Hållbar utveckling i den egna So-undervisningen: Hållbar utveckling

Examensarbete

för grundlärarexamen inriktning F–3

Avancerad nivå

Hållbar utveckling i den egna So-undervisningen

Hållbar utveckling

Författare: Mattias Bark Handledare: Jan Morawski Examinator: Ulrika Norburg

Ämne: Pedagogiskt arbete, inriktning SO Kurskod: APG2E6

Poäng: 15 hp Examinationsdatum:

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA.

Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access. Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja ☒ Nej ☐

2

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i f-3 beskriver sitt arbete med hållbar utveckling i sin egen undervisning i de olika So-ämnena, samt att

undersöka lärares attityder och innebörder till begreppet hållbar utveckling och deras uppfattning om sin undervisning med detta innehåll. Metoden som användes för att besvara studiens frågeställningar var kvalitativa intervjuer och genomfördes genom att intervjua sex stycken lärare. Det insamlade materialet analyserades med en fenomenografisk analys utifrån ett hermeneutiska perspektiv.

Resultatet som framkom av studien var att alla informanterna ansåg att hållbar utveckling var ett väldigt viktigt begrepp att arbeta med och till viss del även ämnesövergripande. Utifrån resultatet framkom det att informanterna arbetade med hållbar utveckling i undervisningen utifrån samma innehåll och det utfördes i stora drag på liknande sätt. Det framkom att även fast många var intresserade av ämnet hållbar utveckling så skedde en stor del av undervisningen kring hållbar utveckling på grund av att det har kommit in på ett tydligare och bredare sätt i läroplanen.

3

Innehållsförteckning

2.1 Hållbar utveckling- en kort historik ... 5

2.2 Hållbar utveckling- en begreppsbestämning ... 7

2.3 Styrdokumenten och hållbar utveckling ... 8

2.4 Miljödebatten- hållbar utveckling ... 9

3 Tidigare forskning ... 9

3.1 Uitto och Saloranta: Ämnes lärare för hållbarhet ...10

3.2 Bursjöö: Utbildning för hållbar utveckling ...11

3.3 Rudsberg: Argumentativa diskussioner om hållbar utveckling ...12

3.4 Sammanfattning ...14 4 Teoretisk utgångspunkt ...14 4.1 Hermeneutik ...15 5. Metod ...17 5.1 Studiens forskningsdesign ...17 5.2 Datainsamlingsmetod ...18

5.3 Urval och undersökningsgrupp ...18

5.4 Studiens genomförande...19

5.5 Bearbetning och analys av data ...19

5.6 Uppsatsens tillförlitlighet ...20

5.7 Etiska överväganden ...21

6. Resultat och analys ...22

6.1 Varför undervisa om hållbar utveckling? ...22

6.2 Vad innehåller undervisningen kring hållbar utveckling? ...24

6.3 På vilket sätt undervisar informanterna kring hållbar utveckling?...27

6.4 Vilka läromedel används i undervisningen? ...30

6.5 Sammanfattning ...32

7. Diskussioner ...33

7.1 Metodkritik ...33

7.2 Resultatdiskussion ...34

4

1 Inledning

Hållbar utveckling är något som har varit på frammarsch under de senaste 10 åren och är idag ett av de viktigaste begreppen som det talas om i världen. Det som har gjort att det har blivit så relevant och aktuellt just nu med hållbar utveckling är alla diskussioner om Agenda 2030 och om det är tillräckligt eller inte för att inte äventyra kommande generationer. FN antog 2015 agenda 2030 som består av 17 globala mål för att bidra till en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar utveckling. FN beskriver att hållbar utveckling är att inte äventyra framtida generationers möjligheter till att tillgodose sina behov, under tiden vi tillgodoser våra egna behov. Hållbar utveckling är något som Skolverket (2019 s.10) tar upp att undervisningen ska belysa hur vi på olika sätt kan påverka hållbar utveckling utifrån ett miljöperspektiv i skolan. Skolverket (2019 s.198) tar upp att livets förutsättningar på jorden är väldigt sårbart och det är därför viktigt att alla människor hjälps åt att ta ansvar för jorden för att det ska vara möjligt med en hållbar utveckling.

Jag tycker det är väldigt viktigt att vi alla antar de utmaningar som frågan om hållbar utveckling ställer. Om vi idag inte hjälps åt med dessa så kanske inte våra barnbarn kommer få en sådan bra tillvaro på grund av tidigare generationers förnekande. För att bidra till förändring så är det viktigt att alla arbetar utefter de globala målen som tillsammans bidrar till en hållbar utveckling.

Utifrån detta började jag reflektera över hur lärare i sin undervisning iscensatte begreppet. Eftersom begreppet har en stor räckvidd har en nödvändig begränsning i denna undersökning gjorts till att undersöka hur lärare arbetar med begreppet i SO- undervisningen. Skolverket (2019 s.201) beskriver om hur olika prioriteringar och val i vår vardag kan påverka miljön och bidra till att skapa en hållbar

utveckling. Däremot sägs det inte något om hur det ska bearbetas på en bredare front. Westermark och Jansund (2019 s.486) beskriver att vi gör många val och prioriteringar, som vilka kläder vi ska ha, vilket färdmedel att åka med, eller vilken mat at köpa och alla dessa val påverkar olika delar av vad som bygger upp hållbar utveckling. Westmark och Jansund (2019 s.487-488) nämner även att ett sätt att skapa förståelse för hur det fungerar är att i undervisningen använda sig av tidsgeografi som bidra till att identifiera olika hållbarhetsutmaningar och vilka effekter de har för hållbar utveckling.

Resultatet av min undersökning kommer förhoppningsvis kunna bidra med att belysa svagheter/styrkor med undervisningen i och om hållbar utveckling, som kan hjälpa lärare att utveckla sin undervisning.

1.1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i f-3 beskriver sitt arbete med hållbar utveckling i sin egen undervisning i de olika So-ämnena. Syftet är även att undersöka lärares attityder och innebörder till begreppet hållbar utveckling och deras uppfattning om sin undervisning med detta innehåll.

5

1.1.2 Frågeställning

Hur beskriver lärarna sitt arbete med hållbar utveckling?

Vad anser lärarna om vikten av att undervisa om hållbar utveckling i relation till andra innehållsteman?

Vilka läromedel använder sig lärare av i undervisningen av hållbar utveckling?

2 Bakgrund

Här under bakgrunden så kommer centrala begrepp om hållbar utveckling beskrivas,men även vad läroplanen lyfter om hållbar utveckling. Det kommer även nämnas hur arbetet för hållbar utveckling har utvecklats ifrån att det togs upp för första gången i Stockholm 1972 i och med FN:s första internationella

miljömöte fram tills de nya riktlinjerna för de blivande målen i Agenda 2030.

2.1 Hållbar utveckling- en kort historik

I Undervisningsplanen för rikets folkskolor 1919 så finns det inget beskrivet om hållbar utveckling. Det närmaste man kommer begreppet hållbar utveckling är det, Undervisningsplanen (1919 s.83) beskriver om hur det lokala vädret är, hur jorden mår och arbetsliv som ska vara en grund inför vidare läsning.

Geografiundervisningen förberedes i dessa klasser genom

hembygdsundervisningen, vilken särskilt i tredje klassen, genom att göra barnen bekanta med hembygdens yt- och vattenförhållanden, dess väderleksförhållanden, jordmån och arbetsliv, är ägnad att lägga grund för en följande undervisning om geografiska områden utanför hembygden. (Undervisningsplanen 1919 s.83)

I Läroplanen för grundskolan 1969 så har det fortfarande inte kommit något om en hållbar utveckling som begrepp. I Läroplanen för grundskolan (1969 s.191)

beskrivs om att studierna ska hjälpa människor i hur de ska utforma sitt levnadssätt samtidigt som de utvecklar och nyttjar resurser utifrån ekonomiska, sociala och kulturella behov.

Ledmotiv för studierna bör vara att påvisa hur människorna utformar sina levnadsförhållanden under skiftande betingelser samt utnyttjar och utvecklar jordens resurser för ekonomiska, sociala och kulturella behov. (Läroplanen för grundskolan 1969 s.191)

Det som nämns i Lgr69 under geografidelen kan kopplas till de olika benen som hållbar utveckling står på, ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet, och kan vara starten på vad som senare formas till begreppet hållbar utveckling. Vidare står i Läroplanen för grundskolan (1969 s.191) att det som väljs fram ska vara väsentligt och belysa vad som är viktigt för sociala, ekonomiska, religiösa, och kulturella förhållanden för att öka förståelsen för vad som är viktigt för bra levnadsförhållanden och bra samarbeta för alla folk på jorden. Det är flera saker som

6

belyser olika saker som kan kopplas till hållbar utveckling så det kan vara här som det startades och bildades mot begreppet.

I Läroplanen för grundskolan (1980 s.123) står det att eleverna ska se sig själva som en del av något större, en ekologisk grundsyn för människors överlevnad och ekonomisk del utifrån hur resurserna fördelas mellan länder.

Undervisningen skall präglas av en ekologisk grundsyn och leda till elementära insikter i frågor som gäller mänsklighetens överlevnad. I samband med

undervisningen om industri- och utvecklingsländer skall frågor om fördelningen av jordens begränsade resurser behandlas. Undervisningen skall hjälpa eleverna att sätta in sig själva i allt större sammanhang i tid och rum. (Läroplanen för grundskolan 1980 s.123)

Det har blivit en liten tydligare bild av att ekonomi, natur och sociala aspektenär viktiga men fortfarande inte en tydlig sammanhållning under ett större begrepp som hållbar utveckling.

I läroplanen för grundskolan 1994 (Lgr94) (1994 s.21) beskrivs det att eleverna ska lära sig att vara sparsamma med befintliga resurser, ha ett grundläggande tänk om det ekologiska och utveckla det social med olika människors levnadsvillkor.

Detta skall leda till elementära insikter i frågor som gäller mänsklighetens överlevnad. Eleven skall utveckla kunskaper om naturresursernas begränsningar och sträva mot en bättre hushållning med befintliga resurser. En ekologisk grundsyn skall prägla analysen av förhållandet mellan människan och hennes omgivning. Ämnet skall bidra till att bygga en grund för förståelsen av olika regioners naturbetingade, kulturella, sociala och ekonomiska särart. Dessutom skall geografiämnet främja elevens intresse för att lära känna människors skilda levnadsvillkor. Det bidrar därigenom till en ökad förståelse och respekt för andras kultur, värderingar och sätt att leva. (Läroplanen för grundskolan 1994 s.21)

Det är ingen större skillnad mellan lgr80 och lgr94 i benämningen av de olika delarna som finns under hållbarutveckling.

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 (Lgr11) (2019 s. 198) beskriver att livet på jorden är unikt men att det är vi människor som har ansvaret att bidra till att en hållbar utveckling är möjlig, genom att ta vara på resurser som finns, ta hand om naturen och skapa förståelse för våra

levnadsvillkor.

Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor. (Läroplanen för grundskolan 2011 s.198)

Det som framkommer av vad undervisningsplan (1919) fram till Lgr11 (2019) berättar om hållbar utveckling är att det inte är förens i Lgr11 (2019) som det tydligt står i syftet för samhällsorienterade ämnena att det ska tas upp i

undervisningen, så att eleverna ges möjlighet att utveckla sina förmågor kring detta. I Lgr 80 och Lgr 94 så tas flera av de delarna som hållbarutveckling består av upp men de sammankopplas inte till begreppet i sig. Det verkar som att det är

7

under lgr69 som första steget tas mot hållbarutveckling, för att det är där som de i olika delarna benämns för första gången.

2.2 Hållbar utveckling- en begreppsbestämning

Arbetet för hållbar utveckling togs upp för första gången i Stockholm 1972 i och med FN:s första internationella miljömöte men att det egentligen inte var fören rapporten ” Vår gemensamma framtid” 1987 som begreppet blev etablerat på en globalnivå (Böhler 2017). Böhler (2017) beskriver att begreppet hållbar utvecklig blev ytterligare erkänt via Riokonferensen 1992 när de antog Agenda 21 för arbetet mot en hållbar utveckling som sedan följdes upp av de åtta milleniemålen som antogs 2000 av FN och som skulle vara uppnådda 2015. Böhler (2017)

beskriver att en ny konferens hölls i Rio tjugo år efter den första och där beslutades om att ta fram nya riktlinjer för mål som ska ersätta de tidigare målen och dessa blev dagens 17 mål i Agenda 2030 som ska bidra till en hållbar utveckling. Genom att ta med min första källa Fackförbundet ledarna som är ett litet men starkt förbund, med över 95000 chefer som kan bidra till att få med de

verksamheter och företag som de är aktiva i med arbetet mot en hållbar utveckling. De förklarar hållbar utvecklings tre ben på ett bra sätt och de är väldigt tydliga med vikten av att arbeta för en hållbar utveckling och är viktigt för oss idag och för kommande generationer. Fackförbundet ledarna är därför en bra informations kanal för att förklara begreppen i mitt examensarbete.

Fackförbundet ledarna (u.å.) beskriver hållbar utveckling som att det består av tre stycken ben som är; ”Ekologisk hållbarhet- att långsiktigt ta vara på

grundläggande mänskliga rättigheter, Social hållbarhet- att hushålla med

resurserna så att de räcker till kommande generationer och Ekonomisk hållbarhet- att motverka fattigdom utan att påverka social eller ekologisk hållbarhet negativt”, som hör samman i en helhet samtidigt som de påverkar varandra på olika sätt. Min andra källa United Nations Development Programme (2015) är FN:s

utvecklingsprogram och finns i 170 länder runt om i världen för att stötta länderna att nå de globala målen till år 2030. UNDP är en väldigt stor och viktig aktör globalt som nationellt i de 170 länderna och förklarar även vad hållbar utveckling, dess olika ben och begrepp är på ett enkelt och förståeligt vis. Eftersom UNDP är så tydliga på att förklara området hållbar utveckling så är det en trovärdig och informativ källa att använda sig av i min examenstext när det området ska definieras.

United Nations Development Programme (2015) beskriver att en hållbar utveckling består av tre dimensioner som de globala målen innefattar och de är ekonomisk, social och miljön. United Nations Development Programme (2015) beskriver att det är alla delar av samhället som måste vara med och aktivt delta för att de globala målen ska bli verklighet. Skolan och lärarna har ett ansvar att ge eleverna tillräckliga kunskaper om de globala målen så att de kan bidra till en hållbar utveckling. Nations Development Programme (2015) beskriver att de

8

globala målen som bidrar till en hållbar utveckling är 17st till antalet och består i sin tur av 169 delmål som sedan är uppdelat i 230 globala indikatorer som alla länder ska eftersträva. Den tredje källan ForumCiv är en stor biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och hållbar utveckling i världen, och är den största aktören för civil samhället i Sverige. ForumCiv finns närvarande på fyra

kontinenter där de agerar och samarbetar med lokala organisationer för en hållbar utveckling. De förklarar vad Agenda 2030 och hållbar utveckling är, men även vad tidigare miljömål har haft för focus och är därför en intressant källa att använda till mitt examensarbete. ForumCiv (u.å.) beskriver att Agenda 2030 som ska bidra till en hållbar utveckling i världen består av 17stycken mål och är en utveckling och fortsättning på de åtta målen som världen har arbetat utefter ifrån

millenniumskiftet 2000. ForumCiv (u.å.) nämner även att den stora skillnaden är att Agenda 2030 tar allt till en högre nivå där alla länder i världen ska inkluderas medan milleniemålen fokuserade mest på fattigdomen i världen. United Nations Development Programme (2015) beskriver att det är alla delar av samhället som måste vara med och aktivt delta för att de globala målen ska bli verklighet. Skolan och lärarna har ett ansvar att ge eleverna tillräckliga kunskaper om de globala målen så att de kan bidra till en hållbar utveckling.

2.3 Styrdokumenten och hållbar utveckling

Det här arbetet fokuserar på hållbar utveckling ur ett So-perspektiv även om det tas upp om hållbar utveckling under förskoleklassen, fritidshemmet och No-ämnena också. Under skolans värdegrund och uppdrag beskrivs det att undervisningen ska visa hur eleverna kan skapa hållbar utveckling utifrån hur samhället fungerar och hur vi lever och gör i vår vardag (Skolverket 2019 s.10). Läroplanen (2019 s.10) beskriver även att eleverna genom ett miljöperspektiv ska ges möjlighet att påverka och ta ansvar för deras närmiljö men även ge dem en förståelse för de globala och övergripande miljöfrågorna i världen. Vidare står det under

övergripande mål och riktlinjer att efter genomförd grundskola så ska eleverna ha fått tillräckliga kunskaper för att skapa en hållbar utveckling, ” har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,"(Skolverket 2019 s.14). Skolverket (2019 s.198) beskriver att livet på jorden är unikt men även skört och att det är vi människor som har ansvaret att bidra till att en hållbar utveckling är möjlig, ”Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig”. Vidare framhålls att genom undervisningen ska överväganden om etik och hållbar utveckling formas utifrån olika lösningar av olika miljö- och

utvecklingsfrågor, ”värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling” (Skolverket 2019 s.199).

Skolverket (2019 s.201) skriver hur hållbar utveckling och miljön kan påverkas av olika val och prioriteringar vi gör i vardagen”, Hur val och prioriteringar i

vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling”. Skolverket (2019 s.202) beskriver i kunskapskraven att efter genomförd undervisning ska

9

eleven kunna ge förslag på olika saker i vardagen som kan bidra till att påverka miljön och bibehålla en hållbar utveckling, ” Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön, och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling” (Skolverket 2019 s.202).

2.4 Miljödebatten- hållbar utveckling

Dagens Nyheter (Öhman 2020) lyfter i artikeln ” Storföretags hållbarhetsmål leder för sällan till handling” om hållbar utveckling och dess mål. Det är fler och fler företag som följer FN:s globala hållbarhetsmål men som samtidigt fokuserar på mål som i praktiken inte hjälper till att bidra till en hållbar utveckling men som i första anblicken ser bra ut (Öhman 2020). I en artikel i Dagens industri (2020) lyfter de att om vi ska nå FN:s globala mål för en hållbar utveckling så måste alla delar av samhället samarbeta i världen, men att det blir svårt eftersom det är en utbredd okunskap om de globala målen (Dagens industri 2020). Det har gjorts flera tester och varje gångs påvisar det en bred okunskap där över 50 % av svenskarna har ingen eller dålig kunskap om de globala målen och runt 87 % tror inte att målen kommer att nås inom utsatt tid (dagens industri 2020).

I en artikel i Aftonbladet ifrån 2020 beskrivs det om att det är den fjärde massblekningen av det stora barriärrevet på sex år som sannolikt beror på

människan som orsakat global uppvärmning (Nordh 2020). Det nämns även att om inte alla hjälps åt att försöka få de skenande klimatförändringarna under kontroll så är det något som kommer vara återkommande framöver med masblekningar och ökande värmenivå i världen (Nordh 2020). Det är något som även en artikel på (SVT 2020) beskriver att skogsbränder i Kalifornien och Australien,

översvämningar i Japan och Kina och minskat istäcke i Arktis på grund av ovanligt varmt väder i Sibirien är tecken på klimatförändringar (SVT 2020). Det har även bekräftats genom uträkningar med metoden ”extrem event attribution” att risken för temperaturhöjningarna som bidragit till värmen i Sibirien och bränderna i Australien har ökat markant de senaste åren på grund av klimatförändringarna och ökat tiofalt om man jämför med 1900-talets början (SVT 2020). Även aftonbladet tar upp i en artikel (Kardell 2020) att vanligtvis brukar Laptevhavet redan börjat producera ismassor när hösten börjar men har inte visat tecken på att ens börja frysa i slutet av oktober (Kardell 2020). Det nämns även att bristen på is följer de förväntade effekterna av klimatförändringarna och att det som händer i Arktis påverkar inte bara området runtomkring Arktis utan det påverkar vädret på många andra ställen i världen (Kardell 2020). Isarna kommer så småningom frysa men att det är svårt och veta hur mycket, men att det inte råder några tvivel om att isarna minskar (Kardell 2020).

10

Inför skrivandet av mitt examensarbete så har jag insamlat flera olika forskningsbidrag som underlag för min undersökning. Det var sex olika

forskningsbidrag som jag hittat kring hållbar utveckling och utifrån dem valde jag dessa tre bidrag:

3.1 Uitto och Saloranta: Ämnes lärare för hållbarhet

Anna Uitto och Seppo Saloranta (2016) skriver om att hållbarhetsutbildning är något som finns med i skolplanerna för att bidra med att integrera olika metoder och grundbegrepp, för att skapa en bra grund för hållbar utveckling i

undervisningen. Uitto och Salorantas syfte med sin avhandling Subject Teachers

as Educators for Sustainability: A Survey Study, är att ta reda på hur kompetenta

lärare känner sig i undervisningen av hållbar utveckling och till vilken grad de använder sig av de aspekterna för en hållbarhets utbildning. Olika frågeställningar användes i en väldigt stor undersökning i form av ett frågeformulär som tar hänsyn till pedagogernas undervisning i skolan kring hållbarhet. Uitto och Saloranta (2016 s.3) skickade ut till 49 olika skolor utifrån olika bostadsområden för att se om det var någon skillnad vart lärarna undervisade och det skedde med hjälp av en dataprovtagning. Resultatet av undersökningen visade att utav 49 skolor så var svarsfrekvensen för dessa på frågeformuläret 92 %, så att majoriteten av skolorna

deltog och 60 % för lärarnas frågeformulär och det var 442 lärare som svarade på formuläret (Uitto och Saloranta 2016 s.5). Fördelningen mellan de olika områdena var 40 % för stadsområden, 21 % för tätbebyggt område och 30 % för

landsbygden. Uitto och Saloranta (2016 s.2,3) lyfter att de ska undersöka om det är någon skillnad i vilka delar av hållbar utveckling som lärare fokuserar på utifrån eget ämnesområde. Studien visade på att beroende på vilket huvud ämne lärarna hade så varierade vilket av de olika områdena, ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet som låg först i focus. Resultatet av studien visade på att de olika delarna av hållbarhet användes i ganska stor utsträckning och där de flesta lärarna utifrån en skala mellan 1-5 där 1= mycket sällan och 5= mycket hamnade mellan 3,3(ibland) till 4,5 (ganska ofta) (Uitto och Saloranta 2016 s.3,7). Studien visade även på att utifrån användning av en helhetssyn av begreppet hållbar utveckling i undervisningen så var det stor skillnad utifrån vilket huvudämnen lärarna hade och där de flesta inte hade en helhetssyn utan fokuserade mer på vissa delar. Medan lärare med geografi, biologi, historia, religion och vetenskapslärarna använde sig väldigt ofta av en helhetssyn på hållbarhets begrepp (Uitto och

Saloranta 2016 s.9-10). Resultatet visar även att lärarnas tro på sin egen kompetens att lära ut de olika delarna av hållbarhet så ligger lärarna överlag runt medel eller övermedel i väldigt stor utsträckning när man slår ihop alla delarna till en helhet som vi kan se i figur 1 (Uitto och Saloranta 2016 s.11). Undersökningens resultat visar även att det i hållbarhets undervisning utifrån de olika demografiska

faktorerna inte var någon märkbar skillnad mellan de olika skolorna och hur ofta de använde sig av de olika dimensionerna av hållbarhet i sin undervisning. En slutsats som Uitto och Saloranta gör utifrån undersökningen är att det som spelade

11

störst roll i hur undervisning av hållbar utveckling gick till berodde på vilket ämne lärarna hade och det var ingen skillnad i hållbarhetsutbildningen utifrån vilket område lärarna kom ifrån så som olika bostadsområdena, landsbygd, tätbefolkat område eller storstaden (Uitto och Saloranta 2016 s.13-14,17). Det som fram kommit i undersökningen bidrar till en bra grund för min egen undersökning om hur f-3 lärare beskriver sin undervisning om hållbar utveckling och hur de ser på begreppet. Undersökningen kopplar till min egen undersökning genom hur lärare arbetar med hållbar utveckling och inom vilka ämnen som det arbetas mest med hållbar utveckling,

Figur 1

Figure 5. Teachers’ perceptions of their competence (means and standard deviations) to manage different

aspects of sustainability in their teaching. White circle = ecological, black circle = economic,black square = social, and white square = cultural sustainability. (Uitto & Saloranta 2016 s.11).

3.2 Bursjöö: Utbildning för hållbar utveckling

Ingela Bursjöö (2014) beskriver om undervisningspraktik om hållbar utveckling utifrån en lärare horisont som bygger på lärares reflektioner om sin undervisning. Bursjöös syfte med sin avhandling Utbildning för en hållbar utveckling från en

lärarhorisont: Sammanhang, kompetenser och samarbete, är att ta reda hur

uppdraget att undervisa för hållbar utveckling i skolan hanteras av lärarna. De olika frågeställningarna användes i olika typer av undersökningar som en enkät undersökning och flertalet intervjuer. Intervjuerna var uppdelade på två enskilda intervjuer och en longitudinell studie bestående av 3 intervjuer fördelade under en längre tid. Bursjöö (2014 s.39-40) tar upp att i enkätundersökningen fick 20 lärarstudenter besvara öppna frågor kring olika variationer av utbildning om hållbar utveckling. I intervjuerna fick 28 lärare först svara på vad de anser att eleverna ska lära sig genom utbildningen kring hållbar utveckling, för att i

kommande interjuver handla om deras reflektioner om förändring av undervisning kring hållbar utveckling mellan varje intervju (Bursjöö s.39-40). För att tolka och bearbeta det insamlade materialet använde sig Bursjöö av Hermeneutiska teorin utifrån undervisningspraktiken. Hermeneutiken utgår från en kunskapsteori som i den här studien är grundad i fenomenologin vars grundtankar handlar just om att

12

undersöka hur olika saker visar sig för människor och kommer fram i språkliga termer som sammanhang och innebörd (Bursjöö 2014 s.52). Vidare beskriver Bursjöö (2014 s.52) att den hermeneutiska teorin har en förmåga att sammanlänka olika delar och är med det relevant till studiens syfte att undersöka hur lärare och studenter hanterar undervisningen om hållbar utveckling. Resultatet av studien visar att det är en väldigt stor variation mellan lärarna och hur de relaterar till undervisning om hållbar utveckling, men trots det så framträder det ett mönster då de fem studierna läggs samman. Både lärarstudenter och lärare menar på i studien att det är en stor utmaning att arbeta med undervisning om hållbar utveckling (Bursjöö 2014 s.80). Studien visade att de flesta lärarna ändå arbetade med hållbarhetsfrågor på olika sätt men att det krävs en helhetssyn genom ett

ämnesövergripande arbete för att skapa stor delaktighet av eleverna (Bursjöö 2014 s.80). Resultatet ifrån undersökningen visar att utifrån lärarnas beskrivning så sker det en förändring i deras undervisning som märks av främst i den tredje och fjärde delstudien (Bursjöö 2014 s.80). Utifrån resultatet av studien så visar den att lärarna som följs under sex år så förändras deras reflektioner på olika sätt genom olika förändringsvägar. Den första är ekologiska vägen som utgår ifrån hur naturen strukturerar upp utvecklingen, den andra vägen är den holistiska som bygger på större betydelse av sambandet mellan samhälle och ekonomi. Den tredje vägen är den läroplansdrivna som bygger på att hållbar utveckling bara är en av flera olika delar i lärarnas uppdrag. Den sista vägen den desillusionerad uppvisar till skillnad ifrån de andra en försämrad arbetstillfredsställelse och en ökande besvikelse till själva läraruppdraget i sig (Bursjöö 2014 s.81). Den för studien insamlade empirin visade att de finns tre olika nivåer som utgår ifrån hur stort engagemang de har till hållbar utveckling, där den första nivån menar att det inte ingår i läraruppdraget, medan den andra nivån anser att de är ett av många andra uppdrag och den tredje nivån utmärks det till att hållbar utveckling är en viktig del av skolans uppdrag (Bursjöö 2014 s.82). I studien framgår det att alla lärare har höga förväntningar på vilka förmågor relaterat till utbildningen av hållbar utveckling som de vill se sina elever utveckla. Men resultatet påvisar även att lärarna anser att de inte har fått någon vidare kompetensutveckling för uppdraget att undervisa eleverna i hållbar utveckling och de har i stor utsträckning själva tagit reda på vilket redskap och innehåll som är relevant för undervisningen av hållbar utveckling(Bursjöö 2014 s.80-81). Utifrån studiens resultat så kan jag använda det i min egen undersökning av hur lärare i f-3 arbetar med hållbarutveckling i So-ämnena. Vidare kan jag även använda studiens resultat utifrån hur lärare ser på undervisningen om hållbar utveckling och det är något som kan relateras till studien jag ska genomföra. Först kan de båda undersökningarna jämföras för att se om liknande svar kommer fram i min egen studie och så kan det hjälpa mig att analysera min egen studie.

3.3 Rudsberg: Argumentativa diskussioner om hållbar utveckling

13

Elevers lärande i argumentativa diskussioner om hållbar utveckling är att ta reda

på elevers lärandeprocesser i argumentativa diskussioner, tidigare kunskaper, kamraters betydelse för lärande och vilken betydelse lärare har för elevens lärande. Utifrån dessa syften så kommer jag att ta upp det andra syftet eftersom det ligger närmast min egen undersökning och det är, ”vilken betydelse lärare har för elevernas lärande processer i argumentativa diskussioner” (Rudsberg 2014 s.16). De olika frågeställningarna som fanns var en del av själva syftet och det gjordes inga undersökningar utan det empiriska materialet består av videoupptagningar utifrån ett tidigare forskningsprojekt, HUS- projektet med fokus på hållbar

utveckling. Rudsberg (2014 s.45) nämner att HUS- projektets syfte var att utveckla nya metodiska och didaktiska modeller för undervisning om hållbar utveckling utifrån lärares erfarenheter och miljödidaktisk forskning. Rudsberg (2014 s.45) beskriver att det var ca 40 lärare ifrån nio olika skolor utifrån deras olika

geografiska områden, men även utifrån om de hade ett miljöundervisningsintresse. Utifrån dessa lärare så spelades 13 lektioner in om vardera 60 minuter utifrån olika skolämnen och geografiska arbetsområde, för att genom det kunna visa vad som skett i de olika skolornas delprojekt (Rudsberg 2014 s.46). För att tolka det insamlade materialet så använde sig Rudsberg sig av Epistemological Move Analysis (EMA) som analysredskap som består av analys av de epistemologiska riktningsgivare som lärare gör för att undervisa eleverna och det utgår ifrån Deweys handlingsteori. Rudsberg (2014 s.28) beskriver att Deweys teori som redskap startar mitt i olika processer och aktiviteter som bidrar till att kunna studera lärande i den pågående handlingen som sker mellan omgivning och människan. Det är något som även framgår i de andra delarna i avhandlingen och att alla delarbetenas syften ständigt förändras av både individ och omgivning (Rudsberg 2014 s.28). Resultatet av studiens första delarbete av rapporten visade på att lärarna gav viss stöttning i vilken riktning som var ”rätt” väg att gå i undervisningen för att skapa mening i diskussionerna. Vidar framkom det genom resultatet av avhandlingens analys fyra stycken olika riktningsvisare, som var testande, generaliserande, specificerande och jämförande, som användes av läraren till att utveckla meningsskapande hos eleverna (Rudsberg 2014 s.55). Resultatet visar även att många forskare ser risken att undervisningen om hållbar utveckling blir ett politiskt instrument och uppmanar till ett demokratiskt uppdrag av

undervisningen istället (Rudsberg 2014 s.54). Resultatet visar att den jämförande riktningsvisaren bidrog till att värdera och ta ställning till ny information av läraren, och den testande riktningsvisarna bidrog till att ge eleverna möjlighet att testa förutsättningarna för sina idéer (Rudsberg 2014 s.56). Vidare kan en slutsats av resultatet göras att de andra två riktningsvisarna, den generaliserande och den specificerande, inte passade för en deltagande undervisning (Rudsberg 2014 s.56). Resultatet visar även att de i kombination med någon av de andra två

riktningsvisarna skapar en undervisningssituation där eleverna ges möjlighet att utveckla sina förmågor om hållbar utveckling och utveckla sina svarsalternativ via

14

diskussioner kring olika frågor och det är utifrån lärarnas olika handlingar i undervisningen som detta meningsskapande möjliggörs (Rudsberg 2014 s.56). Slutligen så nämner Rudsberg (2014 s.56) att studien visar på hur ett pluralistiskt deltagande kring hållbar utveckling kan betyda för undervisningen som lärarna bedriver för att stimulera specifika argumentations situationer. Avslutningsvis kan jag utifrån studiens resultat använda mig av den i min egen studie för att se hur lärare arbetar med hållbar utveckling och hur de ser på sin undervisning. Resultatet av studien kan även användas till att delvis analysera min egen studie där lärare får beskriva via enkäter eller intervjuer hur de interagerar med eleverna, men även via observationer av undervisningen. Resultatet av studien kan även bidra till min egen undersökning om hur f-3 lärare ser på undervisningen kring hållbar utveckling.

3.4 Sammanfattning

Samtliga tre forskningsbidrag belyser undervisningen i hållbar utveckling utifrån olika lärarperspektiv. Resultatet utifrån Uitto och Saloranta (2016 s.10-11) enkätundersökning visar att lärare till stor del anser att de har en bra kompetens kring hållbar utveckling och att de flesta ofta arbetar med begreppet i sin

undervisning. Resultatet från Bursjöös (2014 s.80) undersökning där både intervju och enkät har använts, påvisar att lärarna arbetar regelbundet med hållbar

utveckling men att de samtidigt anser att det är en utmaning med det och att det krävs en helhetsbild för att få med eleverna i en större utsträckning. Utifrån resultatet av Rudsberg (2014 s.55-56) undersökning påvisades att genom lärares stöttning i argumenterande situationer så bidrog det till att främja elevernas lärande kring hållbar utveckling.

De tre forskarbidragen har hållbar utveckling och undervisningen i fokus men att de belyser lite olika vägar för att nå dit, som användning av olika aspekter av hållbar utveckling, hur de arbetar med uppdraget med hållbar utveckling och argumentativa diskussioner med eleverna om hållbar utveckling.

De tre forskningsbidragen kan genom deras olika kopplingar kring undervisning om hållbar utveckling kopplas till min egen undersökning där fokus och intresse också är centrerad kring hur lärare arbetar med hållbar utveckling i

undervisningen. De olika forskningsbidragens skilda metoder som frågeformulär, enkäter, observationer, intervjuer och argumenterande diskussioner, är alla användbara till min undersökning. Men eftersom det är begränsat med att

genomföra metod delen så måste ett urval ske för att det inte ska bli för stort och urvalet påverkas av hur situationen med covid är när det är dags att genomför undersökningarna.

15

Utifrån den tidigare forskningen i det här examensarbetet så är det utifrån vad Bursjöö (2014) skriver i sin avhandling att det hermeneutiska perspektivet bidrar bäst till analys av hennes studie. Bursjöö (2014) använder sig av den

hermeneutiska teorin eftersom den hjälper till att sammanlänka olika delar som tillsammans bidrar på ett relevant sätt till att undersöka hur lärare hanterar sitt uppdrag med arbetet kring hållbar utveckling. I den här undersökningen så används Hermeneutiken för att tolka och analysera resultatet av studien.

I likhet med Bursjöö (2014) så ska det här examensarbetet utifrån syftet undersöka hur lärare arbetar och uppfattar sin undervisning kring hållbar utveckling och det är därför som hermeneutiken passar in på ett bra sätt. Genom att utföra intervjuer eller enkätundersökningar så bidrar hermeneutiken med sin förmåga sammanlänka och förstå helheten av ett sammanhang och på ett relevant sätt användas till att tolka och förstå lärares undervisning av hållbar utveckling.

4.1 Hermeneutik

I den här undersökningen används det hermeneutiska perspektivet för att beskriva hur lärare arbetar med hållbar utveckling. Hermeneutiken som teori har utvecklats av den tyske filosofen Hans-Georg Gadamers tankar och idéer kring tolkning av läran utifrån teori och praktik som en helhet, det vill säga att tolka ett fenomen som en helhet ner till varje del som helheten består av (Bursjöö 2014 s.50). Det som var Gadamers förståelse av hermeneutiken var att det alltid finns någon typ av för-förståelse av ett område som ska tolkas och som bidrar att det blir en cirkelrörelse mellan helhet och del av det område som ska tolkas (Gilje 2020 s.197-199). Med hjälp av Bursjöö, Per- Johan Ödman och Nils Gilje kommer nedan en kortfattad beskrivning av hermeneutikens grundsatser göras, men även några centrala begrepp som är viktiga inom hermeneutiken kommer att tas upp som: förförståelse, Intentionalitet och horisont begreppet. Gilje (2020 s.198) menar att när vi förstår något så bildas en cirkel (se bild 2) som går ifrån att förstå helheten till att förstå varje del och sedan återgå till helheten. Ödman (2017 s98) beskriver att den hermeneutiska cirkeln består av helheten och delarna som bygger helheten och mellan dessa är det en ständig rörelse som startar med förförståelsen och som sedan kommer fram till en förståelse för helheten. Vidare beskriver Gilje (2020 s.199) att utan förförståelse så kan vi inte tolka och förstå det som ska tolkas och utan förförståelsen så kan vi aldrig komma in och använda den hermeneutiska cirkeln. Ödman (2017 s99) beskriver att det är ett samspel inom cirkeln mellan det som ska förstås och individen som ska tolka det specifika objektivet.

16

Vidare berättar Gilje (2020 s.198) att vi alltid har någon form av förförståelse för allt som vi tolkar och utan det skulle det inte fungera att tolka ett resultat. Oavsett vad det är som ska tolkas så ska man anta att det är en sammanhängande och korrekt information som man får. Något som Gilje (2020 s176-177) menar att en text som ska tolkas ska antas vara sann och hänger samman som kan bidra till att inga egna oreflekterade fördomar styr tolkningarna men även bidra till att utmana kulturella fördomar. Ödman (2017 s.104) menar att det även finns en

hermeneutisk spiral som genom flera steg av förståelse och tolkning bidrar till att skapa större helhet och vidare kunskap om det tolkade materialet. Bursjöö (2014 s50) menar att utifrån den som tolkars förförståelse och den nya informationen så sker en växelverkan som bidrar till ökad förståelse utifrån den hermeneutiska spiralen. Bursjöö (2014 s50) beskriver att det inte går att dela upp teori och praktik utan det är en helhet men som kräver verklig närvaro av det som

undersöks. Förförståelse är att man har någon form av kunskap innan man börjar ett arbete av något slag, något som Ödman(2017 s.102) beskriver att det är förförståelsen som visar i vilken riktning vårt sökande ska gå men även att utan förförståelse så finns det inget problem som ska förstås. Utan en förförståelse så finns det inget att börja tolka ett problem utifrån. Bursjöö (2014 s.50) menar att horisont begreppet är hur en individ ser på något som tidigare inte förståtts och kan beskrivas som vilken kunskap en individ har vid ett speciellt ögonblick, det vill säga vad som vi uppfattar som viktigt i sammanhanget. Det tredje begreppet intentionalitet menar Bursjöö (2014 s.50) är en individs upplevelser och vilken riktning deras handling går, men även att erfarenheter som individer har med sig inte är kopplade till reflektionen som är en aktiv händelsesituation. Vidare så är det genom intentionalitet möjligt att reflektera både före och efter en handling och som tillsammans med förförståelsen bildar en process som är i ständig utveckling inom den hermeneutiska spiralen och cirkeln Bursjöö (2014 s.50). Avslutningsvis kan sägas att den hermeneutiska teorin bidrar till att tolka allt i en helhet och som

17

olika delar för att sedan gå tillbaka till helheten igen. I metodkapitlet kommer en närmare presentation göras av hur tolkningsarbetet kommer att genomföras.

5. Metod

I detta kapitel presenteras en redogörelse för val av metod utifrån studiens syfte. Det kommer även en redogörelse kring forskningsetiska överväganden men även hur jag resonerade kring studiens tillförlitlighet. Avslutningsvis beskrivs

urvalsprocessen för val av respondenter till studien.

5.1 Studiens forskningsdesign

Med utgångspunkt ifrån studiens frågeställningar och hermeneutiken som teoretiskt perspektiv valdes fenomenografi som studiens forskningsdesign. Sonja Kihlström (2007 s157) beskriver att fenomenografi har som huvuduppgift att ta reda på hur olika människor uppfattar olika aspekter av omvärlden och är en kvalitativ forskningsansats. Uppfattningar om ett specifikt fenomen är olika för olika människor och det är individuellt hur något som är givet uppfattas och det kallas för det andra perspektivet. Om människor beskriver hur omvärlden är i verkligheten istället för hur den kan uppfattas kallas för det första perspektivet. Syftet med en fenomenografisk undersökning är att systematisera och hitta skillnader i olika människors förståelse för ett fenomen. Det kan vara både hur människor handlar i olika situationer och det kan vara ren teoretisk kunskap. En annan sak som nämns är att uppfattning ses som relationen mellan individ och omvärlden i fenomenografi och den kan vara både medveten och omedveten när den uttrycks (Kihlström 2007 s. 157-158).

Ann Kristin Larsen (2009 s.33) berättar att genom att använda sig av en kvalitativ metod som intervju om man vill få en helhetsbild av ett specifikt fenomen, medan en kvantitativ metod används för att få en representativ överblick. Kvantitativ metod består av färdiga frågor som kan ställas till en bred massa samtidigt genom en enkät och de som svarar på frågorna blir anonyma så det kan ge ärligare svar. Nackdelar med kvantitativ metod kan vara att det blir för lite mängd information eftersom inte rätt frågor har ställts men som kan undvikas till viss del om man förbereder sig noggrant innan.

Kvalitativ metod består av intervjuer där följdfrågor kan ställas för att utveckla svar samt minimera missförstånd och komma ner på ett djupare plan i det som undersöks. Med en kvalitativ metod blir det ett litet bortfall jämfört med en enkätstudie, men att nackdelar kan vara att det är tidskrävande och att den som intervjuar kan påverka informanterna (Larsen 2009 s.33-27).

Utifrån detta valdes den kvalitativa metoden eftersom t det passar in bättre på det syfte som studien har, och som har undersökts genom intervjuerna fast att det genom det har tagit längre tid att sammanställa det insamlade materialet.

18

5.2 Datainsamlingsmetod

Syftet med studien som genomfördes var att undersöka hur lärare i F-3 beskrev sitt arbete med hållbar utveckling i sin undervisning. Men det undersöktes även om deras inställning och förståelse av begreppet hållbar utveckling och vilken

innebörd det har för deras uppfattning om sin undervisning av detta. Det finns flera olika typer av intervjuer som kan användas i en undersökning som strukturerad, semistrukturerad och ostrukturerad intervju där jag valde:

Semistrukturerad intervju, har ett frågeformulär med öppna och slutna frågor och där det finns möjlighet att ställaföljdfrågor vid behov och att beroende på

situationen så kan ordningen förändras som frågorna ställs. Vidare skriver Larsen att genom sin flexibilitet så kan den som intervjuas tar upp andra ämnen och utvecklar sina svar på ett bättre sätt men att det är den som intervjuar som har ansvaret för att den Information som behövs för att själva problemformuleringen kommer fram (Larsen 2009 s.139).

Semistrukturerad intervju som metod valdes för att det kändes som det bästa alternativet för att få svar på studiens frågeställningar och syfte.

Genom att använda sig av intervjuer så kan respondenterna tala fritt och svara med egna ord. Några fördelar som Larsen (2009 s36) beskriver om kvalitativa intervju som metod är att bortfallet inte lika stort som vid en enkätundersökning eftersom det inte är så många som avböjer en intervju. Vidare så beskriver Larsen (2009 s.36) att genom en intervju så är det enklare att kunna ställa uppföljningsfrågor för reda ut missförstånd och genom det få bredare svar kring ämnet. Det finns även nackdelar kring intervjuer som att det tar lång tid att genomföra beroende på antalet intervjuer som ska genomföras. Några nackdelar med kvalitativ intervju som metod som Larsen (2009 s.37) beskriver är just att det är väldigt tidskrävande eftersom det tar lång tid att behandla det insamlade materialet efter genomförd intervju. Vidare berättar Larsen (2009 s.37) att det kan vara svårare att vara ärlig för en som blir intervjuad när de sitter mitt emot den som intervjuar än om de skulle svara på en enkät enskilt.

5.3 Urval och undersökningsgrupp

Målet med studien var att intervjua 6-9 lärare kring deras arbeta med hållbar utveckling i deras undervisning och vad deras uppfattning och inställning kring undervisning med det innehållet var. Kontakten med lärarna gick först via rektorn för att få ett godkännande och sedan pratade jag med lärarna som valdes utifrån att de har SO- ämnet som huvudämne för årskurs f-3. De två skolorna och lärarna som ingår i studien genom intervjuerna kommer alla ifrån en medelstor kommun som arbetar kommun övergripande kring hållbar utveckling och grönflagg. Eftersom alla deltagare är i samma kommun så underlättade det tidsmässigt men även praktiskt i den bemärkelsen att det blev en minimal färdväg mellan skolorna och kunde då genomföra intervjuerna under en väldigt kort period. Informanterna fick ut frågorna i förväg enligt bilaga 1.

19

Jag hann intervjua 6 stycken lärare under studiens tidsram som blev så realistiskt som jag antog innan och det tog väldigt lång tid att gå igenom det insamlade materialet.

5.4 Studiens genomförande

Forskningsplanen såg ut som nedanstående lista:

1 Val av deltagare för studien: Tog kontakt med två skolor där jag pratade med

rektorerna om vilka lärare som hade SO- ämnet som sitt första ämne. I samråd med rektorerna så valdes det ut 5 stycken lärare på ena skolan och 3 stycken lärare på den andra skolan och med fanns det en buffert om någon hade ändrat sig att delta i studien. En av lärarna användes till pilotstudien som genomfördes för att testa om frågorna.

2 Informera deltagarna: Sedan träffade jag alla deltagarna och informerade dem

om studiens syfte och varför den skulle genomföras. De fick då ett första tillfälle att ta ställning till delta i studien.

3 Intervjua deltagarna: Sedan genomfördes alla intervjuerna där deltagarna fick

ytterligare tillfälle att besluta om de skulle delta eller inte.

4 Sammanfatta materialet: Efter den genomförda studien så samanställdes

svaren ifrån alla intervjuerna utefter varje frågeställning.

5 Börja analysera materialet: Efter sammanställandet så genomfördes en analys

av materialet för att se om frågeställningarna hade besvarats.

6 Resultat: Avslutningsvis sammanställdes resultatet för hela studien där det

redovisades vad som framkommit och vad slutsatsen av resultatet blivit.

Hela forskningsplanen delades upp på 6 veckor och sedan färdigställdes de sista delarna av studien. Började med valet av informanter och informerade dem om studien under första veckan. Under andra och tredje veckan genomfördes intervjuerna av dem. För att sedan i den fjärde veckan så sammanfattades materialet ifrån studien. Under den femte veckan så genomfördes analysen av materialet och avslutades med att resultatet beskrevs under den sjätte och sista veckan.

5.5 Bearbetning och analys av data

Det insamlade materialet består av ljudinspelningar av intervjuerna som har transkriberats till text. Informanterna fick ut intervjufrågorna innan så de kunde förbereda genom att skriva ner kommentarer till frågorna inför intervjuerna. Efter att alla 6 intervjuerna var klara så transkriberades de och bearbetades om till skriftspråk som sedan delades in utefter de olika frågeställningarna. Larsen nämner att när insamlat material kodas och kategoriseras så görs samtidigt en

datareduktion för att sortera bort data som inte är relevant för själva studien. Vidare skriver Larsen för att hitta olika mönster och sortera upp data i olika kategorier så gör det via en innehållsanalys. Larsen beskriver att innehållsanalys handlar om att hitta olika samband mellan olika delar för att sedan jämföra dem med varandra, men även ställa frågor för att finna klarhet i det insamlade

20

materialet. Larsen redogör för att antingen göra en delanalys där man delar upp en text och kategoriserar den eller så kan man göra en helhetsanalys av texten och då försöker man se helhetsbilden för att sedan välja ut delar som visar på kärnan av materialet (Larsen 2009 s160-161). Det mönster som fram gick utifrån analysen bidrog till att strukturera resultatdelen. Det insamlade materialet analyserades även med hjälp av hermeneutiken och den hermeneutiska cirkeln. Genom användandet av den hermeneutiska cirkeln under analysen så börjar man med sin förförståelse för att sedan analysera en del av materialet. Utifrån förståelsen som kommer fram och den förförståelsen man hade skapar man sig en större bild av materialet mot syftet med studien. Sedan går man fram och tillbaka mellan olika delar och helheten som förändras efter varje del för att slutligen komma fram till en helhetssyn på det insamlade materialet. Något som Ödman (2017 s.98-99) beskriver att analysera något med den hermeneutiska cirkeln så är det som att ha flera pusselbitar som tillsammans bildar större delar för att slutligen bilda en färdig bild. I analysen går vi från vår förförståelse till delarna till helheten och sedan tillbaka till delarna igen, och det kommer pendla fram och tillbaka tills vi har fått en slutgiltig helhet (Ödman 2017 98-99).

5.6 Uppsatsens tillförlitlighet

Validitet i en studie handlar om relevans och giltighet av det som undersöks (Larsen 2009 s.129). Eftersom intervju frågorna har formulerats utifrån min

studies syfte och frågeställningar så skapar det möjlighet för dem att vara relevanta för min undersökning. Genom att använda kvalitativa intervju frågor så ges

möjlighet till att ställa kompletteringsfrågor under intervjun bidrar till att kunna skapa en större förståelse för det som undersöks. Larsen beskriver att validitet i en kvalitativ studie handlar om att det verkligen är det som vi ska undersöka som undersöks, men även att de tolkningar vi gör är trovärdiga för det som har

undersökts. Vidare beskriver Larsen att genom kvalitativa intervjuer kan det vara lättare att skapa hög validitet genom att man kan korrigera frågorna under arbetets gång och med det skapas ett bättre underlag att dra slutsatser ifrån (Larsen 2009 s.129-130).

Reliabilitet i en studie är dess trovärdighet och tillförlitlighet. Larsen beskriver att det inte är så lätt att uppnå hög reliabilitet i en kvalitativ eftersom olika forskare skulle kunna komma fram till olika resultat. Larsen beskriver att om en

undersökning har en hög trovärdighet om det insamlade materialet bygger på faktiska förhållanden och med det kan en högre reliabilitet skapas. Om forskaren är noggrann i hanteringen av det för studien insamlade materialet så kan

reliabiliteten bli den högsta möjliga (Larsen 2009 s.131-132).

För att en studie ska vara generaliserbar beror på i vilken utsträckning man kan använda resultat på andra grupper som inte deltagit i studien (Fejes och Thornberg 2019 s.287). Vidare skriver Fejes och Thornberg (2019 s.290) att ur ett

hermeneutiskt perspektiv så kan den som läser förstå sig själv eller sin situation på ett nytt sätt utifrån sin reaktion på studiens resultat. Dimenäs (2007 s.232) berättar

21

om att generalisering handlar om andra personer som inte har deltagit i studien kan använda studien i andra perspektiv.

De olika temana är resultatet av en fenomenografisk analys där syftet hela tiden har varit att ta reda på hur lärare uppfattar olika aspekter av fenomenet ”hållbar utveckling”. Efter att data från intervjuerna har kodats och ej relevant material har sorterats bort gick analysen ut på att hitta mönster, likheter och olikheter i

informanternas svar. Larsen skriver, för att hitta olika mönster och sortera upp data i olika kategorier så gör det via en innehållsanalys. Larsen beskriver att

innehållsanalys handlar om att hitta olika samband mellan olika delar för att sedan jämföra dem med varandra, men även ställa frågor för att finna klarhet i det insamlade materialet (Larsen 2009 s160-161).

5.7 Etiska överväganden

Vid olika typer av vetenskapliga undersökningar ska de forskningsetiska kraven beaktas utifrån om individer som ingår i studien kan ta skada eller bli utelämnad på något annat sätt. Björkdahl Ordell (2007 s.26) skriver att alla olika

forskningsprojekt måste ta hänsyn till de forskningsetiska kraven som är utgivna av Vetenskapsrådet (2002). De fyra huvudkraven är Informationskravet,

Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet som kommer att

redogöras för nu:

Björkdahl Ordell (2007 s26) berättar att informationskravet betyder att den som ska genomföra en studie måste informera de som berörs av studien om själva syftet med forskningens uppgift. Utifrån det kommer rektor kontaktas inför det att

studien ska genomföras och de berörda lärarna kommer kontaktas via mail eller via personliga möten för att berätta vilken sorts studie som ska göras och vad syftet med den är.

Björkdahl Ordell (2007 s.26) nämner att samtyckeskravet betyder att alla

inblandade i studien har rätten att själva bestämma om de ska medverka eller inte i studien. Det är något som kommer att tas upp och tydliggöras när det antingen skickas ut mail eller att det pratas med dem personligen, men även när själva intervjuerna ska genomföras så kommer det att tas upp ytterligare en gång. Björkdahl Ordell (2007 s.27) beskriver att konfidentialitetskravet betyder att alla inblandade i en undersökning ska ge så stor konfidentalitet som är möjligt och att deras personuppgifter ska tas hand om och förvaras på ett sätt så att ingen obehörig ska kunna komma åt dem. Det kommer att säkerställas genom att alla deltagande skolor och lärare anonymiseras, men även att det inte är någon annan än den ansvarige för studien som kommer ta del av materialet. Den insamlade materialet kommer att förvars på säkert och hemligt ställe som bara den ansvarige individen har tillgång till.

Björkdahl Ordell (2007 s.27) berättar att nyttjandekravet är att allt insamlat material som kommer fram genom en undersökning får bara användas till

22

forskningens ändamål och inget annat. Allt material som kommer att samlas in under studien via inspelade intervjuer kommer att förstöras efter att arbetet med studien är klar.

6. Resultat och analys

Under detta avsnitt kommer resultatet av insamlad data att presenteras. Resultaten kommer att presenteras genom fyra olika teman som besvarar studiens olika frågeställningar. De olika temana som framkom utifrån intervjuerna var: 1)Varför undervisa om hållbar utveckling? Detta tema besvarar studiens frågeställningar: Hur beskriver lärarna sitt arbete med hållbar utveckling? och vad anser lärarna om vikten av att undervisa om hållbar utveckling i relation till andra innehållsteman? 2) Vad innehåller undervisningen kring hållbar utveckling? Detta tema besvarar studiens frågeställningar Hur beskriver lärarna sitt arbete med hållbar utveckling? Hur arbetar lärarna med hållbar utveckling i So-ämnet? och vad anser lärarna om vikten av att undervisa om hållbar utveckling i relation till andra innehållsteman? 3) På vilket sätt undervisar informanterna kring hållbar utveckling? Detta tema besvarar studiens frågeställningar Hur beskriver lärarna sitt arbete med hållbar utveckling? och Hur arbetar lärarna med hållbar utveckling i So-ämnet? 4) Vilka läromedel används i undervisningen? Detta tema besvarar studiens frågeställning Vilka läromedel använder sig lärare av i undervisningen av hållbar utveckling?

6.1 Varför undervisa om hållbar utveckling?

Utifrån informanternas svar under intervjuerna framgår följande motiv kring varför skolan ska undervisa om hållbar utveckling, 1)barnen är framtiden, 2) ändra synen på miljön, 3) kunskapskraven/centrala innehållet och 4)förändra konsumtionsvanor tänk. Informanterna beskrev det första motivet till varför skolan bör undervisa om hållbar utveckling på följande sätt:

Barnen är vår framtid. Vi har ett stort ansvar att bilda dem till goda samhällsmedborgare. Eleverna bör därför bli medvetna om alla miljöproblem som finns i samhället för att de ska kunna vara med och göra miljön bättre. (Lärare F)

Ja det är ju för att barnen är framtiden och de som är unga nu kan inte göra samma val och misstag som tidigare generationer. Vi måste ge barnen förståelse för varför hållbar utveckling ät viktigt och genom barnen kan man även förändra föräldrarnas beteende.(Lärare C)

Jag tycker det är jätteviktigt med hållbar utveckling för värnar vi inte om miljön och det vi har, då finns det ingen framtid heller. Det som är vår fram tid är ju våra barn, barnbarn och deras barn och så vidare. (Lärare M)

Om vi inte kan påverka våra barns syn på hela hållbarhets tänket så finns det ingen fram tid för dem som är vår framtid. (Lärare L)

När det gäller det andra motivet, ”ändrad syn på miljön” så hävdade informanterna följande:

23

Eleverna bör därför bli medvetna om alla miljöproblem som finns i samhället för att de ska kunna vara med och göra miljön bättre. Absolut, det är viktigt att tidigt medvetandegöra eleverna. Detta för att de från låg ålder ska lära in vanor som är bra för miljön. Så att de exempelvis vet varför man ska sortera eller uppmuntra förädlarna till att ta cykeln eller att inte slänga läskburken i naturen. Det gäller att börja i tid!(Lärare F)

Det kanske är mycket som är självklart för dem men problemen finns fortfarande kvar då det finns mycket skräp i vatten. Det handlar väl om att vi får fortsätta att belysa dom om konsekvenserna. Motivationen ligger ju i att bryta ett mönster. Att få dem att verkligen veta mer än vad deras föräldrar vet. Att vara med och skapa en generation som tar mer hand om vår planet än vad vi har gjort. (Lärare A)

Vi måste förändra barnens syn på vad som bidrar till att förstöra miljön, som att slänga saker i naturen förstör och att man istället ska återvinna dem. Genom det påverkas klimatet mindre eftersom det krävs mindre energi att göra ny saker ifrån sådant som är återvunnet än om man var tvungen att göra nytt. (Lärare L)

Jag tycker det är jätteviktigt för värnar vi inte om miljön och det vi har då finns det ingen framtid heller, så är det ju. Nej det finns ingenting kvar då, utan vi måste hela tiden tänka på de vi göra jag menar det forskarna håller på hela tiden att försöka hitta nya förnybara energikällor och hur ska vi använda dem bidrar till en bättre miljö istället för att använde kolkraft eller olja. (Lärare M)

Jag tänker att man kan göra mycket mer och tänka till i allt som händer hela tiden. Jag vill ju gärna föregå med gott exempel och plockar upp skräp på skolgården och när vi är ute och går. Som nu när vi går ifrån bussen eller att vi går till pulkabacken. Och det gör ju även mina elever där de bara;O jag ser ett skräp! (Lärare C)

När det sedan kommer till det tredje motivet, ”Kunskapskraven/centrala innehållet”, så har informanterna hävdat följande:

Ja men som jag var inne på alltså det var ju inte kan man säga modernt förr förstå du för då fanns det inte inskrivet i läroplanen på samma sätt som det finns idag. Ja men nu kan du plocka ut ett kunskapskrav och så står det liksom specifikt att du om du gör på det här sättet blir det så med miljön gör du på det här sättet så blir det på ett annat sätt.(Lärare M) Hållbar utveckling var inget som var aktuellt förr och jag kan inte minnas att det var något vi berörde över huvud taget när jag gick i skolan. Nu däremot har det blivit ett eget mål i de centrala innehållen. Så synen på miljön i samhället har ändrats vilket har medfört att vi i skolan ska lägga mer vikt vid detta i vår undervisning. (Lärare F)

Eftersom hållbar utveckling har kommit in i kunskapskraven och det centrala innehållet så är det inte längre man tar de när man hinner utan att nu måste alla arbeta med det. Jag tar hållbar utveckling regelbundet där det passar in, men jag har även ett block då jag arbetar med extra fokus på hållbar utveckling. (Lärare L)

Jag arbetar med hållbar utveckling eftersom jag tycker det är intressant men även för att det finns med i det centrala innehållet och kunskapskraven. Även om det inte har någon stor egen punkt så ingår det i flertalet andra punkter och kommer med det in under flera arbetsområden i undervisningen. (Lärare A)

24

Slutligen när det gäller det fjärde och sista motivet, ”Förändrad konsumtionsvanor”, så hävdade informanterna följande:

Konsumtionssamhället har försatt oss i den här globala situationen och nu måste vi göra allt vi kan för att vända trenden. Det är väll det jag vill återkomma till att det inte räcker att stå i klassrummet och säga en sak utan jag måste visa med mina handlingar hela tiden. (Lärare C)

Det är viktigt att prata om vikten av att sopsortera och återvinna saker som metall, glas och kläder för att på det sättet minska på den skenande konsumtionen att köpa nytt hela tiden. (Lärare L) Utifrån resultatet av informanternas svar så visar det att de är överens om vikten av att undervisa kring hållbar utveckling. Utifrån informanternas svar så är det för barnen är framtiden så de måste förändra deras syn på miljön och att hållbar utveckling numera finns med i det centrala innehållet/kunskapskraven så är det något som ska göras:

Motivationen ligger ju i att bryta ett mönster. Att få dem att verkligen veta mer än vad deras föräldrar vet om hållbar utveckling. Att vara med och skapa en generation som tar mer hand om vår planet än vad vi har gjort. Det är motivationen.(Lärare A)

Nu däremot har det blivit ett eget mål i de centrala innehållen. Så synen på miljön i samhället har ändrats vilket har medfört att vi i skolan ska lägga mer vikt vid detta i vår undervisning. Barnen är vår framtid så viktigt att ändra deras syn om miljön. (Lärare F) Även fast hållbar utveckling har kommit in i det centrala innehållet och kunskapskraven som gör att vi ska arbeta med det så är det viktigaste för att förändra barnens syn på miljö frågorna. Barnen är vår framtid och kan vi inte få dem att ändra sin syn på miljön så finns det ingen framtid och genom barnen kan vi även påverka föräldrars agerande kring ämnet. (Lärare L)

Utifrån analys av informanternas svar så finns det inget som det råder olika uppfattning om men dock ett motiv som bara nämns av en informant:

Jag tänker att man kan göra mycket mer och tänka till i allt som händer hela tiden kring miljön. Jag vill ju gärna föregå med gott exempel och plockar upp skräp på skolgården och när vi är ute och går. Som nu när vi går ifrån bussen eller att vi går till pulkabacken. Det räcker inte med att bara prata om miljöproblemen och visa filmer om det, utan vi måste visa vad vi kan göra i vardagen. (Lärare C)

Resultatet av analysen av undersökningen visar att det inte finns något som de är oense om kring varför skolan ska undervisa kring hållbar utveckling. Utifrån analysen så visar svaren ifrån informanterna att de är överens om alla de olika motiven kring varför skolan ska undervisa kring begreppet hållbar utveckling. Men utöver de olika motiven så var det en informant nämnde ytterligare ett motiv.

6.2 Vad innehåller undervisningen kring hållbar utveckling?

Utifrån Intervjuernas resultat av informanternas svar på frågorna så framgår dessa motiv om vad undervisningen kring hållbar utveckling innehåller, 1)djur och natur, 2) återvinning, 3) miljöförstöring och 4) barns rättigheter och relationer.

Informanterna beskrev det första innehållsvalet i sin undervisning om hållbar utveckling på följande sätt:

25

Barn är ofta intresserad av natur, djur och växtlighet så när man kan förklara och referera till detta så får man oftast med eleverna på banan och de blir intresserade. (Lärare F)

Det blir ofta så att man fångar upp då det kan komma upp i många olika diskussioner. Vi kommer in på ämnet både i SO och NO ämnet då vi läser om vår jord, årstiderna och djur och natur. Speciellt kring djur och natur blir det diskussioner kring hållbar utveckling som en elev sa,” Ko bajs släpper ut dålig lukt som påverkar naturen”. (Lärare A)

Jag arbetar med olika djur och hur naturen ser ut här hos oss och det är något som skapar ett stort intresse och en bra start kring att prata hållbar utveckling. (Lärare L)

När det gäller det andra motivet, ”återvinning”, så hävdade informanterna följande:

Men även sopsortering bidrar till intresse för det är något många redan gör hemma i olika utsträckning tillsammans med återvinning.(Lärare F)

Jag har lite exempel på saker som jag har sytt en kappa av gamla jeans tillexempel o tyg väskor o sådant där. Lika så vad jag har gjort med papper och det skapar ganska stort intresse och engagemang i alla fall för recycling eller upcycling. Vi kommer in på att man kan ge bort kläder man inte kan ha till någon som kan ha dem, så behöver man inte köpa nytt hela tiden.(Lärare C)

Vi pratar om att sopsortera och olika material som man kan återanvända på olika sätt. Man kan ge bort kläder man inte kan ha eller olika möbler som man fixar till. Man samlar in metall, glas, papper och textiler och använder dem till att göra ny saker av eller bygga något eget av dem. Man kan göra en kassa av en t-shirt eller göra någon figur av papper. (Lärare L)

När man pratar om hur man kan återanvända tyger och de får se om hur man kan göra om en t-shirt till en väska så blir det genast mer kul. När de får se processen där en sak förvandlas till någonting annat så brukar det uppskattas. Att se hur saker och ting fungerar genom film är något som skapar extra stort intresse. (Lärare A)

Vi gör studiebesök i det här fallet så är det var VAFAB i Hallstahammar för att se hur det går till kring återvinning och sortering. Jag samarbetar även med slöjden där de gjorde några pennfodral ut av gamla plastpåsar och att barnen då ser att man faktiskt kan återanvända saker och barn tycker att det är kul att göra någonting till sig själv och säga att jaha jag behövde inte köpa ett nytt pennskrin det gick faktiskt att göra. Att man kanske går tillbaka till det där i stället för att köpa nya byxor så kan du faktiskt lära dig på slöjden att sy ihop det där lilla hålet på knät och använda det igen. (Lärare M)

När det gäller det tredje motivet, ”miljöförstöring”, så hävdade informanterna följande:

Även om vi gör dem medvetna om olika problem som finns så är det är ett stort område, jag tror att de har svårt att greppa vidden av miljöförstöring för att de helt enkelt är för små för att förstå dess komplexitet. Men trots det så måste vi börja någonstans för att skapa förståelse med tiden. (Lärare F)

Olika saker som är dåliga för miljön kommer in när vi arbetar med återvinning eftersom det blir mer utsläpp om man skulle producera nytt istället för att använda sig av det som finns. Vi brukar även komma in på diskussioner kring kött att det är något som bidra till