Introduktion i förskolan : En studie om förskollärares erfarenheter av att introducera nya barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska i förskolan

(1)

Examensarbete

Grundnivå

Introduktion i förskolan

En studie om förskollärares erfarenheter av att introducera

nya barn och vårdnadshavare med annat modersmål än

svenska i förskolan

Författare: Elin Taylan Handledare: Maria Olsson Examinator: Åsa Pettersson

Ämne/huvudområde: Pedagogiskt arbete Kurskod: PG2062

Poäng: 15 hp

Examinationsdatum:

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

(2)

Abstract:

Syftet med studien var att bidra med kunskap om några olika erfarenheter förskollärares har av att introducera nya barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska i förskolan. Detta intresse tar sin grund i mina erfarenheter från min verksamhetsförlagda utbildning (VFU), där majoriteten av barnen på förskolan har ett annat modersmål än svenska. Metoden som användes för datainsamling var intervjuer med sex förskollärare. Materialet har analyserats och tolkats med inspiration från det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen kommunikation, verktyg, mediering, proximala utvecklingszonen och scaffolding. Som stöd i analysarbetet har även tidigare forskning och förskolans läroplan använts.

Resultatet visar att introduktionen kan göras på olika sätt, enligt informanternas erfarenheter beroende på olika förutsättningar såsom familjers behov och barns ålder. Informanterna beskriver att de tar hjälp av flerspråkiga kollegor, språkliga verktyg och tolk under introduktionen. Studien visar även att introduktionen med nya barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska kan ses som ett komplext arbete där kommunikationen mellan förskollärare, vårdnadshavare och barn är en viktig faktor.

(3)

Förord:

Jag vill rikta ett stort tack till alla förskollärare som har ställt upp i denna uppsats och delgett värdefulla tankar och erfarenheter kring introduktionen med nya barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Utan er hade studien inte varit möjlig. Jag vill även tacka min handledare Maria Olsson för de råd och den konstruktiva kritik jag fått i samband med mitt skrivande. Slutligen vill jag tacka min älskade familj som stöttat mig och haft förståelse under denna tid då jag har riktat all min fokus på skrivandet av uppsatsen.

Augusti 2020 Elin Taylan

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Syfte och frågeställningar ... 2

3. Bakgrund ... 2

3.1. Begreppsförklaring ... 2

3.2. Historisk bakgrund och styrdokument... 3

4. Tidigare forskning ... 4

4.1. Mottagandet i förskolan ... 4

4.2. Språk och kommunikation... 6

4.3. Samverkan mellan hem och förskola ... 7

4.4. Sammanfattning av tidigare forskning ... 8

5. Teoretiska utgångspunkter ... 9 5.1. Sociokulturellt perspektiv... 9 5.1.1. Centrala begrepp ... 10 6. Metod ... 11 6.1. Studiens deltagare ... 11 6.2. Genomförande ... 13

6.3. Bearbetning och analys av materialet ... 14

6.4. Trovärdighet ... 14

6.5. Forskningsetiska överväganden ... 15

7. Resultat ... 16

7.1. Introduktion med vårdnadshavare och barn ... 16

7.1.1.Tillvägagångsätt - introduktion ... 17

7.1.2. Bakgrund och trygghet ... 19

7.2. Kommunikation med vårdnadshavare och barn ... 21

7.2.1. Daglig kommunikation ... 21

7.2.2. Kommunikation via tolk ... 24

7.3.Resultatsammanfattning ... 25

8. Diskussion ... 26

8.1. Resultatdiskussion ... 26

8.1.1. Tillvägagångssätt - introduktion med vårdnadshavare och barn ... 27

8.1.2. Kommunikation med vårdnadshavare och barn ... 29

8.2. Metoddiskussion... 30 8.3. Sammanfattande slutsatser ... 31 8.4. Vidare forskning ... 32 9. Bilagor ... 35 9.1. Bilaga 1-Informationsbrev ... 35 9.2. Bilaga 2 - Intervjuguide ... 37

(5)

1. Inledning

Någon gång mellan 60 och 70-talet blir min gammelmorfar och gammelfarfar erbjudna arbete och bostad i Sverige. De beslutar sig för att flytta från Turkiet i hopp om ett bättre liv i det nya landet. Invandrarfrågan och frågan om den ökade integrationen har alltid legat mitt hjärta nära. Jag brinner för det mångkulturella och mångsociala samhället och ser mig själv som kulturintresserad. Särskilt intresserad är jag av den mångkulturella förskolan. Detta intresse tar sin grund i mina erfarenheter från min verksamhetsförlagda utbildning (VFU), där majoriteten av barnen på förskolan har ett annat modersmål än svenska.

Enligt Lunneblad (2018, s.), har 20 procent av barnen idag på förskolan utländsk bakgrund. Det innefattar barn födda utomlands eller barn födda i Sverige med båda vårdnadshavarna födda utomlands. För en del barn och familjer är kontakten med förskolan ett av de första mötena med det svenska samhället (Lunneblad 2018, s. 5). Bozarslan (2001, s. 16) betonar att förskolepersonalen är viktiga representanter för det svenska samhället. Förskolan har i uppdrag, enligt Bozarslan, att bjuda på svensk kultur men samtidigt kunna ta del av det som barn och vårdnadshavare har att erbjuda. Hon menar att förskolepersonalen måste se till att samverka och vinna deras förtroende. I det här fallet är det lika betydelsefullt att få vårdnadshavarna att vara delaktiga i förskolan som det är för barnet. Här är det viktigt att personalen har tillräckligt med kunskap om barn och vårnadshavare med andra språk och kulturell bakgrund och interagerar med barnet och barnets familj (Skolverket 2020).

Skolverket (2013, s. 5) menar att det uppstår många frågor och funderingar gällande hur förskollärare ska följa läroplanens direktiv eftersom allt fler förskolor kommer i kontakt med barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. I den nya reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 18) står det att:

Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar(Lpfö 18 s.5).

(6)

Jag vill göra denna studie för att få kunskap om förskollärares erfarenheter av att introducera nya barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska i förskolan. Jag anser att detta kunskapsområde är ett aktuellt ämne och relevant för förskollärares yrkesutövning samt att studien kan vara ett stöd för att vidareutveckla förskollärares professionella roll.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att bidra med kunskap om några olika erfarenheter som förskollärares har av att introducera nya barn och vårdnadshavare med annat

modersmål än svenska i förskolan.

Jag har använt följande frågeställningar:

- Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med att bemöta nya vårdnadshavare med annat modersmål än svenska i förskolan?

- Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med att bemöta nya barn med annat modersmål än svenska?

3. Bakgrund

Inledningsvis presenterar jag viktiga begrepp och förklarar vad begreppen betyder utifrån en förskolekontext. Därefter gör jag en kort historisk tillbakablick och redogör hur ett interkulturellt förhållningssätt beskrivs i läroplanen.

3.1. Begreppsförklaring

Här beskriver jag begreppen modersmål, vårdnadshavare, interkulturellt förhållningsätt, mångkulturell miljö och kommunikation.

Modersmål: är det första språk som barnet lärt sig (Wångersjö 2017, s. 64)

Vårdnadshavare: betyder att ha vårdnaden om ett barn. Det vill säga att vårdnadshavaren har ett ansvar att uppfostra barnet och ge barnet omvårdnad, trygghet, försörjning och utbildning (Socialstyrelsen 2013, s. 2).

(7)

Interkulturellt förhållningsätt: betyder att människor med olika kulturer samtalar och samverkar. De anpassar sig till varandra och lär av varandra (Wångersjö 2017, s. 48).

Mångkulturell miljö: innebär att människor från olika kulturer lever i samma miljö, till exempel i förskola eller ett i område (Wångersjö 2017, s. 53).

Kommunikation: innebär i denna studie att pedagoger och vårdnadshavare kommunicerar verbalt och icke verbalt genom kroppsspråk och bilder (Letzén 2013, s. 63).

3.2. Historisk bakgrund och styrdokument

Enligt Letzén (2017, s. 17) har det varit aktuellt att arbeta interkulturellt i förskolan sedan mitten av 1970-talet. Under 1968 beslutar barnstugeutredningen att erbjuda plats till invandrarbarn på dåtidens förskola för att göra det lättare för dem att introduceras i det svenska samhället. 1985 fattade Sveriges riksdag ett beslut som betydde att alla skolformer skulle präglas av ett interkulturellt tankesätt, men det fanns fortfarande inga tydliga instruktioner hur förskollärare skulle förhålla sig. Letzén (2017, s. 19) betonar vikten av att kunna se sig själv i sammanhanget. Detta förutsätter att förskolläraren känner sig själv och har kännedom om och förståelse för sig själv samtidigt som individen är öppen för att förstå andra utan att värdera.

Som jag redan skrivit formuleras det i läroplanen (Lpfö, s. 5) att utbildningen i förskolan ska respektera och vara öppen för människors olika uppfattningar och sätt att leva. Vidare anges i läroplanen:

Det svenska samhällets ökande internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald (Lpfö 2018, s. 5).

(8)

Utifrån läroplanen kan förskolan alltså komma i kontakt med människor från skilda kulturer, olika modersmål och levnadsregler. Enligt Letzén (2017, s. 5) innebär det att förskolan kan bidra med kunskaper och färdigheter samt skapa möjligheter till förståelse för de olikheter i levnadsvanor som finns i samhället idag. Hon beskriver vidare att pedagogens bemötande av vårdnadshavare påverkar hur inkluderingen av det mångkulturella blir till ett interkulturellt eller exkluderande förhållningsätt. Väljer pedagogen att ha en positiv inställning till andra kulturer blir resultatet inkluderande. Resultatet blir däremot exkluderande om pedagogen förskolan väljer att se kulturer som problem och besvär (Letzén 2017, s. 19).

4. Tidigare forskning

Vid sökning av tidigare forskning inriktade jag mig på studier som gjorts i svenska förskolor. Detta för att förskolan styrs av skollag och den svenska läroplanen samt för att introduktion av nya barn och familjer med annat modersmål än svenska är förekommande i dagens förskola. Det har varit utmanande att hitta relevant forskning för mitt kunskapsområde och därför berör även en del av forskningen skolan. Vid sökningen använde jag mig av databaserna Diva, Libris och Summon, via Högskolan Dalarnas bibliotek. För att hitta relevanta studier använde jag mig av sökord såsom mångfald, flerspråkighet, samverkan och nyanlända. Jag har även utgått från referenslistor i avhandlingar, vetenskapliga artiklar och examensarbeten.

4.1. Mottagandet i förskolan

Ljunggrens (2018) studie riktar sig mot nyanlända barn och familjer i förskolan. Sverige har minst 60 års erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och familjer i förskolan. Dock betonar Ljunggren (2018) att kunskapen gällande mottagandet av nyanlända barn och familjer brister i skolväsendet. Hon menar att det finns oklarheter kring hur de ska inkluderas i samhället på bästa sätt (Ljunggren 2018, s. 25). Syftet med studien var att undersöka och analysera hur förskolan kan utveckla sitt arbete med att ta emot nyanlända barn och familjer. Hösten 2015 tog Sverige emot tusentals asylsökande människor. Många barn påbörjade sin utbildning i den svenska skolan och förskolan, vilket ställde höga krav på verksamhetens organisering och planering (Ljunggren 2018, s. 24).

(9)

Resultatet visar att förskolan behöver lägga ned tid på att lära känna de nya familjerna. Introduktionssamtalen ansågs viktiga och syftet med dem var att hitta en lösning till hur pedagoger kan bemöta och förstå barnen (Ljunggren 2018, s. 32). Författaren betonar även att förskolan behöver utveckla flera arbetssätt som understödjer trygghet och delaktighet. Syftet med forskningscirklarna, var att visa betydelsen av hänsyn och förståelse för de familjer som haft svåra upplevelser med sig. Det visade sig att pedagogerna behövde skapa ett förtroende hos vårdnadshavarna och genom utvärderingar kunde deltagarna se positiva effekter av att involvera vårdnadshavarna (Ljunggren 2018, s. 34–35). Författaren lyfter vidare att förskolans personal kan få en stöttande funktion i mottagandet av nyanlända barn och familjer, vad som kan beskrivas som kulturella broar och förbindelselänkar. Det visar sig även att flerspråkiga pedagoger kan dra nytta av sina egna erfarenheter och stötta mottagandet av nyanlända barn och familjer. I det aktiva arbetet med att lära känna vårdnadshavarna framkom omtumlande berättelser. Cirkeldeltagarna lyfte fram vikten av pedagogernas empatiska förmåga och om en vilja att sätta sig in i andra människors perspektiv (Ljunggren 2018, s. 34–37).

Lunneblad (2013) inriktade sin studie på bemötande och mottagande av nyanlända barn och familjer i förskolan. Han beskriver mottagandet som en komplex och växlande problematik. Svårigheterna med mottagandet av nyanlända barn och familjer är att vårdnadshavarna ska anpassa sig till förskolans rutiner. Kulturella skillnader framkom i frågor om mat, klädsel och barnuppfostran i mötet med vårdnadshavarna (Lunneblad 2013, ss. ,5). För en del barn och familjer är den första kontakten med det svenska samhället genom förskolan, enligt författaren. Syftet med studien var att analysera hur nyanlända barn och familjer bemöts i förskolan. Studien har en etnografisk inriktning där observationer av- samt intervjuer genomfördes med personal som arbetade på förskolor i ett mångkulturellt område (Lunneblad 2013, ss. 1, 4). Deltagarna i studien hade delade uppfattningar. Det framkommer exempel som visar hur pedagogerna försöker organisera verksamheten utifrån barnens och familjens behov. Andra exempel visar att det också fanns en förväntan från pedagogernas sida att det är vårdnadshavarna som ska anpassa sig till förskolans verksamhet (Lunneblad 2013, s. 11).

(10)

4.2. Språk och kommunikation

Skans (2011) avhandling riktar sig mot en flerspråkig förskolas didaktik. Hans fråga är om förskolans innehåll och arbetssätt också förändras och om förskolans praktik anpassar sig till samhällets förändringar (Skans 2011, ss. 11–13). Skans (2011) lyfter att barn i kraftigt segregerade områden inte kommer i kontakt med det svenska språket på ett naturligt sätt. För en del barn är förskolan den enda plats där barnen kommer i kontakt med det svenska språket (Skans 2011, s. 31). I Skans avhandling var syftet att undersöka och analysera en flerspråkig förskolas didaktik, för att bidra med kunskap om de didaktiska frågorna i förhållande till förskolans uppdrag att arbeta interkulturellt. De didaktiska vad- och hur- frågorna är i centrum i studien (Skans 2011, s. 13).

Utgångspunkten i studien är ett sociokulturellt perspektiv, där interaktionen mellan människor och omgivning är drivkraften i utvecklingen. Forskaren i studien har gjort en fallstudie med kombinerade intervjuer och observationer (Skans 2011, ss. 19, 35, 47). Enligt Skans (2011), innebär en flerspråkig förskola att majoriteten av barnen har ett annat modersmål än svenska (Skans 2011, ss. 27, 28). Resultaten visar att det är viktigt att barnen får kommunicera och inte vilket språk de använder, det gäller både modersmålen och teckenstödet. Pedagogerna betonade att teckenstöd används kontinuerligt i verksamheten. Konkreta föremål som bilder och fotografier används också som stöd i olika sammanhang. Det framkommer även att pedagogerna använder sitt eget modersmål som stöd till barnen. Deltagarna i studien betonar att det är accepterat att tala olika språk. Det visar sig även att pedagogerna visar intresse av att lära sig nya ord på barnens modersmål. Författaren menar att det uppstår en flerspråkig miljö när förskolan arbetar med olika språk. Han betonar att förskolan ”kan hylla” barnens ursprung genom att ta del av barnens modersmål (Skans 2011, ss. 122–123).

Kulttis (2012) avhandling riktar sig mot flerspråkiga barns språkutveckling och hur förskolan kan stärka en språkutveckling i ett mångkulturellt samhälle.

Syftet med observationsstudien var att analysera vilka villkor de deltagande förskolorna ger de yngre flerspråkiga barnens kommunikativa utveckling samt deras

(11)

möjligheter för deltagande i olika aktiviteter. Utgångspunkten i studien är sociokulturella perspektiv med fokus på utveckling och lärande (Kultti, ss.18, 21, 59).

Resultatet visar att gemensamma aktiviteter där barn får möjlighet att delta på sina egna villkor medför goda förutsättningar för den språkliga och kommunikativa utvecklingen. Alla barn kan delta i språkliga aktiviteter på svenska oavsett vad de har för språkkunskaper (Kultti 2012, s. 169). I resultatet framkommer det att barnen använder svenska och modersmål på olika sätt. Barnens modersmål används även med flerspråkiga lärare som har kunskaper i respektive språk. Kultti (2012) beskriver vidare att barn väljer språk utifrån situation och kommunikationspartner. Det framkommer att förskolan erbjuder olika aktiviteter på enbart svenska. Å ena sidan medför detta att barnen kan bli eniga om att svenskan är det dominerade språket i förskolan. Detta kan leda till att barn i vissa situationer kan få en ojämlik förutsättning för språkutveckling. Å andra sidan har svenskan inkluderande funktioner då det är det språk som barnen har gemensamt i förskolan (Kultti 2012, ss. 172, 176–178).

4.3. Samverkan mellan hem och förskola

Ett av syftena i Fasts (2007, s. 16) avhandling var att undersöka övergången mellan hem, förskola och skola. Forskaren i studien har genomfört observationer och intervjuer av sju barn och familjer med varierande modersmål, ålder, kön och bostadsområde (Fast 2007, s. 18). Resultatet i studien visar att förskollärare i de olika förskolorna hade olika förväntningar på barnen och familjerna beroende på vad de har för bakgrunder (Fast 2007, s. 141). I en av de mångkulturella förskolorna arbetade förskollärarna med att bygga broar mellan hem och förskola. Pedagogerna samverkade med vårdnadshavarna genom att i ord och bild berätta vad barnen har gjort på dagarna (Fast 2007 s. 142). I en judisk friskola var banden mellan hem och förskola starka. Barnet kom i kontakt med sånger och berättelser på sitt språk som hon använde hemma även på förskolan. I en annan förskola fick barn med muslimsk tro lämna religionen utanför förskolan. Pedagogerna ansåg att det var ett ämne som de inte kan engagera sig i förskolan (Fast 2007, s. 143). Studien visade att barnens bakgrunder, erfarenheter och kunskaper inte efterfrågades av lärarna. De menade att

(12)

de handlade om en demokratisk tanke då alla barn ska vara jämlika och ha samma möjligheter. Tanken var att barnens bakgrund inte skulle vara en belastning men det visade sig att vissa bakgrunder betraktades som mer negativa än andra (Fast 2007, s. 181). Enligt Fast (2007) visade det sig att barnens modersmål betraktades annorlunda i förskolan. I hemmet betraktas barnets modersmål som en kulturell tillgång och i förskolan har dessa språk inget värde. Enligt Fast, är det en tillgång att kunna två språk samtidigt och det skulle kunna ses som en gåva (Fast 2007, s. 181).

Resultatet i Skans (2011) studie visade att pedagogerna i intervjuerna betraktade föräldrakontakten viktig. Det visade sig att kontakten mellan hem och förskola var betydande för barnets trygghet och vårdnadshavarnas förståelse för verksamheten. Det framkom i intervjuerna att vårdnadshavarna kunde vara delaktiga och detta kunde ske genom en god kommunikation sinsemellan (Skans 2011, s. 62, 67). Enligt Skans (2011) kan pedagoger via föräldrakontakt skapa en relation till barnen och få kunskap om barnets erfarenheter och bakgrund (Skans 2011, s. 66). I en förskola ansåg pedagogerna att föräldrakontakten var positiv och öppen. Pedagogernas fokus var att involvera vårdnadshavarna och skapa en stabil relation som omfattar ömsesidig förståelse och respekt (Skans 2011, s. 67). Det visade sig att de flerspråkiga pedagogerna drog nytta av sitt eget modersmål vid högläsning. Vårdnadshavarna uppmuntrades även till att läsa böcker för barnen på respektive modersmål i hemmet. Det resulterade i att barnen fick ta del av böcker både på svenska och på sitt modersmål (Skans 2011, s. 68). Enligt forskaren, är kontakten mellan förskola och hem en grund för att barnen ska känna gemenskap och delaktighet i förskolan. Genom en god föräldrasamverkan är chanserna för en bättre relation mellan pedagoger och barn större. Det är i sin tur en grund för barnens lärande på förskolan (Skans 2011, s. 68).

4.4. Sammanfattning av tidigare forskning

Studierna (Skans 2011 och Lunneblad 2013) visar att för en del barn och familjer är förskolan det första mötet med det svenska samhället. Med det sagt är det viktigt att lägga ner tid och omsorg på introduktionen (Ljunggrens 2018). Vidare visar studierna (Ljunggren 2018, Skans 2011 och Kultti 2012) att flerspråkiga pedagoger kan vara till hjälp för att stötta mottagandet av barn och familjer med annat

(13)

modersmål än svenska i förskolan. Kontakten mellan förskola och hem är en grund för att barnen ska känna gemenskap och delaktighet. Genom en god föräldrasamverkan är chanserna för en bättre relation mellan pedagoger och barn större (Skans 2011, s. 68). Några av studierna (Skans 2011 och Kultti 2012) använder sig av ett sociokulturellt perspektiv, vilket även är aktuellt i min studie.

5. Teoretiska utgångspunkter

Jag har valt att tolka och analysera mitt material med inspiration från ett sociokulturellt perspektiv för att få mer kunskap om förskollärares, vårdnadshavare och barns kommunikation under introduktionen. Inom det sociokulturella perspektivet är kommunikation, verktyg, mediering, proximala utvecklingszonen och scaffolding centrala begrepp. Dessa har använts som stöd i analysarbetet i denna studie.

5.1. Sociokulturellt perspektiv

Säljö (2018, ss. 20–22) framställer att språk och kommunikation är viktiga faktorer i ett sociokulturellt perspektiv. Grundtanken är att kunskap och erfarenheter utformas genom samspel med andra människor. Säljö (2018, ss. 20–22) syftar alltså på att pedagoger, vårdnadshavare och barn interagerar genom den kultur och den kontext de omges av. Dessa kulturer och kontexter innehåller tidigare generationens kunskaper och erfarenheter som fortsätter formas och förändras. Enligt Säljö (2018, ss. 104) tenderar människor att anpassa sig på olika sätt i sociala sammanhang. När människor som exempelvis förskollärare och barn vistas i en viss kontext såsom förskolan uppträder ett mönster som de rättar sig efter och skaffar sig kunskap och erfarenheter om hur de ska tänka eller hantera olika situationer. Vidare beskriver Säljö (2018, s. 104) att ” Vi ger och tar mening enligt de mönster vi uppfattar vara relevanta”. Detta innebär att förskollärare och barn kan omforma mönster och att det inte enbart handlar om en ensidig påverkan. Inom olika yrkesgrupper inom förskola eller sjukvård förekommer det ord och begrepp (fackspråk) som kan vara svårbegripliga om personen i fråga inte är insatt i yrket. Enligt Säljö (2018, s. 102) finns en risk att det kan ske maktutövning genom språket. Som förskollärare är det viktigt att ta hänsyn till att barn och vårdnadshavare med annat modersmål än

(14)

svenska kan ha svårt att förstå språkliga uttryck. Genom att ta hänsyn till detta kan missförstånd och maktmissbruk undvikas.

5.1.1. Centrala begrepp

Kommunikation- Genom att kommunicera kan människor samverka och få en ökad förståelse för vår omvärld. Det kan beskrivas som en kommunikationsprocess där förskollärare samtalar och skapar mening till vårdnadshavare och skickar olika former av budskap till andra människor. Förskollärare kan exempelvis anpassa språket till mottagarens språkförmåga genom att samtala på ett sätt som mottagaren förstår. Kommunikation kan utföras på många olika sätt och den kan vara verbal och icke verbal. En annan typ av kommunikation kan vara att förstärka med gester, kroppsspråk, ögonkontakt och tecken. Ett annat tillvägagångsätt kan också vara att ta hjälp av någon som översätter det som sägs, exempelvis en tolk eller en flerspråkig pedagog. Begreppet kommunikation har använts i studien för att förstå hur förskollärare under introduktionen kommunicerar med barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska

Verktyg - Säljö (2018, s. 20) beskriver att pedagoger, vårdnadshavare och barn använder språkliga och materiella verktyg för att förstå sin omvärld. Dessa verktyg har skapats genom historien och har utvecklats på olika sätt runt om i världen. Förskollärarna använder verktygen när de vill tolka och interagera med omgivningen. Dessa verktyg hjälper till att lösa praktiska problem och ger möjlighet att vidta åtgärder i vardagen. Språkliga verktyg kan exempelvis vara tecken som stöd, gester och symboler, exempelvis siffror och bokstäver. Mentala (intellektuella) verktyg innebär att kunna tala, räkna och läsa. Materiella verktyg består exempelvis av digitala hjälpmedel, papper eller bilder. Enligt Säljö (2018, s. 74) kan ett budskap lättare förmedlas genom foton, filmer och ett anpassat språk.

Mediering- Begreppet mediering innebär att människor samverkar med varandra genom exempelvis kroppsspråk och tecken. Säljö (2018, s. 81) menar att ” människan inte står i direkt, omedelbar och otolkad kontakt med omvärlden”. Det betyder att förskollärare och vårdnadshavarnas sätt att tänka och förstå omgivningen påverkas av den kultur och kontext som de är en del av. Enligt Säljö (2018, ss. 80–

(15)

82) sker mediering inte enbart med hjälp av redskap utan det mest värdefulla verktyget är språket. Med hjälp av språket kan vi beskriva vår omvärld och samtidigt interagera med andra människor i olika aktiviteter. I studien har jag använt begreppet tolkning för mediering.

Proximala utvecklingszonen- Säljö (2018, s. 120) beskriver begreppet som ”avståndet” mellan exempelvis vad ett barn kan klara av ensamt utan att få någon hjälp eller stöd och vad den vuxne och barnet kan klara av med hjälp av en pedagog

eller i interaktion med andra kompetenta kamrater.

Scaffolding- innebär att pedagoger stöttar och vägleder barnet genom samtal och samspel, för att utveckla barnets kunskaper och färdigheter (Säljö 2018, s. 123).

6. Metod

Jag har använt mig av kvalitativa enskilda intervjuer med förskollärare. Valet av metod utgår från studiens syfte som är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av att introducera nya barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska i förskolan. Kvale och Brinkmann (2015, ss. 207–209) framhåller att informantens beskrivningar kan bidra med betydande kunskaper om det ämne som valt för studien. Med stöd av Kvale och Brinkmann (2015, s. 45) användes en intervjuguide bestående av frågeställningar med fokus på ämnet vilket är vanligt vid kvalitativa intervjuer. Författarna betonar att svaren inte blir kvantitativa och generaliserbara eftersom antalet deltagare i denna metod är för få.

6.1. Studiens deltagare

Jag har intervjuat sex förskollärare som har varierad erfarenhet av mångkulturalitet från tre olika förskolor. Anledningen till urvalet är att förskollärare har ansvaret för planering av det pedagogiska arbetet.

Under min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) kom jag i kontakt med en kvalitetsutvecklare och genom henne blev jag tipsad om mångkulturella förskolor i kommunen. För att välja ut förskolor med förskollärare som passade min undersökning kontaktade jag tre förskolerektorer via mejl. Jag presenterade mig själv och beskrev att jag skulle vilja intervjua förskollärare på respektive förskola

(16)

till mitt kommande examensarbete. Förskolerektorn och deltagarna var informerade och beredda på att ta emot mig. Ett informationsbrev gällande studien skickades via mejl till de informanter som visat intresse. Informationsbrevet klargjorde syftet med studien samt innehöll information om undersökningens genomförande och hur de forskningsetiska principerna skulle beaktas liksom en förfrågan om godkännande till ljudupptagning (se även avsnittet forskningsetiska överväganden). Jag var noggrann med valet att intervjua förskollärare som jag inte känner sedan tidigare då det kan finnas en risk att en nära relation kan påverka vad informanterna valde att svara.

Nedan följer en kort presentation av informanterna. För att säkerställa anonymiteten har informanterna fingerade namn.

Cecilia har arbetat som förskollärare på olika förskolor i cirka 30 år. Hon har erfarenhet av att arbeta i flerspråkiga barngrupper. Under hennes verksamma tid i förskolan har det funnits barn med annat modersmål än svenska.

Victoria har arbetat som förskollärare på sin nuvarande förskola i 20 år. Hon har en lång erfarenhet av mångkulturella barngrupper. Framförallt barn som är födda i sina hemländer men som också är födda i Sverige.

Julia har arbetat som förskollärare i cirka 15 år. Även hon har erfarenhet av att arbeta med barn och familjer med annat modersmål än svenska.

Mona har arbetat i förskola i cirka 30 år. Hon har en lång erfarenhet av att arbeta med barn och familjer från andra länder och kulturer.

Katarina har arbetat som förskollärare i cirka 10 år på olika förskolor i kommunen. Under de senaste 10 åren har hon arbetat med nyanlända och svenskfödda barn.

Jasmine har arbetat som förskollärare i cirka 30 år. Även hon har erfarenhet av att arbeta med mångkulturella barngrupper.

(17)

6.2. Genomförande

På grund av rådande omständigheter kring spridningen av Coronaviruset har jag agerat med omtanke och säkerhet för andra människor vid insamling av datamaterial. En del av informanterna intervjuades i förskolans personalrum medan andra intervjuades enligt önskemål via telefonkontakt. Intervjutillfällena anpassades efter verksamheten och varje intervju tog ungefär mellan 45 och 60 minuter. I början av intervjun presenterade jag mig själv samt kort om studiens innehåll.

Jag hade läst tidigare forskning och annan litteratur som var relevant för mitt kunskapsområde för att skapa en bra grund vid intervjuerna (Kvale & Brinkmann 2015, s. 150). Utifrån studiens syfte utformades en intervjuguide med relevanta frågor som har sin utgångspunkt i kunskapsområdet. Enligt Kvale och Brinkmann (2015, s. 172) är en intervjuguide ett hjälpmedel som strukturerar intervjun. Författarna betonar att frågeställningarna i intervjuguiden kan vara till hjälp för intervjuaren att genomföra intervjun. Intervjuguiden innehöll bakgrundsfrågor till informanten samt öppna frågor som behandlade verksamheten. Enligt Patel och Davidson (2011, ss. 75–76) stödjer öppna frågor informanterna att tolka fritt. En helt strukturerad intervju kan leda till fasta svar och litet utrymme för informanten att utveckla sina svar. Under intervjuerna utgick jag nästan enbart från frågeställningarna för att försäkra mig om att få svar på det jag efterfrågat i undersökningen. Jag använde mig av följdfrågor för att få utförligare beskrivningar och förklaringar. Informanterna fick ta del av intervjuguiden på plats och inte i förväg. Jag sökte inte efter rätta svar och därför ville jag undvika att informanten memorerat frågorna (jfr Rosenqvist & Andrén 2006, s. 73). Jag spelade in intervjuerna genom en dator för att dokumentera allt som sades och för att kunna få så mycket information som möjligt. Som komplement till ljudupptagningen gjordes anteckningar på ett pappersblock. Enligt Rosenqvist & Andren (2006, s. 77) är det viktigt att kontrollera ljudupptagningen innan intervjun för att minska ljud som kan försvåra hörbarheten. Jag testade ljudinspelningen i förväg för att vara säker på att utrustningen fungerade och för att känna mig bekväm vid de riktiga intervjuerna.

(18)

6.3. Bearbetning och analys av materialet

Enligt Dimenäs (2012, s. 54) kan bearbetning av kvalitativa intervjuer göras på olika sätt och det handlar om att hitta mönster i svaren. Efter genomförandet transkriberades de sex inspelade intervjuerna på Microsoft Word. Jag valde att ta bort utfyllnadsord, pauser, skratt och otydliga meningar om det inte hade betydelse för resultatet i förhållande till syftet med studien. Vid bearbetning av materialet lyssnade jag först igenom intervjuerna för att få en helhetsbild och för att få en uppfattning om hur jag ställt frågorna. Under analyserna skrev jag ner mina egna tankar och strök sådant som inte var relevant för min undersökning. Enligt Patel och Davidson (2011, s. 120) kan anteckningar vara ett hjälpmedel för att se hur kunskapen om det studerande utvecklats. För att upptäcka möjliga mönster lästes intervjuerna flera gånger. Jag markerade och sorterade informanternas svar under respektive intervjufråga för att få syn på likheter och olikheter.

Jag fann gemensamma ord och händelser som markerades och sorterades i olika kategorier. Enligt Kvale och Brinkmann (2014, s. 241) kan analysarbetet beskrivas som kodning. Materialet analyserades och tolkades utifrån studiens syfte och frågeställningar. Informanternas svar har utformat underrubriker till kategorierna. Den första kategorin är Introduktion med vårdnadshavare och barn och innefattar underrubrikerna Tillvägagångsätt-introduktion och Bakgrund och trygghet. Den andra kategorin lyfter Kommunikation med vårdnadshavare och barn och innefattar underrubrikerna Daglig kommunikation och Kommunikation via tolk.

6.4. Trovärdighet

Kvale och Brinkmann (2014, s. 296) betonar att trovärdigheten i en kvalitativ undersökning innebär att välja en metod som hör ihop med studiens syfte. Författarna beskriver vidare att ämnet som undersökts ska ha en röd tråd genom hela undersökningsprocessen. Detta är något jag har strävat efter under hela arbetsprocessen. För att stärka studiens trovärdighet användes intervju som metod. Kunskapen som söktes handlade om förskollärares olika uppfattningar och erfarenheter av introduktionen av barn och familjer med annat modersmål än svenska i förskolan. Intervjuguidens frågeställningar skapades utifrån studiens syfte och frågeställningar. Dessa granskades och kommenterades av handledaren samt

(19)

prövades i en pilotintervju. Enligt Kihlström (2007, s. 231) ökar trovärdigheten när intervjufrågorna prövas i en pilotintervju eftersom möjliga fel och brister kan upptäckas. Vid samtliga intervjuer gjordes ljudupptagningar. Kihlström (2007, s. 232) betonar att inspelade intervjuer leder till ökad trovärdighet eftersom intervjuarens sätt att ställa frågor och informantens svar bevaras i sin helhet. Samtliga informanter hade erfarenhet av att introducera barn och familjer med annat modersmål än svenska i förskolan. Detta resulterade i att informanterna kunde återge sina egna upplevelser och erfarenheter vilket gör resultatet trovärdigt enligt Kihlström (2007, s. 49)

6.5. Forskningsetiska överväganden

I studien har jag alltigenom gjort etiska val och utgått ifrån de forskningsetiska principerna inom humanistiskt-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet 2017, s. 5). Inför intervjuerna tog jag hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet

och nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att deltagaren informeras om studiens syfte och genomförande samt annan betydelsefull information som rör deltagarens medverkan (Vetenskapsrådet 2017, s. 7). Det ska även framgå att deltagandet är frivilligt och att informanten har rätten att när som helst avbryta sin medverkan. Informationen fick deltagarna genom ett informationsbrev via e-post (se bilaga 1). Genom informationsbrevet fick deltagarna även ta del av hur deras personuppgifter kommer att hanteras i enlighet med Dataskyddsförordningen (GDPR).

Samtyckeskravet innebär forskaren har ansvar för att erhålla samtycke från deltagarna i undersökningen (Vetenskapsrådet 2017, s. 9). Förskolerektorerna har blivit tillfrågade via e-post och gett samtycke till genomförande av undersökningen. Fyra av sex deltagarna har gett samtycke på utskrivet informationsbrev och återstående digitalt via e-post.

Konfidentialitetskravet att alla uppgifter om alla informanter ska förvaras på ett säkert som gör att ingen utomstående person ska kunna komma åt uppgifterna eller

(20)

identifiera enskilda personer (Vetenskapsrådet 2017, s. 40). Det insamlade materialet förvarades enbart av mig i en lösenordskyddad dator och ingen annan förutom jag hade tillgång till den. Efter att uppsatsen är godkänd kommer allt insamlat material att raderas. För att skydda informanternas identiteter har namn på förskolor, deltagare och områden bytts ut och avidentifierats.

Nyttjandekravet innebär att insamlade uppgifter om enskilda personer enbart får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2017, s. 14). Deltagarnas intervjumaterial i den här studien har enbart använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar.

7. Resultat

I den här delen presenteras resultat som har framkommit utifrån förskollärarnas beskrivningar. I analysen blev följande kategorier synliga: Tillvägagångsätt-introduktion med vårdnadshavare och barn samt Kommunikation med vårdnadshavare och barn. Resultaten som indelats i dessa kategorier svarar på studiens frågeställningar som är:

Delar av informanternas uttalanden i talspråk har förenklats i skriftspråk utan att ändra innehållet. För att skydda informanternas identiteter har namn på förskolor, deltagare, barn, länder och områden avidentifierats och bytts ut.

7.1. Introduktion med vårdnadshavare och barn

Denna kategori innefattar underrubrikerna Tillvägagångsätt-introduktion och Bakgrund och trygghet.

(21)

7.1.1.Tillvägagångsätt - introduktion

Alla informanterna har lång erfarenhet av att introducera vårdnadshavare och barn med annat modersmål än svenska. Resultaten visar att introduktionen, enligt informanterna, kan göras på olika sätt beroende på olika förutsättningar såsom familjers behov och barns ålder. Samtidigt beskriver informanterna givna tillvägagångssätt.

Alla informanter uppger att introduktionen är lika viktig för barnen och för vårdnadshavarna. Victoria berättar att de skapar en introduktion som passar bäst för det enskilda barnet och den enskilda föräldern. Julia och Katarina berättar att barnen introduceras i minst två dagar tillsammans med sina vårdnadshavare. Det kan ta två veckor eller längre om det behövs enligt Victoria.

Det är inte bara för barnets skull utan också för vårdnadshavarna, att dom ska känna sig trygga med oss. (Victoria)

Då får vi skapa en relation till barnen och vårdnadshavarna får kanske gå åt sidan när man känner att det är dags. (Katarina)

Merparten av informanterna uppger att introduktionen kan se olika ut beroende på om det är en småbarnsavdelning eller en storbarnsavdelning. För det mesta introduceras nya barn till småbarnsavdelningen men det förekommer även på storbarnsavdelningen. Mona berättar att de kan introducera äldre barn som har gått på en annan förskola tidigare. Vidare beskriver hon att det kan bli utmanande och att det tar längre tid att få en anknytning till barnet särskilt om barnet har annat modersmål. Hon ger ett exempel:

Det kan vara lätt att tänka ” okej nu kommer en 5-åring här och det kommer vara lätt att skola in den”. Man måste borste från åldern där många gånger och tänka ”vad har det här barnet med sig?” och ”vad har de för förutsättningar när de kommer?”. Där kan jag behöva påminna mig själv kan jag tycka. (Mona)

Enligt Julia har förskolan en föräldraaktiv introduktion där vårdnadshavarna deltar i verksamheten tillsammans med barnen.

(22)

Då är vårdnadshavarna med på våra aktiviteter när vi äter mat, byter blöja på barnen, sover och allt som vi också ska göra sen. För att vi ska lära känna vårdnadshavarna och barnen i en lugn takt. Det är bra att dom får vara med och se även om dom kanske inte har förstått med ord så kan dom se. Sen dyker det ju upp frågor som varför gör ni det här och då får vi förklara. (Julia)

Som ett första steg i introduktionen uppger samtliga informanter att de får ett placeringsbeslut till den aktuella förskolan med vårdnadshavarnas och barnets namn. Alla uppger att de inte vet i förväg om vårdnadshavarna och barnet talar och förstår svenska, vilket framstår som betydelsefull att ha kännedom om inför introduktionen. Julia berättar att hon tror att det är frivilligt för vårdnadshavarna att uppge vilket modersmål de talar. Hon beskriver vidare att de också kan ringa vårdnadshavarna för att ta reda på vilket språk de talar. Enligt Cecilia kan det ibland stå ett namn som hon inte kan härleda.

Det kan komma vårdnadshavare som inte kan någon svenska alls och vårdnadshavare som har ett annat namn som klingar utländskt men som är uppvuxna i Sverige och pratar perfekt svenska. Det är inte alltid vi vet i förväg. (Cecilia)

Några informanter uppger att de skickar ett välkomstbrev till vårdnadshavarna på svenska när de får veta att barnet har fått plats på den aktuella förskolan. Enligt Katarina har det funnits informationsbrev på familjens modersmål på hennes tidigare arbetsplats, men inte på den nuvarande. Varför sådana inte formuleras framgår inte. Viktoria berättar att hennes nuvarande förskola tidigare gjorde hembesök. Det var uppskattat av vårdnadshavarna för att barnet då fick möjlighet att bekanta sig med personal som är ansvarig för introduktionen i en lugn och bekant miljö, men det är inget förskollärarna lägger ner tid på nu. Cecilia och Julia berättar att de kan gå över med välkomstbrevet om familjen bor nära.

Då får vi också se vilka de är speciellt om de pratar svenska och om vi kommer behöva mer stöd och så vidare. (Cecilia)

(23)

Innan terminen startar berättar samtliga informanter att de har introduktionssamtal och introduktionsträffar med vårdnadshavarna på förskolan. En informant uppger att vårdnadshavarna får se en introduktionsfilm som visar hur verksamheten fungerar. Mona beskriver hur introduktionssamtalen brukar gå till:

Lite om hur vi tänker att en inskolning ska gå till och vad vi förväntar oss av vårdnadshavarna under inskolningen. Hur det fungerar med rutiner, sjukanmälan, lägga in scheman och fylla i andra papper. (Mona)

Enligt Katarina används en checklista under introduktionssamtalet på hennes förskola som pedagogerna går igenom och förklarar hur verksamheten går till för vårdnadshavarna. Samtliga informanter använder tolk och bildstöd om de känner att det behövs. Under introduktionen har hon ibland behövt fylla i papper och uppgifter till vårdnadshavare. Hon förklarar vidare att vårdnadshavare kan vara helt nya förskolan och att det kan ta tid för dem att förstå hur verksamheten fungerar. Hon poängterar att introduktionen inte bara är för barnets skull utan också för vårdnadshavarna. Ett problem som framkommer under introduktionen på en av förskolorna är att vårdnadshavarna ibland bara kan dyka upp och då får pedagogerna improvisera genom kroppsspråk och miner samt försöka att vara väldigt tydliga.

Några av informanterna berättar att de har föräldramöten för de nya vårdnadshavarna. Julia säger att chefen är med och att de tar hjälp av en tolk.

Vi kan också ha möten eller workshops kan man säga, där vårdnadshavarna får går ut och titta vad vi gör. Inte så mycket det traditionella där man står och pratar och pratar och informerar väldigt mycket. Vi har kommit fram till att det kan vara svårt när man inte har svenska som modersmål. (Viktoria)

7.1.2. Bakgrund och trygghet

Resultaten visar att informanterna anser att det är viktigt att skapa goda relationer med vårdnadshavare och barn under introduktionen. Allra helst när vårdnadshavare inte har erfarenhet om hur en svensk förskola fungerar. Samtliga informanter beskriver att det är viktigt att lägga ner tid och omsorg på barn och vårdnadshavare

(24)

i början av inskolningsprocessen. De beskriver att det är lika viktigt för barnen som för vårdnadshavarna att känna sig trygga.

Det är många som frågar oss saker som bara inte har med förskolan att göra. De känner ju en sorts trygghet i oss pedagoger, så är det när man jobbar på relationerna. (Victoria)

Julia berättar att hon upplever att det är en särskild trygghet för vårdnadshavarna att komma i kontakt med flerspråkiga pedagoger som talar samma språk. Då kan vårdnadshavarna snabbt bli förstådda. På hennes avdelning finns även vikarier som talar flera språk. En annan informant berättar att de vanligen ber vårdnadshavare som inte kan tala svenska ta med sig en person till förskolan som de känner sig trygga med.

Vårdnadshavarna känner sig oftast bekvämare än om vi tar in tolk. (Mona)

Informanterna beskriver att de har lärt sig att skapa relationer och samspela med vårdnadshavare. Cecilia berättar sina erfarenheter från introduktionen och säger att barnen börjar blir trygga när vårdnadshavarna är med. Som tidigare framkommit kan introduktionen ta olika lång tid, och här kan det spela in hur mycket barnen har blivit lämnade tidigare, enligt informanterna. När det gäller familjens bakgrund berättar Mona att introduktionen blir svårare med ett barn som är nyanländ och kanske har traumatiska händelser bakom sig. Vidare betonar hon vikten av att bjuda in vårdnadshavarna så mycket som möjligt och att känna in hur mycket de vill vara med och berätta.

Jag tycker många gånger att dom får förtroende för oss och de känner att vi vill deras barns bästa. Vi behöver naturligtvis inte veta var de kommer ifrån eller vad de har varit med om men att dom ändå kan dela med sig av de som kan vara till nytta. (Mona)

En del informanter uppger att mötet i hallen främjar relationsskapandet och involverar vårdnadshavarna. Vid samtalen har pedagogerna möjlighet att lyssna in vad vårdnadshavarna berättar och säger om barnet.

(25)

Vi försöker möta barnen och föräldern i hallen. Vi försöker prata med vårdnadshavarna när vi tar emot barnet. (Jasmine)

7.2. Kommunikation med vårdnadshavare och barn

Denna kategori innefattar underrubrikerna daglig kommunikation och kommunikation via tolk.

7.2.1. Daglig kommunikation

Alla informanter uppger att den dagliga kontakten mellan vårdnadshavare och barn är viktig. Sammantaget visar dock informanternas uttalanden att kontakten vanligen begränsas till praktiska saker kring verksamheten och barnen som till exempel sjukdom, scheman, kläder och tider. De beskriver att de tar hjälp av bildstöd, tolk och flerspråkiga pedagoger i dialog med barnen och vårdnadshavarna. Kroppsspråk, tecken, ögonkontakt och att visa konkret är olika sätt som informanterna beskriver att de använder. Mona berättar att hon använder sig av det talade språket och hon visar och pekar mycket. Hon menar att hon har lärt sig genom åren att skapa relationer genom att vara tydlig i språket. Hon ger exempel på hur ett samtal med en vårdnadshavare kan se ut:

Om det regnar ute kan man förklara att barnet behöver galonbyxor, då får man gå till någon som har galonbyxor i hallen och visa att såhär ser galonbyxor ut. (Mona)

Att visa genom tecken, bilder och konkreta föremål är alltså verktyg som informanterna beskriver att de använder i den dagliga kontakten med vårdnadshavare.

Om man inte kan kommunicera vid hämtning kan man fota barnet och visa ” det här gjorde ditt barn idag”. Bilder säger ju mycket mer än vad ord gör. (Jasmine)

Behöver jag förklara vad dom behöver ha med sig för extrakläder då hämtar jag kläder från någon annans korg eller tar fram bilder och visar. (Mona)

Om vi sätter upp att ett barn behöver fylla på med blöjor, då sätter vi inte bara upp en text. Vi förstärker med bilder. (Cecilia)

(26)

Victoria säger att hon tycker det kan vara svårt för vårdnadshavarna att komma ihåg att ringa på morgonen och berätta om barnen är sjuka. Enligt henne är det viktigt för förskolans planeringar att vårdnadshavarna ringer och meddelar. Anna berättar att det ibland har brustit med tider, regler och sjukdomar. Men både Anna och Victoria är eniga om att det kan bli en miss i kommunikationen.

Det handlar ju om kommunikationen, ibland kanske jag och mina kollegor har varit otydliga och då får man lyfta det igen. (Viktoria)

Vid sådana situationer kan det vara svårare att till exempel använda bilder och konkreta föremål. Victoria berättar även att hon får komma ihåg att vårdnadshavarna kanske inte har erfarenhet av förskola sedan tidigare. Vidare beskriver hon att det kan vara lätt att ta för givet och tro att det ska vara självklara saker. Cecilia berättar att det skiljer sig mellan den förra och hennes nuvarande arbetsplats. Vidare menar hon att det finns stora skillnader mellan vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund. Hon uppfattade sin första tid på jobbet som problematiskt eftersom vårdnadshavare saknade det som hon såg som grundläggande kunskaper, exempelvis att lägga sex bitars pussel och enklare stavning.

Vi har vårdnadshavare som inte kan skriva sitt barns namn. De är analfabeter eller har precis lärt sig att skriva namnet. Vi har högutbildade också, vi har som hela spannet. Det hade jag aldrig stött på innan. (Cecilia)

En del informanter uppger att de använder sig av digitala verktyg som lärplattor och översättningsverktyg för att kommunicera. De nämner Google translate och menar att det är ett bra hjälpmedel att kunna skriva och översätta till olika språk. Dock berättar Mona att hon inte använder detta verktyg ofta för att det kan bli fel. Hon beskriver vidare att hon istället försöker hitta konkreta föremål och visa. Jasmine säger att de brukar använda lärplattan för att ta kort på barnen och visa vårdnadshavarna.

Några av informanterna tar hjälp av flerspråkiga pedagoger och försöker lära sig några ord på familjens språk. Andra beskriver att de ibland försöker kommunicera på engelska. Enligt Mona är det viktigt att det finns en ömsesidig förståelse mellan

(27)

pedagog och vårdnadshavarna. En utmaning som framkommer under samtalen, och som jag redan berört, är förståelsen för rutiner och olika förhållningsätt. Enligt Mona kan man behöva ta hjälp av en tolk för att kontrollera att man har förstått varandra. Cecilia berättar att vissa vårdnadshavare kan ha svårt att ta till sig information och kanske inte har erfarenheter av förskola sedan tidigare. Hon ger ett exempel på en situation:

Vi hade pratat mycket med en förälder gällande att vi inte vill hjälpa barnen för mycket. Vi vill att dom ska lära sig själv, istället för att göra färdigt åt dom. Mamman hade under en period behövt bearbeta pedagogernas förhållningssätt och tillslut en dag så kom hon så glad och sa att hennes barn hade lärt sig att öppna grinden på förskolan och just det vill vi ju inte att barn ska klara. Den bakgrundsförståelsen kan vara svår och jobbig för oss pedagoger. (Cecilia)

Jasmine berättar att det var svårt att kommunicera med barnen i början. Hon betonar vikten av att vara nära och skapa en anknytning till barnen. Mona däremot upplever att det inte är lika svårt. Hon säger att hon använder olika kommunikationsformer genom leken. Katarina berättar att hon går ner på barnets nivå och benämner vad hon gör i leken. Hon förklarar att hon tar till musik på barnets språk om barnet är ledset. Detta gör hon för att barnet ska känna trygghet och bli sedd.

Jag benämner färger, vad jag gör och jag matar barnet med det svenska språket. Även fast jag kanske inte får svar tillbaka. Man får själv vara nyfiken som pedagog och finnas till. (Katarina)

En annan utmaning som framkommer är när barn och pedagoger med samma ursprung och modersmål befinner sig i samma rum. Å ena sidan kan barn och pedagoger hjälpa varandra men att huvudspråket ändå får försöka vara svenska för att inte stänga någon ute. Å andra sidan medför detta svårigheter för ett äldre barn när den inte kan uttrycka sig på svenska. Exempelvis vid en konfrontation. Vidare förklarar hon att flerspråkiga kollegor är ett bra stöd vilket även en tolk kan vara.

Svårigheter kan vara när en femåring kommit så långt i sitt modersmål men är på svenska som en ettåring. Detta är en utmaning för oss att ändå ge barnet utmaningar. Att få barnet att fortsätta växa i den åldern den är i och inte backa för att den inte har

(28)

språket. Barnet kanske kan sitt hemspråk jättebra men det visar ju den inte hos oss. (Cecilia)

I detta sammanhang menar hon att flerspråkiga kollegor är värdefulla på samma sätt som en tolk kan vara.

7.2.2. Kommunikation via tolk

Av resultaten framkommer att informanterna ser såväl möjligheter som svårigheter när kommunikationen förs via tolk.

Alla informanter uppger att de använder tolk vid introduktionssamtal, utvecklingssamtal och föräldramöten. Julia berättar att det är lättare att förmedla det som ska fram genom en tolk. Hon beskriver att hon kan ta hjälp av en tolk när hon vill berätta vad barnen har gjort under dagen och om barnen har sovit eller ätit. Enligt Victoria närvarar en tolk vid introduktionssamtalen då de går igenom och fyller i viktiga papper och andra uppgifter till vårdnadshavarna. Hon förklarar att det har varit ett bra sätt att arbeta och att de försöker skapa goda relationer med vårdnadshavarna. Vidare beskriver hon att de kan ta stöd av kollegor som har andra modersmål i olika sammanhang. Att använda en tolk är enligt Katarina ett verktyg för att vårdnadshavarna ska få en fördjupad förståelse för förskolan samt för att förskollärarna ska få en ökad förståelse för vårdnadshavarna.

Om man ska beskriva läroplanen kan det kännas bra för mig att ha en tolk för att få fram rätt information. För att föräldern ska förstå vad jag menar. (Katarina)

Katarina berättar att vårdnadshavarna möjligen inte har varit i kontakt med de svenska ord som rör pedagogiska aktiviteter sedan tidigare och att det därför kan vara ett tillfälle att använda en tolk. En synpunkt som framkommer i intervjuerna är att det ibland infinner sig en känsla av att det inte går att lita helt på vad tolken säger. Jasmine ger ett exempel:

De har tystnadsplikt men det känns ju lite sådär att hämta en tolk. Tänk om den säger något annat för vad vet jag. (Jasmine)

(29)

Informanterna berättar att det kan vara svårt att få tag i en tolk på plats. De kan då boka en tolk via telefon. Enligt förskollärarna har det varit ett stort behov av tolkar som behärskar språket tigrinja, men att det har blivit bättre. De flesta uppger att det kan bli dyrt med tolk. Samtidigt uppger en annan informant att de har möjlighet att boka tolk vid behov. Vidare beskriver informanten att kostnaden för tolk inte får bli ett hinder då det är viktigt att alla parter kan göra sig förstådda.

7.3.Resultatsammanfattning

Analysen visar att informanterna i de flesta aspekter är eniga. Fokus är att skapa goda relationer med vårdnadshavare och barn.

Det framkommer att introduktionen kan ta olika lång tid beroende på vad barnet och vårdnadshavarna har för tidigare bakgrunder och erfarenheter. Det betonas att det är viktigt att bjuda in vårdnadshavarna i verksamheten och att känna in hur mycket de vill vara med och dela med sig av det som kan vara till nytta för pedagogerna.

Analysen visar även att samtliga informanter värderar introduktionen högt samt introducerar barn och vårdnadshavare med annat modersmål genom språkliga och materiella verktyg, flerspråkiga kollegor och tolk. Informanternas arbetssätt är i stort lika men i vissa fall skiljer det åt sig. Välkomstbrev, introduktionssamtal, introduktionsträffar och workshops är tillvägagångssätt som informanterna använder sig av. En förskola har tidigare praktiserat ett annorlunda sätt än de andra. Det var enligt informantern vanligt att personalen gjorde hembesök för att lära känna barnen och vårdnadshavarna.

Samtliga informanter visar medvetenhet om kommunikationens betydelse. Kommunikationen med barnen och vårdnadshavarna sker på ett varierat sätt genom olika verktyg. Samtliga informanter beskriver att de tar hjälp av flerspråkiga kollegor och tolk som kan översätta mellan två språk. Detta medför att förskollärarna och vårdnadshavarna förstår varandra bättre, till exempel under utvecklingssamtal eller vid hämtning och lämning. Analysen visar att samtliga informanter använder sig av materiella verktyg som exempelvis lär platta, Google

(30)

translate, Pollyglutt och Penpal. Men när det gäller google translate uttrycker en informant att översättningen ofta kan bli fel.

Samtliga informanter nämner några svårigheter och utmaningar som de upplever under introduktionen. En av svårigheterna är att det tar längre tid att knyta an till barn om barnet har ett annat modersmål. På grund av det är det viktigt för barnets utveckling att få stöttning och vägledning av förskollärarna. En annan svårighet är förståelsen för gemensamma rutiner och att det kan uppstå missförstånd mellan förskollärare och vårdnadshavare i kommunikationen. Utmaningen för pedagogerna är att tolka om vårdnadshavarna uppfattar samtalen korrekt, med tanke på att det inte kan veta hur vårdnadshavarna tar in och tolkar samtalen.

8. Diskussion

I följande avsnitt kommer studiens resultat att diskuteras utifrån tidigare forskning, teoretiska begrepp samt Lpfö 18. Därefter följer metoddiskussion, slutsatser samt förslag till vidare forskning.

8.1. Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om några olika erfarenheter som förskollärares har av att introducera nya barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska i förskolan. Följande frågeställningar har studerats:

Studien har fått ett större fokus på vårdnadshavarna på grund av att resultaten visar att vårdnadshavarna har en viktig roll i barnens introduktion.

Resultatdiskussionen har delats in i följande avsnitt: Tillvägagångsätt - introduktion med vårdnadshavare och barn och Kommunikation med vårdnadshavare och barn. Centrala delar i resultatet lyfts fram och relateras till tidigare forskning, läroplanen

(31)

samt begreppen kommunikation, verktyg, mediering, proximala utvecklingszonen och scaffolding.

8.1.1. Tillvägagångssätt - introduktion med vårdnadshavare och barn

Resultaten visar att vårdnadshavare och barn introduceras genom deltagande i verksamheten. Ljunggrens (2018, s. 34–37) studie visar att förskollärarna kan få en stöttande funktion i mottagandet av nya vårdnadshavare och barn, något som kan beskrivas som kulturella broar och förbindelselänkar. Samtliga som intervjuades beskrev att vårdnadshavare kan vara helt nya på förskolan och att det kan ta tid för dem att förstå hur verksamheten fungerar. Säljö (2018, ss. 20–22) menar att vårdnadshavare och förskollärare interagerar genom den kultur och den kontext de omges av. För vårdnadshavarna kan då förskolan innebära ett annorlunda sammanhang som de behöver interagera genom. De rutiner och förhållningssätt som förskollärarna kan ta för givna kan te sig främmande och möjligen obegripliga för vårdnadshavarna. Därigenom kompliceras interaktionen.

På en av förskolorna framkom det att vårdnadshavarna kan komma till förskolan utan förvarning. Även om förskollärarna strävar efter att vårdnadshavarna ska delta i verksamheten, upplevs oplanerade besök ibland som problematiskt. Informanterna beskrev att de vid sådana tillfällen improviserar genom kroppsspråk och miner, vilket kan förstås som att förskollärarna använder sig av språkliga verktyg (Jfr Säljö 2018, s. 20).

Utifrån förskolans läroplan (Lpfö 18) har arbetslaget i uppdrag att samverka med vårdnadshavare och erbjuda barnen en trygg miljö. Resultaten i min studie visar att samtliga informanter anser att introduktionen är viktig för att vårdnadshavarna och barnen ska få en större förståelse om hur verksamheten går till och vad den syftar till. Detta kan kopplas till förskolans läroplan som betonar att arbetslaget ska ”samarbeta med vårdnadshavare, samt diskutera regler och förhållningssätt i förskolan med vårdnadshavare, för att främja barnets utveckling till en ansvarskännande människa och samhällsmedlem” (Lpfö 18, s. 13). Analysen visar dock att det är inte är så enkelt att förverkliga läroplanens intentioner. Svårigheter och missförstånd gällande regler, rutiner och förhållningssätt i praktiken verkar vanligt förekommande. Resultatet i min studie visar att kommunikationen är mer än

(32)

en fråga om hur förskollärarna kommunicerar och vilka verktyg de använder sig av. Jag tolkar det som att förmedlingen i interaktionen uteblir, det vill säga att förskollärarna och vårdnadshavarna tolkar varandra olika. Därmed får de inte möjlighet att ta del av varandras kunskaper genom språket. Detta medför att det brister i kommunikationen och därav uppstår det missförstånd i praktiken (jfr Säljö 2018, ss. 80–82).

I Skans (2011) och Lunneblads (2013) studier framgår det att för en del barn och familjer är förskolan det första mötet med det svenska samhället.

Informanterna i min studie beskriver att mötet i hallen och den dagliga kontakten har en betydelsefull roll för relationsskapandet. Det framkommer att introduktionen kan ta olika lång tid beroende på vad barnet och vårdnadshavarna har för tidigare bakgrunder och erfarenheter. Därmed menar jag att det är viktigt att förskollärare har möjlighet att lägga ned tid och energi på både barnet och på vårdnadshavarna i inledningen av inskolningsprocessen. Vid introduktionen anser jag att personalbyten ska undvikas i den mån det går. Om ett personalbyte är aktuellt anser jag att information om och anledning till förändringen ska förmedlas till de berörda för att det ska känna sig delaktiga och trygga i verksamheten.

I Skans (2011, s. 66) studie framgår det också att föräldrakontakten är viktig och genom att involvera vårdnadshavarna kan pedagogerna skapa en stabil relation som bygger på ömsesidig förståelse och respekt. Detta kan kopplas till förskolans läroplan (Lpfö 18) som påpekar att ” utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt” (Lpfö 18, s. 5). Resultatet i min studie visar att ett ömsesidigt samspel kan vara svårt att uppnå mellan vårdnadshavare, barn och förskollärare. Jag anser att det är en utmaning för förskollärarna att finna en balans mellan tydlig information och öppenhet för barn och vårdnadshavares olika kulturella erfarenheter. Förskollärarna tycks vara angelägna om att förmedla sin syn på verksamheten – med all rätt med tanke på deras uppdrag att följa läroplanen där verksamheten ska genomsyras av specifika normer och värden. Resultatet i min studie pekar på att kommunikationen tenderar att bli för enkelriktad, det vill säga det är främst förskollärarna som informerar och vårdnadshavarna som lyssnar.

(33)

8.1.2. Kommunikation med vårdnadshavare och barn

Resultatet i min studie visar att det kan uppstå svårigheter när ett äldre barn utvecklats långt i det egna modersmålet medan det svenska språket är på nivån för en ettåring. Av resultaten framgår att det verkar vara en fördel för barns utveckling att ta stöd av en flerspråkig pedagog som talar samma modersmål. Detta kan medföra att pedagogen kan variera mellan barnets modersmål och det svenska språket och på så sätt kan det vara enklare för alla pedagoger att förstå barnet samt för barnet att förstå pedagogerna. Det kan även hjälpa barnet att utvecklas i det svenska språket. Här kan en jämförelse göras till begreppet den proximala utvecklingszonen, som innebär vad ett barn kan klara av ensamt utan att få någon hjälp eller vad barnet kan klara av med hjälp av en pedagog (Säljö 2018, s. 120). Samtliga informanter beskriver att kommunikationen mellan förskollärare, vårdnadshavare och barn har en betydelsefull roll under introduktionen. Studiens resultat visar att förskollärarna använder kroppsspråk, gester, tecken, bilder, symboler och Google translate i den dagliga kontakten. Detta betyder att förskollärarna verkar använda sig av både språkliga och materiella verktyg (jfr Säljö 2018, s. 20). Även i Fasts (2007, 142) studie framgår det att förskollärarna kommunicerar med vårdnadshavarna och barnen verbalt och genom bilder. Resultaten i min studie visar också att samtliga informanter tar hjälp av flerspråkiga kollegor. Även i Ljunggrens (2018), Skans (2011) och Kulttis (2012) studier framkommer det att pedagoger med annat modersmål än svenska använder sitt modersmål som stöd till barn och vårdnadshavare. För att vårdnadshavaren och barnen skall känna trygghet och för att inte bidra till att förstärka ojämlikhet mellan parterna när det gäller fackspråk, anser jag att det är lämpligt att ta hjälp av flerspråkiga pedagoger för att vårdnadshavaren i fråga ska få möjlighet att känna sig delaktig (Jfr Säljö 2018, s. 102). En regelbunden kommunikation med de flerspråkiga kollegorna skulle kunna undvika missförstånd och effektivisera verksamhetens planering för barnets utveckling.

Samtliga informanter beskriver att de använder tolk vid introduktionssamtal, utvecklingssamtal och föräldramöten. Enligt informanterna förmedlas budskapet på ett enklare sätt genom en tolk. En annan synpunkt som framkommer i intervjuerna