• No results found

Helhetssyn i arbetet med tortyrskadade

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Helhetssyn i arbetet med tortyrskadade"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

48 tandläkartidningen årg 98 nr 5 2006 referentgranskad. accepterad för publicering 4 november 2005

vetenskap & klinik

rigmor gillberg

rigmor gillberg, socionom, leg psykoterapeut, verksamhetschef, Röda Korsets center

för torterade fl yktingar

Röda Korset betonar helhetssyn

i arbetet med tortyrskadade

§ Röda Korsets center för torterade fl yktingar startade 1985 på initiativ av Svenska Röda Korset som hade uppmärksammat att torterade fl yktingar inte fi ck sina behov tillgodosedda inom den offentliga sjukvården. Det är det första och äldsta behandlingscentret i Sverige.

Röda Korsets center tar emot 225 nya patienter per år för diagnostise-ring och behandling. Huvudfi nansiediagnostise-ringen sker genom avtal med Stock-holms läns landsting och även separat tandvårdsavtal fi nns.

Många av patienterna har upplevt slag mot mun och ansikte. En del har fått tänder utdragna under tortyr. Det är därför viktigt att de tand-läkare som behandlar patienterna känner till och förstår vad tortyr innebär, vilka symtom som patienten kan uppvisa och hur man ska förhålla sig för att få en behandlingssituation med tillit.

tlt0605s48_50_gill.indd 48

(2)

tandläkartidningen årg 98 nr 5 2006 4949 Tema: Tortyr

R

öda Korsets center för torterade fl yktingar är en professionell behandlingsinstitution med ett team av allmänläkare, psykiatriker, socionomer, psykologer och psykoterapeuter samt administrativ personal. Behandlingen sker utifrån ett helhetsperspektiv. Det startade 1985 på initiativ av Svenska Röda Korset som hade uppmärksammat att torterade fl yktingar inte fi ck sina behov tillgodosed-da inom den offentliga sjukvården. Det är det första och äldsta behandlingscentret i Sverige.

Kriterierna för att få behandling på Röda Korsets center för torterade fl yktingar är att man har uppe-hållstillstånd i Sverige, varit utsatt för tortyr och är skriven inom Stockholms läns landsting alternativt att man lever med någon som varit utsatt för tortyr. Röda Korsets center har sedan starten tagit emot över 6 000 personer i behandling och alla har uppfyllt kriterierna. Huvudfi nansieringen sker genom avtal med Stockholms läns landsting. Röda Korsets center ska ta emot 225 nya patienter per år för diagnostise-ring och behandling samt verka för kunskapssprid-ning (separat tandvårdsavtal fi nns också). Avtalet med landstinget täcker löner för de 14 personer som arbetar i centret men för att täcka övriga kostnader är man hänvisad till att söka pengar för olika projekt. Bristen på resurser och långsiktig fi nansiering är ett problem, vilket inte underlättar det svåra och viktiga arbetet. Centret bidrar till att människor rehabilite-ras vilket är positivt även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Tortyr – att åstadkomma avsiktligt lidande

Att ha blivit utsatt för tortyr är en extrem kränkning mot den enskilda människan. Tortyren slår djupt emot den existentiella kärnan och sätter djupa spår i själen.

Enligt fn:s deklaration avses med tortyr varje handling som innebär att man avsiktligt åstadkom-mer lidande (fysiskt eller psykiskt) mot en annan människa. För att betecknas som tortyr ska hand-lingen ha utförts av en person i offentlig tjänsteut-övning (till exempel en fångvaktare). Många tror att syftet med att tortera är att tvinga fram bekännelser eller upplysningar. Det vanligaste syftet med tortyren är dock att skrämma befolkningen till tystnad så att ingen vågar opponera sig mot regimen i landet.

Tortyren sker oftast i häkten eller fängelser. Meto-derna varierar mellan fängelser och olika länder, men även under olika tidsperioder kan metoderna föränd-ras inom samma fängelse eller land. Tortyren i sig är en vetenskap och utvecklas ständigt. Uppfi nningsförmå-gan till nya metoder förefaller att vara stor.

Det är lätt att tro att det främst är i diktatoriska länder som tortyr förekommer men så är inte fallet. Sedan 1997 har Amnesty International fått uppgifter om tortyr från mer än 150 länder. Många av dessa stater har ratifi cerat fn:s konvention mot tortyr. Vi

har också under de sista två åren blivit varse att usa torterar fångar i Guantanamo Bay och i Abu Graib- fängelset i Irak.

Svårt att berätta

Det är svårt att på en vanlig vårdcentral identifi era patienter som varit utsatta för tortyr eftersom de inte självmant berättar om detta. Att ha varit utsatt för tortyr är förenat med skuld och skam. Man förknippar inte alltid sina problem med det man utsatts för.

Det är lättare att berätta om vad man har varit med om på Röda Korsets center eftersom det är ett behandlingscenter för torterade fl yktingar. Där fi nns behandlingspersonal som är specialister och som är vana att möta, bemöta och ställa de rätta frågorna.

Vanliga symtom

Kroniska smärttillstånd, ångest, minnes- och kon-centrationssvårigheter, sömnsvårigheter, mardröm-mar, hjärtklappning, andnödsattacker, irritabilitet, mag- tarmbesvär, aggressionsproblem och depres-sion, yrsel, svimningsattacker, ledbesvär, muskel-besvär, kramper är vanliga symtom. Många har hallucinatoriska upplevelser, ”fl ash-backs”, och åter-upplever händelser som i en fi lm. Man kan även vara stimulusöverkänslig och ha fobier av olika slag. Även vanföreställningar, till exempel att man upplever sig vara förföljd är vanligt, liksom isoleringstendenser, glömska eller tankar om att ta sitt eget liv. Relations-problem och sexuell Relations-problematik är också vanligt.

Vanliga somatiska fynd är felläkta frakturer, trum-hinneskador, bensvullnader och tandskador.

Den sociala situationen kan vara svår för många och är ofta relaterad till exilen, exempelvis en föränd-rad social status, avbrutna livsprojekt, problem med studier, arbete och bostad.

Post traumatiskt stressyndrom

Många av symtomen ingår i diagnosen post trauma-tiskt stressyndrom (ptsd). ptsd är ett

samlingsbe-Bilden är hämtad från en broshyr som getts ut av Röda Korset, ”Tortyr är ett möte med döden”, och är gjord av en patient vid Röda Korsets center för torterade fl yktingar.

tlt0605s48_50_gill.indd 49

(3)

50 tandläkartidningen årg 98 nr 5 2006 rigmor gillberg

grepp som ses som en avgränsad sjukdomsform i den amerikanska psykiatriska diagnosklassifi kationen dsm-iv (Diagnostic and statistical manual of mental disorders, 1994).

Samlingsbegreppet står för många av de psykiska, mentala och kognitiva besvär som är vanliga efter bland annat tortyrupplevelser. ptsd ska ha föregåtts av yttre omständigheter som ligger utanför det ”nor-mala” livet och som vore plågsamt för de fl esta män-niskor, exempelvis krig, tortyr, våldtäkt, men även naturkatastrofer.

De fl esta av de patienter man möter vid Röda Korsets center har likartade symtom men alla upp-fyller inte kriterierna för att få diagnosen ptsd. Detta betyder inte att de som inte uppfyller alla kriterier för diagnosen inte mår dåligt och behöver behand-ling. Alla som söker eller blir remitterade till Röda Korsets center erbjuds minst tre bedömningssamtal. Samtalet ligger sedan till grund för en personlig be-handlingsplan. Många av våra patienter har också upplevt slag mot mun och ansikte. En del har fått tänder utdragna under tortyr. Det är därför viktigt att de tandläkare som behandlar patienterna känner till och förstår vad tortyr innebär, vilka symtom som patienten kan uppvisa och hur man ska förhålla sig för att få en behandlingssituation med tillit.

Det är vanligt att patienter med symtom efter tortyr eller diagnosen ptsd samtidigt har andra sjukdomssymtom. I dessa fall krävs kombinations-behandlingar med samtalsterapier, sjukgymnastik och medicinska utredningar.

Hjälp i den psykosociala situationen

Den psykosociala situationen kan ofta vara ansträngd. Det är viktigt att identifi era behoven och bedöma vilka åtgärder som måste göras. Samarbete med so-cialtjänst, försäkringskassa, bostadsförmedling et ce-tera kan bli nödvändigt. Livet utanför behandlings-rummet måste fungera för att patienten ska kunna koncentrera sig på att bearbeta sitt trauma.

Viktigt i Röda Korsets centers behandlingsideologi är att tillsammans med patienten planera för studier och arbete. Ur behandlingssynpunkt är det oerhört viktigt att normalisera levnadsförhållandena och se till människans egna resurser. Alla måste hitta sin plats i samhället.

Traumatiska situationer inom vården

Inom den vanliga vården och tandvården kan många undersökningar och instrument påminna om en tor-tyrsituation. I många fall har också läkare och psykolo-ger deltagit i tortyren. Det är därför mycket viktigt att kunskap om tortyr och dess följdverkningar införlivas hos vård- och behandlingspersonal. Finns kunskapen blir det lättare att förstå varför någon kan bli panik-slagen av att genomgå datortomografi eller reagerar på elektriska behandlingar. Det är också viktigt att

bemötandet är respektfullt. Människor påverkas också av att miljön är lugn och avslappnande.

Sammanfattning

De följdverkningar som det kan innebära att ha varit utsatt för tortyr eller att ha fått diagnosen ptsd behö-ver lyftas fram och uppmärksammas i större utsträck-ning. Inom psykiatrin är det viktigt eftersom det fi nns stora hälsovinster med rätt diagnos och behandling. Många av tillstånden kan misstolkas. Exempelvis kan minnen av skrik eller andra ljudintryck misstolkas som en psykos. Avskärmningstillstånd kan misstolkas och uppfattas som en primär depression.

För somatiker kan kunskaper om tortyr och den extrema stress som det innebär att ha varit torterad vara nyckeln till en fördjupad förståelse av medicin-ska och psykosomatimedicin-ska sjukdomsmekanismer. Ökar kunskaperna kan det leda till minskat lidande för människor. Det skulle också kunna innebära sam-hällsekonomiska vinster om vården kunde erbjuda människor adekvat behandling snabbare. Vård skulle också kunna bli effektivare.

Det fi nns stora ekonomiska samhällsvinster med att handläggare inom socialtjänsten och på arbets-förmedlingar har kunskap om diagnosen ptsd, tor-tyr och dess följdverkningar. Att besitta baskunskaper om följdtillstånd efter extrem belastning är oerhört viktigt för vårdgivare, behandlare och handläggare. Det fi nns såväl teoretiska, terapeutiska och pedago-giska kunskaper som bör komma dem som lider av följdtillstånd efter extrem belastning till godo. Även små insatser och rätt förhållningssätt kan leda till symtomlindring.

Referenser

1. Diagnostik och behandling av traumatiserade fl yk-tingar. Kap. 3,4 och 7, Studentlitteratur 1995. 2. Kulturaspekter i psykoterapeutiskt arbete – problem

i traditionellt västerländskt psykoterapeutiskt arbete med torterade fl yktingar från andra kulturer. Sam-lingsuppsats S:t Lukas Stockholm PUT IV 95–98. 3. Rigmor Gillberg Röda Korsets center för torterade

fl yktingar ”Verksamhetsbroschyr”.

4. DSM IV maj 1994 ( Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders). 5. www.redcross.se/redcross.se Adress: Rigmor Gillberg, Göta Ark 180, 118 72 Stockholm E-post: rigmor.gillberg @redcross.se • tlt0605s48_50_gill.indd 50 tlt0605s48_50_gill.indd 50 06-03-23 13.37.1406-03-23 13.37.14

References

Related documents

Dessutom tillhandahåller vissa kommuner servicetjänster åt äldre enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter som kan likna sådant arbete som kan köpas som rut-

Regeringen gör i beslutet den 6 april 2020 bedömningen att för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet för Norrland och Gotland bör regeringen besluta att

När hjärtat vilar mellan varje slag fylls blodet på i hjärtat, trycket faller till ett minsta värde, som kallas diastoliskt blodtryck.. Blodtrycket kan variera beroende av

Generellt i dessa verk är det mest kvinnliga karaktärer som bryter normer för hur flickor ska vara genom att bete sig mer som normen för pojkar.. Pojkarna fortsätts att cementeras

Vi fann dock att arbetet med det läroplansmål som lyfter att förskolan ska bidra till att alla barn får utveckla sin kulturella identitet, inte gick i linje med läroplanen

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur sexåringar uttrycker tankar och föreställningar om skolstart och skola samt var de säger att de har lärt sig detta. Min

Här kan du se vilka användare ni har i er förening samt skapa och bjuda in flera användare... Klicka på pilen och välj bidraget ni vill söka, klicka sedan