• No results found

Peter J Olsson; Public service-domstolen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Peter J Olsson; Public service-domstolen"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

PETER

J

OLSSON OM

public service-domstolen

D

en 26 fe

b

r

u

ari i år hän

d

e någ

o

t

u

nikt

.

Då sändes ett program

som väcker hopp för den framtida ruediedebatten

i

Sverige.

Man behöver annars inte vara romersk poet för att sucka "vem vaktar väktarna?" när man tittar på den undersö-kande journalistiken i dagens Sverige. Ni vet, den som är ute efter att sätta dit fifflande småfolk och fritidspoliti-ker medan den verkliga makten betraktas som kompisar.

Pressen har sin 250-åriga tradition av långtgående tryckfrihet inskränkt av självpåtagna etiska regler. Det räcker kanske inte alltid, men det skrivna ordet är ju mindre suggestivt och lättare att förhålla sig

kri-tiskt till än etermedia, framförallt tv.

Tv är lite annorlunda, där finns nu gransknings-nämnden för radio och tv (www.grn.se). Till skill-nad från pressens opinionsnämnd (www.po-pon.org) är detta en statlig myndighet med alla de problem detta innebär. Något som blir väl-digt tydligt eftersom etermedia- och det till skill-nad från trycka skrifter- av staten ålagts allsidighet. Något som är svårt att hantera genom förvaltnings-beslut. Hur namnkunnig nämnden än är.

D

ET TRÅKIGA ÄR ATT det finns så lite debatt i

mass-media om massmass-media självt. De flesta tidningar håller sig med dagliga tv-recensenter, men dessa ägnar sig mest åt att bedöma hur underhållande underhåll-ningsprogrammen är eller om Loket eller Ingvar Olds-berg ska komma efter Lasse Kroner.

Men den 26 februari kom alltså en ljusglimt, om den var tillfällig eller ej får framtiden visa. Då sändes Sveriges televisions Mediemagasinet. Och detta pro-gram hade valt att granska- och dra ner byxorna på -ett annat granskande samhällsprogram från det egna företaget: Uppdrag granskning!

Granskningen var avslöjande. I flera exempel visade man hur verkligheten manipulerades med tillrättalagd statistik, ofullständig research och rena lögner. Till exempel skildrade man hur sexuella övergrepp mot barn utförda av en man tystades ner av Jehovas vittnen.

I verkligheten var förövaren ingen man, det var ett syskon som var i åttaårsåldern när tafsandet började! En uppgift som kanske skulle ha minskat slagkraften i uppgiften att föräldrarna möjliggjorde antastandet genom att låta "mannen" dela säng med en av sina flickor.

IJ

l

Svensk Tidskrift l2oo4, nr 21

Ett annat "skruvat" och "hårdvinklat" reportage handlade om brottslighet bland officerare. Här användes statistik på ett sätt som statistiker helt tar avstånd ifrån.

F

LER PROGRAM "testades" inte. Och därmed får vi

inte veta om Uppdrag granskning i övriga repor-tage tassat lika långt över gränsen för det tillåtna i fråga om journalistisk vinkling.

Om Uppdrag granskning tar åt sig är svårt att säga. De har skrapat med foten och gjort sin pudel- en sta-tistiker ska hädanefter knytas till programmet. Uppen-barligen har de bestämt sig för att hålla god min.

Därmed ställer Janne Josefsson även efter detta upp för Mediemagasinet. En månad senare, den 25 mars, intervjuades han när Mediemagasinet tog upp reportage "som inte blev gjorda" på grund av hotade journalister. Josefsson erkände att han hade underlåtit att göra ett reportage om gängvåld och ett mord där gär-ningsmännen sluppit undan, han hade avstått efter-som han var rädd för vad det mordbenägna krimi-nella gänget skulle göra mot honom själv. För det hade han skuldkänslor, vilket är förståeligt.

Men än mer avslöjande är hans resonemang om varför han borde ha gjort reportaget. Det var för att han "visste" vem eller vilka som utförde mordet och att han ville få fram denna sanning.

Josefsson ser alltså ibland sitt journalistiska upp-drag som att skipa rättvisa, han "vet" vem som är skyl-dig. Och sedan gäller det att göra ett reportage som visar skulden. En inställning som förklarar en hel del av metoderna och urvalet i Uppdrag granskning.

H

AN ÄR EN DOMARE som från början avkunnat sin

dom och skriver domskälen. Han är inte ens åklagare som ska utreda och föra fram fakta, även sådana som talar för den misstänkte.

När denna slags journalistik blir "public service"

så ökar sannerligen behovet av att det finns en jour-nalistik som granskar granskarna.

Pe

t

er

J

O

l

sson

(peter.j.olsson@kvp.se) är politisk redak-tör för Kvällsposten.

References

Related documents

Vad som nu behövs är metoder för att be- stämma vad man skall satsa på och hur man säkrar dessa värden, dvs praktiskt användbara metoder för att värdera de

I inslaget om Pär Johansson förekommer lagbrott i form av till exempel dubbel- fakturering, men den överträdelsen är inte någon huvudfåra i anklagelseakten utan

§  Syfte §  Uppdrag §  Organisation §  Ansvarsfördelning §  Kompetenser §  Ärendegång på skolan. §  Dokumentation, sekretess, samtycke

s→s language masking summarization translation text generation text-to-seech question answering s→v named-entity-recognition sentiment analysis text filtering v→v data processing

Asylum seeking, refugee and undocumented children in Europe have significant health risks and needs that differ between groups and from children in the local population.

The clinical variables analysed were number of own teeth, DMFT (Decayed, Missed, Filled Teeth), gaps between teeth and risk assessment (sum of the dentists assessment of caries risk,

När vi genomförde vår aktivitet på de två förskolorna berättade vi vad skivan innehöll och bad barnen titta på hur Annika utförde rörelserna och lyssna till instruktionerna på

Detta även om många som utsätts för drev känner att det inte spelar någon roll vad de säger eftersom medierna redan verkar ha en bild klar för sig (Pihlblad 2010: 287).. Den