• No results found

En undersökning om det finns ett samband mellan barns självkänsla och matvanor

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En undersökning om det finns ett samband mellan barns självkänsla och matvanor"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

En undersökning om det finns ett samband mellan

barns självkänsla och matvanor

En enkätundersökning utförd på två skolor i Malmö stad

Marleén Arvidsson & Karoline Karlsson

Handledare: Oscar Andersson

Kandidatexamen 10 p Malmö Högskola

Kurs FHV 02 Hälsa och samhälle

Folkhälsovetenskapliga programmet 160 p 205 06 Malmö

(2)

EN UNDERSÖKNING OM DET FINNS ETT SAMBAND

MELLAN BARNS SJÄLVKÄNSLA OCH MATVANOR

En enkätundersökning utförd på två skolor i Malmö stad

Marleén Arvidsson & Karoline Karlsson

Bakgrund: Redan när ett barn är nyfött börjar uppbyggandet av självkänslan. Viktigt för att utveckla en god självkänsla är att få positiv respons från omgivningen. Självkänsla kan delas in i två delar: Inre och yttre självkänsla. Dessa betecknar både vilket värde individen sätter på sig själv och vilken respons omgivningen ger. Dagens samhälle anses vara narcissistiskt. Detta innebär att människan blir mer egoistisk och individinriktad och utseendet blir väldigt viktigt för självkänslan.

Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan barns självkänsla och matvanor. Avgränsning: Studien bygger på barn i 12 års ålder. Vår uppsats skiljer sig från andra studier som rör självkänsla och matvanor, genom att vi har valt att inte fokusera på barnens vikt och kroppsstorlek. Detta för att vi anser att självkänsla och kroppsstorlek inte nödvändigtvis hänger ihop.

Metod: Vi har valt att göra en empirisk undersökning, i form av en enkätstudie. Undersökningen ut fördes på två olika skolor i Malmö.

Teorier: Vi har valt att presentera olika teorier som tar upp både den inre och yttre delen av självkänsla. Teoretikerna tar även upp självkänsla ur ett genusperspektiv.

Resultat, analys av resultat och avslutande diskussion: Totalt deltog 21 elever i studien. Utav dessa var 10 pojkar och 11 flickor. P.g.a. ett litet material har vi ej kunnat göra några generaliseringar. Vi har inte utifrån vår studie, kunnat påvisa något samband mellan barns självkänsla och matvanor. Däremot framkom det att självkänsla speglas på olika sätt hos pojkar och flickor. Pojkarna är nöjda med sitt utseende, men mer oroliga för andras omdöme. Flickor är mer missnöjda med sitt utseende, men oroar sig nästan i lika hög grad, som

pojkarna, för vad andra anser om dem.

Arvidsson, M. & Karlsson, K. En undersökning om det finns ett samband mellan barns självkänsla och matvanor. En enkätundersökning utförd på två skolor i Malmö stad.

Kandidatexamen i folkhälsovetenskap, 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle,

enheten för folkhälsovetenskap, 2005.

(3)

A STUDY IF THERE IS A CORRELATION BETWEEN

THE SELF-ESTEEM OF CHILDREN AND THEIR

EATING HABITS?

An inquiry study performed on two schools in Malmoe

Marleén Arvidsson & Karoline Karlsson.

Objective: To examine if there’s a correlation between the self- esteem of children and their eating habits.

Background: The build up of self- esteem starts from the beginning a child is born. To develop a good self-esteem it’s important to get positive response from the surroundings. There are two sides of esteem: the inner and outer side. This characterises both the self-values of the individual and the responses from the surrounding. The society of today considers being narcissistic. This means that the human being is getting more egoistic and focused on the individual, and the appearance is very important for the self-esteem.

Definition: The study is based on 12 year old children. Our study differs from other studies that concerns eating habits and self-esteem, because we have chosen not to focus on the weight and the body size of the children. We think that there is no necessary connection between self-esteem and body size.

Methods: We have chosen to do an empirical study, based on an inquiry study. The study was examined on two schools in Malmoe.

Theories: We have chosen to present different theories that describe both the inner and outer side of self-esteem. The theoretics also talks about self-esteem through a gender perspective. Result, analysis of the result and conclusion: A total of 21 pupils participated in the study. 10 of these were boys and 11 girls. Because of a small material, we haven’t been able to generalise. We haven’t been able to prove a correlation between the self-esteem of children and their eating habits, through our study. However it showed that self-esteem reflects in different ways between boys and girls.The boys are satisfied with their appearance, but concerned about other people’s judgements. Girls are more unsatisfied with their appearance, and they are almost as concerned about other peoples opinions as the boys are.

Arvidsson, M. & Karlsson, K. A study if there is a correlation between the self- esteem and their eating habits. An inquiry study performed on two schools in Malmoe. Candidate of

public health, 10 points. Malmoe University: Health and society, institution of public health,

2005.

(4)

Förord

Ett stort tack till de elever, lärare och rektorer på de skolor som medverkat i vår

enkätundersökning. Vi vill också tacka vår handledare Oscar Andersson för det goda stöd vi fått under vårt uppsatsskrivande.

(5)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING... 6 2. SYFTE ... 7 2.1 Frågeställning...7 3. BAKGRUND... 8 3.1 Grundläggande av självkänsla...8

3.2 Inre- och yttre självkänsla...8

3.3 Självkänsla i dagens samhälle...9

3.4 Matvanor och dess betydelse...9

3.5 TIDIGARE STUDIER ...10

3.5.1 Compass studien...10

3.5.2 Studie om barns matvanor...10

3.5.3 Studie om ungdomars hälsa och levnadsvanor...11

3.6 Avgränsning...12

3.7 Definitioner och orsaker ...12

Inre – och yttre självkänsla är orsaker till självkänsla ... 12

4. METOD ... 13

4.1 Etiska överväganden ...14

4.2 Metoddiskussion ...14

5. TEORIER ... 18

5.1 Den amerikanska pragmatismen ...18

5.2 Narcissism...18

5.3 Teori om maktsystem ur ett genusperspektiv...19

6. RESULTAT... 20 7. SAMMANFATTNING AV RESULTATET... 28 8. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 30 9. KÄLLFÖRTECKNING... 34 10. BILAGOR ... 35 10.1 Enkäten...35

(6)

1. INLEDNING

Den psykiska ohälsan bland barn är mellan 25-35 % (1). Vi tycker att det är oroväckande att så många barn mår dåligt och man kan undra varför. Vi anser att det forskas allt för lite kring barns hälsa. Detta var två av anledningarna till att välja barn som målgrupp för vårt arbete. En ytterligare anledning är att barn är en viktig grupp att arbeta med, eftersom många vanor grundläggs i barndomen (1). Det är därför viktigt att sätta in insatser i ett tidigt stadie, för att förebygga att ohälsotalen stiger. Vi anser också att det fokuseras för mycket på den fysiska delen av hälsa och att den psykiska delen ofta glöms bort.

Det var bl.a. dessa faktorer som avgjorde valet av vår frågeställning. En annan anledning var att vi ansåg att man borde titta mer på bakomliggande faktorer till de folkhälsoproblem som finns. Vi var båda överens om att vi ville skriva om något som handlade om matvanor. Vi tittade på olika studier och blev därigenom intresserade av att undersöka om det fanns ett samband mellan barns självkänsla och matvanor. Eftersom vi båda tycker att det är viktigt att se på hälsa ur ett helhetsperspektiv var det självklart med en frågeställning som behandlar både den fysiska och psykiska delen av hälsa.

(7)

2. SYFTE

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan barns självkänsla och matvanor. Vi kommer även att undersöka om det finns skillnader mellan könen vad gäller självkänsla och matvanor.

2.1 Frågeställning

Vår frågeställning består av en huvudfråga och två delfrågor.

- Finns det ett samband mellan barns självkänsla och matvanor? - Kan man se några skillnader i matvanor mellan flickor och pojkarna? - Kan man se några skillnader i självkänsla mellan flickor och pojkar?

(8)

3. BAKGRUND

3.1 Grundläggande av självkänsla

Redan när ett barn föds börjar uppbyggandet av självkänslan, detta sker genom att någon vuxen ger barnet trygghet. I denna fas är barnet helt beroende av andra människor för att kunna överleva. Det är viktigt med positiv respons från den närmsta omgivningen, om barnet inte får detta finns en risk att det utvecklar en negativ bild av sig själv. Om ett barn ständigt får höra att han/hon är värdelös finns risken att barnet till slut tror på detta själv. Denna negativa bild kan vara svår att ändra på under uppväxten (2).

När barnet blir lite äldre använder det sig mycket av sin intuition och kreativitet. Detta gör att barnet handlar utifrån sin känsla och säger ofta rakt ut vad det tycker och känner.

Omgivningen tystar ofta ner detta, eftersom det kan leda till pinsamheter. Detta leder till att barnet lär sig att anpassa sig efter omgivningen. Att anpassa sig är viktigt i samspelet med andra människor, men kan också ge negativa konsekvenser om man oftast gör som andra vill och avstår från det som är viktigt för en själv (2).

Självkänslan påverkas både av omgivningen och hur man uppfattar sig själv. För en god självkänsla krävs det att man har en god självkännedom. Självkännedom får man genom att man utmanar sig själv i olika situationer. Det är inte alltid som omgivningens syn på dig och din egen bild av dig själv stämmer överens, och så länge den egna självkännedomen är starkare än omgivningens påverkan (förutsatt att den är negativ) har man en god självkänsla (2).

3.2 Inre - och yttre självkänsla

Man kan dela in självkänslan i två delar- en yttre och en inre del. Den inre självkänslan handlar om vilket egenvärde vi sätter på oss själva och den orsakas t.ex. genom att

åstadkomma något bra. Denna del av självkänslan är den som är mest betydelsefull för hur vi reagerar och beter oss. Något som orsakar inre självkänsla är: Förmågan till emotionella relationer, att kunna uttrycka sina känslor, ha en sund självhävdelse och integritet. Viktigt att komma ihåg är att även om man inte fått en bra grund av inre självkänsla som barn, är det aldrig för sent att skapa sig detta (3).

Den yttre självkänslan handlar om sådant vi får från andra människor i form av t.ex.

(9)

om omgivningens värderingar om en. Den yttre delen av självkänslan orsakas bl.a. av: att ställa höga krav på sig själv och sin omgivning, att vara ansvarsfull och att få positiv respons från andra på saker man åstadkommit. I dagens samhälle får man ett intryck av att den yttre delen av självkänsla är den viktigaste. Det anses vara viktigare vad man gör än hur man är (3).

3.3 Självkänsla i dagens samhälle

Det sägs att vi idag lever i en narcissistisk tid. Detta innebär att människan stannar kvar i ett barnsligt egocentriskt tillstånd. Strävan efter perfektionbåde utseendemässigt och

personlighetsmässigt växer, och bedömningen av sig själv gör man genom att jämföra sig med andra. Det finns ett socialt tryck i samhället på individen, där media spelar en viktig roll. Det sociala trycket påverkar speciellt barn och ungdomar, eftersom det är viktigt att bli accepterad av omgivningen (3).

3.4 Matvanor och dess betydelse

Under de senaste 30 åren har matvanorna i Sverige förändrats drastiskt. Detta innefattar både positiva och negativa förändringar. Det positiva är att vår kost innehåller mer grönsaker, rotfrukter, frukt, mjöl, gryn, pasta och matbröd. Även förändringar i form av att vi äter och dricker magrare mjölkprodukter och matfetter, kan ses som positiva förändringar av

matvanorna. Negativt är bl.a. en ökad konsumtion av grädde och feta ostar, samt en minskad konsumtion av fiberrik kost (4).

Vad vi äter uttrycks i själviscensättningen. Där valet av maten är iscensättning d.v.s. en livsstrategi, som formar vår identitet. Kontrollerar man vad man äter, har man även kunskap om vem man är. Kontrollen blir i vissa fall för individer överdriven och kan leda till en orealistisk självbild, eftersom spegeln och vågen tycks förvränga sanningen. Att vara överviktig eller fet präglas med en rad fördomar från omgivningen. Det kan bl.a. handla om att man anser att en person som är överviktig eller fet har svagare karaktär, är fulare eller mindre trovärdig. Detta blir ett hån mot den enskilda individ som drabbas och i vissa fall sker även diskriminering. En studie har visat att 9 åriga pojkar och flickor associerar en tjock kropp med: dålig social förmåga, sämre resultat i skolan, sämre hälsa och låg attraktivitet (5).

Problem som ätstörningar och extrem kroppsfixering ökar i västvärlden, i den moderna tiden. Det finns tydliga faktorer i samhället som påverkar dessa problem. Krav på att vara duktig, stress och självkontroll är några exempel på sådana faktorer. Man kan se att problemen som

(10)

ökar i västvärlden är till stor del genusrelaterade. Där unga kvinnor visar att de har självkontroll genom att ”svälta sig själv” eller att ”hetsäta”, medan unga män satsar på att ”trimma” sin kropp med muskler. Missnöjet med den egna kroppen är störst bland unga kvinnor, särskilt i puberteten. En låg inre självkänsla kan orsaka att man missbedömer sin självbild och detta kan i sin tur leda till att man aldrig blir riktigt nöjd med sin kropp (3).

3.5 TIDIGARE STUDIER

3.5.1 Compass studien

Brist på självkänsla kan leda till problem som t.ex. viktproblem. Det finns studier, t.ex. Compass som har visat att det finns ett samband mellan självkänsla och övervikt. Studien visade bl. a att det fanns ett samband mellan övervikt och fetma och låg självkänsla. Tydligast kunde man sesignifikansen mellan BMI- värde och grad av självkänsla hos pojkarna, med det menas t.ex. att ett högt BMI värde motsvaras av en låg grad av självkänsla. Hos flickorna var signifikansen inte lika stark, ett högt BMI- värde motsvarades inte nödvändigtvis av en låg grad av självkänsla (6).

I studien har man också tittat på sambandet mellan matvanor och självkänsla. Man kom fram till att de barn som hade en hög självkänsla, oftare valde att äta ”nyttig mat” (enligt studien: frukt, grönsaker, ost, vissa mjölkprodukter, mörkt och hårt bröd) i jämförelse med de barn som hade en medelhög och låg självkänsla. I studien fanns också en kategori som man kallade ”traditionell mat” (enligt studien: lätt- och mellanmjölk, pasta/ris, kokt potatis, fisk, kött, korv till varmrätt). Det visade sig att det var vanligare att flickor med hög än med låg självkänsla åt denna typ av mat. Hos pojkarna fanns det inga tydliga skillnader i matvanor, som kunde förknippas med självkänsla (6).

3.5.2 Studie om barns matvanor

Under 2003 utförde livsmedelsverket en kostvaneundersökning på barn. Urvalet bestod av 56 kommuner i Sverige med olika sociodemografiska och geografiska variabler. Från dessa kommuner deltog sedan sammanlagt 2538 barn i studien. Barnen var i åldrarna 4, 8 och 11 år. Syftet med denna studie var att få reda på vad och hur barnen äter.

Som medel för undersökningen användes dels en matdagbok, där barnen fick fylla vad de åt och hur ofta, dels en enkät som innehöll frågor gällande bl.a. vikt, motion och etnisk bakgrund (7).

(11)

Resultaten av undersökningen visade bl.a. att de allra flesta barnen åt frukost och kvällsmat varje dag. Skollunch åts (5 dagar i veckan) av 91 % av barnen i årskurs 2, men av bara 77 % av barnen i årskurs 5. Enkäten tog också upp frågor gällande ”skräpmat” och godis. Svaren på dessa visade att både 4-åringarna och skolbarnen åt hamburgare, kebab eller korv från

restaurang eller gatukök tre ggr i månaden. Godis och läsk konsumerades 1gång/vecka av 4 åringarna och barnen i årskurs 2 och 2 ggr/vecka av barnen i årskurs 5. Ingen färdig

sammanställning över vilka mängder som konsumerades finns (7).

De frågor som rörde barnens vikt och kroppsuppfattning visade att ca 20 % av barnen hade ett isoBMI (åldersjusterad body mass index) över 25, vilket är gränsen för vad som klassas som övervikt. På frågan om vad de själva ansåg om sin kroppsvikt, svarade 75 % av barnen i årskurs 2 att deras vikt var lagom. 10 % tyckte att de vägde lite för lite eller lite för mycket och 1-2 % tyckte att de vägde alldeles för mycket. Bland barnen i årskurs 5 ansåg ca 67 % att de vägde lagom mycket. Man kunde här utskilja en liten skillnad bland flickor och pojkars uppfattning om sin vikt. 22 % av flickorna tyckte att de vägde lite för mycket medan siffran hos pojkarna låg på 15 %. Övrig respondenter svarade vet ej på frågorna gällande vikt och kroppsuppfattning (7).

3.5.3 Studie om ungdomars hälsa och levnadsvanor

I 14 kommuner i västra Götaland har man utfört en studie på 6 400 högstadieelever, där syftet var att undersöka ungdomarnas psykosociala hälsa och levnadsvanor. Undersökningen låg till grund för ett framtida förebyggande arbete. Undersökningen visade bl.a. att de flesta

ungdomarna hade en god självkänsla, dock framkom det att många flickor hade depressiva tankar. En stark självkänsla är en av de faktorer som påverkar barn och ungdomars

hälsotillstånd men är också en del av det. Det har visat sig att sociala problem ökar risken för ohälsa.

En kategori i studien var: självkänsla-självförtroende. Den pekade på att flickor och pojkar som svarat att de hade ganska eller mycket dåligt självförtroende också hade andra problem som t.ex. matstörningar och att de inte kände sig omtyckta. I undersökning framkom det också att flickorna var mer missnöjda med sin kroppsvikt än vad pojkarna var, 39 % av flickorna i åk 9 tyckte att de vägde för mycket medan 15 % av pojkarna uppgav att de inte var nöjda (8).

(12)

3.6 Avgränsning

Vi har valt att utföra vår undersökning på barn i 12-års ålder. Vårt urval begränsade vi till ca 50 barn, vilket motsvarar ca två skolklasser.

Studien som vi gör behandlar ämnena självkänsla och matvanor. Vår uppsats skiljer sig från de studier vi har valt att titta på, genom att vi har valt att inte fokusera på barnens vikt och kroppsstorlek. Detta för att vi inte anser att självkänsla och kroppsstorlek inte nödvändigtvis hänger ihop, utan att självkänsla påverkas av en rad olika faktorer. Enkäten innehåller dock en del frågor som rör utseende och kroppsuppfattning, eftersom detta ändå utgör en viss del av självkänslan.

3.7 Definitioner och orsaker

Ätstörningar: Begreppet är en samlingsbeteckning på anorexia nervosa, bulimia nervosa och

ätstörningar UNS (atypiska ätstörningar och hetsätningsstörningar), vilka är psykiatriska diagnoser enligt klassifikationssystemet DSM-IV och ICD 10 (9).

BMI: Body mass index = vikt i kg/längd m2 (10).

Övervikt: BMI mellan 25 och 30 (10).

Fetma: BMI mellan 30-35 (10).

Psykisk ohälsa: Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och

allvarligare psykisk störning till att uppleva psykiska besvär som mer eller mindre stör det psykiska välbefinnandet och påverkar ens dagliga liv (11).

Självbild/självkännedom: Kunskapsaspekt om självet. Summerar den kunskap vi har om oss

själva (3).

Självförtroende: Hänger ihop med självkänslan men, är mer situationsbundet och föränderligt.

T.ex. kan självförtroendet öka om man får en komplimang och sjunka om man får kritik (3).

Självkänsla/självvärde: medvetenhet om den egna personlighetens värde (12).

Inre – och yttre självkänsla är orsaker till självkänsla

Inre självkänsla: handlar om vilket egenvärde vi sätter på oss själva t.ex. genom att

åstadkomma något bra (3).

Yttre självkänsla: handlar om sådant vi får från andra människor i form av t.ex. uppskattning

(13)

4. METOD

Vårt arbete grundar sig på en empirisk studie, i form av en enkätundersökning. Urvalet till denna undersökning gjordes till viss del slumpmässigt. Vi hade förutbestämt att vårt urval skulle bestå av ca 50 stycken 12-åriga barn. Vi hade också bestämt att vi i första hand skulle kontakta skolor i Malmö för tillfrågan om medverkan i studien. Vi kontaktade skolorna genom telefonsamtal. Av fem tillfrågningar fann vi två skolor i Malmö som var intresserade av att delta i undersökningen. Vi överlät sedan åt rektor/biträdande rektor på respektive skola att välja ut vilken klass som skulle delta i undersökningen.

Vi valde att använda oss av enkäter i vår studie. Fördelen med att vi valde enkät är: att det tidsmässigt kommer att vara möjligt att få ett större urval och att respondenterna kan fylla i enkäten i lugn och ro. Något som var avgörande för oss när vi beslutade oss för att välja just enkätundersökning var: att vi ansåg att självkänsla kan vara ett känsligt ämne att prata om och för att få så bra svar som möjligt var detta ett självklart beslut. Däremot var vi medvetna om att valet av enkäter även hade sina nackdelar. En nackdel med en enkät är att det finns risk för ett stort bortfall, som inte går att komplettera. Hade vi valt att göra en kvalitativ intervju hade vi fått en direkt uppfattning om hur många som ville delta. En annan nackdel med en

enkätundersökning är att det blir färre frågor som respondenten kan svara på och att det inte finns någon möjlighet att formulera om frågor som eventuellt misstolkas (13).

Vi valde att dela in enkäten i två delar. Den första delen tar upp frågor gällande matvanor medan den andra delen bygger på frågor kring självkäns la. Detta upplägg var medvetet gjort från vår sida, då vi anser att frågorna om självkänsla är mer känsliga än frågorna som berör matvanorna (13). Enkäten blev två sidor lång, vilket vi ansåg var ett lämpligt stort material för barn i den åldersgrupp vi va lde.

Vi utformade vår enkät mestadels självständigt. Vi fick uppslag till enkätfrågorna av bl.a. tidigare gjorda studier inom området. För att utforma enkäten på ett riktigt sätt, läste vi relevant litteratur om hur man utför en kvantitativ undersökning. Efter att vi hade utformat frågor i en preliminär enkät, fick vår handledare och statistiklärare ta del av den. Vid ungefär samma tidpunkt utförde vi en pilotstudie på två personer som vi kände sedan tidigare.

Personerna var 12 respektive 16 år. Pilotstud iens syfte var att ta reda på om frågorna tolkades på det sätt som vi hade tänkt (13).

(14)

4.1 Etiska överväganden

För att få utföra en empirisk undersökning, krävdes en ansökan till ett etiskt råd på skolan. I denna ansökan uppgav vi att vi skulle informera respondenterna om att de kunde vända sig till BRIS om det uppstod frågor eller funderingar i samband med vår enkät. Vi hade svårt att bestämma hur vi skulle framföra denna information på ett bra sätt, utan att ”skrämma upp” barnen i onödan. Därför valde vi att diskutera detta med respektive involverad lärare på varje skola. Lärarna på båda skolorna var eniga om att de inte tyckte enkäten var så känslig och att det snarare skulle uppröra eleverna att ta upp denna information. Detta gjorde att vi valde att inte framföra information om BRIS för respondenterna.

Nästa steg i undersökningen var att dela ut samtyckesblanketter till de berörda barnens

föräldrar. Detta gjorde vi för att barnen är under 18 år, och vi ansåg därför att det var det mest korrekta ur ett etiskt perspektiv.

4.2 Metoddiskussion

När enkäten var färdig och vi fått in synpunkter från våra lärare och från de som utfört pilotstudien, gjorde vi vissa korrigeringar i enkäten. När detta var utfört, delgav vi vår enkät till de berörda lärarna på de skolor som skulle ingå i studien. Vi bad dem att titta på enkäten och lämna eventuella synpunkter. En av lärarna hade synpunkter på en specifik fråga i enkäten som gällde kroppsuppfattning. Bilden bestod av olika kroppstyper, där respondenten dels skulle markera vilken kroppstyp den identifierade sig med och dels hur den personen skulle vilja se ut. Anledningen till att vi valde att först ha med denna typ av fråga i vår enkät, var att ett flertal tidigare studier tagit upp könsskillnader i samband med kroppsuppfattning. Synpunkten på frågan handlade om att bilden skulle kunna väcka uppmärksamhet kring kroppsstorlek hos de elever som ännu inte funderat över detta. Detta tyckte vi var en

intressant reflektion, eftersom vi inte själva haft dessa tankar. Vår förförståelse sa oss att de tankarna redan fanns hos alla barn i den åldern. Vi respekterade dock denna synpunkt, och tog därför bort bilden från enkäten. Vi ansåg ändå att det var viktigt att på något sätt få fram hur barnen såg på sin kropp, enligt boken Självkänsla och anpassning är kroppsuppfattning en del av självkänslan (3). Därför valde vi att ersätta bilden med andra frågor, vilket godkändes av samtliga lärare.

För att inte störa undervisningen till för stor del, bad vi de berörda lärarna att dela ut och samla in samtyckesblanketterna till sina elever. Vi trodde att det skulle vara problematiskt att få in blanketterna. Tidpunkten för utdelningen av blanketterna skedde strax innan ett lov, vi förstod att vi därför skulle vara tvungna att ge barnen lite längre inlämningstid. Vid den första

(15)

kontakten med lärarna fick vi dock intrycket av att det skulle vara ganska enkelt att få in blanketterna. Därför förvånade det oss när vi kom till skolorna på förutbestämd tid, och fann att det endast inkommit ett fåtal blanketter. Denna problematik oroade oss och vi befarade att materialet skulle bli oanvändbart. Datum för utförandet av enkätundersökningen var redan utsatt, och vi kände därför att det skulle var väldigt tråkigt att inte kunna slutföra den uppgift vi ålagt oss. Med detta i åtanke tog vi på nytt kontakt med skolorna. Vi förklarade då åter hur viktigt det var att få skriftligt intyg från föräldrarna på att barnen fick delta i studien. Vi kom överens med de berörda lärarna om att vi kunde ge dem tid på sig att samla in blanketterna ända tills dagen för enkätundersökningen. Våra förhoppningar om ökat antal deltagare var inte så stora, med glädje upptäckte vi att det dock var mer än 50 % fler respondenter, än vad vi tidigare fått uppgifter om. De berörda lärarna på båda skolorna tyckte det var roligt att vi ville komma till deras skola och utföra enkäten, däremot tyckte de att det var synd att inte fler ville delta i studien. De förklarade problematiken med att få in blanketter oavsett vad det gällde. Utförandet av enkätundersökningen på de två skolorna försökte vi göra på liknande sätt. Vi började med en introduktion där vi presenterade oss själva och syftet med utförandet av studien, vi försökte att göra detta utan att för den sakens skull avslöja för mycket om vilka frågor enkäten innehöll. På en av uppgifterna hade vi valt att använda oss av VAS skalan (en skala där man markerar sitt värde längst en linje, där ytterpunkterna är klädda i ord), detta för att underlätta analysen av svaren. Då vi ville få en så exakt bild som möjligt om hur individen förhöll sig till påståendet. Vi befarade att denna uppgift kunde vara svår att förstå för en del av barnen, därför valde vi att presentera ett exempel på tavlan. Uppfattningen vi fick när vi sedan tittade på enkäterna var att eleverna hade förstått hur de skulle gå tillväga. Vi antog att respondenterna uppfattat VAS skalan på rätt sätt, eftersom de inte enbart svarade såsom vi gjorde i vårt exempel.

Dock kan det ha funnits vissa olikheter mellan de båda klasserna vad det gäller miljön där enkäten utfördes. Dessa olikheter var bl.a. hur placeringen i klassrummen såg ut på respektive skola. I den ena klassen satt barnen väldigt nära varandra, medan de i den andra klassen satt längre ifrån varandra. I den klassen där de satt bredvid varandra pratade de också emellanåt med varandra. Något som också kan ha påverkat respondenterna är att även de barn som inte deltog i enkätundersökningen satt kvar i klassrummet och läste böcker under tiden. Denna klass gjorde enkäten i sitt hemklassrum, vilket innebar att det blev en naturlig placering där alla satte sig vid sin vanliga plats.

(16)

I den andra klassen hade vi lärt oss av vårt misstag vid det första undersökningstillfället, det föll sig också mer naturligt att styra placeringen eftersom eleverna befann sig i ett annat klassrum än vad de var vana vid. Vi upplyste dem också om att de skulle utföra enkäten självständigt och om de behövde hjälp skulle de tillfråga oss istället för att samtala sinsemellan. En del av eleverna hade väldigt mycket frågor kring enkäten, särskilt till en början. Detta kan ha stört de andra eleverna och påverkat dessa på så sätt att de blev osäkra kring ”hur” man skulle svara på frågorna. Respondenterna svarade annars självständigt på frågorna, eftersom de inte pratade med varandra under tiden.

När vi reflekterade över vårt tillvägagångssätt under enkätundersökningen upptäckte vi några misstag vi gjort. Några av dessa upptäckte vi redan efter att vi delat ut enkäten på den första skolan, och dessa kunde därför åtgärdas direkt. Andra misstag upptäckte vi inte förrän vi utfört undersökningen på båda skolorna. Vi kunde ha varit tydligare med att informera eleverna om att inte prata sinsemellan under utförandet av enkäten. Detta tog vi dock lärdom av direkt och förbättrade detta vid det andra undersökningstillfället. En annan sak vi bar med oss vid andra tillfället var att vi gav ett säkrare intryck, när vi förmedlade informationen till eleverna. Vi tror dock inte att vårt intryck gav någon större inverkan på svaren i enkäten, däremot ser vi detta som en viktig lärdom inför framtida projekt.

Vi valde att inte göra enkäten för omfattande, detta gjorde vi för att vi trodde att barn i den åldern inte orkar koncentrera sig under en längre tidsperiod. I detta avseende var vår

förförståelse kanske inte riktigt överensstämmande med verkligheten. Vi hade förväntat oss att enkäten skulle ta ca 30 minuter att utföra, men det visade sig att det tog ca 15 minuter. Frågorna i enkäten gällande självkänsla gav oss mycket information, men däremot tyckte vi inte att frågorna kring ämnet matvanor gav oss lika mycket information. Kanske beror detta på att det är svårt att formulera frågor som gäller matvanor i enkätform. För att få information om detta tror vi att en bättre form skulle vara t.ex. matdagbok, där man kan få en mer

djupgående information och lättare finna ett mönster. Vi upplevde att de flesta respondenterna uppfattade frågorna i enkäten på rätt sätt, dock var det någon enstaka elev som hade

missuppfattat fråga 3. Detta har vi tagit till oss och anser nu i efterhand att vi kunde ha varit tydligare i vår formulering. Något vi upptäckte när vi skulle analysera enkäten var att vi saknade följdfråga på frågorna 5 och 6, det hade varit intressant att få veta vilka anledningar det fanns till att välja bort frukt och godis. Ingen av respondenterna valde dock att inte äta frukt, däremot fanns det två respondenter som inte åt godis. För att få fram ett mer exakt svar på frågorna gällande frukt och godis hade vi även kunnat göra svarsalternativen snävare t.ex. i

(17)

stället för att ha alternativet 1- 2 ggr/vecka kunde vi valt att specificera alternativen till 1 gång/vecka etc.

När vi gick igenom svaren i enkäterna framkom det att ett barn blev utsatt för mobbing. Barnet angav detta under kategorin övrigt i enkäten. Vi valde efter övervägande att kontakta den berörde läraren och på ett diskret sätt berätta om den information vi tagit del av.

(18)

5. TEORIER

5.1 Den amerikanska pragmatismen

Det finns ett ganska stort antal teorier kring självkänsla. Två av dessa olika teorier

representeras av de amerikanska pragmatikerna George Herbert Mead och William James (3).

William James menar att individens självvärde baseras på allt som individen kan relatera som ”en del av mig”, det kan vara allt från utseende till kompetens. Därmed menar James att allt som är utanför individens egen självärdesgradering är oviktigt. Detta innebär att en individ vars självkänsla inte är beroende av det yttre, inte heller mister sin självkänsla p.g.a. åldrande. James menar att man kan öka sin självkänsla utifrån tre kategorier: det materiella självet, det sociala självet och det andliga självet. Grovt kan man dela in detta i yttre och inre självkänsla, där det materiella och sociala tillhör den yttre, medan den andliga delen är inre självkänsla. Till det materiella självet tillhör saker som kläder och hemmet. Det sociala innefattar individens omdöme om andra. Det andliga är var och ens inre varelse, och till detta hör omgivningens uppskattning av olika slag (3).

Meads teori om självkänsla kan nästan ses som en motsats till den teori som James

förespråkar. Medan James talar om en aktiv självkänsla, där individens egen påverkan av den anses som väldigt betydelsefull, menar Mead att självkänsla är något som omgivningen till stor del påverkar. Enligt honom är människan en social varelse som är beroende av

omgivningens respons. Denna respons innefattar både positiva och negativa reflektioner, och det är dessa som till stor del formar individens självkänsla (3).

5.2 Narcissism

Samhället har förändrats med tiden, vilket har gjort att betoningen på individen har hamnat i fokus i stället för på kollektivet (3). A. Giddens tar upp en teori från R. Sennett, som menar att narcissism bygger på ett ständigt sökande efter självidentitet. Detta sker i form av att man söker bekräftelse från omgivningen på ”vem” man är, ofta beror detta på en osäkerhet hos individen. Narcissism handlar också om ett egocentriskt tänkande som gör att man endast utför handlingar som gagnar en själv. Dessa individers självkänsla är ofta helt beroende av andra människors bekräftelse (14).

(19)

5.3 Teori om maktsystem ur ett genusperspektiv

Den amerikanska forskaren Nancy Henly har en teori som bygger på att maktsystem och förhållande mellan könen visas i mer eller mindre subtila regler. Dessa regler kan vara allt från lämpligt beteende till kroppsrörelser. Henly menar att dessa oskrivna regler speglas på olika nivåer i samhället d.v.s. mellan individer men också inom eller mellan grupper. Det finns intresse av att vidhålla denna typ av kontroll för olika aktörer och grupper, däremot framkommer det inte lika tydligt vilka det handlar om. Ur historisk synvinkel kan man se hur kvinnorna har förändrats med tiden. I början av 1900-talet kunde kvinnor röra sig friare än vad man hade kunnat göra de senaste decennierna. Denna förändring visade sig i att kvinnorna blev smalare och de bar kläder som var mindre och kortare. Det nya idealet som framkommit ansågs som friare och mindre begränsat för kvinnorna. Vad som ege ntligen låg bakom var att den yttre kontroll som tidigare funnits nu istället präglades av en stark inre kontroll. Syftet var nu inte längre bara att finna det perfekta jaget utan även att finna den perfekta kroppen. Längre in på 1900-talet blev det viktigare med fysisk skönhet, detta visade sig genom att kvinnor kontrollerade sina kroppar genom t.ex. kostkontroll (5).

Självkänsla är ett komplicerat ämne. Det finns många myter som berör den. En intressant myt är bl.a. den som handlar om mäns respektive kvinnors självkänsla. En vanlig uppfattning brukar vara den att män anses ha bättre självkänsla än vad kvinnor har. Detta finns det dock inget säkert vetenskapligt bevis för. Anledningen till osäkerheten kring den forskning som har gjorts, beror till stor del på att självkänsla har definierats på olika sätt. Fortfarande i vår tid håller vi delvis fast vid stereotyper av könen, där man ser mannen som framåt och kvinnan som mer tillbakadragen. Just de egenskaper som tillskrivits det manliga könet, förknippas lä tt med självkänsla. Dock handlar ju inte självkänsla om att besitta speciella egenskaper, utan som tidigare tagits upp i uppsatsen, handlar det om att ha kunskap om både sina positiva och negativa egenskaper. Grundat på detta är det därför svårt att säga att könstillhörighet och självkänsla skulle ha ett samband (3).

(20)

6. RESULTAT

Vi har valt att benämna skolorna, som skola A och skola B. I skola A var det totalt 14 st, utav klassens 22 elever, som deltog i undersökningen. Detta innebär att ca 64 % av eleverna valde att delta. Av de 14 elever som deltog var 9 st flickor och 5 st pojkar.

I skola B var det totalt 7 st elever, utav klassens 24 elever som deltog i undersökningen. Detta innebär att det var 29 % av eleverna som valde att delta i undersökningen. Av de 7 elever som deltog i undersökningen var 2 st flickor och 5 st pojkar.

Vi har valt att använda oss av antal individer i våra tabeller, istället för andel individer. Detta har vi gjort för att vårt material innefattar färre än 50 respondenter och då är tumregeln att man inte ska använda sig av andel. Materialet kan bli snedvridet, detta för att procentsatsen blir väldigt hög för varje individ (13,16).

Fråga 1.

Fråga om vilket kön respondenten har.

Fråga 2.

Respondenterna fick svara på vilka måltider de äter en vanlig vardag. Resultaten på dessa svar är uppdelade på respektive skola samt indelade i kön.

Skola A Måltider 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Frukost Lunch

Mellanmål Middag Kvällsmat

Antal individer

Flickor (tot 9st) Pojkar (tot 5 st)

(21)

Skola B Måltider 0 1 2 3 4 5 6

Frukost Lunch Mellanmål Middag Kvällsmat

Antal individer

Flickor (tot 2 st) Pojkar (tot 5 st)

Fråga 3 och 4.

Vi har valt att presentera svaren på frågorna 3 och 4 tillsammans, detta valde vi att göra eftersom fråga 4 är en följdfråga till fråga 3. Fråga 3 handlar om vad respondenterna äter en vanlig vardag och på fråga 4 fick de respondenter som valde att hoppa över någon måltid svara på anledningen till detta.

På frågan om vad man äter till frukost svarade majoriteten på båda skolorna: mackor och fil/yoghurt.

Till lunch är det vanligast att man äter skolmat alternativt lagad mat. Detta ser likadant ut på båda skolorna.

En person utmärker sig genom att svara sallad på frågan. Orsaken till detta kan vara en misstolkning av frågan, som vi själva uppmärksammade efteråt.

På skola A består de flesta respondenternas mellanmål av: Frukt och/eller mackor. Ett fåtal äter inget mellanmål. På skola B väljer de flesta att äta: Nudlar och/eller mackor till

mellanmål. Även här finns det de som väljer att inte äta något mellanmål.

Majoriteten av respondenterna äter lagad mat till middag, några exempel är: pasta eller oxfilé. Nästan hälften av respondenterna på skola A äter ingen kvällsmat. För de som väljer att äta kvällsmat består den oftast av: mackor eller lagad mat.

På skola B äter alla respondenterna kvällsmat, de flesta äter lagad mat eller mackor med te.

Ett fåtal på båda skolorna väljer att inte äta någon middag, dessa personer äter i stället kvällsmat.

(22)

Fråga 5a och 5b.

På frågan om respondenterna äter frukt (5a), svarade alla på båda skolorna ja. Diagrammet nedan visar hur ofta respondenterna äter frukt (5 b). Svarsalternativet annat var till för de respondenter som inte kände att de tillhörde någon av de övriga kategorierna som fanns i enkäten. Här fick de möjlighet att själva ange hur ofta de åt frukt.

Skola A Frukter 0 1 2 3 4 5 6

1-2 frukter 3-4 frukter fler än 4 frukter annat Antal frukter/dag Antal individer Flickor (tot 9st) Pojkar (tot 5 st)

Anledningen till att svarsfrekvensen blir större än antalet deltagare i undersökningen, beror på att två individer markerat två svarsalternativ på samma fråga. Den ena individen svarar att den äter 1-2 frukter/dag, men att denna äter 2- 2, 5 kg bananer vid tävling. Vi antar att 1-2

frukter/dag är normalkonsumtionen. Den andra ind ividen anger att den äter 1-2 frukter/dag, men markerar också på svarsalternativ annat: 0-2 frukter/dag.

Skola B Frukter 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5

1-2 frukter 3-4 frukter fler än 4 frukter annat Antal frukter/dag Antal individer Flickor (tot:2 st) Pojkar (tot:5 st)

(23)

Fråga 6 a och b.

På frågan om respondenterna äter godis (6 a), svarade alla utom två att de äter godis. Diagrammet visar hur ofta respondenterna äter godis (6 b).

Skola A Godis 0 1 2 3 4 5 1-2 ggr 3-4 ggr fler än 4 ggr annat Antal ggr/vecka Antal individer Flickor (tot:9 st) Pojkar (tot:5 st) Skola B Godis 0 1 2 3 4 5 1-2 ggr 3-4 ggr fler än 4 ggr annat Antal ggr/vecka Antal individer Flickor (tot:2 st) Pojkar (tot:5 st)

De som markerade svarsalternativet annat svarade på skola A: på lördagar (flicka), ca en chokladbit om dagen (flicka), 1 godisbit 4ggr/vecka (pojke), jag äter knappt godis för jag får finnar av det (pojke), på helgerna (pojke).

På skola B svarade respondenten som valde svarsalternativet annat: Ibland 1-2 ggr/vecka, ibland 3 ggr/vecka (pojke)

(24)

Fråga 7.

Frågan handlar om hur mycket man påverkas av vad andra människor anser om en. Svarsalternativen var: Nej, ingen alls, Ja, liten och Ja, stor.

Skola A Omgivningens omdöme 0 2 4 6 8

Nej, ingen alls Ja, liten Ja, stor

Betydelse Antal individer Flickor (tot 9st) Pojkar (tot 5 st) Skola B Omgivningens omdöme 0 1 2 3 4

Nej, ingen alls Ja, liten Ja, stor

Betydelse

Antal individer

Flickor (tot 2st) Pojkar (tot 5 st)

Fråga 8.

Frågan bestod av fem påståenden, som behandlade självkänsla och självkännedom. För att få fram hur respondenterna förhöll sig till påståendet, användes VAS skalan (en skala där man markerar sitt värde längst en linje, där ytterpunkterna är klädda i ord). Ytterpunkterna på skalan var markerade med ”stämmer inte” i den ena änden och ”stämmer helt” i den andra änden. Vi valde att dela in skalan från 0-10, där skalans medelvärde är 5. Varje skalsteg motsvarade 1 cm på en linjal. När respondenterna markerat sina svar, mätte vi ut de exakta värdena med linjal. Resultaten valde vi att presentera både i en korstabell och ett

(25)

stapeldiagram. I korstabellen delas respondenterna upp på respektive skola och värdet för varje individ presenteras. Medelvärdet räknades ut både för varje enskild individ (se på den vågräta raden) och för varje påstående (se den lodräta raden). Detta gjorde vi för att det var intressant att dels se hur varje individ låg till i jämförelse med medelvärdet 5 på skalan och dels att se hur varje respondent låg till i förhållande till medelvärdet på varje påstående. Påståendena är numrerade i den ordning de följer i enkäten. Vi har valt att benämna individerna efter kön, där flickorna benämns med F och pojkarna benämns med P. Varje individ har fått ett slumpmässigt nummer, för att vi själva skulle kunna separera dem.

Följande påstående användes i enkäten: 1. ”Jag vet vad jag är bra på.” 2. ”Jag vet vad jag inte är bra på.”

3. ”Jag känner att jag är omtyckt för den jag är.” 4. ”Jag tycker om min kropp som den är.” 5. ”För det mesta är jag nöjd med mig själv.”

(26)

Skola A Flickor

Individer Påstående 1 Påstående 2 Påstående 3 Påstående 4 Påstående 5 Medelvärde

F1 8,5 8,6 9 2,6 4,5 6,6 F2 8,7 9 7,6 9,1 6,3 8,1 F3 7 5,7 9,9 7,3 7,7 7,5 F4 7,7 0,2 9,9 5,3 9,8 6,6 F5 4,9 6,2 4,6 3,6 3,2 4,5 F6 7 6,6 5,7 7,8 7 6,8 F7 7,9 6,8 9,4 6,5 6,9 7,5 F8 9,8 9,7 9,8 9,8 9,8 9,8 F9 4,2 9,2 4,5 0,5 2,1 4,1 Medelvärde 7,3 6,9 7,8 5,8 6,4 F=Flicka Skola A Pojkar

Individer Påstående 1 Påstående 2 Påstående 3 Påstående 4 Påstående 5 Medelvärde

P1 9 8,7 10 10 10 9,5 P2 8,5 6,2 7,5 9,9 8,8 8,2 P3 9,5 1,2 7,4 10 10 9,8 P4 10 9,9 9 10 10 9,8 P5 10 10 5 10 10 9 Medelvärde 9,4 7,2 7,8 10 9,8 P=Pojke Skola B Flickor

Individer Påstående 1 Påstående 2 Påstående 3 Påstående 4 Påstående 5 Medelvärde

F1 9,9 6,6 5,5 0,9 4,4 5,5

F2 10 10 10 9,6 9,9 9,9

Medelvärde 10 8,3 7,8 5,3 7,2

F=Flicka

Skola B Pojkar

Individer Påstående 1 Påstående 2 Påstående 3 Påstående 4 Påstående 5 Medelvärde

P1 9,6 9,7 8,4 8,6 10 9,3 P2 6,7 6,6 10 10 7,5 8,2 P3 6,1 7,5 9,8 9,8 8,5 8,3 P4 9,4 10 3,3 6 8,3 7,4 P5 9,3 8,8 9,9 9,9 9 9,4 Medelvärde 8,2 8,5 8,3 8,9 8,7 P=Pojke

Vi ville se om det fanns några skillnader mellan könen, vad det gällde självbild. För att kunna ge en mer rättvis bild av flickorna valde vi att sammansätta båda skolorna, detta för att jämna ut den stora differensen (skola A hade 9 flickor och skola B hade 2). I stapeldiagrammet sammanställs medelvärdet för varje påstående könsvis.

(27)

Självbild 0 2 4 6 8 10 Påstående 1påatå ende 2 Påstående 3Påstå ende 4 Påstå ende 5 VAS skalan Flickor (tot: 11 st) Pojkar (tot:10 st) Fråga 9.

Avslutningsvis i enkäten fanns en möjlighet att fylla i övriga synpunkter. Dessa synpunkter var väldigt varierande, därför valde vi att citera samtliga kommentarer från de respondenter som valde att tillägga något under kategorin övrigt.

”På frågan ”jag känner mig omtyckt…” är olika från killar till tjejer”. (Flicka)

”Jag blir utsatt för mobbning ibland”. (Flicka)

”Jag kan ha lite mer självförtroende”. (Pojke)

”Ofta känner jag mig mindre nöjd med mig själv när jag tänkt efter hur jag agerat över något, om det har varit dåligt. Jag brukar bästämma mig för att försöka göra det bättre nästa gång”. (Pojke)

(28)

7. SAMMANFATTNING AV RESULTATET

På grund av låg svarsfrekvens inser vi att det är omöjligt att göra några ge neraliseringar. Det externa bortfallet (när en individ inte kan/vill ställa upp i enkäten) var på skola A: 36 % och på skola B: 71 %. Enligt enkätboken: enkäten i praktiken och statistikboken: Grundläggande

statistik, finns det vissa åtgärder att vidta för att minimera effekten av ett bortfall. Dessa är

påminnelse i form av telefonsamtal och följebrev (13,16). Vi anser dock inte att det fanns någon tänkbar lösning i vårt fall för att kunna eliminera bortfallet. Telefonsamtal var uteslutet pga. att barnen var under 18 år och att det därför inte skulle vara etiskt riktigt att ringa dem och försöka övertala dem att medverka. Följebrev valde vi att inte skicka ut eftersom enkäten gjordes i skolan och inte skickades ut till barnen. Däremot valde vi att uppmana lärarna att påminna barnen om att få samtyckesblanketterna påskrivna. Lärarna ansåg inte heller att extra påminnelseblanketter skulle minska vårt bortfall. Diskussionen kommer därför att utgå ifrån de respondenter som besvarat enkäten.

Av vad som framgår av fråga 2 och 3 äter alla respondenterna både frukost och lunch. På skola A äter flertalet mellanmål, medan det endast är pojkarna på skola B som äter

mellanmål. Viktigt att tänka på är att endast två flickor har svarat på enkäten på skola B. När det gäller svarsfrekvensen på tabellerna för middag och kvällsmat finns det risk för att dessa kan ge en något missvisande bild. Det framkommer av ett flertal respondenter, i en följdfråga, att många väljer att antingen äta middag eller kvällsmat. Det finns även de respondenter som anger andra anledningar till varför de hoppar över en måltid. Några exempel på dessa är att man inte anser sig hinna eller att maten inte är god. En respondent utmärkte sig genom att svara att personen endast dricker olika drycker och äter sallad till varje måltid, vi tror dock, efter att själva läst frågan igen, att det handlar om en missuppfattning. Respondenten har troligen uppfattat frågan som vad man äter som tillbehör till maten, istället för vad man äter till måltiderna: frukost, lunch, mellanmål, middag och kvällsmat.

Alla respondenterna äter frukt, det framgår av svaren att majoriteten äter 1-2 frukter/dag. Detta ser vi som positivt, eftersom detta ger många hälsofrämjande effekter t.ex. skyddar de antioxidanter som finns i viss frukt mot hjärt- och kärlsjukdom och cancer (15).Godis äter alla respondenter utom två flickor. Varför dessa två individer väljer att avstå från godis

framkommer inte i enkäten. Majoriteten äter godis 1-2 dagar veckan. De som har valt att svara annat uppger bl.a. att de äter lite godis flera gånger i veckan och en pojke har skrivit att han knappt äter godis p.g.a. att han får finnar av det.

(29)

På Skola A anser de flesta, både pojkar och flickor att omgivningens omdöme har betydelse, men att den är liten. Två flickor utmärker sig genom att ange att omgivningens omdöme har stor betydelse för dem. Ingen av flickorna anger att de inte har någon betydelse vad

omgivningen anser om dem. På skola B kan man se samma mönster som på skola A, vad det gäller pojkarna. Det är svårt att få någon bra uppfattning om vad flickorna anser, eftersom det endast finns två deltagande flickor. Detta gör att varje flicka motsvarar 50 % och den ena flickan angav att hon inte påverkades av omgivningen, medan den andra flickan uppgav att hon påverkades i hög grad.

En intressant och oroväckande iakttagelse är att två flickor på skola A har angett svar som är lägre än medelvärdet, på alla påstående utom nummer två (se korstabellen skola A flickorna). Det anses inte positivt att ha ett högt värde på påstående nummer två om man har lågt värde på de andra, detta eftersom påståendet handlar om att känna till sina dåliga sidor. För att ha en bra självkänsla krävs det att man har kunskap om både sina positiva och negativa sidor (3). Något som utmärkte sig var att majoriteten av flickorna hade sämre medelvärde på påstående 4 och 5 (”jag tycker om min kropp som den är” och ”för det mesta är jag nöjd med mig själv”) jämfört med pojkarna. Detta styrker våra uppfattningar som vi fått från tidigare studier, där man skriver att flickor har sämre kroppsuppfattning än vad pojkar har (3).

5 av totalt 22 respondenter valde att besvara fråga 9. Detta kan tyckas vara få men vi förvånades ändå av svarsfrekvensen, eftersom detta var en öppen fråga där respondenterna fick ange övriga synpunkter. Vår förförståelse säger oss att svarsfrekvensen på denna typ av frågor, inte brukar vara så hög.

(30)

8. AVSLUTANDE DISKUSSION

Utifrån syfte och frågeställning i vår studie har vi kommit till följande slutsatser:

? Utifrån vår enkätundersökning har vi inte kunnat finna något samband mellan barns självkänsla och matvanor.

? Vårt material var för litet för att kunna göra generaliseringar.

? Utifrån vår undersökning kan vi inte se några skillnader i matvanor mellan könen.

? Undersökningen visar att självkänsla speglas på olika sätt mellan könen.

Det framgick i vårt material att många flickor skattade lägre på de påstående som handlade om kropp och utseende jämfört med pojkarna, vilket gör att flickorna kan sägas ha en sämre inre självkänsla. Pojkarna är generellt väldigt nöjda med hur de ser ut, men är mer osäkra på hur omgivningen uppfattar dem, vilket gör att pojkarna kan sägas ha en sämre yttre

självkänsla. Dock är inte pojkarna mer osäkra på hur omgivningen uppfattar dem än vad flickorna är. Vi tycker att det är viktigt att ta med uppfattningen om att flickor skulle ha sämre självkänsla än pojkarna. Genom de resultat vi har fått fram av vår enkätundersökning skulle det vara fel att hävda att flickor skulle ha sämre självkänsla än pojkar, däremot speglas självkänsla på olika sätt mellan könen.

Att självkänslan yttrar sig på olika sätt mellan könen i vår enkätundersökning, kan hänga ihop med teorin som Nancy Henly har. I denna teori speglas maktsystem och oskrivna regler på olika nivåer i samhället, mellan olika individer men också inom eller mellan grupper. De oskrivna reglerna som Nancy Henly tar upp i sin teori skulle i vårt arbete kunna översättas till den kroppsfixering som finns bland flickor. Enligt den teori om narcissism som Giddens tar upp i boken Modernitet och självidentitet- självet och samhället i den senmoderna epoken har fokus hamnat på individen i stället för på kollektivet. Utseende och ytliga attribut har blivit viktiga, vilket visar sig i den trend som präglar vårt samhälle idag. Trenden bygger på att man ska förändra sig själv och saker i sin omgivning. Detta speglas i många program på tv där de som genomgår ytliga förändringar tycks bli lyckliga och nöjda. Vi tror att detta kan skapa en förvirring för bl.a. ungdomar, genom att man börjar fokusera mer på hur man ser ut, än på hur man är. Vi tror inte att man någonsin kommer att finna den ”ultimata lyckan” genom ytliga förändringar, utan i stället leder det till att man vill göra ytterligare förändringar. Vi anser att det finns en andledning till att fokuseringen på utseende är så stor i vårt samhälle och detta är att det finns en marknad som tjänar mycket pengar på detta.

(31)

Vissa delar ur James teori om självkänsla stämmer överrens med de svar vi har fått i vårt material. James menar att det är individen själv som avgör vad som kännetecknar god självkänsla. Enligt James sätt att tänka är det svårt för oss att avgöra om individerna i enkätundersökningen har dålig självkänsla. Även om en respondent svarat att han/hon är missnöjd med sin kropp, behöver detta inte nödvändigtvis betyda att han/hon har dålig självkänsla, om inte utseendet är av stor vikt för denne.

Meads teori bygger däremot på att omgivningen till stor del påverkar en individs självkänsla. Genom att tänka som Mead faller James teori, eftersom individen inte längre själv bestämmer vad som är viktigt för en god självkänsla. Å andra sidan kan en individ omedvetet påverkas av omgivningen (t.ex. media ) och utifrån detta sätta upp ett mål som att t.ex. bli smalare. O m så är fallet skulle ändå James teori stämma.

I vår studie svarade två respondenter under medel på alla påstående som gällde självkänsla, förutom det som handlade om vilken kännedom man har om sina lite sämre sidor. Det var även två individer som utmärkte sig genom att svara att de hade dålig kännedom om sina negativa sidor, men skattade övriga frågor som berör självkänslan väldigt högt. Det anses inte positivt att svara på dessa sätt som de ovanstående 4 respondenterna gjort. De två individerna som hade stor kännedom om sina negativa sidor hade även markerat att omgivningens

omdöme hade stor betydelse för dem. Detta kan tolkas på olika sätt, både vad omgivningen

verkligen tycker, men även vad man tror att de tycker. Låg självkänsla kan grundas dels i

ständig negativ respons från omgivningen, vilket även Mead hävdar i sin teori. Låg

självkänsla kan också grundas i en inre övertygelse om att man inte duger, som i sin tur leder till att man tror att andra människor delar denna övertygelse. Detta synsätt förespråkar James.

Genom vår enkätundersökning har vi inte kunnat påträffa ett samband mellan barns

självkänsla och matvanor. Som tidigare nämnts i uppsatsen anser vi att en ”matdagbok” hade givit oss djupare fakta och på så sätt hade vi lättare kunnat finna ett samband. De fakta vi fick fram visar på att alla respondenterna äter frukt, vilket stämmer överens med en studie som gjordes på barn, där man konstaterade att vi äter mer frukt nu än vad vi gjorde för 30 år sedan. En studie har gjorts i 56 kommuner i Sverige där man ville undersöka vad och hur barn äter (barnen var i åldrarna 4, 8 och 11). Denna studie visade att de allra flesta barnen äter frukost och kvällsmat. Vår studie visade också att de allra flesta barnen åt frukost och kvällsmat alternativt middag. Alla barnen åt också lunch och här skiljer sig våra resultat från ovannämnda studien, där endast 77 % av barnen i årskurs 5 äter lunch. Det fanns vissa

(32)

svårigheter med att jämföra frågan om godis i de båda studierna, då indelningen av svarsalternativen såg olika ut. Majoriteten av respondenterna i vår studie äter godis 1-2 ggr/vecka, vilket kan jämföras med den andra studien där de flesta 11 åringarna äter godis 2ggr/vecka. Vi anser att det är positivt att de allra flesta barn äter både frukost och kvällsmat. Vad det gäller lunch fick vi fram att alla barn åt lunch, detta stämmer inte med den

ovannämnda studien. Detta kan dels bero på att vårt material ger en förvrängd bild, eftersom det är ett litet. Men det kan också finnas andra tänkbara fö rklaringar, som t.ex. att det serveras bättre mat på några utav skolorna.

Något som vi tyckte var oroväckande när vi undersökte svaren i enkäten, var att några respondenter hade skrivit att de hoppar över en måltid p.g.a. tidsbrist. Detta behöver inte ha någon större betydelse, och utifrån vårt lilla material är det väldigt svårt att uttala sig om anledningarna till dessa kommentarer. Det som dyker upp i våra tankar, är att barnen kanske är stressade eller använder detta som en förevändning för att inte äta. Förevändningen kan bero på många olika orsaker: Att man inte tycker om maten, att man vill gå ner i vikt etc.

I de böcker vi läst om självkänsla drar man paralleller mellan matvanor och

identitetsskapande. Detta innebär att människan inte alltid äter endast för att fylla ett

näringsbehov, utan att det också ligger psykologiska orsaker bakom. Dagens samhälle bygger på en kroppsfixering, där det yttre spelar en stor roll. Det anses viktigt att ha kontroll över sitt liv. Vad man äter är något som man själv kan påverka väldigt mycket. Vi tror att i den ålder som respondenterna i vår enkätundersökning befinner sig, är man väldigt känslig. Man står mellan att vara barn och tonåring, och att hitta en självidentitet är väldigt viktigt. Och detta gör att man lättare påverkas av signaler från samhället.

Olika studier har kommit fram till olika resultat vad det gäller att finna ett samband mellan självkänsla och matvanor. Detta tror vi främst beror på hur man väljer att definiera olika saker som t.ex. vad som är nyttig respektive onyttig mat. Vi ansåg att de definitioner man använde sig av i Compass studien inte stämde överens med våra egna uppfattningar om vad som är nyttigt respektive onyttigt. Vi tyckte att man kunde ha förtydligat några av de definitioner man använde sig av, t.ex. behöver inte ost alltid vara nyttigt. Också självkänsla kan definieras på många olika sätt, det är viktigt att få med både orsakerna till den inre och den yttre delen av självkänsla. I viss litteratur är definitionerna inte alltid så klara och tydliga och det kan vara förvirrande när man i olika studier och litteratur använder sig av olika definitioner för samma ord. Detta komplicerar när man ska jämföra olika studier.

(33)

Vi har reflekterat mycket kring de teorier vi har använt under arbetes gång och försökt finna vilken av dessa vi tycker stämmer bäst överens med vårt material. Vi har däremot inte kunnat ta ställning till en teori som beskriver självkänsla på bästa sätt, eftersom alla tar upp olika viktiga aspekter som karaktäriserar självkänsla. Vi tycker att det har varit lärorikt och utvecklande att få göra en empirisk studie. Det som har känts lite problematiskt med studien är att vi har varit tidsbegränsade, vilket har gjort att vårt urval av deltagare blev väldig begränsat. Det hade varit intressant att få göra om någon liknande enkätundersökning, på ett mer omfattande urval. Då hade det varit lättare att se om det finns ett samband mellan barns matvanor och självkänsla.

(34)

9. KÄLLFÖRTECKNING

(1) Pellmer. K. & Wramner. B. (2002) Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber AB, Stockholm.

(2) Masreliez-Steen. G. & Modig. M. (2004) Självkänsla. Natur och kultur, Stockholm.

(3) Johnson. M. (2003) Självkänsla och anpassning. Studentlitteratur, Lund.

(4) www.fhi.se/templates/Page_198.aspx-050517

(5) Meurling. B. (red) (2003) Varför flickor? – ideal, självbilder och ätstörningar. Studentlitteratur, Lund.

(6) Rasmussen. F.(red) m.fl. (2004) Compass: En studie i sydvästra Stockholm –Fysisk

aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. Bulls tryckeriaktiebolag,

Halmstad.

(7) www.slv.se/templates/SLV_Page_9314.aspx.-050330

(8) www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/hsskansli/hskgbg/ ungdomsundersokning%20Bohuslan.pdf –050307

(9) www.apoteket.se/content/1/c4/51/99/Psykiatri4.pdf -050128

(10) Abrahamsson. L. m.fl.(2001) Näringslära för högskolan, Liber

(11) www.minarbetsmiljo.nu/templates/Page.aspx?id=256 -050128

(12) Nordstedts svenska ordbok (2003), språkdata och Nordstedts ordbok.

(13) Ejlertsson. G. (1996) Enkäten i praktiken - En handbok i enkätmetodik, Studentlitteratur, Lund.

(14) Giddens. A. (2002) Modernitet och självidentitet- självet och samhället i den

senmoderna epoken, Daidalos AB

(15) www.slv.se/templates/SLV_DocumentList____11041.aspx-050307

(16) Ejlertsson. G. (1992) Grundläggande statistik – med tillämpningar inom sjukvården, Studentlitteratur, Lund.

(35)

10. BILAGOR

10.1 Enkäten

1. Ange ditt kön Pojke

Flicka

2. Kryssa i de måltider du äter en vanlig vardag:

Frukost Middag

Lunch Kvällsmat

Mellanmål

3. Vad äter du till dessa måltider en vanlig vardag?

Frukost……… ……… Lunch……….. ……… Mellanmål……….. ……… Middag……… ……… Kvällsmat……… ………

4. Om du hoppar över någon av ovanstående måltider (fråga 3), Varför gör du det?

………

………

5 a. Äter du frukt?

Ja

Nej

5b. Om du äter frukt, hur ofta gör du det?

1-2 frukter/dag Fler än 4 frukter/dag

3-4 frukter/dag Annat, i så fall hur ofta? ……… 6a. Äter du godis?

(36)

Nej

6b. Om du äter godis, hur ofta gör du det?

1-2 ggr/vecka Fler än 4ggr/vecka

3-4 ggr/vecka Annat, i så fall hur ofta?

………. 7. Har det någon betydelse för dig, vad andra tycker om dig?

Nej, ingen alls

Ja, liten

Ja, stor

8. Markera med ett kryss på linjen hur väl påståendet stämmer in på dig.

”Jag vet vad jag är bra på”

Stämmer inte Stämmer helt

”Jag vet vad jag inte är bra på”

Stämmer inte Stämmer helt

”Jag känner att jag är omtyckt för den jag är”

Stämmer inte Stämmer helt

”Jag tycker om min kropp som den är”

Stämmer inte Stämmer helt

”För det mesta är jag nöjd med mig själv”

Stämmer inte Stämmer helt

9. Övrigt (här kan du fylla i om det finns något du vill tillägga):

(37)

10.2 Samtyckesblankett till föräldrarna

Information om enkätundersökning

Vi är två tjejer som läser tredje året på folk hälsovetenskapligt program, på Malmö högskola. I samband med vårt examensarbete, ska vi göra en enkätundersökning på Ert barns skola. Frågorna i enkäten kommer att röra barns självkänsla och matvanor. Svaren från

enkätundersökningen kommer vi att använda som underlag i vårt arbete. Det är självklart frivilligt för barnen att delta i undersökningen och svaren kommer att redovisas anonymt. Vi har varit i kontakt med rektorn på skolan och fått samtycke. Dock krävs det ett godkännande från Er som målsman, för att Ert barn ska få delta. Därför vore vi tacksamma om Ni ville fylla i talongen nedan, snarast möjligt och skicka den med Ert barn till skolan.

Vid frågor som rör undersökningen, var god kontakta oss: Marleèn Arvidsson 040–918184 hfv02030@stud.mah.se Karoline Karlsson 042-297229 karolin_k@hotmail.com

MVH

Marleèn och Karoline.

………..

”Härmed intygar jag att mitt barn får delta i enkätundersökningen” Barnets namn:

………

Datum: Målsmans underskrift:

References

Related documents

Eleverna var positiva till att ha mer skolidrott vid båda enkät tillfällena, men det blev en liten förändring vid andra tillfället, där fler elever ville att det skulle vara

Mia Törnblom säger bland annat att när vi har hög självkänsla har vi en inre trygghet som gör att vi vågar mer eftersom vi inte är rädda för att misslyckas och att vi känner

Resultatet visade att det skett en signifikant förändring av självkänsla och depression mellan mättillfällena för samtliga deltagare (det vill säga interventions-

Detta till trots ter det sig utifrån mitt resultat rimligt att antaga, att även äldre människor som uppvisar en prestationsbaserad självkänsla kan komma att drabbas av psykisk

Även korrelationen mellan beröring med en person av motsatt kön och det moraliska självet visade sig vara signifikant, vilket innebär att om en person anser sig själv som en moralsikt

I detta arbete har jag valt att inrikta mig på hur pedagoger verksamma i grundskolans tidigare år arbetar för att stärka elevers självkänsla, hos de elever som de anser har ett

Det är en vanlig uppfattning bland människor att de var mer fysiskt aktiva under sin uppväxt än dagens barn och ungdomar. På samma sätt upplever vi att vi hade en

försvarsmekanism. Barn som inte kan acceptera sin verkliga kompetens använder sig av fantasier och inbillar sig att de är särskillt duktiga på något. Det kan även vara tvärtom,