikten om de ungas rättigheter efter ett skolavhopp och vad ett sådant upprättat stöd kan leda till. Det avslutande avsnittet ger det enskilda skolavhoppet ett större perspektiv som denna studie förhåller sig till.
16
3. Teoretiska utgångspunkter
Denna studie grundar sig på två teorier med dess centrala begrepp som kommer att presenteras i följande kapitel. Antonovskys (2005) teori om KASAM- känsla av sammanhang med dess tre komponenter kan ge ökad förståelse för vilka förmågor den unga besitter eller saknar för att kunna bemästra en problematisk situation mot ett välbefinnande.
Vidare används Hodkinson och Sparkes (1997) Careershipsteori, utifrån begreppen: pragmatiska- rationella val som tydliggör att den ungas beslut inte alltid är förankrat med alternativa möjligheter. Handlingshorisont och fält kommer att förklara omgivningens inverkan på den ungas skolavhopp samt maktpositioner inom den enskildes fält för att få en tydligare bild om vilka faktorer som påverkar ett skolavhopp. Avslutningsvis kommer brytpunkter som följs av rutiner att lyftas fram för att synliggöra den ungas övergångar och hur den nya situationen har påverkat den ungas identitet.
3.1 KASAM
Det salutogena synsätt som Antonovsky (2005, 15-16) har myntat riktar in sig på hur hälsa uppkommer och upprätthålls och står i kontrast till begreppet patogenes som undersöker faktorer som orsakar sjukdomar. Professorns intresse uppstod efter en studie där judiska kvinnor som hade överlevt koncentrationslägret ingick och det framkom då att trots alla svårigheter kvinnorna hade genomgått så delgav ändå hela 29 % att de bar på en god psykiskt och fysisk hälsa.
Detta synsätt resulterade senare i teorin KASAM som står för känsla av sammanhang. Att inneha en hög KASAM förklarar hur det kommer sig att vissa individer hanterar påfrestningar bättre än andra och identifieras utifrån KASAM´s tre centrala begrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky 2005, 16-18, 43). Dessa tre komponenter utgör ett samspel med varandra och höga värden inom dessa tre
17
beståndsdelar visar på en hög KASAM vice versa där låga värden visar på en låg KASAM (ibid., 47-50).
3.1.1 Begriplighet
Begreppet begriplighet kan förklaras genom hur individer väljer att förstå det som händer i det yttre samt inre perspektivet av livet. Upplever individen livshändelser, information och intryck som förståeliga, strukturerade och tydliga istället för oförklarliga, slumpartade och kaotiska så befrämjar det den egna hälsan. Detta innebär att om individen har en hög känsla av begriplighet så har den även en större möjlighet att handskas med oönskade händelser, än den som ser livet som ett motstånd och känner sig hårt drabbad (Antonovsky 2005, 44).
3.1.2 Hanterbarhet
I begreppet hanterbarhet inkluderas de resurser som den enskilda besitter för att behärska livssituationer. Yttre resurser kan bestå av familjemedlemmar, bekanta, läkare, eller återfinns i en religiös tro. En viktig aspekt är att man inte ser sig själv som ett offer vid svåra händelser och sammantaget ska dessa resurser finnas tillhands när man stöter på påfrestningar och därmed bidra till en hög känsla av hanterbarhet (Antonovsky 2005, 45).
3.1.3 Meningsfullhet
Det tredje centrala begreppet meningsfullhet kan ses som en komponent till motivation. Att en individ innehar en hög känsla av meningsfullhet utgörs huruvida vilka områden individen väljer att investera sin känslomässiga tid och energi i. Utmaningar ses då som lockande och uppmuntrande och inger meningsfullhet istället för att se dem som betungande, kravfyllda eller som ett problem. Antonovsky (2005, 45-46) menar dock inte att exempelvis dödsfall ska ses som ett glädjebesked men däremot som ett sätt för den enskilda att söka mening i situationen och navigera framåt med sin värdighet i behåll. Meningsfullhet fyller livet med betydande ting och skapar engagemang hos individen.
18
Hodkinson och Sparkes (1997, 29, 32) har med utgångpunkt från Bourdieus begrepp om habitus, fält och kapital utvecklat karriärteorin: Careership. Den förklarar utifrån ett aktör- och strukturperspektiv vad individen påverkas av vid ett beslutfattande gällande studie- och yrkesval. I denna uppsats presenteras teorin Careership med dess tre dimensioner som följaktligen har tematiserats i denna studie.
3.2.1 Pragmatiskt rationella val
De beslut en människa gör styrs av ens habitus. Habitus utgörs av exempelvis nedärvda tankar, värderingar, vanor och normer som har uppstått i den sociala och kulturella kontext individen befinner sig i och formar ens självbild. En individ kan inte gå utanför sitt habitus men det är obeständigt genom livet och kan därmed förändras vid nya erfarenheter inom nya kontexter (Hodkinson och Sparkes 1997, 33-34).
Hodkinson och Sparkes (ibid., 33) menar att individen utifrån sitt habitus gör pragmatiska- rationella val. Detta innebär att en individs beslutfattande grundar sig på begränsad information hämtad av ens erfarenheter eller hos den närmaste omgivningen. Slutligen så förklarar Careershipteorin att ett beslut tas först när tillfället ges och ska delvis ses som en känslostyrd handling. Vanligt förekommande är att valet begränsas utifrån en tillsynes möjlig väg utan att värdera alternativa möjligheter.
3.2.2 Handlingshorisont och fält
En individs habitus präglar den enskildes handlingshorisont således att beslut grundar sig i den enskildes uppfattningar om vad som är möjligt eller begränsande. Handlingshorisonten kan ses som en arena där beslutfattandet äger rum och utgör en samverkan med de möjligheter som finns för den enskilde inom arbets- och utbildningsmarknaden. Det innebär att handlingshorisonten är segmenterad då ingen finner alla tillgängliga yrkes eller utbildningsområden som möjliga (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-35).
I en individs fält ryms externa och interna aktörer som exempelvis familjemedlemmar, lärare, arbetsgivare, utbildnings- och arbetsmarknads agenter med flera. Dessa aktörer agerar på skilda sätt utifrån deras habitus, handlingshorisont och uppsatta mål. Individens handlingar påverkas av de maktstrukturer och regler som finns inom det avsedda fältet där de med flest resurser har större befogenheter än andra, vilket bidrar till
19
maktförhållanden emellan aktörerna. Dessa positioner på fältet kan vara avgörande och möjliggörande för den enskildes beslut och handlingar exempelvis genom att föräldrar utifrån sitt fält och sina kontakter skapar förvärvsarbete åt sina barn (ibid., 36-37).
3.2.3 Brytpunkter och rutiner
Careeshipteorins begrepp brytpunkter kan utläsas som ett skede som inträffar vid ett eller flera tillfällen i den enskildes liv, när individen gör ett beslutfattande som medför förändring som påverkar individens identitet. Det finns tre kategoriserade brytpunkter vilka benämns som; strukturella, frivilliga eller påtvingade brytpunkter (Hodkinson och Sparkes 1997, 39).
Den förstnämnda: strukturell brytpunkt, bestäms av de yttre strukturerna som påverkar individen i form av lagar och regler. Exempelvis att elever efter grundskolan inte längre omfattas av skolplikten och medför därav ett val för den unga att ta ifall de ska fortsätta alternativt hoppa av sin skolgång.
Den andra: frivillig brytpunkt, beskrivs som det självbestämda valet. Individen är högst delaktig i sin livssituation och bestämmer själv om en förändring ska ske. Exempel på en frivillig brytpunkt kan vara ett byte av arbetsplats, yrke eller valet att hoppa av sin skolgång.
Den tredje: påtvingad brytpunkt, kan läsas in som ett ofrivilligt val där andra aktörer styr ens situation som exempelvis föräldrars skilsmässa eller varsel från en arbetsplats.
Sammantaget så innebär dessa brytpunkter en förutsägbar eller oförutsägbar förändring för individen som kan frambringa förhoppningar eller missnöjdhet hos den enskilde. Dessa brytpunkter medför förändringar för den enskilde som påverkar ens habitus (ibid.).
Tiden mellan brytpunkterna identifierar Hodkinson och Sparkes (1997, 40) som fem perioder av rutiner som åskådliggör hanteringen av brytpunkter mot en karriärförändring. Denna studie kommer att väga in två av dessa fem rutiner: bekräftande rutiner, som innebär att brytpunkten och rutinen harmoniera med varandra då utfallet av förändringen blev som tilltänkt. Störande rutiner innefattar att förändringen inte medför en acceptans hos den enskilde. Individen kan inte identifiera sig med sin nya situation och är heller inte förmögen att kunna ändra den.
20
3.3 Sammanfattning av teorierna
Genom Antonovskys (2005) teori KASAM- känsla för sammanhang kommer de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet att utvinnas i de ungas berättelser om skolavhoppets händelseförlopp. För att kunna analysera de ungas KASAM utgår denna studie ifrån ett tänkt ideal där samhälleliga insatser ska bidra till att den unga efter sitt skolavhopp når utbildning- eller arbetsmarknaden.
En optimal hantering av den ungas skolavhopp skulle utifrån de centrala begreppen utläsas mot att hög grad av begriplighet nås när den unga är införstådd i sin situation och kan använda sin erfarenhet som verktyg för att i framtiden kunna bemästra liknande situationer. Hög grad av hanterbarhet uppnås när den unga vet vilka resurser som finns att tillgå när de behövs, vilket underlättar en svårhanterlig situation. Det sista centrala begreppet meningsfullhet som studien syftar att analysera innebär huruvida de unga finner mening i sin situation som kan bidra till motivation att nå en stabil framtid. Syftet med denna studie är att få förståelse om skolavhoppets händelseförlopp utifrån Hodkinson och Sparkes (1997) utvecklade teori Careership. Teorin förklarar ungdomars karriärbeslut. Denna undersökning riktar sig mot unga som har hoppat av sin skolgång och det kan därmed ses som att de inte har gjort ett karriärval. Trots detta anser jag att anledningarna till att de unga hoppar av sin skolgång kan förklaras utifrån teorins centrala begrepp pragmatiska rationella val. Vidare kommer handlingshorisont och fält att användas för att synliggöra hur kontexten och omgivningen påverkar de ungas beslut men även vilka framtidsval som anses som möjliga eller begränsande för dem. Teorins begrepp brytpunkter kommer att visa på de ungas övergångar från skola till annan form av sysselsättning där rutiner kommer att klargöra vad denna förändring bidrar till.
21
4. Metod
I detta kapitel redogörs och presenteras studiens metodval, urval av informanter, processen kring datainsamlingen samt etiska ställningstaganden som har använts i undersökningen.
4.1 Metodval
Undersökningens avsikt var att få en djupare förståelse om ämnesområdet: skolavhopp utifrån ett subjektivt perspektiv, därmed ansågs en kvalitativ metod med intervjuer vara det lämpligaste angreppssättet (Larsen 2009, 22-23, 83). En kvantitativ metod beskrivs av Larsen (2009, 22) som ett tillvägagångssätt för att få fram mätbara data. Detta hade gett studien en begränsad information och därav valdes detta metodval bort.
Den kvalitativa metodens fördelar menar Larsen (2009, 27) är möjligheten till att kunna ställa följdfrågor vilket gjordes efterhand under hela intervjuprocessen. Detta resulterade också i att missförstånd kunde redas ut på plats, vilket garderar studiens validitet, då det var av vikt att ha en överensstämmande bild med det som informanterna delgav i sina berättelser.
En medvetenhet fanns kring att deltagarna befanns sig i en underordnad situation då de inte har följt de normer som finns kring en traditionell skolgång. Detta ökade risken för den så kallade intervjueffekten, vilket innebär att intervjupersonen väljer att svara på ett sätt som hen tolkar vara det rätta svaret för att behaga intervjuaren, eller svarar trots okunskaper inom området vilket kan leda till opålitliga svar. En annan nackdel för en kvalitativ metod är att resultatet inte går att generalisera, utan grundar sig enbart på informanternas skildringar (Larsen 2009, 27-28).
22
4.2 Urval
Studiens urvalskriterier var att informanterna skulle stämma överens med undersökningens ämnesområde, skolavhoppare. Vidare togs inte ålder, geografisk belägenhet eller könstillhörigheter med i betraktandet av urvalet.
Genom både ett bekvämlighetsurval och användning av snöbollsmetoden kontaktades en samordnare för det kommunala aktivitetsansvaret i min hemkommun. Samordnaren hade kunskaper gällande studiens undersökningsområde och genom snöbollsmetoden kontaktades i sin tur coacher inom en verksamhet som arbetar med unga som har hoppat av sin skolgång. Utefter ett besök på verksamheten där studiens syfte presenterades, fick deltagarna inom verksamheten i enlighet med självselektion anmäla sitt intresse om att bli intervjuade (Larsen 2009, 77-78).
Då underlaget från ovan nämnda enheter visade sig vara tunt på bekostnad av studiens validitet, förstärktes studiens urval med ytterligare personer med erfarenheter av skolavhopp. Med hjälp av snöbollsmetoden utifrån mitt spridda nätverk kontaktades dessa personer som delgav ett intresse för medverkan (ibid.,78, 80).
Studien hade för avsikt att undersöka åtta personer med erfarenheter av ett skolavhopp, men på grund av Covid-19 minskades antalet informanter ner till sex personer. Urvalet utgjordes av två killar och en tjej med erfarenheter av KAA samt två killar och en tjej med existens utanför KAA, i åldrarna 20-29 år. Samtliga informanter har i denna studie fingeras som informant 1, informant 2 och så vidare.
4.3 Datainsamling
Utifrån studiens problemområde, tidigare forskning och frågeställningar formulerades frågor som ställdes samman i ett intervjuformulär (bilaga 1). Larsen (2009, 84)
beskriver användandet av ett intervjuformulär som en strukturerad intervju som strävar efter öppna svar. Fördelen med användning av denna typ av intervju är att
informationsmängden reduceras ner. Frågorna var tematiserade i ett då-nu och
framtidstänk gällande studie- och yrkesupplevelser för att nå en djupare förståelse för skolavhoppets händelseförlopp. Frågorna ställdes i samma ordningsföljd vilket underlättade studiens sammanställning då sammankopplingar utifrån informanternas
23
berättelser gjordes (ibid.). Informanterna fick tala fritt inom de tematiserade områdena vilket medförde att följdfrågor som uppkom var spontana och medförde stundtals oordning i det strukturerade intervjuformuläret. Dock menar Larsen (2009, 80-81) att det framkomna intervjumaterialet ger upphov till ett flexibelt arbetssätt och då denna studiens frågeställningar har revideras utefter informanternas nytillkomna information, har även studiens validitet stärkts.
Larsen (ibid.) framhäver att det är enklare att nå en hög validitet i en kvalitativ metod då empirin ska motsvara studiens frågeställningar. Däremot är det svårare att nå en hög reliabilitet som visar på exakthet, när informanternas berättelser skiljer sig åt och ger upphov till egna tolkningar. Därav har transkriberingen av empirin hanterats med noggrannhet genom användning av olika word-dokument för att hålla isär
informanternas berättelser som således ökar studiens reliabilitet.
Sammantaget så deltog sex personer i intervjuer varav tre av intervjuerna
genomfördes inom loppet av vecka 14 år 2020, inom en verksamhet som informanterna var deltagare i. Resterande tre intervjuer schemalagdes enligt informanternas önskemål och genomfördes i deras respektive bostäder under vecka 15 år 2020. Samtliga
intervjuer spelades in med hjälp av ljudinspelning och samtalen varade mellan 30- 60 minuter vardera.
4.4 Analysmetod
Genom transkribering av ljudupptagningarna, som gjordes samma dag intervjuerna ägt rum, sammanställdes det empiriska materialet. Jag använde mig av datareduktion för att underlätta bearbetningen samt minimera risken att få irrelevant data som inte kunde kopplas till studiens frågeställningar (Larsen 2009, 98). Därefter bearbetades empirin genom en kombination av innehållsanalys och berättelseanalys, där innehållsanalysen hjälpte studien att finna mönster och samband men även skillnader sinsemellan informanterna (Larsen 2009, 101-102). Därefter kodades empirin och resulterade i studiens tematiseringar.
Berättelseanalys (ibid.,102) användes i syfte till att få förståelse av informanternas handlingsförlopp från skolavhoppet till den nuvarande tillvaron.
24
Studien har grundat sig i ett induktivt angreppssätt då uppsatsens frågeställningar har fastställts först efter genomförandet av samtliga intervjuer (Larsen 2009, 22). Resultatet av den sammanställda empirin tillämpades mot teorier och tidigare forskning inom mitt valda ämnesområde och gav upphov till studiens resultatanalys.
4.5 Etiska ställningstaganden
Som grund för studiens intervjuer har de fyra forskningsetiska principerna som Vetenskapsrådet (2002) har framställt inom humanistisk- samhällsvetenskapliga forskning tillämpats. Dessa fyra huvudkrav är: informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Nedanför görs en närmre beskrivning på hur dessa har beaktats i studiens process.
Informationskravet tillgodosågs genom att inför intervjuerna fick varje informant kännedom om studiens syfte, att deltagandet var helt frivilligt och att de därmed hade rätt att avbryta sin medverkan när som. Alla sex informanter anmälde ett frivilligt deltagande till studien och då samtliga var myndiga har kravet för samtycke uppfyllts. Nyttjandekravet har klargjorts genom att jag informerade om att det som delgavs skulle användas som ett underlag för min studie och exemplifierade på hur detta kunde spegla sig. Konfidentialitetskravet har motsvarats genom att informanterna fick information om att det de berättade endast skulle användas i studiens avseende och att ljudupptagningarna skulle raderas direkt efter transkribering. Vidare informerade jag om deras rättigheter till ett anonymt deltagande och att de i studien kommer att benämnas som informant 1,2 etc.
25
5. Resultat och analys
I kommande kapitel presenteras informanterna därefter redogörs studiens empiri och analys som har resulterat i tre tematiserade rubriker. Dessa rubriker innehåller delar av det framställda intervjumaterialet som har analyserats mot studiens teoretiska
utgångspunkter. Tidigare forskning inom området kommer att förstärka vissa partier för att kunna besvara studiens frågeställningar: Av vilka anledningar hoppar den unga av sin skolgång? Hur hanteras ett skolavhopp? Vilka är följderna av ett skolavhopp?
5.1 Presentation av informanterna
5.2 Avhoppets begynnelse och orsaker
5.2.1 Den ungas känsla av sammanhang på högstadiet
För att få större förståelse för innebörden av ett avhopp tar detta avsnitt sin början i informanternas berättelser kring deras tid på grundskolan. För två av informanter beskrivs högstadiet som en tid som speglar umgänge med kompisar och som har stor betydelse för
Intervjupersoner Bakgrund Nuvarande sysselsättning
Informant 1 Kille 20 år Praktisera via KAA Informant 2 Kille 20 år Praktisera via KAA
Informant 3 Tjej 25 år Arbetstränar på en verksamhet inom KAA Informant 4 Kille 28 år Arbetssökande
Informant 5 Tjej 27 år Arbetssökande Informant 6 Kille 29 år Arbetssökande
26
den ungas skolnärvaro. ”Vi var 4-5 stycken som höll ihop. Det var en stor del till att jag gick till skolan” (Informant 1). Informant 6 menar också på att skolkamrater har fungerat som ett dragplåster till sin befintlighet i skolan. ”Jag hängde väl inte med i undervisningen och jag var inte intresserad för fem öre. Då gick jag dit för att vara med i kompisar istället”. Kompisars betydelse för informanternas skolgång kan förklaras utifrån Antonovskys (2005, 45- 46) begrepp- meningsfullhet. I dessa utsagor blir det tydligt att skolprestationen hade mindre betydelse för informanterna och att vänners umgänge tog upp den största tiden av individens känslomässiga tid. Detta i sig skapade ett engagemang till individens existens inom utbildningsväsendet.
I andra fall är uteslutning av en umgängeskrets något som bidrar till den ungas höga frånvaro. Informant 3 ger sin bild av att umgängeskretsar kan leda till inkluderande eller exkluderande grupper: ”Jag hade dålig närvaro, var inte mycket där. Många av de andra eleverna delade in sig i grupper och jag har aldrig varit den som har dragit mig till en grupp liksom.” Tillskillnad från ovan nämnda som resonerar kring sin distansering från grupper så talar nedanstående informant om strävan att tillhöra en grupp:
När jag var yngre så var jag väldigt blyg och hade svårt att lära känna folk så skolan har ju alltid varit väldigt jobbig för mig just för att jag inte har inte trivts i klassen och man har inte kommit in i gänget liksom. Så blev det till slut att man inte gillade skolan, att gå dit. Man blir ju utanför när man inte är den som är framåt som person liksom, jag var inte den som tog plats, och sådan är jag än idag. (Informant 5)
Informanternas upplevelser av högstadiet visar på en tid kännetecknat av utanförskap. Deras skolfrånvaro kan förklaras genom att de inte såg sin situation som förståelig och hanterade omständigheterna utefter det (Antonovsky 2005, 44-45).
Andra hinder som påverkar uteblivandet av skolgången är de ungas psykiska ohälsa, där skoltrötthet benämns som en anledning till att de unga hoppar av sin skolgång. Skoltröttheten bottnar för somliga av informanterna i att de har halkat efter i undervisningen och därmed inte kunnat motsvara de kunskapsmål som finns för att nå betygskriterierna. Hodkinson och Sparkes (1997, 34-35) menar att individen handlar utefter vad den ser och finner som möjligt på utbildningsmarknaden. För några av intervjupersonerna innebar det en begränsad handlingshorisont då sämre betyg också gav mindre alternativa framtidsmöjligheter. Detta kan i sin tur kopplas till KASAM (Antonovsky 2005, 45-46) och dess centrala begrepp meningsfullhet, där faktorer som att
27
komma ifatt förlorad studiegång och begränsade möjligheter inte bidrog till skolmotivation för den enskilde utan snarare ansågs skolan vara ett krav:
Tankarna kring avhopp kom nästan med en gång när jag började gymnasiet. Trots att jag hade tagit ett sabbatsår, var jag fortfarande väldigt skoltrött, bara tanken på att sitta i skolbänken fyllde mig med fasa. Det hjälpte inte heller att jag hade en fruktansvärt dålig psykisk ohälsa. (Informant 4)
Vidare visar denna undersökning att tre av sex informanters avhopp är förenat med deras trassliga familjesituation, som har påverkat den ungas psykiska hälsa och skolgång: ”Alltså högstadiet var liksom en väldigt jobbig tid på grund av att jag inte kunde fokusera på skolan då jag var väldigt kränkt och liksom nedtryckt, inte av eleverna på skolan utan utav min egen familj.” (Informant 2). Informant 4 förklarar att ”högstadiet var en kaotisk tid” i hans liv då föräldrarnas skilsmässa blev på bekostnad av hans studiemotivation: ”strulet i hemmet var psykiskt påfrestande. Jag valde därför att stanna hemma den större tiden av min skoltid.” Informant 6 har växt upp i en fosterfamilj. Han berättar att han under sin barndom aldrig har känt en samhörighet till familjen:
Mitt avhopp berodde på familjen att jag inte fick bo kvar, att jag var stökig för att jag inte gjorde som dem sa, att jag inte skötte skolan. Sen hade hon (fostermamman) fått cancer så då behövde de lägga tiden på henne och jag blev placerad på ett utredningshem. (Informant 6)
Informanternas uppväxt i förbindelse till deras skolavhopp, kan dra paralleller med KASAM där de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tillsammans utgör en individs förmågor att nå en hälsa (Antonovsky 2005). Den psykiska ohälsan som beskrivs av informanterna har infunnits sig då händelser har varit plötsligt uppkommande och därmed betraktade som kaosartade. Detta kan utläsas som att deras dåvarande livssituation inte gjordes begripliga för dem. En förutsättning för att individen ska kunna bemästra uppkomna problem är enligt Antonovsky (2005, 45) att de unga har inre eller yttre resurser så som familjemedlemmar att tillgå för att hantera påfrestningar. Dessa resurser har visat sig för en del av informanterna vara obefintliga där meningsfullheten till en fortsatt skolgång tappade sin motivation.
28
5.2.2 Den ungas brytpunkter, fält och handlingshorisont
Brytpunkter (Hodkinson och Sparkes 1997, 39) initieras vid individers livsförändringar och övergången från grundskola till gymnasiet kan ses som en strukturell brytpunkt för en av intervjupersonerna (1). Han följde normerna kring det svenska skolsystemet och fortsatte sin skolgång direkt efter grundskolan trots att gymnasievalet är frivilligt, dock motsvarade inte gymnasietiden hans förväntningar:
Lärarna hade bara ett sätt att förklara på och de har kört samma sätt i 30 år kanske. De kunde inte heller förklara på något annat sätt så jag fick ju googla för att förstå. Jag saknade det stödet och den hjälpen som jag fick på högstadiet. Så det blev för mycket för mig att ta igen. (Informant 1)
I ovanstående citat illustreras avsaknaden av den ungas resurser i det pedagogiska stödet som uppstod vid övergången från grundskolan till gymnasiet. Detta medverkar till en låg grad av hanterbarhet för att kunna greppa en påfrestande situation (Antonovsky 2005, 45).
Vidare kan man i flertalet av de ungas berättelser tolka att deras handlingshorisont har påverkat deras val och beslut (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-35). Där vissa har sett möjligheter i ett exempelvis gymnasieval:
Jag tänkte att jag tar den enkla vägen eftersom min bror och min farsa som är mattegenier har jag märkt, och kan alla dessa former. Farsan har jobbat med det i 30 år eller vad det är, så då tänkte jag väl att jag också kunde klara det. Vilket jag inte kunde. (Informant 1)
För andra har handlingshorisonten blivit begränsande då hälften av de intervjuade inte hade behörighet att kunna söka sig in på ett gymnasieprogram och fick därmed gå på vad i dag benämns som ett IM-program. Att elever som inte har tillräckliga betyg för antagning av ett nationellt program, kan i linje med begreppet påtvingad brytpunkter, (Hodkinson och Sparkes 1997, 36) ses som att personerna tvingats påbörja de alternativ som fanns tillgängliga. Valet till gymnasiet kan då ses som att flertalet av informanterna gjorde ett pragmatisk-rationellt val, då de inte navigerade mellan önskvärda förslag utan valet grundar sig snarare i strukturella faktorer så som betygskriterier (ibid., 33-34). Vilket även synliggörs nedan:
Jag har ju alltid varit intresserad av restaurang och omvårdnad. Men sen hade jag ju så dåliga betyg så jag kom ju inte in på det och då blev man såhär, ’jaha vad ska jag göra liksom?’ Så det var ju klart att det var tråkigt för man stod ju helt stilla. Då var det ju bara att jag kunde pluggade
29
upp betygen, på IM och jag var ingen ’skoltjej’ så det ville jag ju egentligen inte. Det var tråkigt för att folk såg ju nästan ner på en för att man gick där. (Informant 5)
I informantens (5) berättelse framgår det att hon kände ett missnöje över sin situation där reflektionerna grundar sig i tankarna och upplevelserna kring IM-programmet. Informantens erfarenhet kan i sin tur kopplas till störande rutiner, en av Careershipteorins fem rutiner som infinner sig emellan brytpunkterna (Hodkinson och Sparkes 1997, 40). Denna rutin talar för att informanten inte kunde identifiera sig med den nya situationen vilket i sin tur förklarar den ungas hantering av situationen, som i senare led resulterade i ett avhopp.
Två av studiens sex informanter beskriver att de på grund av strukturella faktorer, har varit tvungna att avbryta sina studier. Hodkinson och Sparkes (1997, 36) framhäver att inom ramen för en individs fält finns det aktörer som är innehavare av makt som i sin tur påverkar den ungas möjligheter på utbildnings och arbetsmarknaden. Informant 4 beskriver ett förflutet där han brukade droger under sin skolgång. Skolpersonal som befann sig inom informantens fält riktade misstankar och slutligen blev droganvändandets följder en avstängning från skolan. Gemensamt för de bägge informanterna är att regler på det avsedda fältet inte följdes och deras återupptagning av studier uteblev.
Studien talar för att samtliga informanters beslut om skolavhopp grundar sig i ett pragmatiskt- rationellt val då majoriteten har gjort ett skolavhopp när tillfället gavs när de inte längre omfattades av skolplikten. Samt att de har agerat utefter sina känslor så som skoltrötthet och ofullständig information om alternativa möjligheter (Hodkinson och Sparkes 1997, 33).
5.3 Hanteringen av ett skolavhopp
I kommande avsnitt redovisas de strategier som har upprättats av den enskilde och utav samhället vid hanteringen av ett skolavhopp.
Att hoppa av sin skolgång kan utifrån studiens resultat visa på att det å ena sidan skapar en osäkerhet kring framtiden: ”min första tanke när jag hoppade av skolan var att nu är det kört för skolan är det enda alternativet, för jag visste ju inget annat.” (Informant 1). å andra sidan skapar det motivation: ”min första tanke var att nu när jag inte ska gå i skolan så måste jag göra det jag måste göra, för att nå det jag vill nå.” (Informant 2).
30
För att kunna nå ett välbefinnande i en problematisk situation är det väsentligt enligt Antonovsky (2005, 44-45) att man finner sin situation förståelig. För att nå KASAM är det en förutsättning att resurser finns tillgängliga för den enskilde att ta användning av. För de allra flesta blev skolan den första anhalten som de unga vände sig till vid sitt beslutfattande. Studiens resultat visar att skolavhoppet blev för vissa hanterbart med hjälp av externa resurser som de fann tillgängliga under dess omständighet. Dock finns det motsägelse i somligas reflektioner i samband med det stöd de fick utav skolan. Detta synliggörs i informant 5 beskrivning där hon indikerar på att ett tyngre motstånd hade kunnat överväga hennes beslut om att hoppa av skolan:
Studie- och yrkesvägledaren, var ju väldigt såhär när jag sa att jag ville hoppa av skolan: ’Okej, vi fixar det’. Alltså istället för att fråga ’jaha varför det?’. Det hade nog hjälpt en hel del men eftersom hon var så ’positiv’, då blev det ju så att jag tänkte ’okej ja men då gör jag bara det.’ (Informant 5)
Samtliga informanter delar uppfattningen om att skolavhoppet inte var någon komplicerad process utan snarare tvärtom: ”att hoppa av skolan var inga större svårigheter […]. ”Uppenbarligen kan man inte få någon hjälp av skolan med någonting.” (Informant 1). För vissa hade det varit önskvärt att få samtala kring sina tankar medan andra menar på att det var ”en extrem lättnad över att slippa tänka mer på skolan.”(Informant 4). Utifrån de ungas berättelser om hur skolan hanterade deras skolavhopp kan liknelse göras med Knestings (2008, 7-8) studie där det framkommer att om skolpersonal agerar och söker upp elever som riskerar att hoppa av sin skolgång och ställer frågor kring dennes tankar och livssituation så öppnar det upp till en dialog som kan vara bidragande till att förebygga ett skolavhopp.
Hälften av informanterna delger att de efter sitt skolavhopp har blivit en del av kommunens föremål och tar i dag del av det systematiska skyddsnät som finns upprättat av skollagen (SFS 2010:800, 29 kap. 9 §): ”min morsa visste lite vad som skulle hända när jag hoppade av, så hon hade gjort en massa research och visste att det fanns andra alternativ.” (Informant 1). Studiens empiri visar dock på att stödet inte fann sig självklart då flertalet är osäkra kring händelseförloppet från deras avhopp till hur någon form av kontakt med representanter från KAA utgjordes. ”Jag tror att vi (familjen) kontaktade några som visade alternativ eller så kontaktade dem oss, jag kommer inte ihåg.” (Informant 1). ”Jag tror att studie- och yrkesvägledaren hjälpte mig att komma in på ett projekt som var till personer som hoppat av skolan.” (Informant 3). Informant 2 beskriver
31
sin omställning från skolavhoppet till att någon annan form av sysselsättning etablerades, som en slumpartad händelse:
Jag fick ett tips från en vikarie, som sa: ’jag kan hjälpa dig de sista dagarna innan det är försent’. Det kändes väldigt skönt för då fanns det någonting jag kunde göra på dagarna. Han tog kontakt med verksamheten (inom KAA) och han sa att: ’det kanske inte är likadant som skolan att du kan fixa din utbildning, men därifrån kan du åtminstone börja någonstans.’ Jag träffade då personer som jobbar på stället. (Informant 2)
För hälften av informanterna finns det ingen erfarenhet utav att ha omfattats utav KAA. De har med egna resurser hanterat sin situation genom att uppsöka statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen. Då de inte vet några alternativa tillvägagångssätt så gör de heller inte en jämförelse med hur ett annat stöd skulle kunna vara utformat för hanteringen av sitt skolavhopp. Detta styrker att en individ handlar utefter handlingshorisonten då det de ser är det som finns tillgängligt (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-35).
Sammantaget har dessa olika samhälleliga insatser medfört att alla informanter har utövat praktik som åtgärd för skolavhoppet. Samtliga informanter uttrycker sig positivt gällande utövandet av yrkespraktik: ”jag är mer praktisk än teoretisk och sen då när jag kom på praktikplatser så tyckte jag det var skitkul.” (Informant 5). De unga menar att praktik har fått dem att uppleva andra miljöer som de annars, ifall de hade fortsatt sin skolgång, hade gått miste om. För två av informanterna har praktikplatser inspirerat dem till att återuppta studier mot den aktualiserade yrkesbranschen. Att somliga av informanterna har kunnat vända sin tidigare negativa syn på studier kan förklaras utifrån Hodkinson och Sparkes (1997, 33-35) begrepp habitus som författarna menar formar den enskildes självbild och som är föränderlig vid nya erfarenheter. Därmed har deras värderingar om utbildning ändrats i samband med sitt miljöombyte vid skolavhoppet. Vidare kan man i informanternas utsagor även utläsa att yrkespraktik även främjar de ungas motivation till att upprätta en målbild: ”jag kommer ha användning av denna utbildning framåt, då det finns goda chanser till jobb.” (Informant 1). Antonovsky (2005, 45-46) beskriver att förutsättningarna för att nå en hög grad av meningsfullhet är att individen finner något som är värt sin ansträngning. Somliga av studiens informanter ser därmed inte längre studier som kravfyllda eller betungande.
Denna studie talar för att de unga efter sitt skolavhopp har kunnat hantera sin tidigare problematiska situation genom yttre resurser via samhälleliga insatser där praktik har varit ett meningsfullt inslag för den ungas välbefinnande.
32
5.4 Nuvarande sysselsättning och tankar kring framtiden
I detta avsnitt redogörs följderna av informanternas skolavhopp samt hur de resonerar kring sin framtid.
I tidigare avsnitt har studien beskrivit fördelningen mellan informanterna där tre av intervjupersonerna omfattas av KAA. Deras nuvarande sysselsättning består av praktik och för två av dem i kombination med studier. Samtliga av undersökningen informanter har gjort ett skolavhopp och besitter därmed ingen gymnasieexamen. Trots detta finner majoriteten inte detta som ett hinder för inträdet på arbetsmarknaden, där en vidareutvecklar att ”sen har det ju inte varit några avancerade jobb där man har behövt utbildning.” (Informant 6). Flertalet menar att mjuka värden så som personliga egenskaper och viljan över att jobba kan göra att exempelvis praktikplatser leder till en anställning: ”genom att vara här på xx och gör det jag ska göra, desto snabbare kan jag bli anställd här.” (Informant 2). Vidare redogör han för sina planer:
Eftersom jag är 20 år idag så blir det mer att när jag är 22 år så börjar jag psykologutbildningen som är på sex år och då är jag färdig när jag är 28 år. Så vi säger när jag är runt 30 år så har jag ett jobb en framtid och en familj. (Informant 2)
Ovanstående citat visar på en utstakad framtidsplan, något som inte stämmer in på övriga informanter då de ger en mer diffus framtidsbild: ”jag vill ha ett fast jobb sen vet jag inte exakt vart, jag tycker det är svårt att veta än idag.” (Informant 5).
Denna studies resultat visar i enlighet med Bäckman och Nilssons (2011,163) studie att realiteten för flertalet av informanterna idag är att de befinner sig både utanför skola och arbete. Mer än hälften av informanterna berättar att de efter sitt skolavhopp har gått ut i praktik, något som de har fått hjälp med utifrån samhälleliga insatser och när denna praktikperiod har upphört så har intervjupersonerna betraktats som arbetslösa. Somliga av informanterna delger att de har varit arbetslösa i långa perioder för att sedan inta säsongsbetonade anställningar, därefter har de återgått till arbetssökandet. Denna ostadiga tillvaro kan associeras med vad Lovén (2015, 272-273) beskriver som en ”jojo-tillvaro” där även de informanter tillhörande KAA kan inkluderas, då ingen av dessa informanter har en tillsvidareanställning eller bedriver heltidsstudier.
Vidare visar uppsatsens empiri att samtliga av informanterna strävar efter ett arbete med målsättning om att bli självförsörjande ”målet är att man ska få en anställning, antingen här eller någon annanstans där de kan garantera en anställning. Just nu får jag
33
aktivitetsstöd.” (Informant 3). Gemensamt för informanterna är att deras inkomst idag grundar sig på olika former av ekonomiska stöd och bidrag:
Jag levde på A-kassa under en väldigt lång tid samtidigt som jag gick till en terapeut för att återhämta mig. Till slut tog pengarna slut och jag var tyvärr tvungen att be socialen om hjälp. (Informant 6)
På frågan om hur informanterna resonerar kring sitt avhopp idag är hälften av intervjupersonerna som omfattas av KAA svar positivt karaktäriserat då de sätter deras nuvarande sysselsättning inom verksamheten mot skolorganisationen, där informant 2 uttrycker: ”det var här allt det seriösa började.” Informant 1 menar att KAA´s insatser borde ses som ett alternativ till gymnasieskolan: ”Det tycker jag kan förbättras att liksom förklara det i 9:an att man inte måste gå gymnasiet om det inte är något för dig att sitta och råplugga hela dagarna.” De övriga tre intervjupersonerna som har fått distans till sin skolgång och har arbetslivserfarenhet är eniga om att en gymnasieexamen hade underlättat inträdet på arbetsmarknaden:
Istället för att hoppa av så hade jag fortsatt då jag verkligen trivdes med själva arbetet som utbildningen grundade sig på. Karriären hade varit säkrad samt en stabil framtid, istället för den krokiga och brokiga som blev. (Informant 4)
Careershipsteorin (Hodkinson och Sparkes 1997, 40) belyser att individens brytpunkter leds av efterföljande rutiner, vilka är minst lika viktiga för den ungas hantering av den nya situationen som förändringen i sig. Informant 5 resonerar likasinnat som föregående: ”man vill ju ha betygen då alla jobb kräver det idag. Så det är ju det jag ångrar att jag inte var envis och fortsatte.” Utifrån vad de bägge personerna delger så går det att koppla deras nuvarande situation till störande rutiner då ingen är tillfreds med sitt beslut om att hoppa av sin skolgång (ibid.).
Att kunna hantera svåra livssituationer innebär bland annat att individen har tillgängliga resurser till hands för att inte bli ett offer för omständigheterna. Detta tillsammans med en begränsad handlingshorisont kan utifrån informant 6 resonemang: ”man vet ju inte så mycket, när man har bott såhär så har man ingen koll” stå i kontrast till hög KASAM (Antonovsky 2005, 45). Tillskillnad från informant 3: ”jag känner mig nöjd med så det blev. Jag har fått mycket erfarenhet” kopplat till begreppet bekräftande rutiner (Hodkinson och Sparkes 1997, 40), som visar att hennes identitet är samspelt med sitt beslut om skolavhoppet vilket gör hennes framtidsbild begriplig (Antonovsky 1997, 44).
34
Majoriteten av informanterna pratar om en framtid som inkluderar studier som kompensation för deras skolavhopp:
Det som ligger närmast i tiden är att ansöka om att få utbilda mig till hemvärnssoldat och möjligen göra en officerskarriär i Försvarsmakten som mina fäder. Försvarsmakten har alltid legat nära hjärtat, men på grund av min historia valde jag att aldrig fullfölja den vägen. Nu är läget annorlunda, och har därmed ett val jag inte hade innan. (Informant 4)
Careershipteorin framhäver att en individs handlingshorisont möjliggörs och begränsas utifrån individens kunskaper, värderingar och verksamma personer inom det enskilda fältet som påverkar den enskilda i ens val och handling, vilket har exemplifierats i ovanstående citat (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-36).
5.5 Sammanfattning av analysresultaten
Det framkommer i analysresultatet att orsaker kring avhoppet är flertydiga men att psykisk ohälsa är en faktor som har påverkat alla sex informanter till att avsluta sina studier. Skoltrötthet och dysfunktionella familjeförhållanden är faktorer som generellt visar uppkomsten av informanternas psykiska ohälsa. Gemensamt för intervjupersonerna är att grundskolan blev början till hög frånvaro som bidrog till ett sämre skolresultat. I analysen framkommer det att övergången från grundskolan till gymnasiet kan ses som en strukturell brytpunkt, men för de allra flesta av studiens informanter klassificeras övergången som en påtvingad brytpunkt, då flertalet inte nådde upp till behörighetskriterierna för ett nationellt program. Valet av gymnasieprogram har därmed analyserats som att de unga har haft en begränsad handlingshorisont då de inte hade alternativa möjligheter att välja mellan utan fick påbörja ett IM-program. Att informanterna till stora delar har fattat ett pragmatiskt- rationellt beslut vid sitt avhopp framkommer i analysen då beslutet grundar sig i ofullständig information där de blev styrda av egna känslor och den uppkomna möjligheten. För vissa inger skolavhoppet en känsla av meningsfullhet då det motsatta alternativet om en fortsatt skolgång förenas med vånda.
Resultatet visar på att det finns ett stöd för den unga att tillgå efter sitt avhopp men att det råder olika meningar huruvida detta stöd har etablerats. Hälften av informanterna har erfarenheter av att omfattas av KAA, där resterande har utifrån egna resurser tagit kontakt
35
med externa aktörer som kan stödja dem i deras situation. Informanternas känsla av meningsfullhet visar sig vid yrkespraktiker och det är även det som relateras till när intervjupersonerna ger sina beskrivningar och upplevelser av ett samhälleligt stöd. Dock talar informanternas erfarenheter för att meningsfullheten försvagas när praktiken löper ut och på lång sikt har meningsfullheten reducerats ner då flertalet står utanför utbildning- och arbetsmarknaden. Intervjupersonernas berättelser kring att inte vara självförsörjande tolkas mot att de inte finner sin nuvarande situation som givande vilket inte heller bringar en känsla av meningsfullhet.
Framtidsplanerna för informanterna visar sig vara något vaga men majoriteten talar om att återuppta sina studier, vilket i sin tur visar på motivation och stärker den enskildes meningsfullhet. Studien talar för att en utbildning kan ge de unga förutsättningar för en etablering på arbetsmarknaden och minskar risken för en ”jojo”-tillvaro.
6. Diskussion
I detta kapitel kommer tidigare forskning att diskuteras mot undersökningens frågeställningar där även studiens teorier och metodval kommer att belysas. Avslutningsvis kommer studiens relevans till studie- och yrkesvägledning att lyftas upp samt förslag på framtida forskning som kan tänkas finnas inom ämnesområdet, skolavhoppare. Undersökningen har syftat till att dels få förståelse kring händelseförloppet av den ungas skolavhopp samt lokalisera den ungas känsla av meningsfullhet i sin process. Studiens ambition är att visa på den komplexa bilden utav ett skolavhopp och därmed öka förståelsen för hur samhälleliga insatser kan bidrar till att stötta den unga i dennes situation.
