SAMARBETE MELLAN AKTÖRER
FÖR ATT ORKA HÅLLA I OCH HÅLLA UT
Författare: Mariana Broddegård & Jill Borensved
Lärare: Daniela Mihailescu Handledare: Ilse Karlsson
Kurs: Examensarbete, vårdadministration Jönköping 2021-05-24
Förord
Studien genomfördes som examensarbete på vår 2-åriga utbildning till vårdadministratör, på Jönköping Internationella handelshögskola. På grund av rådande coronapandemi var möjligheterna att hitta en
verksamhet, att utföra examensarbetet på begränsade. Efter upprepade försök i olika verksamheter fick vi till slut ett ja från Svenska Kyrkan i Sävsjö. Under rådande omständigheter har vi arbetat mycket digitalt, men varit på plats i församlingshemmet ett par gånger.
Vi vill rikta ett stort tack till Ilse Karlson och Christina Charisis, som under vårt arbete stöttat och hjälpt oss. Ni har också gjort att vi känt oss delaktiga i ert arbete, då vi fått vara med på vissa aktiviteter. Eftersom ingen pandemi drabbat Sverige så hårt som denna finns inget tidigare arbete gjort om ämnet. Det har varit en utmaning, men vi har lärt oss mycket under resans gång.
Tack till Daniela Mihailescu kursansvarig, för bra handledning under examensarbetets uppbyggnad. Tack även till våra klasskamrater som gett oss bra feedback i skriftliga opponeringar.
Sammanfattning
I denna studie har vi undersökt hur samarbetet har fungerat mellan de olika aktörerna i projekt Mathjälpen. Det fanns ett behov av projektet för att hålla ner smittspridningen och skydda riskgrupper i den pågående pandemin.
Vi beskriver hur processen startade och hur aktörerna löste problem som uppstått. Projekt Mathjälpen har flutit på bra, tack vare ett gott samarbete mellan Sävsjö kommun och Sävsjö pastorat. Med hjälp av sekundära data och intervjufrågor har vi sammanställt informationen i text och förtydligat med hjälp av diagram.
Genom att delta aktivt i projekt Mathjälpen har vi fått en ökad förståelse och insikt i hur arbetet är upplagt och fungerar. Resultatet av studien visar att genom ett fungerande samarbete mellan olika aktörer, finns
möjligheten att hjälpa de människor som har behov av det. Hjälp kan handla om ett behov människor har eller att skydda/ stötta utsatta människor i samhället.
Det vi ser är att oavsett om samarbete bedrivs på lokal-, nationell eller internationell nivå, så behövs en eller flera personer som tar
huvudansvaret och har förmågan att delegera.
Studien är viktig inför eventuella framtida kriser, där behov av samarbete finns mellan Sävsjö kommun och Sävsjö pastorat. Studien styrker bilden av att samarbete mellan aktörer leder till ett bra resultat.
___________________________________________________________
Nyckelord: Samarbete, Mathjälpen, Aktörer
Summary
In this study, we have examined how the collaboration has worked,
between the various actors in the Mathjälpen project. There was a need for the project to keep the spread of infection down and protect risk groups, in the ongoing pandemic.
We describe how the process started and how the actors solved problems that arose. Project Mathjälpen has gone well, thanks to good collaboration between Sävsjö municipality and Sävsjö pastorate. Using the secondary data and interview questions, we have compiled the information in text and clarified it with the help of diagrams.
By actively participating in the Mathjälpen project, we have gained an increased understanding and insight into how the work is structured and works. The results of the study show that through a working collaboration between different actors, there is the opportunity to help the people who need it. Help can be about a need people have or to protect/support vulnerable people in society.
What we see is that regardless of whether cooperation is conducted at a local, national, or international level, one or more people are needed who take the main responsibility, and ability to delegate.
The study is important for any future crises, where there is a need for cooperation between Sävsjö municipality and Sävsjö pastorate. The study confirms the image that cooperation between actors leads to a good result. ___________________________________________________________ Keywords: Collaboration,” Mathjälpen", Actors
Innehållsförteckning
Förord Sammanfattning Innehållsförteckning 1. Inledning ... 1 2. Bakgrund ... 2 2.1 Syfte ... 3 2.2 Frågeställningar ... 3 2.3 Begreppsförklaring ... 3 3. Litteraturöversikt ... 43.1 Act (Agera) Svenska kyrkan ... 4
3.2 God kontroll på gåvorna ... 6
3.3 Så här fördelas pengarna ... 6
3.4 Hur mycket går till ändamålet? ... 7
5. Metod ... 8 5.1 Urval ... 9 5.2 Datainsamling ... 9 5.3 Dataanalys ... 10 5.4 Intervjuanalys ... 10 5.5 Studiens kvalité ... 11 5.6 Etiska övervägande ... 11 6. Resultat ... 12 6.1 Fördelning av matkassar ... 12
6.2 Analys av antal matkassar ... 13
6.3 Fördelning av frivilliga hjälparbetare ... 14
6.4 Analys av frivilliga hjälparbetare ... 15
6.5 Intervju ... 15
6.6 Kontakt från MSB ... 15
6.7 Plan för fortskridande arbete ... 16
6.8 Problem ... 16
6.10 Framtida agerande ... 16 7. Diskussion ... 17 7.1 Metoddiskussion ... 17 7.2 Resultatdiskussion ... 17 8. Slutsatser ... 18 8.1 Framtida forskning ... 19 9. Källförteckning
1
1. Inledning
I en samhällskris eller i en pandemi som vi nu befinner oss i har Svenska kyrkan ett stort ansvar. Det finns många svaga grupper i samhället som blir extremt utsatta i form av utanförskap, ekonomiska problem eller hungersnöd. Här fyller Svenska kyrkan en stor funktion, men även till övriga människor som ber om hjälp. (Svenska kyrkan, 2021).
Sävsjö pastorats diakoniverksamhet där vi gjorde vår studie Mathjälpen ligger på småländska höglandet i Sävsjö kommun.
Pastoratet inriktar sig på att människor kan finna gemenskap i glädje och sorg, tro och tvivel och där hjälp till tröst och trygghet finns. Det är en fast punkt man kan gå till om man drabbas av kriser och
svårigheter. Diakoni betyder tjäna, det är kyrkans sociala arbete och innebär omsorg om människor i livets olika skeden.
Svenska kyrkan i Sävsjö fick tidigt i coronapandemin frågan om de kunde vara behjälpliga med att samordna och distribuera matkassar. De personer som hade behov av hjälpinsatsen var riskgrupper i samhället. Syftet var att minska smittspridning på de fronter som var möjliga. Uppdraget kommer från början från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De lägger uppdraget på kommunerna och i vanliga fall är det Röda Korset som står behjälpliga i denna fråga. De flesta som engagerar sig i Röda Korset är äldre människor och räknas som riskgrupper. Därför gick frågan till Svenska kyrkan. Uppdraget hamnade på diakonerna i Sävsjö och de tackade ja. De valde att kalla projektet för Mathjälpen. Ilse Karlsson, diakon och Christina Charisis, diakoniassistent började med att kontakta alla befintliga mataffärer. Butikscheferna fick frågan om de hade möjlighet att vara delaktiga. Sävsjö kommun, Sävsjö pastorat och butikerna skulle även enas om ett lämpligt betalsätt. Efter många diskussioner nåddes en överenskommelse att faktura var bästa
lösningen. Det behövdes även många frivilliga som hade möjlighet att hjälpa till.
För att de personer som hade behov av hjälpen skulle veta hur de skulle gå till väga skrevs en annons i Smålands Dagblad. Annonsen fanns även på Svenska kyrkans hemsida och sociala medier. I
2 annonsen framgick att riskgrupperna kunde mejla/ ringa in en
inköpslista. Denna vidarebefordrades sedan till respektive matbutik. Ilse, Christina och frivilliga hjälpte sedan till i butikerna att plocka ihop matkassarna. Detta krävde även att butikerna hade möjlighet att förvara maten i kylrum tills den skulle levereras ut till kunden. Leveranserna sköttes av frivilliga men även av Svenska kyrkans personal.
2. Bakgrund
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB, 2021), har tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR, 2021) kommit överens med organisationer inom civilsamhället att under coronapandemin stödja kommuner att hjälpa personer över 70 år, eller som tillhör en riskgrupp med matinköp. Då riskgrupper och äldre uppmanats att undvika sociala kontakter ökar behovet av stöd från kommunerna. Frågan gällande matdistribution till riskgrupper
kommer från MSB till Kristin Nilsdotter Isaksson, utvecklingschef på Sävsjö kommun. Hennes yrkesroll är att vara spindeln i nätet när det handlar om frågor som rör landsbygdsutveckling, samhällsbyggnad, tillväxt för näringslivet och miljö- och hållbarhet. Målet är att öka digitaliseringen och para ihop lokala företag med rätt kompetenser i och utanför kommunens gränser.
För att lösa frågan gällande matdistribution till riskgrupper kontaktade Kristin Svenska kyrkan i Sävsjö. (Sävsjö pastorat, 2021). Uppdraget landade på diakon Ilse Karlsson och diakoniassistent Christina Charisis. Uppdraget handlar om att samordna och distribuera
matkassar till berörda riskgrupper, under den pågående pandemin. De tackade ja till uppdraget och Sävsjö kommun och Sävsjö pastorat sammankallade till möte, där olika frågor diskuterades. En viktig fråga som diskuterades var vilka matbutiker som skulle involveras. Kristin Nilsdotter Isaksson skickade en förfrågan till alla matbutiker i Sävsjö kommun. (Sävsjö näringsliv, 2021). Det viktigaste för Sävsjö kommun är att de säkrar uthålligheten hos de involverade över tid, även om stora sjukdomsbortfall skulle drabba de frivilliga som hjälper till att hantera matkassarna till riskgrupperna. Politikerna i Sävsjö kommun vill få fram budskapet att skydda riskgrupper. Ilse Karlsson vill vända på det och poängterar att det viktigaste för hennes
3 volontärer är att hjälpa och genom att erbjuda hjälp med matkassar,
skyddas personer i riskgrupper.
I det sekundära material från Sävsjö pastorat, (Sävsjö pastorat, 2021) ser vi att i vissa frågor gick åsikterna isär gällande projekt Mathjälpen. En fråga som Sävsjö kommun och Sävsjö pastorat diskuterade var gällde fakturering. Sävsjö kommun ville hantera det genom Izettle. Detta är ett system där kunden betalar med kort vid matleverans, vilket medför en extra kostnad. Eftersom det skulle kunde innebära en risk att volontärer och kunder skulle komma varandra fysiskt nära, motsäger sig Ilse och Christina Izettle. En annan fråga som
diskuterades var gällande plockavgift som kom från Sävsjö kommun. Detta var inte alla butikschefer överens om, då de ansåg att en del pensionärer inte skulle ha ekonomiska möjligheter att ta del av
Mathjälpen. Plockavgiften skulle ligga på 100 kronor per matleverans och läggas på som avgift på fakturan. Oro fanns också att
plockavgiften skulle leda till att riskgrupperna i stället gick till affären själva. Förslaget från Sävsjö kommun avslogs därför.
2.1 Syfte
Syftet är att klarlägga samarbetet mellan aktörerna Sävsjö kommun och Sävsjö pastorat i projekt Mathjälpen under coronapandemin.
2.2 Frågeställningar
• Hur fungerade samarbetet mellan de olika aktörerna? • Vilka lärdomar finns det att ta hjälp av vid framtida
samarbeten?
• Vilka problem har uppkommit under projektets gång?
2.3 Begreppsförklaring
• Samarbete: Två eller flera aktörer som arbetar tillsammans med ett gemensamt syfte och mål.
4 • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB): En
statlig myndighet med ansvar att stödja samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar.
• Sveriges kommuner och regioner (SKR): Är Sveriges största arbetsgivarorganisation inom kommuner och regioner. • Act, (som betyder agera) Svenska kyrkan): Tillsammans med
kyrkor och organisationer och 1000-tals frivilliga arbetar de långsiktigt mot fattigdom, förtryck och orättvisor. De agerar snabbt när katastrofen inträffar.
• Jobbhuset, Sävsjö kommun: arbetsmarknadsenhet som är till för personer som behöver hjälp och stöd för att komma tillbaka till arbetslivet, på grund av olika anledningar.
• Samhällsförening: en ideell förening som arbetar för att göra samhällen trygga och attraktiva platser att verka och bo i. • Posom: I Sävsjö kommun finns en POSOM-grupp för psykiskt
och socialt omhändertagande vid kriser eller ovanliga händelser.
3. Litteraturöversikt
Samarbete är viktigt i dagens samhälle och ibland avgörande för att olika projekt ska kunna fullföljas. Vi har försökt utgå ifrån samarbetet som finns mellan kommuner och pastorat. En artikel vi hittar handlar om att Stenungssund kommun och Svenska kyrkan som har ingått ett avtal att hjälpa riskgrupper med matinköp under pandemin. (Svenska kyrkan, Stenungsund, 2021).
En annan artikel handlar om Kompassen, som är en nystartad
verksamhet och drivs av Piteå församling och socialtjänsten. Syftet är att stötta de personer som lever i utsatta situationer och upplever ensamhet. Detta är ett pågående projekt som finansieras i lika delar av Svenska kyrkan och Piteå kommun. (Piteå församling, 2021).
3.1 Act (Agera) Svenska kyrkan
Under denna rubrik (Act Svenska kyrkan, 2021), kommer vi berätta om ett stort internationellt samarbete som vi fick glädjen att vara delaktiga i. På skärtorsdagen blev vi ombedda att tillsammans med Ilse och Christina stå utanför matbutiker och samla in valfria ekonomiska gåvor. Svenska
5 kyrkan samarbetar i en världsomfattande insamling som sker två gånger per år.
”Fastekampanjen” pågår i sex veckor mellan fastlagssöndagen och
palmsöndagen. ”Julkampanjen” pågår sex veckor mellan första advent och trettondedag jul. Det innebär att diakon, diakoniassistent plus frivilliga är på stan och samlar in valfria gåvor i form av kontanter eller via Swish. Kyrkan har ett uppdrag att arbeta även internationellt mot orättvisor och förtryck. Detta gör de via Act Svenskakyrkan. Act står för att agera och det handlar om att tro på och försvara varje människas rätt och förmåga att förverkliga och ta ansvar för sitt eget liv. Via Act Svenska kyrkan kan du bli månadsgivare för att stötta olika pågående projekt, skänka en valfri gåva eller välja att engagera dig på något sätt i din församling. (Act, Svenska kyrkan, gåvor, 2021).Insamlingen år 2021 kallas ”Under samma himmel”. Syftet är att stötta de miljoner människor som tvingats till extrem fattigdom, hunger, krig och naturkatastrofer under
coronapandemin. (Se diagram 1).
6 I diagrammet syns tydligt att Stockholms stift samlat in mest pengar.
Göteborgs och Skara stift har inte stora skillnader i insamlat belopp. Inte långt efter hamnar Lunds och Växjö stift. Det stift som samlat in minst pengar är Visby stift. Skillnaderna kan bero på olika orsaker, men två bidragande orsaker är storlek på städer och hur aktiva de olika pastoraten är gällande fasteinsamlingen.
Svenska kyrkan har 13 stift och i årets fasteinsamling genererade insamlingen 24,4 miljoner fördelade på de 13 stiften (Svenska kyrkan, kampanjrapporter, 2021).
3.2 God kontroll på gåvorna
Att Act Svenska kyrkan bygger relationer på lång sikt med lokala partner är en stor fördel när det gäller kontrollen av insamlade medel. De har ett nära samarbete utan mellanhänder och med fasta kontroller hela vägen. Kontrollerna görs i samarbete med den lokala partnern. Risker för korruption ska tas på allvar. Men genom deras nära samarbeten och certifierade rutiner minskar risken för att pengarna hamnar i fel händer.
3.3 Så här fördelas pengarna
De insamlade pengarna från Svenska kyrkan (Act-Svenska kyrkan, 2021). 13 stift fördelas enligt (Se diagram 2)
7 Diagram 2, fördelning av insamlade medel. (Act-Svenska kyrkan, 2021).
3.4 Hur mycket går till ändamålet?
Av 100 kronor används:
• 84 kronor till ändamålet
• 7 kronor till material och aktiviteter för att få fler gåvor. • 9 kronor för administration och kontroller
(Svenska kyrkan, Act-Så hanteras din gåva, 2021)
Vi har valt perspektivet Samarbete för att detta är viktigt i samspelet mellan människor. Från en ledares perspektiv är dessa 10 fördelar viktiga. (MT-ledarskap,2021)
• Glada medarbetare: Delaktighet
• Personlig utveckling: Ökad och uppdaterad kunskap. • Teamwork: Lagarbete
• Lojalitet: Hjälpsam och trogen.
8 • Samarbete i hela organisationen: Att ha ett gemensamt och tydligt
mål för alla involverade.
• Högt förtroende: Påvisa sin kompetens och resultat. • Nöjda kunder: Rekommendationer och positiv feedback,
återkommande kunder.
• Positiv arbetsmiljö: Gemenskap och personlig utveckling. • Ökad tillfredställelse med arbetet: Delaktighet i arbete,
tillvaratagande av varje anställds kompetens.
Orsaker till dåligt samarbete i arbetsgrupper enligt professor Richard Hackman (2002) vid Harvard Business School. (Vestra, 2002). Är att de fördelar som samarbetet ska ge blir ofta saboterat av låg motivation och koordinationsproblem. Dessa problem innebär att det ibland kan vara en nackdel att låta arbetsgruppen samarbeta för att lösa en uppgift i
jämförelse med att låta de olika individerna göra jobbet på egen hand. Richard Hackman menar att det finns några vanliga felaktiga
föreställningar om samarbete i arbetsgrupper. Här är några exempel om felaktiga föreställningar:
• Harmoniska arbetsgrupper arbetar mer effektivt än mindre harmoniska.
• Större arbetsgrupper fungerar bättre än små arbetsgrupper. • Arbetskamrater som arbetat länge tillsammans börjar efter ett tag
att bli mindre produktiva. • Avvikare bör omplaceras.
5. Metod
Vi har använt oss av skriftliga intervjuer som är en kvalitativ metod.
Fördelen med metoden är att respondenten kan besvara frågorna i lugn och ro och belysa de synpunkter som är viktiga. Nackdelen är att om
följdfrågor på svaren uppstår, blir dessa inte lika utvecklande som vid ett personligt möte. I mejlet vi skickade med våra frågor angående samarbetet mellan Sävsjö kommun och Sävsjö pastorat, hade vi även en inledande text. Där beskrev vi kort om vårt arbete och syftet med frågorna. Vi gav även möjlighet till anonymitet och sekretess gällande svaren. Vi ville belysa hur samarbetet mellan Sävsjö kommun och Sävsjö pastorat fungerat under projektet Mathjälpen. Metoden har valts med tanke på studiens syfte och frågeställningar.
9
5.1 Urval
När vi gjorde vårt urval använde vi oss av inklusions- och exklusionskriterier. (Lindstedt, I. 2019). I studien inkluderades: mejlkonversationer, telefonsamtal, mötesprotokoll, statistik över antal matkassar och statistik över volontärer.
I studien exkluderades: upplevelse från butikspersonal och kunder, kostnader och hur butikerna hanterade färdiga matkassar.
Anledningarna till urvalet är för att sammanställningen av projekt Mathjälpen ska bli tydlig och konkret. Att vi inte tog med kundernas och butikspersonalens upplevelser, beror på att vi ser en tydlig och kontinuerlig konversation mellan dessa och samordnare, i det befintliga materialet.
5.2 Datainsamling
I första hand har vi använt oss av sekundärt material, som Ilse har sparat och som ligger till grund för vår analys av projekt Mathjälpen. Vi har inkluderat allt material som funnits att tillgå. Vi valde att intervjua Kristin Nilsdotter-Isaksson, utvecklingschef Sävsjö kommun. Anledningen till valet är att hon var den som först fick frågan av MSB. (MSB, 2021). Hon var även den som kontaktade Sävsjö pastorat. (Sävsjö pastorat, 2021).
Våra skriftliga Intervjufrågor:
1. Vem blev du kontaktad av vid första tillfället gällande projekt ”Mathjälpen”?
2. Fanns det en utarbetad plan för hur arbetet skulle fortskrida, och vilka som skulle kontaktas för att utföra det?
3. Uppstod det några stora problem innan ni kunde starta, i så fall vilka?
4. Upplever du att arbetet har flutit på, eller har det varit några specifika punktinsatser under resans gång?
5. Vad skulle ni gjort annorlunda om ännu en samhällskris, liknande den här pandemin uppstår igen?
10
5.3 Dataanalys
Vi har sammanställt svaren på intervjufrågorna vi skickade till
samarbetspartner Sävsjö kommun. Vi valde att skicka öppna frågor till utvecklingschefen Kristin Nilsdotter-Isaksson, för att få tydliga och ärliga svar, och uppfylla syftet med rapporten.
Genom att använda sekundärt material har vi på ett säkert sätt fått tillgång till de händelser, fakta och data som berört projekt
Mathjälpen. Det sekundära materialet som vi fick att tillgå har vi sammanställt i förklarande text och förtydligat med hjälp av diagram (Se diagram 3 och 4 och förklarande text under rubriken Resultat). Genom denna analysmetod minimerade vi riskerna för bortfall av data.
5.4 Intervjuanalys
Utvecklingschef i Sävsjö kommun, Kristin Nilsdotter- Isaksson sitter med i den kommunala krissamordningsstaben för
coronapandemihantering. När frågan kom från MSB bedömdes det att endast Svenska kyrkan hade kapaciteten att koordinera arbetet i Sävsjö kommun. Därför kontaktades diakon Ilse Karlsson, Sävsjö pastorat. Kristin Nilsdotter- Isaksson har bjudit in till möten och fungerat som samordnare, mellan kommunen och Sävsjö pastorat. Ingen hade kunskap om hur länge pandemin skulle pågå, hur länge restriktionerna skulle fortgå eller förändras. De problem som uppstod tidigt var fakturahantering, smittsäkerhet och uppdelning av vem som skulle utföra specifika uppgifter.
Arbetet har flutit på bra men periodvis varit betungande, för både butikspersonal och volontärer.
Under sommaren 2020 fanns en viss utplaning av antal smittade, sedan lättade restriktionerna tillfälligt och det gavs lite tid för återhämtning.
Punktinsatser som gjorts är tillfälligt anställda under sommaren,
11 bistått med milersättning för de frivilliga som levererat och packat
matkassar.
Om en liknande situation skulle uppstå, hade Kristin tilldelat personal som kunde arbetat mer aktivt med projektet, eftersom hon själv har många andra ansvarsområden, har det varit lite belastande Detta hade säkert gjort att de olika verksamheterna, volontärer hade upplevt bättre stöd från kommunen. Tydligare beskrivning av roller och insatser hade varit bra. Att bygga upp informationskanaler och kontaktsystem hade underlättat för alla parter.
5.5 Studiens kvalité
Vårt syfte är att sammanställa resultatet av det samarbete som funnits under projektets gång. Validiteten/ trovärdigheten i studien är pålitlig och baseras på det sekundära materialet, från Sävsjö kommun och Sävsjö pastorat.
Reliabiliteten/ tillförlitligheten kan vara påverkad, då vi inte fått svar av alla vi skickade intervjufrågor till. Den präst som arbetade i Sävsjö pastorat när projekt Mathjälpen startade, har bytt arbetsplats. Vi lyckades inte nå honom, trots upprepade försök.
5.6 Etiska övervägande
I studien har vi tagit hänsyn till de forskningsetiska huvudkraven informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. (Lindstedt, 2019).
• Informationskravet: Alla berörda är informerade om rapporten och dess upplägg.
• Samtyckeskravet: De berörda av studien har gett sitt samtyckte till studien.
• Konfidentialitetskravet: Alla berörda är informerade om att datahantering och intervjumaterial hanteras konfidentiellt. • Nyttjandekravet: Alla berörda parter kommer att ta del av den
slutliga rapporten enligt nyttjandekravet. Vi ger också tillstånd till
att studien kan användas ur forskningssynpunkt
12
6. Resultat
Resultatet i studien, baseras på inhämtad statistik från det sekundära material vi fått från Sävsjö pastorat (Sävsjö pastorat, 2021). Vi presenterar också resultatet från intervjufrågorna (Utvecklingschef, Sävsjö kommun, Kristin Nilsdotter-Isaksson, 2021).
6.1 Fördelning av matkassar
Fördelningen av matkassar i de medverkande matbutikerna i Sävsjö kommun, i projekt Mathjälpen från vecka 14–45, 2020. (Se diagram 3)
13 Fördelning av matkassar i siffror:
• 854 styck; Hemköp Jotos, Vrigstad • 492 styck; Ica nära Klingan, Sävsjö • 264 styck; Coop, Sävsjö
• 182 styck; Tempo, Stockaryd
• 15 styck; Lanthandel Modahl, Nya Hjälmseryd • 12 styck; Ica Glimten, Rörvik
6.2 Analys av antal matkassar
Enligt statistiken finns det 11 631 invånare i Sävsjö kommun och 2 558 tillhör gruppen 70 år och äldre. (Sävsjö kommun, Befolkningsstatistiken, 2018).
Butikerna Glimten, Rörvik och Modahl, Nya Hjälmseryd har varit aktiva i projekt Mathjälpen under hela perioden men har endast ett fåtal matkassar. Detta beror på att de är små landsbygdsorter och det bor endast 620
personer i området.
Ica nära Klingan Sävsjö har ett högre antal och var aktiva under hela perioden. I Sävsjö tätort bor 5537 personer och därmed ökar behovet av Mathjälpen. Vecka 34 upphörde avtalet med MSB för hela Sverige. I Sävsjö kommun beslutade butikscheferna själva ifall de ville fortsätta eller avbryta Mathjälpen. Ica nära Klingan och Coop valde då att ha extraöppet för riskgrupper tidigt på morgonen.
Tempo i Stockaryd har en relativt låg siffra. I den orten bor det 1091 personer. Den låga siffran kan bero på att de hade extraöppet på morgonen då det gavs möjlighet för äldre och riskgrupper att handla själva. Butiken var aktiv under hela perioden.
Jotos i Vrigstad är den butik med högst antal matkassar. I Vrigstad bor det 1482 personer. De har varit aktiva under hela perioden och är fortfarande det i dagsläget. Utanför Sävsjö kommuns tätorter bor 2 901 personer. (Sävsjö kommun, 2018).
I juni-2020 ser butikshandlarna en minskning av behovet av hjälp med matkassar. Oron uppkommer då att de äldre har börjat ge sig ut i butikerna själva och kanske tror att faran är över. Det beslutas då om ytterligare ett
14 brevutskick till de äldre i Sävsjö kommun med uppmaningen att ”hålla i och hålla ut”.
6.3 Fördelning av frivilliga hjälparbetare
Fördelning av frivilliga medarbetare i de medverkande mataffärerna i Sävsjö kommun i projektet Mathjälpen under vecka 14–45, 2020. (Se diagram 4)
15 Fördelning av frivilliga hjälparbetare:
• 248 personer; Hemköp Jotos, Vrigstad (genomsnitt per vecka cirka 10 styck).
• 145 personer; Ica nära Klingan, Sävsjö (genomsnitt per vecka 4 styck).
• 99 personer; Coop, Sävsjö (genomsnitt per vecka 6 styck). • 39 personer; Tempo, Stockaryd (genomsnitt per vecka 2 styck). • 9 personer; Ica Glimten, Rörvik (genomsnitt per vecka 1 styck). • 3 personer; Lanthandel Modahl, Nya Hjälmseryd (genomsnitt per
vecka 1 styck).
6.4 Analys av frivilliga hjälparbetare
Med hjälp av (diagram, 4) gör vi en analys av de volontärer som hjälpt till i butikerna. Under veckorna 14–45, blev volontärerna fördelade ut efter behov som fanns i butikerna. Volontärerna har hjälpt till med att plocka ihop matkassarna till de personer som haft behov av Mathjälpen och tillhör en riskgrupp. Under sommaren 2020 bistod Sävsjö kommun med
feriearbetande ungdomar mellan åldrarna 16–17 år. (Sävsjö kommun, sommarjobb, 2020).Utkörning av matkassarna utfördes till viss del av butikspersonal, frikyrkor, samhällsföreningen i Vrigstad och personal från Sävsjö pastorat.
6.5 Intervju
Här har vi sammanställt resultatet av intervjun som vi genomfört.
6.6 Kontakt från MSB
Utvecklingschef Kristin Nilsdotter-Isaksson, Sävsjö kommun fick uppdraget från MSB att koordinera arbetet i Sävsjö gällande matdistribution.
16
6.7 Plan för fortskridande arbete
Det fanns ingen utstakad plan eftersom ingen visste hur pandemin skulle pågå, eller hur länge restriktioner skulle gälla. Arbetet har varit flexibelt och anpassats efter rådande situation.
6.8 Problem
Frågor som behövde lösas i ett tidigt skede var betalningslösningar, fakturahantering och smitt säkra leveranser
6.9 Punktinsatser
Sävsjö kommun bidrog med ferieanställda under sommaren 2020, även personer från jobbhuset fick hjälpa till att packa matkassar i butikerna. För riskgrupperna har vissa butiker haft särskilda öppettider. Kommunen har bistått med milersättning till de frivilliga som kört ut matkassar. Personal från kommunen har handlat kylklappar, kylboxar och levererat ut till olika butiker.
6.10 Framtida agerande
Om en liknande krissituation uppstår i framtiden, skulle personal utsetts för att arbeta med detta lite mer aktivt och tidigare i processen. På så sätt hade verksamheterna och frivilliga känt mer och bättre stöd från
kommunen. En tydligare beskrivning av roller och insatser hade förtydligat uppdraget. Som Kristin uttrycker.
”…Sävsjö kommun var en av de snabbaste kommunerna ut, med många positiva och frivilliga krafter som anslöts sig”.
17
7. Diskussion
Under följande rubriker diskuteras de metoder vi använt och de resultat vi kommit fram till under studien.
7.1 Metoddiskussion
De metoder vi har använt oss av har varit i syfte att sammanställa det sekundära materialet på ett välstrukturerat sätt. Eftersom det är en
pågående pandemi har vi varit lite begränsade, då gällande fysiska möten och vistelse i Sävsjö pastorats verksamhet. Vi har förhållit oss till de restriktioner som finns enligt (Folkhälsomyndigheten, 2021). I studien hade vi stor användning av det väldokumenterade sekundära materialet som Ilse och Christina samlat in gällande projekt Mathjälpen.
Som alternativ till fysiska intervjuer valde vi att mejla skriftliga frågor till de respondenter som vi önskade svar ifrån. Tyvärr har vi inte lyckats nå den präst som arbetade i Sävsjö pastorat när projektet startade. I dagsläget har vi svårt att avgöra om studien kunnat utföras på ett annorlunda sätt. Projekt Mathjälpen hade inte behövts om coronapandemin inte hade uppstått.
Vår förhoppning är att de metoder vi har använt oss av, leder till ett bra resultat som fler pastorat eller kommuner eventuellt kan ha nytta av i framtiden.
7.2 Resultatdiskussion
De som arbetar inom Svenska kyrkan har ett stort samhällsansvar med innebörden att stötta och hjälpa alla medmänniskor. Därför är vi inte förvånade över att de fick frågan om Mathjälpen i coronapandemin. De tackade ja utan tveksamheter och hittade lösningar på problem som
uppstod under projektets gång. Ilse och Christina har i sin yrkesprofession erfarenhet av vikten av samarbete med andra verksamheter och
myndigheter.
I projekt Mathjälpen krävdes någon som koordinerade och planerade arbetet även rekrytera frivilliga medarbetare. I denna studie är samarbete ett viktigt ledord. I projekt Mathjälpen hade alla inblandade aktörer ett
18
gemensamt mål: att skydda och hjälpa riskgrupper under hela tiden som pandemin pågår. Ledordet är Håll i och håll ut.
Sävsjö pastorat och Sävsjö kommun har haft många samarbeten genom tiderna och har det fortfarande. Ett exempel är krisgruppen Posom, (Sävsjö kommun, 2021).Denna grupp agerar om en katastrof/kris inträffar, ansvarig person kontaktas då på Sävsjö kommun. Om behov finns kontaktas Sävsjö pastorat och de ställer upp med personal i form av präster, diakon eller den personal som behövs. Personalen finns till för samtal, ljuständning eller bara en tyst stund. Pastoraten i närkommunerna har ett nära samarbete och arbetar över gränserna. Om en kris inträffar i en närkommun samarbetar pastoraten för att tillgodose behoven som finns för att stöta och hjälpa i situationen som uppstått.
I Act Svenska kyrkans fasteinsamling sker ett samarbete med hela världen där det finns ett tydligt syfte. Den summan Sverige bidrog med är
fantastisk! Det är bra att Act har ansvar för de insamlade medlen och genom deras redovisning på Act-Svenska kyrkan hemsida finns det tydligt beskrivet hur pengarna fördelas och hur gåvan hanteras.
I projekt Mathjälpen tycker vi det är positivt att alla butiker i Sävsjö kommun fått möjlighet att vara delaktiga. Siffrorna som visas är viktiga för statistiken, (Se diagram 3: Antal matkassar). Men viktigast är att de som har haft behov av Mathjälpen har fått den. Diskussionerna som har uppstått längs med vägen som till exempel plockavgift och fakturering, har parterna tillsammans kunnat lösa. Med hjälp av tydlig kommunikation mellan aktörerna har de kommit fram till den bästa lösningen för
invånarna Sävsjö kommun under pandemin. De frivilliga som har ställt upp har gjort det av flera anledningar: Att försöka hålla nere
smittspridningen för att minska belastningen på sjukvården, men även för att skydda riskgrupper. För oss visar detta på en stor dos empati och en tro på medmänskligheten.
8. Slutsatser
Studiens syfte är att belysa samarbetet mellan aktörerna i projekt Mathjälpen. Genom kontinuerlig dialog och planerade möten, blev samarbetet effektivt och välstrukturerat.
För att effektivisera arbetet för framtida projekt, hade det varit bra om arbetsuppgifterna hade tilldelats olika personer. Dessa kunde då fokusera endast på det och ge mer stöttning till inblandade parter. Viktigt är också
19
att inte glömma bort att det finns alternativa lösningar på problem som uppstår.
De problem som uppkommit under projektets gång handlar till största delen om ekonomi. Först uppkom frågan om hur betalning av
matleveranser skulle hanteras sedan frågan angående plockavgift.
Med hjälp av en tydlig dialog, frekventa möten och avstämningar har samarbetet fungerat väl, mellan de olika aktörerna i projekt Mathjälpen.
Genom utvecklande informationskanaler och lyhördhet ur ett
medarbetarperspektiv, kan framtida projekt bli mer välstrukturerade och tydliga.
8.1 Framtida forskning
I en eventuell framtida liknande studie, skulle en jämförelse mellan olika kommuner kunna utföras. För att utvidga sina informationskanaler finns alternativ som till exempel att utveckla en hemsida där det finns
information och kontaktpersoner. Eftersom många personer i dagens samhälle använder sig av e-tjänster, är det ett alternativ till
tidningsannons, även att använda sig av radio och T: v som informationskanal.
9. Källförteckning
Folkhälsomyndigheten. (2021). Restriktioner. Hämtad den 23 maj 2021 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd
Lindstedt, I. (2019). Forsknings hantverk. Hämtad den 2 maj 2021 från Studentlitteratur AB, Lund.
MSB. (2021). Matinköp-riskgrupper. Hämtad den 20 maj 2021 från https://www.msb.se/
MT ledarskap. (2021). Ledares perspektiv. Hämtad den 18 april 2021 från
https://www.mtledarskap.se/tio-fordelar-med-engagerademedarbetarefranledarens-perspektiv/
Svenska kyrkan. (2021). Gåvohantering. Hämtad den 28 april 2021 från
Så hanteras din gåva - ACT Svenska kyrkan
Svenska kyrkan. (2021). Kampanjrapporter. Hämtad den 5 maj 2021 från
https://www.svenskakyrkan.se/kampanjrapporter/
Svenska kyrkan. (2021). Pågående projekt. Hämtad den 21 april 2021 från
Kompassen - Piteå församling (svenskakyrkan.se)
Svenska kyrkan. (2021). Samarbete. Hämtad den 23 april 2021 från
Svenska kyrkan och Stenungsund kommun i samarbete att hjälpa äldre
under Coronakrisen - NYHETERsto.se
Svenska kyrkan. (2021). (Under samma himmel). Hämtad den 25 april 2021 från
ACT Svenska kyrkan
Sveriges kommuner och regioner. (2021). Matinköp-riskgrupper. Hämtad den 15 maj 2021 från https://skr.se/skr.25.html
Sävsjö kommun. (2018). Befolkningsstatistik. Hämtad den 29 april
2021 från savsjo.se/kommun-och-politik/om-kommunen/befolkning.html
Sävsjö kommun. (2021). Krisberedskap. Hämtad den 20 maj 2021 från
https://savsjo.se/trygghet-och-sakerhet/varkrisberedskap/stodvidkriser.html.
Sävsjö kommun. (2021). Sommarjobb. Hämtad den 23 maj 2021 från
https://savsjo.se/arbete-och-naringsliv/jobbhuset/sommarjobbforunga.html
Sävsjö näringsliv. (2021). Matbutiker. Hämtad den 23 maj 2021 från /https://www.snab.nu/
Sävsjö pastorat. (2021). Diakonverksamhet. Hämtad den 23 maj 2021 från https://www.svenskakyrkan.se/savsjo
Vestra. (2021). Dåligt samarbete. Hämtad den 3 maj 2021 från
https://www.vestra.se/orsaker-till-daligt-samarbete-i-arbetsgrupper