Levererar revisorn det mindre företag förväntar sig eller förekommer det ett förväntningsgap?

Levererar revisorn det

mindre företag förväntar sig

eller förekommer det ett

förväntningsgap?

Författare:

Andreas Bergqvist

Marta Johansson

Handledare:

Krister Bredmar

Program:

Ekonomprogrammet

Ämne:

Företagsekonomi

Nivå och termin: D-nivå, VT-2008

Handelshögskolan BBS

Förord

Vi vill tacka våra respondenter från både företag och revisionsbyråer som har ställt upp och har tagit sig tid för intervjuer och givit oss tillgång till mycket värdefull information.

Till slut vill vi tacka vår handledare, Krister Bredmar, för den hjälp och vägledning som vi har fått av honom under uppsatsens gång samt för de bra åsikter och reflektioner som han har bidragit med.

Kalmar 2008-06-04

Sammanfattning

Författare: Andreas Bergqvist och Marta Johansson Handledare: Filosofiedoktor, Krister Bredmar

Titel: Levererar revisorn det mindre företag förväntar sig eller förekommer det ett förväntningsgap? Bakgrund och problem: Revisorn skall enligt revisorslagen arbeta utifrån god revisorssed samt vid

utförandet beakta och genomföra uppdragen självständigt och opartiskt. Revisorns uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt ledningens förvaltning och att säkerhetställa informationen. Förväntningsgapet är en effekt av att revisionen, revisorn genomför inte infriar de förväntningar intressenterna har på vad revisorn skall ansvara för och utföra vid revisionen. Förväntningsgapet inom mindre företag karaktäriseras ofta av bristfällig kommunikation eller uppkommer när företaget förväntat sig mer av rådgivning och mindre av revision.

Syfte och avgränsningar: Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vad mindre företag har för

förväntningar på revisorn och revisionen samt identifiera eventuellt förekommande förväntningsgap. Visar det sig att det förekommer ett förväntningsgap kommer vi att belysa orsakerna till gapet och hur det eventuellt kan komma att minskas utifrån olika former av lösningar. Vi har valt att avgränsa oss till mindre företag, detta eftersom att vi vill ge deras bild av hur de upplever att det förekommer ett förväntningsgap eller inte. Vidare kommer vi även att ta kontakt med olika revisionsbyråer för att således kunna få fram vad deras uppfattning är kring ett eventuellt förväntningsgap.

Metod: Vår uppsats grundar sig dels på den referensram vi har tagit fram och dels på de tio

intervjuer med företag och revisionsbyråer i Kalmar som vi har utfört och som vi bygger vår empiri på.

Analys och slutsatser: Det vi har kommit fram till efter vår genomförda studie är att det

förekommer ett förväntningsgap mellan vad företagen förväntar sig och det revisorn levererar. Att informationen och kommunikationen är en grundläggande förutsättning för att minska förväntningsgapet framgår både av teorin samt empirin, kommunikationen och informationen är därmed menar vi ett generellt verktyg som till stor del är lösningen på problemet. Vi är även av den uppfattningen att det förekommer ett omvänt prestationsgap som har vuxit fram ur att revisorn har varit för noggrann och petig under granskningen. Diskussionen vi för kring revisionspliktens avskaffande och dess inverkan på förväntningsgapet utmynnar i att vi anser att företagen kommer att fortsätta använda sig av revisorn främst som en effekt av att tryggheten och nyttan överstiger förväntningsgapet.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 6 1.1BAKGRUND ... 6 1.2PROBLEMDISKUSSION ... 7 1.3PROBLEMFORMULERING ... 8 1.4SYFTE ... 8 1.5AVGRÄNSNING ... 9 1.6DISPOSITION ... 9 2. METOD ... 10

2.1POSITIVISM OCH HERMENEUTIK ... 10

2.2KVALITATIV OCH KVANTITATIV METOD ... 11

2.3TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 12

2.4URVAL ... 13

2.5INDUKTIVT OCH DEDUKTIVT ANGREPPSSÄTT... 13

2.6PRIMÄRDATA OCH SEKUNDÄRDATA ... 14

2.7INTERVJUER ... 14

2.7.1 Intervjupersoner ... 15

2.8VALIDITET OCH RELIABILITET ... 16

2.9KÄLLKRITIK ... 17

3. REFERENSRAM ... 19

3.1TJÄNSTEFÖRETAG ... 19

3.1.1 Tjänstekvalitet ... 19

3.2KOMMUNIKATION ... 21

3.3VAD SYFTAR REVISIONEN TILL OCH VILKA DELAR BESTÅR DEN AV? ... 22

3.4GOD REVISIONSSED OCH REVISORSSED ... 23

3.5REVISIONSPROCESSEN ... 23

3.5.1 Planering och informationsinsamling ... 23

3.5.2 Bedömning av väsentlighet och förekommande risker ... 24

3.5.3 Granskning ... 24

3.5.4 Rapportering ... 25

3.5.5 Revisionsberättelsen – målet med revisionen ... 25

3.6DOKUMENTERING ... 26

3.7ÖVERGRIPANDE OM REVISORNS ROLLER OCH RÅDGIVANDE ... 26

3.7.1 Revisionsrådgivning och fristående rådgivning ... 27

3.7.2 Analysmodellen ... 29

3.7.3 Revisorns ansvar för årsredovisningen och rådgivande ... 30

3.8REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE ... 30

3.9FÖRVÄNTNINGAR ... 31

3.10FÖRVÄNTNINGSGAP ... 32

3.10.1 Förväntningsgapet i små och medelstora företag ... 33

3.10.2 Hur förväntningsgapet kan minskas ... 34

3.11TEORISAMMANFATTNING ... 36

4. EMPIRI ... 39

4.1PRESENTATION AV FÖRETAG ... 39

4.2PRESENTATION AV REVISIONSBYRÅER ... 41

4.3FÖRETAG ... 41

4.3.1 Förväntningar och syn på revision ... 41

4.3.2 Förväntningar och syn på revisorn ... 43

4.4REVISIONSBYRÅER... 47

4.4.1 Förväntningar och syn på revision ... 47

4.4.2 Förväntningar och syn på revisorn ... 51

4.4.3 Förväntningsgap i små och medelstora företag ... 55

4.5EMPIRISAMMANFATTNING ... 58

5. ANALYS ... 60

5.1FÖRVÄNTNINGAR OCH SYN PÅ REVISION ... 60

5.2FÖRVÄNTNINGAR OCH SYN PÅ REVISORN ... 61

5.4HUR FÖRVÄNTNINGSGAPET KAN MINSKAS ... 64

6. SLUTSATSER OCH DISKUSSION ... 66

6.1SLUTSATSER ... 66

6.1.1 Förväntningar och syn på revisionen ... 66

6.1.2 Förväntningar och syn på revisorn ... 67

6.1.3 Förväntningsgap i små och medelstora företag ... 69

6.2SLUTDISKUSSION ... 70

6.3FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER ... 72

7. KÄLLFÖRTECKNING ... 73

BILAGA 1 – INTERVJUFRÅGOR TILL FÖRETAG ... 79

1. Inledning

I det inledande avsnittet av vår uppsats kommer vi att presentera en bakgrund till det ämnet vi har valt att studera samt de problem som ligger till grund för vår undersökning. Vidare följer själva problemformuleringen och syftet med uppsatsen. Till sist kommer de avgränsningar som vi har gjort för studierna.

1.1 Bakgrund

Redan för 400 år sedan genomförde individer kontroller och granskade företags förvaltning och räkenskaper, vilket belyser att revisionen inte är någonting nytt, även om formerna förändrats under tidens gång (Öhman, 2006). Instiftandet av en Aktiebolagslag (ABL) där revision var ett krav, växte fram ur de förhållanden inom näringslivet som var en del av vardagen under 1800-talet, där förskingringar och oangelägenheter förekom under industrialiseringens utveckling (Wallerstedt, 2005). Lagen infördes år 1895 och syftet var att redovisningen skulle offentliggöras och därmed utifrån den offentliga informationen göra det möjligt för ägarna att verifiera och kontrollera investeringar. Under 1900-talets inledning infördes en ny ABL, där det för första gången reglerades att revisorn skulle vara en oberoende part i granskningen, gentemot styrelsen och ledningen. (Diamant, 2004). Däremot var det först i och med de förändringar 1944 års ABL medförde som kom att påverka utformningen av revisorns framtida ansvar och roll. Revisorn blev tvungen att underteckna att företagets balans- och resultaträkning var förenlig med informationen i bokföringen. Styrelsen och ledningen fick inte längre utse företagets revisor. Aktiebolag samt större organisationer blev även tvungna att anlita auktoriserade revisorer. (Wallerstedt, 2005)

Den instiftade ABL från 1944, ersattes under år 1975 med en ny ABL. Idén var att lagen skulle ge intressenterna ett bättre skydd och minska den betungande regleringen (Diamant, 2004). Revisionen skulle helt enkelt fungera som ett redskap för kvalitetssäkring av information, där syftet var att skydda investerare och andra som var berättigade att ta del av informationen (Öhman, 2006). De efterföljande förändringarna inom revisionen har präglats av fokus kring identifiering av väsentliga fel och anpassning av lagstiftning till internationella regler (Diamant, 2004).

Flera av de lagar och regler som berör revision och hur revisorn skall arbeta har vuxit fram som ett resultat ur de företagsskandaler som förekommit, förklarar Öhman (2006) och Diamant (2004). Revisorn skall enligt revisorslagen arbeta utifrån god revisorssed samt vid utförandet beakta och genomföra uppdragen självständigt och opartiskt. Förutom revisorslagen finns det ett flertal andra

lagar som påverkar revisorn och ligger till grund för hur revisorn skall arbeta, däribland Revisonslagen och den reglering Revisionsstandard (RS) innehåller. (FAR, 2007 del två)

Diamant (2004) och Öhman (2006) framhåller att de som har makten kring regleringen och ansvaret för dess utveckling är lagstiftarna. Öhman beskriver även att de som är verksamma inom revisionen har ett ansvar för utvecklingen och ett ansvar där det gäller att utföra uppdragen i enlighet med god revisionssed och revisorssed.

Det är människor som genomför revisioner och alla människor är individer med styrkor och svagheter, därav menar Johansson (2005, A) att det alltid finns risk för att misstag begås och att det därmed oavsett lagreglering kommer att förekomma felaktigheter och skandaler.

1.2 Problemdiskussion

Den historiska utvecklingen och kraven på revisionen inom allmänheten samt från olika intressent- grupper har förekommit sedan revisorn granskat och kontrollerat företag (Johansson, 2005, A). Revisorn har till uppgift att gå igenom och kontrollera företagens årsredovisning, bokföring och hur ledningen har skött förvaltningen (FAR, 2007 del två). Det är revisorns roll att kunna säkerhetsställa att informationen som företagets intressenter får ta del av inte är felaktig och det är styrelsen samt ledningen som ansvarar för den ekonomiska rapporten samt förvaltningen. Den utförda revisionen ligger till grund för företagens beslut och är en avgörande faktor för att näringslivet och samhället i sin helhet skall kunna fungera samt utvecklas. (FAR, 2006)

Det förekommer ett flertal olika intressenter som är i behov av informationen, där några av dem utgörs av företagets ägare, leverantörer, kunder samt bolagets styrelse och VD. De har olika informationsbehov och revisorn spelar en viktig roll för att kunna ta fram samt säkerhetsställa informationen, utan revisorn skulle de tvingas att utifrån egen insamlad data fastställa säkerheten. (FAR, 1999)

Förväntningsgapet är en effekt av att revisionen, revisorn genomför inte infriar de förväntningar intressenterna har på vad revisorn skall ansvara för och utföra vid revisionen (Öhman, Häckner, Jansson & Tschudi, 2006). Den diskussion som föreligger i samhälle belyser att det föreligger ett förväntningsgap. Revisorn beskrivs alltför ofta lägga ner för mycket tid på uppgifter som är ren formalia och enkelt att kontrollera, istället för att arbeta med kvalitativ granskning. Företagen anser även att utformandet av revisionsberättelsen är för endimensionell, antingen är den ren eller är den

oren, enligt dem borde det finnas något däremellan. (Wennberg, 2005) Revisorns oberoende roll ifrågasätts även, där fokus av kritiken innefattar att revisorns relation till de stora ägarna och ledningen är utvecklad till den grad att revisorns roll och oberoende behöver ifrågasättas. Intressenterna vill också att revisorerna skall utöka förvaltningsrevisionen, för att bättre kunna bedöma hur styrelsen och ledningen har förvaltat företagets tillgångar. (Johansson, 2005, B)

En del av kritiken mot revisorerna förtydligar även att företag vill ha revisorn som ett ”bollplank” där inte bara alternativa svar utan tydliga svar skall kunna ges och fler råd, samt att revisorn på ett enkelt sätt skall kunna förbättra kommunikationen ut i företag vid lagändringar. (Precht, 2008)

Inom litteraturen beskrivs förväntningsgapet ofta vara ett problem för de större företagen, däremot förekommer det även inom mindre företag. Förväntningsgapet inom mindre företag karaktäriseras ofta av bristfällig kommunikation eller uppkommer när företaget förväntat sig mer av rådgivning och mindre av revision. (Johansson, 2005, B) Inom en nära framtid kommer även revisionsplikten att tas bort för de mindre företagen och detta kommer enligt Peter Clemedtson ordförande i FAR SRS föra med sig att förväntningsgapet minskar när revisionen kommer att styras utifrån vad kunden efterfrågar (Ehlin, 2008).

1.3 Problemformulering

Utifrån ovanstående bakgrund och problemdiskussion har vi valt att inrikta oss mot följande problemformulering:

• Vad förväntar sig mindre företag av revisionen och revisorerna?

• Förekommer det något förväntningsgap och i sådant fall vad orsakar gapet och hur kan det minskas?

1.4 Syfte

Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vad mindre företag har för förväntningar på revisorn och revisionen samt identifiera eventuellt förekommande förväntningsgap. Visar det sig att det förekommer ett förväntningsgap kommer vi att belysa orsakerna till gapet och hur det eventuellt kan komma att minskas utifrån olika former av lösningar.

1.5 Avgränsning

Vi har valt att avgränsa oss till mindre företag detta eftersom att vi vill ge deras bild av hur de upplever att det förekommer ett förväntningsgap eller inte. Vidare kommer vi även att ta kontakt med olika revisionsbyråer för att således kunna få fram vad deras uppfattning är kring ett eventuellt förväntningsgap. Tidigare studier har gjorts av förväntningsgapet i flera olika former, där det ofta varit fokusering även mot en tredje part eller stora företag och därav har vi valt att inrikta oss mot enbart mindre företag och revisionsbyråer i Kalmar regionen.

1.6 Disposition

1. Inledning: I det första kapitlet beskriver vi bakgrunden, problemdiskussionen samt

problemformuleringen. Efter det anger vi syftet med uppsatsen samt vilka avgränsningar vi har valt att göra. Slutligen finns det en disposition av uppsatsen.

2. Metod: I detta kapitel beskriver vi vårt tillvägagångssätt med uppsatsen samt presenterar våra

intervjupersoner. Vidare riktar vi slutligen kritik mot de källor som vi har valt att använda oss av i arbetet.

3. Referensram: Detta kapitel börjar med en beskrivning av teorin gällande tjänsteföretag och

kommunikation. Efter det följer en beskrivning av revisionens syfte och dess delar och därefter beskriver vi revisionsprocessen. Vidare kommer en redogörelse av revisorns olika roller samt en förklaring av revisionspliktens avskaffande. Därefter kommer teorier kring förväntningar och förväntningsgap samt dess lösningar. Slutligen kommer en sammanfattning av hela kapitlet.

4. Empiri: I detta kapitel gör vi en redogörelse av våra intervjuer först med företag och senare

med revisionsbyråer. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av hela empirin.

5. Analys: I detta kapitel kommer vi att jämföra vår teoretiska referensram med den empiriska

undersökning som vi har genomfört.

6. Slutsatser och diskussion: I detta kapitel besvarar vi de frågor vi har ställt i

2. Metod

I metodavsnittet kommer vi att presentera den metod vi har valt samt den arbetsprocess som vi har använt oss av. Här presenterar vi våra intervjupersoner och som avslutning kommer vi att ha en diskussion kring de källor vi har använt oss av i uppsatsen.

Strauss och Corbin (1990) beskriver begreppet metod som ett tillvägagångssätt forskaren kan använda sig av för att uppnå en viss nivå av logik och systematik vid behandling av det empiriska materialet. Det kan vara principer som hjälper forskaren att gå tillväga med tvetydigheter samt motsägelser som kan uppkomma under intervjun.

Forskningsprojekt ska vara intressanta, trovärdiga och begripliga. Med intressant menas att ämnet för forskning ska vara intressant även för andra individer. Begriplighet innebär att rapporten ska vara lätt att förstå för läsaren och förmedla det budskap som forskaren vill att den ska göra. Det betyder att forskaren måste använda det språk läsaren känner och förstår. För att rapporten ska vara trovärdig behöver forskaren få stöd i form av faktauppgifter samt andra undersökningar inom samma område. (Eriksson & Wiedersheim - Paul, 2001)

2.1 Positivism och hermeneutik

Det finns två vetenskapliga huvudinriktningar det vill säga hermeneutiken och positivismen (Eriksson & Wiedersheim - Paul, 2001). Den hermeneutiska metoden innebär att forskaren får en djupare förståelse av ämnet allt eftersom forskningsprocessen fortskrider. Den hermeneutiska inriktningen visar på vilket sätt forskaren färdigställer en helhet av den införskaffade informationen. Inriktningen innebär ett systematiskt handlingssätt för att hitta en inre mening och få en helhetsförståelse för ämnet. Forskaren måste vara medveten om att de förutsättningarna som tolkas utifrån och han måste också förstå det som ska tolkas och som ingår i en helhet. (Befring, 1994)

Positivism bygger på experiment, logik och kvantitativa undersökningar, det vill säga den statistiska metoden. Den syftar vidare till att grunda sin undersökning på en säker kunskap. Enligt positivismen finns det enbart två källor till kunskapen det vill säga det logiska sätt där forskaren kan resonera kring ett ämne och komma fram till något. Den andra källan är människans fem sinnen, som vi använder för att registrera vad som händer i omgivningen. (Eriksson & Wiedersheim - Paul, 2001)

För oss var valet enkelt mellan hermeneutiken och positivismen. Vi har valt hermeneutiken i stället för positivismen eftersom vår rapport inte bygger på statistiska undersökningar eller hypotesprövningar. I stället kommer vi att tolka den data och information som vi har insamlat genom teoristudier och empiriska intervjuer, vilket stämmer överens med det hermeneutiska synsättet.

2.2 Kvalitativ och kvantitativ metod

Insamling av data brukar ske med två olika metoder, kvalitativ eller kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden förlitar sig i stor utsträckning på tolkningar av insamlad information. Den kvantitativa metoden, innefattar data i form av ord och bilder från dokument och observationer. (Neuman, 2000) Vidare innebär den kvalitativa metoden att forskare inte har valt ut intervjupersoner i ett tidigare skede utan gör det under tiden projekten pågår. Det är därför viktigt att ständigt se till att välja ut de intervjupersoner som har kunskap om ämnet samt kan svara på frågorna som stämmer överens med anvisningarna i problemformuleringen. (Jensen, 1995)

Det finns tre huvudkomponenter när det gäller kvalitativa metoder. Den första är data som kan komma från olika källor där intervjuer och observationer är de vanligaste. Vidare finns det analytiskt eller tolkande tillvägagångssätt som används för att hitta teorier. Till sist finns det skriven eller muntlig presentation av undersökningen. (Strauss & Corbin, 1990)

Kvalitativa metoder är först och främst undersökningsmetoder. De är ett sätt att ta reda på vad människor gör, vet, tänker och känner genom observationer, intervjuer och analyser av erhållen data. Metoden ger tillstånd till att evaluera undersökningar för att studera djupet och detaljrikedomen av det tänkta problemet. Det faktum att datasamlingen inte är konstruerad genom förutbestämda kategorier av analyser medverkar till en innehållsrik och omfattande kvalitativ data. (Patton, 1990). En kvalitativ metod ger en mer mångsidig och djupgående beskrivning av fenomenet (Jensen, 1995).

En fördel med det kvantitativa tillvägagångssättet är att det är möjligt att mäta reaktioner av många ämnen genom ett begränsat antal frågor, vilket underlättar jämförelsen och den statistiska sammansättningen av erhållen data (Patton, 1990). Metoden undersöker fenomenets dimensioner som ligger till grund för kartläggning av de olika sambanden (Jensen, 1995).

standardiserad och består av siffror från genomförda mätningar. Analys uppstår genom att statistisk data, tabeller eller diagram ställs mot valda hypoteser. (Neuman, 2000)

För uppsatsen har vi valt att använda den kvalitativa metoden eftersom den passar bäst till vår undersökningsmetod, vilket är intervjuer med små och medelstora företag samt revisionsbyråer. Vi vill skapa oss förståelsen för de förväntningar som små och medelstora företag har av revisionen och revisorn samt det förväntningsgap som finns mellan vad företagen förväntar sig och vad revisorn vid revisionen levererar. Med hjälp av den kvalitativa metoden kan vi samla in en mängd information om det problemområde vi har valt att studera.

2.3 Tillvägagångssätt

Undersökningsprocessen kan indelas i sju steg. Hela processen börjar med att forskaren väljer ett ämne, det vill säga ett generellt område som han vill undersöka men ämnesvalet kan i sig vara för omfattande. Det är därför viktigt med nästa steg som är att koncentrera ämnet till en specifikt fråga, inriktad mot ett specifikt område. Under detta steg går forskaren igenom tidigare undersökningar och utgiven litteratur. Steget därefter är mer av praktisk utformning, forskaren väljer helt enkelt ut hur många individer som skall ingå i undersökningen och vilka frågor som ska ställas. Efter tredje steget inleds insamlingen av data och följs sedan av en genomgående analys av materialet för att kunna se tecken på eventuella samband. De mönster eller samband forskaren kan utläsa, ligger till grund för den avslutande analysen. Slutligen förmedlar forskaren resultatet av undersökning genom en skriftlig eller muntlig rapport. (Neuman, 2000)

Vår uppsats följer till viss del Neumans (2000) process med sjustegscykeln. Först har vi valt ämnet revision för att sedan avgränsa vår undersökning till vad små företag har för förväntningar på revisorn och revisionen samt om det förekommer ett förväntningsgap mellan företagen och revisorn. Därefter har vi samlat in en del av teorierna om det vi ska studera för att läsa in oss på ämnet och efter det valde vi ut vilka företag och revisionsbyråer vi skulle intervjua samt utformade frågorna efter problemformuleringen. Efteråt har vi samlat in all resterande data kring det valda ämnet som vi sedan har analyserat för att hitta de olika sambanden.

2.4 Urval

Urvalet i en kvalitativ studie innebär inte enbara att välja ut personer som ska intervjuas utan handlar även om att välja rätt omgivning för undersökningen. Vanligaste är att först formulera problemet som ska undersökas för att sedan välja den miljö som är lämplig till den valda problemformuleringen. (Ryen, 2004)

För att göra en empirisk undersökning måste forskaren bestämma, avgränsa och definiera populationen som undersökning är riktad till. Vidare måste ett urval göras ur den valda populationen som är representativ för målgruppen. Det anges tre faktorer som kan påverka representativiteten i urvalet vilka är: urvalsmetoden, homogeniteten i populationen samt storleken på urvalet. Slumpmässigt urval är det bästa urvalet ur statistisk synvinkel eftersom att alla individer i populationen har en lika stor möjlighet att väljas ut. När stor homogenitet råder innebär det att det är en liten variation av de eftertraktade egenskaper som behövs till undersökningen, vilket gör det enklare att göra ett representativt urval. Den sista faktorn handlar om att ju fler som väljs till undersökning, desto bättre möjlighet till att urvalet blir representativt för målgruppen. (Befring, 1994)

Vi valde ut intervjupersonerna efter deras kunskapsnivå om det ämnet vi har valt att undersöka. Våra utvalda intervjupersoner representerade både små och medelstora företag samt olika branscher, vilket ger oss insyn i de olikheter som finns mellan grupperna men även likheterna i deras åsikter. Samtidigt får vi även en djupare inblick och förståelse i det valda ämnesområdet.

2.5 Induktivt och deduktivt angreppssätt

Forskare använder två olika angreppssätt för att bilda och testa teorier, vilka kallas deduktivt och induktivt angreppssätt och kan användas i undersökningar tillsammans eller separat. Det deduktiva angreppssättet börjar på en abstraktnivå och går sedan mer mot användningen av empiriska bevis. (Neuman, 2000) Utgångspunkten för det deduktiva angreppssättet är teori samt problemområdet (Eriksson & Wiedersheim - Paul, 2001). När det gäller det induktiva angreppssättet börjar forskningen med en detaljerad observation och flyttas sedan mer mot abstrakta generaliseringar av idéer (Neuman, 2000). Vidare den induktiva metoden drar slutsatser från empiriska data (Eriksson & Wiedersheim - Paul, 2001).

vårt ämnesområde och därefter har vi skaffat oss mer information och kunskap inom det undersökta området. Detta angreppssätt anser vi underlättar senare insamling av vår empiridel. Det är också orsaken till varför vi har placerat teoridelen först och empiridelen efter det. Med hjälp av det får vi en bra grund i den teoretiska delen för att på ett korrekt sätt insamla vår empiri för att vidare analysera data med det insamlade underlaget som leder till slutsatser och ställningstagande.

2.6 Primärdata och sekundärdata

Insamling av primärdata innebär att forskaren samlar in information med syftet att bilda analysunderlag i undersökningen. Forskaren måste bedöma på vilket sätt informationen ska insamlas och det finns tre möjliga tillvägagångssätt: observationer, enkäter samt intervjuer. (Befring, 1994) Vår primära data innehåller de tio intervjuer som vi har utfört med både företag och revisionsbyråer. Den insamlade datan kan anses mer tillförlitlig eftersom flera respondenter har svarat på liknande sätt. I och med att vi har valt att genomföra tio intervjuer kan vi bättre se likheter i respondenternas svar samt se de olika samband som finns. Det är även viktigt för oss med de olikheter som finns i deras svar samt de personliga åsikterna om ämnet för att genom det får vi en bredare insyn i det studerade området.

Med sekundärdata anses redan insamlad data och information som forskaren ska använda i sitt arbete (Befring, 1994). Det som ingår i vår sekundärdata är litteratur i form av böcker, tidskrifter och hemsidor som behandlar vårt ämnesområde. Sekundärdata har varit till stor hjälp i arbetet exempelvis genom de tidigare gjorda undersökningarna inom vårt studerade område eftersom vi kunde jämföra dessa med den information vi har fått under intervjuerna.

2.7 Intervjuer

Underlaget för vår empiri har vi samlat in genom tio intervjuer. För att få två olika synpunkter på det undersökta ämnet har vi valt att intervjua sju företag och tre revisionsbyråer. En intervju är en kommunikation mellan tre individer, det vill säga en respondent, en intervjuare samt en åskådare. Syftet med en intervju är att förmedla upplevelser, kunskap, åsikter, attityder och erfarenheter från respondenten till åskådaren med hjälp av intervjuaren. (Jacobsen, 1993)

Jensen (1995) säger att det är bra om intervjun fungerar som tvåvägskommunikation mellan intervjupersonen och intervjuare. För att underlätta för respondentern har vi låtit dem ta del av intervjufrågorna innan själva intervjun. Det finns flera former av intervjumetoder var av vi valt att

använda oss av den generella intervjun med ledande inställning som innebär att intervjuare skissar först huvudfrågor till respondenten innan själva intervjun börjar. Frågorna behöver inte vara ställda i någon särskild ordning och de fungerar som en kontrollista för att försäkra sig att alla de viktiga frågorna är ställda (Patton, 1990) Vi har därför beskrivit syftet av vårt ämne och intervjun samt vem som ska använda och ta del av resultaten innan intervjun.

Det finns flera olika former av intervjuer. En öppen intervju innebär att frågornas innehåll, följd samt svarsmöjligheter är fri. Öppna intervjuer kan indelas i två huvudkategorier: den försiktiga intervjun och den kreativa intervjun. I den första försöker forskaren eliminera feltolkningar genom att minska inflytandet, vilket intervjuare har på den intervjuade personen. Den andra kategorin har för syfte att få något nytt från intervjupersonen och därför om intervjuare har en viss påverkan på intervjupersonen är av mindre vikt. (Jensen, 1995) Fältintervju är lämpligt för undersökning av frågor som innehåller lärande om förståelsen eller beskrivning av en grupp av individer (Neuman, 2000).

Att intervjua innebär en kombination av förberedelser och improvisation (Jacobsen, 1993). Under intervjuerna har vi förutom frågor från vår mall även ställt spontana följdfrågor som var intressanta för det område vi studerar. Intervjuaren har till uppgift under intervjun att samla in data som de är och bör undvika att påverka intervjupersoner under intervjun (Ryen, 2004). Vi har använt oss av en intervjumall för att vi inte skulle missa några viktiga frågor och därigenom användbar information. Det var viktigt att få svar på våra frågor eftersom det skulle ge oss information om det området som vi har valt att studera.

Under intervjun har vi använt oss av både bandinspelning och egna anteckningar för att inte missa viktig information under samtalet, samt för att kunna koncentrera oss på svaren. De egna anteckningarna har vi använt för att försäkra oss att vi har informationen om det skulle vara något fel med bandspelaren.

2.7.1 Intervjupersoner

Med hjälp av affärsdata har vi valt företag samt revisionsbyråer som passade till vår undersökning. Vi tog telefonkontakt med dem för att fråga om de kunde ställa upp för intervjun samt bestämma tid och plats för den. De personer som vi har intervjuat är:

Företag

Ann-Charlotte Melberg – Ägare, AC - Melberg AB

Gunvor Johansson – Ekonomiansvarig, Atrio arkitekt AB

Anneli Nilsson – Ekonomiansvarig, AVC – service AB

Yvette Furéus – Ekonomichef, Kalmar djursjukhus AB

Mikael Leijon – Ägare, M & M Leijon AB

Ove Johansson – Ägare, Oj Toy

Söderqvist – Ägare, Söderqvist Radio & Tv Service

Revisionsbyrån

Torbjörn Lundh och Karl Pettersson – Grant Thornton

Andreas Folke – KPMG

Per Eriksson – Sporrong & Eriksson Revisionsbyrå AB

Intervjufrågorna som vi ställde under intervjuerna finns i bilaga ett och två.

2.8 Validitet och reliabilitet

Med mätning anses kvantifiering av egenskaper i enlighet med fastställda regler. Dessa mätningar kan ha olika tillit vid en undersökning. Hur stor tilliten är kan utryckas genom hög eller låg validitet och reliabilitet. Validitet behandlar hur giltigt mätresultatet är, det vill säga på vilket sätt vi har fått fram mätresultatet för vår önskade mätning. (Befring, 1994). Det skils mellan yttre och inre validitet. Med inre validitet avses överensstämmelsen mellan begreppen och de mätbara definitionerna av dem. Det innebär att forskaren kan undersöka den inre validiteten utan insamlig av empiriska data. Yttre validitet innebär överensstämmelsen mellan verkligheten och mätvärdet som forskaren får vid användning av definitionen. (Eriksson & Wiedersheim - Paul, 2001)

Reliabilitet beskriver de mätfel som kan uppstå under mätningen och begränsas av hur väl forskaren lyckas med att minimera felet (Befring, 1994). Det skiljs mellan tre typer av reliabilitet, vilka är stabil, representativ samt ekvivalent reliabilitet. Stabil reliabilitet belyser reliabilitet under tiden, det vill säga med den kan svaras på frågan om mätning ger samma resultat om det görs vid olika tidpunkter. Representativ reliabilitet innebär reliabilitet över populationen eller grupp av individer där frågan kan ställas om mätning ger samma svar om den görs för olika grupper av individer. Den sista ekvivalent reliabilitet, används när det finns flera indikatorer, det vill säga flera olika indikatorer som mäter samma sak. (Neuman, 2000)

Vi anser att vår reliabilitet och validitet är hög eftersom vi har intervjuat flera företag för att få flera synpunkter och åsikter på vårt undersökta ämne, samt några revisionsföretag för att även där få ytterligare en dimension från deras sida. De intervjuade företagen är verksamma i olika branscher som kan ha olika synpunkter på det undersökta ämnet, samt har respondenterna den kunskap som behövs för att svara på intervjufrågorna. Det vi tycker är en svaghet i vår rapport är säkerheten av vår tolkning av intervjuerna och därför kan det våra svårt att bedöma det fullt ut.

2.9 Källkritik

Källkritik innebär att ta reda på hur trovärdig informationen och materialet är som forskaren har skaffat. Källkritiken kan jämföras med bedömningen av reliabilitet och validitet under de empiriska studierna. Syfte med källkritik är att värdera vilken betydelse insamlad data har utifrån användbarheten och relevansen för forskningen. Det viktiga är att avgöra hur pålitliga, trovärdiga och valida källorna är. Forskaren måste ta ställning till hur viktig en viss källa är i förhållande till andra samt om innebörden i källan är sannolik och trovärdig. (Befring, 1994) Facklitteratur är rapporter från olika undersökningar eller forskning och teoretiska eller filosofiska rapporter som karakteriseras av professionellt skrivande. Detta material kan användas som bakgrundmaterial och jämföras med eget undersökningsmaterial. (Strauss & Corbin, 1990)

Det finns tre huvudsyften med källkritik:

1. Om källan är valid det vill säga mäter det som den ska mäta, 2. Om den är relevant, väsentlig för ämnet,

3. Om den är reliabel, det vill säga att den är fri från systematiska felvariationer. (Eriksson & Wiedersheim - Paul, 2001)

Den kritik som riktas mot kvalitativ forskning görs bland annat mot artiklar som endast visar en del av materialet som finns inom ämnesområdet. Detta kan även förekomma vid större arbeten som rapporter och uppsatser. Nästa kritik som tilltalas mot kvalitativ forskning är att den använder sig av korta berättelser och ett fåtal exempel vilket leder till att läsaren inte får ta del av avvikande data. Det är validiteten som denna kritik riktar sig mot eftersom validiteten kan minska på grund av att författaren inte tar upp avvikande fall. En annan kritik är att kvalitativ metod strävar efter att förenkla verkligheten. (Ryen, 2004)

hemsidor samt de intervjuer som vi har utfört. Vi anser att informationen som vi har använt oss av är pålitlig och uppfyller krav på litteratur och dess fördjupning. Internetkällor kan vara bristfälliga men eftersom vi endast har använt oss av myndigheternas hemsidor anser vi att den information som vi har tagit därifrån är pålitlig och trovärdig.

3. Referensram

I den teoretiska referensramen kommer vi att presentera de grundläggande teorier som ger läsaren insyn i vårt valda ämnesområde. Den presenterade teorin anser vi är betydelsefull för att vi ska kunna besvara de problemformuleringar som vi har belyst i det inledande avsnittet.

3.1 Tjänsteföretag

Företag betraktas som ett öppet system och är sammankopplade som en helhet med sin omgivning. Med omgivningen har företaget en utbytesprocess, de köper in varor och tjänster samt förädlar och säljer produkter vidare. (Norling, 1993). En tjänst uppstår, till skillnad från en produkt, i direkt kontakt med kunden (Sternhufvud, 1998).

Det är kunder som styr marknaden och står i centrum medan företagets konkurrensförmåga beror på hur bra deras kompetens och förmåga är för att lösa kundens problem samt behov (Norling, 1993).

Norling (1993) beskriver Berry och Zeithamls gap - modell. Den identifierar de fem viktigaste kommunikationsproblemen som kan uppstå i tjänsteprocessen eller under tjänstekonstruktionen. Det första gapet bygger på det ledningen tror att kunden vill ha och förväntar sig av tjänsten och det som kunden verkligen förväntar sig av tjänsten. Det andra gapet beskriver de skillnader som finns mellan vad företaget tror kunden vill ha och vad tjänsten innehåller rent teoretiskt, vilket utgör tjänstens teoretiska kvalitéer. Det tredje gapet innehåller skillnaderna mellan tjänstens teoretiska kvalitéer och vad som verkligen skapas under tjänsteprocessen. Nästa gap beskriver skillnaden mellan den tjänst företaget levererar och innehållet av den tjänst företaget erbjudit kunden. Det sista gapet visar de skillnader som finns mellan vad kunden har upplevt av tjänsten och vad han hade förväntat sig. (Norling, 1993)

3.1.1 Tjänstekvalitet

Tjänstekvalitet kan definieras som skillnaden mellan kundens förväntningar och upplevelser medan upplevd tjänstekvalitet definieras som skillnaden mellan upplevelsen av tjänsten och tidigare förväntningar på den. Om kunden upplever att kvaliteten är bättre än vad han/hon har väntat sig eller lika bra betyder det att kunden är nöjd, i motsatta fall är kunden missnöjd. Här kan det i enlighet med vad Norling (1993) beskriver uppkomma ett förväntningsgap, menar Liljander och Strandvik (1992) när tjänsten inte lever upp till kundens förväntningar. Vidare skriver Liljander och

Strandvik att kunden inte kan ha tjänsteförväntningar på liknande sätt som de har för varor, vilket beror på är att tjänster är mer abstrakta och därav är även kvaliteten mer abstrakt och svårare att förstå. (Liljander & Strandvik, 1992)

För att företag ska uppnå en hög kvalitet måste det lyckas med fyra saker:

• Leverantören och kunden måste ha samma inställning på det kunden verkligen vill ha.

• Företaget måste kunna ge ett attraktivt utbud av tjänster med ledning och kännedom av kundens behov.

• Alla anställda i tjänsteföretaget måste arbeta i samma riktning, för att kunna infria företagets vision och kundens förväntningar.

• Alla anställda måste leva upp till de åtaganden som företaget har mot kunden. (Sternhufvud, 1998)

Tjänsteföretagets kvalitet baseras på de anställdas kompetens och attityder, eftersom att det är de som är företagets ansikte utåt, skapar sig kunden en uppfattning om företaget genom de anställda. Kundens upplevelser angående kvalitet i företaget beror på tre faktorer: den bilden som kunden har av företaget, det kunden förväntar sig av företaget samt kundens tidigare erfarenheter av företagets utbud och kvalitet. Om kunden har en positiv bild av företaget förmedlar den en mer positiv utvärdering av företagets utbud och kvalitet medan en negativ bild har den motsatta effekten. (Sternhufvud, 1998) All diskussion om kvalitetskrav måste vara kreativ och oberoende mellan vilka parter diskussionen sker (McLagan & Krembs, 1997).

Att tjänsteföretag har hög kvalitet är viktigt för deras överlevnad, särskilt när företagen möter en stark konkurrens. Kundens förväntningar på tjänsteföretagets eller kunskapsföretagets kvalitet kan stiga i snabbare takt än förväntningarna som är kopplade till producerande företag. Hög kvalitet i tjänsteföretag leder till mer lojala och nöjda kunder som också ger sitt positiv omdöme för omvärlden. Det innebär att kunden kommer tillbaka. När reklamationer uppstår är det viktig att tjänsteföretag hanterar det på rätt sätt annars kan relationen mellan kund och företaget påverkas negativt. (Sternhufvud, 1998)

Att anskaffa relevant information begränsas av vad informationen kostar, vilket beror på att den behövda informationen ofta är besvärliga och därigenom dyr att förvärva, överföra eller använda inom något annat område än det specifikt tänkta området. Detta gör att det blir svårt och kostsamt för företaget att förutse och förstå kundens behov. Företag behöver ständigt analysera, utvärdera och lära sig vad kundens nuvarande samt framtida behov är för att kunna anpassa utbudet efter vad

kunden önskar. (Sandén, 2007)

En effektiv utveckling av service och tjänstekvalitet är beroende av hur väl företaget förstår och kan identifiera kundens inneboende behov. Det räcker inte med att företag endast är kundorienterade utan innebär även att företagen ständigt måste lära sig av kunden och samarbeta med kunderna i avsikt att svara på deras individuella och dynamiska behov. (Matthing, Sandén & Edvardsson, 2004)

3.2 Kommunikation

För en revisor är kommunikationen med människorna väldigt viktig, den största delen av samspelet mellan revisorn och den reviderade i relationen, sker genom den dagliga löpande kontakten som bygger på förtroendet mellan parterna, inte genom revisionsberättelsen eller allvarliga diskussioner med ledningen (FAR, 1999).

Kommunikation är människans viktigaste beteende och fyller olika funktioner exempelvis informationsöverföring och kunskapsutveckling men den viktigaste uppgiften är att etablera, utveckla och upprätthålla de sociala relationerna. Kommunikationssystemet består av en informationskälla som framställer ett meddelande. Sändaren omvandlar meddelandet till en signal som via en kanal skickas till en eller flera mottagare som avkodar meddelandet och till slut når meddelandet målet. Alla signaler är ständigt utsatta för störningar som kan påverka meddelandet. Både sändare och mottagare måste fungera i kommunikationsrelationen för att ett informationsbyte kan komma till stånd. Hård af Segerstad (2002) menar vidare att förståelsen mellan kommunicerade parter kan uppnås genom att verkligheten förenas med tänkandet. Det innebär att för att förstå något måste parterna redan ha något av värde, som de kan använda för att ge mening åt verkligheten. (Hård af Segerstad, 2002)

Snabba förändringar på arbetsplatserna i dagens samhälle har skapat behovet av en effektiv kommunikation. Härigenom spelar den personliga kommunikationen en viktig roll. En ofullständig kommunikation leder till att parterna missförstår varandra. (McLagan & Krembs, 1997)

Direkt kommunikation definieras som avsiktlig och dynamisk interaktiv kommunikation, där grunden för kommunikationen är att deltagarna är aktiva. Karaktären på kommunikationen av sådant slag innebär att diskussionerna är öppna, respektfyllda, genomtänkta, uppriktiga, och fyller en funktion, en funktion där fokusering mot ett resultat är i centrum. Denna typ av kommunikation

är viktig för alla relationer som förekommer på en arbetsplats, det vill säga mellan kunder och leverantörer, mellan chefer och anställda samt emellan anställda. För att genomföra direkt kommunikation behövs sex färdigheter vilka är: observerande, lyssnande, medkännande, undersökande, beskrivande och slutledande. De första tre färdigheterna är receptiva, det vill säga mottagande färdigheter medan de andra tre är expressiva, vilket betyder uttryckande färdigheter. (McLagan & Krembs, 1997)

Feedback är en form av information som kan användas för att förbättra samt stärka gruppens men även själva individens prestationer. Den gör det möjligt att övervaka vad som skall göras annorlunda för att enklare kunna uppnå framgångar. Desto mer utvecklande och hjälpsam feedback individerna får desto bättre presterar gruppen som helhet och individen själv. (Hargie, 2007)

I kommunikationen är det starkaste verktyget att fråga. De individer som anstränger sig mer i att bygga relationer genom en aktiv kommunikation med andra individer kommer troligtvis att vara mer framgångsrika. (Hargie, 2007)

3.3 Vad syftar revisionen till och vilka delar består den av?

Revisionens huvudsakliga syfte är att säkerhetsställa att företaget revisorn reviderar inte förmedlar en felaktig bild av deras ekonomiska förhållande och hur förvaltningen av företagets resurser genomförts (FAR, 1999). Revisionen spelar därmed dels en mycket viktig roll för att intressenterna inte skall få felaktig information och att de verkligen kan lita på att den är av hög kvalitet och dels en viktig roll för näringslivets utveckling (FAR, 2006). Genom revisionen, uppkommer en form av trygghet, den förmedlar att företaget följer lagar och regler, minskar intressenternas misstro mot innehållet i årsredovisningen och ökar sannolikheten för att fel samt oegentligheter inte finns kvar efter revisionen (FAR SRS hemsida, 080512).

Revisionen består av två delar, förvaltningsrevision och redovisningsrevision, som tillsammans har till uppgift att kvalitetssäkra informationen (FAR, 2006). Förvaltningsrevisionen bygger på att revisorn granskar hur väl styrelsen och VD har förvaltat och tagit hand om bolagets finansiella medel (FAR, 1999). Redovisningsrevisionen, kännetecknas av en löpande granskning av hur företaget genomfört bokföringen, bokslut och en kontroll av årsredovisningens innehåll (Diamant, 2004).

3.4 God revisionssed och revisorssed

Vid genomförandet av en revision skall revisorn efterleva och utföra revisionen i överensstämmelse med god revisorssed och god revisionssed (FAR, 2007, del två). God revisionssed är övergripande en förklaring och förtydligande till revisorn hur arbetet skall genomföras (FAR, 2006). Det som ligger till grund för god revisionssed är risk och väsentlighet. Revisorns arbetsuppgifter skall vara utförda i den omfattning som krävs för att revisorn med rimlig säkerhet kan garantera att risken för väsentliga fel inte förekommer efter revisionen. (Cassel, 1996)

God revisorssed, utgör mer en beskrivande form över de yrkesetiska regler revisorn skall efterleva (Cassel, 1996). Revisorns etiska regler begränsar inte bara revisorns tillvägagångssätt vid utförandet av en revision utan är en form av grundregel, som revisorn skall följa i det vardagliga arbetet (FAR SRS hemsida, 080513).

Begreppen förekommer i ABL och andra lagar men är inte tydligt förklarade, vilket är en följd av att regleringen inte skall hindra begreppen från att formas efter de förändringar som sker i näringslivet (Diamant, 2004).

3.5 Revisionsprocessen

Revisionsprocessen är en beskrivning av vilka delar som ingår i revisionen. Den innefattar en inledande informationsinsamling, planering och bedömning av förekommande väsentliga risker, granskning och rapportering. (Jönsson, 2005)

3.5.1 Planering och informationsinsamling

En revision genomsyras av planering och revisorns kunskap om företaget. Revisionen inleds därmed av att revisorn samlar in information om företaget. Informationen ligger till grund för revisorns planering, och en noggrant utförd planering baserad på revisorns kunskap är avgörande för hur resterade delar av revisionen kommer att fortlöpa. (FAR, 1999) Företag är unika, därav behöver revisionen anpassas efter de förhållande som är karaktäriserande för företaget (FAR, 2006).

3.5.2 Bedömning av väsentlighet och förekommande risker

Revisorn behöver redan i inledningsskedet av planeringen gå igenom vilka väsentliga risker som förekommer för att kunna inrikta revisionen mot rätt områden (FAR, 1999). En definition av vad som är väsentligt finns inte fastsällt utan varierar beroende på företagets förutsättningar, storlek och revisorns egen bedömning. Vad som anses vara ett väsentligt belopp i ett mindre företag behöver därmed inte vara väsentligt för ett större företag. (FAR, 2006)

Den risk som förekommer att revisorn lämnar ett felaktigt uttalande i revisionsberättelsen benämns revisionsrisk, och den innefattar tre andra risker som inverkar på revisionsrisken. De tre formerna är inneboende risk, kontrollrisken och upptäcktsrisken. (Moberg. 2003)

Den inneboende risken innefattar risken för att det kan förekomma fel i redovisningen och att styrelsens samt ledningens förvaltning av företaget inte är utan brister. Kontrollrisken beskrivs vara risken för att företagets interna kontrollsystem och redovisningssystem inte identifierar och tar hand om uppkommande väsentliga felaktigheter. (FAR, 2007, del två). Upptäcktsrisken innebär att revisionen medför en risk att revisorn inte upptäcker väsentliga fel och är direkt sammanlänkad med revisionens utformning och omfattning (FAR, 2006).

3.5.3 Granskning

För att kunna genomföra revisionen effektivt skall revisorn utveckla en övergripande revisionsplan och ett granskningsprogram, vilket görs efter att riskerna analyserats (FAR, 1999). Revisionsplanen beskriver arbetsgången, omfattningen och vad revisorn kommer att inrikta sig emot. Hur omfattande planeringen blir varierar beroende på svårighetsgraden av revisionen, företagets storlek och revisorns kunskapsnivå om företaget. (FAR., 2007, del två) Granskningsprogrammet beskriver hur arbetet skall genomföras och fokus riktas mot områden där risken för väsentliga fel är förekommande (FAR, 2006).

Vid en revision använder sig revisorn av två former av granskningsmetoder, internkontroll- granskning eller substansgranskning. Vanligt förekommande är även en kombination av metoderna. Internkontrollen bygger på att revisorn säkerhetsställer att företagets interna rutiner och kontroller fungerar. Substansgranskningen innebär att revisorn kontrollerar samt granskar poster i resultat- och balansräkningen. (FAR, 2006)

I små företag är det många gånger en person eller något fler som ansvarar för bokföringen, redovisningen och medelsförvaltningen, därav har företagen i många fall inte utvecklat interna kontrollsystem (FAR, 2007, del två). Detta medför att revisorn till stor del får använda sig av substansgranskning och att granskningen av betydande transaktioner samt väsentliga poster får en större roll när den interna kontrollen inte är lika omfattande (FAR, 1999). För att säkerhetsställa eller kontrollera posterna kan bland annat revisorn genomföra en lagerinventering eller noggranna analyser av vad som verkligen finns på kontona (FAR, 2006). Omfattningen, reglerar revisorn genom att använda sig av stickprovskontroller (FAR, 1999).

3.5.4 Rapportering

Under revisionen när det uppkommer fel, tar revisorn upp det med företaget vart efter problemen upptäcks och i de flesta fall rättar företaget bristerna, i takt med revisorns påpekanden. Kritik, mindre fel samt förslag till lösningar förmedlas till de ansvariga, brister i den interna kontrollen lämnas kontinuerligt under granskningen. Väsentliga fel som kan påverka den rättvisande bilden förs in i revisionsberättelsen, mindre väsentliga fel tas upp med styrelsen och ledningen. (FAR, 1999)

I slutskedet av revisionsuppdraget är det vanligt förekommande att revisorn går igenom revisionen med företagsledningen. Vanligen brukar revisorn även finnas med på företagets styrelsemöten där han delger information och svarar på frågor. (FAR, 2006)

3.5.5 Revisionsberättelsen – målet med revisionen

Det slutgiltiga målet för revisorn inom revisionen, är att arbeta fram en revisionsberättelse och komma med ett uttalande, där revisorn antingen framhåller att det med stor säkerhet inte förekommer några väsentliga fel, alternativt vid en högre grad av risk förklarar att säkerheten inte är lika hög. (FAR, 2006) Revisionsberättelsen är antingen ren eller oren (Cassel, 1996). En oren lämnas i regel enbart när väsentliga avvikelser uppkommer. En ren revisionsberättelse kan däremot aldrig vara en försäkran för att felaktigheter inte finns kvar efter revisionen. (FAR, 1999)

Revisionsberättelsen är en extern informationskälla till intressenterna och en grund för deras tilltro till innehållet i årsredovisningen, således skapar den därigenom en form av trygghet för användarna (FAR SRS hemsida, 080512).

revisionsberättelse är ett standardiserat dokument vilket innebär att intressenterna som läser den endast får en inblick i kvaliteten av revisionen och årsredovisningen endast när den avviker från standarden (Larsson, 2005). Raspe (2008) anser att revisionsberättelsen inte är avsedd för att ge någon bredare information om själva företaget förutom att vara ett beslutsunderlag för företagets intressenter. Den ska inte innehålla revisorns egna affärsmässiga bedömningar eller uttalanden om företagets förhållande som i sin tur kan påverka revisorns oberoende. (Raspe, 2008) Å andra sidan anser Öhman (2007) att ett utvidgande av revisionsberättelsen är ett steg i rätt riktning eftersom det kan förbättra beslutsunderlaget för företagets intressenter. Det kan göras i revisionsberättelsen eller i kompletterande material. (Öhman, 2007)

3.6 Dokumentering

Bestämmelserna i Revisorslagen (2001:883), beskriver att revisorn har till uppgift att dokumentera väsentlig information, som behövs för att kunna genomföra revisionen och vara till grund för att säkerhetsställa revisorns oberoende i efterhand (FAR, 2007 del två). Innehållet av de dokumenterade uppgifterna fungerar som en säkerhet, den ger en bild av vad revisorn har granskat och varför den inte har blivit mer omfattad eller inriktad mot andra delar, när revisorns trovärdighet och oberoende ifrågasätts (Svenska kommunförbundet, 2002). Dokumentationen ger revisorn information av vad som har genomförts och minskar därigenom risken för dubbelarbete (FAR, 1999). Den huvudsakliga dokumenteringen skall innefattas av tre uppgifter, information som är av vikt och påverkar utfallet av analysmodellen, faktorer som uppkommit som kan påverka förtroendet och vilka åtgärder som genomförts för att eliminera förtroendehotet (Moberg, 2003).

3.7 Övergripande om revisorns roller och rådgivande

Revisorns huvudsakliga roll är att ta del av och kvalitetssäkra innehållet i den ekonomiska informationen som företagen ger ut externt till intressenterna (FAR, 1999). Däremot ingår det inte i rollen att systematiskt vara en felsökare, där målet är att upptäcka och förhindra oegentligheter. Förekommer det en anledning att misstänka att det föreligger oegentligheter, har däremot revisorn till uppgift att meddela VD och ledningen om förhållandena. (Cassel, 1996)

Revisorn spelar härigenom en viktig och avgörande roll för näringslivet, utan revisorn skulle därmed intressenterna behöva samla in egen data för att kunna säkerhetsställa den externa informationen och tilltron till innehållet i rapporteringen (FAR, 2006). Revisorn har enligt Moberg (2003) tre former av roller, den klassiska revisorsrollen, där granskningen är i fokus, konsultrollen med inriktning mot rådgivning till klienten eller intressenter och en roll där revisorn arbetar med

uppgifter som enligt lagstiftningen eller andra krav i många fall ligger inom ramen för kundens näringsverksamhet. Den klassiska rollen innefattar att revisorn många gånger upptäcker felaktigheter och föreslår lösningar och rent historiskt har den reviderade alltid försökt att få vägledning av revisorn samt följa revisorns råd (Casell, 1996).

3.7.1 Revisionsrådgivning och fristående rådgivning

Revisionsrådgivning är de delar som ingår i revisorns granskning av företaget. Grunden inom revisionsrådgivning är att den behöver vara tydligt sammanhängande med revisorns granskningsuppdrag. (Mober, 2003). Den delen som inte hamnar inom ramarna för revisionsrådgivningen ingår i den fristående rådgivningen och utgör en del av revisorns roll som konsult (Fant, 1994). Vid fristående rådgivning skall revisorn ange vem som varit rådgivare, vad rådgivningen innefattat och vilka förslag revisorn har diskuterat med klienten. De delar som vanligtvis anses vara tillhörande den fristående rådgivningen innefattas i regel av skatterådgivning, organisationsfrågor, hjälp med deklarationsuppgifter och förklaringar av lagar. (FAR SRS hemsida, 080419)

Revisorns rådgivning

Revisorn som genomför revisionen får inom rådgivningen lämna förslag och förklara fördelar och nackdelar med alternativen. Däremot är det inte tillåtet för revisorn att vara delaktig i beslutsfattandet, den rollen har klienten. Rådgivningen får i stora drag innehålla förslag och rådgivning inom bokföring under revisionen och vid bokföringen, skatterådgivning, tolkning av lagar samt rekommendationer och att upprätta deklarationer. Vidare är det även tillåtet att revisorn tillhandahåller råd och förslag när det gäller enskilda frågor kring bokslutsarbetet. (FAR SRS hemsida, 080419)

Generellt gäller att svårighetsgraden och komplexiteten i rådgivningen ger revisorn en vägledning, om rådgivningen är tillåten och kan lämnas utan att oberoendet påverkas. Vid varje enskilt uppdrag behöver revisorn därav ta ställning till vilka förhållande som är av vikt och väsentliga för den enskilda klienten. (FAR SRS hemsida, 080419)

Ansvar vid rådgivningen

Förekommer det att revisorn skadat företaget genom sitt handlande innebär detta att revisorn bli skadeståndsskyldig, oavsett om agerandet varit medvetet eller uppkommit genom oaktsamhet (FAR, 1999). Vidare bör revisorn ha ett extra övergripande ansvar eftersom att granskningen leder till att

revisorn får en ingående kunskap om verksamhetens ekonomi menar Gullefors (2002). En förutsättning vid rådgivningen därav förklarar Gullefors är att det åtminstone skall vara möjligt att kräva att de lämnade råden verkligen kan användas av företaget. Begränsningen förklarar Fant (1994) är mer komplicerad när revisorn skall genomföra revisionen och har en rådgivande roll där ägaren och ledningen utgör en individ.

För att lösa den svåra balansgången mellan revisorns roller, när det gäller revision av små företag utförd av mindre byråer, är alternativen enligt Fant (1994) att kräva att de mindre byråerna specialiserar sig inom ett område, ta bort konsultrollen eller genomföra en regeländring som helt enkelt tillåter revisorn att vara både granskare och konsult utan strikta begränsningar. Argumenten för att låta revisorn utföra konsultrollen fullt ut förklarar Fant utifrån att de mindre företagen till stor del efterfrågar tjänster som större företags ekonomiavdelningar klarar av samt att det samhälleliga intresset är mindre än vid revisionen av ett stort företag.

Revisorns förtroende

Revisionsverksamheten ligger till grund för att intressenterna skall få förtroende för den externa finansiella rapporteringen. Rent principiellt beskriver Cassel (1996) att revisorn genomför ett förtroendeuppdrag och att det därför är av primär betydelse att förtroendet för revisorn inte försvinner. Revisorns förtroende vilar i sin tur på hur väl revisorn uppfyller tystnadsplikten, revisorns oberoende och att revisorn har kompetensen. (FAR, 1999). De tre delarna vi beskriver nedan ingår även i vad FAR (2007 del två) benämner som de nio yrkesetiska reglerna.

Tystnadsplikten

Tystnadsplikten innebär att revisorn inte får förmedla vidare information som framkommit under yrkesutövningen till utomstående, och som kan vara till nackdel för företaget eller en fördel för någon annan (FAR, 2007 del två). Den är avgörande för att revisorn skall kunna arbeta med sina uppgifter samt få information, och av den anledningen får det inte finnas någon misstanke att revisorn fört informationen vidare (FAR, 1999). I undantagsfall förekommer en upplysningsplikt och den innebär att revisorn har en skyldighet att delge information, bland annat till åklagaren vid förundersökningar av brott och vid särskilda fall även vara skyldig att göra en anmälning när revisorn misstänker att inte allt står rätt till (Moberg, 2003).

Kompetens och kvalitetssäkring

För att en revisor skall få utföra ett uppdrag är kravet att revisorn har erfarenheten, kompetensen samt den förståelse som behövs inom redovisning och ekonomi för att kunna genomföra uppdraget (FAR, 2007, del två). För att säkerhetssälla kvaliteten och kompetensen är det viktig med kontroll och uppföljning av revisorns arbete samt att revisorn har en bra grundutbildning. Flera byråer har egna interna kontrollprogram (FAR, 1999). Vidare genomför FAR SRS kvalitetskontroller av medlemmarna, där syftet är att få allmänheten och intressenterna att lita på det arbete revisorerna genomför samt leda till en intern och externa kvalitetssäkring (FAR SRS hemsida, 080427). Kompetens behövs för att intressenterna skall kunna förlita sig på innehållet i revisionen (Diamant, 2004).

Revisorns oberoende

För att revisionen i sig ska vara av värde samt meningsfull att genomföra är det en grundläggande förutsättning att revisorn är oberoende (Diamant, 2004). Ett starkt förtroende för revisorn är viktigt, och den som förlitar sig på revisorn, skall kunna göra det utan att uppleva en risk för att revisorns intressen innefattar något annat än en revision med värde och kvalitet i (FAR, 1999).

Den kritik som finns mot revisorns oberoende är enligt Moberg (2003) och Diamant (2004) kopplat till rådgivningen. Här kan det uppstå problem förklarar Moberg och Diamant när revisorn lämnar fristående rådgivning till revisionskunden. Detta är främst av två anledningar, risken för självgranskning och egen intressehotet. Diamant anser även att svårigheten vid bedömning av oberoendet är att den inte går att mäta, utan att den till stor del beror av revisorns personliga uppfattning och inställning till uppdraget. Avgörandet för oberoendet är därav, revisorns moral, integritet och karaktär. (Diamant, 2004)

Rådgivningen till större företag fungerar i regel som beslutsunderlag, mindre företag däremot saknar kompetensen och kunskapen, vilket medför enligt Diamant (2004) att de blir mer bundna att följa råden som revisorn lämnar. Därigenom kan omständigheterna leda till att oberoenderegleringen inte förhindrar att revisorn får ett bestämmande inflytande, vilket utgör utgångspunkten med regleringen. (Diamant, 2004)

3.7.2 Analysmodellen

Innebörden av att använda analysmodellen är i grunden att värna om revisorns kärnverksamhet, revisionen, genom att fastställa revisorns oberoende (Diamant, 2004). För att säkerhetsställa

oberoendet behöver revisorn göra en form av intern granskning av sig själv och vad uppdraget medför för svårigheter kopplat till oberoendet. Där revisorn går igenom om det förekommer omständigheter som kan inverka på hans/hennes förmåga att agera opartiskt och självständigt. (FAR SRS hemsida, 080421) Analysmodellen beskriver ett flertal olika former av hot som innebär att revisorn skall avböja uppdraget, däribland självgranskningshotet och vänskaps- respektive förtroendehotet. Självgranskningshotet, är helt enkelt den risk som förekommer att revisorn bedömer innehållet av tidigare utfört arbete. Vänskaps- eller förtroendehotet aktualiseras när revisorn och den reviderade står varandra väldigt nära. (FAR, 2006)

3.7.3 Revisorns ansvar för årsredovisningen och rådgivande

Styrelsen och VD har skyldigheten att upprätta en årsredovisning för varje räkenskapsår och ansvaret för att den är upprättad i överensstämmelse med lagstiftningen inom området, samt i enlighet med vad god redovisningssed innebär (Moberg, 2003). Det är därmed fördelat till ägarna att ansvara för att den externa informationen som intressenterna tar del av, inte ger en missvisande bild av företagets ekonomiska ställning, och redogörelse för hur skötseln av bolaget fungerat (FAR, 2006). Revisorns uppgift är helt enkelt att säkerhetskälla kvaliteten i årsredovisningen och därav besluta om styrelsen och ledningen har levt upp till sina skyldigheter (Moberg, 2003).

Nedan anges vad som är revisorn ansvar och avgränsningen inom ansvaret enligt RS 200.

”Medan det är revisorns ansvar att utforma och göra ett uttalande om årsredovisningen i revisionsberättelsen, så är det företagets ledning som ansvarar för upprättandet och utformningen av årsredovisningen. Revisionen av årsredovisningen befriar på intet sätt företagets ledning från

dess ansvar ”. (Far, 2007 del två, s. 364)

Ansvaret för att identifiera och förhindra oegentligheter och förekommande felaktigheter vilar därav inte på revisorn utan ingår i ledningens ansvarsområde. Däremot kan revisorns granskning och närvaro leda till att företaget sköter sig, eftersom företagsledningen vet att risken finns att revisorn upptäcker oegentligheterna. (Moberg, 2003)

3.8 Revisionspliktens avskaffande

Flera länder både inom och utanför EU har avskaffat revisionsplikten för små och medelstora företag (Svanström, 2006). En undersökning genomförd av Svenskt Näringsliv år 2005 visade att hälften av alla tillfrågade företag kommer att fortsätta med revisionen efter pliktens avskaffande (Precht, 2007). En avskaffad revisionsplikt har för syfte att minska den administrativa bördan för

företagsledning (Svanström, 2006) samt att minska företagets kostnader (Precht, 2007). I motsats till ovanstående har det framkommit vid studier att nyttan av revisionen överstiger kostnaden både för företaget samt företagets intressenter (Svanström, 2006).

Den 3 april 2008 överlämnades till justitieministern en utredning angående ”Avskaffandet av revisionsplikten för små företag”. I den föreslås att endast fyra procent av alla företag ska behålla revisionsplikten. De företag som inte kommer att påverkas av revisionspliktens avskaffande är företag som uppfyller minst två av kraven:

• Mer än 83 miljoner kronor i omsättning,

• Mer än 41,5 miljoner kronor i balansomslutning, • Fler än 50 anställda. (Justitiedepartementet, 2008)

Flera andra förslag som lämnats bygger på att revisionspliktens avskaffande ska påverka ett mindre antal företag. Den lägsta gräns som har föreslagits innebär att företag som uppfyller minst två av kraven: en nettoomsättning på mer än tre miljoner kronor, en balansomslutning på mer än en och en halv miljoner kronor samt inte har fler än tre anställda, kommer att omfattas av revisionsplikten. Den gräns EU föreslår innefattar mikroföretag som uppfyller fler än två av följande krav: en nettoomsättning på mer än 9,4 miljoner kronor, en balansomslutning på mer än 4,7 miljoner kronor eller har fler än tio anställda. (Balans nr. 5, 2008)

Ett av förslagen kommer att trädda i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas från och med det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 juni 2010 (Justitiedepartementet, 2008). Börsvik (2008) och Brännström (2008) menar att det är viktigt att avskaffande av revisionsplikten ska göras i flera steg för att undvika negativa konsekvenser.

Det finns flera som har en negativ inställning till avskaffande av revisionsplikten. En av dessa är Skatteverket som menar att det enbart är en omfördelning av kostnader från företagen till samhället. Avskaffande av revisionsplikten kommer att leda till att innehållet i företagets redovisning försämras när revisorn inte fungerar som en kvalitetskontrollant. (Precht, 2008)

3.9 Förväntningar

Intressenternas perspektiv och synsätt på revisorn speglas vanligtvis av att revisorns genomförda revision ses som en garanti för att inga oegentligheter eller väsentliga fel förekommer, den ansvarige är alltid revisorn vid företagsskandaler (Koh & Woo, 1998). Revisorn är helt enkelt den